Sök i Ratio Lex

Angående anslag till kommerskollegium och statens elektriska inspektion

1938-03-12 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:238, Angående anslag till kommerskollegium och statens elektriska inspektion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

1

Nr 238.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till kommerskollegium

och statens elektriska inspektion; given

Stockholms slott den 12 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 12 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Sköld:

I årets statsverksproposition hava under tionde huvudtiteln beräknats dels

under punkterna 4 och 5 till Kommerskollegium: Avlöningar ett förslagsanslag

av 569,100 kronor och Omkostnader ett förslagsanslag av 147,500 kronor,

dels ock under punkterna 10 och 11 till Statens elektriska inspektion:

Avlöningar ett förslagsanslag av 75,000 kronor och Omkostnader ett förslagsanslag

av 22,000 kronor. På sätt det vid berörda proposition fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari 1938

Bihang till riksdagens protokoll 193S. 1 sami. Nr 238. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

utvisar, framhöll jag vid anmälan av nämnda anslagsfrågor, att desamma

vore beroende av vissa förslag till omorganisation av kollega industribyrås

elektriska sektion samt den under kollegium lydande elektriska inspektionen,

vilka förslag inom handelsdepartementet tillkallade sakkunniga för

elektriska kontrollväsendet framlagt i ett den 3 juli 1936 avgivet betänkande

angående kontrollen över elektriska starkströmsanläggningar (stat. off. utred.

1936: 27). Jag erinrade vidare, att detta betänkande även, bland annat,

innehölle förslag till ändringar i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa

bestämmelser om elektriska anläggningar. Ifrågavarande förslag hade vid

tiden för statsverkspropositionens avlålande icke hunnit slutbehandlas.

Sedan Kungl. Maj:t nu till riksdagen avlåtit proposition (nr 137) med förslag

till ändringar i nyssnämnda lag samt ärendets beredning jämväl i övrigt

slutförts, får jag ånyo anmäla omförmälda anslagsfrågor.

1. Kommerskollegium: Avlöningar, förslagsanslag. Å riksstaten för budgetåret

1937/1938 är kommerskollegii avlöningsanslag upptaget till 555,000

kronor.

Kungl. Maj:t har den 11 juni 1937 fastställt följande personalförteckning

för kommerskollegium:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet........... —

6 byråchefer..................................................... B 30

1 byrådirektör och överinspektör.................................. B 29

1 navigationsskoleinspektör........................................ B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör................... B 29

1 byrådirektör................................................... B 28

3 förste aktuarier................................................ B 24

3 förste byråingenjörer........................................... B 24

1 förste byråinspektör............................................ B 24

1 redaktör....................................................... B 24

5 sekreterare..................................................... B 24

1 sjöteknisk konsulent............................ B 24

1 byråinspektör.................................................. B 22

2 aktuarier...................................................... B 21

2 notarier....................................................... B 21

1 revisor och bokhållare.......................................... B 21

1 registrator..................................................... B 14

3 kansliskrivare.................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt........................................... B 7

8 kanslibiträden.................................................. B 7

5 expeditionsvakter............................................... B 5

16 kontorsbiträden................................................ B 4

2 skrivbiträden................................................... B 2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238. 3

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kamrerare......................... B 24

1 teknisk konsulent................................................ B 24

1 kansliskrivare................................................... B 11

Tjänstemän å extra stat.

1 förste byråingenjör.............................................. B 24

1 sekreterare ..................................................... B 24.

Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och bokhållare skall

hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kamreraren kvarstår i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna skall hållas obesatt,

så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

Den av Kungl. Maj:t, ävenledes genom beslut den 11 juni 1937, fastställda

avlöningsstaten för kommerskollegium har följande utseende:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 394,800

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . » 12,400

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis...... » 16,100

4. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................... » 4,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 85,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 11,600 > 96,600

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............................ » 31,100

Summa förslagsanslag kronor 555,000.

I skrivelse den 21 augusti 1937 har kommerskollegium hemställt om anvisande

för budgetåret 1938/1939 av ett avlöningsanslag för kollegium å

569,100 kronor. Därvid har kollegium enligt förslag av sakkunniga för elektriska

kontrollväsendet förordat inrättande av en särskild byrå för elektriska

ärenden i stället för den nuvarande elektriska sektionen å industribyrån..

Kollegium förordar dessutom ett flertal jämkningar i avlöningsstaten, vilka

icke hava samband med nämnda omorganisation. I en annan skrivelse av

samma dag har kollegium bland annat framlagt förslag örn personalförstärkning

vid statens elektriska inspektion.

Jag kommer i det följande att under avlöningsanslaget till kommerskollegium

behandla den statliga tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar

i ett sammanhang, således såväl i de delar den berör nämnda anslag

som i vad den angår anslagen till statens elektriska inspektion. Under en

särskild avdelning upptagas därefter övriga ifrågasatta ändringar i kollegii

avlöningsanslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

A. Den statliga tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar.

Nuvarande organisation och arbetsfördelning.

Med stöd av bemyndigande i förenämnda lag den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, utfärdade Kungl.

Maj:t den 31 december samma år stadga (nr 137) örn elektriska anläggningar

för belysning eller arbetsöverföring. I denna meddelades bland annat

föreskrifter om tillsyn över utförandet och skötseln av anläggningar av ifrågavarande

slag, vilka till skillnad från telegraf-, telefon- och likartade svagströmsanläggningar

numera allmänt benämnas elektriska starkströmsanläggningar.

Stadgan innehöll redan i sin ursprungliga lydelse bestämmelse om

att tillsyn över anläggningarna skulle utövas av kommerskollegium samt

under kollegium lydande inspektörer. Tidigare hade inspektionen över sådana

anläggningar utövats av därtill av Kungl. Majit förordnade distriktsingenjöTer

vid telegrafverket.

Sedan Kungl. Majit meddelat föreskrift om anställande tillsvidare av fyra

inspektörer, anvisade 1903 års riksdag medel till arvoden under år 1903 åt

fyra, och under år 1904 åt två inspektörer. Begränsningen för det senare

året sammanhängde med fortsatta överväganden rörande inspektionens organisation.

För vart och ett av åren 1905—1919 anvisade därefter riksdagen

på extra stat medel för anställande av fyra inspektörer.

Inspektörerna stationerades i Stockholm. Någon bestämd uppdelning av

landet i inspektionsdistrikt föreskrevs icke av Kungl. Majit, men kommerskollegium,

som enligt 1902 års stadga hade att förordna om vem som i det

särskilda fallet skulle utöva tillsynen, iakttog därvid en distriktsindelning, så

att alla förordnanden inom ett område i regel lämnades till en och samma

inspektör, dock under iakttagande att tillsynen över olika delar av samma

kraftnät om möjligt ej delades på flera inspektörer. De fyra inspektionsdistrikt,

som sålunda utformades, — södra, östra, västra och norra -— ordnades

så, att ett av dem, östra distriktet (Stockholmsdistriktet), erbjöd väsentligt

mindre inspektionsarbete än de övriga. Därigenom tillförsäkrades

kommerskollegium regelbundet biträde av en inspektör, vilken övertog beredningen

av ärenden, som kollegium hänsköt till gemensamt utlåtande av

inspektörerna.

I samband med att kommerskollegium genom beslut vid 1919 års riksdag

omorganiserades med ingången av år 1920 blev elektriska inspektionen

uppförd på ordinarie stat. Med utgångspunkt från den redan tillämpade anordningen

uppfördes därvid på lokal stat tre inspektörer, varjämte kommerskollegii

industribyrå uppdelades i en administrativ och en elektrisk sektion,

den senare under ledning av en byrådirektör och överinspektör, vilken

jämväl skulle hava att ombesörja lokalt inspektionsarbete. Den ordinarie

personalen å elektriska sektionen bestämdes i övrigt skola bestå av en förste

byråingenjör och två kvinnliga biträden. Å extra stat uppfördes vid elektriska

sektionen en förste byråingenjör och vid den lokala inspektionen två

assistenter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

5

Genom kungörelse den 31 december 1919 (nr 828) ändrades bestämmelserna

i 1902 års stadga i olika avseenden, varvid särskilt tillsynsbestämmelserna

anpassades efter den genomförda omorganisationen.

Den officiella benämningen å inspektionen ändrades med ingången av

budgetåret 1926/1927 från »inspektionen över elektriska anläggningar för

belysning eller arbetsöverföring» till »statens elektriska inspektion», i samband

varmed inspektörerna erhöllo benämningen statsinspektörer över elektriska

starkströmsanläggningar.

Byrådirektören å industribyråns elektriska sektion Ilar enligt för kommerskollegium

gällande instruktion den 27 juni 1929 (nr 222) att under vederbörande

kommerseråds inseende utöva den närmare tillsynen över befattningshavarna

inom statens elektriska inspektion. Till byrådirektören har

med stöd av bemyndigande i instruktionen överlämnats beslutanderätten i

en mängd löpande ärenden å sektionen.

För befattningshavarna inom statens elektriska inspektion gäller instruktion

den 27 juni 1929 (nr 207), ändrad i vissa delar genom kungörelse den

29 november 1929 (nr 367). Dessutom äro i kungörelse den 31 december

1919 (nr 837) särskilda bestämmelser meddelade angående de skyldigheter,

som åvila statsinspektörerna i egenskap av specialinspektörer inom yrkes^

inspektionen. Enligt instruktionen äro inspektionens befattningshavare underställda

kommerskollegium, vars föreskrifter om göromålens art och fördelning

mellan befattningshavarna, örn dessas inbördes befogenhet samt

om tjänsteutövningen i övrigt befattningshavarna hava att ställa sig till efterrättelse.

Avlöningsförhållandena för befattningshavarna vid statens elektriska inspektion

nyreglerades genom beslut vid 1923 års riksdag.

Vid den besparingsgranskning rörande kommerskollegium samt under kollegium

lydande myndigheter och kårer, som år 1928 verkställdes av 1926

års besparingssakkunniga och som låg till grund för en Kungl. Maj:ts proposition,

nr 161, till 1929 års riksdag, behandlades även industribyråns elektriska

sektion och statens elektriska inspektion, men föreslogos därutinnan

inga organisationsförändringar.

De å ordinarie och extra stat uppförda befattningarna vid elektriska sektionen

och elektriska inspektionen voro då och äro alltjämt placerade i följande

lönegrader enligt gällande löneplan:

Kommerskollegii industribyrås elektriska sektion.

1 byrådirektör och överinspektör................................ B 29

1 förste byråingenjör ........................................ B 24

1 förste byråingenjör (å extra stat) ............................ B 24

1 kanslibiträde .............................................. B 7

1 skrivbiträde .............................................. B 2

Statens elektriska inspektion.

3 statsinspektörer över elektriska starkströmsanläggningar ........ B 27

2 assistenter (å extra stat) .................................... B 21.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

Nuvarande avlöningsanslag för kommerskollegium respektive för statens

elektriska inspektion avse dessutom, det förra avlöning till en amanuens i

lönegrad 17 och ett extra skrivbiträde i lönegrad 4 vid elektriska sektionen

och det senare avlöning till tre extra skrivbiträden i lönegrad 4 vid elektriska

inspektionen.

Vidare må nämnas, att innehavare av starkströmsanläggning enligt bestämmelse

i 59 § 1902 års stadga är skyldig att gottgöra tillsyningsman för

förrättning, som av honom för fullgörande av tillsynen utföres, nied 15 kronor

för varje dag, som av förrättningen upptages. Genom kungörelse den

14 mars 1919 bestämdes, att ifrågavarande dagarvode skulle tillsvidare under

år 1919 utgå med ett till 25 kronor förhöjt belopp. Giltighetstiden för

sistnämnda bestämmelse har successivt förlängts, senast genom kungörelse

den 30 april 1937 (nr 178), avseende tiden tillsvidare intill utgången av juni

1938. För ett och samma dygn må ej utgå både dylikt dagarvode och traktamente

av allmänna medel. För reseersättningar finnas särskilda medel

anvisade å inspektionens omkostnadsstat.

Den omorganisation av den statliga tillsynen över starkströmsanläggningarna,

som år 1920 trädde i kraft, nödvändiggjordes dels av det ofantligt ökade

antalet anläggningar, framför allt på grund av den allmänna landsbygdselektrifieringen,

dels ock av nya arbetsuppgifter. I det senare avseendet må

erinras om inrättandet av kraftledningslånefonden och vattenkraftslånefonden,

om utfärdandet av förordningen den 5 december 1919 (nr 755) angående

behörighet att utföra elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring

m. m. (den s. k. behörighets- eller installatörförordningen) samt örn

uppdraget för statsinspektörerna att vara specialinspektörer inom yrkesinspektionen.

Ytterligare arbetsuppgifter tillkommo genom lagen den 22 juni

1920 med vissa bestämmelser örn registrering av elektriska anläggningar

samt örn rätt till elektrisk kraft m. m.

