Sök i Ratio Lex

Om godkännande av det internationella avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för utprickning av farleder

1938-01-04 · 45 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 45 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:25, Om godkännande av det internationella avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för utprickning av farleder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Majits proposition till riksdagen om godkännande av det

internationella avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt

system för utprickning av farleder; given

Stockholms slott den 4 januari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1938.

N är varande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet:

På grund av olägenheterna för sjöfarten av de inbördes skiljaktigheter

och i vissa fall motsättningar av principiell natur, som i olika länder råda

beträffande system och metoder för utprickning av farleder, organiserades

redan före världskriget ett samarbete mellan i saken intresserade sjöfartsnationer

i ändamål att få till stånd ett enhetligt internationellt system på ifrågavarande

område.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 25.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

I insikt om frågans ökade betydelse med hänsyn till utvecklingen av den

internationella handelssjöfarten upptogos och fullföljdes dessa strävanden

efter världskrigets slut av Nationernas förbund genom dess rådgivande och

tekniska kommission för samfärdsel- och transitfrågor. År 1924 tillsattes en

teknisk kommitté med uppgift att verkställa utredning och framlägga förslag

till en internationell överenskommelse rörande enhetligt system för farledsutprickningen.

Sedan ifrågavarande kommitté, i vilken Sverige företräddes

av dåvarande generallotsdirektören Hägg, år 1929 avgivit betänkande jämte

förslag i ämnet, inkallades enligt beslut av 1929 års förbundsförsamling i

oktober 1930 en konferens i Lissabon i och för eventuellt avslutande av en

konvention på basis av förenämnda förslag. Till följd av meningsmotsättningar

beträffande grunderna för den s. k. laterala utprickningen kunde visserligen

enighet vid konferensen ej nås efter de linjer, som förutsatts i förslaget.

Av överläggningarna vid konferensen framgick emellertid, att förutsättningar

voro förhanden att med utgångspunkt från vissa från brittisk

sida framförda synpunkter få till stånd en överenskommelse på ifrågavarande

område.

I anslutning till vad som förevarit vid Lissabonkonferensen framlade brittiska

regeringen i november 1931 vissa utformade förslag rörande frågan

om den laterala utprickningen. Sedan vederbörande regeringar haft tillfälle

att avgiva yttrande över dessa förslag, tillsattes på föranstaltande av förenämnda

kommission en särskild sakkunnigkommitté för frågans vidare handläggning.

Denna sakkunnigkommitté, i vilken Sverige likaledes företräddes

av generallotsdirektören Hägg, avgav vid sammanträde i London i juli 1933

betänkande jämte förslag till överenskommelse, vilket senare i huvudsak utgjorde

en överarbetning av omförmälda brittiska förslag under hänsynstagande

till de föreliggande yttrandena från vederbörande regeringar.

Sedan ett flertal regeringar, däribland den svenska, principiellt förklarat

sig beredda att medverka vid avslutande av en överenskommelse på grundval

av ifrågavarande förslag, har enligt beslut av Nationernas förbunds råd den

13 maj 1936 ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse därmed intill den 13

maj 1937 stått öppet för undertecknande av de stater, som varit inbjudna

till Lissabonkonferensen.

Avtalet har undertecknats av Belgien, Estland, Finland, Frankrike, franska

protektoratet i Marocko, Indien, Kina, Lettland, Monaco, Socialistiska

Rådsrepublikernas Union, Storbritannien, Sverige, Tunisien samt Turkiet.

För Sveriges del har förbehåll gjorts för ratifikation med riksdagens godkännande.

Även övriga signatärmakter, utom Belgien, Finland och Lettland,

hava gjort förbehåll för ratifikation.

Samtidigt med undertecknandet har för Sveriges del till Nationernas förbunds

generalsekreterare avlåtits skrivelse, varigenom Sveriges ratifikation

av avtalet gjorts beroende av dess godtagande eller tillämpning jämväl av

Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Nederländerna,

Norge, Storbritannien samt Tyskland. Flertalet övriga europeiska stater, som

undertecknat avtalet, hava avgivit liknande förklaringar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

3

Avtalet, som är dagtecknat den 13 maj 1936, omfattar dels en konventionstext

med vissa allmänna bestämmelser dels ett såsom bilaga härtill knutet

reglemente, i vilket avtalets egentliga materiella innehåll är inrymt. Texten

till avtalet med tillhörande reglemente torde jämte svensk översättning

få fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga A och B).

Avtalet ålägger de avtalsslutande regeringarna skyldighet att tillse att, i

den mån på myndighets föranstaltande inom deras områden till ledning för

sjöfarande upprätthålles sjömärke eller signalanordning för de ändamål, som

angivas i reglementet, åtgärder vidtagas i överensstämmelse med detta reglemente.

Erforderliga verkställighetsåtgärder skola genomföras snarast möjligt

och senast inom tio år från avtalets ikraftträdande för vederbörande

land. Avtalet träder i kraft å nittionde dagen efter dess definitiva godtagande

av tio länder. För varje ytterligare land, som biträder avtalet, sker

ikraftträdandet å nittionde dagen från undertecknandet, såvida detta sker

utan förbehåll av ratifikation, och eljest räknat från den dag, då Nationernas

förbunds generalsekreterare mottagit ratifikations- eller anslutningsinstrumenten.

Så snart visst land fullgjort erforderliga verkställighetsåtgärder i enlighet

med reglementet, skall meddelande härom lämnas till Nationernas förbunds

generalsekreterare. Uppsägning av avtalet kan av samma land verkställas

efter utgången av fem år, räknat från den dag, då förenämnda meddelande

lämnats. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag, då den kommer

Nationernas förbunds generalsekreterare tillhanda, och gäller allenast i vad

avser det land, för vilket den blivit verkställd.

Vidare är förutsatt, att avtalet i viss ordning skall kunna underkastas revision.

Sålunda äger varje avtalsslutande land vid utgången av en period av

femton år, räknat från avtalets ikraftträdande, samt därefter vid utgången av

varje period av fem år påkalla revision av detsamma. Oavsett dessa möjligheter

till revision kan efter den första femtonårsperioden revision av avtalet

när som helst påkallas, förutsatt att framställning härom göres av minst fem

länder. I övrigt kan varje avtalsslutande land när som helst begära revision

av det till avtalet hörande reglementet, såvida därmed avses att utnyttja tekniska

framsteg i avseende å beskaffenhet och karaktär av märken, ljus- och

ljudsignaler. I sistnämnda fall är dock förutsatt, att övriga länder ej skola

vara förpliktade att vidtaga ändring av det enligt reglementet införda systemet.

Över det föreliggande avtalet hava yttranden infordrats från styrelsen för

sjökarteverket, chefen för marinstaben, kommerskollegium samt lotsstyrelsen.

Styrelsen för sjökarteverket, som huvudsakligen yttrat sig rörande de kostnader,

ett biträdande av avtalet skulle medföra för sjökarteverkets del, har

anslagit kostnaderna för härav påkallade rättelser i de allmänna sjökorten

m. m. till 60,000—70,000 kronor.

Chefen för marinstaben har tillstyrkt godtagande av avtalet under framhållande

att därav dock föranleddes vissa kostnader för rättelse av de för

marinen avsedda särskilda sjökorten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

Kommerskollegium och lotsstyrelsen hava i gemensamt yttrande framhållit,

att ämbetsverken visserligen ur sjöfartssäkerhetens synpunkt ej ansåge

behov föreligga till ändring av i Sverige tillämpade utpricknings- och fyrbelysningssystem.

Ämbetsverken funne sig likväl med hänsyn till de internationella

förbindelserna icke böra avstyrka biträdande för Sveriges del av

avtalet, förutsatt att det biträddes jämväl av vissa andra länder. Beträffande

detaljerna i avtalet, vilket utmynnat i ett, såvitt nu kunde bedömas, redigt

och smidigt utprickningssystern, hade ämbetsverken ej något att erinra. Kostnaden

för den ändring av nuvarande säkerhetsanstalter — inberäknat sådana

som underhölles av enskilda och av andra förvaltningar än statens —

vilken påkallades av avtalet, kunde uppskattas till i runt tal 50,000 kronor.

Ur den internationella sjöfartens synpunkt lärer enligt sakens natur genomförandet

av ett enhetligt utprickningssystem medföra påtagliga fördelar

och i sin mån bidraga till ökad sjöfartssäkerhet. Det torde följaktligen få

anses utgöra ett gemensamt intresse för alla sjöfartsidkande nationer, icke

minst för Sverige med hänsyn till våra egna internationella sjöfartsförbindelser,

att främja det föreliggande avtalets syfte.

För Sveriges del skulle de verkställighetsåtgärder, som föranledas av avtalet,

medföra vissa kostnader, vilka dock i jämförelse med utgifterna för

sjöfartssäkerheten i dess helhet äro av förhållandevis ringa omfattning. För

lotsstyrelsens och sjökarteverkets vidkommande hava dessa kostnader, såsom

nämnts, beräknats till sammanlagt högst 120,000 kronor. Något förslag rörande

bestridande av nämnda kostnader torde, i avvaktan på avtalets ikraftträdande,

för närvarande ej påkallas. På sätt framgår av den lämnade redogörelsen

kunna de sedermera, om så finnes önskvärt, fördelas över viss längre

tidsperiod, högst tio år.

Med hänsyn till de kostnader, som sålunda föranledas av avtalets godtagande

för Sveriges del, torde härför erfordras riksdagens medverkan. Undertecknandet

för Sveriges vidkommande har också, såsom nämnts, skett

under förbehåll av ratifikation med riksdagens godkännande. På sätt ävenledes

redan omnämnts har i samband med undertecknandet intagits den

ståndpunkten, att ratifikation ej bör komma i fråga för Sveriges del, med

mindre vissa särskilt uppräknade europeiska sjöfartsländer även tillämpa

avtalets utprickningssystem. Det förefaller mig alltjämt böra vara en förutsättning

för ett eventuellt beslut örn ratifikation, att avtalets ikraftträdande

för Sveriges del därvid göres beroende av att det träder i tillämpning jämväl

för de andra länder, vilka Kungl. Majit efter prövning av omständigheterna

kan finna skäligt särskilt angiva.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte i proposition äska riksdagens godkännande av det internationella

avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för utprickning av

farleder jämte tillhörande reglemente.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

5

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

Bilaga A.

Accord relatif a un systéme uniforme

de balisage maritime.

Les Gouvernements contractants, représentés

pär les soussignés, ayant décidé

d’unifier certaines régles du balisage,

sont convenus des dispositions suivantes:

Article premier.

Dans tous les cas oii, par les soms

des autorités compétentes sur les territoires

des gouvernements contractants,

une signalisation serait entretenue å

l’usage des navigateurs pour les fins

mentionnées dans le réglement ci-annexé,

chacun de ees gouvernements

s’engage å ce que ne soient prises å cet

effet, par lesdites autorités, que des dispositions

conformes au réglement. Les

mesures d’exécution nécessaires å cette

fin devront étre réalisées dans le plus bref

délai possible et en tout cas avant l’expiration

d’un délai de dix ans å compter

de la mise en vigueur du présent Accord,

pour le territoire intéressé, conformément

aux artides 5 ou 7 ou 9, selon le

cas.

Tout gouvernement contractant qui

aurait achevé de prendre sur son territoire

lesdites mesures d’exécution le notifiera

au Secrétaire général de la Société

des Nations; copie de cette notification

sera adressée par le Secrétaire général

aux autres gouvernements contractants.

Chaque gouvernement contractant s’efforcera

de réduire autant qu’il lui sera

pratiquement possible, compte tenu notamment

de ses disponibilités financiéres,

la durée de la période transitoire

s’écoulant entre le début et 1’achévement

de 1’application desdites mesures

sur son territoire.

Agreement for a uniform system

of maritime buoyage.

The contracting Governments, represented

by the undersigned, having decided

to unify certain rules relative to buoyage,

havé agreed on the following provisions:
Article

1.

In all cases in winch the competent

authorities in the territories of the contracting

Governments maintain for the

benefit of navigatörs marks or other signals

for the purposes mentioned in the

annexed rules, each of those Governments

undertakes that only measures in

conformity with the provisions of the

said rules will be taken by such authorities

for the partieular purposes in question.

