Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

1938-03-12 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:249, Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

I

Nr 249.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt

efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer;

given Stockholms slott den 12 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—16:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 12 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld,^Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor om understöd åt efterlevande till i det följande angivna, i statens tjänst

anställda personer och anför därvid:

l:o.

Värmeingenjören lios arméförvaltningen Olof Natanael Bruhns änka. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

atl Bruhn var född den 21 november 1873 och avled den 25 januari 1937;

att han var anställd hos arméns kasernbyggnadsnämnd från och med den

1 april 1911 till och med den 31 juli 1924, därvid han omhänderhade överkontrollen

över värme-, sanitärtekniska och maskinella anläggningar vid

nämndens byggnadsföretag m. m. samt från och med den 1 maj 1914 till

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 249.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

anställningens slut jämväl var ledare för den värme-, sanitärtekniska och maskinella

avdelningen inom den med 1914 års ingång inom nämnden inrättade

rit- och byggnadsbyrån;

att Bruhn från och med den 1 januari 1919 — under tiden intill den 31

juli 1924 jämsides med tjänstgöringen hos kasernbyggnadsnämnden — innehade

anställning såsom chef för maskin- och värmebyrån vid arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, i vilken anställning han kvarstod intill

sin död;

att Bruhn vid sidan av sitt arbete såsom chef för maskin- och värmebyrån

under tiden 1 juli 1926—30 juni 1936 för dåvarande flygstyrelsens räkning

— utan annan ersättning än reseersättning — uppgjort konstruktioner

till samt kontrollerat och besiktigat flygvapnets nyanläggningar, avseende

äng- och uppvärmningsteknik;

att han under hela sin anställning såsom chef för maskin- och värmebyrån,

med undantag av de allra första åren, uppbar ett årligt arvode av

11,610 kronor jämte dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid nyreglerade

verk stadgade grunder;

att han såsom dödsbodelägare efterlämnade änkan Emma Bruhn, född

Nordholm, vilken är född den 25 juli 1876, samt två till myndig ålder komna

döttrar;

att behållningen i boet efter Bruhn uppgick till omkring 14,800 kronor;

att änkefru Bruhn såsom sin enskilda egendom äger 1f6 i en fastighet i

Stockholm, vilken andel beräknas vid försäljning inbringa omkring 20,000

kronor utöver åvilande intecknad gäld, varjämte hon på grund av testamentariskt

förordnande av en anförvant uppbär en årlig livränta å omkring

1,800 kronor;

att makarnas äldsta dotter, vilken enligt läkarintyg på grund av klenhet

är och kommer att förbliva oförmögen till förvärvsarbete, är ogift och för

sin försörjning beroende av änkefru Bruhn;

samt att makarnas yngsta dotter, som är gift, innehar anställning såsom

e. o kontorsbiträde i statens tjänst.

Arméförvaltningens fortifikationsstgrelse och civila departement hava i

skrivelse den 3 december 1937 erinrat, att den av Bruhn hos arméförvaltningen

innehavda arvodesbefattningen, vilken syntes fullt likvärdig med befattning

i 30 lönegraden, icke varit förenad med pensionsrätt, ehuru beredande

av dylik rätt varit ifrågasatt. I skrivelsen har hemställts om utverkande

åt änkefru Bruhn av en årlig pension av 1,500 kronor, därvid tillika framhållits,

bland annat, att änkefru Bruhn visserligen, såsom utredningen utvisade,

ägde vissa tillgångar, men att då hon jämväl hade att försörja en

dotter, den årliga inkomsten likväl finge anses otillräcklig.

Statskontoret har likaledes tillstyrkt pension åt änkefru Bruhn och därvid

framhållit, att i samband med framläggande vid 1929 och 1930 års riksdagar

av förslag i fråga örn viss omorganisation av arméförvaltningen även

föreslagits, att i stället för den av Bruhn innehavda arvodesbefattningen

skulle å arméförvaltningens stat uppföras en ordinarie befattning i löne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

3

graden B 30 för en chef å fortifikationsdepartementets maskin- och värmebyrå.

Såsom franninge av sistnämnda års riksdags skrivelse nr 4 punkt

4:o hade emellertid riksdagen ansett, att i avbidan på avgörandet av frågan

örn försvarets centrala ledning några åtgärder icke borde vidtagas i fråga

örn ändring av arméförvaltningens organisation. Riksdagen hade emellertid

uttalat, att, då åtminstone en del av personalen i arméförvaltningen genom

ett ytterligare uppskov med frågan om ämbetsverkets organisation

komme i en ogynnsam ställning i ekonomiskt hänseende, riksdagen ville

förorda, att de tjänstemän, som på förordnande uppehölle sådana tjänster,

vilka enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit skulle komma att tillsättas med ordinarie

innehavare, eller i succession efter å dylika tjänster förordnade befattningshavare,

skulle erhålla avlöning efter samma grunder, som gällde

för befattningshavare på extra stat i motsvarande lönegrad, samt att framdeles

ersättning skulle beredas dem för de retroaktivavgifter för familjepension,

som belöpte å tiden efter den 1 juli 1930. I samband med 1936 års

riksdags beslut angående försvarsväsendets ordnande hade emellertid icke

till behandling upptagits frågan om ändring av värmeingenjörens avlöningsoch

anställningsförhållanden.

Beträffande storleken av pensionen åt änkefru Bruhn har statskontoret

anfört, att ämbetsverket med hänsyn till änkefru Bruhns ekonomiska förhållanden

ville föreslå, att pensionsbeloppet begränsades till 804 kronor

för år.

Med avseende bland annat å vad de hörda ämbetsverken erinrat beträffande

den av Bruhn innehavda befattningen anser jag i likhet med ämbetsverken,

att änkefru Bruhn bör komma i åtnjutande av pension, och vill

såsom i förevarande fall skäligt belopp föreslå 1,200 kronor för år. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att värmeingenjören hos arméförvaltningen Olof Natanael

Bruhns änka Emma Bruhn, född Nordholm, må från och

med den 1 februari 1937 under sin återstående livstid, så

länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1.200

kronor.

2:o.

Konstruktören i marinförvaltningen Ernst Albert Hanssons änka. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Hansson var född den 16 september 1875 och avled den 24 april 1937;

att han innehade anställning såsom ritare å ingenjördepartementet vid

Stockholms örlogsvarv under tiden 15 oktober 1894—31 mars 1915 samt såsom

ritare och konstruktör å marinförvaltningens ingenjöravdelning under tiden

därefter intill sin död;

att hans sammanlagda anställningstid i statens tjänst således uppgick till

omkring 42 år 6 månader;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

att han sedan den 1 juli 1936 innehade ställning såsom extra ordinarie tjänsteman

vid försvarsväsendet med avlöning enligt 18 lönegraden i den i kungörelsen

den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila

och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet intagna

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän;

att Hansson vid sin död efterlämnade änkan Elin Alida Hansson, född

Waldo, vilken är född den 7 september 1874;

samt att bouppteckningen efter Hansson utvisade en behållning av omkring

45,000 kronor.

