Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län

1938-03-03 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:251, Angående understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt

kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län; given

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

nionde huvudtiteln, punkt 107, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1938/1939 till Kemiska stationer

m. m.: Understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten

i Norrbottens län beräkna ett anslag av 37,100 kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla hithörande spörsmål för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll t sami. Nr 251

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Inledning.

Enligt statsmakternas beslut år 1936 (prop. nr 167; jordbr, utsk. uti. nr

83; R. skr. nr 320) rörande omorganisation av försöksverksamheten på jordbrukets

område skall såsom centralorgan för denna verksamhet från och

med den 1 januari 1939 vid lantbrukshögskolan inrättas två särskilda institutioner,

den ena för jordbruksförsök, den andra för husdjursförsök, varjämte

förutsatts att vid sagda tidpunkt vissa nu icke statliga försöksgårdar, bland

dem kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens län försöksgård Alträsk

i Överluleå socken, skola införlivas med det statliga försöksgårdssystemet.

De huvudgrunder, enligt vilka statens övertagande av försöksgården skall

äga rum, hava bestämts år 1937 (prop. nr 249; jordbr, utsk. uti. nr 77; R.

skr. nr 289).

Sedan principbeslutet om statens övertagande av Alträsks försöksgård

blivit fattat, har Norrbottens läns hushållningssällskap i promemoria till

Kungl. Majit framhållit önskvärdheten av att försöksverksamheten i länet

ställes under enhetlig ledning. Därvid har hushållningssällskapet i huvudsak

anfört följande.

Genom 1936 års riksdags beslut skulle Alträsks försöksgård övertagas och

drivas av staten, d. v. s. ställas under ledning av försöksanstalten för jordbruksförsök.

Konsekvenserna av detta beslut vore sådana, att någon modifiering

i dess tillämpning vore nödvändig. Genom beslutet skulle tvenne

olika institutioner komma att arbeta för samma ändamål inom länet. Ur

såväl praktisk som ekonomisk synpunkt måste man starkt ifrågasätta lämpligheten

av en dylik anordning. För närvarande sköttes båda försöksgårdarna

av föreståndaren och försöksassistenten vid kemisk-växtbiologiska

anstalten, båda boende i Luleå, samt av en arbetsförman vid vardera gården.

örn Alträsks försöksgård skulle organiseras i analogi med statens förutvarande

försöksgårdar i Offer och Lanna, skulle för ledningen av försöksgården

vid Alträsk tillkomma en föreståndare och en assistent förutom

arbetsförmannen, för vilka då bostads- och institutionsbyggnader måste uppföras.

Samtidigt erfordrades en föreståndare och eventuellt en assistent för

kemisk-växtbiologiska anstalten. Möjligen kunde denne försöksassistent anställas

endast under kortare tid av året. Ett faktum vore, att kostnaderna

för försöksverksamheten i Norrbotten genom en sådan uppdelning, som

även ur försökssynpunkt måste anses synnerligen olämplig, bleve avsevärt

drygare än under nuvarande ordning. I anledning därav ifrågasattes, örn

ej ett sådant samarbete mellan statens försöksanstalt å ena sidan och kemisk-växtbiologiska

anstalten och hushållningssällskapet å andra kunde

ordnas, att onödiga och fördyrande omkostnader kunde undvikas.

För anordnande av ett dylikt samarbete hade hushållningssällskapet framställt

följande alternativ:

I. Kemisk-växtbiologiska anstaltens tjänstemän skulle även i fortsättningen

handhava skötseln av den av staten ägda Alträsks försöksgård men i

detta hänseende vara underställda statens försöksanstalt. Eventuellt skulle

för Alträsks försöksgård anställas en extra assistent under sommarmånaderna.

II. Staten skulle anställa föreståndare och assistent, vilka hade ledningen

av såväl statens försöksgård Alträsk som kemisk-växtbiologiska anstaltens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

3

försöksverksamhet med bostadsort i Luleå. Föreståndaren skulle tjänstgöra

jämväl som föreståndare för kemisk-växtbiologiska anstalten.

III. All försöksverksamhet i länet skulle övertagas av staten i samarbete

med hushållningssällskapet. Åtminstone föreståndaren borde bo i Luleå.

Kemiska stationen och frökontrollanstalten skulle bilda en särskild institution

med en av tjänstemännen som föreståndare.

Frågan om inrättande av en särskild försöksnämnd för Norrbottens län

bade ansetts böra diskuteras i samband med försöksorganisationen.

I alla tre alternativen tänktes Luleå som bostadsort för försöksledningen.

De speciella klimatiska förhållandena med mycket kort vegetationsperiod

ansåges väl motivera denna placering. På grund av växtodlingens relativt

ensidiga inriktning på vallväxter krävde icke försöken ett så oavbrutet övervakande,

som fallet vore vid till exempel en växtförädlingsanstalt eller vid

andra försöksinstitutioner i sydligare delar av landet, där växtslag och problem

vore betydligt mera mångskiftande. Arbetet under de långa mellantiderna

torde utan olägenhet kunna förläggas till Luleå för uppehållande

av kontakten och samarbetet med övriga på jordbniksområdet verksamma

institutioner. För en del växtbiologiska iakttagelser och försök, som fordrade

en mera stadigvarande övervakning, hade anstalten till förfogande ett

av Luleå stadsfullmäktige upplåtet försöksfält Hagalund.

Särskilt betonades att Sunderbyns försöksgård utgjorde donation till förmån

för försöksverksamheten inom Norrbottens län, varför donators eventuella

önskemål behövde inhämtas vid förändrad disposition av densamma.

Sedan promemorian för yttrande överlämnats till av Kungl. Majit utsedd

utredningsman för upprättande av förslag till överenskommelser och

åtgärder för genomförande av riksdagens beslut angående statens övertagande

av vissa försöksgårdar, har utredningsmannen i betänkande den 28

januari 1937 i anledning av de i promemorian framförda alternativa förslagen

anfört följande.

Samtliga ifrågavarande förslag avsåge en gemensam organisation för försöksverksamheten

i Norrbottens län, men skilde sig därigenom att enligt

alt. I kemisk-växtbiologiska anstalten skulle handhava skötseln av försöken

genom sina tjänstemän, att enligt alt. II staten skulle handhava, förutom

verksamheten vid Alträsk, anstaltens återstående försöksverksamhet i Norrbottens

län och ställa föreståndaren för Alträsks försöksgård till förfogande

såsom föreståndare även för kemisk-växtbiologiska anstalten i dess helhet,

samt att enligt alt. lil staten i förening med hushållningssällskapet skulle handhava

all försöksverksamhet i länet, under det att anstalten skulle bilda särskild

institution såsom kemisk station och frökontrollanstalt.

Det under I framställda alternativet skulle innebära, att statens försöksgård

sköttes av andra än statens egna tjänstmän. Dessa skulle förutom skötseln

av försöksgården innehava andra uppgifter för sin egentliga arbetsgivares

räkning. Tjänstemännen komme enligt detta förslag icke att tillsättas

av statsmyndighet. Förslaget syntes organisatoriskt sett icke vara hållbart.

Alternativen II och III vore båda oförenliga med statsmakternas beslut

år 1936, att allenast Alträsks försöksgård skulle övertagas av staten under

det att Sunderbyns försöksgård förutsattes skola kvarstå under kemisk-växtbiologiska

anstaltens ledning. Alternativ II, som förutsatte gemensam föreståndare

för den statliga försöksgården och för kemisk-växtbiologiska anstalten,

vöre dessutom ur organisatorisk synpunkt olämpligt.

Alternativ lil avsåge en uppdelning av försöksverksamheten och kemisk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-51.

växtbiologiska anstaltens övriga uppgifter. Mot förslaget funnes principiellt

knappast något att invända. Ur ekonomisk synpunkt syntes den föreslagna

anordningen rationell. Men för dess genomförande erfordrades ändring av

statsmakternas beslut år 1936 angående den statliga försöksgårdsverksamheten

i Norrbottens län, medgivande av donator att Sunderbyns försöksgård

finge övergå i statens ägo samt omorganisation av kemisk-växtbiologiska anstalten.

I förenämnda proposition nr 249/1937 framställdes med hänvisning till vad

utredningsmannen anfört förslag om en närmare utredning angående betingelserna

för en uppdelning av försöksverksamheten och kemisk-växtbiologiska

anstaltens övriga arbetsuppgifter. Detta förslag biträddes av riksdagen,

varefter Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1937 bemyndigade

chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla utredningsman för den nu

ifrågakomna utredningens verkställande samt att ställa erforderlig expertis

och sakkunskap till utredningmannens förfogande. Enligt detta bemyndigande

har jag dels den 9 oktober 1937 tillkallat länsassessorn E. Rolander

såsom utredningsman i ärendet, dels den 28 oktober 1937 uppdragit åt föreståndaren

för statens försöksgård vid Offer, agronomen G. Eriksson, föreståndaren

för avdelningen för jordbruk och växtodling vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, professorn K. G. U. Sundelin, inspektören

för de statsunderstödda kemiska stationerna, professorn O. Svanberg,

samt ledamoten av riksdagens första kammare lantbrukaren O. L.

Tjällgren att såsom särskilda sakkunniga biträda vid utredningsuppdragets

fullgörande.

Utredningsmannen och de sakkunniga hava med skrivelse den 13 januari

1938 till mig överlämnat betänkande med förslag angående uppdelning av

kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens län arbetsuppgifter.

Utredningsmannen har i betänkandet föreslagit, att statsunderstöd till kemisk-växtbiologiska

anstalten i Norrbottens län skall upphöra att utgå från

och med den 1 januari 1939, samt att anstaltens nuvarande arbetsuppgifter

skola från och med nämnda dag upptagas på följande sätt:

Staten, som enligt tidigare beslutad anordning den 1 januari 1939 skulle

övertaga Alträsks försöksgård, borde jämväl förvärva anstaltens försöksgård

Sunderbyn, varefter denna försöksgård liksom Alträsks försöksgård borde anslutas

till lantbrukshögskolan och båda försöksgårdarna ställas under ledning

av en föreståndare med biträde under vegetationsperioderna av en assistent.

Av anstalten ledd försöksverksamhet vid Norrbottens läns lantmannaskolor

borde organiseras och understödjas enligt förutsättningarna för utbekommande

av statsbidrag av anvisade anslag för fast försöksverksamhet vid

statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor. I likhet härmed borde

av anstalten omhänderhavd verksamhet för lokal försöksverksamhet bedrivas

enligt grunder, som eljest gällde för erhållande av bidrag ur anslag

för lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök.

I stället för den vid anstalten förefintliga avdelningen för kemisk analysverksamhet

borde i Luleå inrättas en fristående kemisk station med tillsvidare

viss förenklad organisation.

Till kemisk-växtbiologiska anstalten nu ansluten frökontrollanstalt borde

bibehållas såsom fristående frökontrollanstalt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 251.

5

över utredningen hava infordrade yttranden avgivits av statskontoret, allmänna

civilförvaltningens lönenämnd, lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen,

statens pensionsanstalt, lantbrukshögskolan, statens centrala frökontrollanstalt,

kemisk-växtbiologiska anstaltens inom Norrbottens län styrelse, Norrbottens

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, Norrbottens läns

landstings förvaltningsutskott samt Västerbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott.

Vidare torde få anmälas, att lantbruksstyrelsen med skrivelse den 31

augusti 1937 överlämnat av kemisk-våxtbiologislca anstaltens styrelse till

Kungl. Maj:t ställda ansökningar om statsbidrag för budgetåret 1938/1939

dels till upprätthållande av anstaltens verksamhet, dels till driftkostnader

för försöksgården vid Alträsk.

Vid den framställning jag nu går att lämna rörande de frågor, som i förevarande

ärende framträtt, kommer jag att anmäla dem under följande huvudavdelningar.

1. Behovet av uppdelning av kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens

län arbetsuppgifter.

2. Plan för arbetsuppgifternas uppdelning.

3. Statens övertagande av Sunderbyns försöksgård.

4. Personalfrågor vid kemisk-växtbiologiska anstaltens avveckling.

5. Anslagsbehov för kemisk-växtbiologiska anstalten under budgetåret

1938/1939.

1. Behovet av uppdelning av kemisk-växtbiologiska anstaltens i Norrbottens

län arbetsuppgifter.

Anstalten har bildats genom beslut av Norrbottens läns hushållningssällskap

och landsting år 1892, under förutsättning att statsbidrag lämnades

för anstalten. Sådant har sedermera beviljats från och med år 1895. Lantbruksstyrelsen,

som av Kungl. Majit bemyndigats meddela närmare föreskrifter

rörande anstaltens styrelse och verksamhet, har den 24 januari 1895

utfärdat reglemente för anstalten. Enligt detta skall anstalten hava till ändamål

dels att såsom kemisk station främja utvecklingen av jordbruk och

näringar genom meddelande av upplysningar och råd samt medelst undersökning

av handelsvaror och andra ämnen, vilka för dessa hanteringar äro

av betydelse, dels att såsom praktisk försöksanstalt genom odling och förädling

av sädesslag och foderväxter söka utröna vilka av dessa som äro för

övre Norrland mest passande samt, i den mån befintliga tillgångar sådant

medgiva, låta verkställa försök med artificiella gödningsämnen för utrönande

vilka slag av dylika ämnen bäst lämpa sig för övre Norrland, särskilt

Norrbottens läns moss- och myrmarker, dels ock att såsom vetenskaplig växtbiologisk

anstalt undersöka växternas liv och livsyttringar med hänsyn till

de inom nämnda landsdel förhandenvarande livsbetingelserna. Anstalten

står under ledning av en styrelse beslående av minst tre ledamöter, vilka utses

av Norrbottens läns landsting och hushållningssällskap . Antalet styrelseledamöter

är för närvarande fem.

Nuvarande

anordning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Enligt reglementet åligger det hushållningssällskapet och landstinget att bekosta

och underhålla dels erforderliga laboratorier, nämligen ett kemiskt

och ett botaniskt, med utrustning, dels ock för anstaltens verksamhet erforderligt

försöksfält.

Anstaltens laboratorier samt expeditionslokaler för föreståndare och assistenter

m. fl. utrymmen äro förlagda till hushållningssällskapets fastighet

i Luleå.

Fast försöksverksamhet bedrives vid Sundei-byns försöksgård i Nederluleå

socken och Alträsks försöksgård inom Överluleå socken, vid lantmannaskolorna

i Gran och Matarengi samt vid det av Luleå stad till anstaltens förfogande

ställda Hagalunds försöksfält nära Notvikens järnvägsstation.

Den lokala försöksverksamheten i Norrbottens län har tidigare helt handhafts

av kemisk-växtbiologiska anstalten, som intill utgången av år 1924 varit

principal för Norrbottens läns fyra jordbrukskonsulenter. Därefter hava

jordbrukskonsulenterna överförts till hushållningssällskapet i länet. Det lokala

försöksarbetet har sedermera alltjämt omhänderhafts av dessa hushållningssällskapets

tjänstemän, men anstalten har ombesörjt bearbetning och

publikation av försöksresultaten.

I avseende å kemisk analysverksamhet är anstalten likställd med statsunderstödd

kemisk station. För analyser vid anstalten gäller liksom beträffande

de med statsmedel understödda kemiska stationerna taxa i enlighet

med av lantbruksstyrelsen den 13 april 1927 utfärdad kungörelse.

Personalen vid anstalten utgöres av föreståndare och tre assistenter. Av

de sistnämnda handhar en uppgifter vid försöksverksamheten, en tjänstgör

vid anstaltens kemiska laboratorium och en handhar jämte annan verksamhet

anstaltens bokföring. Anstalten har gemensam vaktmästare med hushållningssällskapet.

Vid var och en av försöksgårdarna finnes en förman

anställd.

Till kemisk-växtbiologiska anstalten är ansluten en frökontrollanstalt.

Styrelsen för denna består av samma personer som de för kemisk-växtbiologiska

anstalten utsedda. Föreståndaren för sistnämnda anstalt är föreståndare

jämväl för frökontrollanstalten. För frökontrollanstalten föres särskild

räkenskap.

Kemisk-växtbiologiska anstalten har erhållit anslag av statsmedel med under

åren stegrade belopp. Under de första verksamhetsåren utgick statsanslaget

med 5,000 kronor örn året. För budgetåret 1937/1938 utgör statsanslaget

38,000 kronor, därav 8,900 kronor för Alträsks försöksgård. Såsom

villkor för åtnjutande av det för underhåll av anstalten, frånsett sistnämnda

försöksgård, avsedda beloppet 29,100 kronor har föreskrivits, att från länets

landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag skola lämnas under

motsvarande tid med sammanlagt minst 17,460 kronor enligt principen att

statsbidraget skall förhålla sig till ortsbidraget som högst 5 till 3. Anstaltens

ekonomiska ställning frånsett Alträsks försöksgård framgår av följande

i senast tillgängliga årsberättelse intagna räkenskapssammandrag, avseende

den 31 december 1936.

Tillgångar vid årets början ........................ kronor 70,758: 56

Inkomster under året:

Anslag av staten .................. kronor 27,700: —

Anslag av landstinget ............ » 8,000: —

Anslag av hushållningssällskapet .. » 10,255: —

Analysavgifter .................... » 4,334:86

övriga inkomster ................ »___3,159: 33

53,449: 19

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

7

Skulder vid årets slut:

Hushållningssällskapet

Balanserat statsbidrag

Övrigt .............

kronor

40,000: —

»

14,800: —

»

13,800: —

»

6,718:68 kronor 75,318:68

Lokal

den .........................

Apparater, tryck m. m............

Sunderby försöksgård ...........