These measures shall be taken as soon

as possible, and in any case before the

expiry of a period of ten years from the

entry into force of the present Agreement

as regards the territory concerned in accordance

with Artides 5, 7 or 9, as the

case may be.

Every contracting Government that

has completed the application of the aforesaid

measures in its territory shall notify

the Secretary-General of the League of

Nations to that effeet; a copy of such notification

shall be forwarded by the Secretary-General

to the other contracting

Governments.

Each contracting Government shall do

everything practicable, due regard being

had, more especially, to the funds at its

disposal, to reduce the length of the transitional

period between the initiation and

the completion of the application of the

aforesaid measures in its territory.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

7

Översättning.

Avtal angående enhetligt system för utprickning av farleder.

De avtalsslutande regeringarna, vilka företrätts av undertecknade och som

beslutit att införa vissa enhetliga regler rörande utprickning av farleder, hava

överenskommit om följande bestämmelser:

Artikel 1.

I alla de fall, då på föranstaltande av behörig myndighet inom de avtalsslutande

regeringarnas områden till ledning för sjöfarande upprätthålles sjömärke

eller signalanordning för de ändamål, som omförmälas i bifogade reglemente,

förbinder sig envar av nämnda regeringar att tillse, att för ifrågavarande

ändamål icke andra åtgärder vidtagas än sådana som äro i överensstämmelse

med reglementet. Erforderliga verkställighetsåtgärder skola genomföras

snarast möjligt och under alla förhållanden före utgången av en period

av tio år räknat från detta avtals ikraftträdande för vederbörande område

i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 5, 7 och 9.

Varje avtalsslutande regering, som fullgjort ovannämnda verkställighetsåtgärder

inom sitt område, skall lämna meddelande härom till Nationernas förbunds

generalsekreterare. Avskrift av sådant meddelande skall av generalsekreteraren

tillställas de andra avtalsslutande regeringarna.

Varje avtalsslutande regering skall, i den mån så låter sig göra med hänsyn

särskilt till dess ekonomiska möjligheter, på allt sätt bemöda sig att begränsa

övergångstiden mellan påbörjandet och fullbordandet av förenämnda

åtgärder inom sitt område.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 25-

Artide 2.

Les dérogations aux dispositions du

réglement ci-annexé ne peuvent étre admises

qu’å raison de conditions locales

ou de circonstances exceptionnelles, et

spécialement lorsque 1’application de ees

régles risque de provoquer des dangers

pörn- la navigation ou d’entrainer des

dépenses hors de proportion avec la nature

et 1’importance du trafic.

Toutefois, ees dérogations doivent étre

aussi limitées que la situation le comportera,

et les navigateurs doivent en

étre dument avisés.

Elles doivent éviter autant que possible

des confusions résultant des autres

dispositions des présentes régles.

Artide 3.

Le présent Accord ne doit pas étre

entendu comme modifiant en quoi que

ce soit la situation de droit existant dans

les divers pays en ce qui concerne les

relations entre les usagers et les autorités

chargées du balisage et de Téclairage.

Artide 4.

Le présent Accord, dont les textes

francis et anglais feront également foi,

portera la date de ce jour; il pourra,

jusqu’au 12 mai 1937 indus, étre signé

au nom de tout gouvernement ayant été

représenté å la Conférence pour 1’unification

du balisage et de 1’éclairage des

cötes, tenue å Lisbonne du 6 au 23 octobre

1930, ou ayant été invité å s’y

faire représenter.

Artide 5.

L’acceptation du présent Accord de la

part d’un gouvernement peut s’effectuer

par simple signature dans le cas ou celleci

est donnée sans réserve de ratification,

par ratification ou par adhésion.

Les instruments de ratification seront

transmis au Secrétaire général de la Société

des Nations, qui en notifiera la réception

aux gouvernements intéressés.

Artide 2.

Departures from tile provisions of the

annexed rules shall only be permitted

in virtue of local conditions or exceptional

circumstances, and more particularly

where the adoption of the rules in question

might endanger navigation or where

the expenditure involved would be out

of proportion to the nature and amount

of the traffic.

Such departures from the rules should,

nevertheless, be as limited as the situation

allows, and proper notice of them

should be given to mariners.

As far as possible, they should not be

such as to lead to confusion with the

measures taken under the other provisions

of the present rules.

Artide 3.

The present Agreement shall not be

regarded as in any way modifying the

legal situation in the different countries

with reference to the relations between

the public and the authorities in charge

of buoyage and lighting.

Artide 4.

The present Agreement, of which the

English and French texts are both authentic,

shall bear to-day’s date. Until

and ineluding May 12th, 1937, it shall

be open for signature on behalf of any

Government represented at or invited to

the Conference for the Unification of

Buoyage and the Lighting of Coasts,

which met at Lisbon from October 6th

to 23rd, 1930.

Artide 5.

Governments may accept the present

Agreement by signature only, when the

latter is not made subject to ratification,

or by ratification or accession.

The instruments of ratification shall

be transmitted to the Secretary-General

of the League of Nations, who will notify

all the Governments concerned of their

receipt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 25- Artikel 2.

Avvikelser från bestämmelserna i bifogade reglemente äro tillåtna allenast

på grund av lokala förhållanden eller exceptionella omständigheter, särskilt

då tillämpningen av ifrågavarande regler kan medföra fara för sjöfarten

eller föranleda utgifter, som ej stå i proportion till trafikens beskaffenhet och

betydelse.

Avvikelserna skola under alla förhållanden vara så begränsade som omständigheterna

medgiva och de sjöfarande skola vederbörligen underrättas

om desamma.

De skola i möjligaste mån vara av beskaffenhet att ej föranleda förväxling

med de anordningar, som vidtagas i enlighet med andra bestämmelser i reglementet.

Artikel 3.

Genom förevarande avtal ändras ej i något avseende det rättsliga förhållandet

i de olika länderna mellan sjöfarande och de myndigheter, som omhänderhava

utprickning och fyrväsende.

Artikel 4.

Förevarande avtal, vars engelska och franska texter båda äga vitsord,

skall dagtecknas denna dag. Avtalet kan till och med den 12 maj 1937 undertecknas

av envar regering, som varit representerad vid eller mottagit inbjudan

till den i Lissabon den 6 till 23 oktober 1930 hållna konferensen angående

enhetlighet beträffande utprickning och fyrbelysning av kusterna.

Artikel 5.

Förevarande avtal kan av en regering godtagas enbart genom underskrift,

när denna sker utan förbehåll örn ratifikation, eller genom ratifikation eller

anslutning.

Ratifikationsinstrumenten skola tillställas Nationernas förbunds generalsekreterare,

som skall underrätta vederbörande regeringar om mottagandet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.

La date de 1’entrée en vigueur de l’Accord

sera le quatre-vingt-dixiéme jour

qui suivra son acceptation définitive

par dix gouvernements.

A r t i c 1 e 6.

A partir du 13 mai 1937, il pourra étre

adhéré au présent Accord au nom de

tout gouvernement visé å 1’article 4.

Les instruments d’adhésion seront

transmis au Secrétaire général de la Société

des Nations, qui en notifiera la

réception aux gouvernements intéressés.

A r t i c 1 e 7.

Lorsque 1’Accord aura été accepté par

dix gouvernements, comme l’exige l’article

5, chaque signature (si elle n’est pas

subordonnée å la ratification), ratification

ou adhésion ultérieure, produira ses

effets dés le quatre-vingt-dixiéme jour

qui suivra la date de la signature ou de

la réception, par le Secrétaire général de

la Société des Nations, des instruments

de ratification ou d’adhésion.

A r t i c 1 e 8.

Le présent Accord pourra étre dénoncé,

au nom de tout gouvernement contractant,

aprés 1’expiration d’un délai de

cinq ans å dater de la notification visée

au deuxiéme paragraphe de 1’article premier.

La dénonciation sera faite par notification

écrite adressée au Secrétaire général

de la Société des Nations, qui en

informera tous les gouvernements visés

å 1’article 4. La dénonciation produira

ses effets un an aprés la date å laquelle

elle aura été refue par le Secrétaire général

de la Société des Nations; elle ne

sera opérante qu’au regard du gouvernement

pour lequel elle aura été effectuée.

A 1’expiration d’une période de quinze

ans å dater de 1’entrée en vigueur du

présent Accord et å T expiration de chaque

période de cinq ans qui suivra, tout

gouvernement contractant pourra demander

sa revision. Aprés 1’expiration

de la période de quinze ans susvisée, la

The Agreement shall enter into force

on the ninetieth day following its definitive

acceptance by ten Governments.

Artide 6.

As from May 13th, 1937, the present

Agreement shall be open to accession on

behalf of any Government referred to

in Article 4.

The instruments of accession shall be

transmitted to the Secretary-General of

the League of Nations, who will notify

all the Governments concerned of their

receipt.

Article 7.

Wilen the Agreement has been accepted

by ten Governments as required by

Article 5, each subsequent signature (if

not subject to ratification), ratification

or accession shall take effect on the ninetieth

day from the date of signature, or

of the receipt by the Secretary-General

of the League of Nations of the instruments

of ratification or of accession.

Article 8.

The present Agreement may be denounced

on behalf of any contracting

Government after the expiration of a

period of five years from the date of the

notification provided för in Article 1,

paragraph 2. Denunciation shall be effected

by notification in writing addressed

to the Secretary-General of the League

of Nations, who will inform all the

Governments referred to in Article 4.

Such denunciation shall take effect one

year after the date of its receipt by the

Secretary-General of the League of Nations,

and shall operate only in respect

of the Government on whose behalf it

was notified.

On the expiration of a period of fifteen

years from the coming into force of the

present Agreement and on the expiration

of every subsequent period of five

years, its revision may be requested by

any contracting Government. At any

other time after the expiration of the

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25. 11

Avtalet skall träda i kraft å nittionde dagen efter dess definitiva godtagande

av tio regeringar.

Artikel 6.

Från och med den 13 maj 1937 kan anslutning till förevarande avtal ske av

envar regering, som avses i artikel 4.

Anslutningsinstrumenten skola tillställas Nationernas förbunds generalsekreterare,

som skall underrätta vederbörande regeringar om mottagandet.

Artikel 7.

Då avtalet godtagits av tio regeringar, såsom enligt artikel 5 erfordras, skall

varje ytterligare underskrift (såvida den icke underkastats villkor om ratifikation),

ratifikation eller anslutning träda i kraft å nittionde dagen räknat

från dagen för undertecknandet respektive från den dag, då Nationernas

förbunds generalsekreterare mottagit ratifikations- eller anslutningsinstrumenten.

Artikel 8.

Förevarande avtal kan uppsägas av envar avtalsslutande regering efter utgången

av en period av fem år från dagen för det meddelande, som omförmäles

i artikel 1, andra stycket. Uppsägningen skall ske genom skriftligt

meddelande till Nationernas förbunds generalsekreterare, som härom skall

underrätta alla i artikel 4 angivna regeringar. Uppsägningen skall träda i

kraft ett år efter den dag, då den mottagits av Nationernas förbunds generalsekreterare,

och skall gälla endast i vad avser den regering, för vilken den

blivit verkställd.

Vid utgången av en period av femton år från ikraftträdandet av förevarande

avtal och vid utgången av varje efterföljande period av fem år kan

envar avtalsslutdhde regering framställa begäran om revision av detsamma.

Begäran örn revision av avtalet kan likaledes när som helst efter utgången

av ovan omförmälda period av femton år framställas, förutsatt att sådan begäran

göres av minst fem regeringar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

revision du présent Accord pourra également

étre demandée å tout moment,

pourvu quille le soit au moms par cinq

gouvernements.

En outre, tout gouvernement contractant

pourra å tout moment demander la

revision du réglement ci-annexé pour tenn-

compte des progrés techniques sevenus

dans la nature ou les caractéristiques

des marques, feux ou signaux sonores

dont le présent réglement ne permettrait

pas å la navigation de retirer

tout le profit possible; pourvu que cette

revision tende seulement å permettre de

tirer profit de ees progrés et n’oblige pas

d’autres gouvernements contractants å

modifier le systéme adopté en vertu du

présent réglement.

