Sök i Ratio Lex

Angående beviljande av anslag till underlättande av anskaffningen av träkol till generatorgasdrivna motorfordon m. m

1938-03-12 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:252, Angående beviljande av anslag till underlättande av anskaffningen av träkol till generatorgasdrivna motorfordon m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

1

Nr 252.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beviljande av

anslag till underlättande av anskaffningen av träkol

till generatorgasdrivna motorfordon m. m.; given

Stockholms slott den 12 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 12 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet och chefen

för finansdepartementet:

Den 15 januari 1937 tillkallade chefen för försvarsdepartementet jämlikt

Kungl. Majits bemyndigande såsom sakkunniga för verkställande av utredning

rörande frågan örn generatorgassystemets användning för drift av motorfordon

verkställande direktören i ingenjörsvetenskapsakademien komliihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 252—253. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-52.

merserådet Axel F. Enström, tillika ordförande, samt direktören Gunnar K.

H. Andersson i Stockholm och ombudsmannen i Värmlands skogsägareförening

F. O. Andersson i Karlstad. Med skrivelse den 9 december 1937 hava

de sakkunniga, vilka antagit benämningen 1937 års gasgeneratorkommitté,

avgivit betänkande med vissa förslag i ämnet. I betänkandet hava framlagts

följande förslag, nämligen dels om ändringar i nu gällande bestämmelser

örn bilskatteavdrag, dels om ändringar i nuvarande bestämmelser om villkor

för erhållande av lån för inköp av gasgeneratorer, dels örn anvisande av

medel för utbildningsleurser för mekaniker och förare till generatorgasdrivna

motorfordon, dels örn anvisande av 748,000 kronor för anskaffande

av sådana fordon till armén, dels örn anvisande av medel till ingenjörsvetenskapsakademien

för fortsatt forskningsarbete rörande generatorgasdrivna

motorfordons arbetssätt vid användning av kompressor, dels ock om anvisande

av 30,000 kronor att ställas till skogsägareföreningarnas riksförbunds

förfogande för vidtagande av åtgärder i och för framställning och tillhandahållande

av för generatorgasdrivna motorfordon lämpliga träkol. Över sistnämnda

förslag hava yttranden avgivits den 29 januari 1938 av statskontoret,

den 31 i samma månad av ingenjörsvetenskapsakademien samt den 8

mars 1938 av skogsägareföreningarnas riksförbund. Jag torde nu få underställa

Kungl. Majit detta förslag.

Kommittén har i sitt betänkande till en början lämnat en redogörelse för

ersättningsmedel för flytande motorbränsle i händelse av avspärrning i tillförseln

från utlandet av sådant bränsle. Efter att hava redogjort för flera

olika möjligheter härutinnan har kommittén anfört rörande användbarheten

av generatorgas bland annat:

Vad man med anlitande av användbara metoder kunde åstadkomma av

bensin och sprit torde i alla händelser endast motsvara en mindre del av det

erforderliga behovet. Den övervägande delen av befintliga motorfordon torde

vid spärrad import av motorbränsle komma att få lita till generatorgas,

framställd ur träkol (eventuellt också ur trä). Det vore därför ett spörsmål

av yttersta vikt, att generatorgasdrift av bilar uppehölles i fredstid, så att en

ansvällning av denna driftmetod kunde ske så snabbt som möjligt vid inträdande

allvarsamma förhållanden. Under förutsättning alt tillförlitliga

och väl arbetande generatoraggregat funnes att tillgå, måste denna möjlighet

att ersätta de flytande, importerade motorbränslena tillmätas den största

betydelse för vårt skogrika land.

Vid försöken här i landet hade huvudintresset ägnats åt träkolet, under

det att okolat trä medfört svårigheter i driften.

Träkolet hade i jämförelse med andra möjligheter till ersättningsbränsle

för motorer den fördelen, att det kunde framställas lokalt i alla delar av

landet. Gasgeneratoraggregaten kunde ävenledes med lätthet byggas av de

flesta — även mindre — mekaniska verkstäder.

I fredstid erbjöde träkolningen en icke oväsentlig tillgång till arbetstillfällen

i bygderna. Då det här i främsta rummet bomme i fråga lövträkol, främjades

en rationell skogsvård genom att avsättning erbjödes för vid gallring

fallande björk. Vid krig eller avspärrning, då brist på arbetskraft måste

beräknas inträda, innebure träkolningens behov av arbetskraft däremot en

svårighet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

3

Kommittén har därefter i betänkandet lämnat en redogörelse rörande användningen

av generatorgasdrivna fordon i olika länder. Beträffande utvecklingen

av de generatorgasdrivna fordonens användning i Sverige har

kommittén anfört bland annat följande.