Den allmänna besparingsgranskning av statsförvaltningen, som pågick

under 1920-talet, medförde, att nya personalökningar vid tillsynsmyndigheten

voro uteslutna, ehuru arbetsbördan å både elektriska sektionen och

elektriska inspektionen oavbrutet stegrades i samband med elektrifieringens

fortsatta utveckling. Följden blev, att även den för direkt tillsyn avsedda

personalen kom att i allt större utsträckning belastas med byråarbete.

Från och med år 1928 befriades byrådirektören och överinspektören från

inspektionsarbetet inom östra distriktet, vilket vid omorganisationen förutsatts

skola åvila sektionens chef. Uppdraget överlämnades i stället åt den

ordinarie förste byråingenjören å elektriska sektionen i egenskap av särskilt

förordnad tillsyningsman. Byrådirektören utövar numera direkt tillsyn endast

över elektriska järnvägsanläggningar. Förutom tillsynen över östra distriktet

är åt nämnde förste byråingenjör anförtrodd den huvudsakliga handläggningen

av frågor rörande installatörundervisningen.

Vad de tre statsinspektörerna beträffar, förestå dessa var sitt distrikt samt

biträda dessutom elektriska sektionen vid utredning av ärenden rörande tillstånd

att utföra starkströmsledningar (koncessionsansökningar) och vid be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238-

7

handling av ansökningar om installatörbehörighet. De båda assistentbefattningarna,

vilka ursprungligen inrättades med hänsyn till inspektörernas uppdrag

inom yrkesinspektionen, utnyttjas väsentligen för uppgifter, som närmast

tillhöra elektriska sektionens arbetsomiåde. Sålunda sysslar den ene

assistenten med utredning av inträffade olycksfall och eldsvådor på grund av

elektrisk ström samt med uppgörande av statistik däröver. Dessutom verkställer

han viss granskning ur kompletteringssynpunkt av koncessionsansökningarna,

vilka i regel ingivas till kommerskollegium och därifrån överlämnas

till Kungl. Majit. Den andre assistenten är i huvudsak sysselsatt med

utredningen av koncessionsansökningarna, sedan dessa remitterats till kommerskollegium

för slutligt utlåtande.

Den å extra stat uppförda förste byråingenjörsbefattningen vid elektriska

sektionen inrättades närmast med anledning av den ökning i kollegii arbetsbörda,

som föranleddes av inrättandet av kraftledningslånefonden och vattenkraftslånefonden.

Dessutom har åt nämnde befattningshavare anförtrotts

handläggningen av registreringsärenden enligt lagen den 22 juni 1920. I detta

sammanhang må nämnas, att Kungl. Maj :t, på hemställan av 1923 års besparingskommitté,

i proposition, nr 178, till 1925 års riksdag föreslog, att ifrågavarande

förste byråingenjörsbefattning skulle indragas. Enligt riksdagens

beslut kom emellertid befattningen att kvarstå å extra stat.

Översikt över vissa tidigare ändringsförslag.

Tillsyningsmyndighetens organisation har, vid sidan av vad i det föregående

omnämnts, upprepade gånger varit föremål för överväganden.

Den fråga, som därvid oftast framförts, är huruvida inspektörerna borde

vara placerade inom vederbörande distrikt i stället för i Stockholm. Vidare

och framför allt under senare år har tyngdpunkten lagts på behovet av personalförstärkning,

varjämte ifrågasatts viss omläggning av inspektörernas avlöningsförmåner.

En översikt av vad i berörda avseenden förekommit torde erfordras för

ståndpunkttagande till nu föreliggande organisationsförslag.

Redan 1903 års statsutskott uttalade önskemål om utredning, huruvida icke

ändamålet med inspektionen bättre skulle främjas därigenom att inspektörerna

voro bosatta på skilda orter inom landet. Utredning i sådant hänseende

verkställdes inom kommerskollegium, och resultatet därav framlades i

statsverkspropositionen till 1904 års riksdag. I utredningen framhöllos såsom

skäl för inspektörernas fortsatta placering i Stockholm huvudsakligen,

att inspektörerna hade att direkt biträda kommerskollegium, framför allt beträffande

koncessionsansökningar, att inspektörerna måste uppehålla kontakt

med även andra ämbetsverk i Stockholm, att samråd och samarbete mellan

inspektörerna inbördes erfordrades för en enhetlig tillämpning av gällande

föreskrifter för bedömande av tvivelaktiga fall m. m., samt att en lokal förläggning

skulle medföra svårigheter för inspektörerna att jämlikt sin instruktion

med uppmärksamhet följa starkströmsteknikens utveckling och vad därmed

hade sammanhang. — Föredragande departementschefen anförde för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

egen del, att utredningen syntes visa, att den dittills tillämpade anordningen

med inspektörernas placering vore den för inspektionens behöriga utövande

i alla avseenden lämpligaste. — Från statsutskottets sida gjordes vid sistnämnda

riksdag icke någon erinran mot den förordade placeringen av inspektörerna.

Kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade underströko i

sitt år 1913 avgivna betänkande lämpligheten av en central förläggning. I

samband med behandling av förslaget om lönereglering framfördes emellertid

vid 1923 års riksdag från visst håll anmärkning mot att inspektionens

samtliga befattningshavare voro bosatta i Stockholm. Med anledning därav

erhöll kommerskollegium i uppdrag att ånyo utreda frågan. Vid avgivande

av utlåtande i ämnet utgick kollegium från att tre statsinspektörer skulle utplaceras

i sina respektive distrikt. Såsom förläggningsorter föreslogos för inspektören

i södra distriktet Malmö, för inspektören i västra distriktet Göteborg

eller Karlstad samt för inspektören i norra distriktet Sundsvall eller Östersund.

Beträffande tillsynen över det östra distriktet ifrågasattes icke någon

förändrad anordning. Under åberopande av olika vid utredningen fogade

alternativa kostnadsberäkningar underströk kollegium att en utflyttning av

inspektörerna måste medföra viss personalökning såväl inom distrikten som

i Stockholm, vartill komme ökade lokalhyror samt en icke obetydlig engångskostnad.

Vidare gjorde kollegium gällande, att en decentraliserad förläggning

av inspektörerna icke kunde beräknas medföra någon större besparing

i fråga om resekostnader, bland annat till följd av de resor till Stockholm

för gemensamma överläggningar, som då skulle bliva nödvändiga. Såsom

ett allmänt skäl mot förflyttningen åberopades, att en sådan åtgärd skulle

komma att verka hämmande för det viktiga samarbetet mellan inspekörerna.

Väsentliga fördelar förklarades en decentralisering medföra endast i fråga

örn sådana anläggningar, som läge eller komme att ligga i närheten av förläggningsorterna.

Sammanfattningsvis framhöll kollegium, att så länge landet

vöre indelat i endast fyra distrikt fördelarna med en distriktsstationering

icke kunde uppväga nackdelarna, varför en dylik stationering avstyrktes.

Utredningen anmäldes i statsverkspropositionen till 1924 års riksdag, varvid

föredragande departementschefen förklarade sig finna nog så starka skäl

tala för en omläggning av de nuvarande anordningarna därhän, att inspektörerna

utplacerades i sina respektive tjänstgöringsdistrikt. Särskilt vore departementschefen

böjd för att tro, att en dylik omläggning skulle för den allmänhet,

som hade att vända sig till inspektörerna, medföra beaktansvärda

fördelar. Då en ökning av statsverkets kostnader för ifrågavarande förvaltningsgren

icke för tillfället syntes kunna ifrågasättas, nödgades departementschefen

emellertid, även om han hade vissa sympatier för en organisationsförändring,

avstå från att framlägga något förslag i sådant hänseende.

Jämväl 1926 års besparingssakkunniga hade frågan om inspektionens förläggning

under övervägande men stannade för att icke framlägga något ändringsförslag.

Den av sakkunniga intagna ståndpunkten biträddes av föredragande

departementschefen vid avlåtandet av omförmälda proposition nr

161 till 1929 års riksdag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

9

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 december 1929 hemställde kommerskollegium,

att den i 59 § 1902 års stadga intagna bestämmelsen om skyldighet

för innehavare av starkströmsanläggning att till den statliga tillsyningsmannen

utbetala visst förrättningsarvode måtte upphävas. Till stöd för sitt förslag

åberopade kollegium, att utvecklingen medfört, att tillsynens karaktär

av statlig kontrollverksamhet över de elektriska anläggningarna alltmera

framträtt och att någon verklig väsensskiljaktighet icke längre förefunnes

mellan denna verksamhet och statlig kontroll inom andra näringsgrenar,

t. ex. genom yrkesinspektörerna, där kostnaderna helt åvilade statsverket.

Då emellertid arvodena enligt nämnda paragraf utginge med belopp, som

överstege den traktamentsersättning, vartill statsinspektörerna vid tjänsteresor

eljest vore berättigade, hade kollegium funnit kompensation för denna

merinkomst höra lämnas, därest dagarvodet bortfölle. Den enda form av

kompensation, som enligt kollega förmenande kunde komma i fråga, vore

en uppflyttning av statsinspektörerna i högre lönegrad. Kollegium föreslog

därför tillika, att statsinspektörerna måtte uppflyttas i lönegraden B 28, i

vilken yrkesinspektörerna redan voro placerade.

Kommerskollegii framställning, som i princip tillstyrktes av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd, anmäldes i statsverkspropositionen till 1931

års riksdag, varvid föredragande departementschefen anförde i huvudsak

följande. Starka skäl syntes hava anförts till stöd för den uppfattningen,

att det nu gällande systemet, som innebure att inspektörerna delvis avlönades

av dem de voro satta att inspektera, icke kunde anses tillfredsställande.

Med avseende å de elektriska inspektörernas allmänna ställning och

befogenhet vore att märka, att dessa befattningshavare vid utövandet av

den dem anförtrodda tillsynen till och med erhållit en vidsträcktare befogenhet

än vad som kommit yrkesinspektörerna till del i fråga om deras inspektionsverksamhet.

Det vore därför väl motiverat att placera de elektriska

inspektörerna åtminstone i samma lönegrad som yrkesinspektörerna. Nu

framhållna omständigheter skulle enligt departementschefens mening starkt

hava talat för bifall till kollega framställning, därest icke, såsom även lönenämnden

i sitt utlåtande framhållit, åtskilliga till 1928 års lönekommitté

överlämnade framställningar örn befattningshavares placering i lönegrad alltjämt

voro oavgjorda, på grund varav det vore mindre lämpligt att till särskild

behandling upptaga frågan örn de elektriska inspektörernas löneställning.

Med hänsyn därtill ansåge sig departementschefen förhindrad framlägga

förslag i den av ämbetsverket avsedda riktningen.

Vid sistnämnda riksdag framfördes motionsvägen krav på förstärkning av

arbetskrafterna hos statens elektriska inspektion. Därvid åberopades, att

inspektionens effektivitet vöre i behov av att höjas i avsevärd grad. I skrivelse

den 15 april 1931, nr 10 A (punkt 7), förklarade riksdagen, att riksdagen

icke ansett sig kunna utan föregående utredning av kommerskollegium

och förslag från Kungl. Majit medgiva någon förändring av antalet

tjänstemän av den kategori, varom fråga vore. Därtill fogade emellertid

riksdagen det uttalandet, all riksdagen, som funne den centralisering, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

nu rådde på förevarande område, mindre tillfredsställande, förväntade, att

Kungl. Maid toge under övervägande, huruvida den nuvarande organisationen

fyllde de anspråk, som de senaste årens utveckling ställde på densamma.

I anledning av riksdagens uttalande framlade kommerskollegium i skri\else

digheten samt anförde därvid i huvudsak följande:

Med hänsyn till att riksdagen uttryckligen tagit ställning mot bibehållande

av rådande centralisering på förevarande område kunde kollegium beträffande

skälen för och emot centraliseringen inskränka sig till att hänvisa

till den ar 1923 verkställda utredningen, så mycket mer som några nya bärande

skäl ej framkommit. Kollegium ville ej bestrida, att det för vederbörande

anläggningsägare m. fl. kunde vara av visst intresse, att befattningshavarna

inom statens elektriska inspektion lördelades på och stationerades

inom de olika distrikten och därigenom bleve för tillsyn och konsultation

lättare tillgängliga. Inrättandet inom kollegium av en elektrisk sektion, som

vore inspektionens närmaste överordnade organ, hade även i viss mån minskat

behovet av en centralförläggning av den lokala inspektionen. Kollegium

ansåge sig emellertid böra understryka, att en utflyttning av inspektionens

tjänstemän till landsorten komme alt medföra ökat arbete för elektriska

sektionen samt upphäva det mera formfria samarbete mellan sektionen

och inspektionen, som dittills ägt rum. En effektivisering av inspektionen

syntes kollegium önskvärd i och för ökande av besiktningsfrekvensen.