Toute demande de revision du présent

Accord ou du réglement y annexé sera

communiquée par écrit par le ou les gouvernements

intéressés au Secrétaire général

de la Société des Nations, qui la

transmettra au Conseil de la Société. Le

Conseil appréciera la suite qu’il y aura

lieu de donner å cette demande.

Artide 9.

Tout gouvernement contractant peut

déclarer, au moment de la signature, de

la ratification ou de 1’adhésion, que, par

son acceptation du présent Accord, il

n’entend assumer aucune obligation en

ce qui concerne toute edonie, tout protectorat,

tout territoire d’outre-mer ou

territoire placé sous suzeraineté ou mandat;

dans ce cas, le présent Accord ne

sera pas applicable aux territoires faisant

l’objet de pareille déclaration.

Tout gouvernement contractant pourra

å tout moment, dans la suite, notifier

au Secrétaire général de la Société des

Nations qu’il entend rendre le présent

Accord applicable å tout ou partie des

territoires ayant fait 1’objet de la déclaration

prévue å 1’alinéa précédent. Dans

ce cas, 1’Accord s’appliquera aux territoires

visés dans la notification quatrevingt-dix

jours aprés la réception de cette

derniére par le Secrétaire général de la

Société des Nations.

above-mentioned period of fifteen years

the revision of the present Agreement

may also be requested, provided that the

request is made by not less thån five Governments.

In addition, any contracting Government

may at any time request the revision

of the annexed rules on the ground

of technical development in the nature

or characteristics of marks, lights or

sound signals the full benefit of winch

could not be given to shipping under

these rules; provided that any such revision

shall only be in the direction of

permitting the use of such new development

and shall not necessitate any alteration

by other contracting Governments

of the system adopted under the

present rules.

Any request for a revision of this Agreement

or of the rules annexed thereto

shall be communicated in writing by the

contracting Government or Governments

concerned to the Secretary-General of the

League of Nations, who shall submit such

request to the Council of the League for

consideration of the means by which

effeet may be given thereto.

Artide 9.

Any contracting Government may, at

the time of signature, ratification or accession,

declare that, in accepting the

present Agreement, it does not assume

any obligation in respect of all or any

of its colonies, protectorates, overseas territories,

or territories under suzerainty

or mandate; and the present Agreement

shall not apply to any territories named

in such déclaration.

Any contracting Government may give

notice to the Secretary-General of the

League of Nations, at any time subsequently,

that it desires that the Agreement

shall apply to all or any of the territories

which havé been made the subject

of a déclaration under the preceding

paragraph, and the Agreement shall apply

to all the territories named in such

notice ninety days after its receipt by the

Secretary-General of the League of Nations.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

13

Härjämte må envar avtalsslutande regering när som helst begära revision

av bifogade reglemente för beaktande av sådana tekniska framsteg i avseende

å beskaffenhet och karaktär av märken, ljus- eller ljudsignaler som förevarande

reglemente icke tillåter sjöfarten att utnyttja i full utsträckning;

dock att dylik revision allenast må hava till syfte att tillvarataga dessa framsteg

och icke förpliktar andra avtalsslutande regeringar att vidtaga ändring i

det enligt reglementet införda systemet.

Varje begäran örn revision av förevarande avtal eller tillhörande reglemente

skall av vederbörande regering eller regeringar skriftligen framställas till

Nationernas förbunds generalsekreterare, som skall överlämna densamma till

förbundsrådet för övervägande av härav påkallade åtgärder.

Artikel 9.

Envar avtalsslutande regering kan vid undertecknandet, ratifikationen eller

anslutningen förklara, att den genom förevarande avtal icke ikläder sig någon

förbindelse i vad avser kolonier, protektorat, transoceana territorier eller

territorier under dess överhöghet eller mandat. I sa fall skall förevarande

avtal icke vara tillämpligt å de områden, som äro föremål för en sådan förklaring.

Envar avtalsslutande regering må framdeles när som helst lämna Nationernas

förbunds generalsekreterare underrättelse örn att den avser att göra förevarande

avtal tillämpligt å samtliga eller något av de områden, som varit

föremål för den i föregående stycke omförmälda förklaringen. I så fall

skall avtalet tillämpas å de områden, som avses i underrättelsen, nittio dagar

efter det att Nationernas förbunds generalsekreterare mottagit densamma.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Tout gouvernement contractant peut,

soit ä 1’expiration d’un délai de cinq ans

aprés qu’il a notiné avoir donné effet

au réglement dans les territoires visés,

soit lors de la dénonciation prévue å

1’article 8, déclarer qu’il entend voir cesser

1’application du présent Accord å

toute colonie, tout protectorat, tout territoire

d’outre-mer ou territoire placé

sous suzeraineté ou mandat; dans ce cas,

1’Accord cessera d’étre applicable aux

territoires faisant l’objet de pareille déclaration

une année aprés la réception

de cette déclaration par le Secrétaire général

de la Société des Nations. A défaut

de telle déclaration, la dénonciation

prévue å 1’article 8 ne comportera aucun

effet å 1’égard des territoires mentionnés

au présent article.

Artide 10.

Chacun des gouvernements contractants

peut subordonner son acceptation

du présent Accord å la participation å

celui-ci d’un ou de plusieurs des gouvernements

visés å 1’article 4, ou å sa mise

en pratique par un ou plusieurs desdits

gouvernements. Dans cette derniére hypothése,

s’il considére cette mise en pratique

comme réalisée, il le notifiera au

Secrétaire général de la Société des Nations.

Article 11.

Le présent Accord sera enregistré par

le Secrétaire général de la Société des

Nations å la date de son entrée en viggur.

En foi de quoi les soussignés ont apposé

leur signature au présent Accord.

Fait en un seul exemplaire qui a été

ouvert, å Genéve, å la signature des

gouvernements le treize mai mil neuf

cent trente-six et qui restera déposé dans

les archives du Secrétariat de la Société

des Nations et dont des copies certifiées

conformes seront délivrées å tous les

gouvernements visés å 1’article 4.

Any contracting Government may declare,

either after a period of five years

from the date of notification of effect

having been given to the rules in the

territories named, or at the time of the

denunciation provided för in Article 8,

that it desires that the present Agreement

shall cease to apply to all or any

of its colonies, protectorates, overseas

territories, or territories under suzerainty

or mandate, and the Agreement shall

cease to apply to the territories named

in such déclaration one year after its

receipt by the Secretary-General of the

League of Nations. In default of such a

déclaration, the denunciation of the Agreement

under Article 8 will not affect

the application of the Agreement to any

territories referred to in the present article.

Article 10.

Each contracting Government may

make the acceptance of the present Agreement

conditional on its acceptance or

on its application by one or more of the

Governments referred to in Article 4.

In the latter case, if it considers that this

condition has been fulfilled, it will notify

the Secretary-General of the League of

Nations.

Article 11.

The present Agreement shall be registered

by the Secretary-General of the

League of Nations on the date of its

coming into force.

In faith whereof, the undersigned havé

appended their signatures to the present

Agreement.

Done in a single copy, which has been

opened, at Geneva, for the signature of

the Governments on the thirteenth day

of May one thousand nine hundred and

thirty-six and will remain deposited in

the archives of the Secretariat of the

League of Nations, and of which certified

copies will be transmitted to all the

Governments referred to in Article 4.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

15

Envar avtalsslutande regering kan antingen vid utgången av en period av

feni år från det att meddelande lämnats om reglementets ikraftsättande för

ifrågavarande områden eller i samband med uppsägning, varom stadgas i artikel

8, förklara, att den önskar, att förevarande avtal skall upphöra att vara

tillämpligt å alla eller någon av dess kolonier, protektorat, transoceana territorier

eller territorier under dess överhöghet eller mandat. I sådant fall skall

avtalet upphöra att vara tillämpligt å de områden, som ifrågavarande förklaring

avser, ett år efter det att Nationernas förbunds generalsekreterare

mottagit densamma. Därest sådan förklaring ej lämnas, skall uppsägning

enligt artikel 8 icke medföra några verkningar beträffande här ovan omförmälda

områden.

Artikel 10.

Envar avtalsslutande regering kan såsom villkor för godtagandet av förevarande

avtal fordra dess godtagande eller tillämpning av en eller flera av

de i artikel 4 angivna regeringarna. I så fall skall regeringen, om och när

den anser villkoret uppfyllt, härom underrätta Nationernas förbunds generalsekreterare.

Artikel 11.

Förevarande avtal skall inregistreras av Nationernas förbunds generalsekreterare

å dagen för dess ikraftträdande.

Till bekräftelse härav hava undertecknade försett detta avtal med sina

underskrifter.

Som skedde i ett enda exemplar, vilket framlagts för regeringarnas undertecknande

i Genéve den 13 maj 1936 och skall förvaras i Nationernas förbunds

sekretariats arkiv samt varav bestyrkta avskrifter skola tillställas alla

i artikel 4 avsedda regeringar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Bilaga B.

A anex e.

Reglemente

Chapitre premier. Généralités.

Artide premier.

Définitions.

Les signaux auxquels s’appliquent les

régles de balisage ci-aprés comprennent,

å 1’exception des phares et bateaux-feux

proprement dits, toutes les marques

fixes et flottantes servant å indiquer:

a) Les limites latérales et les axes de

chenaux navigables;

b) Les dangers naturels;

c) Les autres obstacles, comme les

épaves;

d) Certains autres points intéressants

pour le navigateur maritime, comme les

atterrissages.

Artide 2. Systémes de

balisage.

On admet deux systémes de balisage:

Le systéme latéral, qui est employé

plus particuliérement pour les chenaux

bien définis et dans lequel les marques

de balisage indiquent le gisement des

dangers par rapport å la route å suivre

pour les navigateurs dans leur voisinage;

Le systéme Cardinal, qui est employé

plus particuliérement pour les cötes flanquées

de multiples écueils ou pour les

dangers isolés en mer, et dans lequel les

marques de balisage indiquent la plus

voisine des quatre principales orientations

cardinales tracées å partir du danger.

Artide 3. Emploi des systémes.

Dans un méme pays et suivant les

préférences ou les besoins locaux, on

peut utiliser soit l’un, soit l’autre systéme,

soit les deux systémes, å condition

Annex.

Rules.

Chapter I. General.

Artide 1. Definitions.

The marks to winch the following

buoyage regulations apply include all

fixed and floating marks, other thån

lighthouses and lightships properly so

called, serving to indicate:

(a) The lateral limits and axes of navigable

channels;

(b) Natural dangers;

(c) Other obstructions, such as wrecks;

(d) Certain other points of importance

to the mariner, such as landfalls.

Artide 2. Buoyage Systems.

There are two systems of buoyage, the

lateral and the cardina!.

The lateral system is generally used for

well-defined channels; buoyage-marks indicate

the position of dangers in relation

to the route to be followed by mariners

in their vicinity.

The Cardinal system is generally used

to indicate dangers where the coast is

flanked by numerous islands, rocks and

shoals, as well as to indicate dangers in

the open sea. In this system, the hearing

(true) of the mark from the danger

is indicated to the nearest cardina! point.

Artide 3. Use of Systems.

One or other or both systems may be

used in the same country, according to

preference or local requirements, on condition

that the limits of their respective

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

17

Översättning.

Bilaga.

Reglemente.

Kapitel I. Allmänna bestämmelser.

Artikel 1. Definitioner.

De märken, å vilka efterföljande utprickningsregler skola tillämpas, bestå,

med undantag av fyrar och fyrskepp i egentlig mening, av alla fasta och

flytande märken, som avse att utmärka:

a) de laterala gränserna och mittlinjerna för segelbara vattenvägar;

b) grund;

c) andra hinder, såsom vrak;

d) vissa övriga förhållanden av betydelse för sjöfarande, såsom angöringspunkter.

Artikel 2. Utprickningssystem.

Utprickningssystemen äro två, lateralsystemet och kardinalsystemet.