Ar 1918 hade den första gasgeneratorn för motordrift konstruerats och

år 1924 den första träkolsgeneratorn med omvänd förbränning tillverkats.

Våren 1929 hade aktiebolaget gasgenerator i Örebro startats och en förbättrad

generatorkonstruktion där börjat tillverkas. Från 1929 till juni 1931

hade 39 generatoraggregat försålts, flertalet för jordbrukstraktorer. En utav

dessa generatorer funnes fortfarande monterad och i användning på en

fordsontraktor på en gård utanför Örebro. I samband med vissa av ingeniörsvetenskapsakademien

företagna prov 1931 hade den första generatorn monterats

på en Scania Vabis lastbil. Vid bromsprov av effekten vid bakhjulen

hade resultatet blivit cirka 70 °/o av effekten vid bensindrift. Efter den 1 juli

1932, då bilskatten sänkts till hälften och lån beviljats för inköp av gasgeneratorer,

hade försäljningen avsevärt ökats, så att den 5 mars 1933 funnits 187

aggregat i drift och firman legat inne med 210 icke effektuerade beställningar.

Av flera skäl hade på våren 1933 inträtt ett starkt missnöje med

generatoraggregaten, vilket medfört att beställningarna minskats och många

order annulerats. Man hade emellertid alltjämt arbetat med nykonstruktioner.

Sålunda hade försök gjorts med att ersätta tegelinsatsen i ugnen

med värmebeständigt material. Under år 1935 hade 62 aggregat levererats, under

år 1936 26 för export och 13 för bruk inom landet och under år 1937 till

oktober försålts 7 i Sverige och 14 för export. Av aggregaten funnes 5 i bruk

vid trängtrupperna. Sammanlagt hade firman sedan 1929 levererat mellan

700 och 800 generatoraggregat. Tyvärr vore de flesta ej i bruk, men flera

lastbilsägare funnes, som hade använt sina generatorgasdrivna lastbilar under

fyra års tid och i några fall under 30,000—40,000 mils körning.

På hösten 1932 hade en annan firma, aktiebolaget Stedt & Co., börjat tillverkningen

av en av ingenjör Bennet konstruerad gasgenerator för träkol.

Den 5 december hade firman haft 2 generatorer i drift och cirka 400 icke

effektuerade beställningar. På grund av det bakslag, som inträtt för generator

gasdriften, hade endast ett fåtal monterats. Inga aggregat av denna

typ funnes nu i bruk.

Generatorpatentet hade sedan förvärvats av aktiebolaget Graham-Stedts

Gasgeneratorer och vissa förbättringar utförts på aggregatet. Under år 1935

hade bolaget på nytt ombildats till aktiebolaget Graham-Lundqvist.

Under år 1935 hade bolaget utfört omfattande laboratorieundersökningar

med kolgasgenerator utan tegelinsats och på hösten 1935 hade de första

praktiska proven och tillverkningen av denna generatortyp påbörjats. I

januari 1936 hade ett dyiikt exemplar levererats till trängtrupperna i Linköping

och i februari 1937 hade ytterligare två generatorer levererats till

trängtrupperna. Under år 1936 hade 7 generatorer och till oktober 1937 15

generatorer försålts. Under hösten 1936 hade en .stationär gasgenerator
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

anläggning levererats till porslinsfabriken i Linköping. Sedan januari 1936

hade bolaget sin verksamhet i aktiebolaget Storebro Bruk vid Vimmerby.

Kommittén har vidare upplyst att för närvarande 50 generatorgasdrivna

motorfordon vore i bruk i Sverige.

Såsom anledning till det bakslag, som inträffade i fråga örn generatorgasdrivna

fordons användning, har kommittén uppgivit följande.

Motoreffekten och driftsäkerheten minskades vid generatorgasdrift i jämförelse

med bensindrift. Oproportionerligt stora reparationskostnader uppstode

vid generatorgasdrift och därigenom otillfredsställande ekonomiskt

resultat. ° Förarutbildningen och serviceorganisationen vore bristfälliga, varjämte

svårigheter att anskaffa lämpliga träkol förelåge.

Kommittén har emellertid framhållit, att förbättringar au gasgeneratoraggregaten

i flera avseenden under senare år verkställts och att aggregaten

till följd härav nu vore väsentligt bättre än de åren 1931—1932 använda.

Genom vissa av kommittén utförda prov framgår i detta hänseende i huvudsak

följande.