Enär Hansson avlidit före ikraftträdandet den 1 juli 1937 av allmänna

familjepensionsreglementet, är änkefru Hansson icke berättigad åtnjuta pension

enligt bestämmelserna i detta reglemente.

Marinförvaltningen har under åberopande av Hanssons långvariga anställning

i statens tjänst och under framhållande att Hansson avlidit allenast kort

tid före allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande hemställt, att,

därest behållningen i boet efter Hansson eller den omständigheten, att änkefru

Hansson vore barnlös, icke ansåges lägga hinder i vägen härför, änkefru

Hansson måtte tillerkännas den pension, som skulle hava utgått till henne,

därest allmänna familjepensionsreglementet varit å henne tillämpligt.

Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt änkefru Hansson och

därvid beträffande storleken av pensionen anfört, att ämbetsverket — med beaktande

av den återhållsamhet, som plägat iakttagas i fall av liknande art, och

med hänsyn till ställningen i boet efter Hansson — för sin del ville förorda,

att pensionen bestämdes till ett årsbelopp av 700 kronor eller, efter avrundning

uppåt för vinnande av delbarhet med tolv, 708 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet åberopats till stöd för förslaget om beredande

av pension åt änkefru Hansson vill jag icke motsätta mig, att framställning i

sådant syfte göres till riksdagen. I fråga om pensionsbeloppets storlek ansluter

jag mig till statskontorets förslag. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att konstruktören å marinförvaltningens ingenjöravdelning

Ernst Albert Hanssons änka Elin Alida Hansson, född Waldo,

må från och med den 1 maj 1937 under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 708

kronor.

3:o.

Mästaren Hjalmar Heliodorus Bäcks änka. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Bäck var född den 10 oktober 1878 och avled den 14 januari 1937;

att han innehade anställning vid ammunitionsfabrikens avdelning å Karls
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 249.

5

borg, såsom arbetare under tiden 1 mars—31 oktober 1915, såsom arbetsförman

under tiden 1 november 1915—30 juni 1936 samt såsom mästare under

tiden därefter intill sin död;

att han i egenskap av mästare från och med den 1 juli 1936 innehade

ställning såsom extra ordinarie tjänsteman med lön enligt 14 lönegraden i

den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser

för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet

intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Ingeborg Sofia Bäck, född

Flodman, vilken är född den 24 november 1881, samt två döttrar, av vilka

den yngsta är född år 1917;

att bouppteckningen efter Bäck utvisade en behållning av omkring 13,200

kronor;

att änkefru Bäck icke torde vara i stånd att genom kroppsarbete förvärva

sitt uppehälle;

samt att döttrarna icke kunna bidraga till sin moders försörjning.

Från och med den 1 juli 1936 ägde bestämmelserna i militära tjänstepensionsreglementet

tillämpning å Bäck i hans egenskap av extra ordinarie tjänsteman,

varemot Bäck, enär han avled före allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande den 1 juli 1937, icke blev underkastad sistnämnda

reglemente. Icke heller jämlikt familjepensionsreglementet för arbetare äger

änkefru Bäck rätt till pension. Därest Bäck emellertid kvarstått såsom arbetare

intill sin död och sistnämnda familjepensionsreglemente vid dess

ikraftträdande den 1 januari 1937 blivit tillämpligt å Bäck, hade hans änka

blivit berättigad till pension enligt detta reglemente med belopp av 638 kronor.

Arméförvaltningens tyg- och civila departement hava hemställt om utverkande

av pension åt änkefru Bäck enligt i familjepensionsreglementet för

arbetare angivna grunder eller, på sätt nyss angivits, till belopp av 638 kronor

för år.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke vilja göra erinran

mot vad arméförvaltningens tyg- och civila departement i ärendet föreslagit.

Det synes mig skäligt, att änkefru Bäck kommer i åtnjutande av pension

i enlighet med ämbetsverkens förslag, dock att pensionsbeloppet för vinnande

av delbarhet med tolv bör jämkas till 636 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att mästaren vid ammunitionsfabrikens avdelning å Karlsborg

Hjalmar Heliodorus Bäcks änka Ingeborg Sofia Bäck,

född Flodman, må från och med den 1 februari 1937 under

sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 636 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

4:o.

Förre mästaren Vilhelm Oskar Gustafssons änka. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Gustafsson var född den 23 september 1871 och avled den 9 juli 1937;

att han innehade anställning vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, såsom

snickare under tiden 16 augusti 1915—30 juni 1919, såsom arbetsledare under

tiden 1 juli 1919—30 juni 1936 och såsom mästare under tiden därefter

intill utgången av september månad 1936, då han avgick med pension enligt

militära tjänstepensionsreglementet till belopp av 1,500 kronor för år;

att han såsom mästare innehade ställning såsom extra ordinarie tjänsteman

med lön enligt 14 lönegraden i den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr

215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet intagna löneplanen för extra

ordinarie tjänstemän;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Sofia Gustafsson, född Andersson,

vilken är född den 10 december 1868, samt tre gifta barn, varav en

son och två döttrar;

att bouppteckningen efter Gustafsson utvisade en behållning av omkring

8,700 kronor;

samt att barnen icke äro i sådana ekonomiska omständigheter, att de

kunna nämnvärt bidraga till moderns försörjning.

Enär Gustafsson avgått ur tjänst före ikraftträdandet den 1 juli 1937 av

allmänna familjepensionsreglementet, är änkefru Gustafsson icke berättigad

åtnjuta pension enligt bestämmelserna i detta reglemente.

Änkefru Gustafsson har hos Kungl. Maj:t anhållit att komma i åtnjutande

av pension.

Arméförvaltningens tyg- och civila departement hava tillstyrkt utverkande

av pension åt änkefru Gustafsson till belopp av 720 kronor för år och därvid

beträffande pensionens storlek anfört i huvudsak följande:

I betraktande av att Gustafsson avgått från sin befattning i statens tjänst,

efter det att 1936 års riksdag genom antagande av allmänna familjepensionsreglementet

medgivit familjepensionsrätt för extra ordinarie tjänstemän och

då Gustafsson åtnjutit pension enligt militära tjänstepensionsreglementet,

som beträffande icke-ordinarie befattningshavare trädde i kraft den 1 juli

1936, vill det synas, som örn änkeunderstödet i förevarande fall borde bestämmas

med utgångspunkt från i allmänna familjepensionsreglementet angivna

pensionsunderlag och avpassas i relation till den Gustafsson tilldelade avkortade

tjänstepensionen å 1,500 kronor.