Lateralsystemet användes för tydligt begränsade farleder, varvid utprickningen

angiver grundens lägen i förhållande till den väg, som i deras närhet

bör följas av sjöfarande.

Kardinalsystemet användes i fråga om kuster, utanför vilka befinna sig talrika

skär, klippor och bankar, eller för utmärkande av i öppna sjön fritt

liggande grund, varvid sjömärkets rättvisande bäring från det farliga stället

hänföres till närmaste kardinalstreck.

Artikel 3. Systemens användning.

I ett och samma land må, alltefter gottfinnande eller lokala behov, användas

ettdera eller bägge systemen, under villkor att gränserna för deras användning

tydligt angivas i de nautiska urkunderna och vid behov även genom

lämpliga märken.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 25.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

d’indiquer clairement, dans les documents

nautiques et au besoin par des

marques appropriées, les limites de leur

emploi respectif.

Artide 4. Indication de la

forme caractéristique des

marques.

Les caractéristiques des principaux

types de marques flottantes sont données

soit par la forme de la partie supérieure

du corps méme de la marque, soit par

la forme d’une superstructure liée å celleci.

Les caractéristiques des principaux

types de marques fixes sont indiquées

soit par la forme du corps méme de la

marque, soit pär la forme d’un voyant

surmontant la marque.

Chapitre II. Systéme latéral.

Artide 5. Position des marques.

En principe, la position des marques

dans le systéme latéral est déterminée

d’aprés la direction générale suivie par

le navigateur venant du large et s''approchant

d’un port, d’une embouchure

fluviale ou d’une autre voie d’eau; elle

peut également l’étre d’aprés le courant

principal de flot. L’application de ees

principes död étre précisée dans la mesure

convenable par les documents nautiques.

Artide 6. Principaux types

de marques.

Les principaux types de marques employés

dans le systéme latéral sont les

suivants: conique, cylindrique, sphérique,

espar (ce dernier comprend le type

en fuseau, c’est-å-dire un espar se terminant

en pointe).

Artide 7. Formes des voyant

s.

Les voyants au sujet desquels le present

réglement contient des dispositions

précises offrent les contours apparents

suivants:

use are dearly indicated in nautical documents

and, if necessary, by means of

appropriate marks.

Artide 4. Method of Chara cterising

Marks by Shape.

The characteristics of the principal

types of floating marks are shown elther

by the shape of the upper part of the

body of the mark or by the shape of a

superstructure secured to the mark.

The characteristics of the principal

types of fixed marks are shown elther

by the shape of the body of the mark

or by the shape of a topmark placed on

the mark.

Chapter II. Latéral System.

Artide 5. Position of Marks.

In principle, the position of marks in

the latéral system is determined by the

general direction taken by the mariner

when approaching a harbour, river,

estuary or other waterway from seaward,

and may also be determined with reference

to the main stream of flood tide.

The application of the principle shall be

defined, as required, by nautical documents.

Artide 6. Principal Types

of Marks.

The principal types of marks employed

in the latéral system are conical, can,

spherical and spar (the last-named including

the spindle type — i. e., a tapered

spar).

Artide 7. Shapes of Topmark

s.

The topmarks for which specific provision

is made in these rules havé the appearance

of:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

19

Artikel 4. Metod för karaktärisering av märken genom

deras form.

De huvudsakliga typerna av flytande märken kännetecknas antingen av

formen på den övre delen av märket eller av formen på en å märket anbragt

påbyggnad.

De huvudsakliga typerna av fasta märken kännetecknas antingen av formen

på märket eller av formen på ett å märket anbragt topptecken.

Kapitel II. Lateralsystemet.

Artikel 5. Märkenas placering.

Enligt lateralsystemet bestämmes märkenas placering i princip av den huvudriktning

den sjöfarande följer, då han från öppna sjön närmar sig en

hamn, en flodmynning eller en annan vattenväg, men må även bestämmas

med hänsyn till riktningen av tidvattnets huvudström. Tillämpningen av dessa

regler skall i mån av behov närmare angivas i de nautiska urkunderna.

Artikel 6. Huvudtyper av märken.

De i lateralsystemet använda huvudtyperna av märken äro följande: koniska,

cylindriska, sfäriska, spirformiga (de sistnämnda innefattande även

spolformiga, d. v. s. spirformiga slutande i en spets).

Anm. till den svenska texten: De »cylindriska» märkena äro ofta svagt koniska uppåt.

Artikel 7. Topptecknens form.

Topptecken, beträffande vilka särskilda bestämmelser fastställts i detta

reglemente, hava kontur av:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.

cone,

cylindre,

sphére,

2 cönes accolés pär la base,

Croix de Saint-Georges,

Té.

A cone,

A can,

A sphere,

A diamond,

A St. Georgen cross,

A “T”.

Artide 8. Marques de rives

des chenaux.

Les marques de rives sont caractérisées

de la maniére suivante:

a) Marques de tribord:

Forme ou type: conique, ou espar.

Couleur: noire, ou, dans les cas

de marques coniques, pour les besoins

de la différenciation, damier

noir et blanc; dans le cas d’espars,

pour les besoins de la différenciation

ou de la visibilité, noire avec

partie supérieure blanche.

Voyant (le cas échéant): un cone,

pointe en haut, peint en noir, ou,

pour les besoins de la différenciation,

2 cönes accolés par la base,

sauf å 1’entrée d’un chenal. Sur

les espars, on peut utiliser un balai

ayant 1’apparence d’un cöne

pointe en haut.

b) Marques de babord:

Forme ou type: cylindrique, ou

espar.

Couleur: rouge, ou, dans le cas

de marques cylindriques, pour les

besoins de la différenciation, damier

rouge et blanc.

Voyant (le cas échéant): un cylindre

peint en rouge, ou, pour les

besoins de la différenciation, un té,

sauf å 1’entrée d’un chenal. Sur

les espars, on peut faire usage

d’un balai ayant 1’apparence d’un

cöne pointe en bas.

N.B. — La couleur jaune peut étre substituée

au blanc dans les danilers pour les chenaux

secondaires (chenaux qui doublent les chenaux

principaux).

Artide 9. Apposition de

numéros ou de lettres.

Si les marques de rives d’un chenal

portent des numéros ou des lettres, ees

numéros ou lettres doivent commencer

Artide 8. Marking of Sides

of Channels.

Marks on the two sides of a channel

are characterised as follows:

(a) Starbo ar d-hand marks:

Shape or type: Conical or spar.

Colour: Black, or, for purposes

of differentiation, in the case of

conical marks, black and white

chequers; in the case of spärs, for

purposes of differentiation or visibility,

black with the upper part

white.

Topmark (if any): Cone, point

upwards, coloured black, or, for

purposes of differentiation, a diamond,

except at the entrance of a

channel. On spärs, a broom in

the form of a cone point upwards

may be used.

(b) Port-hand marks:

Shape or type: Can or spar.

Colour: Red, or, in the case of

can-shaped marks, for purposes of

differentiation, red and white chequers.

Topmark (if any): Can, coloured

red, or, for purposes of differentiation,

a “T”, except at the entrance

of a channel. On spärs, a broom

in the form of a cone point downwards

may be used.

N.B. — The use of yellow instead of white

in the chequers is permitted in secondary

channels (channels which are altematives to

main channels).

Artide 9. Numbering or Lette

r i n g.

If marks at the sides of a channel are

numbered or lettered, the numbering or

lettering shall commence from seaward,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

21

kon,

cylinder,

sfär,

dubbelkon (2 koner på gemensam bas),

S:t Georgskors,

»T».

Artikel 8. Utprickning av en farleds sidor.

Märken å ömse sidor om en farled äga följande kännetecken:

a) Märken å styrbords sida:

Form eller typ: konisk eller spirformig.

Färg: svart eller, i fråga om koniska märken i åtskillnadssyfte, svartoch

vitrutig eller, i fråga om spirformiga märken i åtskillnadssyfte eller

för vinnande av ökad synlighet, svart med övre delen vit.

Topptecken (i förekommande fall): kon med uppåtvänd spets till

färgen svart eller, i åtskillnadssyfte, dock ej vid farleds början, dubbelkon.

På spirformiga märken må användas en kvast, som har utseende

av kon med uppåtvänd spets.

b) Märken å babords sida:

Form eller typ: cylindrisk eller spirformig.

Färg: röd eller, i fråga om cylindriska märken i åtskillnadssyfte,

röd- och vitrutig.

Topptecken (i förekommande fall): röd cylinder eller, i åtskillnadssyfte,

dock ej vid farleds början, »T». På spirformiga märken må anbringas

en kvast, som har utseende av kon med nedåtvänd spets.

Anm. Gul''färg i rutorna är tillåten i stället för vit i sekundära farleder (farled, som

alternativt kan användas i stället för huvudfarled).

Artikel 9. Åsättande av nummer eller bokstäver.

Örn märken å ömse sidor om farled bära nummer eller bokstäver, skall

nummer- eller bokstavssericn taga sin början från sjön räknat, med ojämna

nummer å styrbords sida och jämna nummer å babords sida.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

en partant du large, les numéros impairs

étant å tribord et les numéros pairs å

babord.

Artide 10. Eclairage.

Les feux de rives d’un chenal sont

différenciés par leur couleur ou, dans les

cas ou cela paratt préférable, par leur

rythme ou par une combinaison de la

couleur et du rythme, savoir:

a) A tribord: soit un feu blanc å un

ou trois éclats ou occultations, soit un

feu vert avec un rythme non employé

pour la signalisation des épaves (voir artide

24), soit simultanément des feux

blancs et des feux verts avec les caractéristiques

susvisées.

b) A babord: soit un feu rouge avec

un nombre d’éclats ou d’occultations

quelconque n’excédant pas quatre, soit

un feu blanc å deux ou quatre éclats ou

occultations, soit simultanément des feux

rouges et des feux blancs avec les caractéristiques

ci-dessus.

N.B. — Le feu å éclats rapides est considéré

comme un feu å éclats regulier.

Artide 11. Marques de hanes

médians ou de bif urcation

ou de jonetion.

Les marques placées aux extrémités

des hanes médians ont les caractéristiques

suivantes:

Forme ou type: sphérique ou espar.

Couleur: bändes horizontales rouges et

blanches lorsque le chenal principal est å

droite ou que les deux chenaux sont

d’une méme importance; bändes horizontales

noires et blanches lorsque le chenal

principal est å gauche.

Voyants (le cas échéant):

a) Chenal principal å droite:

Bifurcation: un cylindre, peint en

rouge;

Jonetion: un té, peint en rouge;

b) Chenal principal å gauche:

Bifurcation: un cone pointe en

haut, peint en noir;

Jonetion: deux cönes accolés par

la base, peints en noir;

odd numbers on the starboard and even

numbers on the port hand.

Artide 10. Lighted Marks.

Lights on marks on the two sides of

a channel are differentiated by colour

or, where preferred, by rhythm, or by

a combination of both colour and rhythm

— viz.:

(a) Starboard-hand lights: White lights

showing one or three flashes or occultations;

green lights of a character not allocated

to the marking of wrecks (see Artide

24); or both white lights and green

lights with the above characteristics.

(b) Port-hand lights: Red lights showing

any number of flashes or occultations

up to four; white lights showing two or

four flashes or occultations; or both red

lights and white lights with the above

characteristics.

N.B. — A rapid flashing light is regarded

as a single flashing light.

Artide 11. Middle-ground

or Bifurcation or Junction

Marks.

Marks at the ends of middle grounds

havé the following characteristics:

Shape or type: Spherical or spar.

Colour: Red and white horizontal

bands where the main channel is to the

right or the channels are of equal importance;

black and white horizontal bands

where the main channel is to the left.

Topmarks (if any):

(a) Main channel to the right:

Outer end, a can, painted red;

Inner end, a “T”, painted red;

(b) Main channel to the left:

Outer end, a cone, point upwards,

painted black;

Inner end, a diamond (two cones

base to base), painted black;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 25.

23

Artikel 10. Fyrsken.