Resor .........................

Inventarier, försäkringar, telefoner

m. m........................

Bankräkningar ...............

Sunderby försöksgård (fordran) .

Övriga tillgångar och fordringar

Summa

under

året:

. kronor

30,104: 01

. »

4,608: 02

går-

»

4,507: 67

»

2,254: 92

»

6,945: 74

»

3,069: 40

. »

1,949:63

vid årets slut

40,000: —

»

19,809:09

»

8,500: —

»

2,472: 09

53,439: 39

70,781: 18

Summa kronor 199,526:43.

Denna räkenskapsuppställning berör ej Alträsks försöksgård, för vilken

särskilda räkenskaper föras.

Beträffande den av kemisk-växtbiologiska anstalten bedrivna försöksgårdsverksam

heten har utredningsmannen erinrat, att i det av särskilda

utredningsmän den 16 december 1933 avgivna betänkandet med utredning

och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på växtoch

trädgårdsodlingens område (stat. off. utr. 1934:4) utredningsmännen

föreslagit, att kemisk-växtbiologiska anstaltens båda försöksgårdar Alträsk

och Sunderbyn skulle övertagas av staten, därvid Sunderbyn borde organiseras

såsom statens övriga försöksgårdar med Alträsk som substation. Utredningsmännen

ifrågasatte därvid, huruvida det ej vore lämpligt att försöksgårdsföreståndaren

jämväl fungerade såsom föreståndare för kemiskväxtbiologiska

anstalten, vars verksamhet sedermera förutsattes huvudsakligen

komma att omfatta kemiskt analysarbete och frökontroll.

Alternativt föreslogo emellertid utredningsmännen, att kemisk-växtbiologiska

anstalten allt fortfarande skulle äga sina försöksgårdar och handhava

ledningen av dem och därför erhålla statsanslag, under villkor dock att försöksverksamheten

vid gårdarna ställdes under överledning av den av utredningsmännen

föreslagna lantbruksförsöksanstalten.

Utredningsmannen har framhållit, att nu nämnda betänkande icke inneliölle

närmare utredning om möjligheten för staten att förvärva den med do
-

Utrednmg8-

mannen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

nationsmedel av kemisk-växtbiologiska anstalten köpta Snnderbyns försöksgård

eller om förutsättningarna för en omläggning av anstaltens arbetsuppgifter,

därest båda försöksgårdarna undandroges anstaltens förvaltning.

Vidare har utredningsmannen anfört.

Statsmakternas beslut år 1936 att den huvudsakligen å kronojord belägna

och till största delen med statsmedel uppodlade och bebyggda samt

allenast med statsbidrag drivna Alträsks försöksgård skulle införlivas med

det statliga försöksgårdssystemet, under det att Sunderbyn^ försöksgård

förutsattes skola kvarbliva under kemisk-växtbiologiska anstalten, torde

ej hava avsetts innebära en definitiv lösning av försöksgårdsfrågan i Norrbottens

län. Erfarenheterna vid Alträsks försöksgård vore väsentligen av

betydelse för odling av myrjord. Försöksverksamheten vid Sunderbyn berörde

däremot odlingsspörsmål för fastmarksjord. Det erinrades att den

statliga försöksgårdsverksamheten för närvarande bedreves å två fastmarksgårdar,

nämligen Lanna i Skaraborgs län och Offer i Västernorrlands

län. Vid nyorganisationens ikraftträdande från och med år 1939 komme

staten att förfoga över dels försöksområde å fastmark vid Ultuna, dels jämte

Alträsks försöksgård, över de svenska mosskulturföreningen nu tillhörande

myrmarksgårdarna Flahult i Jönköpings län och Gisselås i Jämtlands

län. Detta försöksgårdssystem torde efter hand komma att utvidgas med

andra försöksgårdar i olika delar av landet, därvid helt visst skilda klimatoch

jordmånstyper komme att bliva representerade. Det torde emellertid

icke kunna bestridas, att enligt hittillsvarande plan fastmarksjorden vid

omorganisationens ikraftträdande bleve i mindre omfattande grad representerad

i förhållande till myrjorden än de olika jordtypernas betydelse i

lanthushållningen föranledde. Denna av organisatoriska skäl beroende ojämna

avvägning av försöksgårdstyperna skulle i sin mån gynnsamt påverkas

av förefintligheten av en statlig försöksgård på fastmarksjord i övre Norrland.

I själva verket syntes den statliga försöksverksamheten på växtodlingens

område icke kunna i längden underlåta att ställa denna verksamhets

betydande resurser i avseende å såväl personal som utrustning till

tjänst för nämnda landsdel genom drivande där av åtminstone en försöksgård

på fastmarksjord. Ett realiserande utan uppskov av en dylik tankegång

syntes kunna ske allenast genom statens övertagande av den nu befintliga

försöksgården vid Sunderbyn. Härvid torde i lika mån få beaktas,

att, därest denna försöksgård friställdes från den statliga riksomfattande försöksorganisationen,

risk torde föreligga, att försöksgården med det jämförelsevis

mindre betydande stödet av kemisk-växtbiologiska anstaltens resurser

icke i erforderlig grad förmådde tjäna försöksintresset. Med hänsyn

till försöksresultatens väntade värde måste det anses fördelaktigt, att Sunderbyn

inlemmades i det statliga försöksgårdssystemet.

Beträffande den av anstalten bedrivna försöksverksamheten vid

statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor samt

den lokala fältförsöksverks arn heten har utredningsmannen

erinrat, att särskilda anslag anvisats av riksdagen för sådan verksamhet i

olika delar av landet i samverkan mellan centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet å ena sidan samt å den andra respektive lantbruksoch

lantmannaskolor samt hushållningssällskap. Det har synts utredningsmannen

naturligt, att även inom Norrbottens län sålunda beviljade anslag

anlitas på eljest gällande villkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251. y

Även beträffande den kemiska analysverksamheten har behov ansetts

föreligga att anknyta denna till den organisation därav, som förefinnes eller

enligt föreliggande förslag må nyordnas för landet i övrigt.

Resultatet av sådana vetenskapliga undersökningar av växternas

liv och livsyttringar, som i reglementet för kemisk-växtbiologiska

anstalten angivas tillhöra anstaltens arbetsuppgifter, hava, enligt

utredningsmannen, icke, såvitt de ej hänföra sig till försöksverksamhet, i

avsevärd utsträckning redovisats i berättelserna över anstaltens verksamhet

under en lång följd av år.

I inkomna yttranden har behovet av uppdelning av kemisk-växtbiologiska

anstaltens arbetsuppgifter icke blivit bestritt.

Kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län torde under den tid

anstalten varit verksam ha haft stor betydelse för utforskandet av odlingsbetingelserna

inom den nordligaste delen av vart land samt därigenom och

genom praktisk undersöknings- och upplysningsverksamhet varit till avsevärt

gagn för det odlingsområde, anstalten haft att tjäna. Ändrad organisation

inom den övriga delen av landet beträffande motsvarande arbetsuppgifter

som de av anstalten vårdade har för denna medfört återverkningar,

vilka synas kunna föranleda en genomgripande förändring av formerna

för anstaltens hittillsvarande uppgifter. Särskilt torde den centralisering

av försöksverksamheten på jordbrukets område, som åsyftades genom

statsmakternas åren 1936 och 1937 rörande denna verksamhets ordnande

fattade beslut om anordnande av ett under enhetlig statlig ledning ställt system

av försöksgårdar inom olika delar av landet, böra, sedan numera fullständigare

utredning skett, medföra omprövning, huruvida icke, utöver tidigare

beslut, försöksgårdsverksamheten i Norrbottens län bör helt anslutas

till nämnda försökssystem. Likaledes torde böra undersökas huruvida icke

anstaltens tidigare uppgifter beträffande lokal fältförsöksverksamhet samt

försöksverksamhet vid skolor för lantbruksundervisning kunna lämpligare

upptagas i annan ordning. En särskild fråga, som sammanhänger med

samtidigt härmed framlagt förslag angående den kemiska analys- och kontrollverksamheten,

utgör handhavandet av sådan verksamhet i övre Norrland.

2. Plan för omorganisation av försöksverksamheten på jordbrukets område

i Norrbottens län.

Efter att, på sätt jag tidigare återgivit, hava motiverat behovet ur försöksverksamhetens

synpunkt av statens övertagande av hela försöksgardsverksamheten

i Norrbotten, har utredningsmannen beträffande organisationen

av försöksverksamheten vid Sunderbyns försöksg

å r d erinrat, att försöksuppgifterna vid Sunderbyns och Alträsks försöksgårdar

för närvarande handhavas av en assistent under ledning av förestån
-

Yttranden.

Departemantschefen.

Utrednings

mannen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

daren för kemisk-växtbiologiska anstalten. Utredningsmannen har vidare

anfört.

Sammanlagda avlöningarna åt dessa befattningshavare utgjorde, inberäknat

dyrtidstillägg m. m„ (8,993 + 5,554 =) 14,547 kronor, vartill komme, att

försöksassistenten tillförsäkrats ännu ej intjänade ålderstillägg med 1,500

kronor. Härvid vöre att märka att avlöningen åt anstaltens föreståndare

givetvis utginge även med hänsyn till hans verksamhet i övrigt vid anstalten.

Till jämförelse kunde anföras, att nu befintliga statliga försöksgårdar

Lanna och Offer stöde under ledning av föreståndare, vilka enligt riksdagens

beslut år 1937 skulle från och med budgetåret 1938/1939 tillhöra lönegraden

B 24. Vidare funnes vid var och en av dessa försöksgårdar anställd en assistent

med arvode av 5,000 kronor. I anslagsäskanden för budgetåret 1938/

1939° hade styrelserna för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

samt lantbrukshögskolans styrelse hemställt om assistenternas placering

i 21 :a lönegraden för extra ordinarie tjänstemän. Föreståndare och

assistenter vid nu nämnda försöksgårdar hade bostäder vid gårdarna. Ytterligare

erinrades, att vid Flahult och Gisselås försöksgårdar från och med den

nya försöksorganisationens ikraftträdande jämväl skulle vara anställda föreståndare

i löneställningen B 24. Vid var och en av dessa försöksgårdar skulle

biträda en assistent. I motsats mot assistenterna vid Lanna och Offers försöksgårdar

skulle assistenterna vid Flahult och Gisselås icke året om bo vid

försöksgårdarna, utan vistas där allenast under vegetationsperioderna, då utläggning

och tillsyn av försök försigginge samt skörd å försöksparcellerna

skedde. Mellan vegetationsperioderna avsåges, att sådan assistent skulle vid

den blivande anstalten för jordbruksförsök, bland annat, verkställa bearbetning

av dit transporterat material från försöksgården. Genom en sådan anordning

hade avsetts, att en starkare förbindelse skulle uppnås mellan den

centrala anstalten och försöksgården. Anstaltens ledning hade beräknats

skola genom det material, som tillfördes anstalten från försöksgården på ett

intimare sätt än eljest träda i beröring med försöksproblemen vid försöksgården,

vilket ansetts bliva till gagn för samarbetet mellan anstaltsledningen

och försöksgårdens föreståndare samt gynnsamt påverka försökens planläggning

och tolkning. För nu angiven assistent vore bestämt ett arvode av

4,200 kronor om året.

Blivande föreståndare för Alträsks försöksgård, som

från och med år 1939 underställes den statliga försöksorganisationen, bör enligt

utredningsmannens mening i likhet med övriga statliga försöksgårdsföreståndare

vara utbildad agronom.

I förut berörd utredning den 28 januari 1937 med förslag angående överenskommelser

om statens övertagande av vissa försöksgårdar jämte därmed

sammanhängande åtgärder, hade utredningsmannen (prop. 249/1937 sid.

88—90) föreslagit inrättande av föreståndarebefattning med placering å extra

stat i 24 :e lönegraden samt med hänsyn till försöksgårdens för närvarande

mindre krävande karaktär ansett den förenklingen kunna vidtagas i jämförelse

med organisationen vid övriga i utredningen avsedda försöksgårdar, att

särskilt anslag för försöksassistent icke beräknades. Därmed hade ej avsetts,

att utgift för assistent från försöksanstalten borde helt undvikas. I utredningen

hade uttalats, att för vinnande av närmare anknytning mellan försöksanstalten

och försöksgården det vore önskvärt, att assistent från anstalten tidvis

biträdde vid göromålen på försöksgården och så långt möjligt gjorde

sig förtrogen med dess problem, men sådan assistent hade icke med hänsyn

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

till behovet av arbetskraft vid Alträsks försöksgård ansetts nödig. Avlöning

för nu nämnd assistent hade beräknats bliva bestridd av försöksanstaltens

tillgängliga anslag för assistenter.

Utredningsmannen har vidare framhållit, att, därest Sunderbyns försöksgård

övertages och drives av staten, ledningen av Sunderbyns

och Alträsks försöksgårdar bör såsom hittills utövas av en och

samma föreståndare.

Omfattningen och betydelsen av föreståndarens uppgifter i en dylik organisation

motiverade väl hans uppförande i 24 :e lönegraden. Då den försöksgårdsorganisation,

som på angivet sätt skulle erhallas, mäste anses bliva

för överskådlig framtid beståndande, syntes föreståndaren för dessa försöksgårdar

böra i likhet med övriga statliga försöksgårdsföreståndare tillerkännas

ordinarie anställning. Därvid borde dock tillses, att tjänsten under

någon tid, exempelvis ett år, uppehölles på förordnande för utrönande

av avsedd befattningshavares lämplighet, därest denne ej genom tidigare verksamhet

kunde anses hava till fullo styrkt sin kompetens.

Behov torde icke kunna anses föreligga av assistentbefattning av sådan typ

som den vid Lanna och Offers försöksgårdar förekommande, Däremot mäste

försöksarbetets omfattning anses nödvändiggöra, att föreståndaren under

vegetationsperioderna biträddes av assistent. Med hänsyn härtill förordades,

att å anstaltens för jordbruksförsök stat beräknas årligt arvode å 4,200 kronor

för att möjliggöra anställande för ifrågavarande två försöksgårdar av

sådan försöksassistent, som enligt vad ovan angivits^ ställdes till förfogande

för var och en av Flahults och Gisselås försöksgårdar. Jämväl för

ifrågasatt assistent kunde arbetsutrymme beredas i hushållningssällskapets

fastighet.

Genom nu skisserad organisation av Alträsks och Sunderbyns försöksgårdar

tillkommer alltså enligt utredningsmannens mening behov av assistent

utöver den för Alträsk enbart beräknade organisationen, under det att å

andra sidan behovet av särskild föreståndare för Sunderbyns försöksgård,

med eller utan andra uppgifter, utgår. Utredningsmannen har funnit det

ur organisatorisk och ekonomisk synpunkt mest rationellt att de bada försöksgårdarna

på angivet sätt ställas under gemensam ledning, sedan Sunderbyn

förvärvats av staten.

Bostad åt försöksgårdsför estån daren är enligt utredningsmannen

åtminstone tillsvidare icke behövlig å någon av försöksgårdarna. Föreståndaren

beräknas lia sin bostad i Lulea, där arbetslokaler för honom och

assistenten kunna förhyras i hushållningssällskapets fastighet.

Angående driftkostnaderna för Sunderbyns försöksgård har utredningsmannen

erinrat, att dessa, frånsett avlöning åt kemisk-växtbiologiska

anstaltens föreståndare och försöksassistent samt förman vid försöksgarden,

enligt redogörelsen i de senaste årens berättelser över anstaltens verksamhet

utgjort 7,000 kronor.

Därest försöksgården övertoges av staten, torde kostnaderna ökas med belopp

motsvarande andel i hyra av arbetslokaler i Lulea samt expenser för

försöksgårdarnas ledning, vilka utgifter hittills upptagits bland kemisk växtbiologiska

anstaltens för olika uppgifter gemensamma kostnader. Vidare

borde beräknas ökade kostnader för konstgödsel, enär kemisk-växtbiologiska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

anstalten för försöksgårdarnas verksamhet i viss utsträckning mottagit konstgödsel

i gåva av konstgödselfirmor, under det att den nya statliga försöksorganisationen

förutsatte, att dylika gåvor icke finge mottagas. Jämväl andra

förändringar i driftkostnadsberäkningarna finge förutsättas.

Utredningsmannen har vidare framhållit, att kemisk-växtbiologiska anstalten

bedriver fast försöksverksamhet vid ett av Luleå stad för ändamålet

tillsvidare upplåtet område å Mjölkudden, benämnt Hagalunds forsö

k s f ä 11, beläget i närheten av Notviken omkring 5 km från Luleå.

Det av anstalten för närvarande disponerade området innehölle omkring 1

hektar. Ytterligare ett lika stort område å Mjölkudden, som under ett antal

år ställts till förfogande för Sveriges utsädesförenings filial, beräknades inom

kort ånyo biha disponibelt för anstalten. Det hade inhämtats att ifrågavarande

försöksfält möjligen kunde få tillsvidare begagnas för den statliga

försöksverksamheten, i händelse att Sunderbyn försöksgård övertoges av

.staten. Emellertid iiade utredningsmannen ifrågasatt, huruvida fältet vore

av det värde för försöksverksamheten, att försöken där borde fortsättas. Det

hade anmärkts, att jorden till sin beskaffenhet vore mycket ojämn, samt att

den vore synnerligen bristfälligt dränerad. Någon stadigvarande övervakning

av försöken å fältet kunde ej ifrågakomma, då området vore obebott. Intresset

av att äga tillgång till försöksfältet minskades ytterligare därav, att andra

iakttagelser knappast kunde göras å fältet än sådana, som vore möjliga vid

den jämförelsevis närbelägna Sunderbyn försöksgård.