Tjänstepensionsunderlaget för en e. o. befattning i 14 lönegraden utgör

2,640 kronor. Häremot svarar ett familjepensionsunderlag enligt allmänna

familjepensionsreglementet å 1,260 kronor. Mot en avkortad tjänstepension

å 1,500 kronor skulle alltså svara en familjepension å 1,500/2,640 X 1,260

kronor eller i avrundat tal 720 kronor.

Statskontoret har tillstyrkt pension åt änkefru Gustafsson till belopp av

600 kronor för år, därvid statskontoret åberopat 1937 års riksdags beslut i

fråga örn pension till nämnda belopp åt förre e .o. tjänstemannen i 14 löne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

7

graden hos riksförsäkringsanstalten D. V. Gerlofssons änka (prop. nr 241,

p. 6; bankoutsk. uti. nr 36, p. 7; riksd.skr. nr 179).

I likhet med myndigheterna förordar jag, att pension utverkas åt änkefru

Gustafsson. Pensionen synes mig skäligen böra bestämmas till det av statskontoret

föreslagna beloppet, 600 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre mästaren vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Vilhelm

Oskar Gustafssons änka Sofia Gustafsson, född Andersson,

må från och med den 1 augusti 1937 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 600 kronor.

5:o.

Mästaren Nils Axel Perssons änka och barn. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Persson var född den 29 januari 1897 och avled den 8 maj 1937;

att han innehade anställning vid Stockholms örlogsvarv sedan den 1 november

1931, därav från och med den 1 februari 1932 såsom mästare med

lön enligt 14 lönegraden i den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med

avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära befattningshavare

vid försvarsväsendet intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Ida Persson, född Håkansson,

vilken är född den 5 maj 1898, samt sönerna Nils Sture Ragnar, född

den 17 september 1921, och Karl Einar Vilhelm, född den 16 september 1925;

samt att behållningen i boet efter Persson utgjorde omkring 2,800 kronor.

Enär Persson avlidit före ikraftträdandet den 1 juli 1937 av allmänna

familjepensionsreglementet, äro hans efterlevande icke berättigade åtnjuta

pension enligt bestämmelserna i detta reglemente.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har hos Kungl. Majit anhållit, att

pension enligt bestämmelserna i nyssnämnda reglemente måtte beredas Perssons

efterlevande.

Marinförvaltningen har tillstyrkt den sålunda gjorda framställningen.

Statskontoret har ansett billighetsskäl tala för att genom framställning till

riksdagen understöd av statsmedel utverkades åt Perssons efterlevande i form

av pension åt änkan och uppfostringsbidrag åt barnen. Änkepensionen syntes

böra bestämmas lill förslagsvis 600 kronor för år. Beträffande storleken

av uppfostringsbidraget ville statskontoret föreslå ett belopp av 180 kronor

för år åt vartdera barnet.

Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

att mästaren vid Stockholms örlogsvarv Nils Axel Perssons

änka Ida Persson, född Håkansson, och makarnas minderåriga

barn Nils Sture Ragnar och Karl Einar Vilhelm må

från och med den 1 juni 1937 från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära, änkan en årlig pension

av 600 kronor under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, samt vartdera av barnen ett årligt uppfostringsbidrag

å 180 kronor till och med utgången av det kalenderår,

varunder barnet uppnår 18 års ålder.

6:o.

Arbetsförmannen av l:a klass Johan Jonssons änka och barn. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Jonsson var född den 29 augusti 1875 och avled den 1 juni 1937;

att han innehade anställning vid Stockholms örlogsvarv, såsom arbetare

under tiden 28 augusti 1901—30 september 1908 dock med avbrott för en

tid av omkring 6 månader, såsom förman under tiden 1 oktober 1908—30

juni 1928, såsom arbetsförman av 2:a klass under tiden 1 juli 1928—30 juni

1936 samt såsom arbetsförman av 1 :a klass under tiden därefter intill sin

död;

att han i egenskap av arbetsförman av 2:a respektive l:a klass åtnjöt lön

enligt 10 respektive 12 lönegraden i den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr

215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitäi a icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet intagna löneplanen för extra

ordinarie tjänstemän;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Judit Katarina Jonsson, född

Lundin, vilken är född den 9 februari 1889, samt förutom en son, född år

1917, tre minderåriga barn, nämligen Georg Sixten Ingvar, född den 6 februari

1923, Åke Vilhelm, född den 9 april 1924, och Rut Margareta, född

den 21 maj 1926;

samt att bouppteckningen efter den avlidne utvisade en behållning av

omkring 7,700 kronor.

Enär Jonsson avlidit före ikraftträdandet den 1 juli 1937 av allmänna familjepensionsreglementet,

äro hans efterlevande icke berättigade åtnjuta pension

enligt bestämmelserna i detta reglemente.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har hos Kungl. Majit anhållit, att

pension enligt bestämmelserna i nyssnämnda reglemente måtte beredas Jonssons

efterlevande.

Marinförvaltningen har tillstyrkt den sålunda gjorda framställningen.

Statskontoret har ansett billighetsskäl tala för att genom framställning till

riksdagen understöd av statsmedel utverkades åt Jonssons efterlevande i form

av pension åt änkan och uppfostringsbidrag åt makarna Jonssons tre minderåriga

barn. Änkepensionen syntes böra bestämmas till förslagsvis 600

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249■ 9

kronor för år. Beträffande storleken av uppfostringsbidragen ville statskontoret

föreslå ett belopp av 180 kronor för år åt vart och ett av barnen.

Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att arbetsförmannen av lia klass vid Stockholms örlogsvarv

Johan Jonssons änka Judit Katarina Jonsson, född Lundin,

och makarnas minderåriga barn Georg Sixten Ingvar,

Åke Vilhelm och Rut Margareta må från och med den 1 juli

1937 från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära, änkan en årlig pension av 600 kronor under sin

återstående livstid, så länge hon förblir änka, samt vart och

ett av barnen ett årligt uppfostringsbidrag å 180 kronor till

och med utgången av det kalenderår, varunder barnet uppnår

18 års ålder.

7 :o.

Extra länsbokhållare!! Curt Gösta Wilhelm Rydéns änka och barn. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rydén var född den 2 januari 1899 och avled den 4 februari 1937;

att han efter år 1926 avlagd juris kandidatexamen under tiden 1 januari

1927—15 januari 1930 tjänstgjorde i domsaga samt därunder förvaltade

häradshövdingeämbete under sammanlagt 2 månader 20 dagar;

att han var anställd hos länsstyrelsen i Malmöhus län, .såsom extra befattningshavare

å landskansliet under tiden 8 november 1930—14 februari

1931 och 18 april—20 december 1931 och såsom extra länsbokhållare (e. o.

tjänsteman i 19 lönegraden) å landskontoret under tiden därefter till sin

död, under vilken sistnämnda anställning han innehade förordnanden å

högre befattning tillhopa omkring 2 år 11 månader;

att han såsom närmaste anhöriga efterlämnade änkan Agnes Greta Laila

Rydén, född Kullberg, vilken är född den 22 september 1898, samt barnen

Eva Gunilla Elida, född den 19 januari 1933, och Ernst Åke Vilhelm, född

den 15 juli 1934;

att bouppteckningen efter Rydén utvisar brist;

samt att änkefru Rydén innehar anställning med halvtidstjänstgöring hos

systemaktiebolaget i Lund, för vilken anställning hon uppbär en lön av 87

kronor 50 öre för månad jämte dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid

statens oreglerade verk gällande grunder.

