Angående lönetursberäkning för ggmnastiklåraren, kaptenen J. E. M. Danckwardt
1938-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:240, Angående lönetursberäkning för ggmnastiklåraren, kaptenen J. E. M. Danckwardt
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 240.
1
Nr 240.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönetursberäkning
för ggmnastiklåraren, kaptenen J. E. M. Danckwardt;
given Stockholms slott den 3 mars 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,
Engberg, Nilsson, Quensel, Forslund.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
Jag ber att få anmäla ett ärende rörande lönelursberäkning för ordinarie
gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm,
kaptenen J. E. M. Danckwardt.
Huvudregeln angående rätt till ålderstillägg för icke-ordinarie befattningshavare,
som vinna befordran till ordinarie befattning vid oreglerade verk
inom den civila statsförvaltningen, återfinnes i mom. 1 av kungörelsen den
15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för
Bihang lill riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 240.
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 240.
civila befattningshavare i statens tjänst. Där stadgas, att om den, som från
icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan
anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande
ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans rätt till ålderstilllägg
vid denna tjänst tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken
han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.
Genom kungörelse den 28 juli 1932 (nr 379), sådan densamma lyder enligt
kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 285), infördes ett tillägg till ovannämnda
huvudregel av innehåll, att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter samt vid navigationsskolorna i riket må sådant
avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av genomgående av provår eller
tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende ställd enskild eller kommunal
läroanstalt, icke utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst.
Ordinarie gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket å Östermalm
i Stockholm, kaptenen J. E. M. Danckwardt har i en den 26 januari 1936
dagtecknad ansökning gjort framställning angående rätt att för lönetur såsom
ordinarie gymnastiklärare få tillgodoräkna sig den tid, han före sin
befordran till sagda tjänst varit extralärare, respektive timlärare vid gymnastiska
centralinstitutet samt vid högre allmänna läroverket i Bromma i
Stockholm.
Av handlingarna i ärendet inhämtas:
Danckwardt, som utnämnts till ordinarie gymnastiklärare vid förstnämnda
läroverk från och med den 1 juli 1935, tjänstgjorde dessförinnan dels såsom
extralärare, respektive timlärare vid gymnastiska centralinstitutet oavbrutet
från och med höstterminen 1920 till och med vårterminen 1934 med i medeltal
18 veckotimmar under de tio första och 16 veckotimmar under de fyra
senaste åren, dels ock under läsåret 1934—35 såsom timlärare i gymnastik
vid högre allmänna läroverket i Bromma i Stockholm med 12 veckotimmar
och vid Stockholms handelsmellanskola med 3 veckotimmar.
I ett handlingarna i ärendet bifogat intyg har föreståndaren för gymnastiska
centralinstitutet förklarat,
att Danckwardts tjänstgöring vid institutet varit av den omfattning och
beskaffenhet, att den borde kunna jämställas med full tjänstgöring för en
gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk, samt uppgivit, att då extralärarbefattningarna
vid institutet i samband med dess omorganisation avskaffats
och Danckwardt icke trots försök kunnat erhålla annan gymnastiklärarbefattning,
Danckwardt under arbetsåret 1933—34 anställts såsom timlärare
men icke kunnat beredas längre tjänstgöring än 16 timmar per vecka.
Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 25 april 1936 anfört i huvudsak
följande:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 240.
3
Med hänsyn till gymnastiska centralinstitutets egenskap av lärarutbildningsanstalt
och därmed sammanhängande förhållanden beträffande lärarnas
tjänster syntes man, såsom institutets föreståndare anfört, kunna anse
sökandens tjänstgöring vid institutet likvärdig med den tjänstgöring, som
ålåge gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk, ehuru den icke omfattat
samma antal — 21 veckotimmar. Jämlikt kungörelsen nr 373/1922 skulle
således sökanden för uppfattning i högre lönegrad såsom ordinarie lärare
kunnat tillgodoräknas (14 — 3 =) 11 år av denna tjänstgöring, om densamma
pågått i en följd till tillträdet av den ordinarie tjänsten. På grund av institutets
omorganisation hade sökanden emellertid blivit entledigad från sin
anställning med utgången av läsåret 1933—34 och under läsåret 1934—35
endast kunnat erhålla anställning vid statlig och kommunal läroanstalt
med sammanlagt 15 veckotimmar, varför ett avbrott på ett år inträtt i vad
man kunde räkna såsom full tjänstgöring.