Utredningsmannen funne det angeläget, att försöksgårdsorganisationen i

Norrbottens län utbyggdes med fasta försöksfält, och att därvid företrädesvis

sådana områden bleve företrädda, som med hänsyn till jordmån och

övriga odlingsbetingelser i förhållande till redan tillgängliga fasta försöksanläggningar

erbjöde tillfällen till nya för jordbruket viktiga rön. Ehuru

ur denna synpunkt och av andra skäl allvarliga erinringar kunde göras mot

lämpligheten av Hagalunds försöksfält, borde försöksverksamheten där ej

nedläggas, irman förslag kunnat framläggas örn nytt lämpligare försöksfält.

Det torde få ankomma på den blivande nya ledningen för den statliga försöksverksamheten

att undersöka lämplig förläggning av försöksfält inom

länet. Försöksfält torde böra organisatoriskt sett ansluta sig till försöksgård

och kostnaderna för försöksverksamheten å fältet upptagas å försöksgårds

stat. Så länge försök anordnades å Hagalunds försöksfält, som bestode av

fastmarksjord och dessutom läge närmare Sunderbyn än Alträsks försöksgård,

torde det vara naturligt att försöksfältet hänfördes till Sunderbyn

försöksgård.

Kostnaderna för försöksverksamheten å Hagalunds försöksfält hade under

år 1936 utgjort kronor 823:24, vartill kommit resekostnader för tillsyn av

försöken med kronor 58: 50.

Särskilda beräkningar hava av utredningsmannen uppgjorts rörande erforderliga

anslag för försöksgårdsverksam heten i Norrbottens

län efter statens övertagande av densamma. Dessa beräkningar, som

utmynna i framställning örn anslagsbehov för tiden 1/1—30/G 1939 må anföras

redan i detta sammanhang, enär de äro av betydelse för blivande jämförelse

mellan anslagsbehov för kemisk-växtbiologiska anstaltens hittillsvarande arbetsuppgifter

under olika organisationsformer:

I förut angiven plan för organisationen av försöksgårdsväsendet i Norrbottens

län hade beräknats, att Alträsks och Sunderbyns försöksgårdar skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

13

stå under gemensam ledning av en föreståndare i löneställningen B 24, samt

att för anställande av assistent med tjänstgöring vid försöksgårdarna under

vegetationsperioderna finge anvisas arvode å 4,200 kronor. Med hänsyn

härtill föresloges, att från och med 1 januari 1939 i personalförteckningen

för lantbrukshögskolan upptoges utöver eljest beräknad personal en försöksgårdsföreståndare

i nämnd löneställning, samt att i högskolans stat för nästa

budgetår beräknades dels för dennes avlöning under tiden 1Ii—■30/e 1939 kronor

4,257, beräknat efter ortsgrupp G och med iakttagande av minskning i

avlöningsbelopp motsvarande avdrag enligt civila tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet, dels för avlöning under samma tid

åt en assistent 2,100 kronor. Härtill komme kallortstillägg för den ordinarie

tjänsten.

Beträffande omkostnaderna för försöksgårdarna har utredningsmannen

erinrat, att lantbrukshögskolans styrelse med hänsyn till förevarande utredning

rörande betingelserna för uppdelning av kemisk-växtbiologiska anstaltens

arbetsuppgifter, ej ansett sig böra i anslagsäskanden för nästa budgetår

upptaga anslagsberäkning för Alträsks försöksgård. Med hänsyn härtill har

sådan beräkning ansetts böra göras av utredningsmannen för såväl Alträsks

som Sunderbyns försöksgård. I anslutning härtill har utredningsmannen

anfört följande.

Frånsett avlöningar åt försöksgårdsföreståndare och assistent, vilkas avlöningar

föreslagits skola upptagas i lantbrukshögskolans avlöningsstat, uppstode

för försöksgårdarna gemensamma kostnader för hyra av arbetslokaler

i Luleå. Såsom förut nämnts kunde dessa erhållas i hushållningssällskapets

fastighet i Luleå. Härvid beräknades ett rum åt föreståndaren, storlek 6.1

X 4.3 m, ett rum för assistent, tillika inrymmande bibliotek, 4.3 X 4.3 m, ett

materialrum, 2.5 X 4.3 m, del i vindskontor, toalettrum, källare och garagebyggnad.

Hyreskostnaden beräknades till 840 kronor om året. För värme,

lyse och städning beräknades en kostnad av 250 kronor om året. Kostnad

för bestridande av nödiga vaktmästargöromål kunde genom anlitande av

hushållningssällskapets vaktmästare inskränkas till 400 kronor örn året.

För skrivmaterial, papper och trycksaker beräknades 350 kronor om året.

Årskostnaden för telefonabonnemang utgjorde 110 och för samtalsavgifter

omkring 200 kronor. För anskaffning och underhåll av kontorsinventarier

torde böra upptagas 300 kronor. De sålunda beräknade årskostnaderna för

de till försöksgårdarna hörande arbetslokalerna i Luleå utgjorde alltså sammanlagt

2,450 kronor. Utredningsmannen föresloge, att för ändamålet

hälften av angivna beloppet eller, i runt tal, 1,250 kronor anvisades för

tiden Vi—30/o 1939.

Beträffande hittillsvarande inkomster och utgifter för Alträsks försöksgård,

frånsett avlöningar till föreståndare och assistent, har utredningsmannen

hänvisat till följande ur räkenskapssammandrag för år 1936 hämtade

uppställning.

I n k o m s t e r.

Statsanslag ........................ kronor 8,800: —

Jordbruk och ladugård ............ » 4,307:12

Diverse inkomster .................. » 1,734: 97 kronor 14,842:09

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Utgifter.

Avlöningar ........................ kronor 3,230: —

Jordbruket ........................ » 8,205:23

Ladugården ...................... » 358:37

Inventarier och byggnader............ » 544: 03

Resor, skatter, försöksringar m. m......» 2,935: 38 kronor 15,273:01.

Posten »diverse inkomster» hade väsentligen inneburit gåvor av konstgödsel.

Den vid posten »avlöningar» angivna summan avsåge avlöning åt vid försöksgården

anställd och där boende förman, under det att utgifterna för

»jordbruket» i huvudsak hänförde sig till kostnader för annan arbetskraft.

Förmannen åtnjöte förutom kontant lön fri bostad och 4 liter mjölk om

dagen.

Utredningsmannen har vidare återgivit av anstaltsstyrelsen till Kungl.

Majit ingiven anslagsberäkning avseende Alträsks försöksgård för ej blott

den del av budgetåret, varurfder försöksgården avses skola stå under anstaltens

ledning, utan även för tiden Vi—so/« 1939, då försöksgården förutsättes

vara införlivad med det statliga försöksgårdssystemet. I denna anslagsberäkning

upptages statsbidrag med 10,425 kronor.

Med ledning av tidigare års räkenskaper har undersökts, i vilken utsträckning

beräknade omkostnader och uppbördsmedel fördela sig på olika halvår.

Härvid har befunnits, att utgifterna under förra hälften av budgetåret

äro avsevärt drygare än under senare hälften och att samtidigt inkomsterna

äro mindre under förra hälften.

Orsakerna till dessa förhallanden vore väsentligen, att arbetskostnaderna

vore störst under förra hälften, och att inkomsten av höförsäljning i huvudsak

inflöte under senare hälften av budgetåret. Nettoutgiftens fördelning

på olika budgetår hade av försöksledningen vid anstalten ansetts sammanhänga

med tidpunkten för likvidering av inköpt konstgödsel, i det att

örn likviden därav skedde under senare hälften av budgetåret, dettas andel

i nettoutgiften borde utgöra omkring 40 procent, men eljest allenast omkring

20 procent. Utredningsmannen saknade anledning att föreslå utgifts- och

inkomststat för försöksgården för tid, varunder denna befunne sig under ledning

av kemisk-växtbiologiska anstalten.

Beträffande tiden 1j1—30/e 1939, då Alträsks försöksgård avses vara underställd

lantbrukshögskolan, har utredningen för denna försöksgård upprättat

följande anslagsberäkning:

Alträsks försöksgård.

Omkostnader.

1. Expenser .......................................... kronor

2. Övriga utgifter:

a. Avlöningar till jordbrukspersonal m. m. kronor 2,250

b. Underhåll av byggnader ............ » 200

c. Inköp och underhåll av inventarier .... » 200

d. Skatter och försäkringar ............ » 400

e. Inköp av kraftfoder och melass .... » 150

f. Inköp av konstgödsel och kalk ...... » 2,300

200

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

15

g. Inköp av utsäde .................... kronor

h. Diverse utgifter för växtodlingen .... »

i. Diverse utgifter för husdjuren........ »

j. Resor Luleå—-Alträsk .............. »

k. Analyskostnader .................. »

1. Diverse omkostnader för lanthushållningen

saint oförutsedda utgifter ....

200

100

200

300

300

200 kronor 6,800

Summa kronor 7,000.

Särskilda uppbördsmedel.

a. av växtodling m. m................................. kronor 1,600

b. av husdjursskötsel .................................. » 850

Summa kronor 2,450.

Sammandrag.

Omkostnader ........................................ kronor 7,000

Särskilda uppbördsmedel ........................... » 2,450

Nettoutgift kronor 4,550.

Utredningsmannen har vidare erinrat, att styrelsen för kemisk-växtbiologiska

anstalten i skrivelse till Kungl. Majit med anslagsäskanden för budgetåret

1938/1939 angivit beräknad nettoutgift för Sunderbyns försöksgård

till 7,000 kronor enligt särskild specifikation. Beträffande beräknade

utgifter har anmärkts, att kontant avlöning åt förmannen vid försöksgården,

3,072 kronor om året, ej belastade utgiftspost i specifikationen,

utan inginge i anstaltens gemensamma utgiftspost för löner.

I betänkandet har föreslagits, att, så länge statlig försöksverksamhet utövas

vid det Luleå stad tillhörande Hagalunds försöksfält, detta

organisatoriskt sett bör anslutas till Sunderbyns försöksgård. Med hänsyn till

de erinringar, som ansetts böra göras mot fältets lämplighet för försöksändamål,

har en utveckling av verksamheten där ej synts böra tillrådas. För verksamhetens

upprätthållande i ungefär samma utsträckning som nu ha för

tiden ‘/i—3°Ib 1939 ansetts kunna beräknas i huvudsak följande särskilda

utgifter:

Avlöningar till jordbrukspersonal ........................ kronor 300

Inköp av gödselmedel ................. » 150

Inköp av utsäde ...................................... » 50

Diverse utgifter för växtodling............................ » 50

Resor ................................................ » 50

Summa kronor 600.

Av växtodlingen kunde för samma tid påräknas inkomst med 50 kronor.

Vid beräkning av utgifter för Sunderbyns försöksgård för tiden

Vi—3% 1939 har i motsats mot nuvarande anordning avlöning åt förmannen

ansetts böra inräknas i posten avlöningar till jordbrukspersonal m.

m. Under förutsättning att verksamheten vid försöksgården under angivna

tid bedrives på ungefär samma sätt som för närvarande och med iakttagande

att omkostnader och uppbördsmedel avseende Hagalunds försöksfält upp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

tagas i beräkningen för försöksgården, har utredningsmannen beträffande

denna försöksgård för tiden Vi—3% 1939 upprättat följande anslagsberäkning:
Sunderbyns

försöksgård.

Omkostnader.

1. Expenser .......................................... kronor 200

2. övriga utgifter:

a. Avlöningar till jordbrukspersonal m. m. kronor 2,850

b. Underhåll av byggnader ............

»

300

c. Inköp och underhåll av inventarier ....

»

250

d. Skatter och försäkringar ............

»

350

e. Inköp av kraftfoder och melass ......

»

350

f. Inköp av konstgödsel och kalk........

»

1,450

g. Inköp av utsäde ....................

»

250

h. Diverse utgifter för växtodlingen......

»

150

i. Diverse utgifter för husdjuren ........

»

400

j. Resor Luleå—Sunderbyn m. m.......

»

300

k. Analyskostnader ....................

l. Diverse omkostnader för lanthushållnin-

»

300

gen samt oförutsedda utgifter ........

»

200

7,150

Summa

kronor

7,350.

Särskilda uppbördsmedel.

a. av växtodling m. m........................

kronor

250

b. av husdjursskötsel .......................

1,750

Summa

kronor

2,000.

Sammandrag.

Omkostnader ...............................

kronor

7,350

Särskilda uppbördsmedel.....................

2,000

Nettoutgift kronor 5,350.

Utredningsmannen har betonat, att han funnit det ankomma på den blivande

centrala försöksledningen att väcka förslag till förstärkta anslag för

utvecklande eller omläggning av försöksverksamheten å ifrågavarande försöksgårdar,

och i huvudsak förordat årsanslag till möjliggörande av försöksdrift

å gårdarna i nuvarande omfattning.

Utöver förut angiven fast försöksverksamhet bedrives, såsom utredningsmannen

framhållit, under kemisk-växtbiologiska anstaltens ledning sådan

försöksverksamhet vid Norrbottens läns lantmannaskolor

i Gran och Matarengi.

Skoljordbruket vid Gran upptager enligt utredningen i areal, bland annat,

14 hektar åker och 11.5 hektar bete och äng och vid Matarengi jordbruket,

bland annat, 25 hektar åker och 2 hektar bete och äng.

Kostnaderna för de fasta försöksstationerna vid Grans och Matarengi lantmannaskolor

uppgivas hava för år 1936 utgjort tillhopa 857 kronor 55 öre,

vartill kommit resekostnader för tillsyn av försöken med 109 kronor 90 öre.

Vid bedömande av frågan om den framtida dispositionen av nu nämnda

fasta försök har utredningsmannen erinrat, att riksdagen enligt förslag av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

17

Kungl. Majit för budgetåret 1937/1938 anvisat 20,000 kronor till bidrag till

fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.

Han har vidare anfört.

Denna medelstilldelning byggde på en genom styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet verkställd utredning angående

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål enligt vilken 18 å 20 försöksstationer

vid dylika skolor borde träda i verksamhet under år 1937. I kungörelse

den 21 maj 1937 (nr 240) hade Kungl. Majit nied upphävande av

kungörelsen den 3 december 1918 (nr 1008) angående anordnande av fast

fältförsöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor

förordnat, att för anordnande av fast försöksverksamhet på växtodlingens

område finge enligt föreskrift och under ledning av centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, i den män anvisade medel därtill

lämnade tillgång, vid statsunderstödd lantbruks- och lantmannaskola inrättas

fast försöksstation för centralanstalten. På centralanstalten ankomme

att träffa överenskommelse med vederbörande skola örn inrättande av fast

försöksverksamhet vid skolan. För här avsedd försöksverksamhet ägde skola

åtnjuta bidrag av statsmedel med högst följande belopp, nämligen dels

ett grundbelopp av femtio kronor för varje fältförsök, dels ett tilläggsbelopp

av två kronor femtio öre för varje i sådant försök ingående parcell.

Kungörelsen innehölle därutöver åtskilliga villkor för statsbidrags åtnjutande.

Enligt utredningsmannens mening vore det av stor vikt att skoljordbruken

vid Norrbottens läns lantmannaskolor begagnades för försöksverksamhet.

Med hänsyn till försökens planläggning och kontroll samt deras utnyttjande

för iakttagelser av mera allmänt intresse, torde det vara ändamålsenligast

att dessa hittills av kemisk-växtbiologiska anstalten ledda försök från och

med år 1939, då den allmänna nyorganisationen av försöksväsendet på jordbruksområdet

trädde i tillämpning, inordnades i det statliga försöksstationsväsen,

som reglerades av berörda kungörelse den 21 maj 1937. Då enligt

vad utredningsmannen inhämtat hittills anslaget belopp för försöksstationer

i huvudsak tagits i anspråk för ifrågavarande verksamhet vid lantbruks- och

lantmannaskolor i andra län än Norrbottens län, torde bliva erforderligt att

för möjliggörande av avtal om sådan verksamhet vid Norrbottens län tillhörande

lantmannaskolor ett något ökat belopp anvisades till försöksstationsverksamheten.

Centralanstalten beräknade för närvarande, att statsbidragen

till skolorna för försöksverksamheten under kalenderåret utbetalades

under senare delen av samma kalenderår. Enär motsvarande förfaringssätt

torde komma att tillämpas tillsvidare och även under budgetåret 1939/

1940, då ledningen av ifrågavarande verksamhet beräknades hava övertagits

av den nya med anknytning till lantbrukshögskolan avsedda försöksorganisaiionen,

erfordrades emellertid ej för budgetåret 1938/1939 ökat statsbidrag

till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.

Utredningsmannen, som sålunda föreslagit, att försöksverksamheten vid

skoljordbruken inordnas i det statliga försöksstationsväsen, som regleras av

Kungl. Maj :ts kungörelse den 21 maj 1937 (nr 240), har förutsatt, att försöksverksamheten

vid ifrågavarande skolor enligt de i nämnda kungörelse

angivna grunder säkerställcs genom principbeslut vid innevarande års riksdag

samt att från och med budgetåret 1939/1940 beräkning av anslag sker

med hänsyn till möjligheten alt åvägabringa sådan försöksverksamhet jämväl

vid dessa skolor.

Bihang lill riksdagen* protokoll IDUS. I sami. A r 2.5/. ^

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Beträffande den lokala fältförsöksverksamheten i Norrbottens

län har utredningsmannen erinrat, att den direkta skötseln därav

handhaves av hushållningssällskapets konsulenter, men att bearbetning och

tolkning av försöksresultaten samt dessas publicering ombesörjts av kemisk-växtbiologiska

anstalten. Kostnaderna hava enligt utredningsmannen

under år 1936 utgjort omkring 4,400 kronor, oberäknat försöksresultatens

publicering. Utredningsmannen anför vidare:

Riksdagen hade efter förslag av Kungl. Majit för budgetåret 1937/1938 anvisat

anslag till bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m. med

129,000 kronor. Enligt kungörelse den 21 maj 1937 (nr 239) hade Kungl.