I samband därmed borde åtgärder vidtagas i syfte att även göra elektriska

sektionen mera effektiv. Genom utnyttjandet av en av sektionens tjänstemän

såsom lokal tillsyningsman hade sektionens personal blivit otillräcklig

för fullgörande av det å sektionen ankommande arbetet. Kollegium holle

före, att en rationellare organisation av såväl inspektionen som sektionen förutsatte,

att de lokala inspektionsorganen frilädes från sektionen. Detta borde

medföra inrättandet av en ny, fjärde statsinspektörsbefattning, varigenom

den ordinarie förste byråingenjören å elektriska sektionen i fortsättningen

skulle kunna helt ägna sig åt centrala arbetsuppgifter. Vid decentralisering

syntes envar statsinspektör behöva biträde av en assistent och ett kontorsbiträde.

Örn de nuvarande distrikten i huvudsak bibehölles, borde åt den

assistent, som biträdde inspektören i det östra distriktet, kunna anförtros

sammanfattandet av olycksfallsstatistiken från de olika distrikten, tekniska

materielspörsmål m. m. Slutligen förordade kollegium ånyo en uppfattning

av statsinspektörerna från lönegrad B 27 till lönegrad B 28.

Kommerskollegii sistberörda förslag föranledde ingen särskild åtgärd från

Kungl. Maj:ts sida. Framställningar om en allmän sakkunnigutredning rörande

starkströmsanläggningar, däribland även av frågan örn den statliga

tillsynens omfattning och organisation, inkonnno nämligen till Kungl. Majit

från åtskilliga på området intresserade sammanslutningar och företag, vilket

föranledde, att förenämnda sakkunniga för elektriska kontrollväsendet jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1933 tillkallades inom handelsdepartementet.

Innan jag övergår till det förslag rörande den statliga tillsynen å starkströmsanläggningar,

som ifrågavarande sakkunniga framlagt i sitt inledningsvis

omnämnda betänkande, torde några kompletterande upplysningar

rörande besiktningen av sådana anläggningar vara erforderliga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

11

Ehuru alla starkströmsanläggningar falla under tillsynsmyndighetens kontroll,

tillämpas statligt besiktningsförfarande huvudsakligen endast beträffande

sådana anläggningar, för vilka jämlikt bestämmelser i 1902 års lag

eller 1902 års stadga särskilt tillstånd av Kungl. Majit erfordras. Dylik tillståndsplikt

föreligger enligt nämnda lag beträffande ledningar med högre

spänning än 250 volt till jord, dock med vissa i lagen angivna undantag,

samt enligt stadgan beträffande alla ledningar, när dessa behöva korsa allmän

trafikled.

Icke tillståndspliktiga anläggningar, som företrädesvis utgöras av inom

byggnad inrymda konsumentanläggningar, bliva däremot endast i begränsad

omfattning föremål för statlig besiktning. Emellertid kan vid behov besiktning

påkallas genom särskild anmälan hos tillsynsmyndigheten. I stadgan

finnas vidare bestämmelser om att det åligger innehavare av anläggning med

viss högre spänning att med bestämda tidsintervall låta verkställa besiktning

av anläggningen eller delar av denna.

Den statliga tillsynen kompletteras i fråga örn olika slag av konsumentanläggningar

genom privat besiktningsverksamhet. Initiativ hava därvid tagits

framför allt av de större brandförsäkringsbolagen, som inrättat en särskild

elektrisk nämnd med huvudsaklig uppgift att övervaka, att revisionsbesiktningar

å elektriska anläggningar genomföras enligt för bolagen gällande

försäkringsbestämmelser. För sådana besiktningar ävensom för besiktningsuppdrag

i allmänhet på det elektriska området finnas att tillgå ett stort

antal av nämnden godkända enskilda besiktningsmän. Vidare förekommer

i viss utsträckning att kraftverk och elektricitetsverk besiktiga de anläggningar,

som skola anslutas till verken.

Sakkunnigas för elektriska kontrollväsendet förslag

och däröver avgivna utlåtanden.

Sakkunniga, som underkastat ifrågavarande problem en ingående behandling,

hava därvid bland annat haft att taga ståndpunkt till från olika håll

framförda önskemål dels örn effektivisering av nuvarande statliga tillsyn

dels örn införande av besiktningsplikt jämväl beträffande konsumentanläggningar,

varvid i allmänhet förordats, att besiktningarna skulle utföras av enskilda

besiktningsorgan, som för ändamålet auktoriserades av staten. Sakkunniga

framhålla rörande tillsynen i sammandrag följande.

Enligt gällande bestämmelser avsåges alla tillståndspliktiga anläggningar

skola besiktigas genom statens försorg, ehuru besiktningsfrekvcnsen ej närmare

reglerats. Besiktningstvång kunde därför anses föreligga beträffande

dylika anläggningar. En ökad besiktningsfrelcvens vore emellertid av förhållandena

påkallad. Detta skulle möjliggöras genom det förslag till omorganisation

av tillsynsmyndigheten, som sakkunniga ämnade framlägga.

Vad åter anginge sådana starkströmsanläggningar, för vilkas utförande

tillstånd icke erfordrades, kunde sägas, att även dessa åtminstone formellt

vore underkastade besiktningstvång genom bestämmelsen örn att elter anmälan

besiktning skulle äga ruin under vissa förhållanden. Nämnda bestämmelse

skulle naturligtvis kunna utvidgas därhän, att dylika anläggningar i allmänhet

eller med viss begränsning underkastades direkt statlig tillsyn. Sakkunniga

ansåge emellertid de nuvarande förhållandena icke motivera de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

avsevärda kostnader en så genomgripande utökning av den statliga inspektionsverksamheten

skulle medföra. Vissa icke tillståndspliktiga anläggningar

stöde under yrkesinspektionens tillsyn och beträffande de övriga syntes

en regelbunden besiktning i varje fall icke nödvändiggöras av faran för

olycksfall. Vad åter anginge brandfaran hade sakkunniga funnit, att elektrificerade

fastigheter i stort sett icke kunde anses mera utsätta för sådan

än oelektrificerade. En besiktning i viss omfattning av konsumentanläggningar

kunde visserligen ur ekonomisk synpunkt anses motiverad, men denna

verksamhet borde enligt sakkunnigas förmenande fortfarande väsentligen

vara en försäkringsföretagens angelägenhet. En allmän auktorisering av besiktningsmän

skulle vara svår att genomföra. Åtgärder i sådant syfte borde

därför icke vidtagas av staten. Besiktningsverksamheten beträffande inomhusanläggningar

syntes emellertid kunna främjas från statens sida på annat

sätt. Genom lämplig förstärkning av den statliga tillsynspersonalen borde

icke blott ökad besiktningsfrekvens i fråga örn tillståndspliktiga anläggningar

utan även en effektivare tillämpning av den redan nu till buds stående

möjligheten att påkalla statlig besiktning av andra anläggningar kunna möjliggöras.

Sakkunniga förordade dessutom, att tillsynsmyndigheten erhölle

bemyndigande att vid behov ålägga anläggningsägare att låta besiktiga anläggning

genom enskild besiktningsman, vilken sedan till myndigheten finge

avgiva förslag till erforderliga åtgärder. Det beslut tillsynsmyndigheten efter

prövning av förslaget fattade skulle anläggningsägare vara skyldig ställa

sig till efterrättelse på samma sätt, som örn statlig besiktningsman utfört besiktningen.

Bestämmelser av nu angivet innehåll hade av sakkunniga intagits

i det förslag till ny administrativ stadga om elektriska starkströmsanläggningar,

som sakkunniga utarbetat. Vidare syntes det sakkunniga önskvärt,

att i brandsyn deltoge på det elektriska installationsområdet kompetent

person samt att vid sidan av de rent elektriska författningarna måtte

ur brandskyddssynpunkt utfärdas besiktningsbestämmelser rörande vissa

samlingslokaler m. m. Slutligen ville sakkunniga understryka, att tillsynen

över elektriska anläggningar endast utgjorde ett led i det elektriska

kontrollväsendet. Riskerna för skada till person och egendom vore

i främsta rummet beroende av huru anläggningarna utförts och handhades.

Därutinnan hade sakkunniga utarbetat förslag till nya administrativa

säkerhets- och driftsföreskrifter. Dessa innehölie bland annat

bestämmelser, som i viss omfattning motsvarade de för närvarande i 1902

års stadga^ intagna föreskrifterna om skyldighet för innehavare av anläggning

att låta besiktiga densamma.

Beträffande organisationen av tillsynsmyndigheten framhålla de sakkunniga,

att de först tagit under övervägande, huruvida tillsynens förläggande

under kommerskollegium kunde anses vara den mest ändamålsenliga anordningen

eller örn en helt fristående organisation eller en överflyttning, exempelvis

till socialstyrelsen, vore att föredraga. Sakkunniga hava i detta avseende

förordat, att kommerskollegium fortfarande skulle vara chefsmyndighet

för statens elektriska inspektion. Utvecklingen på det elektriska området

har emellertid synts de sakkunniga påkalla en ombildning av industribyråns

elektriska sektion till en byrå för elektriska ärenden, på samma sätt

som både bergsstaten och fartygsinspektionen hava egna byråer inom kollegium.

Sakkunniga anföra härom vidare:

Såsom ytterligare skäl för en sådan åtgärd kunde anföras, att industribyrån,

vars chef icke torde få förutsättas vara elektrotekniker, hade en allt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 238.

13

för stor arbetsbörda, vilket lett till att åt byrådirektören å elektriska sektionen

uppdragits att självständigt handlägga flertalet till sektionen hörande

ärenden. Den föreslagna nya byrån borde förses med för samtliga centrala

arbetsuppgifters fullgörande erforderlig personal, så att befattningshavare å

lokalstaten i fortsättningen icke behövde anlitas för sådant ändamål. Endast

under denna förutsättning kunde elektriska inspektionen bliva i tillfälle

att på ett tillfredsställande sätt utföra på densamma ankommande besiktningar.

Å andra sidan borde befattningshavarna å byrån helt befrias från

deltagande i det lokala besiktningsarbetet. Med beaktande av dessa synpunkter

ville sakkunniga föreslå, att å byrån för elektriska ärenden skulle finnas

följande personal å ordinarie stat:

Byråchefen skulle utöva de befogenheter beträffande elektriska anläggningar,

som för närvarande vore fördelade mellan å ena sidan chefen för

industribyrån, å andra sidan byrådirektören och överinspektören å elektriska

sektionen, samt ersätta sistnämnde befattningshavare. Den i förslaget upptagna

byrådirektören skulle omhänderhava föreskrifts- och normarbetet,

materielkontrollen, det allmänna upplysnings- och propagandaarbetet samt

uppgörandet av tillsynsmyndighetens årsberättelse. Sakkunniga ansåge sig

särskilt böra framhålla, att en av den nuvarande organisationens största brister

vore frånvaron av en befattningshavare, som kunnat helt ägna sig åt

dessa krävande och för elektricitetsväsendet viktiga arbetsuppgifter. Förste

byråingenjörsbefattningarna enligt förslaget motsvarade de för närvarande

å elektriska sektionen placerade. Av ifrågavarande befattningshavare syntes

den ene helt böra ägna sig åt frågor rörande installatörbehörighet och installatörundervisning,

beträffande vilka ämnen sakkunniga framlagt detaljerade

ändringsförslag, under det att den andre, för närvarande å extra stat

uppförde befattningshavaren borde kunna fullgöra, förutom nuvarande arbetsuppgifter,

jämväl vissa sekreterargöromål å byrån. Särskild arbetskraft

med administrativ utbildning syntes sakkunniga på grund av ärendenas

beskaffenhet knappast erforderlig. De i förslaget uppförda byråingenjörsbefattningarna

avsåges för utförande av sådana arbetsuppgifter av central

natur, vilka för närvarande i huvudsak åvilade assistenterna å elektriska

inspektionen.

I fråga om icke-ordinarie befattningshavare å byrån för elekriska ärenden

ansåge sakkunniga, att vid sidan av den nuvarande tekniska amanuensen,

vilken beräknades skola biträda vid handläggningen av installatörärenden,

ytterligare en teknisk amanuens behövdes, i anledning av att

ingen särskild arbetskraft för närvarande funnes att tillgå för utförande av

erforderliga ritarbeten. Dessutom förordades en förstärkning av de å ordinarie

stat uppförda befattningarna för skrivhjälp med ett extra skrivbiträde.

Vidkommande slutens elektriska inspektion hava sakkunniga ansett att,

under förutsättning att den föreslagna byrån för elektriska ärenden konime

till stånd och omhändertoge alla frågor av central natur, det statliga besiktningsarbelet

kunde i erforderlig omfattning utföras av tre statsinspek
-

Betattning

1 byråchef ...........

1 byrådirektör .......

2 förste byråingenjörer

2 byråingenjörer .....

1 kanslibiträde .......

1 skrivbiträde .......