Detta avbrott syntes kunna sägas vara föranlett av tjänstgöring huvudsakligen
vid statlig läroanstalt (läroverket i Bromma). Därest anställningen
varit i sin helhet förlagd till en kommunal eller enskild läroanstalt, syntes
avbrottet hava kunnat sägas varit föranlett av tjänstgöring vid sådan läroanstalt
och skulle, med hänsyn till formuleringen av kungörelsen nr 379/1932
näppeligen hava utgjort hinder för sökanden att få tillgodoräkna dessförinnan
i en följd bestridd statlig tjänstgöring. Det syntes då orimligt, att ett
avbrott, som finge anses vara föranlett av tjänstgöring vid statlig läroanstalt,
skulle medföra en mera ogynnsam verkan. Det syntes ej heller billigt, att
ett entledigande, som skett på grund av en av statsmakterna företagen ombildning
av en läroanstalt, skulle medföra förlust av ifrågavarande löneförmåner.
Skolöverstyrelsen hemställde förty, att Kungl. Majit täcktes vidtaga åtgärder
för att sökanden måtte tillförsäkras rätt att för lönetur vid sin nuvarande
befattning tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han tjänstgjort
såsom icke-ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet, eller 11 år.
Statskontoret har i utlåtande den 14 augusti 1936 anfört följande:
Ehuru den tjänstgöring, vilken Danckwardt anhållit att få i löneturshänseende
tillgodoräkna, icke kunde anses i avseende å sin omfattning svara
mot tjänstgöring såsom gymnastiklärare vid allmänt läroverk, ville det likväl
— med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört i ärendet och särskilt i betraktande
av att tjänstgöringen såsom lärare vid gymnastiska centralinstitutet
måste anses vara mer kvalificerad och sålunda av högre värde än tjänstgöring
såsom gymnastiklärare vid allmänt läroverk — synas statskontoret,
att vissa skäl talade för ett tillmötesgående av framställningen i så måtto,
att Danckwardt medgåves att i löneturshänseende tillgodoräkna sig den tid,
varunder han tjänstgjort såsom lärare vid gymnastiska centralinstitutet, efter
vederbörligt avdrag av tre år eller alltså il år. Tillika finge .statskontoret
framhålla, att då i förevarande fall fråga vore örn tillgodoräknande av tjänstgöring
vid gymnastiska centralinstitutet, ett tillmötesgående av framställningen
näppeligen torde komma att medföra några konsekvenser i löneturshänseende
med avseende å andra befattningshavare med liknande, till annan
läroanstalt förlagd tjänstgöring. Ett tillmötesgående av framställningen syntes
påkalla riksdagens medverkan.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 240.
Sedan 1937 års riksdag beslutat lönereglering för lärarpersonalen vid de
allmänna läroverken, att träda i kraft den 1 januari 1938, har Kungl. Maj:t
den 30 september 1937 utfärdat avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid
statens undervisningsväsende (nr 873). I 11 § 1 mom. av reglementet stadgas,
att örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie
tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med
eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet
av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken
han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.
Vid tillämpningen av detta stadgande må sådant avbrott i anställningen,
som bland annat föranletts av tjänstgöring vid under skolöverstyrelsen ställd
läroanstalt, icke utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna
anställningstid före avbrottet.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att skolöverstyrelsen vid bestämmandet
av Danckwardts löneklassplacering från och med den 1 januari 1938
tillgodoräknat honom hans ovan berörda tjänstetid vid gymnastiska centralinstitutet.