Bränsleluftblandningens värmevärde utgjorde sålunda för närvarande

620—650 mot 550—580 kilogramkalorier per kubikmeter 1931—1932. Genom

införande av startfläkt och centralt primärluftintag i gasgeneratorn

hade starttiden avsevärt nedbringats, varjämte start direkt på gas utan användning

av flytande bränsle vore möjlig. Ändring av gasens uttagande

ur generatorn hade medfört, att driftstörningar beroende på avlagringar av

stybb och sot sällan förekomme. Likaså hade genom ändring av luftintaget

slaggbildningar på ugnens sidor helt försvunnit. Motorernas köregenskaper

vid gasdrift hade blivit förbättrade. Tomgången vid gasdrift vore nästan

jämförlig med tomgången vid bensindrift, vilket rent praktiskt sett vore

av mycket stor betydelse. Vid de provade motorerna hade i allmänhet

bättre effekt erhållits vid gasdrift än vad som erhållits vid tidigare försök.

Försök med en svensk experimentkompressor hade givit lovande resultat.

Sålunda syntes det möjligt att med kompressor avsevärt minska effektförlusten

vid generatorgasdrift. Det funnes anledning förmoda, att med lämpligt

avpassat varvtal på kompressorn praktiskt taget samma effekt skulle

kunna erhållas vid gasdrift som vid bensindrift.

Praktiska körprov, som utförts under Skogstransportkommitténs ledning

och vilka avsett att undersöka generatorgasdriftens användbarhet vid skogstransporter,

hade ägt rum vid Eriksberg, Katrineholm. Proven hade skett

såväl under »vinterförhållanden» som »sommarförhållanden». Den totala

körsträckan hade under proven uppgått till cirka 500 mil. Generatoraggregatet

hade under hela provtiden fungerat tillfredsställande, men starttiderna

hade vid de lägsta yttertemperaturerna på —10 till —20° C blivit jämförelsevis

höga, när fordonet stått ute under natten. Enär åtgärder för utnyttjande

av generatorns värme för motorns uppvärmning vid låg yttertemperatur

ej vidtagits på den bil som använts vid ifrågavarande försök, under

det att försök härmed vid armén givit lovande resultat, syntes någon

större hänsyn icke böra tagas till nämnda förhållande. Den generatorgasdrivna

lastbilen hade haft 0.30 meter längre hjulbas än den bensindrivna

jämförelsebilen, varigenom fordonets köregenskaper med släpvagn varit

sämre.

Bränslekostnaderna per mil under »vinterförhållanden» hade för den bensindrivna

uppgått till Lil kronor för mil och för den generatorgasdrivna till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

5

0.62 kronor för mil. På grund av lägre medelhastighet och 0.5 ton mindre

last hade transportkostnaden under »vinterförhållanden» vid dessa prov per

tonkm blivit densamma eller 1.6 öre per tonkm. Under »sommarf erhällan - den», då den lägre effekten hos den generatorgasdrivna icke inverkade i

lika hög grad menligt på medelhastigheten, som under »vinterförhållanden»,

torde resultatet bli gynnsammare med den generatorgasdrivna lastbilen. Siffermaterialet

från dessa prov hade emellertid icke slutgranskats.

Proven hade visat generatorgasdriftens användbarhet för skogstransporter.

Det kunde vara av intresse att nämna alt under den senare delen av

proven gasgeneratorbränslet erhållits från mila i anslutning till arbetsplatsen.

Ännu bättre resultat vore givetvis att påräkna, örn man hade motorer

med tillräcklig effekt.

Kommittén har rörande möjligheterna att anskaffa träkol till de nu i

bruk varande generatorgasdrivna motorfordonen och kostnaderna för sådana

kol anfört, bland annat, följande.

Av de 50 generatorgasdrivna motorfordon, som för närvarande funnes i

bruk, inköpte över hälften sitt träkolsbehov från aktiebolaget Skånska Ättiksfabriken

i Perstorp. Fabriken vore den enda större leverantören av träkol

för generatorgasdrift, varför träkol fraktats på järnväg till förbrukare norr

om Sollefteå. Dylika långa frakter medförde givetvis onödiga prisförhöjningar

på träkolet, som borde kunna skaffas på närmare håll.

Anledningen till det ringa intresset från skogsägarehåll för framställning

av lämpliga kol för generatorgasdrift finge i första hand tillskrivas den

ringa och ojämna efterfrågan. Träkolsproducenterna hade därjämte ej velat

åtaga sig arbetet med krossningen, vartill särskilda maskiner måste anskaffas.

Vid krossningen bortginge en viss procent, som man icke på alla

platser kunde få avsättning för. Kolen skulle även vara fria från sand och

andra föroreningar, förpackas på lämpligt sätt samt lagras, så att de icke

utsattes för väta.

Svårigheterna att erhålla goda träkol jämte nödvändigheten för ägare av

generatorgasdrivna motorfordon att ordna kolupplag och att medföra ett

visst pai’ti på långresor hade sannolikt i mycket hög grad avhållit många

eljest intresserade lastbilsägare att övergå till generatorgasdrift.