Lönegrad

B 30

B 28

B 24

B 21

B 7

B 2

Sakkunniga anföra i denna del ytterligare lönande

törer och tre assistente:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 238-

Då nämnda antal finge anses såsom ett minimum, borde samtliga ifrågavarande

befattningshavare uppföras å ordinarie stat samt placeras, stalsinspektörerna

i lönegrad B 28 och assistenterna i lönegrad B 21. I anslutning

därtill ifragasattes, huruvida icke även de tre extra skrivbiträdesbefattningarna

borde utbytas mot ordinarie befattningar. Uppflyttningen av statsinspektörerna

till för dem 1 öreslagen lönegrad ansåges i underkant motsvara

den avlöningsminskning inspektörerna vid normal besiklningsfrekvens

skulle gå förlustiga genom att, på sätt även sakkunniga förordade, 59 § 1902

års stadga upphävdes. Enligt förslaget skulle särskild tillsyningsman för

östra distriktet icke vidare förordnas men i stället de båda förefintliga assistenterna

jämte en ny assistent få helt ägna sig åt besiktningsarbete. Den

ändrade distriktsindelning, som förslaget påkallade, syntes böra ankomma

på kommerskollegii närmare bestämmande. I samband därmed ville sakkunniga

bestämt avråda från en decentralisering av inspektionen. De elektriska

ärendena vore nämligen av så växlande och i varandra ingripande

natur, att en intim förbindelse mellan chefsmyndigheten och de lokala organen

sarnt^ mellan de senare inbördes måste upprätthållas för att uppkommande

frågor skulle kunna avgöras enligt rationella och dock såvitt möjligt

enhetliga principer. Sålunda måste chefsmyndigheten ofta ingående överlägga

med vederbörande statsinspektörer rörande bland annat koncessionsärenden,

vilka syntes tendera till att bliva svårare att behandla än förut.

En decentralisering skulle enligt sakkunnigas mening väsentligen försvåra

för chefsmyndigheten att utnyttja statsinspektörernas samlade erfarenhet.

För statsinspektörernas vidkommande åter skulle en lokal förläggning med

därav föranledd minskad kontakt såväl med chefsmyndigheten som mellan

befattningshavarna inbördes sannolikt med tiden menligt inverka på deras

sakkunskap och auktoritet. Befattningshavarna torde i Stockholm otvivelaktigt

hava bästa tillfälle att följa med utvecklingen på det elektriska området.

Fördelarna av en decentralisering syntes starkt lokalt begränsade och

på intet vis uppväga olägenheterna. Förutsättningen för mera betydande

fördelar skulle vara att antalet distrikt vore mycket större än sakkunniga

ansåge sig böra föreslå. En decentralisering skulle under alla omständigheter

medföra icke oväsentliga kostnadsökningar. De under senare år framförda

önskemålen om inspektörernas förläggande inom distrikten torde framför

allt vara föranledda av nuvarande låga besiktningsfrekvens, vilket missförhållande

de av sakkunniga framlagda förslagen avsåge att avhjälpa.

Över sakkunnigbetänkandet hava infordrade utlåtanden avgivits av samtliga

länsstyrelser, av kommerskollegium, som överlämnat yttranden från ett

flertal enskilda sammanslutningar och organisationer, ävensom av domänstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, lotsstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, telegrafstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I flertalet utlåtanden lämnas sakkunnigas förslag rörande tillsynen utan

erinran.

Emellertid uttala sig vissa länsstyrelser och sammanslutningar för ökad

statlig kontroll i fråga örn konsumentanläggningar i samband med auktorisering

av enskilda besiktningsorgan samt för bibehållande av gällande bestämmelser

örn skyldighet för innehavare att låta periodiskt besiktiga vissa

anläggningar.

Även socialstyrelsen framhåller det påtagliga intresset särskilt hos större

anliiggningsägare av föreskrifter, som angåve, i vilken omfattning besiktning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

15

av en anläggnings olika delar borde äga rum, för att nödig omsorg skulle

anses hava iakttagits. Beträffande en auktorisering av enskilda besiktningsmän

vore styrelsen av den uppfattningen, att ett liknande förfarande borde

kunna ifrågakomma vid elektriska anläggningar, som enligt kungörelse den

23 maj 1919 (nr 301) redan tillämpades på ett jämförbart område, nämligen

i fråga om besiktning av vissa ångpannor. Vad anginge förläggningen av

personalen vid statens elektriska inspektion borde enligt styrelsens förmenande

arbetskrafterna kunna bättre utnyttjas, om de placerades inom de

distrikt, där de hade sin verksamhet. Därest, såsom sakkunniga föreslagit,

statsinspektörernas antal bestämdes till tre, syntes en böra placeras i Stockholm,

en förläggas till södra Sverige och en till Norrland. I övrigt hade styrelsen

ingen erinran att göra mot den av sakkunniga föreslagna organisationen

av tillsynsmyndigheten.

Vattenfallsstyrelsen understryker särskilt behovet av den föreslagna nya

byrådirektörsbefattningen å elektriska byrån. Elektriska inspektionens personal

syntes styrelsen vara beräknad i knappaste laget.

Kommerskollegium (utlåtandet dagtecknat den 30 november 1936) förklarar

sig bestämt avstyrka de förslag om besiktningstvång för konsumentanläggningar

och om generell statlig auktorisation av enskilda besiktningsmän,

som framförts från vissa håll, samt anför härutinnan:

Flertalet av kollegium tillfrågade sammanslutningar syntes vara ense örn

olämpligheten av en sådan anordning. Kollega avstyrkande gällde även från

elektricitetsverkshåll framfört önskemål örn auktorisation av elektricitetsverkens

personal. Elektricitetsverken torde utan särskilda författningsbestämmelser

kunna förskaffa sig rätt att kontrollera installationerna genom

att införa bestämmelse därom i strömleveransavtalen. Med hänsyn till praktiska

svårigheter, framför allt på landsbygden, kunde kollegium ej heller

tillstyrka det av representanter för brandskyddet förordade, i och för sig

önskvärda införandet av en i administrativ ordning fastställd skyldighet för

strömleverantör att besiktiga alla nya installationer, innan dessa toges i bruk.

I de fall, då ett dylikt besiktningsförfarande kunde äga rum utan avsevärda

olägenheter, torde det enligt kollega förmenande ändock komma att tillämpas,

enär strömleverantören otvivelaktigt hade stort intresse av att även

abonnentanläggningarna utfördes på betryggande sätt. Vad anginge frågan

om skyldighet för innehavare av anläggning att föranstalta om viss periodisk

kontroll över densamma ansåge kollegium de av sakkunniga föreslagna

bestämmelserna böra i vissa avseenden kompletteras, varigenom framställda

erinringar delvis skulle tillmötesgås.

I fråga om organisationen av den statliga tillsynsmyndigheten anför kollegium

följande:

Kommerskollegium ville till en början framhålla, att kollegium, som i sitt

år 1931 avgivna utlåtande utgått från att en decentraliserad förläggning av

statens elektriska inspektion borde genomföras, nu anslöte sig till sakkunnigas

förslag om en fortsatt stationering i Stockholm. Därvid borde bland annat

beaktas, att konccssionsansökningarnas behandling på senare år blivit

alltmer komplicerad på grund av den behovsprövning, som i många fall måste

förekomma och som i sill tur ofta nödvändiggjorde ingående överläggningar

mellan centralmyndigheten och statsinspektörerna. Kollegium funné

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

sig så mycket hellre böra intaga nu angivna ståndpunkt, som personalbehovet

därigenom skulle i viss man kunna reduceras. Av de yttranden kollegium

införskaffat framginge även, att en åsiktsförskjutning i viss mån inträtt

i förevarande fråga. Varken från de kraftproducerande företagen eller

från allmänheten eller överhuvud taget från någon av den elektriska produktionen

berörd intressegrupp syntes numera, kollegium veterligt, mera

allmänt framträdande önskemål göra sig gällande beträffande statsinspektörernas

utflyttning till landsorten. Att, såsom från visst håll ifrågasatts, utplacera

assistenterna i distrikten under bibehållande av central förläggning

för inspektörerna skulle organisatoriskt sett vara mindre lyckligt och knappast

medföra några egentliga fördelar men väl åtskilliga nackdelar. Med

hänsyn till framförda krav på en effektivisering av inspektionens verksamhet

ansåge kollegium, i enlighet med sitt är 1931 framlagda förslag, att en

minskning av nuvarande antalet inspektionsdistrikt borde undvikas och en

fjärde statsinspektörsbefattning inrättas. För den händelse sistnämnda förslag

bifölles, hade kollegium för avsikt att, i den mån på kollegium ankomme,

i huvudsak bibehålla nuvarande distriktsindelning. Åt den i östra distriktet

stationerade statsinspektören skulle därvid i viss utsträckning kunna

anförtros de uppgifter, som enligt sakkunnigas förslag skulle åvila innehavaren

av en nyinrättad byrådirektörsbefattning å central stat. Örn inspektionen

fortfarande förlädes till Stockholm, syntes assistentbefattningarna trots

antalet distrikt kunna begränsas till tre. Kollegium utginge därvid från att

till inspektionen skulle förläggas vissa arbetsuppgifter, vilka sakkunniga

ansett böra åvila centralmyndigheten, t. ex. utredningar i fråga örn koncessionsärenden,

viss statistik m. m. Givetvis komme en dylik anordning att

medföra, att assistenterna endast i mera begränsad omfattning kunde användas

för inspektionsarbete. Med hänsyn till kostnaderna funne sig kollegium

dock ej böra förorda den ökning av centralmyndighetens arbetskrafter, som

skulle erfordras för en överflyttning av ifrågavarande arbetsuppgifter till

denna, även om en sådan åtgärd i och för sig kunde vara motiverad. Vid

inrättande av en ny statsinspektörsbefattning borde även antalet kvinnliga

befattningshavare vid inspektionen ökas från tre till fyra. Samtliga av kollegium

sålunda föreslagna befattningshavare vid inspektionen, nämligen fyra

statsinspektörer, tre assistenter och fyra kvinnliga befattningshavare borde

uppföras å ordinarie stat, liksom förhållandet vore i fråga örn såväl bergstaten

som fartygsinspektionen. Ehuru, på sätt kollegium redan år 1929

framhållit samt sakkunniga understrukit, starka skäl kunde åberopas för en

uppflyttning av statsinspektörerna från lönegrad B 27 till B 28 i samband

med att det särskilda förrättningsarvodet åt tillsyningsman bortfölle, ville

kollegium med hänsyn till pågående allmänna avlöningsrevision för närvarande

ej framställa något yrkande på denna punkt. Assistentbefattningarna

borde fortfarande uppföras i lönegrad B 21 och de kvinnliga befattningshavarna

i lönegrad B 4.

Beträffande organisationen av den centrala tillsynsmyndigheten ville kommerskollegium,

med hänsyn till de elektriska ärendenas växande omfattning

och betydelse samt till önskvärdheten av att minska arbetsbördan på industribyråns

administrativa sektion, i enlighet nied sakkunnigas förslag tillstyrka,

att elektriska sektionen utbrötes ur industribyrån och utbyggdes till

en självständig byrå. Den nuvarande befattningen såsom byrådirektör och

överinspektör i lönegraden B 29 borde sålunda ändras till en befattning såsom

kommerseråd och chef för kollegii elektriska byra i lönegraden B 30.

Den av sakkunniga föreslagna nya byrådirektörsbefattningen å kollegii stat

skulle genom av kollegium i samband med förslag örn inrättande av en fjärde

statsinspektörsbefattning förordad anordning tillsvidare ej bliva nödvän
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

17

dig. Med den nuvarande å ordinarie stat uppförda förste byråingenjörsbefattningen

vid elektriska sektionen skulle enligt kollega förslag för framtiden

icke vara förenat uppdrag såsom tillsyningsman i östra distriktet. Utom

installatörsärenden, vilka redan nu åvilade ifrågavarande tjänsteman, torde

därför i viss utsträckning även ärenden av annat slag å elektriska byrån

kunna av honom handläggas. Om en självständig elektrisk byrå inrättades,

vore det önskvärt, att denna, i likhet med kollega övriga byråer bortsett från

statistiska byrån, försåges med egen personal med administrativ utbildning.