Läns stp reis eli i Malmöhus län har hemställt örn utverkande av pension åt

Rydéns efterlevande till belopp, motsvarande vad som skulle hava tillkommit

dem, därest allmänna familjepensionsreglementet varit tillämpligt, och därvid

anfört, bland annat, följande:

Rydén var en dugande tjänsteman och fullgjorde på ett synnerligen förtjänstfullt

och plikttroget sätt honom av länsstyrelsen anförtrott arbete. Han

.skulle säkerligen, örn icke döden kommit emellan, hava vunnit befordran.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Rydéns efterlevande hustru och barn befinna sig i en synnerligen prekär

situation med hänsyn till den dåliga ekonomiska ställningen i dödsboet. Visserligen

har änkan anställning med halvtidstjänstgöring, men ersättningen

härför är ju mycket blygsam och torde icke tillnärmelsevis förslå till bestridande

av familjens levnadskostnader. Ej heller synes hon hava möjlighet

att utöka tjänstgöringen, enär barnens minderårighet torde nödvändiggöra

hennes närvaro i hemmet större delen av dagen.

Statsverket har tidigare under likartade förhållanden medgivit efterlevande

till e. o. befattningshavare undex-stöd. Länsstyrelsen syftar härvid närmast

på 1933 års riksdags beslut angående understöd åt extra länsnotarien E. E.

V. Dahlströms änka och minderåriga barn (prop. nr 135, p. 3; bankoutsk.

uti. nr 36, p. 6; riksd. skr. nr 273).

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att enär Rydéns efterlevande,

därest dödsfallet inträffat efter ikraftträdandet den 1 juli 1937 av allmänna

familjepensionsreglementet, varit berättigade att komma i åtnjutande av

familjepension, och da dödsfallet inträffat efter det sagda pensionsreglemente

godkänts av statsmakterna, ämbetsverket ansåge det motiverat, att understöd

av statsmedel genom framställning till riksdagen utverkades åt såväl

änkefru Rydén som makarnas minderåriga barn. Beträffande pensionen

åt änkan syntes densamma skäligen böra bestämmas till 700 kronor för

år eller efter vederbörlig avrlindning 708 kronor. Såsom uppfostringsbidrag

åt Rydéns minderåriga barn ville statskontoret föreslå ett årligt belopp av

240 kronor till ett vart av dem.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser jag skäligt, att understöd

beredes Rydéns efterlevande i form av såväl pension åt änkefru Rydén

som uppfostringsbidrag åt barnen. Beträffande pensionens och uppfostringsbidragens

storlek finner jag icke anledning framställa erinran mot det

av statskontoret i sådant hänseende framlagda förslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att extra länsbokhållaren Curt Gösta Wilhelm Rydéns

änka Agnes Greta Laila Rydén, född Kullberg, och makarnas

minderåriga barn Eva Gunilla Elida och Ernst Åke Vilhelm

må från och med den 1 mars 1937 från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära, änkan en

årlig pension av 708 kronor under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, samt vartdera av barnen eli ärligt

uppfostringsbidrag å 240 kronor till och med utgången

av det kalenderår, varunder barnet uppnår 18 års ålder.

8:o.

Redogöraren hos statens arbetslöshetskommission Gösta Albin Annerfeldts

barn. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Annerfeldt var född den 10 maj 1895 och avled den 9 juni 1937;

att han. som under tiden 8 februari 1915—31 oktober 1918 innehade fast

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

11

anställning vid Vendes artilleriregemente, var anställd vid södra Sveriges

statsarbeten under tiden 15 augusti 1922—30 juni 1924 samt hos statens arbetslöshetskommission

under tiden 5 mars—10 september 1925 och från ingången

av år 1926 intill sin död;

att han under den tid, varunder lian sålunda tjänstgjort vid södra Sveriges

statsarbeten och hos arbetslöshetskommissionen, innehaft olika befattningar

.såsom platsledare, biträdande platsledare, redogörare m. m.;

att hans avlöningsförmåner från augusti 1932 utgjordes av kontant lön

med 425 kronor i månaden jämte fri bostad och vedbrand;

att han vid sin död såsom dödsbodelägare efterlämnade änkan Hilda Charlotta

Annerfeldt, född Mattsson, vilken är född den 7 januari 1890, samt döttrarna

Göta Elna Boel, född den 2 februari 1919, Berta Sofia Hillevi, född den

9 januari 1921, Britta Andréa, född den 8 juni 1926, och Barbro Albina, född

den 11 april 1937;

att den efter Annerfeldt upprättade bouppteckningen utvisade en behållning

av omkring 370 kronor;

samt att änkefru Annerfeldt, som saknar egen förmögenhet, icke har annan

inkomst än ersättning för två i hemmet mottagna inackorderingar och

att icke något av barnen har arbetsinkomst.

Hos Kungl. Majit har statens arbetslöshetskommission anhållit om beredande

av årligt understöd åt änkefru Annerfeldt och hennes barn.

Statskontoret har anfört, att då änkefru Annerfeldt uppnått en levnadsålder

av allenast 48 år och icke, såvitt visats, vore för framtiden oförmögen

att genom arbete försörja sig, statskontoret icke ansåge tillräckliga skäl föreligga

att bereda henne pension av statsmedel. Med hänsyn till föreliggande

omständigheter ville statskontoret däremot icke motsätta sig, att årligt uppfostringsbidrag

utverkades för vart och ett av de tre yngsta barnen med ett

belopp av förslagsvis 240 kronor.

Lika med statskontoret anser jag icke tillräckliga skäl föreligga att nu bereda

änkefru Annerfeldt pension av statsmedel. Däremot tillstyrker jag, att

årligt uppfostringsbidrag utverkas åt de tre yngsta barnen. Bidragen synas

mig emellertid skäligen böra bestämmas till något högre belopp än statskontoret

förordat, förslagsvis till 300 kronor för år.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av redogöraren hos statens arbetslöshetskommission

Gösta Albin Annerfeldts och hans efterlämnade

änka Hilda Charlotta Annerfeldts, född Mattsson, minderåriga

barn Berta .Sofia Hillevi, Britta Andréa och Barbro Albina

må från och med den 1 juli 1937 till och med utgången

av det kalenderår, varunder barnet uppnår 18 års ålder, från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

ett årligt uppfostringsbidrag å 300 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

9:o.