Danckwardt åtnjuter alltså från nämnda dag lön i 20 lönegraden
23 löneklassen av den under 9 § av avlöningsreglementet för ordinarie lärare
vid statens undervisningsväsende intagna löneplanen.
Med anledning av de genom det nya lönesystemets tillkomst ändrade löneförhållandena
för Danckwardt inhämtades yttranden i förevarande ärende
av undervisningsväsendets lönenämnd samt av statskontoret.
I avgivet utlåtande den 2 februari 1938 har undervisningsväsendets lönenämnd
anfört huvudsakligen följande:
Vid tillträdet den 1 juli 1935 av tjänsten vid läroverket å Östermalm
hade Danckwardt icke kunnat för lönetur utan vidare tillgodoräknas sin
tjänstetid vid gymnastiska centralinstitutet och allmänna läroverket i Bromma
i Stockholm utan hade kommit i åtnjutande av allenast begynnelselön,
vilket inneburit ett lönebelopp av, räknat efter en tjänstgöring av 32 veckotimmar,
4 920 kronor jämte oreglerat dyrtidstillägg, beräknat på ett belopp
av 4 640 kronor. Härtill hade kommit kommunalt hyresbidrag å 650 kronor.
Såväl skolöverstyrelsen som statskontoret hade i anledning av förevarande
ansökan tillstyrkt, att Danckwardt måtte få i löneturshänseende tillgodoräkna
sig den tid, varunder han tjänstgjort såsom lärare vid gymnastiska
centralinstitutet, efter vederbörligt avdrag av tre år eller alltså (14 — 3—)
11 år. Därest den av de hörda myndigheterna tillstyrkta lönetursrätten,
efter prövning av riksdagen, tillerkänts Danckwardt, hade han från och med
tillträdet den 1 juli 1935 av gymnastiklärartjänsten vid läroverket å Östermalm
kunnat tilldelas två ålderstillägg, varigenom hans lön för 32 veckotimmar
skulle hava uppgått till 5 880 kronor jämte oreglerat dyrtidstillägg,
beräknat på ett belopp av 5 600 kronor, samt kommunalt hyresbidrag å
650 kronor. Med tillämpning av ett sådant medgivande beträffande lönetursrätten
skulle Danckwardt för tiden 1 juli 1935—31 december 1937 hava
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2A0.
5
kommit i åtnjutande av ett ytterligare lönebelopp av (960+9(10+480 =)
2 400 kronor förutom dyrtidstillägg.
Lönenämnden hyste för sin del den uppfattningen, att särskilt starka skäl
borde föreligga för att ett lönetursärende sådant som det förevarande, vilket
avsåge retroaktiv tillämpning av ett lönesystem, som numera icke längre
vore gällande, skulle föreläggas riksdagen. Även örn i förevarande fall vissa
skäl kunde anses tala för framläggande av proposition, syntes å andra sidan
tvekan kunna råda med avseende på frågan, huruvida 1 länckwardts ovan
berörda tjänstgöring vid gymnastiska centralinstitutet (16—18 veckotimmar)
verkligen kunde anses till omfattningen svara mot vad som före den 1
januari 1938 gällde såsom full tjänstgöring för gymnastiklärare vid högre
allmänt läroverk (21 veckotimmar); lönenämnden ville i sistberörda avseende
framhålla, att statskontoret i sitt i ärendet avgivna yttrande ansett
tjänstgöringen i fråga icke likvärdig i avseende å omfattningen men av högre
värde i avseende å arten.
Enligt det lönesystem, som numera sedan den 1 januari 1938 vore gällande
för läroverkens lärare, stadgades icke längre någon minimitjänstgöring
av 21 veckotimmar för gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk.