Fyrsken å märken på en farleds sidor åtskiljas genom skenets färg eller,

där så anses vara att föredraga, genom dess rytm eller ock genom färg och

rytm i förening, sålunda:

a) Fyrsken å styrbords sida: vitt sken med en eller tre blänkar (blixtar)

eller förmörkelser; grönt sken av sådan beskaffenhet, som ej användes för

utmärkande av vrak (se artikel 24); eller samtidigt vitt och grönt sken med

ovan nämnda karaktärer.

b) Fyrsken å babords sida: rött sken med upp till fyra blänkar (blixtar)

eller förmörkelser; vitt sken med två eller fyra blänkar (blixtar) eller förmörkelser;

eller samtidigt rött och vitt sken med ovan nämnda karaktärer.

Anni. Blixtsken med hastig rytm betraktas såsom enblixtsken.

Artikel 11. Utprickning av grundbank i farled för utmärkande

av farledens förgrening eller sammanlöpande.

Märken anbragta vid ytterkanterna av grundbank i mitten av farled hava

följande kännetecken:

Form eller typ: sfärisk eller spirformig.

Färg: röda och vita horisontala band, då huvudfarleden är till höger eller

då båda farlederna äro likvärdiga; svarta och vita horisontala band, då huvudfarleden

är till vänster.

Topptecken (i förekommande fall):

a) då huvudfarleden är till höger:

vid förgrening (yttre ändan): cylinder; färg: röd;

vid förening (inre ändan): »T»; färg: röd;

b) då huvudfarleden är till vänster:

vid förgrening (yttre ändan): kon med uppåtvänd spets; färg: svart;

vid förening (inre ändan): dubbelkon; färg: svart;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

c) Chenaux (Tune mome importance:

Bifurcation: une sphére, peinte

en rouge;

Jonc-tion: une croix de Saint-Georges,

peinte en rouge.

N.B. — Si le corps de la marque n’a pas la

forme sphérique, un voyant sphérique est ajouté

immédiatement au-dessous de chacun des voyants

indiqués aux paragraphes a), b) et c).

Eclairage. — Les caractéres des feux

surmontant ees marques doivent autant

que possible étre distinetifs, pourvu que

le choix de leurs couleurs soit limité å

celles prévues å 1’article 10 ci-dessus et

que ni les couleurs, ni le rythme, ni les

combinaisons de couleur et de rythme

ne soient susceptibles de laisser une incertitude

sur le bord ou la marque doit

étre rangée.

Lorsque des caractéres distinetifs convenables

ne peuvent pas étre adoptés

pour ees feux, ceux-ci doivent étre caractérisés

conformément aux régles de

1’article 10 et doivent autant que possible

se différencier des feux voisins.

Article 12. Marques de milieu

de -chena 1.

Les marques de milieu de chenal sont

utilisées pour indiquer la partie profonde

d’un chenal navigable. Elles peuvent

étre laissées d’un cöté ou de 1’autre, mais

devraient, de préférence, étre laissées å

babord.

Ces marques présentent les caractéristiques

suivantes:

Forme: autant que possible, une forme

distinetive et différente des principales

formes caractéristiques (conique, cylindrique

et sphérique).

Couleur: bändes verticales alternativement

noires et blanches ou rouges et

blanches.

Voyants (le cas échéant): formes distinetives

autres que le ehne pointe en

haut, le cylindre ou la sphére.

Eclairage (le cas échéant): caractéristiques

différentes des feux de l’éclairage

latéral vo isin.

(c) Channels of equal importance:

Outer end, a sphere, painted red;

Inner end, a St. Georgen cross,

painted red.

N.B. — Where the body of the mark is not

spherical, a spherical topmark is placed immediately

below the topmarks indicated in (a),

(b), and (c), as the case may be.

Lighted Marks. — The characteristics

of lights on these marks shall, as far as

possible, be distinetive; provided that no

colours are used other thån those prescribed

in Article 10 above, and provided

also that neither colour nor rhythm, nor

combinations of colour and rhythm, shall

be such as to lead to uncertainty with

regard to the side on which the marks

shall be passed.

Witen lights with distinetive characteristics

cannot conveniently be adopted,

the lights shall conform to the rules prescribed

in Article 10, and they shall, as

far as possible, be differentiated from

neighbouring lights.

Article 12. Mid-channel

Marks.

Mid-channel marks serve to indicate

the deep-water channel or fairway. They

may be passed on either hand, but should

preferably be left to port.

These marks are as follows:

Shape: As far as practicable, to be

distinetive and different from the principal

characteristic shapes (viz., conical,

can and spherical).

Colour: Black and white, or red and

white, vertical stripes.

Topmark (if any): To be of a distinetive

shape other thån cone, point upwards,

can or sphere.

Lights (if any) to be of a character

different from neighbouring lights on

marks at the sides of the channel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

25

c) då farlederna äro likvärdiga:

vid förgrening (yttre ändan): sfär; färg: röd;

vid förening (inre ändan): S:t Georgskors; färg: röd.

Anni. Då märket icke är sfäriskt, anbringas ett sfäriskt topptecken omedelbart under

ett vart av de i a), b) och c) angivna topptecknen.

Fyrsken. Fyrsken å dessa märken skall, såvitt möjligt, hava en påfallande

karaktär, dock skall färgvalet vara begränsat till ovan i artikel 10 angivna

färger och må icke vare sig färg eller rytm samt ej heller färg och rytm i

förening lämna rum för ovisshet beträffande den sida, på vilken märket skall

passeras.

Där fyrsken med påfallande karaktär icke lämpligen kan komma till användning,

skall fyrskenet anordnas enligt reglerna i artikel 10 och, såvitt

möjligt, vara skiljaktigt från i närheten befintliga fyrsken.

Artikel 12. Märken i farleds mitt.

Märken i farleds mitt tjäna att utvisa djuprännan i farleden. De kunna

passeras på båda sidor men böra företrädesvis lämnas örn babord.

Dessa märken äga följande kännetecken:

Form: så mycket som möjligt utpräglad och avvikande från de karakteristiska

huvudformerna (koniska, cylindriska och sfäriska).

Färg: svarta och vita eller röda och vita vertikala band.

Topptecken (i förekommande fall): utpräglad form, annan än kon med

uppåtvänd spets, cylinder eller sfär.

Fyrsken (i förekommande fall): till sin karaktär skiljaktigt från i närheten

befintliga fyrsken å märken på farledens sidor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Chapitre III. Systéme Cardinal.

Article 13. Principaux types

de marque s.

Les principaux types de marques employés

dans le systéme Cardinal sont les

suivants: conique, cylindrique, ogival, en

fuseau et espar.

Article 14. Forme des voya

n t s.

Les voyants caractéristiques présentent

le contour apparent d’un cöne pointe en

haut, d’un cöne pointe en bas, de deux

cönes opposés par la base et de deux

cönes opposés par le sommet. Les deux

cönes doivent étre, dans l’un ou l’autre

cas, nettement séparés par un intervalle.

Article 15. Couleurs caractéristiques.

Les couleurs caractéristiques de jour

pour la signalisation des dangers sont le

noir combiné avec le blanc et le rouge

combiné avec le blanc, par divisions horizontales.

Article 16. Répartition des

caractéristiques dans les

quadrants.

On distingue quatre quadrants dits

Nord, Sud, Est, Ouest; ils sont limités

respectivement par les directions N.E.,

S.E., S.W., N.W., prises å partir du

danger.

Les marques de danger sont caractérisées

de la maniére suivante dans les différents

quadrants:

QuacLrant Nord (N.W.-N.E.):

Forme ou type: conique, ou espar.

Yoyant (le cas échéant): un cöne å

pointe en haut.

Couleur: noire å large bande blanche

médiane.

Feu (le cas échéant): blanc, avec variations

en nombre impair (éclats de prétérence

ou occultations).

Chapter III. Cardinal System.

Article 13. Principal Types

of Marks.

The principal types of marks employed

in the Cardinal system are: Conical, cylindrical,

ogival, spindle and spar.

Article 14. Shape of Topmarks.

The characteristic topmarks havé the

appearance of a cone point upwards, a

cone point downwards, two cones base

to base and two cones point to point.

The cones in each case shall be dearly

separated.

Article 15. Characteristic

C o 1 o u r s.

The characteristic colours by day for

marking dangers are black combined with

white, and red combined with white, in

horizontal sections.

Article 16. Allocation of

Chara c ter i s t i cs to the

Quadrants.

The four quadrants, north, south, east

and west, are bounded by the bearings

N.E., S.E., S.W., and N.W., taken from

the point of danger.

Danger marks in the different quadrants

are characterised as follows:

Northern Quadrant (N.W. to N.E.):

Shape or type: Conical, or spar.

Topmark (if any): Cone, point upwards.

Colour: Black with a wide white median

band.

Light (if any): White, with an odd

number of variations (flashing preferably

or occulting).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 25.

27

Kapitel III. Kardinalsystemet.

Artikel 13. Huvudtyper av märken.

De i kardinalsystemet använda huvudtyperna av märken äro följande:

koniska, cylindriska, spetsbågiga, spolformiga och spirformiga.

Artikel 14. Topptecknens form.

De karakteristiska topptecknen hava kontur av en kon med uppåtvänd

spets, en kon med nedåtvänd spets, två koner med baserna vända mot varandra

och två koner med spetsarna vända mot varandra. I varje fall skola

konerna vara tydligt skilda av ett mellanrum.

Artikel 15. Karakteristiska färger.

De karakteristiska färger, i vilka märkena målas för utmärkande av läget

i förhållande till grund, äro: svart i förening med vitt och rött i förening med

vitt, i horisontala fält.

Artikel 16. Märkenas kvadrantella indelning.

De fyra kvadranterna — nord, syd, ost och väst — begränsas av interkardinalerna

NO, SO, SV och NV, räknade från grund.

Märken för grund äro fördelade på respektive kvadranter enligt följande:

Nordkvadranten (NV—NO):

Form eller typ: konisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): kon med uppåtvänd spets.

Färg: svart med ett brett, vitt band på mitten.

Fyrsken (i förekommande fall): vitt, med ojämnt antal växlingar (företrädesvis

blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Quadrant Sud (S.E.-S.W.):

Forme ou type: cylindrique, ou espar.

Yoyant (le cas échéant): un cöne å

pointe en bas.

Couleur: rouge å large bande blanche

médiane.

Feu (le cas échéant): rouge de préférence

ou blanc, avec variations en nombre

pair (éclats de préférence ou occultations).

Quadrant Est (N.E-S.E.):

Forme ou type: ogivale, ou espar.

Voyant (le cas échéant): deux cönes

opposés par la base.

Couleur: rouge pour la moitié supérieure,

blanche pour la moitié inférieure.

Feu (le cas échéant): rouge de préférence

ou blanc, avec variations en nombre

impair (éclats de préférence ou occultations).

Quadrant Ouest (S.W.-N.W.):

Forme ou type: fuseau ou espar.

Voyant (le cas échéant): deux cönes

opposés par le sommet.

Couleur: noire pour la moitié supérieure,

blanche pour la moitié inférieure.

Feu (le cas échéant): blanc, avec variations

en nombre pair (éclats de préférence

ou occultations).

N.B. — a) Il est pernils de n’utiliser que

deux formes caractéristiques pour le corps de

la marque et d’employer la méme forme conique

dans les quadrants Nord et Est, la méme forme

cylindrique dans les quadrants Sud et Ouest.

b) Si dans le seul cas des espars et pour les

seuls quadrants Nord et Esthon veut se donner le

bénéfice supplémentaire d’une position inverse

des couleurs foncées dans les quadrants opposés,

la marque du quadrant Nord est peinte en blanc

avec une large bande noire médiane, la marque

du quadrant Est est peinte en blanc dans la

moitié supérieure, en rouge dans la moitié inférieure.

c) Le feu å éclats rapides est considéré comme

un feu å éclats réguliers.

Southern Quadrant (S.E. to S.W.):

Shape or type: Cylindrical, or spar.

Topmark (if arty): Cone, point downwards.

Colour: Red with a wide white median

band.

Light (if any): Red preferably or

white, with an even number of variations

(flashing preferably or occulting).

Eastern Quadrant (N.E. to S.E.):

Shape or type: Ogival, or spar.

Topmark (if any): Two cones, base to

base.

Colour: Red above, white below.