Majit förordnat, att den med statsmedel understödda lokala gödslings- och

sortförsöksverksamheten skulle stå under ledning och kontroll av centralanstalten

för försöksväsendet på jordbniksområdet. Hushållningssällskap finge

enligt kungörelsen för anordnande genom hushållningssällskapet självt eller

särskilda försöksringar för gödslings- och sortförsök åtnjuta bidrag av statsmedel

med följande belopp, nämligen för lokalt gödslingsförsök, däri inbegripet

kalkningsförsök eller annat jämförbart fältförsök, högst tjugu kronor

samt för lokalt sortförsök högst trettio kronor. Därutöver finge av statsmedel

utgå bidrag för inköp av enligt centralanstaltens anvisningar anskaffade,

för gödslingsförsöken erforderliga konstgödselmedel. Åtskilliga villkor

för åtnjutande av ifrågavarande bidrag vore föreskrivna i kungörelsen.

För Norrbottens läns hushållningssällskap hade, efter ansökan, av Kungl.

Majit beräknats statsbidrag av ifrågavarande medel med tillhopa 2,120

kronor. Därjämte hade av ifrågavarande anslag till hushållningssällskapet

beviljats bidrag till inköp av konstgödsel med 600 kronor.

De lokala försöken inom Norrbottens län hade sålunda redan på samma

sätt, som gällde för landet i dess helhet underställts den centrala statliga

försöksverksamhetens ledning. Ifrågavarande försöks tolkning och försöksresultatens

publicering skedde även för innevarande år genom kemisk-växtbiologiska

anstalten, men dessa åtgöranden ägde allenast övergångskaraktär.

Utredningsmannen har förutsatt, att uppgifter rörande lokala fältförsök

för framtiden underställas den centrala statliga försöksverksamhetens ledning.

I Kungl. Majits berörda kungörelse angående statsbidrag till lokala gödslings-

och sortförsök har, såsom utredningsmannen erinrar, föreskrivits, att

inom varje hushållningssällskaps område, där sådan statsunderstödd försöksverksamhet

bedrives, skall finnas en av hushållningssällskapets förvaltningsutskott

utsedd försökskommitté med uppgift att främja ändamålsenlig

organisation, förståndig planläggning och gott handhavande av

försöksverksamheten inom området. Utredningsmannen förordar, att denna

kommitté må tillerkännas vissa särskilda uppgifter rörande den fasta försöksverksamheten.

Han anför härom följande:

Då försöksverksamheten inom Norrbottens län under lång följd av år bedrivits

under ledning eller tillsyn av kemisk-växtbiologiska anstalten samt

den enhetliga lokala tillsynen över försöksverksamhetens olika grenar inom

orten ansetts vara till fördel för försöksverksamheten, hade övervägts, huruvida

icke den enligt nyssnämnda kungörelse för den lokala gödslings- och

sortförsöksverksamheten inom Norrbottens län avsedda försökskommittén

lämpligen kunde utöver sin egentliga uppgift tillerkännas befogenhet att hos

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

19

den statliga försöksverksamhetens ledning väcka förslag rörande planläggning

och handhavande av den fasta försöksverksamheten i länet. En sådan

anordning, vilken även av kemisk-växtbiologiska anstaltens styrelse och

Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott betraktades som

en viktig angelägenhet, syntes ägnad att stimulera intresset inom orten för

försöksproblemen och att tillföra försöksledningen nyttiga uppslag och erfarenhetsrön.

Med hänsyn härtill förordade utredningsmannen, att berörda

förslagsställande befogenhet tillerkändes ifrågavarande försökskommitté genom

bestämmelser utfärdade av Kungl. Maj:t. Härvid förutsattes att i

försökskommittén inginge föreståndaren för länets försöksgårdar. Vidare

ansåges synnerligen lämpligt, om i sådan nämnd insattes försöksledare vid

försöksstation i länet samt representanter för kemisk analysverksamhet och

frökontroll.

I avseende å den vid kemisk-växtbiologiska anstalten bedrivna kemiska

analysverksamheten har jag vid behandlingen av ärendet angående

den kemiska analys- och kontrollverksamheten för jordbrukets behov

redogjort för utredningsmannens förslag samt för de i anledning därav

avgivna yttrandena. Jag torde här allenast böra angiva, att i betänkandet

förordats inrättande i Luleå av fristående kemisk station med årligt

statsunderstöd av 6,000 kronor, varjämte föreslagits statligt utrustningslån

till anstalten å 10,000 kronor.

Utredningsmannen har vidare diskuterat förutsättningarna för

fortsatt upprätthållande av frökontrollanstalt i

Luleå efter ifrågasatt nedläggande av kemisk-växtbiologiska anstalten.

Han har därvid erinrat, att till frökontrollanstalten utgår särskilt understöd

av statsmedel, och att för denna anstalt föras särskilda räkenskaper, men

att densamma likväl är starkt anknuten till kemisk-växtbiologiska anstalten.

Styrelsen för frökontrollanstalten bestode av samma personer som de för

kemisk-växtbiologiska anstalten utsedda styrelseledamöterna. Föreståndaren

för sistnämnda anstalt vore föreståndare jämväl för frökontrollanstalten.

Där anställd assistent innehade tillika befattning vid kemisk-växtbiologiska

anstalten. Frökontrollanstaltens lokaler vore belägna i Norrbottens läns

hushållningssällskaps förvaltningsbyggnad i samband med kemisk-växtbiologiska

anstaltens lokaler.

Frökontrollanstaltens ekonomiska ställning framginge av följande räkenskapssammandrag

för år 1935/1936.

Inkomster.

Anslag av landstinget .........

Anslag av hushållningssällskapet

Analysavgifter ..............

Diverse inkomster ............

Avlöning åt assistent

Avlöning åt extra biträden

Avlöning åt vaktmästare . .

kronor

1,000: —

»

600: —

»

800: —

kronor

2,400:

—

»

1,743:

33

»

44:

27

Summa

kronor

4,187:

60.

e r.

kronor

—: —

»

1,50»: —

»

760:70

»

200: —

kronor

2,460:

70

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 251.

Pensionsavgift ...................................... kronor 20: —

Lokal med värme, lyse och städning ................ » 750: —

Apparater och förbrukningsartiklar .................. » 663:65

Diverse utgifter .................................... » 157:50

Årets överskott .................................. » 135: 75

Summa kronor 4,187:60.

Utredningsmannen har beträffande den allmänna organisationen av frökontrollväsendet

i korthet anfört följande.

Undersökningar av utsädesvaror genom statens organ utövades av statens

centrala frökontrollanstalt. Därjämte funnes frökontrollverksamhet anordnad

vid sex av staten understödda lokala anstalter. Dessa vore belägna

i Linköping, Skara, örebro, Härnösand, Torsta i Jämtlands län samt i Luleå.

Statsunderstödet utginge med 1,000 kronor till var och en av de lokala anstalterna.

Som villkor för erhållande av statsbidrag skulle enligt Kungl.

Maj:ts kungörelse den 18 juni 1926 (nr 260) gälla, bland annat, att det eller

de hushållningssällskap eller landsting, inom vilkas områden lokal frökontrollanstalt

skulle hava sin huvudsakliga verksamhet, vart för sig eller i förening

skulle förbinda sig att lämna anstalten kontant understöd med minst

samma belopp som det sökta statsbidraget, att till anstaltens förfogande

ställdes lämplig lokal och tidsenlig utrustning, samt att anstaltens verksamhet

bedreves i enlighet med för dylik anstalt gällande av Kungl. Maj:t fastställt

reglemente. Gällande reglemente den 18 juni 1926 (nr 259) innehölle

beträffande personalorganisationen, att vid anstalt skall vara anställd en

föreståndare och, om så erfordrades, en assistent samt i mån av behov erforderligt

antal frökontrollbiträden.

För frökontrollanstaltens i Norrbottens län vidkommande har analysfrekvensen

samt anstaltens inkomst av fröanalyser under senaste 10-årsperiod

angivits i följande uppställning: _

Å r

A

n a 1 y

er fö

r

Summa

prov

Analysin-

komster

Kr.

Jord-

bruk.

% av

samtl.

Frö-

lland!.

% av

samtl.

Andra

% av

samtl.

1936/37

675

76

53

6

158

18

886

2,113:50

1935/36

492

79

72

10.5

121

17.5

685

1,743: 33

1934/35

407

77

68

13

51

10

526

1,537:50

1933/34

228

60

51

13

102

27

381

1,014: -

1932/33

278

67

19

4.5

117

28.5

414

1,112:50

1931/32

382

76

7

1

115

23

504

967: 25

1930/31

467

76

21

3

129

21

617

1,526: 25

1929/30

343

76

23

5

84

19

450

673: 50

1928/29

1,746

92

19

i

124

7

1,889

2,343:15

1927/28

648

73.5

7

i

226

25.5

881

1,338: —

Summa

5,666

340

1,227

7,233

14,368: 98

Medeltal för 10 år

566

78

34

5

123

17

723

1,437

Utredningsmannen har härefter anfört följande:

En påfallande ojämnhet i siffrorna för de första åren av 10-årsperioden

kunde utläsas av uppställningen. Det stora antalet prov 1928/29 uppgåves

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

21

hava berott på, att sommaren 1928 i Norrbotten varit så kall oell våt, att

jordbrukarna i allmänhet vore osäkra örn användbarheten av sitt utsäde. Vid

kontrollen hade även all havre befunnits oduglig liksom en stor del av kornet

samt praktiskt taget allt vallväxtfrö. Det stora antalet prov under nämnda

år förde emellertid med sig, att hushållningssällskapet, som förut lämnat

anslag till helt avgiftsfria analyser, sett sig nödsakat inskränka anslaget för

detta ändamål. Detta, liksom det förhållandet att all vallväxtfröodling genom

två somrars synnerligen dåliga väderlek lidit stor skada, hade medfört, att

antalet prov hastigt sjunkit. De senare årens stadiga ökning i analysfrekvensen

finge anses häntyda särskilt på en stegring av vallfröodlingen inom länet.

De anförda siffrorna kunde icke sägas angiva tillvaron av någon mera

betydande frökontrollverksamhet vid anstalten. Analysinkomsterna vore små.

Det kunde givetvis diskuteras, huruvida ej frökontrollverksamheten för Norrbottens

läns vidkommande borde omhändertagas av statens centrala frökontrollanstalt

och uppsamlingsställen för fröprovens mottagande och befordrande

till sistnämnda anstalt anordnas. Arbetet vid den centrala frökontrollanstalten

skulle endast i relativt ringa mån tyngas av de analyser, som

för närvarande utfördes vid ifrågavarande lokala frökontrollanstalt. Säkerligen

kunde en större grad av noggrannhet i avseende å analysresultat förutsättas

vid den centrala anstalten med dess överlägsna resurser. Ur dessa

synpunkter skulle måhända en centralisering av frökontrollen synas böra förordas.

A andra sidan talade starka skäl för bibehållandet i Norrbottens län av en

lokal frökontrollanstalt. Enligt tillgängliga sammanställningar för de senaste

åren utgjordes Norrbottens läns frökontrollanstalts klientel till 71 procent av

jordbrukare, under det att antalet från fröhandlare insända prov utgjorde

allenast 10.5 procent. Det vöre vid sådant förhållande uppenbart, att man

måste fästa stor vikt vid den inverkan på analysfrekvensen från odlarnas sida,

som en eventuell omläggning av kontrollverksamheten skulle medföra. Härvid

finge framhållas, att floer, som producerats i sydligare delar av landet,

i härdighet visat sig starkt underlägsna de inom Norrbottens län frambragta

fröerna. Tillgången på inhemska fröer vore emellertid för närvarande otillräcklig.

Det vore därför av största betydelse för det norrländska jordbruket,

att den egna fröodlingen stimulerades, så att detta jordbruk kunde i erforderlig

utsträckning förses med ett för klimatet lämpligt frömaterial, men jämsides

härmed måste tillses, att detta material för höjande av dess kvalitet

så långt möjligt underkastades en fortlöpande kontroll. Åtgärder, som kunde

äventyra beståndet och utvecklingen av en sådan kontroll, borde ej vidtagas.

Med hjälp av de av 1937 års riksdag anvisade medlen till särskilda stödåtgärder

för det norrländska jordbruket ämnade hushållningssällskapet, enligt

vad utredningen inhämtat, igångsätta en intensiv propaganda för ökad och

rationaliserad fröodling. Som ett led i denna propaganda vöre tänkt, att fröutställningar

och premieringar av framgångsrika fröodlare skulle anordnas.

Bearbetning och bedömning av frömaterialet vore avsett att ske vid frökontrollanstalten

i Luleå. Hushållningssällskapets fröodlingsnämnd, vars arbetsmöjligheter

ökades genom berörda anslag, vilket väl finge beräknas komma

att under ett antal år i viss utsträckning upprepas, stöde i sitt arbete i nära

samverkan med frökontrollanstalten. Genom anstalten erhölle nämnden överblick

över de olika länsdelarnas fröodling och upplysningar angående fröodlingarnas

värde enligt gjorda analyser.

Även för Norrbottens lantmannaförbund, vilket, bland annat, hade till uppgift

att förse jordbrukarna med lämpliga floer, hade tillvaron av en lokal

frökontrollanstalt ägt stor betydelse. Förbundet sökte i första hand anskaffa

det för Norrbottens odlingsförhållanden mest tjänliga frömaterialet och hän
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

vände sig därvid till frökontrollanstalten, som enligt bemyndigande av jordbrukare,

vilkas fröer undersökts, meddelade undersökningarnas resultat. Frökontrollanstalten

kunde därigenom lämna anvisningar på för odling lämpliga

stammar inom länet och även på sådant sätt tjäna fröodlingsintresset.

För upprätthållandet av kännedomen om förefintliga möjligheter till kontroll

och av intresset därför bland enskilda jordbrukare torde tillvaron av

lokal frökontrollanstalt vara av största betydelse. Proven avlämnades och

hämtades i mycket stor utsträckning vid personliga besök å anstalten av odlarna

själva. Dessa komme därvid i tillfälle att med anstaltens personal diskutera

fröernas olika värde och medlen till höjning av kvaliteterna. Elever

vid lantmannaskolorna i länet besökte anstalten och toge kännedom örn dess

verksamhet.

Utredningsmannen har vidare anfört, att intresset för bibehållandet av länets

frökontrollanstalt inom hushållningssällskapet är synnerligen stort, och

att svårigheter icke anses möta för erhållande av tillräckliga anslag från hushållningssällskap

och landsting utöver statsbidraget för verksamhetens fortbestånd.

En företagen överslagsberäkning bär, enligt vad utredningsmannen

upplyser, givit vid handen, att driften av frökontrollanstalten efter ett nedläggande

av kemisk-växtbiologiska anstalten ej behöver medföra mera betydande

ökning av kostnaderna i förhållande till de nuvarande.

Med hänsyn till anförda omständigheter och med understrykande av det

värde för växtodlingen, särskilt under nu planlagda statliga åtgärder för upphjälpande

av det norrländska jordbruket, en till Luleå förlagd frökontrollanstalt

anses medföra, uttalar sig utredningsmannen bestämt för, att statsanslag

med hittills utgående belopp ställes till förfogande för driften av denna

anstalt även efter en förutsatt omläggning av de arbetsuppgifter, som nu

handhavas av kemisk-växtbiologiska anstalten.

I betänkandet lia vissa jämförelser gjorts mellan årskostnader

under olika driftsformer. Utredningsmannen har framhållit

att han ansett sig böra framlägga sådana jämförelser, även om de kunna

anses schematiska och icke i alla avseenden fullt adekvata. Han har

ytterligare understrukit, att hänsyn givetvis ej kunnat av honom tagas till

de anspråk i avseende å försöksverksamheten, som av den blivande statliga

försöksledningen må finnas befogade.

Jämförelserna avse statens årskostnader för i huvudsak motsvarande

verksamhet som vid den kemisk-växtbiologiska anstalten bedrivna, dels under

nuvarande organisationsform, dels under förutsättning att från anstaltens

verksamhet enligt statsmakternas beslut år 1936 avskiljes allenast Alträsks

försöksgård, dels under förutsättning att den i det föregående föreslagna organisationen

genomföres. Kostnaderna anföras i avrundade tal.

Nuvarande organisation.

1) Statsbidrag till kemisk-växtbiologiska anstalten för

budgetåret 1937/1938 .............................. kronor 38,000

2) Statsbidrag till lokal försöksverksamhet för samma bud
getår.

(Upptages här, ehuru anslaget utbetalas till hushållningssällskapet.

) .............................. » 2,700

Summa kronor 40,700.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

23

Organisation förutsättande statens övertagande av

allenast Alträsks försöks gård.

1) Statsbidrag till kemisk-växtbiologiska anstalten, från
räknat

för Alträsk beräknat bidrag ................ kronor 29,100

2) Statsbidrag till lokal försöksverksamhet enligt 2

ovan.................................... * 2,700

3) Avlöning till föreståndare för Alträsks försöksgård, oberäknat

kallortstillägg och dyrortstillägg.............. » 8,500

4) Arbetslokaler i Luleå för försöksgårdsföreståndaren .... » 2,000

5) Nettoutgift för Alträsks försöksgård ........... » 11,000

Summa kronor 53,300.