Kollegium ville emellertid ej förorda, att en administrativ tjänst omedelbart

inrättades. Nuvarande innehavaren av den extra förste byråingenjörsbefattningen

å elektriska sektionen syntes nämligen tillsvidare kunna, på sätt de

sakkunniga avsett i fråga om innehavaren av den andra av dem föreslagna

ordinarie förste byråingenjörstjänsterna, ombesörja vissa allmänna sekreterargöromål

vid sidan av på honom ankommande övriga ärenden. Administrativt

biträde i särskilda frågor torde vid behov kunna ställas till elektriska

byråns förfogande av annan byrå. Någon ändring beträffande den extra

förste byråingenjör st jönsten skulle sålunda ej nu behöva förekomma. De

två av sakkunniga föreslagna nya byråingenjörstjänsterna skulle, försåvitt

kollega förslag beträffande organisationen av elektriska inspektionen genomfördes,

tillsvidare kunna undvaras. Däremot syntes i enlighet med sakkunnigas

förslag ytterligare en teknisk amanuensbefattning, för vilken avlöning

lämpligen borde beräknas efter lönegrad 18, vara av behovet påkallad, särskilt

med hänsyn till att tjänstemän av högre grad ej borde vara nödsakade

att syssla med ritarbete o. d., som förekomme i samband med t. ex. föreskrifts-

och normarbetet. I fråga om kvinnliga biträden syntes för elektriska

byråns vidkommande någon ökning utöver för närvarande å elektriska sektionen

anställd personal tillsvidare icke behöva ifrågakomma. Kollega förslag

beträffande elektriska byrån inskränkte sig således till uppflyttning av

nuvarande byrådirektörstjänsten till en byråchefsbefattning samt inrättande

av en ny teknisk amanuenstjänst, vilka organisationsförändringar påkallade

ökning dels av anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat med (11,109 — 10,671 =) 438 kronor dels av anslagsposten

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

med (4,596 — 156 — 192 =) 4,248 kronor.

Statskontoret har i likhet med kommerskollegium biträtt sakkunnigas förslag

att ombilda den elektriska sektionen å industribyrån till en fristående

byrå inom kollegium. Likaledes har statskontoret funnit övervägande skäl

tala för att statens elektriska inspektion alltjämt bleve föi-lagd till Stockholm.

Kollega förslag rörande personaluppsättningen å den nya byrån och elektriska

inspektionen vore enligt statskontorets mening ändamålsenligt. Emellertid

borde, då endera av förste byråingenjörstjänsterna bleve ledig, fråga

örn dess ersättande med en befattningshavare med administrativ-juridisk utbildning

lämpligen tagas under övervägande.

Organisationen av den statliga tillsynen å elektriska starkströmsanläggnin- Departement»•

gar måste naturligen bliva beroende på ståndpunkttagande lill frågan vad chetwnämnda

verksamhet skall omfatta. Det torde därvid böra understrykas, att

detaljerade statliga säkerhetsföreskrifter finnas meddelade rörande alla slag

av starkströmsanläggningar, men att bestämmelserna örn besiktningsväsendet

utformats med avseende huvudsakligen fästat vid sådana anläggningar,

Bihang lill riksdagens protokoll 19.18. 1 sunil. Nr 288.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

för vilkas utförande särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t erfordras enligt bestämmelser

i 1902 års lag och 1902 års stadga. Den omständigheten, att övriga

anläggningar, däribland alla konsumentanläggningar, endast i begränsad

omfattning underkastas besiktning från statens sida, har föranlett igångsättande

av enskild besiktningsverksamhet av olika slag. Emellertid torde

ej heller tillståndspliktiga anläggningar bliva föremål för statlig besiktning

i den utsträckning, som ursprungligen förutsattes. Anledningen härtill

är framför allt den, att tillsynsorganisationen icke i erforderlig grad anpassats

efter den ofantliga utvecklingen på ifrågavarande område. Det torde

vara tillräckligt erinra därom att ingen personalförstärkning å statens elektriska

inspektion ägt rum efter år 1920. En effektivisering i berörda avseende

synes nödvändig.

I detta sammanhang må erinras, att det av Kungl. Maj:t för innevarande

års riksdag framlagda förslaget till ändringar i 1902 års lag innebär, bland

annat, att gällande skyldighet att söka Kungl. Maj:ts tillstånd till

utförande av elektriska anläggningar utvidgas i vissa avseenden, i samband

med att i lagen införes direkt bestämmelse om behovsprövning

vid meddelande av sådana tillstånd. Bifalles detta förslag, kommer

behovet av effektivare statlig tillsynsverksamhet å det elektriska starkströmsområdet

att bliva än mera framträdande. Jag förutsätter också, att elektriska

inspektionen bör hava möjlighet och sålunda jämväl vara berättigad

att i den omfattning inspektionen finner erforderlig besiktiga alla slag av

starkströmsanläggningar, oberoende av huruvida anmälan om missförhållanden

inkommit till inspektionen eller ej.

Anledning till att utvidga den statliga kontrollen till att även omfatta en

regelbunden besiktning av samtliga eller åtminstone alla viktigare konsumentanläggningar,

en verksamhet som skulle nödvändiggöra en helt annan

organisation än den nuvarande, synes däremot ej föreligga. Ej heller förslagen

om införande av obligatorisk besiktningsplikt beträffande konsumentanläggningar

i förening med en allmän auktorisering av enskilda besiktningsorgan

anser jag mig kunna biträda. I likhet med kommerskollegium

har jag funnit den av sakkunniga för elektriska kontrollväsendet verkställda

utredningen, i fråga örn vars detaljer, i den mån de icke redan i det föregående

berörts, jag tillåter mig hänvisa till sakkunnigas betänkande, utvisa, att

sådana åtgärder i varje fall för närvarande icke erfordras samt att den ifrågasatta

regleringen i tillämpningen skvdle var förenad med betydande svårigheter.

Det torde sålunda även i fortsättningen huvudsakligen böra ankomma

på enskilda initiativ att ordna besiktningsväsendet beträffande konsumentanläggningarna.

Till vad sakkunniga föreslagit rörande anlitande av enskilda organ för

besiktning i särskilda fall ävensom rörande den kontroll, som skall åligga

innehavare av anläggning, får jag anledning återkomma vid ett senare tillfälle.

Ifrågavarande bestämmelser ingå nämligen såsom detaljer i de av

de sakkunniga framlagda förslagen till ny stadga och nya säkerhetsföreskrifter.

Efter erforderlig överarbetning kommer jag att för Kungl. Maj:t

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

19

anmäla dessa förslag. Jag vill slutligen tillägga, att jag anser det för åstadkommande

av en på lämpligt sätt avpassad kontroll å konsumentanläggningar

vara av vikt, att kontakt upprätthålles mellan enskilda organ och

tillsynsmyndigheten. I sådant avseende må nämnas, att brandförsäkringsanstalternas

elektriska nämnd efter överläggningar med de sakkunniga omorganiserats

till svenska brandskyddsföreningens elektriska nämnd samt att

jämlikt medgivande av Kungl. Majken representant för tillsynsmyndigheten

inträtt såsom ordförande i den nya nämnden.

Efter att sålunda hava angivit min ståndpunkt till tillsynsproblemet i allmänhet

övergår jag till själva organisationsfrågan. Jag utgår därvid från att

kommerskollegium alltjämt skall vara chefsmyndighet för en på lokal stat

uppförd elektrisk inspektion. Den senare synes mig fortfarande böra vara

förlagd till Stockholm. Den redogörelse jag i det föregående lämnat utvisar,

att åsikterna i detta avseende varit mycket delade. För egen del har jag emellertid

icke kunnat finna annat än att med hänsyn till de olika arbetsuppgifter,

som åvila tillsynsmyndigheten, fördelarna av en central förläggning

av inspektionen böra vara avgörande. Jag anser mig härutinnan kunna helt

instämma uti vad sakkunniga för elektriska kontrollväsendet samt i sitt utlåtande

den 30 november 1936 även kommerskollegium anfört till stöd för ett

bibehållande av nuvarande anordning. Särskilt vill jag understryka behovet

av att vid prövning av koncessionsansökningarna hava tillgång till biträde

av statsinspektörerna. Förhållandena inom andra statliga inspektionsgrenar,

exempelvis fartygsinspektionen och yrkesinspektionen, beträffande vilka en

placering inom distrikten tillämpas, synas mig i berörda avseende icke jämförliga.

I likhet med sakkunniga för elektriska kontrollväsendet och kommerskollegium

förordar jag, att den nuvarande elektriska sektionen å kollegii industribyrå

ombildas till en byrå för elektriska ärenden. En sådan åtgärd,

mot vilken erinran från intet håll framkommit, synes motiverad med hänsyn

till ifrågavarande ärendens betydelse och omfattning. I samband med inrättande

av den nya byrån inom kollegium bör den nuvarande befattningen såsom

byrådirektör och överinspektör ersättas med en byråchefsbefattning.

Med sistnämnda befattning bör icke förenas uppdrag att utföra inspektionsarbetc.

Jag förordar även, att den nuvarande ordinarie förste byråingenjörsbefattningen

å sektionen för framtiden helt må utnyttjas för på byrån direkt

ankommande arbetsuppgifter. I överensstämmelse med vad såväl kollegium

som statskontoret framhållit rörande lämpligheten av att vid inträffande ledighet

kunna förvandla den andra av de båda förste byråingenjörsbefattningarna

till en tjänst flir en person med juridisk-administrativ utbildning tillstyrker

jag, att denna befattning bibehålies å extra stat.

Vad angår personaluppsättningen i övrigt å byrån för elektriska ärenden

samt i anslutning därtill å den lokala inspektionen har jag efter närmare

övervägande av de förslag, som därutinnan framlagts å ena sidan av de sakkunniga,

å andra sidan av kommerskollgium, funnit mig böra biträda kollegii

förslag. Beträffande den tekniska personalen å byrån föreslår jag så
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

lunda en utökning endast med en amanuens i 18 :e lönegraden för utförande

av bland annat erforderliga ritarbeten. I fråga om kvinnliga befattningshavare

torde någon förstärkning av de å elektriska sektionen för närvarande

anställda arbetskrafterna icke vara erforderlig.

För genomförande av den effektivisering av elektriska inspektionens verksamhet,

som enligt vad jag i det föregående framhållit torde vara av omständigheterna

i hög grad påkallad, synes mig viktigt, att antalet besiktningsdistrikt

icke minskas. Den av kollegium föreslagna åtgärden att inrätta

en fjärde statsinspektörsbefattning, närmast med tanke på det nuvarande minsta

distriktet, vilken befattning jämväl skulle ersätta den av sakkunniga å central

stat föreslagna byrådirektörsbefattningen för handläggande av föreskriftsärenden

m. m., anser jag under förhandenvarande förhållanden vara

lämplig. I detta sammanhang må framhållas, att de omfattande utredningar,

som under senare år verkställts, i varje fall tillsvidare torde komma att

underlätta föreskriftsarbetet. Antalet assistenter föreslår jag i enlighet med

båda förslagen skola ökas från två till tre, varvid samtliga böra uppföras å

ordinarie stat i lönegrad B 21. Åt assistenterna synes även i fortsättningen

kunna anförtros uppdrag att fullgöra vissa åligganden av mera central natur,

varigenom de av sakkunniga föreslagna byråingenjörstjänsterna å byrån

för elektriska ärenden i varje fall tillsvidare må kunna undvaras. Vid edvart

av de fyra inspektionsdistrikten torde erfordras en kontorsbiträdesbefattning

i lönegrad B 4. Även dessa befattningar synas skäligen böra uppföras å ordinarie

stat. Vad angår statsinspektörernas lönegradsplacering vill jag uttala

min principiella anslutning till det vid flera tillfällen framförda förslaget

att uppflytta ifrågavarande befattningshavare från lönegraden B 27 till B 28

i samband med upphävande av den inspektörerna för närvarande tillkommande

rätten att uppbära särskilda förrättningsarvoden. På sätt kommerskollegium

förordat torde emellertid definitiv ståndpunkt till denna fråga

böra tagas först sedan pågående arbete med allmän lönerevision för statstjänstemännen

slutförts.

Huruvida den av mig förordade organisationen av elektriska byrån i framtiden

skall visa sig tillräcklig kan måhända vara i viss mån osäkert, särskilt

med tanke på att det förslag till ändringar i 1902 års lag, som i proposition

underställts årets riksdag, innebär vissa vid avgivandet av kommerskollegii

utlåtande över sakkunnigbetänkandet icke beräknade, nya uppgifter för kollegium.

Men å andra sidan torde först efter en tids erfarenhet kunna närmare

bedömas, vilket arbete ifrågavarande uppgifter komma att medföra. Därjämte

må framhållas, att lagändringarna föreslås skola träda i kraft den 1

juli 1939, under det att omorganisationsförslaget torde böra tillämpas redan

med ingången av budgetåret 1938/1939. Ytterligare uppskov torde nämligen

ur flera synpunkter vara olämpligt. Trots det trängande behovet av personalförstärkning

för tillsynsmyndigheten bär således organisationsfrågan redan

måst anstå i avvaktan på överarbetningen av sakkunnigas lagförslag.

Vidare bör beaktas, att inom kollegium förestår en tidskrävande slutgranskning

av föreliggande förslag till moderna tekniska säkerhetsföreskrifter, vil
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

ka liksom på Kungl. Maj:! ankommande administrativa följdförfattningar

till lagförslaget avses skola träda i kraft samtidigt med detta.