En sådan lärares lön kunde numera utgå för lägst 9 och högst 34 veckotimmars
undervisningsskyldigliet. Enligt skolöverstyrelsens beslut åtnjöte
Danckwardt lön i 23 löneklassen av 20 lönegraden från och med den 1
januari 1938. För en gymnastiklärare i Stockholm med 32 veckotimmars
undervisningsskyldigliet innebure detta en löneställning av 8 841 kronor
jämte nyreglerat dyrtidstillägg, eller tillhopa omkring 10 000 kronor. Den
nya löneregleringen hade sålunda i detta fall medfört en betydande löneökning,
och enligt lönenämndens förmenande syntes viss hänsyn böra tagas
härtill vid bedömandet av den förevarande framställningen.
Efter övervägande av de särskilda, på ärendet inverkande omständigheterna
hade lönenämnden icke funnit tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka
avlåtande av proposition i ämnet.
Ledamoten H. Grimlund uttalade en från lönenämndens majoritet avvikande
mening och anförde i särskilt yttrande, att, då han vore av den
Uppfattningen, att Danckwardts tjänstgöring vid gymnastiska centralinstitutet
icke blott till arten utan även till omfattningen varit fullt jämförlig med
gymnastiklärares vid högre allmänt läroverk minimitjänstgöring, han ville
tillstyrka åtgärd i syfte att bereda Danckwardt ålderstillägg såsom gymnastiklärare
från och med den 1 juli 1935 enligt vid sagda tidpunkt gällande
grunder.
Statskontoret har den 24 februari 1938 anfört bland annat:
Statskontoret ansåge sig böra vidhålla sitt i ärendet tidigare gjorda uttalande.
Undervisningsväsendets löncnämnd hade i sitt i ärendet avgivna utlåtande
anfört, bland annat, att lönenämnden hyste den uppfattningen, att särskilt
starka skäl borde föreligga för att ett lönetursärende sådant som det förevarande,
vilket avsåge retroaktiv tillämpning av ett lönesystem, som numera
icke vore gällande, skulle föreläggas riksdagen. I anledning härav ville
statskontoret erinra örn att Danckwardts framställning i ärendet inkommit
till skolöverstyrelsen redan den 30 januari 1936 samt framhålla, att, då det
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 240.
förhållandet, att ärendet icke blivit avgjort före genomförandet av löneregleringen
för lärarna vid statens undervisningsväsende, berott på omständigheter,
varöver Danckwardt icke kunnat råda, nämnda förhållande icke syntes
böra lända Danckwardt till nackdel vid ärendets prövning.
Departc- Anledningen till att Danckwardts lönetursfråga först nu upptagits, är
mentschefen.cjen^ ^et ansetts riktigt att före ett ställningstagande i ärendet avvakta
den nya lärarlöneregleringens bestämmelser. Dessa hava visserligen för
Danckwardt liksom för många andra gymnastiklärare medfört en avsevärd
löneökning, men detta förhållande synes mig icke böra tillmätas avgörande
betydelse för sakens bedömande. Jag finner starka billighetsskäl tala för att
Danckwardt erhåller rätt att från och med tillträdandet den 1 juli 1935 av
sin innehavande gymnastiklärarbefattning för lönetur tillgodoräkna sig sin
föregående anställningstid vid gymnastiska centralinstitutet, minskad med
tre år, och tillstyrker, att riksdagens medgivande härtill inhämtas. Såsom
statskontoret påpekat synes ett dylikt tillmötesgående av den av Danckwardt
gjorda framställningen näppeligen kunna medföra några icke önskvärda
konsekvenser.
Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att ordinarie läraren i gymnastik vid högre
allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm, kaptenen
J. E. M. Danckwardt må för rätt till ålderstillägg, räknat
från och med den 1 juli 1935, tillgodoräkna 11 år av den
tid, varunder han tjänstgjort såsom lärare vid gymnastiska
centralinstitutet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Iduns tryckeri, Esselte, Stockholm 1938
816375
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönetursberäkning för gymnastikläraren, kaptenen J. E. M. Danckwardt. a1 i texten
- SU 1938:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönetursberäkning för gymnastikläraren, kaptenen J. E. M. Danckwardt. s. 20 i texten