Light (if any): Red preferably or white,

with an odd number of variations (flashing

preferably or occulting).

Western Quadrant (S.W. to N.W.):

Shape or type: Spindle, or spar.

Topmark (if any): Two cones, point to

point.

Colour: Black above and white below.

Light (if any): White, with an even

number of variations (flashing preferably

or occulting).

N.B. ■— (a) The number of characteristic

shapes employed for the body of the mark may,

if desired, be limited to two, the conical shape

being employed in the northem and eastem

quadrants and the cylindrical shape in the

Southern and western quadrants.

(b) Wilen spärs only are used, it may be advantageous

in the northem and eastern quadrants

to reverse the position of the dark colours; in

this case, the northem quadrant mark shall be

white with a wide black median band and the

eastern quadrant mark shall be white above and

red below.

(c) A rapid flashing light is regarded as a

single flashing light.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 25.

29

Sydkvadranten (SO—SV):

Forin eller typ: cylindrisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): kon med nedåtvänd spets.

Färg: röd med ett brett, vitt band på mitten.

Fyrsken (i förekommande fall): företrädesvis rött, eventuellt vitt, med

jämnt antal växlingar (företrädesvis blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser)

.

Ostkvadranten (NO—SO):

Form eller typ: spetsbågig eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): två koner med baserna vända mot

varandra.

Färg: övre delen röd, nedre delen vit.

Fyrsken (i förekommande fall): företrädesvis rött, eventuellt vitt, med

ojämnt antal växlingar (företrädesvis blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser)

.

Västkvadranten (SV—NV).

Form eller typ: spolformig eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): två koner med spetsarna vända mot

varandra.

Färg: övre delen svart, nedre delen vit.

Fyrsken (i förekommande fall): vitt med jämnt antal växlingar (företrädesvis

blänkar — blixtar — eventuellt förmörkelser).

Anm. a) Om så önskas, må allenast två karakteristiska former för märket användas, nämligen

konisk form i nord- och ostkvadranterna och cylindrisk form i syd- och västkvadranterna.

Anm. b) Då endast spirformiga märken användas, kan det vara fördelaktigt att i nord- och

ostkvadranterna anbringa de mörka färgerna i omvänd ordning; i detta fall skall märket i nord

kvadranten vara vitt med ett brett, svart band på mitten och i ostkvadranten hava övre delen

vit och nedre delen röd.

Anm. c) Blixtsken med hastig rytm betraktas såsom enblixtslcen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Chapitre IV. Marques communes

aux deux systémes et marques

diverses.

Artide 17. Marques de danger

i s o 1 é.

Lorsqu’on désire utiliser une marque

spéciale pour un danger que l’on peut

convenablement signaler pär une marque

unique et qu’on peut laisser d’un

bord ou de l’autre, la marque aura les

caractéristiques suivantes:

Forme ou type: sphérique, ou espar.

Couleur: larges bändes horizontales

noires et rouges séparées éventuellement

par une étroite bande blanche.

Voyant (le cas échéant): une sphére,

peinte en noir ou en rouge, ou en deux

couleurs, noire et rouge, séparées par

une ligné horizontale.

Feu (le cas échéant): rythmé, soit

blanc, soit rouge.

Artide 18. Marques hatterr

i s s a g e.

Les marques d’atterrissage, qui sont

des repéres en eaux navigables indiquant

1’approche d’un port ou d’une embouchure

fluviale, ont les caractéristiques

suivantes:

Forme: au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par

rapport aux régles des marques de chenaux.

Couleur: bändes verticales alternativement

noires et blanches ou alternativement

rouges et blanches.

Feu (le cas échéant): rythmé.

Artide 19. Marques de dansid

o n.

Les marques indiquant le passage du

balisage latéral au balisage Cardinal ou

inversement ont les caractéristiques suivantes:
Forme:

au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par

rapport aux régles des marques de chenaux.

Couleur: bändes spirales rouges et

blanches ou noires et blanches.

Chapter IV. Marks common to

Both Systems and Other Marks.

Artide 17. Isolated Danger

Marks.

Where it is desired to use a special

mark for a danger which can be adequately

indicated by a single mark and which

may be passed on elther hand, the mark

shall be as follows:

Shape or type: Spherical or spar.

Colour: Wide black and red horizontal

bands separated, if desirable, by a narrow

white band.

Topmark (if any): Sphere painted black

or red, or half-black and half-red, horizontally.

Light (if any): Rhythmic, either white

or red.

Artide 18. Landfall Marks.

Landfall marks serving to indicate the

seaward approach to a harbour, river or

estuary are as follows:

Shape: Optional, but must not be

misleading, having regard to the rules

for channel marking.

Colour: Black and white, or red and

white, vertical stripes.

Light (if any): Rhythmic.

Artide 19 Transition Marks.

Marks indicating the transition between

the Cardinal and lateral systems are as

follows:

Shape: Optional, but must not be

misleading, having regard to the rules

for channel marking.

Colour: Either red and white or black

and white spiral bands.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

31

Kapitel IV. Gemensamma märken för bägge systemen samt andra

märken.

Artikel 17. Märken för fritt liggande grund.

Föreligger önskan att använda ett speciellt märke för grund, som på tillfyllestgörande

sätt kan utmärkas genom ett enda märke och vilket kan passeras

på båda sidor, skall märket hava följande kännetecken:

Form eller typ: sfärisk eller spirformig.

Färg: svarta och röda breda horisontala band, eventuellt åtskilda av ett

smalt vitt band.

Topptecken (i förekommande fall): sfär till färgen svart eller röd eller i

horisontalled till hälften svart, till hälften röd.

Fyrsken (i förekommande fall): rytmiskt, antingen vitt eller rött.

Artikel 18. Angöringsmärken.

Angöringsmärken, vilka användas för att från sjön utmärka inloppet till

en hamn eller en flodmynning, skola hava följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till

reglerna för utprickning av farled.

Färg: antingen svarta och vita eller röda och vita vertikala band.

Fyrsken (i förekommande fall): rytmiskt.

Artikel 19. Märken vid system övergång.

Märken utvisande övergång mellan kardinal- och lateralsystemen hava

följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till

reglerna för utprickning av farled.

Färg: antingen röda och vita eller svarta och vita spiralformiga band.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Artide 20. Marques indi
quant

les mouillages de

quarantaine.

Ces marques ont les caractéristiques

suivantes:

Forme: au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par rapport

aux régles des marques de chenaux.

Couleur: jaune.

Artide 21. Marques indiquant

les orifices des égouts

ou canalisations ou les d épöts

de matériaux.

Ces marques ont les caractéristiques

suivantes:

Forme: au choix, mais ne devant pas

produire de risques de confusion par

rapport aux régles des marques de chenaux.

Couleur: jaune en haut, noire en bas.

Eclairage: au choix, mais en tenant

dument compte des caractéristiques des

autres marques lumineuses qui se trouvent

dans le voisinage.

Artide 22. Balisage des z ones

utilisées pour les exercices

ou opérations des Services

de la Marine, de la

Guerre, de F A i r.

Les bouées indiquant les limites de ces

zones ont les caractéristiques suivantes:

Forme: au choix.

Couleur: blanche, avec deux bändes

bleues se croisant å angle droit sur 1’extrémité

supérieure de Faxe vertical du

corps de la marque, descendant jusqu’au

niveau de 1’eau et représentant ainsi une

croix vue d’en haut, combinée facultativement

avec 1’inscription de deux lettres

initiales indiquant une zone dangereuse

dans la langue nationale (en francis

«Z.D.» par exemple).

Chapitre V. Epaves.

Artide 23. Prescriptions g én

é r a 1 e s.

Les épaves peuvent étre balisées dans

le systéme latéral ou dans le systéme

cardina!.

Artide 20. Quarantineground

Marks.

Quarantine-ground marks are as follows:
Shape:

Optional, but must not be misleading,

having regard to the rules for

channel martäng.

Colour: Yellow.

A r t i c 1 e 21. Outfall and

Spoil-ground Marks.

Outfall and spoil-ground marks are as

follows:

Shape: Optional, but must not be

misleading, having regard to the rules

for channel marking.

Colour: Yellow above and black below.

Light: Optional, but due regard should

be paid to the character of other lighted

marks in the vicinity.

Artide 22. Marking of Areas

used for Naval, Military or

Air Force Practice Purpose

s.

Buoys indicating the limits of such

areas are as follows:

Shape: Optional.

Colour: White with two blue stripes

intersecting at right angles at the upper

extremity of the vertical axis of the

mark and extending to the water-line,

thus representing a cross when observed

from above, in combination, if desired,

with lettering indicating in the national

language a dangerous area (e.g., in English,

“D.A.”).

Chapter V. Marking of Wrecks.

Article 23. General Provisions.

Wrecks may be marked according to

the lateral system or the cardina! system.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Artikel 2 0. Märken utvisande karantänsplats.

33

Dessa märken hava följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till

reglerna för utprickning av farled.

Färg: gul.

Artikel 2 1. Märken utvisande kloakmynning och områden

för utstjälpning.

Dessa märken hava följande kännetecken:

Form: valfri; den må dock ej innebära risk för förväxling med hänsyn till

reglerna för utprickning av farled.

Färg: övre delen gul, nedre delen svart.

Fyrsken: valfritt, men med hänsyn tagen till beskaffenheten av andra i

närheten befintliga fyrsken.

Artikel 2 2. Utmärkning av övningsområden för sjö-,

lant- eller luftstridskrafter.

Bojar utvisande gränserna för sådana områden äga följande kännetecken:

Form: valfri.

Färg: vit med två å toppen av märkets vertikalaxel under rät vinkel varandra

korsande blåa band gående ned till vattenytan, sålunda uppifrån sett

bildande ett kors, eventuellt där så önskas i förening med åsätta bokstäver,

som på landets språk utmärka farligt område (t. ex. på svenska F. O.).

Kapitel V. Utprickning av vrak.

Artikel 2 3. Allmänna bestämmelser.

Vrak kunna utmärkas enligt lateral- eller kardinalsystemet.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 25.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Les documents nautiques doivent indiquer

le systéme ou les systémes en

usage dans chaque pays.

Lorsque la présence d’une épave est

bien connue, elle peut au besoin étre

signalée comme un danger naturel, aprés

que le navigateur en a été dument avisé.

Les marques d’épaves sont peintes de

la couleur caractéristique verte.

Les marques d’épaves portent, si possible,

la lettre W; si la surface disponible

le permet, par exemple dans le cas d’un

balisage par bateau, elles portent, sur

deux faces si possible, soit le mot «Wreck»,

soit la seule lettre W, suivis, s’il est

jugé utile, du mot équivalent dans la

langue nationale; toutes ees inscriptions

sont peintes en blanc.

N.B. — Les signaux sonores des marques

d’épaves, s’il en est employé, ne doivent pas se

confondre avec les autres signaux sonores voisins.

GARA CTÉRISTIQ UES DANS LE CAS

DU SYSTÉME LATÉRAL.

A r t i c 1 e 24. Bouées d’ épave s1.

Couleur: verte (y compris, le cas échéant,

e voyant).

a) Si la marque doit étre laissée å

tr ibord:

Forme ou type: conique, ou espar.

Voyant (le cas échéant): un cöne.

Feu (le cas échéant): vert å trois

éclats.

b) Si la marque doit étre laissée å

bäbord:

Forme ou type: cylindrique, ou espar.

Voyant (le cas échéant): un cylindre.

Feu (le cas échéant): vert å deux

éclats.

Si la marque n’a pas la forme caractéristique,

sa partie inférieure est colorée

respectivement en noir ou rouge dans les

cas a) et b) ci-dessus, mais la couleur

verte doit rester dominante.

1 Les balises fixes utilisées pour marquer les

épaves coulées par des petits fonds sont caractérisées

selon les mémes régles.

Nautical documents shall indicate the

system or systems in use in each country.

Witen the presence of a wreck has become

generally known, it may then be

marked as a natural danger, after adequate

notice to this effeet has been given

to the mariner.

Wreck marks are painted with the

characteristic colour green.