F. d. intendenten vid naturhistoriska riksmuseet, professorn Johan Hjalmar

Théeis änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Théel var född den 14 juni 1848 och avled den 20 juli 1937;

att han förordnades till docent i zoologi vid Uppsala universitet den 12

maj 1875, till prosektor vid universitetets zoologisk-zootomiska institution

den 15 maj 1883 och till e. o. professor i jämförande anatomi vid universitetet

den 22 november 1889, i vilken sistnämnda egenskap han kvarstod intill

utgången av augusti månad 1892;

att han under tiden från och med den 1 september 1892 till och med den

13 juni 1916, då han avgick med pension, innehade befattning såsom intendent

vid naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning samt därjämte var

förordnad såsom l:e intendent för riksmuseets zoologiska samlingar under

åren 1904—1907 och såsom lie intendent för riksmuseet under åren 1908—

1912;

att han under tiden 11 maj 1892—31 december 1924 enligt av vetenskapsakademien

meddelat uppdrag hade den närmaste vården och tillsynen över

akademiens zoologiska station vid Kristineberg;

att han blev ledamot av vetenskapsakademien den 8 oktober 1884 samt

var akademiens preses under åren 1902 och 1903 och dess vice sekreterare

under åren 1905—1917;

att Théel enligt 1907 års reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa

ägt ingå såsom delägare i nämnda kassa med ingången av år 1908 men

icke begagnat sig av denna möjlighet;

att han vid sin död efterlämnade allenast änkan Elisif Théel, född Roth,

vilken är född den 27 februari 1872 och med vilken han ingått äktenskap

år 1899;

att bouppteckningen efter Théel utvisade en behållning av omkring 12,500

kronor;

samt att änkefru Théel åtnjuter en livränta till belopp av 800 kronor för år.

Änkefru Théel har hos Kungl. Maj:t hemställt om vidtagande av åtgärder

för beredande av pension åt henne. Därvid har hon, bland annat, framhållit,

att orsaken till att hennes make icke ingått såsom delägare i civilstatens änkeoch

pupillkassa varit den betungande retroaktivavgift, som måst erläggas vid

inträde i kassan.

Vetenskapsakademien har hemställt örn utverkande av pension åt änkefru

Théel till belopp, motsvarande vad som skulle hava utgått, därest Théel varit

delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke vilja motsätta sig

beredande åt änkefru Théel av pension till belopp av 900 kronor för år och

därvid anfört, bland annat, följande:

Av utredningen i ärendet framgår, att Théel enligt 1907 års reglemente för

civilstatens änke- och pupillkassa ägt möjlighet att ingå såsom delägare i

sagda kassa, varvid hans änka skulle hava kommit i åtnjutande av en pension,

som, enligt vad statskontoret funnit, skulle med nu utgående tillägg

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

förutom dyrtidstillägg hava belöpt sig till 1,821 kronor 60 öre för år. Då

emellertid Théel vid reglementets ikraftträdande den 1 januari 1908 uppnått

en levnadsålder, som endast obetydligt understeg den för inträde i kassan

föreskrivna maximiåldern, 60 år, skulle de retroaktivavgifter, som han vid

anslutning till kassan haft att erlägga, kommit att uppgå till avsevärda belopp,

såvitt statskontoret kan finna till icke mindre än 7,980 kronor att fördelas

på två år.

Vid nu angivna förhållande och då riksdagen i åtskilliga tidigare fall beviljat

pension åt änkor efter ordinarie befattningshavare, som på grund av

inträdd ålder antingen icke alls eller ock endast mot erläggande av betungangande

retroaktivavgifter kunnat vinna delaktighet i vederbörande änke- och

pupillkassa, vill statskontoret icke motsätta sig, att pension utverkas at

Théels änka.

Vad beträffar pensionens storlek finner sig statskontoret böra föreslå ett

belopp av 900 kronor, ungefärligen motsvarande hälften av det ovan angivna

pensionsbelopp, som skulle utgått från civilstatens änke- och pupillkassa.

I likhet med vetenskapsakademien och statskontoret förordar jag, att pension

utverkas åt änkefru Théel. Pensionsbeloppet synes mig skäligen böra bestämmas

till 1,200 kronor för år. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. intendenten vid naturhistoriska riksmuseet, professorn

Johan Hjalmar Théels änka Elisif Théel, född Roth,

må från och med den 1 augusti 1937 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

1,200 kronor.

10:o.

F. d. statskartografen Knut Victor Theodor Åbergs änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Åberg var född den 13 januari 1850 och avled den 9 januari 1937;

att han den 24 december 1878 erhöll anställning såsom extra kartograf

vid rikets allmänna kartverk, den 6 december 1879 förordnades att vara

kartograf å extra stat vid nämnda ämbetsverk, samt från och med den 1

januari 1913 erhöll fullmakt såsom statskartograf;

att han med utgången av april månad 1915, således efter en tjänstetid

av mer än 36 år, avgick med pension;

att Åberg, enär han vid tidpunkten för tillträdet av den ordinarie befattningen

redan uppnått 60 års ålder, jämlikt bestämmelserna i reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa ej kunde vinna delaktighet i denna

kassa;

att han vid sin död efterlämnade änkan Alma Maria Åberg, född Thulin,

vilken är född den 6 april 1863, samt två söner och en dotter;

att sönerna, vilka båda äro gifta, innehava anställning, den ene såsom

ritare vid sjökarteverket och den andre såsom banktjänsteman, och att dottern

är gift med en lantbrukare;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 249.

samt att änkefru Aberg, utöver avkastningen av ett av mannen efterlämnat

mindre kapital, ej åtnjuter några inkomster.

Änkefru Aberg har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av

pension med belopp, som skulle hava tillkommit henne, örn mannen varit

delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Chefen för rikets allmänna kartverk har tillstyrkt åtgärd för beredande

av skälig försörjning åt änkefru Aberg.

Statskontoret har erinrat, att riksdagen i vissa tidigare fall beviljat pension

åt änkor efter ordinarie befattningshavare, vilka på grund av inträdd

alder antingen icke alls eller ock endast mot erläggande av betungande retroaktivavgifter

kunnat vinna delaktighet i vederbörande änke- och pupillkassa,

och har ämbetsverket förklarat sig icke vilja motsätta sig utverkande

av pension åt änkefru Åberg. Beträffande pensionens storlek har ämbetsverket

ansett sig böra såsom skäligt belopp förorda 660 kronor.

Lika med myndigheterna anser jag, att änkefru Åberg bör komma i åtnjutande

av pension. Det av statskontoret föreslagna pensionsbeloppet,

660 kronor, synes mig väl lågt i jämförelse med vad som tidigare plägat tillerkännas

efterlevande till tjänstemän i motsvarande ställning. För egen del

vill jag förorda, att pensionen bestämmes till 804 kronor för år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. statskartografen Knut Victor Theodor Åbergs

änka Alma Maria Åberg, född Thulin, må från och med

den 1 februari 1937 under sin återstående livstid, så länge

hon förblir änka, fran anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 804 kronor.