Organisation enligt utredningsmannens förslag.

1) Avlöningar till försöksgårdsföreståndare

och assistent, oberäknat kallorts- och

dyrtidstillägg ...................... kronor 12,700

2) Arbetslokaler i Luleå .............. » 2,400

3) Nettoutgift för Alträsks försöksgård . . » 11,000

4) Nettoutgift för Sunderbyns försöksgård

jämte försöksfältet vid Hagalund ... » 12,000 kronor 38,100

5) Statsbidrag till försöksstationer .................... » 2,000

6) Statsbidrag till lokal försöksverksamhet enligt 2

ovan ........................................... * 2,700

7) Statsbidrag till kemisk station............... » 6,000

Summa kronor 48,800.

Utredningsmannen har vidare anfört:

Det förordade förslaget torde alltså ställa sig ekonomiskt gynnsammare för

staten än den organisation, som skulle erhållas efter statens övertagande av

allenast Alträsks försöksgård. men utan förändring i huvudsak av kemiskväxtbiologiska

anstaltens övriga uppgifter. Härjämte finge anmärkas, att

hushållningssällskapet och landstinget i Norrbottens län lämnade bidrag till

kemisk-växtbiologiska anstalten med omkring 18,000 kronor om året, under

det att enligt utredningsmannens förslag från dessa anslagsgivare ej beräknades

högre årsanslag till anstaltsverksamhet än 9,800 kronor, vilket bidragsbelopp

beräknats bliva erforderligt för drift av kemisk station.

Ovanstående beräkningar avsåge ej anslagsbehov för frökontrollanstalten

i Luleå, som vore en ur anslagssynpunkt fristående institution. Efter kemiskväxtbiologiska

anstaltens nedläggande torde emellertid frökontrollanstalten

komma i behov av något starkare stöd av lokala bidragsgivare.

Då, såsom jag förut erinrat, utredningsmannens förslag örn inrättande av Yttranden,

fristående lantbrukskemisk station i Luleå behandlats i samband med frågan

angående den kemiska analys- och kontrollverksamheten för jordbrukets

behov, beröras ej här inkomna yttranden i vad de angå nämnda törslag.

Beträffande yttrandena i övrigt hava invändningar ej framställts mot

grunderna för föreslagen uppdelning av kemisk-växtbiologiska

anstaltens arbetsuppgifter. Icke i något yttrande

förordas att statsunderstöd till anstalten skall utgå från och med den

1 januari 1939. 1 avseende å vissa detaljer hava särskilda uttalanden gjorts

av de över betänkandet hörda.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Beträffande föreslagen avlöning till föreståndaren vid

Sunder byns och Alträsks försöksgårdar bär statskontoret

anfört, att till dess ytterligare erfarenhet vunnits angående den lämpligaste

organisationen av den statliga försöksverksamheten i Norrbottens län, föreståndaren

bör erhålla anställning som tjänsteman å extra stat i 24:e lönegraden.

Över drift kostnadsberäkning arna har statskontoret och styrelsen

för kemisk-växtbiologiska anstalten yttrat sig.

Statskontoret har härom anfört, att dessa kostnader i huvudsak undandraga

sig statskontorets bedömande, men att ämbetsverket ansett sig böra

ifrågasätta örn tillräcklig anledning förefinnes för statsverket att vidmakthålla

den fasta försöksverksamheten å Hagalunds försöksfält, vilket i organisatoriskt

hänseende avsetts att hänföras under Sunderbyn. Av utredningen

har ansetts framgå att värdet av denna försöksverksamhet är synnerligen

ringa, varjamte påpekats att dessa försök beräknats draga en årlig kostnad

av närmare 1,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har erinrat, att styrelsen i skrivelse den 31 augusti

1937 med förslag till anslagsäskanden inom styrelsens förvaltningsområde

vid bedömande av behovet av statsbidrag till Alträsks försöksgård för tiden

1 juli—31 december 1938 utgått från det för budgetåret 1937/1938 anvisade

statsbidraget till denna försöksgård, 8,900 kronor, och beräknat att 80 procent

härav eller 7,100 kronor skulle erfordras för sagda halvår.

Utgifterna under första hälften av budgetåret torde nämligen vara avsevärt

större än under dess senare hälft, samtidigt som inkomsterna vore

mindre, enär höförsäljningsmedlen inflöte först under senare hälften av

budgetåret. Då enligt 1937 års riksdags beslut förefintlig varubehållning av

1938 års skörd utan ersättning skulle överlämnas till staten vid dess förutsatta

övertagande av ifrågavarande försöksgård den 1 januari 1939, skulle

enligt ovannämnda beräkningsgrunder statsbidraget för tiden 1 januari—

30 juni 1939 kunna begränsas till 1,800 kronor, enär inkomsterna av förenämnda

höförsäljning i så fall skulle tillfalla staten. Då emellertid vissa

ekonomiska svårigheter skulle kunna uppstå under första halvåret efter

försöksgårdens överlämnande i ny ägo, om statsbidraget begränsades så

starkt som till 1,800 kronor, ansåge lantbruksstyrelsen sig icke böra göra

något yrkande i nu antydd riktning. Lantbruksstyrelsen hade för övrigt

intet att erinra mot här föreslagna statsbidrag till ifrågavarande försöksgårdar

och försöksfält.

Kemisk-växtbiologiska anstaltens styrelse har anfört att de av utredningsmannen

beräknade årskostnaderna synts något för låga.

Sålunda utgjorde för närvarande kostnaden för telefonabonnemang 180

kronor och för samtalsavgifter 200 kronor eller tillhopa 380 kronor om året.

Någon minskning av denna utgift kunde efter omorganisationen knappast

komma i fråga. Till inköp av böcker samt prenumeration och bindning av

tidskrifter hade intet särskilt anslag upptagits i det framlagda förslaget. Det

måste anses vara av största betydelse, att försöksgårdsledningen sattes i

stånd att taga del av utkommande facklitteratur, och att denna för framtiden

så bevarades, att den kunde tjäna institutionerna till stöd i deras arbete.

För detta ändamål torde böra beräknas 200 kronor örn året. Slutligen syn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

25

tes det ofrånkomligt, att det i överensstämmelse med andra liknande institutioner

här beräknades ett visst årligt anslag för täckande av oförutsedda

utgifter, förslagsvis 250 kronor. Enligt de av styrelsen ovan framförda synpunkterna

borde årskostnaderna för försöksgårdarnas arbetslokaler i Luleå

beräknas till 2,970 kronor, varför för tiden Vi—3% 1939 i runt tal 1,500

kronor skulle behövas.

Beträffande förslaget örn anordningen av fasta försöksstationer

vid vissa skol jordbruk bar Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott

framhållit, att länets hushållningssällskap har för avsikt

att snarast möjligt inrätta en lantbruksskola å Björkfors egendom inom

Neder-Kalix socken, samt att vissa statsbidrag beviljats för ändamålet. Utskottet

har funnit det synnerligen angeläget, att vid beräkning av anslag

för försöksstations verksamheten hänsyn tages till behovet av försöksstation

även vid nu nämnda lantbruksskola.

Särskilda uttalanden rörande fortsatt statsunderstöd till frökontrollanstalt

i Luleå ha gjorts av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

statens centrala frökontrollanstalt, Norrbottens läns landsting samt styrelsen

för kemisk-växtbiologiska anstalten. Ur dessa yttranden må återgivas

följande.

Statskontoret har ansett sig icke böra motsätta sig att statsbidrag tillsvidare

beräknas med 1,000 kronor årligen till upprätthållande av en frökontrollstation

i Luleå.

Lantbruksstyrelsen har anfört, att frökontrollanstaltens verksamhet enligt

vad utredningsmannen konstaterat har ganska liten omfattning.

Det kunde därför, såsom utredningsmannen framhölle ifrågasättas om

icke denna verksamhet utan större olägenheter skulle kunna övertagas av

statens centrala frökontrollanstalt och uppsamlingsställen för mottagande

och befordrande av fröprov till sistnämnda anstalt anordnas. Då emellertid

ifrågavarande lokala frökontrollanstalts klientel till allra största delen utgjordes

av jordbrukare och den producerade frövarans kvalitet vöre starkt

beroende av väderleksförhållandena under växttiden, syntes^ en lokal frökontrollanstalt

i övre Norrland med dess speciella klimatförhållanden kunna

vara befogad. Intresset för kontrollerad frövara kunde nämligen tänkas

avtaga, om en lokal frökontrollanstalt icke funnes, till men för det norrländska

jordbruket, vilket vore i behov av egna fröodlingar, som kunde

förse detsamma med för klimatet lämpligt frömaterial. Lantbruksstyrelsen

ansåge sig därför — trots sin tveksamhet örn lämpligheten av ett upprätthållande

i allmänhet av lokala frökontrollanstalter vid sidan av statens

centrala frökontrollanstalt eventuellt med lokala filialer böra tillstyrka

bifall till föreliggande förslag.

Statens centrala frökontrollanstalt bär betonat att det är av stöl sta vikt,

att den officiella kontrollen över utsädesvaror verkar fullt likformigt och i

alla avseenden enhetligt.

Detta vore endast möjligt under förutsättning att denna verksamhet bildade

en fast organisatorisk enhet, d. v. s. med andra ord, att den omhänderhades

av statens eget organ, statens centrala frökontrollanstalt, analogt roed

vad fallet vore i våra grannländer. Till det centrala organet kunde sedan

vara knutna en eller eventuellt ett pär filialer. Ett dylikt system hade dock

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

ännu ej blivit fullt genomfört i vårt land. Visserligen hade centrala frökontrollanstalten

sedan 10 år tillbaka en filial i Skåne, men för övrigt bedreves

dylik verksamhet av 6 jämförelsevis fristående statsunderstödda frökontrollanstalter,

vilka sistnämnda endast finge verkställa vissa kontrollåtgärder

och vilkas sammanlagda analys- och plomberingsverksamhet ej

uppginge till hälften av den centrala anstaltens.

Det torde emellertid på intet sätt vara tillrådligt att förorda inrättandet

i Luleå av en filial utav den centrala frökontrollanstalten, enär en dylik

filial skulle för statsverket medföra alltför stora kostnader i förhållande till

omfattningen av den verksamhet, som skulle kunna påräknas. Vid frökontrollanstalten

i Luleå hade nämligen i genomsnitt för de senaste 5 åren, 1932/

33—1936/37, i medeltal per år blott 578 prov blivit undersökta. Kostnaderna

härför hade i genomsnitt per år uppgått till cirka 3,870 kronor, oaktat

någon del av föreståndarens lön ej upptagits i nämnda belopp. Detta innebure

alltså en kostnad av ungefär 6 kronor 85 öre för varje analys. Omkostnaderna

för en filial av centrala frökontrollanstalten endast för Norrbottens

län skulle naturligtvis bliva högst avsevärt högre, även örn en enda statstjänsteman

med biträde av tillfällig arbetskraft skulle kunna handhava hela

verksamheten. Något annorlunda skulle saken emellertid säkerligen ställa

sig örn de tre nu i Norrland verkande frökontrollanstalterna, Torsta, Härnösand

och Luleå, ersattes nied en filial av anfört slag, förlagd till lämplig

plats. Ett dylikt förslag kunde mycket väl inom en snar framtid bliva

aktuellt, örn den föreslagna indragningen av kemiska stationen i Härnösand,

till vilken därvarande frökontrollanstalt vore knuten, komme till stånd.

För Norrbottens vidkommande skulle frökontrollverksamheten enklast och

billigast kunna ordnas genom att därvarande hushållningssällskap på lämpliga

platser inom länet anordnade uppsamlingsplatser, där jordbrukare kunde

inlämna analysprov och få dem insända till centrala frökontrollanstalten,

vilken sedermera i sin tur översände analysbevisen direkt till vederbörande

uppdragsgivare. Genom en dylik anordning skulle analyskostnaderna

under nyss anförda 5-årsperiod endast uppgå till cirka 1,500 kronor i

medeltal per år eller till cirka 2 kronor 601 öre per prov mot förut anförda 6

kronor 85 öre. För centrala frökontrollanstalten skulle en av det anförda föranledd

ökning av verksamheten ej innebära några som helst svårigheter, vilket

torde vara lätt att förstå vid ett omnämnande av att under högsäsong

inkommer till anstalten ofta under 3 å 4 dagar ett lika stort provantal som

analyseras vid Luleå-anstalten under hela året.

Det anförda förslaget innebure tvivelsutan den enklaste och mest rationella

lösningen av frökontrollverksamhetens organisation i Norrbottens län.

Visserligen anfördes i betänkandet en del motiv för bibehållande av en

frökontrollanstalt därstädes, men dessa motiv kunde ej tillmätas någon som

helst avgörande betydelse. Då det emellertid torde vara lämpligast att, såsom

förut berörts, i ett sammanhang ordna frökontrollspörsmålet för hela

Norrland, syntes det på sakens nuvarande ståndpunkt kunna medgivas, att

under vissa förutsättningar en viss brökontrollverksamhet tillsvidare upprätthölles

vid en till Luleå förlagd frökontrollanstalt. Förutsättningen härför

måste emellertid av kostnadshänsyn vara, att saken ordnades på ett

i förhållande till verksamhetens obetydliga omfattning lämpligt sätt. Av

denna anledning vore det nödvändigt, att en dylik frökontrollanstalt finge

disponera erforderliga utrymmen i de lokaler, i vilka den föreslagna kemiska

stationen skulle inrymmas, samt att analysarbetena endast omhänderhades

av en assistent och att alltså ej någon föreståndare för anstalten

anställdes. För erhållande av statsbidrag stötte emellertid en anordning av

sistnämnda slag på vissa svårigheter, enär härför enligt gällande reglemente

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

för statsunderstödda frökontrollanstalter (Sv. författningssamling nr 259/

1926) fordrades, att vid varje dylik anstalt skulle finnas en föreståndare

med av lantbruksstyrelsen godkänd kompetens. Hittills hade kemisk-växtbiologiska

anstaltens föreståndare varit föreståndare jämväl för frökontrollanstalten,

men fortsättningsvis kunde man omöjligen förutsätta, att föreståndaren

för den kemiska stationen skall kunna besitta dylik kompetens.

Då emellertid frökontrollanstaltens verksamhet, som hittills huvudsakligast

komme att omfatta vägledande analyser för jordbrukare, och då slatsplombering

mycket sällan förekomme, torde detta spörsmål med Kungl.

Maj :ts medgivande kunna ordnas så, att ansvaret för sagda analysverksamhet

åvilade en assistent, vars kompetens i berörda hänseende skulle vitsordas

av lantbruksstyrelsen, men att vid anstalten statsplombering ej finge verkställas.

Skulle dylik kontrollåtgärd i enstaka fall påfordras, skulle anstalten

vara skyldig att hänvisa vederbörande till centrala frökontrollanstalten.

Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott och styrelsen för kemiskvåxtbiologiska

anstalten lia båda understrukit behovet av frökontrollanstalt

i Luleå. Styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten har anfört i

huvudsak följande:

Till vad av utredningsmannen anförts för fortsatt upprätthållande avlänets

frökontrollanstalt finge styrelsen lämna sitt livligaste instämmande.

Den besparing staten skulle göra på ett nedläggande av denna anstalt torde

bliva synnerligen obetydlig. Skillnaderna i noggrannhet på de analysresultat,

som kunde erhållas vid den centrala frökontrollanstalten, och resultaten

från härvarande anstalt vore med visshet icke sa stora, att de kunde tillmätas

någon som helst praktisk betydelse. Som redan i betänkandet framhållits

talade mångdubbelt starkare skäl för ett fortsatt uppehållande av

frökontrollanstaltens verksamhet med statsbidrag. Med sin intima kännedom

örn de lokala förhållandena tvekade icke styrelsen att förklara, att ett

eventuellt nedläggande av anstalten skulle få katastrofala följder för länets

fröodling.

I det förslag till proposition angående den kemiska analys- och kontroll-Departementsverksamheten,

som samtidigt härmed framlägges, behandlas, bland annat, c e,en''

utredningsmannens förslag örn inrättande från och med den 1 januari 1939

av en fristående kemisk station. Såsom framgår av propositionsförslaget

biträdes där utredningsmannens förslag i nu berörda hänseende.

Jag ämnar i en följande avdelning väcka förslag örn förvärvande för statens

räkning av kemisk-växtbiologiska anstalten tillhöriga Sunderbyns försöksgård.

Vid bifall härtill möjliggöres att denna försöksgård och Alträsks

försöksgård, vilken enligt förut omnämnda åren 1936 och 1937 av riksdagen

fattade beslut skall från och med den 1 januari 1939 införlivas med

det statliga försöksgårdssystcmet, drivas under gemensam föreståndares

ledning. Såsom torde framgå av utredningen tillgodoses härigenom försöksverksamhetens

intresse att i övre Norrland äga tillgång till gårdar för

försök på såväl fastmark som myrmark. Utredningsmannen har framhållit,

att det av kemisk-växtbiologiska anstalten för försök brukade, av Luleå

stad upplåtna Hagalunds försöksfält, av olika angivna skäl ansetts mindre

väl ägnat för sitt ändamål, men förordat att anslag tillsvidare lämnas till

uppehållande av försöksverksamheten vid fältet i avvaktan på anskaffa!!-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

det av fält av lämpligare beskaffenhet. Då försöksledningen torde böra beredas

rådrum att avveckla försöksverksamheten vid detta fält, förordar jag

att anslag för nästa budgetår anvisas för ändamålet. Det torde emellertid

få förväntas, att blivande försöksledning så snart ske kan inkommer med

det förslag till ändrad anordning i berörda hänseende, som synes vara av

behovet påkallat.