Wreck marks should, if possible, carry

the letter “W”, or, if space permits, as

in the case of vessels, the word “Wreck”

or the letter “W” followed, where deemed

advisable, by the equivalent word in

the national language. Such inscriptions

shall be painted in white on both sides.

N.B. — Sound signals, if used on wreck marks,

shall be such as not to be mistaken för neighbouring

sound signals.

CHARACTERISTICS IN THE LATERAL

SYSTEM.

Artide 24. Wreck-marking

B u o y s.1

Colour: Green (ineluding topmark if

any).

(a) If to be passed on the starboardhand:
Shape

or type: Conical, or spar.

Topmark (if any): Cone.

Light (if any): Triple-flashing green.

(b) If to be passed on the port-hand:

Shape or type: Can, or spar.

Topmark (if any): Can.

Light (if any): Double-flashing

green.

If the body of the mark in the cases

of (a) and (b) above does not conform

to the characteristic shape, the lower part

of the mark shall be coloured black or

red, as the case may be, but the predominant

colour shall be green.

1 When posts fixed in the ground are used

to mark wrecks in shallow waters, they conform

to the rules.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

35

De nautiska urkunderna skola innehålla uppgift rörande det eller de system,

som i respektive land äro i bruk.

Då förefintligheten av ett vrak blivit väl känd, må vraket utmärkas såsom

naturligt grund, sedan förhållandet vederbörligen kungjorts för sjöfarande.

Vrakmärken skola vara målade i den för dem utmärkande färgen grönt.

Vrakmärken skola, om möjligt, vara försedda med bokstaven »W» eller,

om utrymmet tillåter, såsom i fråga örn vrakfyrskepp, antingen ordet

»Wreck» eller bokstaven »W», åtföljd, om så anses erforderligt, av motsvarande

ord i det egna landets språk. Dessa påteckningar skola anbringas i

vit färg på båda sidorna.

Anin. Ljudsignaler från vrakmärke skola vara av beskaffenhet att ej föranleda förväxling

med andra ljudsignaler i närheten.

UTMÄRKANDE KÄNNETECKEN I LATERAL
SYSTEMET.

Artikel 2 4. Vrak boj ar1.

Färg: grön (omfattande i förekommande fall även topptecknet).

a) Om märket skall lämnas örn styrbord:

Form eller typ: konisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): kon.

Fyrsken (i förekommande fall): grönt treblixt-(blänk-)sken.

b) Om märket skall lämnas örn babord:

Form eller typ: cylindrisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): cylinder.

Fyrsken (i förekommande fall): grönt tvåblixt-(blänk-)sken.

Örn märkets flytkropp icke bär den i a) och b) angivna formen, skall dess

nedre del vara till färgen svart respektive röd, dock skall den gröna färgen

vara övervägande.

1 Fasta prickar utmärkande vrak i grunt vatten följa dessa regler.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

c) Lorsque la marque peut étre laissée

d’un bord ou de Vautre:

Forme ou type: sphérique, ou espar.

Voyant (le cas échéant): une sphére.

Feu (le cas échéant): vert å occultations

réguliéres, la période de

lumiére étant nettement plus

longue å l’ceil que la période d’obscurité.

Lorsqu’une épave, pouvant étre laissée

d’un bord ou de l’autre, est signalée

par plusieurs marques lumineuses flottantes

situées å chaque extrémité de

l’épave, les divers feux peuvent étre

différenciés par des rythmes de durée

différente, pourvu que la régle posée par

le précédent paragraphe soit respectée

pour tous les feux.

Artide 25. Bateaux signalant

une épave1.

Les bateaux signalant une épave arboren!

les formes suivantes peintes en vert:

a) Bateaux å laisser å tribord:

Denx sphéres surmontées d’un

cone pointe en haut, en ligné

verticale;

b) Bateaux å laisser å babord:

Une sphére surmontée d’un

cylindre, en ligné verticale;

c) Bateaux å laisser indifféremment

d’un bord ou de Vautre:

Quatre sphéres disposées deux par

deux, selon deux lignes verticales.

Les formes sont assez élevées pour

apparaitre nettement au-dessus des superstructures.

L’espace vertical å ménager entre les

formes doit étre au moins égal å une

fois et demie le diamétre des sphéres.

L’espace horizontal entre les lignes de

formes de la disposition c) doit étre aussi

1 Lorsque l’épave pörte elle-méme les formes

ou l’éclairage destinés å la signaler sans qu’il y

ait de balisage flottant indépendant, cette signalisation

comporte 1’emploi de la méme couleur

verte de jour et de nuit, et ne doit pas étre en

discordance avec les régles du present artide.

(c) If to be passed on either hand:

Shape or type: Spherical, or spar.

Topmark (if any): Sphere.

Light (if any): Single occulting

green, the duration of light

being appreciably longer to the

eye thån the interval of darkness.

Where a wreck which can be passed on

elther hand is marked by more thån one

lighted buoy, the lights may be differentiated

by different periods of occultation,

provided that the principle embodied

in the preceding paragraph is observed

in the case of each light.

Artide 25. Wreck-marking

V e s s e 1 s.1

Wreck-marking vessels display green

painted shapes.

(a) If to be passed on the marineus

starboard-hand:

Two spheres surmounted by a cone

point upwards in a vertical line.

(b) If to be passed on the mariner’s

port-hand:

A sphere surmounted by a cylinder

in a vertical line.

(c) If to be passed on either hand:

Four spheres disposed vertically

by pairs.

The shapes are disposed so as to be distinctly

visible above the vessell superstructure.

The shapes shall be disposed vertically

with a clear space between each shape

equal to not less thån one and a half

times the diameter of the spherical shape.

The horizontal distance between the

shapes in (c) shall be as great as possible

1 Where shapes and/or lights are exhibited

from the wreck itself, instead of a floating mark

being used, the colour green shall be employed

by day and by night and the shapes and/or

lights shall not conflict with the rules laid

down in this artide.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

37

c) Om märket kan passeras på båda sidorna:

Form eller typ: sfärisk eller spirformig.

Topptecken (i förekommande fall): sfär.

Fyrsken (i förekommande fall): grönt med en förmörkelse, varvid

ljusperioden skall hava för ögat märkbart längre varaktighet än

mörkperioden.

Då vrak, som kan passeras på båda sidor, utmärkts genom flera än en

lysboj, kunna fyrkaraktärerna särskiljas medelst olika periodlängder, förutsatt

att i föregående stycke angivna regel iakttages beträffande vart och

ett fyr sken.

Artikel 2 5. Vrakfyrskepp1.

Vrakfyrskepp visa följande grönmålade signaltecken:

a) om det skall lämnas om styrbord:

två sfärer samt däröver en kon med uppåtvänd spets i vertikal linje;

b) om det skall lämnas örn babord:

en sfär samt däröver en cylinder i vertikal linje;

c) om det kan passeras på båda sidorna:

fyra sfärer anbragta parvis i två vertikala linjer.

Signaltecknen skola anbringas så, att de äro tydligt synliga ovanför fyrskeppets

överbyggnad.

Signaltecknen skola anbringas i vertikalled med ett mellanrum, icke understigande

en och en halv gång sfärernas diameter, mellan vart och ett av

dem.

Horisontala avståndet mellan signaltecken enligt punkt c) skall vara det

1 Då i brist av flytande utmärkning signaltecken och/eller fyrsken visas från själva vraket,

skall den gröna färgen användas både vid dager och under mörker och må signaltecken och/

eller fyrsken icke avvika från de i denna artikel givna reglerna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.-ts proposition nr 25.

grand que possible et toujours au moms

égal au double de 1’espace vertical entre

les formes.

Eclairage: Feux fixes verts placés, au

point de vue de leur nombre et de leur

disposition, comme les formes ci-dessus

définies.

Les bateaux servant å la signalisation

des épaves ne doivent pas porter le feu

de position réglementaire du navire å

l’ancre.

Signaux sonores: Sur les bateaux gärdås,

en cas de brume, de grosse pluie ou

de neige, une cloche émet, le cas échéant,

å intervalles de trente secondes au plus,

les groupes de sons consécutifs suivants:

Trois coups, si le bateau dolt étre

laissé å tribord;

Deux coups, si le bateau doit étre

laissé å babord-,

Quatre coups, si le bateau doit étre

laissé d’un bord ou de 1’autre.

N.B. — Si ton recourt å un autre appareil

sonore qu’une cloche, il ne doit en résulter

aucune confusion avec les signaux sonores voisins.

and in no case less thån twice the vertical

distance between the shapes.

Lights: Fixed green; shall correspond

in number and arrangement to the shapes

mentioned above.

Vessels marking wrecks shall not carry

the ordinary riding-light carried by a

vessel at anchor.

Sound signals: On manned wreck-marking

vessels during fog, mist, falling snow

or heavy rainstorms, a bell, if used, is

rung at intervals of not more thån thirty

seconds, as follows:

Three strokes, if the vessel is to be

passed on the marineus starboard-hand;

Two strokes, if the vessel is to be passed

on the mariner’s port-hand;

Four strokes, if the vessel can be passed

on elther hand.

N.B. — Should sound signals be given by

means other thån a bell, they shall be such as

not to be mistaken for neighbouring sound

signals.

CARACTÉRISTIQUES DANS LE ''CAS

DU SYSTÉME CARDINAL.

A r t i c 1 e 26. Bouées d’ épaves.

Les marques d’épaves sont placées

seulement dans les quadrants Est et

Ouest, et ont les caractéristiques suivantes:
Quadrant

Est:

Forme ou type: conique, ogivale ou

espar.

Voyant: deux cönes opposés par la

base.

Couleur: verte.

Feu (le cas échéant): vert, å groupes

réguliers de scintillements, séparés par

des intervalles d’obscurité, avec un rythme

d’au moins quarante apparitions de

lumiére par minute dans les périodes de

scintillement.

Quadrant Ouest:

Forme ou type: cylindrique, en fuseau

ou espar.

CHARACTERISTICS OF THE

CARDINAL SYSTEM.

Artide 26. Wreck-marking

B u o y s.

Wreck marks are only placed in the

eastern and western quadrants and havé

the following characteristics:

Eastern quadrant:

Shape or type: Conical, ogival or spar.

Topmark: Two cones base to base.

Colour: Green.

Light (if any): Green, interrupted

flashing, giving a succession of rapid

flashes, at a rate of at least forty per

minute for a given period, followed by

a given interval of darkness.

Western quadrant:

Shape or type: Cylindrical, spindle or

spar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

största möjliga och i intet fall mindre än dubbla vertikala avståndet mellan

tecknen.

Fyr sken: fast grönt; skenen skola till antal och anordning motsvara ovan

omförmälda signaltecken.

Vrakfyrskepp må icke föra för fartyg till ankars eljest föreskrivna ljus.

Ljudsignaler: på bemannat vrakfyrskepp må vid tjocka, mist, snöfall eller

hårt regn ringas med klocka, med högst 30 sekunders mellanrum mellan

ringningarna, sålunda:

tre slag, örn fyrskeppet skall lämnas om styrbord,

två slag, om fyrskeppet skall lämnas örn babord,

fyra slag, om fyrskeppet kan passeras på båda sidorna.

Anm. Givas ljudsignaler annorledes än nied klocka, skall detta ske på sätt som utesluter

förväxling med ljudsignaler i närheten.

UTMÄRKANDE KÄNNETECKEN I KARDINALSYSTEMET.

Artikel 2 6. Vrakbojar.

Vrakbojar utläggas allenast i ost- och västkvadranterna och hava följande

kännetecken:

Ostkvadranten:

Form eller typ: konisk, spetsbågig eller spirformig.

Topptecken: två koner med baserna vända mot varandra.

Färg: grön.

Fyrsken (i förekommande fall): grönt blixtsken, visande regelbundna perioder

av blänkar med en hastighet av minst fyrtio blänkar per minut åtföljda

av regelbundna förmörkelser.

Västkvadranten:

Form eller typ: cylindrisk, spolformig eller spirformig.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Voyant: deux cönes opposés pär le

sommet.

Couleur: verte.

Feu (le cas échéant): vert, scintillant,

å quarante apparitions au moins de

lumiére par minute.