B. Andra föreslagna ändringar i kommer skollegii avlöning sanslag.

Förutom de ändringar i avlöningsstaten för kommerskollegium, vilka föranledas

av nu omförmälda förslag rörande tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar

och till vilka jag senare återkommer, har kollegium, på

sätt tidigare nämnts, förordat jämväl vissa andra på kollega avlöningsanslag

för budgetåret 1938/1939 inverkande ändringsförslag. I sin skrivelse den

21 augusti 1937 anför kommerskollegium sålunda:

Med hänsyn till att den å övergångsstat uppförda kamreraren varit förordnad

å annan befattning utom kollegium vore i gällande avlöningsstat

icke inräknad avlöning till denne befattningshavare men däremot till den å

ordinarie stat uppförde revisorn och bokhållaren. Sedan kamreraren numera

erhållit begärt entledigande från nämnda förordnande och återinträtt

i tjänstgöring hos kollegium, borde anslagsposten till avlöningar till

tjänstemän å övergångsstat ökas med (9,060 — 279 — 285 ==)

8,496 kronor och anslagsposten till avlöningar till tjänstem än

å ordinarie stat minskas med (7,668—213—234=) 7,221 kronor. För

budgetåret 1937/1938 hade kommerskollegium hemställt om förstärkning

av statistiska byråns arbetskrafter med en e. o. tjänsteman i 4:e lönegraden,

särskilt med hänsyn till det växande skriv- och räknearbetet. Kungl. Majd

hade emellertid i 1937 års statsverksproposition i stället föreslagit, att ett å

bergsstaten uppfört ordinarie kontorsbiträde i lönegraden B 4, vilket bleve

övertaligt med ingången av september 1937, skulle överflyttas till tjänstgöring

i kollegium, vilket förslag riksdagen godkänt. Då ett stadigvarande

behov av detta biträde förelåge, syntes det kollegium lämpligast, att befattningen

från och med budgetåret 1938/1939 överfördes från bergsstatens

övergångsstat till kollega ordinarie stat. Detta skulle medföra, att antalet

kontorsbiträdesbefattningar i personalförteckningen för kollegium ökades

från 16 till 17. Därav föranledd ökning av anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat uppginge till (2,832

— 45 — 81 =) 2,706 kronor. — Sedan ett flertal år hade kollegium övervägt

en omläggning och utvidgning av den månatliga statistiken rörande partipriserna

inom landet (partiprisindex). Kollega planer i detta hänseende avsåge

en framflyttning av basperioden för indexberäkningarna till ett mera närbeläget

år ävensom en omfattande komplettering till omkring det femdubbla

av det till grund liggande prismaterialet i förening med ur praktisk synpunkt

förändrad uppställning och gruppering av ifrågavarande material.

Med ledning av erfarenheterna från den nuvarande partiprisindexens utarbetande

beräknades ifrågavarande omläggning, som avsåges skola genomföras

senast från och med budgetåret 1938/1939, förutsätta personalförstärkning

med en lialvtidsamanuens samt ett kvinnligt skriv- och räknebiträde

med 7 timmars daglig tjänstgöring. Dessa befattningshavare syntes böra åtnjuta

avlöning den förre enligt 18 :e och den senare enligt 4:e lönegraden i

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Den för ändamålet erforderliga

ökningen av kollega anslagspost till gr undavl ö ni n g a r m. m. till övrig

icke-ordinarie personal skulle uppgå tiil (2,298 — 78 — 96=)

2,124 kronor + (2,052 — 42 — 78 =) 1,932 kronor eller tillhopa 4,056 kronor.

—■ Slutligen hemställdes, att anslagsposten till a v 1 ö n i n g s f ö r h ö j n i ngar

m. m. måtte med hänsyn till den faktiska belastningen under budgetåret

1936/1937 höjas från 11,600 till 13,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

I detta sammanhang vill jag upptaga en annan organisationsfråga, nämligen

örn överflyttande till kommerskollegium av riksförsakringsanstaltens

arbetarskyddsbyrås avdelning för sjöfartsärenden.

Sjöfartsavdelningen, som inrättades i anledning av lagen den lii oktober

1914 (nr 349) örn tillsyn å fartyg samt nied denna sammanhängande författningar,

var under åren 1915—1937 förlagd till socialstyrelsens byrå för arbetarskyddsärenden.

Jämlikt beslut av 1937 års riksdag har densamma

jämte nämnda byrå i sin helhet från och med den 1 januari 1938 överflyttats

till riksförsäkringsanstalten, som samtidigt i socialstyrelsens ställe blivit

chefsmyndighet för yrkesinspektionen. A sjöfartsavdelningen äro anställda

en byråassistent nied nautisk utbildning i lönegrad B 26 och ett kontorsbiträde

i lönegrad B 4, båda å ordinarie stat, samt dessutom en nautisk amanuens

med avlöning enligt lönegrad 15 i löneplanen för extra ordinarie personal.

Syftet nied inrättandet inom arbetarskyddsbyrån av en särskild sjöfartsavdelning,

vilken medverkar vid handläggningen av på kommerskollegium ankommande

fartygsinspektionsfrågor, var främst att bereda inflytande åt rent

sociala synpunkter vid handhavandet av fartygskontrollen i riket. Bestämmelser

rörande samarbetet återfinnas bland annat i kungörelsen den 27 juni

1929 (nr 208) angående handläggningen av vissa frågor rörande arbetarskydd

ombord å fartyg, sådan nämnda kungörelse lyder enligt kungörelse

den 23 december 1937 (nr 995).

1937 års arbetarskyddskommitté har i sitt den 30 december 1937 till chefen

för socialdepartementet överlämnade betänkande nied förslag angående

effektivisering av yrkesinspektionen (stat. off. utreda. 1937: 52) bland annat

även behandlat sjöfartsavdelningen samt därutinnan framhållit i huvudsak

följande:

De arbetsuppgifter, som åvilade byråassistenten för sjöfartsärenden, avsåge

till betydande del spörsmål, som måste anses relativt främmande för riksförsäkringsanstaltens

egentliga arbetsuppgifter men vilka på grund av sin

sjöfartstekniska natur vore fast förbundna nied förhållanden, tillhörande

kommerskollegii verksamhetsområde. Bland sålunda åsyftade frågor märktes

särskilt ärenden angående bostäder, bemanning och arbetstid ombord på

fartyg. Liknande synpunkter gjorde sig i ännu högre grad gällande beträffande

vissa andra sjöfartsadministrativa frågor, i vilkas behandling byråassistenten

likaledes deltoge, såsom spörsmål berörande sjömanshusens verksamhet,

kosthåll ombord och arbetslöshetsersättning vid skeppsbrott. Enligt

vad för kommittén uppgivits avsåge byråassistentens arbetsuppgifter till

största delen ärenden, som författningsenligt skulle handläggas gemensamt

med kommerskollegium eller i samråd med detta ämbetsverk. Personliga

överläggningar med befattningshavare inom kollegium påkallades så gott som

varje dag och ofta flera gånger örn dagen.

Med anledning av nämnda förhållanden hade kommittén tagit under närmare

övervägande, huruvida de sociala sjöfartsfrågornas handläggning kunde

anses ändamålsenlig efter arbetskyddsbyråns överflyttning till riksförsäkringsanstalten.

Det hade synts uppenbart att, oavsett vilka ämbetsverk som

komme i fråga, gemensam handläggning av ärenden i sådan utsträckning,

som den nuvarande ordningen nödvändiggjort, lätteligen kunde bliva synnerligen

tyngande och hinderlig. Att samarbetet hittills kunnat bedrivas i fria

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

tonner hade i icke ringa grad berott på att socialstyrelsens arbetarskyddsfoyrå

haft sina lokaler i samina luis som kommerskollegium. Överflyttningen

till riksförsäkringsanstalten uteslöte en förläggning i omedelbar närhet

av kollegium. Under sådana omständigheter hade det för kommittén framstått

såsom en naturlig tanke att söka åvägabringa en förenkling och effektivisering

av den administrativa apparaten genom förläggning av sjöfartsavdelningen

till kollegium. Gentemot en sådan omorganisation hade kommittén

icke kunnat finna någon vägande invändning. Även örn kommerskollegii

huvuduppgift vore att i det allmännas intresse främja näringslivets utveckling,

följde därav ingalunda att ämbetsverket skulle vara förhindrat att

vederbörligen tillgodose jämväl sociala synpunkter. Det vöre numera en allmän

uppfattning att de ekonomiska och de sociala fragorna vöre så nära

förbundna med och så beroende av varandra, att de snarast kunde betraktas

såsom olika sidor av samma problem. Enligt kommitténs mening skulle den

sociala sidan av de sjöfartsekonomiska frågorna snarast komma att framhävas,

om inom kommerskollegium tillskapades ett särskilt organ för de sociala

intressenas bevakande inom kollegium, exempelvis en social sektion

inom fartygsinspektionsbvrån. Till denna sektion skulle från arbetarskyddsbyrån

överflyttas de tre befattningshavare, som uteslutande tjänstgjorde å

dennas sjöfartsavdelning. Förslag om huru sektionen skulle organiseras och

anknytas till kommerskollegii övriga organ syntes ankomma på kollegium

att närmare utveckla. Kommittén ville emellertid betona, att åt den sociala

sektionen instruktionsmässigt borde beredas en så självständig ställning, att

de sociala hänsynens behöriga tillgodoseende på ett tillit betryggande sätt garanterades
Kommittén

hade icke förbisett, att å arbetarskyddsbyråns sjöfartsavdelning

handlades vissa ärenden, som för närvarande folie utanför kommerskoliegii

verksamhetsområde, nämligen överinseendet över den av yrkesunderinspektörerna

utövade tillsynen över lastning och lossning av fartyg, såvitt

anginge stuveriarbetet, samt utarbetande av statistik rörande olycksfall i

sjömans- och stuveriyrkena. Ingendera av dessa arbetsuppgifter vore emellertid

av den art, att den nödvändigt måste ombesörjas av ett organ inom

yrkesinspektionens chefsmyndighet. Det syntes organisatoriskt mycket väl

låta sig göra att bibehålla den centrala ledningen av denna speciella tillsynsverksamhet

i den nuvarande sjöfartsassistentens hand även efter det hans

befattning i enlighet med kommitténs förslag införlivats med en social sektion

i kommerskollegium. Det lunnes redan exempel på att tjänstemän inom

en förvaltningsgren utövade tillsyn över förhållanden, som folie inom verksamhetsområdet

för en annan myndighet än den de själva vöre underställda.

Bland annat utövade de under kommerskollegium lydande statsinspektörerna

över elektriska starkströnisanläggningar i egenskap av specialinspektörer

inom yrkesinspektionen en viss kontroll lör yrkesinspektionens chefsmyndighets

räkning och stöde följaktligen därutinnan under dennas öveiinseende.

Något hinder syntes icke föreligga att — med ombytta roller — ordna tillsynen

å stuveriarbetet på liknande sätt och salunda lata yrkcsundeiinspektörerna

utöva tillsyn under öveiinseende av den sociala sektionen inom kommerskollegium.

ät vilken myndighet ledningen av ifrågavarande tillsynsverksamhet

alltså skulle vara anförtrodd. En sådan anordning funne kommittén

vara att föredraga med hänsyn till att stuveriarbetet till övervägande del

utfördes ombord å fartyg och med hjälp av fartygets inrättningai och redskap,

vilkas övervakande ankomme på fartygsinspektionen och därmed i sista

hand på kommerskollegium. Vad anginge utarbetande av olycksfallsstatistik,

kunde sådan uppenbarligen ombesörjas lika väl inom kollegium som a

arbetarskydd sby rån.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 23S.

I yttranden över 1937 års arbetarskyddskommittés betänkande har beträffande

frågan om överflyttande av sjöfartsavdelningen till kommerskollegium

anförts huvudsakligen följande:

Socialstyrelsen: Förslaget vore ägnat att väcka betänkligheter. Dittills

hade det ansetts vara av stor betydelse, att sjöfolkets sociala angelägenheter

savdt möjligt behandlats i nära sammanhang med de sociala frågorna i allmänhet.

Under den tid, som sjöfolkets arbetarskyddsärenden handlagts i

socialstyrelsen, hade denna uppfattnings riktighet bestyrkts. Ehuru arbetarskyddsbyran

nu överflyttats till ett ämbetsverk, som icke på samma sätt

som socialstyrelsen hade möjlighet att samordna arbetarskyddsärendena med

de sociala frågorna i allmänhet, ansåge styrelsen, att sjöfolkets intresse av

ett effektivt skydd mot olycksfall och ohälsa i arbetet bäst tillgodosåges, örn

det framgent som hittills tillvaratoges av arbetarskyddsbyrån. Socialstyrelsen

komme visserligen att fortfarande få uttala sin uppfattning örn de sociala

Iragoina för sjömännen, men blott då det gällde lagstiftningsfrågor etc. Då

styrelsen i fortsättningen icke kunde deltaga i det löpande arbetet, evad avdelningen

förlädes till riksförsäkringsanstalten eller kommerskollegium, svntes

avdelningen i varje fall böra förstärkas, så att den hade möjlighet att i

erforderlig utsträckning bevaka de sociala frågorna för sjömännen och icke

bleve strängt upptagen endast av inspektionsverksamheten.