Jag biträder utredningsmannens förslag om placering av föreståndaren

för Alträsks och Sunderbyns försöksgårdar å ordinarie stat i lönegraden B

24. För denne skulle sålunda beräknas avlöning inklusive kallortstillägg

med 8,691 kronor eller i runt tal 8,700 kronor. Mot förslaget örn anställande

av assistent med arvode av 4,200 kronor örn året för tjänstgöring vid försöksgårdarna

under vegetationsperioderna och vid anstalten för jordbruksförsök

under andra tider av året har jag intet att erinra. De avlöningsbe-*

lopp, som för tiden V*—30 le 1939 erfordras, torde böra utgå på 1 an t bruk sliögskolans

avlöningsanslag med halva årsbelopp, för föreståndaren

under posten avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat med ett till 4,400 kronor uppräknat belopp och för assistenten under

posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, med 2,100 kronor.

Av utredningsmannen förordad anordning att försöksgårdsföreståndaren

jämte assistent beredas förhyrda arbetslokaler i hushållningssällskapets

fastighet i Luleå vill jag biträda. Mot beräknade omkostnader för arbetslokalerna,

avseende expenser och övriga utgifter till ett sammanlagt belopp

av 1,250 kronor för tiden Vi—3% 1939 har jag ingenting att erinra. Ej

heller finner jag anledning till erinran mot de av utredningsmannen för

samma tid beräknade omkostnader och särskilda uppbördsmedel för Alträsks

och Sunderbyns försöksgårdar, medförande en nettoutgift för den

förstnämnda försöksgården med 4,550 kronor och för den sistnämnda, inklusive

utgifter och inkomster för Hagalunds försöksfält, med 5,350 kronor.

För ifrågavarande omkostnaders bestridande erforderliga medel torde böra

anvisas å lantbrukshögskolans omkostnadsstat för budgetåret 1938/1939.

Då särskilda anslag ställas till förfogande för anordnande av försöksverksamhet

vid skoljordbruk samt för lokal fältförsöksverksamhet, torde få förutsättas

att ansökningar örn bidrag i föreskriven ordning göras för angivna

ändamål. Det torde kunna förväntas, att vid berörda anslags bestämmande

all erforderlig hänsyn tages för betryggande av den försöksverksamhet

som i nu nämnda former bedrives i Norrbottens län.

Mot utredningsmannens förslag att sådan försökskommitté som avses i

Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 maj 1937 (nr 239), utöver uppgifter rörande

den med statsmedel understödda lokala gödslings- och sortförsöksverksamheten,

tilldelas befogenhet att hos den statliga försöksverksamhetens ledning

väcka förslag rörande planläggning och handhavande av den fasta försöksverksamheten

i länet har jag intet att invända.

Till frökontrollanstalten i Luleå, som har sin verksamhet anordnad i nära

anknytning till kemisk-växtbiologiska anstalten, utgår för närvarande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

29

särskilt statsunderstöd med ett belopp av 1,000 kronor. I årets statsverksproposition

under nionde huvudtiteln, punkt 97, har föreslagits motsvarande

understöd till frökontroll anstalten för budgetåret 1938/1939. Därest frökontrollanstalten

även efter förutsatt upphörande av kemisk-växtbiologiska

anstalten kan drivas i huvudsak enligt de i kungörelsen den 18 juni 1926

(nr 260) angående statsunderstöd till lokala frökontrollanstalter stadgade

villkor, torde statsunderstöd till anstalten tillsvidare böra utgå. Skulle det

visa sig lämpligt att någon lindring i eljest gällande villkor för dylika statsunderstöd

komme till stånd beträffande frökontrollanstalten i Luleå, torde

fråga därom få prövas av Kungl. Maj:t.

3. Statens övertagande av Sunderbyns försöksgård.

Utredningsmannen, som med hänsyn till försöksverksamhetens rationel- utredningsla

anordnande funnit, att staten borde övertaga driften av Sunderbyns för- mannsnsöksgård,

har erinrat, att det för möjliggörande av försökens planläggning

och utförande på lång sikt och för erhållande av nödig stadga i försöksgårdsorganisationen

ansetts lämpligast, att staten med äganderätt innehade

sina försöksgårdar. Vid förda förhandlingar angående statens övertagande

av försöksverksamheten vid gården hava utredningsmannen och de sakkunniga

därför ansett sig böra eftersträva, att överlåtelse av gården med äganderätt

komme till stånd.

Följande uppgifter lämnas i betänkandet angående tillkomsten av

försöksgården:

Enligt gåvobrev den 7 maj 1904 hade kemisk-växtbiologiska anstalten

av änkefru Lotty Bruzelius, född Kempe, och bruksägaren Seth Kempe emottagit

ett penningbelopp av 30,000 kronor att användas för anordnande av

ett större försöksfält och för befrämjande i samband därmed av anstaltens

försöksverksamhet. I gåvobrevet hade föreskrivits, att anstaltens styrelse

skulle äga att för försöksfältets inköpande och iordningställande använda

dels de räntemedel, som kunde hava upplupit å fonden, dels av

fondens kapitalbehållning ett belopp av högst 5,000 kronor, som skulle på

visst angivet sätt till fonden återbetalas. Därest kemisk-växtbiologiska anstalten

av en eller annan orsak komme att upphöra med sin verksamhet,

skulle ifrågavarande belopp av 30,000 kronor jämte det med fondens medel

anskaffade försöksfältet med därtill hörande byggnader och inventarier

överlämnas till Norrbottens läns hushållningssällskap att för något likartat

ändamål användas.

Av medel ur gåvofonden köpte anstalten 3 hus mtl Sunderbyn nr 6 enligt

avhandling den 1 maj 1908. ....... „ .

För verksamheten vid den sålunda av anstalten förvarvade forsoksgarden

hade bruksägaren Kempe sedermera enligt anmälan till anstaltens styrelse

å dess sammanträde den 4 juni 1914 såsom gåva överlämnat 10,000 kionor,

vilket belopp enligt styrelsens beslut skulle tilläggas ovannämnda donationsfond

och »innestå i anstaltens försöksgård vid Sunderbyn». Fondens

kapitaltillgångar hade från och med år 1914 enligt uppgift av anstaltens räkenskapsförare

bokförts på följande sätt:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 251-

I värdepapper ........................................ kronor 30,000

I Sunderbyns försöksgårds fastighet .................... » 7,500

I Sunderbyns försöksgårds inventarier .................. » 2^500

Summa kronor 40,000.

Ytterligare hade bruksägaren Seth Kempe till anstalten under år 1925 donerat

35,000 kronor, som jämte ränteavkastning kommit försöksgården till

godo för utvidgning, uppodling, bebyggelse, inventarieköp m. m. Dessa

gåvomedel hade sålunda icke fonderats. Vid 1936 års utgång utgjorde återstående

behållning av ifrågavarande gåvomedel 1,850 kronor. Något dokument

rörande denna gåva förefunnes enligt uppgift ej.

Genom köp den 17 januari 1927 hade anstalten för 6,952 kronor 40 öre

förvärvat ett nytt område, som tillagts försöksgården. Denna bestode därefter

av 1768 mantal litt. F2 b Sunderbyn 610, varå kemisk-växtbiologiska anstalten

beviljats lagfart den 17 maj 1910 samt av den från 83/i728 mantal

av Sunderbyn 6° avsöndrade lägenheten Sunderbyn 627, varå anstalten erhållit

lagfart den 17 maj 1927. Fastigheterna angränsade varandra.

År 1932 hade kemisk-växtbiologiska anstalten för uppförande av byggnader

vid försöksgården av Kungl. Majit beviljats bidrag av lotterimedel

med 25,000 kronor.

Enligt tillgängligt utdrag av jordregistret innehölle fastigheten 37/7es mantal

Sunderbyn nr 6, betecknad 610, en areal av 33.4950 hektar, därav 8.80

hektar tomter, åker och dylikt, 3.7820 hektar äng, 0.31 hektar odlingsmark

samt 20.6030 hektar avrösningsjord. Från fastigheten hade genom avsöndringar

avskiljts följande områden, nämligen Bodvallen nr 1 (Sunderbyn 614)

å 1.98 hektar samt Strandarne nr 1 (Sunderbyn 616) å 1.2930 hektar. Sammanlagda

arealen av de avskilda områdena utgjorde alltså 3.2730 hektar och

återstoden 30.2220 hektar.

Fastigheten Sunderbyn 627, avsöndrad från 83/1728 mantal av Sunderbyn 6°

innehölle enligt jordregistret i areal 9.9320 hektar. Härifrån hade frånskiljande

av mark ej skett.

Sammanlagda arealen av den av kemisk-växtbiologiska anstalten ägda försöksgården

utgjorde alltså (30.2220 + 9.9320 =) 40.1540 hektar. Härav uppgåves

24.5 hektar vara uppodlade.

För biträde vid beskrivning och värdering av fastigheten jämte inventarier

har utredningsmannen anlitat kamreraren i Västerbottens läns hushållningssällskaps

egnahemsnämnd agronomen A. V. Zingmark samt ordföranden i

Överluleå sockens kommunalnämnd förre riksdagsmannen R. Selberg. Avbeskrivningen

inhämtas i huvudsak följande:

Åkerjorden utgjordes till övervägande delen av mjäla och finmo i ett

plant mot sydväst svagt sluttande fält. Å icke fullt hälften av åkerarealen

utgjordes ytskiktet av toi’v, som dock icke hade större djup än att underliggande

fastmark nåtts vid plöjning.

Jordens beskaffenhet finge anses vara god för jordbruksändamål.

Åkerjorden vore medelst öppna avloppsdiken indelad i tio skiften, vilka

vore täckdikade. En del täckdikning vore utförd för dikningsförsök.

Enligt uppgift hade åkerarealen under de senaste vegetationsperioderna

disponerats på följande sätt:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majlis proposition nr 251.

Skifte

Areal

1937

1938

I—IV

5.0

Fasta försök

Fasta försök

V

3.5

Vall 2

Vall 3

VI

3.5

2.7

Träda

Vall 1

0.8

Korn

Vårsäd

VII

3.0

1.5

Vall 4—6

Vårsäd

1.5

Vall 4

Vall 5

VIII

2.5

1.25

Havre

Havre

1.25

Havre

Havre

IX

2.5

Vall 1

Vall 2

X

4.0

Bete

Bete

Hemskiftets skogsmark, utgörande omkring 4 hektar, hade tämligen gott

värde för skogsbruk. Utskiftet, till stor del bestående av försumpad mark,

hade mindre värde. Till egendomen hörande skogsskiften kunde icke avkasta

erforderligt husbehovsvirke.

Vid försöksgården funnes följande byggnader:

Manbyggnad, 15.4 m lång, 6.15 m bred och 4.1 m hög vid väggbandet,

av trä, under tegeltak, indelad i kök med skafferi, 2 rum, tambur, 2 garderober,

trapputrymme och vindfång i första våningen samt 3 rum, 3 garderober,

litet tvättrum och trapputrymme i övre våningen. Byggnaden hade

år 1932 varit föremål för omändringsarbeten och därvid på längden tillbyggts

4.8 m, varigenom nuvarande kök och ett ovanför liggande sovrum

tillkommit. Under tillbyggnaden funnes källarvåning av betong, sorn sammanbyggts

med en under gamla byggnaden förut befintlig källare, likaledes

av betong. Sockeln under gamla byggnaden vore av kilad sten. Väggarna

i tillbyggnaden vore uppförda av plank med två varv bräder och pappmellanlägg.

I övrigt vore väggarna av timmer med invändig liggande panel med

mellanrum mot timmerväggarna fyllt med torvströ. Utvändigt vore byggnaden

försedd med panel av liggande fasspont. Uppvärmning skedde medelst

varmvattenelement från panna i köket. Elektriska ledningar, som omlagts

vid förutnämnda ombyggnad, vore av god beskaffenhet.

Byggnaden hade vid besiktning ansetts böra bliva föremål för reparationsarbeten

i följande avseenden:

1. Det nuvarande värmesystemet, som icke fungerade tillfredsställande,

borde omläggas. Värmepannan syntes böra placeras i källaren.

2. I samtliga rum, särskilt köket, borde väggarna varmbonas.

3. I stället för nuvarande ytterpanelen av liggande fasspont, som icke

utgjorde erforderligt skydd för väggarna, borde påsättas ny ytterpanel av

stående bräder med läkt.

4. Vatten- och avloppsledningar borde indragas i samtliga rum å övre

våningen, då även tvättrum för personalen kunde anläggas.

5. Nuvarande trappuppgång till övre våningen, som vore synnerligen

obekväm, borde omläggas.

6. Badrum eller duschinrättning borde inrättas.

7. Brokvisten borde ombyggas.

Ekonomibyggnad, 44.3 lii lång, 10.3 m bred och 4.7 m hög vid

väggbandet nied i vinkel tillbyggt gödselrum 10.0 m långt, 10.3 lii brett och

2.5 in högt vid väggbandet. Socklar nied grundmurar och plintar av betong.

Varmväggarna vöre uppförda enligt nopsasystem av 3 X 5 X 10" cenienltegel

med två isoleringsrum, varav det yttre fyllts med kolstybb. Övriga

väggar vore uppförda av trä nied stående ytterpanel. Yttertaket vore av korrugerad

plåt utan underlag av trä.

I byggnadens bottenplan funnes följande utrymmen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 251-

Kostall med plats för 16 klavbundna djur samt boxar för ungdjur, häststall

med tre spiltor, svinstall med tre boxar, foderrum, motorrum för mjölkningsmaskin,

kylrum, kok- och tvättrum, två vindfång, redskapsbod, vedbod,

magasin. Foderskulle i hela byggnadens längd finnes å övre planet.

Rovrum vore anlagt såsom källare under kostallets golv. Ekonomibyggnaden,

som uppfördes år 1932, vore byggd på omsorgsfullt sätt och vore i

gott skick.

Visthusbod på betongsockel, av resvirke med liggande ytterpanel,

tak av spån, 6 m lång, 4 m bred och 3 m hög vid väggbandet. I bottenplanet

funnes två utrymmen, varav det ena vore provisoriskt inrett och sommartid

användes såsom sovrum för personalen. A övre planet funnes öppen vind.

Byggnaden vore i gott skick.

Redskapsbod, gammal timmerlada, 8.8 m lång, 7 m bred och 2.7 m

hög vid väggbandet, under spåntak. Byggnaden vore i mindre gott skick.

Jordkällare med tegelväggar och överbyggnad av trä; i dåligt skick.

Sommar ladugård av spantervirke 8.2 m lång, 6 m bred och 3.7 m

hög vid väggbandet. Nedre botten vore inredd till sommarladugård med

golv av trä. Golvet till övre botten bestode av IV2" sekunda virke. Byggnaden

användes nu till redskapsrum och foderlada. Byggnaden vore uppförd

av klent virke och befunne sig i ej fullt tillfredsställande skick.

Foderlada under spåntak, 35 m lång, 9 m bred och 3.7 m hög vid

väggbandet med tillbyggt våghus i storleken respektive 4.8 X 5 X 3.5 m.

Byggnaden vore uppförd på cementplintar, gjutna till frostfritt djup, med

väggar av resvirke och stående panel samt golv av spontad 2" plank. Byggnaden

vore i mycket gott skick.

Över de vid försöksgården befintliga inventarierna hava upprättats

särskilda förteckningar, örn dessa inventarier anföres i betänkandet följande:

De levande inventarierna vore av mycket god beskaffenhet

och välvårdade. Nötkreatursbesättningen vore av fjällras med icke obetydligt

avelsvärde. Ett premierat sto av nordsvensk ras funnes.

De döda inventarierna vore ej fullt tillräckliga för gårdens behov.

Befintliga kör- och åkerbruksredskap vore huvudsakligen av äldre modeller

och av ej fullt god beskaffenhet.

Av utredningsmannen anlitade värderingsman hava med hänsyn till byggnadernas

anläggningskostnader efter avdrag av beräknade kostnader för erforderliga

reparationer angivit följande värden å byggnaderna:

Manbyggnad ........................................ kronor 8,000

Ekonomibyggnad .................................... » 22,500

Visthusbod .......................................... » 500

Redskapsbod ........................................ » 100

Jordkällare .......................................... » __

Sommarladugård .................................... » 200

Foderlada .......................................... » 4,000

Summa kronor 35,300.

Egendomen med åbyggnader har emellertid av besiktningsmännen åsatts

ett saluvärde av 27,700 kronor. Detta värde överensstämmer med

taxering sv är de t, varav enligt tillgängligt bevis 25,400 kronor utgjorde

uppskattat jordbruksvärde och 2,300 kronor skogsvärde.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Inventarierna vid Sunderbyn hava uppskattats till ett värde avis,

293 kronor.

Vid årsskiftet 1937—1938 beräknad varubehållning har ansetts äga ett

värde av 2,585 kronor 50 öre.