11.0.

Förste sektionsingenjören vid statens järnvägsbyggnader Bror Erik Axel

Leonard Rönströms änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rönström var född den 8 april 1873 och avled den 2 februari 1937;

att han under åren 1899—1907 tjänstgjorde såsom stakningsledare, avdelningsingenjör

eller arbetschef vid statens järnvägsbyggnader under tillsammans

omkring 2 år;

att han fran och med den 1 maj 1909 intill sin död — med undantag av

tiden 10 oktober 1922—14 februari 1929, varunder han åtnjöt tjänstledighet

för uppehållande av befattning såsom arbetschef vid Limedsforsen—Särna

järnvägsbyggnad, vilken järnväg efter färdigställandet övertagits av statens

järnvägar — tjänstgjorde vid statens järnvägsbyggnader, såsom avdelningsingenjör

intill utgången av maj månad 1916, såsom sektionsingenjör under

tiden 1 juni 1916—9 oktober 1922 och 15 februari 1929—30 november 1935

samt såsom förste sektionsingenjör under tiden därefter intill sin död;

att Rönström, som salunda tjänstgjort i statens tjänst omkring 23 år 5

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

15

månader, i egenskap av förste sektionsingenjör vid statens järnvägsbyggnader

åtnjöt avlöning enligt 27 lönegraden i den i avlöningsreglementet för

tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader intagna löneplanen för fast anställda

tjänstemän;

att Rönström såsom anställd vid statens järnvägsbyggnader icke kunde

vinna inträde i statens järnvägars änke- och pupillkassa och, enär han avlidit

före den 1 juli 1937, icke blivit underkastad allmänna familjepensionsreglementet;
att

han vid sin död efterlämnade änkan Stina Margareta Eivor Rönström,

född Hallqvist, vilken är född den 22 december 1882, samt fyra vuxna barn,

nämligen tre söner och en dotter;

att bouppteckningen efter Rönström utvisade en behållning av omkring

3,580 kronor, varjämte av en av Rönström tecknad livförsäkring ett belopp

av omkring 10,000 kronor tillföll änkefru Rönström såsom förmånstagare;

att sönerna, av vilka en är gift och har en minderårig dotter, innehava anställningar

med löner av respektive omkring 500, 450 och 440 kronor i månaden;
samt

att dottern ännu icke avslutat sin utbildning och saknar inkomst.

Hos Kungl. Majit har änkefru Rönström anhållit om vidtagande av åtgärd

för beredande av pension åt henne i enlighet med de i allmänna familjepensionsreglementet

angivna grunderna.

Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt utverkande av pension åt änkefru Rönström

till belopp av 1,800 kronor för år och därvid anfört, bland annat, följande:
Rönström

ägde för egen del pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet.

På grund härav hade änkefru Rönström, därest mannens frånfälle

inträffat efter allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande den 1

juli 1937 beträffande statens järnvägars personal, blivit berättigad till pension

enligt sistnämnda reglemente. Under förutsättning att, såsom styrelsen

anser skäligt, Rönströms anställningstid vid Limedsforsen—Särna järnvägsbyggnad

tillgodoräknas såsom tjänstår i pensionshänseende, skulle pension

hava utgått till änkefru Rönström med ett grundbelopp av 2,291 kronor

jämte därå belöpande rörligt tillägg.

Med hänsyn till att dödsfallet inträffat endast helt kort tid före den tidpunkt,

då rätt till familjepension sålunda skulle hava inträtt, och då änkefru

Rönström synes vara i behov av understöd, anser styrelsen billighetsskäl

tala för, att någon pension beredes henne. Beträffande pensionsbeloppets

storlek torde 1,800 kronor kunna anses skäligt.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig vilja såsom skälig pension

föreslå ett belopp av 1,200 kronor eller, alternativt, 1,500 kronor och

därvid anfört i huvudsak följande:

Såsom statskontoret i tidigare liknande fall framhållit, anser ämbetsverket

billighetsskäl tala för att efterlevande till sådan extra ordinarie tjänsteman,

som avlidit efter det all 1936 års riksdag genom anlagande av allmänna

familjepensionsreglementet medgivit familjepensionsrätt för extra ordinarie

tjänstemän men som på grund av att reglementet ännu ej trätt i kraft icke

kommit i åtnjutande av dylik rätt, tillerkännes pension av statsmedel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 249-

I enlighet härmed anser sig statskontoret kunna tillstyrka, att pension tillerkännes

änkefru Rönström. Med beaktande av den återhållsamhet statsmakterna

plägat iakttaga vid beviljande av pensioner i fall av förevarande

art lärer emellertid pensionen böra bestämmas lill lägre belopp än som skulle

följa vid en tillämpning av det nya familjepensionsreglementet. För sin del

vill statskontoret som skälig pension föreslå ett belopp av 1,200 kronor eller,

om särskild hänsyn anses böra tagas till den ringa behållningen i dödsboet,

ett belopp av 1,500 kronor.

Med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter finner jag lika med

myndigheterna, att änkefru Rönström bör komma i åtnjutande av pension

av statsmedel. Pensionen synes mig böra bestämmas till det av statskontoret

i första hand föreslagna beloppet, 1,200 kronor. Jag vill härvid anmärka,

att vid den tidpunkt, då statskontoret avgav sitt utlåtande och alternativt

ifrågasatte ett pensionsbelopp av 1,500 kronor, slutlig utredning icke förelåg

angående ställningen i boet efter Rönström.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att förste sektionsingenjören vid statens järnvägsbyggnader

Bror Erik Axel Leonard Rönströms änka Stina Margareta

Eivor Rönström, född Hallqvist, må från och med den

1 mars 1937 under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, uppbära en årlig pension av 1,200 kronor, att utgå

av trafikmedel.

12:o.

Banvakten Olof Ernfrid Leonard Björklunds änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Björklund var född den 23 september 1872 och avled den 30 april 1937;

att han den 15 juli 1895 anställdes såsom ordinarie banvakt vid Norra

Södermanlands järnväg;

att han i samband med statens övertagande av nämnda järnväg från och

med den 1 juli 1931 erhöll anställning vid statens järnvägar såsom ordinarie

banvakt, vilken befattning han innehade till sin död;

att han vid sin död efterlämnade änkan Naemi Augusta Björklund, född

Bergkvist, vilken är född den 17 maj 1877, samt fem söner, av vilka den yngsta

är född år 1919;

att, enär Björklund varit s. k. överårig delägare i understödsföreningen Norra

Södermanlands järnvägs pensionskassa, hans efterlevande icke äga rätt till

pension enligt för nämnda kassa gällande bestämmelser;

att Björklund ej heller kunnat för sina efterlevande förvärva pensionsrätt

i statens järnvägars änke- och pupillkassa;

att bouppteckningen efter Björklund utvisade en behållning av omkring

3,800 kronor;

samt att sönerna, av vilka tre äro gifta, innehava arbetar- eller därmed jämförlig

anställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Änkefru Björklund har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande

av pension.