Landsorganisationen: Såvitt anginge tillsynen över stuveriarbetet vid lastni.

1?g lossning av fartyg samt därmed sammanhängande olycksfallsstatistik

hade förslaget av Svenska transportarbetareförbundet i ett till sekretaiintet

ingivet yttrande betecknats såsom en avgjord försämring Förbundet

ansage denna tillsynsverksamhet helt böra underläggas yrkesinspektionen.

Riksförsäkringsanstalten: De skäl av såväl praktisk som administrativ natur,

vilka föranlett kommittén att till övervägande upptaga frågan huruvida

den ordning, som kommit till stånd efter arbetarskvddsbyråns överflyttning

fran socialstyrelsen till riksförsäkringsanstalten, kunde anses ändamålsenlig,

såvitt anginge de sjöfartssociala frågornas handläggning, syntes till övervägande

del tala för den föreslagna överflyttningen till kommerskollegium

Visserligen kunde göras gällande, att de sjöfartssociala spörsmål — till

avsevärd grad av arbetarskyddsteknisk art — med vilka sjöfartsavdelningen

hade att i samråd med fartygsinspektionen taga befattning, läge yrkesinspektionens

verksamhet nära, varför denna avdelning liven i fortsättningen borde

genom chefsmyndigheten vara direkt knuten till yrkesinspektionen. Emellertid

hade under årens lopp sjöfartsavdelningen tagits i allt större anspråk

för handläggning av sjöfartsfrågor, som, om de också i huvudsak vore starkt

socialt betonade, dock icke hade samband med arbetarskyddsverksamheten

i egentlig mening. Dit hörde bland annat frågor, som handlades av kommerskollegii

sjöfartsbyrå (sjömanshusens verksamhet, kosthåll ombord m.

fl.) samt sjöfartssäkerhetsfrågor med internationell räckvidd (lastlinjebestämmelser,

välfärdsanordningar för sjömän i främmande hamnar o. dyl.).

Därtill komme, alt byråassistenten mäste i stor utsträckning, ofta flera gånger

under en och samma dag, träda i personlig förbindelse med skilda tjänstemän

inom kommerskollegium, varför samarbetet, sedan överflyttningen

till riksförsäkringsanstalten ägt runi, på grund av ämbetslokalernas avstånd

från varandra vore förbundet med praktiska svårigheter, vilka bland annat

medförde avsevärd tidsförlust. Då dessutom den av kommittén hävdade

uppfattningen örn de ekonomiska och sociala frågornas nära samband och

inbördes beroende kunde vitsordas, ville riksförsäkringsanstalten förorda

kommitténs ifrågavarande förslag. Anstalten ville emellertid därvid särskilt

framhålla angelägenheten av att sjöfartsavdelningen inom kommerskolle
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 23S.

25

gium bereddes en så självständig ställning, att de sociala intressenas behöriga

tillgodoseende på ett fullt betryggande sätt garanterades.

Å arbetarskyddsbyråns sjöfartsavdelning handlades emellertid vissa ärenden,

som folie utanför kommerskollegii verksamhetsområde, nämligen sådana

som ägde samband med den av yrkesinspektionen utövade tillsynen

över lastning och lossning av fartyg. Denna tillsyn omfattade stuveriarbete

i egentlig mening jämte de anordningar, som därvid komme till bruk och

icke tillhörde fartygens utrustning. Tillsynen över lastnings- och lossningsarbete,

som utfördes av fartygens besättningar, jämte till fartygen hörande

utrustning ankomme däremot på den kollegium såsom chefsmyndighet underställda

fartygsinspektionen. Ät denna uppdelning av tillsynen mellan

yrkesinspektionen och fartygsinspektionen hade givits uttryck i kungörelserna

den 8 oktober 1937 (nr 815 och 816) om skyddsåtgärder, som vid lastning

och lossning av fartyg ankomme på befälhavaren m. fl. respektive på arbetsgivaren

m. fl. Den av kommittén ifrågasatta ordningen, att den på yrkesunderinspektörerna

ankommande tillsynen över lastning och lossning av fartyg

skulle, efter sjöfartsavdelningens införlivande med kollegium, utövas under

avdelningens överinseende eller med andra ord under kommerskollegii

ledning, medan yrkesunderinspektörerna fortfarande skulle i övrigt vara underställda

riksförsäkringsanstalten såsom chefsmyndighet, komme att medföra,

att lokala befattningshavare ställdes under ledning av två olika chefsmyndigheter.

Denna olägenhet torde i möjligaste mån kunna undgås, därest

riksförsäkringsanstalten kvarstode såsom chefsmyndighet för yrkesinspektionen

med avseende å den ifrågavarande tillsynen men byråassistenten

för sjöfartsärenden utsåges till specialinspektör jämlikt 23 § lagen om arbetarskydd,

i vilken egenskap han under riksförsäkringsanstaltens ledning

skulle utöva överinseende över yrkesinspektionens tillsyn över lastning och

lossning av fartyg. Därigenom komme endast en befattningshavare att sortera

under två chefsmyndigheter och möjligheten för eventuella konfliktanledningar

att minskas. Beträffande ledningen av tillsynen över stuveriarbetet

hade yrkesinspektörerna förklarat, att den nuvarande ordningen vore att

föredraga, men att, örn en överflyttning av sjöfartsavdelningen komme till

stånd, den bästa lösningen vore att byråassistenten utsåges till specialinspektör

med utvidgad skyldighet att företaga inspelctionsresor till hamnarna.

I samband därmed ville anstalten framhålla nödvändigheten av att personalbeståndet

å den sjöfartssociala avdelningen inom kommerskollegium

bleve sådant, att hinder ej komme att möta för specialinspektören att företaga

erforderliga tjänsteresor.

Kommerskollegium: Kollegium hade vid avgivande år 1936 av yttrande i

frågan om överflyttning av den centrala ledningen av arbetarskyddet från

socialstyrelsen till riksförsäkringsanstalten avstyrkt, att handläggningen av

ärenden örn arbetarskyddet ombord å fartyg skulle inbegripas i en dylik överflyttning.

Därvid bade kollegium bland annat framhållit, att det vore synnerligen

önskvärt för att ej säga nödvändigt, att den myndighet, med vilken

kollegium hade att samarbeta i dylika ärenden, hade sin verksamhet förlagd

i nära grannskap lill kollegii arbetslokaler. Vad beträlfade det av sakkunniga

nu framlagda förslaget örn överflyttning lill kollegium av sjöfartsavdelningen

inom riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyra tunne sig kollegium

böra förorda detsamma ej minst med hänsyn till alt, såsom sakkunniga

med rätta framhållit, tillskapandet av eli särskilt organ för de sociala

intressenas bevakande inom kollegium skulle vara ägnat alt framhäva den

sociala sidan av de sjöfarlsekonomiska frågorna. Genom en sådan överflyttning

skulle en önskvärd förenkling i handläggningen av ärendena vinnas

och liven organisatoriskt komma lill klari ullryck, all kollegium vid sin

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

allsidiga bedömning av dithörande spörsmål givetvis hade att i hög grad

skänka beaktande åt frågornas rent sociala sida. Kollega instruktion öppnade

jämväl möjlighet till samarbete med socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten

i den form att dessa läte sig representeras vid handläggning

av ärendena. Kollegium, som biträdde vad sakkunniga framhållit om att

den sociala sektionen i kollegium inslruktionsmässigt borde beredas en så

självständig ställning, att de sociala hänsynens behöriga tillgodoseende på ett

fullt betryggande sätt garanterades, funne detta lämpligen kunna ske genom

att avdelningen eventuellt icke inordnades under någon av kollega byråer

utan såsom en social sjöfartsavdelning ställdes direkt under verkets chef.

Kollegium föresloge sålunda, att de tre befattningshavare, som för närvarande

tjänstgjorde å sjöfartsavdelningen, överfördes å kollega stat. Med anledning

därav borde å personalförteckningen för kollegium uppföras en byråassistent

i lönegraden B 26 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 samt den

i avlöningsstaten för kollegium ingående posten till avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat ökas med (9,363 + 2,706 =) 12,069

kronor. Vidare borde avlöning till den nautiske amanuensen, som vore placerad

i lönegraden 15 i löneplanen för extra ordinarie personal, beräknas å

kollegii stat, vilket medförde höjning av avlöningsposten till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal med 3,612

kronor.

I anslutning till förslaget örn överflyttande till kommerskollegium av arbetarskyddsbyråns

sjöfartsavdelning vill jag vidare anmäla en fråga, som

närmast avser ordningen för handläggning av ärenden angående tillämpningen

av sjöarbetstidslagen.

l id anmälan den 17 december 1937 av förslag till ny sjöarbetstidslag, varom

proposition (nr 223) innevarande dag avlåtits till riksdagen, framhöll

jag, bland annat, att den upplysningsverksamhet rörande tillämpningen av

sjöarbetstidslagen, som ålåge kommerskollegium i gemenskap med yrkesinspektionens

chefsmyndighet, så småningom erhållit karaktär av skiljedomsinstitut.

Denna omständighet i förening med förfrågningarnas avsevärda

frekvens syntes mig skänka institutet en betydelse, som uppenbarligen

komme att bliva än större, när den nuvarande lagen ersattes med en ny lag,

i åtskilliga avseenden innebärande väsentliga förändringar. Jag tilläde, att

jag eventuellt senare skulle återkomma till saken i samband med överväganden

av erforderliga åtgärder för säkerställande av en tillfredsställande

ordning för liandhavandet av andra sjöfartsfrågor av social natur.

Inom handelsdepartementet tillkallade sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets

arbetstid och bemanning av fartyg m. m. hava nu i en avgiven promemoria

föreslagit upprättande av en självständig sektion inom kommerskollegium

för handläggningen av ärenden angående sjöarbetstidslagens tilllämpning

samt för beredning av större författningsfrågor på sjöfartsområdet

m. m. För föredragning av ärendena skulle inrättas en ny juridisk byrådirektörsbefattning

i lönegraden B 28, varjämte å sektionen, som skulle vara

direkt underställd kommerskollegii chef, skulle tjänstgöra den nautiskt utbildade

byråassistent, vilken av 1937 års arbetarskyddskommitté föreslagits

skola överflyttas till kollegium. Alternativt ifrågasältes. att en kompe
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

27

tent jurist förordnades att såsom adjungerad ledamot efter samråd med den

nautiske experten föredraga sjöarbetstidsärenden och därmed sammanhängande

frågor.

Kommerskollegium förklarar sig i avgivet yttrande visserligen finna en

förstärkning önskvärd av de arbetskrafter nied juridiskt-administrativ utbildning,

vilka vore avsedda för handläggningen av sjöfartsärenden i allmänhet

och särskilt sjöfartssäkerhetsfrågor. Ämbetsverket vore dock icke berett

att nu tillstyrka inrättandet av en byrådirektörstjänst för detta ändamål.

Däremot ville kollegium giva sin anslutning till det alternativt framförda

förslaget i den formen, att ett arvode skulle ställas till förfogande för

att bereda ökad möjlighet till anlitande av juridiskt utbildad arbetskraft,

särskilt vid de sociala sjöfartsfrågornas handläggning. Arvodesbeloppet syntes

lämpligen kunna bestämmas till 2,000 kronor för år. I likhet med vad

som gällde i fråga örn det å kollega stat uppförda arvodet till sjöåklagaren

borde bestämmelse meddelas, att hinder icke mötte, att arvodet innehades av

befattningshavare i kollegium.

De av kommerskollegium i skrivelsen den 21 augusti 1937 framlagda, un- DeparUmenuder

denna avdelning redovisade förslagen till ändringar i kollega avlöningsanslag

biträdas av mig. Jag vill i samband därmed påpeka, att överflyttandet

till kollegium av den% bergsstaten uppförda övertaliga kontorsbiträdesbefattningen

överensstämmer med vad i innevarande års statsverksproposition

föreslagits i fråga örn bergsstaten. Vidare må erinras om att Kungl.

Maj:t genom beslut den 22 oktober 1937 på föredragning av chefen för

finansdepartementet godkänt omläggning och utvidgning av kommerskollegii

partiprisindex i huvudsaklig överensstämmelse med av kollegium angivna

riktlinjer.

Vad angår frågan örn överflyttande till kommerskollegium av arbetarskyddsbyråns

sjöfartsavdelning synas praktiska skäl tala för, att de tre befattningarna

å sjöf artsa vdelningen för framtiden förläggas till kollegium.