Enligt gravationsbevis den 16 november 1937 besväras fastigheten

Sunderbyn 610 icke av andra inteckningar än dem som däri fastställts:
1)

1924 den 15 maj, § 157, statens järnvägar för rätt att framdraga och

för all framtid bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 20 mars

1924 med Norrbottens kemisk-växtbiologiska anstalt; 2) 1924 den 15 maj,

§ 158, statens järnvägar för rätt att framdraga och under en tid av 50 år

bibehålla en svagströmsledning enligt kontrakt den 20 mars 1924 med Norrbottens

kemisk-växtbiologiska anstalt; 3) 1924 den 22 december, § 118,

Kungl. Majit och kronan såsom ägare av Porjusfallen och därinvid belägna

fastigheter för rätt att framdraga och för all framtid bibehålla en högspänningsledning

enligt kontrakt den 5 oktober 1924 med Norrbottens kemiskväxtbiologiska

anstalt; 4) 1930 den 7 november, § 204, Kungl. Majit och

kronan såsom ägare av Porjusfallen och därinvid belägna fastigheter för

rätt att framdraga och för alla framtid bibehålla en högspänningsledning

enligt kontrakt den 19 juli 1930 med kemisk-växtbiologiska anstalten, Luleå,

varjämte anmärktes, att inteckning sökts uti en »bysamfällighet» under Sunderbyn

men att ansökningen förklarats vilande; 5) 1923 den 15 maj, § 335,

Statens järnvägar för rätt att framdraga och under en tid av femtio år bibehålla

en svagströmsledning enligt kontrakt den 27 maj 1923 med C. O. Nordlander.

Vidare hade enligt gravationsbeviset anteckning skett dels den 16 maj

1927, § 161, att statens järnvägar den 16 juni 1926 fått stämning å bland

andra Sunderby byamän såsom ägare av till Sunderby hörande »gemensamt

avtag» med yrkande örn expropriation av rätt att framdraga högspänningsledning,

dels den 11 juli 1927, § 189, att oniförmälda expropriation enligt

länsstyrelsens anmälan av den 24 maj 1927 vore fullbordad, dels den

19 april 1928, § 165, att statens järnvägar den 17 januari 1928 fått stämning

å bland andra Sunderby byamän såsom ägare till »en samfällighet»

med yrkande örn expropriation av rätt att framdraga elektrisk svagströmsledning,

dels den 18 juni 1928, § 201, att oniförmälda expropriation enligt

länsstyrelsens anmälan av den 14 juni 1928 vore fullbordad.

Beträffande fastigheten Sunderbyn 627 besväras denna enligt gravationsbevis

den 16 november 1937 icke av andra inteckningar än dem, som

fastställts:

1) 1906 den 16 mars, § 29, uti bl. a. 55/768 mantal Sunderbyn 69 Unb>

och Ava byamän för rätt till en 3.6 m. bred väg från allmänna landsvägen

till Lule älv enligt avhandling den 23 oktober 1904 med O. A. Wikström;

2) 1922 den 16 oktober, § 40, lili de 55/13824 mantal av Sunderbyn 628, varå

Oskar Wikström och hans hustru Lydia Wikström den 21 december 1925,

g 68, erhållit lagfart, statens järnvägar för rätt att framdraga och för ali

framtid bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 25 februari

1921 med N. B. Lundberg såsom god man för Johan Viktor Wikström; 3)

1922 den 16 oktober, 8 56, uti de 389/13824 mantal av Sunderbyn 628, varå

Oskar Ferdinand Wikström den 15 maj 1920, 8§ 78, 80 och 81, erhållit

lagfart, statens järnvägar för rätt att framdraga och för all framtid bibehålla

en högspänningsledning enligt kontrakt den 16 februari 1921 med

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 251. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Oskar F. Wikström; 4) 1922 den 16 oktober, § 51, uti de 55/3456 mantal av

Sunderbyn 628, varå Oskar Ferdinand Wikström och hans hustru Lydia

Wikström den 15 maj 1923, § 94, och den 16 oktober 1925, §§ 41 och 42,

erhållit lagfart, Statens järnvägar för rätt att framdraga och för all framtid

bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 16 februari 1931

med Gottfr. Carlsson såsom förmyndare för Anders Vikström, Betty Vikström,

Nanny Vikström och Edit Vikström; 5) 1923 den 15 oktober, § 68,

uti de 499/13824 mantal av Sunderbyn 62S, varå Oskar Ferdinand Wikström

och hans hustru Lydia Wikström den 15 maj 1920 och 1923, §§ 78, 80, 81

och 94, erhållit lagfart, Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av Porjusfallen

och därinvid belägna fastigheter för rätt att framdraga och för all

framtid bibehålla en högspänningsledning enligt kontrakt den 30 april 1923

med Oskar F. Wikström och Lydia A. Wikström; 6) 1924 den 19 juli, § 195,

uti de 389/13824 mantal av Sunderbyn 628, varå Oskar Ferdinand Wikström

den 15 maj 1920, §§ 78, 80 och 81, erhållit lagfart, statens järnvägar för

rätt att framdraga och under en tid av 50 år bibehålla en svagströmsledning

enligt kontrakt den 8 maj 1923 nied Oskar Wikström och Lydia Wikström;

samt 7) 1925 den 21 december, § 101, uti de 165/13824 mantal av

Sunderbyn 628, varå Oskar Wikström och hans hustru Lydia Wikström den

16 oktober 1925, §§ 41 och 42, och den 21 december 1925, § 68, erhållit

lagfart, Kungl. Majit och kronan såsom ägare av Porjusfallen och därinvid

belägna fastigheter för rätt att framdraga och för all framtid bibehålla en

högspänningsledning enligt kontrakt den 12 oktober 1925 med Oskar Wikström

och Lydia Wikström samt N. P. (B.) Lundberg såsom god man för

Jonas (Johan) Wiktor Wikström.

Utredningsmannen har framhållit, att sålunda icke någon av fastigheterna

besväras av penninginteckning eller avkomsträtt.

Såsom ovan angivits hava värdena av den fasta och den lösa egendomen

tillhörande Sunderbyn uppskattats till följande belopp:

Fast egendom ........................................ kronor 27,700

Inventarier vid försöksgården (omkring) ................ » 15,300

Beräknad varubehållning (omkring) .................... » 2,600

Summa kronor 45,600.

Härtill kommer vissa vid kemisk-växtbiologiska anstaltens lokal i Luleå

befintliga möbler och andra inventarier enligt särskild förteckning, vilka ej

åsatts särskilda värden.

Beträffande uppställda överlåtelsevillkor anför utredningsmannen, att anstalten

ej gör anspråk på full ekonomisk gottgörelse för nämnda egendom

vid en överlåtelse därav till staten.

Emellertid vore det angeläget för anstalten att i samband med den avveckling

av dess verksamhet i hittillsvarande form, som bleve en följd av

den nya organisationen, därest denna komme till stånd, kunna till hushållningssällskapet

betala vissa uppkomna skulder.

Ifrågavarande skulder till hushållningssällskapet härrörde av dels ett för

täckande av brist i samband med nybyggnader vid försöksgården samt för

komplettering av gårdens kreatursbesättning den 14 oktober 1933 beviljat

stående lån å 7,800 kronor, dels ett i 1937 års statsverksproposition, nionde

huvudtiteln, sid. 218, till sitt uppkomstsätt närmare beskrivet amorterings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

35

lån å 7,000 kronor, dels ett amorteringslån å ursprungligen 700 kronor beviljat

den 23 december 1935 för inköp av ett avelssto, vilket sistnämnda lån

från och med år 1937 amorterades med 140 kronor om året och vilket, sedan

första amorteringen därå innevarande år skett, nu nedgått till 560 kronor.

Av riksdagen hade emellertid på Kungl. Maj:ts förslag anvisats 1,000 kronor

för innevarande budgetår till amortering av skuld enligt nämnda lån

å 7,000 kronor. Vidare beräknades att under år 1938 å det för närvarande

till 560 kronor uppgående lånet amorterades ytterligare 140 kronor, så att

vid 1938 års utgång detta lån torde utgöra 420 kronor. För gäldande av

anstaltens skulder till hushållningssällskapet per 31 december 1938 skulle

alltså erfordras (7,800 + 6,000 + 420 —) 14,220 kronor.

Förut har upplysts, att enligt det av änkefru Lotty Bruzelius, född Kempe,

och bruksägaren Seth Kempe den 7 maj 1904 utfärdade gåvobrevet däri angivet

donationsbelopp skulle, därest kemisk-växtbiologiska anstalten av en

eller annan orsak komme att upphöra med sin verksamhet, jämte anskaffat

försöksfält med därtill hörande byggnader och inventarier överlämnas till

Norrbottens läns hushållningssällskap att för något likartat ändamål användas.

Donationsbeloppet utgjorde enligt gåvobrevet 30,000 kronor, men enligt

vad förut angivits hade anstaltsstyrelsen år 1914 bestämt, att av bruksägare

Kempe sedermera överlämnad gåva å 10,000 kronor, vilket belopp använts

för försöksgårdens behov, skulle tilläggas donationsfonden men »innestå»

i försöksgården med tillhörande inventarier. Då härigenom allenast 30,000

kronor av det bokförda värdet funnes disponibelt, hade anstaltsstyrelsen ansett

det angeläget, att överlåtelsen skedde på villkor, som möjliggjorde fondens

uppbringande till ett belopp, som i verkligheten motsvarade det bokförda

värdet därav. Utredningen funne ej anledning till erinran häremot

och föresloge, att anstalten i samband med överlåtelse av försöksgården tillerkändes

10,000 kronor för angivna ändamål.

Efter nedläggandet av kemisk-växtbiologiska anstaltens försöksverksamhet

och försöksgårdamas överförande till staten skulle alltså stå till Norrbottens

läns hushållningssällskaps förfogande ett belopp av 40,000 kronor att

användas för något med den bedrivna försöksverksamheten liknande ändamål.

Enligt vad utredningen erfarit skulle inom hushållningssällskapet planer

föreligga att använda ifrågavarande medel för fruktodlingsförsök.

Sammanfattningsvis har utredningsmannen föreslagit följande huvudgrunder

för försöksgårdens övertagande av staten:

1. Kemisk-växtbiologiska anstalten överlåter i syfte att bringa försöksgårdsverksamheten

i Norrbotten under enhetlig ledning Sunderbyn försöksgård

med full äganderätt till svenska staten. Försöksgården, innefattande

37/?68 mantal litt. F2 b Sunderbyn 610 samt den från 83/i?28 mantal av Sunderbyn

69 avsöndrade lägenheten Sunderbyn 627, överlåtes i det huvudsakliga

skick, vari den vid årsskiftet 1937/1938 befunnits, och tillträdes av Kungl.

Maj:t och kronan den 1 januari 1939.

2. I överlåtelsen ingå vid försöksgården befintliga kemisk-växtbiologiska

anstalten tillhörande levande och döda inventarier samt vissa anstalten tillhörande

inventarier i anstaltens lokal i Luleå huvudsakligen i den omfattning,

vari berörda inventarier enligt upprättade inventarieförteckningar nu förefinnas,

ävensom varubehållning vid försöksgården av 1938 års skörd, i huvudsak

tillräcklig för födande av kreaturen intill dess betesgången på marken

normalt beräknas taga sin början.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

3. Vid tillträdet erlägger staten till kemisk-växtbiologiska anstalten belopp

motsvarande

dels anstalten, bland annat för försöksgårdens räkning, ådragna skulder

till Norrbottens läns hushållningssällskap, utgörande:

stående lån .............................. kronor 7,800

amorteringslån .......................... » 6,000

hästavel ................................ > 420 kronor 14,220

dels försöksgården enligt anstaltens räkenskaper påvilande

skuld till Kempeska fonden ............................ » 10,000

Summa kronor 24,220.

4. Det förutsättes att försöksgårdens byggnader underhållas väl före tillträdet

samt att därvid frösådd, trädesbruk, gödsling, höstsädessådd och höstplöjning,

utan att särskild ersättning därför må beräknas, blivit verkställd

enligt vanlig å gården tillämpad brukningsplan.

Genom styrelsens för lantbrukshögskolan försorg skall dels vid mitten av

september månad 1938 besiktning av gården företagas för utrönande örn

densamma då befinner sig i förutsatt skick, dels under senare delen av december

månad samma år inventering av den till gården hörande lösa egendomen

förrättas.

Skulle vid dessa förrättningar förekomma anledning till anmärkning i avseende

å den fasta eller lösa egendomens tillstånd, skall anmälan därom före

tillträdesdagen göras hos Kungl. Majit.

Angivna huvudgrunder för statens övertagande av Sunderbyn försöksgård

hava godkänts av styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten, av Norrbottens

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt av bruksägaren Seth

Kempe och fru Lotty Bruzelius, född Kempe, båda i Stockholm, vilka enligt

omförmäld urkund den 7 maj 1904 på däri angivna villkor ställt medel till

förfogande för försöksgårdens inrättande.

Utredningsmannen har vidare anfört, att utöver kostnaderna för förvärvandet

av försöksgården jämte i köpet ingående lös egendom erfordras engångsanslag

för viss komplettering av inventarierna vid de för

försöksgårdamas ledning förutsatta arbetslokalerna i Luleå.

Behovet därav vore i huvudsak föranlett av den uppdelning av befintliga

inventarier i anstaltens tjänsterum, som ansetts böra ske för tillgodoseende i

viss utsträckning av möbelbehovet vid de i fortsättningen såsom självständiga

enheter avsedda kemiska stationen och frökontrollanstalten. De för försöksgårdsverksamheten

behövliga ytterligare inventarierna hade angivits i

särskild förteckning och beräknats medföra ett anslagsbehov av 5,000 kronor.

Utredningen, som påpekat vissa brister i avseende å byggnader och utrustning

vid Sunderbyn försöksgård, hade icke ansett det ligga inom ramen

för dess uppgift att föreslå åtgärder för sådana bristers avhjälpande. Förslag

i sådant syfte torde ankomma på lantbrukshögskolans styrelse, efter det

försöksgården kunde hava underställts dess ledning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Frågan om grunderna för för söksgårdens övertagande Yttranden.

av staten har i inkomna yttranden berörts av statskontoret, domänstyrelsen

samt lantbrukshögskolans styrelse och lärarråd. Ur dessa yttranden må

återgivas följande.

Statskontoret har ansett att köpeskillingen bör bestämmas till ett 10,000

kronor lägre belopp än det av utredningsmannen föreslagna. Ämbetsverket

bar anfört:

Vid övertagandet skulle staten enligt förslaget inlösa vissa av anstalten hos

hushållningssällskapet upptagna lån å tillhopa 14,220 kronor samt vidare erlägga

ett belopp motsvarande en som skuld till Kempeska fonden bokförd gåva

å 10,000 kronor. Mot inlösen av lånen hos hushållningssällskapet ville statskontoret

icke göra erinran. Däremot ansåge ämbetsverket det knappast böra

ifrågakomma, att staten skulle ersätta anstalten gåvobeloppet, vilket formellt

bokförts som placerat i fastigheten Sunderbyn och dess inventarier.

Såsom framginge av ett till handlingarna i ärendet bilagt utdrag ur anstaltens

protokoll vid styrelsens sammanträde den 4 juni 1914 användes gåvan,

som icke var förbunden med några villkor, till största delen för att avveckla

vissa lån hos hushållningssällskapet och dess egnahemsnämnd. Den omständigheten,

att anstaltens styrelse vid samma tillfälle beslutade, att beloppet

formellt skulle bokföras bland av gåvogivaren tidigare överlämnade fondmedel

syntes icke böra medföra, att gåvobeloppet borde behandlas som en del av

fondkapitalet, beträffande vilket anstaltens dispositionsrätt vore inskränkt

genom vissa av donator uppställda villkor. Ej heller torde några mera vägande

billighetsskäl kunna anföras för att staten skulle utbetala nämnda belopp,

enär efter övertagandet staten komme att driva Sunderbyn som försöksgård

och därigenom fullfölja den verksamhet, för vilken gåvan avsett att utgöra

ett stöd.

Domänstyrelsen har funnit de föreslagna villkoren för statens övertagande

av försöksgården för staten förmånliga och tillstyrker utredningsmannens

förslag därutinnan.

Lantbrukshögskolans styrelse och lärarråd ha i gemensamt yttrande anfört

att de föreslagna huvudgrunderna för försöksgårdens övertagande av

staten synts väl avvägda.

Mot utredningsmannens förslag om anvisande av 5,000 kronor till utrustning

för försöksgårdsverksam heten har ej framställts erinran

i inkomna yttranden.

De av utredningsmannen efter förhandlingar med kemisk-växtbiologiska Departements.

anstalten samt representanter för Norrbottens läns hushållningssällskaps för- thelen.

valtningsutskott framlagda huvudgrunderna för statens övertagande av Sunderbyn

försöksgård ha godkänts av anstalten och förvaltningsutskottet samt

biträtts av bruksägaren Seth Kempe och fru Lotty Bruzelius, född Kempe, vilka

enligt åberopad donationsurkund ställt medel till förfogande för försöksgårdens

inrättande. Enligt de föreslagna villkoren kan förvärvande av försöksgården

ske för ett belopp, som avsevärt understiger det uppskattade värdet

av gården. I anledning av vad statskontoret anfört torde få framhållas,

att, därest anstalten häftat i skuld till hushållningssällskapet för hela ifrågavarande

belopp, det hade varit lika naturligt, att överlåtelsesumman fixerats

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Utrednings
mannen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

med hänsyn därtill, som att anstaltens nuvarande skulder till hushållningssällskapet

komma i betraktande i angivna hänseende. Jag föreslår alltså att

de av utredningsmannen framställda grunderna för förvärvande av försöksgården

godkännas. Jag erinrar vidare att i årets statsverksproposition under

nionde huvudtiteln, punkt 35, för budgetåret 1938/1939 beräknats särskilt

förslagsanslag till lantbruks högskolan för vissa

köpeskillingslikvider avseende försökgårdar. Under

nämnda anslag torde för nästkommande budgetår böra anvisas för förvärvandet

av Sunderbyns försöksgård jämte tillhörande lös egendom av utredningsmannen

föreslaget belopp av 24,200 kronor.