Jårnvägsstgrelsen — som erinrat, att i vissa tidigare likartade fall, senast

år 1937, pension beviljats åt änkor efter befattningshavare, vilka i samband

med statens övertagande av Norra Södermanlands järnväg övergått i statens

järnvägars tjänst — har tillstyrkt beredande av en årlig pension åt änkefru

Björklund till belopp av 384 kronor.

Statskontoret har biträtt järnvägsstyrelsens förslag.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser även jag, att änkefru

Björklund bör komma i åtnjutande av pension av statsmedel. Mot det av

järnvägsstyrelsen föreslagna pensionsbeloppet har jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att banvakten vid statens järnvägar Olof Ernfrid Leonard

Björklunds änka Naemi Augusta Björklund, född Bergkvist,

må från och med den 1 maj 1937 under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, uppbära en årlig pension av

384 kronor, att utgå av trafikmedel.

13:o.

F. d. banvakten Johan Emil Thysell» änka. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Thysell var född den 28 juni 1873 och avled den 6 september 1935;

att han den 1 januari 1897 anställdes såsom extra banvakt och den 1 maj

1898 befordrades till ordinarie banvakt vid Norra Södermanlands järnväg;

att han i samband med statens övertagande av nämnda järnväg från och

med den 1 juli 1931 erhöll anställning vid statens järnvägar såsom ordinarie

banvakt, från vilken befattning han avgick med sjukpension den 30 juni

1933;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Ida Thysell, född Andersson,

vilken är född den 12 april 1877, samt tre söner och tre döttrar, vilka samtliga

numera uppnått myndig ålder;

att, enär Thysell varit s. k. överårig delägare i understödsföreningen Norra

Södermanlands järnvägs pensionskassa, hans efterlevande icke äga rätt till

pension enligt för nämnda kassa gällande bestämmelser;

att Thysell ej heller kunnat för sina efterlevande förvärva pensionsrätt i

statens järnvägars änke- och pupillkassa;

att bouppteckningen efter Thysell utvisade en behållning av omkring

13,500 kronor, väsentligen placerad i en bostadsfastighet;

att sönerna innehava anställning, en såsom banvakt vid statens järnvägar,

en såsom chaufför och en såsom tryckerilärling;

samt att samtliga döttrar äro gifta med personer i arbetarställning.

Änkefru Thysell har i en till Kungl. Majit ställd, den 20 oktober 1937 dagtecknad

skrift anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Bihang till riksdagens protokoll 19,''I8. 1 sami. Nr 249-

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt pension åt änkefru Thysell med 384 kronor

för år.

Statskontoret har biträtt järnvägsstyrelsens förslag.

Under hänvisning till det under nästföregående punkt upptagna, med det

nu förevarande likartade ärendet förordar jag, att pension utverkas åt änkefru

Thysell med det av järnvägsstyrelsen föreslagna beloppet, 384 kronor.

Pensionen synes mig skäligen böra utgå från och med den 1 juli 1937.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. banvakten vid statens järnvägar Johan Emil Thysell

änka Ida Thysell, född Andersson, må från och med den

1 juli 1937 under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, uppbära en årlig pension av 384 kronor, att utgå av

trafikmedel.

14:o.

F. d. banvakten Johan Perssons änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Persson var född den 11 maj 1851 och avled den 23 februari 1937;

att han, efter att under tiden 23 september 1876—31 december 1895 innehaft

ordinarie anställning vid Landskrona—Ängelholms järnväg, i samband

med statens övertagande av den s. k. Västkustbanan, i vilken nämnda järnväg

ingick, från och med den 1 januari 1896 övergick till anställning såsom

ordinarie banvakt vid statens järnvägar;

att han innehade sistnämnda anställning till den 1 februari 1912, då han

avgick på grund av skada, ådragen under tjänstutövning;

att han icke var delägare i någon pensionskassa vare sig i tjänste- eller

familjepensionshänseende;

att han från avgången ur statens järnvägars tjänst åtnjöt årligt understöd

enligt bestämmelserna i lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för

skada till följd av järnvägs drift;

att han vid sin död efterlämnade änkan Kristina Persson, född Andersdotter,

vilken är född den 6 september 1851, men däremot icke några barn;

samt att bouppteckningen efter den avlidne utvisade en behållning av omkring

6,400 kronor.

Järnvägsstyrelsen har — under erinran att riksdagen i ett flertal fall, senast

år 1935, beviljat pension åt änkor efter befattningshavare vid statens järnvägar,

som i likhet med Persson övertagits från Landskrona—Ängelholms

järnväg och icke varit delägare i någon pensionskassa (prop. nr 208/1935,

p. 7; bankoutsk. uti. nr 38, p. 16; riksd. skr. nr 174) — hos Kungl. Majit

hemställt örn utverkande åt änkefru Persson av pension till belopp av 384

kronor för år.

Statskontoret har anslutit sig till vad järnvägsstyrelsen föreslagit.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

19

Med biträdande av myndigheternas förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. banvakten vid statens järnvägar Johan Perssons

änka Kristina Persson, född Andersdotter, må från och med

den 1 mars 1937 under sin återstående livstid, så länge hon

förblir änka, uppbära en årlig pension av 384 kronor, att

utgå av trafikmedel.

lärn.

Biträdande ingenjören vid statens vattenfallsverk Johan Olov Anderssons

änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Andersson var född den 30 juli 1873 och avled den 20 juli 1930;

att han från och med den 9 februari 1915 oavbrutet intill sin död eller

sålunda omkring 15 V2 år var anställd såsom extra tjänsteman vid statens

vattenfallsverk;

att han därunder var placerad vid Porjus kraftstation såsom underingenjör

intill den 1 juli 1920 och därefter såsom biträdande ingenjör samt även

tjänstgjorde som turbininspektör vid andra statens kraftanläggningar;

att han under tiden närmast före dödsfallet åtnjöt avlöning med 556 kronor

50 öre för månad jämte dyrtidstillägg ävensom kallortstillägg med 37

kronor 50 öre för månad;

att han såsom delägare i statens vattenfallsverks pensionskassa för pensionering

av icke-ordinarie personal var tillförsäkrad rätt till tjänstepension;

att han i egenskap av extra tjänsteman icke hade möjlighet grunda någon

pensionsrätt för sina efterlevande;

att han vid sin död efterlämnade änkan Sigrid Andersson, född Jensen,

som är född den 6 oktober 1879, samt tre i äktenskapet födda barn, två söner

och en dotter, vilka samtliga numera uppnått myndig ålder;

att bouppteckningen efter Andersson utvisade en behållning å något över

700 kronor;

att enligt under åren 1937 och 1938 utfärdade läkarintyg änkefru Anderssons

arbetsförmåga är betydligt nedsatt och att föga sannolikhet föreligger

för att hon ånyo skall bliva fullt arbetsför;

att änkefru Andersson, som är medellös, uppehåller sig hos släktingar i

Norge;

samt att hennes barn innehava anställningar med blygsamma löneförhållanden

och icke kunna verksamt bidraga till hennes försörjning.