N.B. — Les voyants sont obligatoires soit sur

la marque principale, soit, romme il est dit

dans 1’article 28, sur une marque associée, afin

de distinguer les bouées d’épaves du systéme

cardina! des bouées d’épaves du systéme latéral.

Chapitre VI. Dispositions diverses.

Article 27. Marques non déf

i n i e s.

Les marques dont la destination n’est

pas définie par les présentes régles sont

colorées de fason å ne permettre aucune

confusion avec celles qui font 1’objel des

présentes régles. Les bouées sonores,

notamment, doivent avoir, si possible,

des caractéristiques appropriées å leur

position et tenant compte des régles qui

précédent.

Certaines balises fixes, comportant par

exemple des dispositions indiquant la

direction å suivre, doivent se distinguer

en tout cas des marques flottantes et étre

au besoin munies, å cet effet, de caractéristiques

spéciales.

Article 28. Voyants.

Lorsque, en raison d’avaries ou d’autres

circonstances exceptionnelles, une

marque ou sa superstructure, compte

tenu de sa position dans le balisage, ne

revét pas la forme caractéristique prévue

dans les régles susmentionnées, elle devra,

en attendant par exemple leur réparation

ou leur remplacement, étre surmontée

du voyant caractéristique correspondant.

On peut aussi doubler la marque

par une autre portant le voyant convenable.

Sauf indication contraire résultant des

régles qui précédent, ees voyants sont

peints dans la couleur caractéristique la

plus foncée qui soit utilisée pour le corps

Topmark: Two cones point to point.

Colour: Green.

Light (if any): Green flashing, at a

rate of at least forty flashes per minute.

N.B. — Topmarks are compulsory elther on

the main mark or, as in Article 28, in conjunction

with it, in order to distinguish the wreckmarking

buoys o£ the Cardinal system from the

wreck-marking buoys of the lateral system.

Chapter VI. Miscellaneous

Provisions.

Article 27. Undefined Marks.

Marks whose purpose is not defined

in these rules are coloured in such a way

as not to lead to confusion with marks

whose purpose is defined in these rules.

Bell buoys and whistle buoys havé, if

practicable, the characteristics appropriate

to their position in accordance

with the foregoing rules.

Certain fixed marks indicating, for instance,

the direction to be followed by a

mariner may be provided with characteristics

which allow them to be distinguished

dearly from floating marks.

Article 28. Topmarks.

Witen, owing to damage or to other

exceptional circumstances, a mark or its

superstructure, having regard to its position

in the system, does not conform to

the characteristic shape laid down in the

foregoing rules, it shall, pending, for

example, repair or replacement, be furnished

with the appropriate characteristic

topmark. Alternatively, an additional

mark hearing the appropriate topmark

may be used.

Where not otherwise stated in the foregoing

rules, topmarks are painted with

the darker of the characteristic colours

used for the body of the mark. This pro
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Topptecken: två koner med spetsarna vända mot varandra.

Färg: grön.

Fyrsken (i förekommande fall): grönt blixtsken med minst fyrtio blänkar

per minut.

Anin. Topptecken är obligatoriskt antingen å huvudmärket eller, såsom i artikel 28 sågs, å

ett bimärke i och för vinnande av åtskillnad mellan vrakbojar enligt kardinal- och enligt

lateralsystemet.

Anm. till den svenska texten: Konerna skola vara tydligt skilda av ett mellanrum.

Kapitel VI. Övriga bestämmelser.

Artikel 2 7. Ej föreskrivna märken.

Märken, vilka icke upptagits i detta reglemente, skola erhålla färgbeteckning

av sådan art, att den icke möjliggör förväxling med märken, vilka där

avhandlas. Särskilt skola ljudbojar såvitt möjligt hava av deras lägen betingade

kännetecken i överensstämmelse med ovan angivna regler.

Vissa fasta märken syftande exempelvis att giva anvisning om den väg,

som bör följas av sjöfarande, skola vara försedda med kännetecken, ägnade

att möjliggöra bestämt åtskiljande av desamma från flytande märken.

Artikel 2 8. Topptecken.

När på grund av skada eller andra exceptionella förhållanden ett märke

eller dess överbyggnad, med hänsyn till dess läge i systemet, icke äger den

karakteristiska form, som i ovan angivna regler stadgats, skall detsamma,

i avvaktan på exempelvis dess reparation eller utbytande, förses med vederbörligt

karakteristiskt topptecken. Alternativt må anbringas ytterligare ett

märke, försett med vederbörligt topptecken.

Såvida icke i ovannämnda regler annorlunda stadgats, skall toppteckens

färg vara den mörkare av de karakteristiska lärger, vilka användas lör märkets

flytkropp. Denna bestämmelse är icke obligatorisk, då kvastar användas

som topptecken.

Bihang lill riksdagens protokoll IDUS. 1 sand. Nr 25■ 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

kungl. Maj:ts proposition nr 25.

de la marque. Cette disposition n’est pas

obligatoire lorsque les balais sont employés

comme voyants.

Les voyants de méme forme peuvent

étre répétés par superposition pour faciliter

la différenciation de trop nombreuses

marques voisines. On peut se borner

å répéter le cöne inférieur dans le cas

de voyants des quadrants Est et Ouest

du systéme Cardinal.

Artide 29. Felix fixes.

L’emploi de feux fixes, et surtout de

feux fixes blancs, doit étre évité toutes

les fois qu’il est possible sur les marques

fixes ou flottantes servant uniquement au

balisage d’un chenal, sauf dans le cas de

bateaux balisant des épaves dont les

feux doivent répondre aux dispositions

de 1’article 25.

vision is not obligatory when brooms are

employed as topmarks.

For purposes of differentiation where

there are numerous neighbouring marks,

additional topmarks of the same shape

may be used on the same mark or the

lower cone alone may be duplicated in

the case of topmarks used in the eastern

and western quadrants of the Cardinal

system.

Article 29. Fixed Lights.

The use of fixed lights, especially white

lights on fixed and floating marks, which

serve the sole purpose of the marking

of a channel, should be avoided whenever

practicable, except in the case of

wreck-marking vessels, where the lights

should conform with Article 25.

Article 30. Feux de port.

Pour les feux placés sur les ouvrages

extérieurs d’entrée de ports s’ouvrant directement

sur la mer et dont le but

principal est de baliser le chenal, la

couleur et le rythme doivent étre autant

que possible conformes aux dispositions

de l’article 10. Dans le cas des ports ne

s’ouvrant pas directement sur la mer ou

dans le cas de 1’éclairage intérieur des

ports, cette rögle n’est pas obligatoirement

applicable si les conditions locales,

dont les autorités compétentes restent

juges, conduisent å préférer d’autres caractéristiques.

Le présent article ne s’applique pas

aux feux placés sur des supports fixes

qui ne peuvent pas étre confondus avec

ceux du balisage proprement dit.

Article 31. Secteurs colorés

et feux de direction.

Lorsqu’on munit de secteurs les feux

qui font partie d’un systéme latéral de

balisage, il est désirable, quand les circonstances

le permettent, que les colorations

de ees secteurs soient conformes

aux dispositions de l’article 10. Dans les

Article 30. Harbour Lights.

In the case of lights placed on external

permanent works at the entrance to harbours

opening directly on to the sea and

whose principal purpose is to mark the

channel, the colour and rhythm should,

as far as possible, be in accordance with

the provisions of Article 10. This rule

need not be applied in the case of harbom^

which do not open directly on to

the sea or in the case of lights situated

within harbours if, in the opinion of the

responsible authorities, local conditions

render other characteristics preferable.

The present article does not reläte to

lights which are placed on fixed supports

and which cannot be confused with

lights forming part of the buoyage system

properly so called.

Article 31. Coloured Sector

Lights and Leading Lights.

Where coloured sectors are used in

lights forming part of the lateral system

of buoyage, it is desirable, when circumstances

permit, that their colours should

be in accordance with Article 10. In

cases where this is not considered praetie
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

43

Vid förekomst av talrika märken i närheten av varandra må för att särskilja

dem ytterligare topptecken av enahanda form anbringas å samma

märke eller ock må, i fråga örn topptecken använda i ost- och västkvadranterna

i kardinalsystemet, allenast den nedre konen dubbleras.

Artikel 2 9. Fasta fyrsken.

Användandet av fasta fyrsken, särskilt vitt sken å fasta och flytande märken,

vilka allenast hava till syfte att utmärka en farled, skall såvitt möjligt

undvikas, utom i fråga örn vrakfyrskepp, å vilka skenen skola överensstämma

med de i artikel 25 föreskrivna.

Artikel 3 0. Hamnfyrar.

I fråga om fyrar placerade på de yttre anläggningarna vid inloppet till

direkt mot sjön öppna hamnar och vilka huvudsakligen tjäna till att utvisa

farleden, skola färg och rytm såvitt möjligt överensstämma med föreskrifterna

i artikel 10. Denna regel behöver icke tillämpas vare sig beträffande

hamnar, som icke äro öppna direkt mot sjön, eller i fråga örn fyrar

belägna inom hamn, såvida, enligt vederbörande myndighets mening, på

grund av lokala förhållanden företräde bör givas åt andra fyrkaraktärer.

I denna artikel avses icke fyrar, som vila på fast underlag och vilkas sken

icke kunna förväxlas med fyrsken, vilka ingå i utprickningssystemet i egentlig

mening.

Artikel 3 1. Sektor fyrar och öve rensfyrar.

Då fyrsken, som utgör del av det laterala utprickningssystemet, är försett

med färgade sektorer, är det önskvärt, att sektorfärgerna, såvida omständigheterna

tillåta, äro i överensstämmelse med föreskrifterna i artikel 10.

Där så icke anses möjligt, skola färgerna företrädesvis anordnas i överens
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 25-

cas ou il n’est pas jugå possible d’observer

cette régle, les couleurs doivent, de

préférence, étre réparties conformément

å une régle bien définie, appliquée dans

une région déterminée, afin que les secteurs

puissent étre disposés d’une méme

maniére lorsque les situations sont semblables.

Si des feux de direction ou d’alignement

peuvent entrainer une confusion

avec des feux latéraux de chenaux, leur

coloration devrait étre conforme å l’un

ou 1’autre des principes résultant du précédent

aiméa.

Artide 32. Supports fixes

des feux.

Les supports fixes des feux qui font

partie d’un systéme latéral de balisage

devraient, autant que possible, étre peints

de la couleur caractérisant leur position

dans le systéme considéré. Toutefois, si

l’on ne peut employer la couleur caractéristique

réglementaire, on doit éviter

d’employer la couleur caractéristique opposée.

ahle, the colours should preferably be

allocated in accordance with a definite

rule laid down for a particular region,

in order that the sectors may be arranged

in the same manner when the circumstances

are similar.

Where a leading light or lights might

be mistaken for a light or lights forming

a part of the lateral system, the colour

should be in accordance with one or other

of the principles laid down in the preceding

paragraph.

Artide 32. Fixed Supports

for Lights.

Fixed supports for lights forming part

of the lateral system of buoyage should,

as far as practicable, be painted in the

colour characteristic of the position of

the light in that system. If the correct

characteristic colour cannot be used, the

opposite characteristic colour should be

avoided.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

45

stämmelse med en för visst område gällande bestämd regel, så att sektorerna

under likartade omständigheter må bliva anordnade på enahanda sätt.

Därest överensfyr kan medföra förväxling med fyr, som ingår i det laterala

systemet, skall förstnämnda fyrs sken vara i överensstämmelse med

någondera av de i föregående stycke fastställda principerna.

Artikel 3 2. Fyrars fasta underlag.

Det fasta underlaget för fyrar, vilka ingå i det laterala utprickningssystemet,

skall, såvitt möjligt, hava den för fyrens läge i systemet utmärkande

färgen. Om den rätta färgen icke kan komma till användning, skall i alla

händelser den färg, som är motsatt den för fyrens läge i systemet utmärkande

färgen, undvikas.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938.

1 sami. Nr 25.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:150 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om godkännande av det internationella avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för Sp a1 i texten
  2. UU 1938:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om godkännande av det internationella avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för afprickning av fa s. 7 i texten