Jag biträder därjämte utredningsmannens förslag örn anvisande av 5,000

kronor för komplettering av inventarierna vid de för försöksgårdsledningen

i Luleå förutsatta arbetslokalerna. Beloppet torde böra uppföras å riksstaten

för nästa budgetår såsom särskilt reservationsanslag till

lantbrukshögskolan avseende engångskostnader för

anskaffande av inventarier för försöksgårdsledningen

i Norrbottens län.

4. Personalfrågor vid kemisk-växtbiologiska anstaltens avveckling.

I betänkandet har framhållits, att därest förordat organisationsförslag genomföres,

kemisk-växtbiologiska anstalten icke därefter torde hava att påräkna

anslag av allmänna medel, samt att under sådan förutsättning anstalten

syntes komma att nedläggas vid den föreslagna organisationens genomförande

den 1 januari 1939. Vissa frågor rörande avvecklingen av anstaltens

personal ha därvid ansetts uppstå. Härom har utredningsmannen anfört

följande:

Av kemisk-växtbiologiska anstaltens tjänstemän hade föreståndaren och

assistenten vid det kemiska analyslaboratoriet varit anställda vid anstalten

sedan 1919, en annan tjänsteman, tillika assistent vid frökontrollanstalten,

sedan 1928 samt försöksassistenten sedan 1934. Ifrågavarande tjänstemän vore

anställda med villkor av sex månaders uppsägning. De vore i pensionshänseende

anslutna till statens pensionsanstalt. Det torde få förutsättas att

samtliga dessa befattningshavare efter avsedd omorganisation toges i anspråk

för uppgifter jämförliga med hittills av dem utövade med undantag

dock beträffande föreståndaren, agronomen dr. phil. A. P. Ulander. Denne,

som vore född den 8 april 1874, uppnådde pensionsåldern den 8 april 1939

och skulle sålunda normalt beviljas avsked med pension efter utgången av

april 1939. De förmåner, motsvarande genast börjande tjänstepension, han

därvid skulle erhålla, beräknades enligt uppgift från statens pensionsanstalt

till 5,000 kronor i pension + 760 kronor i pensionsförhöjning eller till sammanlagt

5,760 kronor. Härå beräknades dyrtidstillägg, som enligt nu gällande

grunder skulle utgöra 768 kronor, så att sammanlagda beloppet av

pensionsförmånerna skulle utgöra 6,528 kronor, Billigheten syntes fordra,

att Ulander bereddes särskild ersättning för tiden 7i—30/4 1939 med belopp,

motsvarande angivna pensionsbelopp och pensionsförhöjning jämte därå belöpande

dyrtidstillägg, varefter från och med påföljande maj månad pension

till honom borde utgå efter angivna grunder för genast börjande tjänste
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

39

pension. Då kemisk-växtbiologiska anstalten, som i förhållande till statens

pensionsanstalt vore huvudman för anstaltens befattningshavare vid ingången

av år 1939, förutsattes komma att nedläggas, och anstalten, vars verksamhet

beräknades skola övertagas av andra organisationer, då icke torde äga tillgångar

för utgivande i någon mån av en dylik ersättning, torde denna böra i

dess helhet bestridas av staten. Förutom belopp motsvarande dyrtidstillägg

skulle ersättningen utgöra 1,920 kronor.

Förmännen vid Alträsks och Sunderbyn försöksgårdar, vilka jämväl vore

anslutna till statens pensionsanstalt, hade båda under en lång följd av år

med goda vitsord bestritt sina åligganden. De torde böra påräknas såsom

förmän vid försöksgårdarna även efter dessas övertagande av staten.

Vad slutligen anginge vaktmästaren vid anstalten vore denne tillika vaktmästare

hos hushållningssällskapet och dess egnahemsnämnd samt hos frökontrollanstalten.

Hans arbetsvillkor syntes ej avsevärt påverkas av föreslagen

omorganisation.

I frågan rörande ersättning åt viss personal, som beröres av

kemisk-växtbiologiska anstaltens avveckling, hava statskontoret, lantbruksstyrelsen

samt statens pensionsanstalt uttalat sig. Ur dessa yttranden må återgivas

följande.

Statskontoret har anfört, att utredningsmannens förslag ej föranleder erinran

från dess sida.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att Ulander innehaft sin tjänst hos anstalten

sedan 1919, och att han för närvarande åtnjuter grundlön och ålderstillägg

med sammanlagt 8,000 kronor per år jämte dyrtidstillägg efter samma

grunder, som gälla för befattningshavare hos nyreglerade verk.

Då Ulander under sin tjänstgöringstid med gott vitsord bestritt sin tjänst,

syntes särskild ersättning för tiden 1 januari—30 april 1939 skäligen böra beredas

honom med belopp, motsvarande de löneförmåner, som skulle hava

utgått, om han kvarstått i tjänst, tills han normalt skulle hava frånträtt tjänsten.

Förutom belopp, motsvarande dyrtidstillägg, skulle ersättningen i sådant

fall utgöra 2,670 kronor i stället för 1,920 kronor, som föreslagits i betänkandet.

Lantbruksstyrelsen, som i huvudsak biträdde utredningsmannens förslag,

ansåge sig därför endast böra föreslå, att den ifrågasatta ersättningen till

den nuvarande föreståndaren för kemisk-växtbiologiska anstalten för tiden

1 januari—30 april 1939 måtte bestämmas till 2,670 kronor.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig icke hava något att erinra emot

utredningsmannens förslag om anpassande av ersättningsbeloppet

efter de med hel tjänstepension förbundna förmånerna.

Den antagligen obetydliga skillnaden mellan dessa förmåner och de, vilka

med hänsyn till eventuellt förekommande avbrott i tjänstårsberäkningen i

verkligheten komme att utgå, syntes ej böra tillmätas någon betydelse i detta

sammanhang. Ersättningen torde lämpligen böra utbetalas månatligen i efterskott.

Skulle förmån av rätt till genast börjande tjänstepension (från och

med den 1 maj 1939) icke medgivas och sålunda uppskjuten pension komma

att utgå från och med den 8 april 1939, syntes dock kunna ifrågasättas,

att ersättning enligt föreslagna grunder icke beräknades för längre tid än till

sistnämnda dag.

Beträffande föreståndarens pension har pensionsanstalten anfört, att

utredningsmannens förslag därom innebure, att föreståndaren i pensionshän
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 251.

Departements
chefen.

seende skulle anses kvarstå och oavbrutet tjänstgöra i sin befattning till dess

han uppnådde den för befattningen bestämda pensionsåldern och förty anses

äga rätt till genast börjande pension såsom om avgång från befattningen ägt

rum sagda dag. Pensionsanstalten förklarar sig icke hava något att erinra

emot att medgivande därtill lämnas under förutsättning, att föreståndaren

för den tid, sagda medgivande avser, fullgör honom åliggande avgiftsskyldighet

enligt anstaltens reglemente. Huvudmannaavgift har däremot icke

synts böra ifrågasättas.

Även enligt min mening fordrar billigheten, att föreståndaren A. P. Ulander,

som uppnår pensionsåldern den 8 april 1939 och som, därest tidigare

avgång från tjänsten ej behövt ifrågakomma, skulle äga att från och med

den 1 maj 1939 komma i åtnjutande av genast börjande pension, erhåller

en ersättning för tiden ‘/i-—130/4 1939 ungefär motsvarande förmånen av genast

börjande tjänstepension under motsvarande tid. Jag föreslår, i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningsmannens förslag, att ett bestämt belopp

av 2,200 kronor utbetalas till Ulander. Utbetalningen torde böra ske

månadsvis i efterskott. För ändamålet torde böra å riksstaten för budgetåret

1938/1939 med angivet belopp uppföras ett särskilt anslag till

lantbrukshögskolan, avseende ersättning till nuvarande

föreståndaren för kemisk-växtbiologiska anstalten

i Norrbottens län.

Under förutsättning att Ulander till statens pensionsanstalt inbetalar föreskrivna

avgifter, torde hinder ej böra möta, att han efter utgången av år

1938 bibehålies vid rätt till genast börjande pension, såsom om han oavbrutet

tjänstgjort i sin befattning intill uppnådd pensionsålder.

5. Anslagsbehov för kcmisk-växtbiologiska anstalten under budgetåret

1938/1939.

Såsom tidigare angivits är till understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten

inom Norrbottens län i riksstaten för budgetåret 1937/1938 uppfört ett

anslag av 38,000 kronor. Av anslaget skall ett belopp av 29,100 kronor utgå

till underhåll av anstalten. Såsom villkor för åtnjutande av sistnämnda belopp

har uppställts fordran på bidrag från landsting och hushållningssällskap

eller eljest till belopp av minst 17,460 kronor. Återstoden av ifrågavarande

anslag eller 8,900 kronor är avsett till driftkostnader för den under

ledning av anstalten drivna Alträsks försöksgård.

I av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 31 augusti 1937 överlämnade ansökningar

har styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten anhållit, att för

upprätthållande av anstaltens verksamhet och till täckande av driftkostnader

vid försöksgården vid Alträsk under budgetåret 1938/1939 måtte anvisas

(31,600 + 10,425 =) 42,025 kronor. Till stöd för medelsberäkningarna hava

åberopats framställningarna bifogade förslag till inkomst- och utgiftsstater.

Beträffande anstaltens verksamhet härrör den begärda bidragsökningen

av föreslagna höjningar av posten »löner» med omkring 600

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 251.

41

kronor. Annan begärd nettoökning i statsbidraget utgör sålunda omkring

1,900 kronor. I överensstämmelse med anslagsberäkningen för innevarande

budgetår bär under utgiftsförslaget upptagits ett belopp av 1,000 kronor för

amortering av anstaltens räntefria lån hos hushållningssällskapet, utgörande

efter den genom nämnda bidragsbelopp möjliggjorda amorteringen 6,000

kronor.

Vad angår försöksgården vid Alträsk har styrelsen, ehuru

försöksgården från och med den 1 januari 1939 skall övergå i statens ägo

och drivas av den under lantbrukshögskolans ledning då ställda försöksorganisationen,

beräknat statsbidrag för hela budgetåret 1938/1939. Den föreslagna

nettoutgiftsökningen utgör 1,525 kronor.

I yttrande över anstaltsstyrelsens förslag till inkomst- och utgiftsstater har

lantbruksstyrelsen huvudsakligen anfört följande.

Vad först anginge utgifterna, vilka slutade å 55,575 kronor, finge

framhållas, att lönerna till anstaltens befattningshavare i jämförelse med närmast

föregående år vore upptagna till ett med omkring 600 kronor förhöjt

belopp. Höjningen hänförde sig helt till en ökning av de till befattningshavarna

utgående dyrtids- och barntilläggen. Denna ökning torde med hänsyn

till den av 1937 års riksdag beslutade provisoriska avlöningsförstärkningen

samt höjningen av dyrtidstilläggen till statens befattningshavare vara väl motiverad.

Däremot syntes med ledning av de verkliga utgifterna under kalenderåret

1936 posten »lokal med lyse, värme och bränsle» kunna begränsas

till 4,700 kronor mot beräknade 4,800 kronor. Likaledes syntes utgiftsposterna

»tjänsteresor utom försöksgårdarna» och »försöksverksamheten utom

försöksgårdarna» av samma skäl kunna nedsättas från beräknade 1,600 respektive

6,100 kronor till 1,500 respektive 5,800 kronor. Den ifrågasatta

höjningen av utgiftsposten »böcker, tidskrifter och tryck» från 1,200 kronor

till 1,400 kronor kunde ej heller förordas. Slutligen syntes utgifterna för telefon,

försäkringar samt diverse och oförutsedda utgifter kunna begränsas till

1,900 kronor. Mot övriga utgiftsposter vore intet att erinra. Med denna nedskärning

skulle slutsumman för utgifterna komma att stanna vid i runt tal

54,525 kronor.

De för budgetåret 1938/1939 beräknade inkomsterna — av anstaltsstyrelsen

upptagna till sammanlagt 23,975 kronor exklusive beräknat statsbidrag

—- syntes med ledning av de verkliga inkomsterna under 1936 kunna

beträffande analysavgifter och diverse inkomster beräknas till respektive

4,300 kronor och 1,000 kronor, under det att dessa poster i statförslaget upptagits

till respektive 3,800 kronor och 950 kronor. Inkomsterna -—- utöver

det beräknade statsbidraget — skulle således kunna antagas komma att uppgå

till 24,525 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts funne lantbruksstyrelsen sig böra

tillstyrka, att ett statsunderstöd av (54,525 — 24,525 =) 30,000 kronor ställdes

till förfogande för upprätthållande av anstaltens verksamhet under budgetåret

1938/1939.

Anstaltens styrelse hade i framställningen örn anslag till driftkostnader

för den under anstaltens ledning ställda f örsöksgården vid A1- träsk beräknat anslaget för hela budgetåret 1938/1939. Då emellertid

1937 års riksdag beslutat, att sagda försöksgård från och nied den 1 januari

1939 skulle övergå i statens ägo och bliva försöksgård inom den statliga

försöksverksamheten, torde statsbidrag till bestridande av driftkostnaderna

för densamma böra utgå till kemisk-växtbiologiska anstalten allenast för

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 251. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

halvåret 1 juli—31 december 1938. Enligt skrivelse till lantbruksstyrelsen

av anstaltens ordförande syntes emellertid anslaget för sagda halvår icke

kunna begränsas till hälften av för helt budgetår beräknat statsbidrag, enär

utgifterna under första hälften av budgetåret torde vara avsevärt större än

under senare hälften, samtidigt som inkomsterna vore mindre. Av en lantbruksstyrelsens

skrivelse bifogad tablå över utgifterna vid Alträsks försöksgård

under tiden 1 juli—31 december åren 1932—1936 framginge, att i medeltal

omkring 80 procent av statsbidraget förbrukats under ifrågavarande

halvår. Det ville därför synas, att sistnämnda procentsats borde tillämpas

vid beräkning av statsbidrag till sagda försöksgård under halvåret 1 juli—

31 december 1938. Den ifrågasatta höjningen av statsunderstödet till försöksgården

vid Alträsk från 8,900 kronor till 10,425 kronor ansåge sig lantbruksstyrelsen

under för handen varande omständigheter icke kunna tillstyrka,

utan syntes statsbidraget för förenämnda tid böra utgå med 80 procent

av 8,900 kronor, d. v. s. med i runt tal 7,100 kronor.

Sammanlagt skulle alltså såsom understöd till kemisk-växtbiologiska anstalten

i Norrbottens län för budgetåret 1938/1939 erfordras ett anslag av

(30,000 + 7,100 =) 37,100 kronor.

Departements. Enligt av mig förordade grunder för statens övertagande av Sunderbyns

försöksgård den 1 januari 1939 skall staten, bland annat, utgiva ett belopp

motsvarande anstaltens skuld till hushållningssällskapet å vid nämnda tidpunkt

kvarstående lånebelopp 6,000 kronor. Med hänsyn härtill torde förutsättning

för bifall till anstaltsstyrelsens förslag om anvisande av 1,000

kronor för amortering av ifrågavarande lån ej föreligga. Då anstaltens

verksamhet är avsedd att fortsätta allenast under första hälften av budgetåret

1938/1939 och därefter uppgå i andra organisationsformer, torde någon

verklig ökning i anslaget till denna verksamhet ej böra ifrågakomma. I

enlighet härmed men efter avdrag av angivna för amortering av skuld beräknade

belopp skulle ett årsanslag för anstalten komma att utgöra 28,100

kronor. En halvering därav, avseende tiden */?—31/i2 1938, skulle alltså medföra

en medelsanvisning av 14,050 kronor. Emellertid torde enligt grunder,

som anförts av utredningsmannen i samband med driftkostnadsberäkningar

för försöksgårdarna, kostnaden för fast försöksverksamhet böra upptagas

till ett något högre belopp för första hälften av budgetåret än för det senare.

Jag vill därför förorda, att medelsanvisningen till anstalten för tiden 1/r—31/12

1938 bestämmes till 15,400 kronor.

Ej heller beträffande Alträsks försöksgård torde det vara lämpligt att

kort före organisationsförändringen öka understödsbeloppet för år räknat.

Av samma skäl, som i motsvarande hänseende anförts beträffande anvisningen

till anstaltens fasta försöksverksamhet, torde dock även för Alträsks försöksgårds

vidkommande någon höjning utöver halverat årsunderstöd böra

lämnas. Jag förordar, att statsbidrag till Alträsks försöksgård bestämmes till

Anslaget till understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens

län synes sålunda böra för nästkommande budgetår upptagas med (15,400 +

5,400 —) 20,800 kronor.

kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

43

Det sålunda föreslagna statsunderstödet innebär i jämförelse med beräkningen

i statsverkspropositionen en minskning av 16,300 kronor. Å andra

sidan böra, såsom framgår av det förut anförda, anslagsposter för viss verksamhet,

motsvarande kemisk-växtbiologiska anstaltens nuvarande uppgifter,

uppföras under anslag till lantbrukshögskolan samt till understöd åt kemiska

stationer beträffande tiden */i—a°l« 1939.

Som villkor för åtnjutande av det för anstalten avsedda beloppet,

15,400 kronor, bör föreskrivas, att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas under tiden 1j7—31/12 1938 med sammanlagt

minst 5,775 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1) medgiva att försöksverksamhet på jordbrukets område

anordnas inom Norrbottens län i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna riktlinjer;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda i anledning härav

erforderliga föreskrifter;

3) godkänna av mig framlagda förslag rörande statens

övertagande av Sunderbyns försöksgård;

4) för budgetåret 1938/1939 under nionde huvudtiteln anvisa

till Kemiska stationer m. m.: Understöd åt kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län ett anslag av

20,800 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Ros.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län. s. 1 i texten
  2. JoU 1938:72 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd dt kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län. s. 1 i texten