Genom beslut den 26 februari 1931 har Kungl. Majit funnit av änkefru

Andersson gjord ansökning örn pension icke föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. I utlåtande den 26 januari 1931 över denna ansökan hade statskontoret

avstyrkt bifall till ansökningen under framhållande, att änkefru

Andersson vore frisk och ännu i den ålder, att hon kunde väntas hava möjlighet

att med arbete försörja sig under de närmaste åren, varefter bennes

barn kunde antagas bliva i tillfälle att bidraga till hennes försörjning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

I skrivelse den 30 december 1937 har nu vattenfallsstyrelsen hemställt, att

änkefru Andersson måtte komma i åtnjutande av pension med 600 kronor

för år, att utgå från och med ingången av år 1938, och därvid anfört i huvudsak

följande:

I samband med godkännande vid 1930 års riksdag av allmänna grunder

för beviljande av understöd åt efterlevande till vissa statsanställda förutsattes,

att från dylikt understöd i allmänhet borde vara uteslutna sådana befattningshavare

vid statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverk,

för vilka genom högre löneförmåner bereus särskild kompensation för frånvaron

av ordnad familjepensionering. Bankoutskottet har emellertid i utlåtande

nr 32, p. 9, vid nämnda riksdag uttalat, att undantag från nu angivna

regel bör kunna ske för sådana fall, där särskilt ömmande omständigheter

föreligga.

Riksdagen har också i åtskilliga fall under senare år beviljat pension åt

efterlevande till befattningshavare, som nyss nämnts. Vattenfallsstyrelsen

vill härvid erinra, bland annat, örn 1937 års riksdags beslut (prop. nr 241,

p. 11; bankoutsk. uti. nr 36, p. 13; riksd. skr. nr 179) angående pension

åt förre biträdande ingenjören vid statens järnvägsbyggnader E. A. leanders

änka.

Vidare får vattenfallsstyrelsen framhålla, att den sjukdom (kräfta), som

ledde till Anderssons död, med stor sannolikhet förvärrats av den långvariga

verksamheten i Porjus med dess hårda och ansträngande klimat. Vistelsen

i Porjus, statens nordligaste kraftstation, där hans färdighet och särskilda

sakkunskap hava varit av stort värde, bidrog helt visst dessutom till

att för honom minska möjligheten att erhålla rationell vård för sjukdomen.

Med hänsyn till föreliggande ömmande omständigheter är det nu förevarande

pensionsärendet enligt styrelsens förmenande att hänföra till sådana

undantagsfall, då staten bör träda hjälpande emellan.

Statskontoret har biträtt vattenfallsstyrelsens förslag.

Av utredningen i ärendet torde framgå, att änkefru Anderssons försörjningsmöjligheter

på grund av nedsättningen i hennes arbetsförmåga och hennes

numera relativt höga ålder, 58 år, avsevärt förminskats, sedan Kungl.

Majit genom sitt förberörda beslut den 26 februari 1931 lämnade då föreliggande

ansökan om pension utan åtgärd. Ej heller synas barnen kunna

verksamt bidraga till hennes uppehälle. Med hänsyn till nu förhandenvarande

omständigheter anser jag mig kunna tillstyrka, att framställning göres

till riksdagen örn beviljande av pension åt änkefru Andersson. Beträffande

storleken av pensionen vill jag såsom i förevarande fall skäligt belopp föreslå

660 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att biträdande ingenjören vid statens vattenfallsverk Johan

Olov Anderssons änka Sigrid Andersson, född Jensen,

må från och med den 1 januari 1938 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, uppbära en årlig pension

av 660 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks medel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

21

16:o.

Bokförare» vid domänverkets industriförvaltning Karl Axel Kjersels

änka och barn. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kjersel var född den 13 mars 1896 och avled den 14 oktober 1937;

att han under tiden 10 oktober 1922—9 december 1934 var anställd såsom

bokförare hos dåvarande aktiebolaget Skinnskattebergs såg- och lådfabrik

vid det av bolaget ägda Skinnskattebergs sågverk;

att han, sedan Skinnskattebergs sågverk övertagits av domänstyrelsen, från

och med den 10 december 1934 intill sin död innehade enahanda anställning

vid domänstyrelsens industriförvaltning;

att sistnämnda anställning var förenad med avlöning till belopp av 3,960

kronor för år;

att han vid sin död efterlämnade änkan Frida Sofia Kjersel, född Rossbäck,

vilken är född den 23 januari 1895, och dottern Britt Margareta, född den 28

oktober 1935;

att bouppteckningen efter Kjersel utvisade en behållning av omkring 1,500

kronor men att den avlidne härjämte efterlämnade en livförsäkring å 2,000

kronor, till vilken dottern insatts såsom förmånstagare;

samt att änkefru Kjersels arbetsförmåga är nedsatt på grund av ögonsjukdom.

Domänstyrelsen har hemställt om utverkande åt änkefru Kjersel och hennes

minderåriga dotter av en i enlighet med bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet

beräknad årlig pension och därvid framhållit, att

fråga blivit väckt om ordnande av pensionsrätt för personalen vid domänverkets

industriförvaltning men att denna fråga ännu icke vunnit sin lösning.

Statskontoret har anfört, att enär Kjersel sedan år 1922 varit anställd hos

enskilt företag, som numera övertagits av domänverket, och då det syntes

kunna antagas, att en ordnad pensionering för tjänstemännen vid de av domänverket

övertagna industrierna framdeles komme till stånd, statskontoret

ej ville motsätta sig, att Kjersels efterlevande tillerkändes något understöd.

I anslutning härtill har statskontoret föreslagit, att åt änkefru Kjersel måtte

beviljas en pension av 600 kronor för år samt att uppfostringsbidrag måtte

få utgå till makarnas minderåriga dotter med 300 kronor för år.

Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att bokföraren vid domänverkets industriförvaltning Karl

Axel Kjersels änka Frida Sofia Kjersel, född Rossbäck, och

makarnas minderåriga dotter Britt Margareta må från och

med den 1 november 1937 uppbära, änkan en årlig pension

av 600 kronor under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, samt dottern ett årligt uppfostringsbidrag å 300

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 249.

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

kronor till och med utgången av det kalenderår, varunder

hon uppnår 18 års ålder, skolande såväl pensionen som uppfostringsbidraget

utgå av statens domäners fond.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—

16 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

387606. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1938:32 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. Betr s. 4 i texten