I likhet med kollegium anser jag för säkerställande av att nödig hänsyn tages

till de sociala synpunkterna lämpligt, att avdelningen icke inordnas

under någon av kollega byråer utan ställes direkt under ämbetsverkets

chef. I samband därmed torde benämningen byråassistent böra ändras till

byrådirektör. Av orsaker, som anförts i riksförsäkringsanstaltens yttrande

och även berörts av landsorganisationen, torde emellertid överinseendet över

den av yrkesunderinspektörerna utövade tillsynen över stuveriarbetet vid

lastning och lossning av fartyg samt utarbetandet av statistik rörande olycksfall

i sjömans- och stuveriyrkena fortfarande böra ankomma på yrkesinspektionens

chefsmyndighet. Någon erinran synes härvid ej vara att göra

mot att, på sätt som föreslagits, byråassistenten (byrådirektören) efter att

hava överförts å kommerskollegii stat förordnas till specialinspektör för

nämnda tillsynsarbete inom riksförsäkringsanstalten.

Vid anmälan av förslaget till ny sjöarbetstidslag har jag närmare utveda
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

lat skälen för att åtgärder böra vidtagas till tryggande av en tillfredsställande

handläggning inom kommerskollegium av ärenden rörande lagens tillämpning.

Genom bifall till förslaget örn inordnande under kollegium av arbetarskyddsbyråns

sjöfartsavdelning skulle frågans lösning underlättas. Den

nautiska sakkunskap, som erfordras vid ärendenas behandling, skulle på ett

naturligt sätt tillföras kollegium genom förenämnda byråassistent för sjöfartsärenden.

Vad beträffar den juridiskt-administrativa förstärkning av

kollegii arbetskrafter, varav behov tillika torde föreligga, delar jag kollegii

uppfattning, att detta behov tillsvidare lämpligen kan tillgodoses i den avkollegium

förordade ordning. Med bifall till vad kollegium härutinnan föreslagit

tillstyrker jag alltså, att för beredande av erforderlig juridisk arbetsförstärkning

vid handläggningen av sjöfartsärenden, framför allt av social

natur, å kollegii avlöningsstat beräknas ett arvode av 2,000 kronor.

Sammanfattningsvis medför vad jag i det föregående under A och B förordat

följande förändringar i personalförteckningen för kommerskollegium,

nämligen ökning av antalet byråchefer från 6 till 7, borttagande av befattningen

såsom byrådirektör och överinspektör, införande av en befattning

såsom byrådirektör i lönegrad B 26 samt ökning av antalet kontorsbiträden

från 16 till 18.

I avlöningsstaten för kommerskollegium skulle^vid bifall till mitt förslag

följande anslagsposter upptagas med därvid angivna ändrade belopp: anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat (394,800 + 438 —

7,221 + 2,706 + 9,363 + 2,706 =) 402,792 kronor eller i avrundat tal

402,800 kronor, anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat

(12,400 + 8,496 =) 20,896 kronor eller i avrundat tal 20,900 kronor,

anslagsposten arvode, bestämt av Kungl. Maj:t — ändrad till särskilda arvoden,

bestämda av Kungl. Majit — (4,000 + 2,000 =) 6,000 kronor, anslagsposten

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

(85,000 + 4,248 + 2,124 + 1,932 + 3,612 =) 96,916 kronor, vilket belopp

bör avrundas till 97,000 kronor, samt anslagsposten till avlöningsförhöjningar

m. m. (11,600 + 1,400 =) 13,000 kronor. I övriga anslagsposter —

avlöningar till tjänstemän å extra stat 16,100 kronor samt särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän 31,100 kronor — torde

ej påkallas någon ändring. Förslagsanslaget till avlöningar för budgetåret

1938/1939 skulle enligt ifrågavarande beräkningar uppgå till sammanlagt

586,900 kronor.

2. Kommerskollegium: Omkostnader, förslagsanslag. Till ifrågavarande

ändamål är för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag å 139,000

kronor. Den av Kungl. Majit den 11 juni 1937 fastställda omkostnadsstaten

för kommerskollegium har följande utseende:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23S.

29

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis

2. Expenser, förslagsvis ......

3. Publikationstryck, förslagsvis

kronor 13,000

71,500

62,000

Summa kronor 146,500

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för sjömansrullor och publikationer .... kronor 7,500

Samtidigt har Kungl. Maj:t föreskrivit, bland annat, att av anslagsposten

till expenser må tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten förslagsvis

9,500 kronor samt för övriga expenser 62,000 kronor, därav för kollegii eget

behov högst 57,000 kronor och för annat än kollegii eget behov (blanketttryck)

förslagsvis 5,000 kronor.

I skrivelse den 21 augusti 1937 har kommerskollegium avgivit förslag i

fråga örn förevarande anslag för nästkommande budgetår samt därvid förordat

ändringar i följande avseenden. På grund av ökade bränslekostnader

borde anslagsposten till bränsle, lyse och vatten ökas med förslagsvis 1,500

kronor till 11,000 kronor. Det av kollegium föreslagna inrättandet av en

särskild byrå för elektriska ärenden påkallade en ökning av omkostnadsanslaget

med 2,000 kronor, vilket belopp borde helt anvisas på anslagsposten

till expenser för eget behov. För täckande under ett år av beräknad

merkostnad för abonnemang å namnanropstelefon erfordrades ett belopp

av 1,000 kronor. Vidare vore att märka, att pappers- och tryckningskostnaderna

för blanketter och publikationstryck på senare tiden stegrats med omkring

9 procent, vilket betydde en årlig ökning av kollegii utgifter för blanketttryck

för eget behov med i avrundat tal 1,000 kronor. Da någon inskränkning

i fråga örn tryckning av blanketter icke torde kunna ske, borde motsvarande

ökning av kollegii expensmedel vidtagas. Med hänsyn till anslagsbelastningen

under budgetåret 1936/1937 syntes vidare anslagsposten till expenser för annat

än kollegii eget behov (blankettryck) böra höjas med 3,000 kronor till 8,000

kronor. Vidkommande anslagsposten till publikationstryck hemställdes om

en ökning med förslagsvis 3,000 kronor till 65,000 kronor på grund av dels

i omkostnadsstaten för kollegium numera ingående utgifter för vissa anvisningar,

upplysningar och ritningar rörande statens elektriska inspektions

verksamhetsområde dels ock de höjda priserna pa övrigt tryck. Vad slutligen

anginge försäljningsmedlen för sjömansrullor och publikationer syntes

dessa med hänsyn till vad som influtit under budgetåret 1936/1937

kunna upptagas med ett från 7,500 kronor till 10,500 kronor förhöjt

belopp.

Nettoutgift kronor 139,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 238.

Enligt kollegii förslag skulle ifrågavarande anslag således upptagas till

(146,500 + 1,500 + 2,000 + 1,000 + 1,000 + 3,000 + 3,000 — 10,500 =)

147,500 kronor.

Departements

chefen.

De av kommerskollegium föreslagna ändringarna i omkostnadsstaten för

kollegium anser även jag vara av förhållandena påkallade. Omkostnadsanslaget

skulle alltså beräknas enligt följande uppställning:

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 13,000

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 80,000

3. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 65,000

Summa kronor 158,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för sjömansrullor och publikationer .... kronor 10,500

Nettoutgift kronor 147,500.

3. Statens elektriska inspektion: Avlöningar, förslagsanslag. Ä riksstaten

för budgetåret 1937/1938 är avlöningsanslaget till statens elektriska inspektion

upptaget till 52,400 kronor.

Den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t fastställt följande personalförteckning

för statens elektriska inspektion:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

3 statsinspektörer över elektriska starkströmsanläggningar ........ R 27.

Tjänstemän å extra stat.

2 assistenter .................................................. B 21

Den av Kungl. Maj:! den 11 juni 1937 fastställda avlöningsstaten för statens

elektriska inspektion har följande utseende:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 29,400

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis...... » 13,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............. kronor 6,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.......................... » 1,000 s 7000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............................ » 2,400

Summa förslagsanslag kronor 52,400.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

31

I skrivelse deli 21 augusti 1937 har kommerskollegium under åberopande

av sitt utlåtande den 30 november 1936 över sakkunnigas för elektriska

kontrollväsendet betänkande framlagt följande förslag till personalförteckning:
-

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 statsinspektörer över elektriska starkströmsanläggningar ........ B 27

3 assistenter .................................................. B 21

4 kontorsbiträde!! ............................................ B 4.

Organisationen skulle alltså för framtiden upptaga endast ordinarie tjänster.

För densamma erfordras enligt av kommerskollegium verkställda beräkningar

aaslag dels till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med

förslagsvis 71,579 kronor, dels till särskilda löneförmåner med förslagsvis

3,421 kronor eller tillhopa å 75,000 kronor.

Beträffande organisationen av statens elektriska inspektion har jag i det Departement^

föregående uttalat min anslutning till kommerskollegii förevarande förslag. chetenÄven

i fråga om anslagsberäkningen instämmer jag med kollegium. Anslagsposterna

böra lämpligen avrundas till respektive 71,600 kronor och 3,400

kronor.

4. Statens elektriska inspektion: Omkostnader, förslagsanslag. Till ifrågavarande

ändamål har för budgetåret 1937/1938 anvisats ett förslagsanslag

å 15,000 kronor. Den 11 juni 1937 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat

för statens elektriska inspektion:

v

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 10,000

2. Expenser, förslagsvis .............................. 8_5,000

Summa kronor 15,000.

I sin under närmast föregående punkt omnämnda skrivelse den 21 augusti

1937 bär kommerskollegium i fråga om omkostnaderna för elektriska

inspektionen under budgetåret 1938/1939 anfört, att sakkunniga för elektriska

kontrollväsendet i sitt år 1936 avgivna betänkande förordat en ökning

av anslagsposten till reseersättningar med 10,000 kronor. I avvaktan på

närmare erfarenhet örn behovet av reseanslag inom den nya organisationen

ansåge kommerskollegium ökningen böra begränsas till 5,000 kronor. Posten

till expenser hade sakkunniga föreslagit höjd från 5,000 till 6,000 kronor.

I anslutning till de ändringar i sakkunnigas förslag till personalorganisation

_med viss minskning av den centrala och viss utökning av den lokala

organisationen — sorn kollegium tillstyrkt, syntes förevarande post till expenser

böra upptagas med ett belopp av 7,000 kronor. I stället hade kollegium

räknat med en sänkning av 1,000 kronor beträffande det av sakkunniga

föreslagna expensanslaget för den centrala tillsynsmyndigheten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departementschefen

.

Kungl. Mcij.ts proposition nr 238.

Enligt kollega förslag skulle förevarande anslag således upptagas till

(15,000 + 7,000 =) 22,000 kronor.

Jag biträder kommerskollegii förslag till ändringar i omkostnadsstaten

för statens elektriska inspektion. Omkostnadsanslaget skulle alltså beräknas

enligt följande uppställning:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 15,000

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 7,000

Summa kronor 22,000.

Hemställan.

Under åberopande av vad förut i skilda hänseenden anförts hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för kommerskollegium

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
-

mentet .................................. —

7 byråchefer .................................. B 30

1 navigationsskoleinspektör .............. B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör . B 29

1 byrådirektör ............................... B 28

1 byrådirektör ................................ B 26

3 förste aktuarier ............................ B 24

3 förste byråingenjörer ........................ B 24

1 förste byråinspektör ......................... B 24

1 redaktör .................................. B 24

5 sekreterare ................................ B 24

1 sjöteknisk konsulent ........................ B 24

1 byråinspektör .............................. B 22

2 aktuarier .................................. B 21

2 notarier ................................... B 21

1 revisor och bokhållare ...................... B 21

1 registrator ................................. B 14

3 kansliskrivare .............................. B 11

1 förste expeditionsvakt ...................... B 7

8 kanslibiträden ............................. B 7

5 expeditionsvakter ........................... B 5

18 kontorsbiträden .............................. B 4

2 skrivbiträden ............................... B 2

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

33

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kamrerare ................................. B 24

1 teknisk konsulent ........................... B 24

1 kansliskrivare .............................. B 11

Tjänstemän å extra stat.

1 förste byråingenjör .......................... B 24

1 sekreterare.................................. B 24;

Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och

bokhållare skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kamreraren

kvarstår i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningama

skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren

kvarstår i tjänst.

dels godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/1939:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................. kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis.............................. >

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

................................ »

4. Särskilda arvoden, bestämda av Kungl. Majit »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 97,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis........ » 13,000 >

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... »

402,800

20,900

16,100

6,000

110,000

31,100

Summa förslagsanslag kronor 586,900;

dels till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1938/1939 anvisa ett förslagsanslag av 586,900 kronor;

dels till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret

1938/1939 anvisa ett förslagsanslag av 147,500 kronor;

dels godkänna följande personalförteckning för statens

elektriska inspektion:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 statsinspektörer över elektriska starkströmsanlägg
ningar

.................................... B 27

3 assistenter .................................... B 21

4 kontorsbiträdet! .............................. B 4;

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 238■ 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

dels godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1938/1939:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ........................ kronor 71,600

2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjän
steman,

förslagsvis.................. » 3,400

Summa förslagsanslag kronor 75,000;

dels till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1938/1939 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor;

dels ock till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1938/1939 anvisa ett förslagsanslag av 22,000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Nils Sehlberg.

887486. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.