Självkostnadspriset för färdiga träkol för generatordrift, exklusive vedvärde

och amorteringar av krossanordningar, uppginge till en krona 30 öre

för hektoliter. Kostnaderna för okrossad milkol framkörd till järnvägsstation

uppginge däremot endast till 87.5 öre för hektoliter.

Kommitténs förslag innebär, att ett belopp av 30,000 kronor skall ställas

till skogsägareföreningarnas riksförbunds förfogande dels för organiserandet

av tillverkningen och distributionen av träkol lämpade för generatorgasdrivna

fordon, dels ock för spridande av kunskap rörande sådana fordons

användning och skötsel. Kommittén har föreslagit, att av förenämnda belopp

18,000 kronor skola användas för anskaffande av en träkoldriven lastbil

jämte demonterbart krossverk till underlättande av träkolens krossning

och framskaffande till lämpliga distributionsplatser. För bilens skötsel böra

anställas två man, vilkas avlönande beräknas draga en årlig kostnad av 6,000

kronor. Återstående delen av det äskade beloppet eller 6,000 kronor beräknas

skola användas till administrationskostnader, annonsering och broschy
-

rer m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-52.

Ur kommitténs motivering till förslaget må här återgivas följande.

För att åstadkomma goda träkol av normerad kvalitet och en med hänsyn

till generatorgasbilarnas utbredning tillfredsställande distribution erfordrades

att träkolsförsörjningen stöde under enhetlig ledning och kontroll.

Denna centrala ledning skulle då utfärda bestämmelser för normer för kolkvaliteterna,

mätningssättet (förpackning), skyltar för tankställen för träkol,

bokföring m. m. samt handha upplysnings- och undervisningsverksamheten

för befrämjande av goda träkol och god försäljningsorganisation.

Den centrala ledningen utsåge på platser, där så erfordrades, lämpliga kolproducenter

och försäljare.

Vid inköp eller tillverkning av träkol kontrollerades dettas beskaffenhet

och genom säckarnas plombering garanterades, att träkolet uppfyllde fordringarna

för gasgeneratorkol.

För att stimulera till användning av generatorgasdrivna motorfordon

och säkerställa bränsleanskaffningen till de redan befintliga bilarna syntes

det kommittén med hänsyn till betydelsen härav för skogsskötsel!! väl motiverat

med statliga stödåtgärder för träkolsanskaffning för generatorgasdrift.

Det lämpliga organet för handhavande av denna träkolsanskaffning syntes

vara skogsägareföreningarnas riksförbund. För ändamålet borde ett statsanslag

utgå för organisationens uppbyggande. Då det vore angeläget, att

organisationen byggdes upp på olika platser alltefter som behov framkomme

för undvikande av överorganisation, syntes frågan tillsvidare böra lösas

på följande sätt.

En träkolsdriven lastbil samt kross- och sorterverk anskaffades, som

finge ambulera till de olika platser, där träkolsproduktion igångsatts. Härigenom

bleve det från början tillräckligt med ett kross- och sorterverk, varjämte

krossen i vissa fall torde kunna köras ända fram till milan och lämplig

drivanordning erhållas för kross- och sorterverk från bilen. Med bilen

kunde därefter det färdigförpackade träkolet transporteras till lämpliga

platser för detaljdistribution eller direkt leverans hos konsumenter.

Genom denna anordning vunnes icke blott att även mindre skogsbestånd

på olika platser och relativt avlägset belägna från järnvägsstation kunde utnyttjas

utan även att med kolkrossningen väl förtrogen personal ständigt

stöde till förfogande, varigenom den erforderliga garantien för normerad

kolkvalitet vunnes.

Såväl för anskaffningen av lastbil samt kross- och sorterverk som arbetslöner

för två man för betjäning av bilen syntes statsanslag böra utgå. Även

syntes det önskvärt att ett anslag utginge för anskaffning av för träkolets

förpackning lämpligt emballage.

I de avgivna yttrandena har förslaget vunnit allmän anslutning.

Ingenjörsvetenskapsakademien har anfört:

Det framlagda förslaget till lösning av frågan örn framställning och tillhandahållande

av för generatorgasdrivna motorfordon lämpade träkol funne

akademien välbetänkt. Anskaffningen av lämpliga träkol hade hittills för

ägarna av generatorgasdrivna motorfordon varit förenad med stora svårigheter

och dessa svårigheter hade också säkerligen avhållit många att övergå

till generatorgasdrift. I likhet med kommittén ansåge akademien, att

en särskild organisation erfordrades för att säkerställa tillgången på goda

träkol av normerad kvalitet liksom ock för distributionen av desamma. Det

syntes också som örn skogsägareföreningarnas riksförbund vore det lämpliga

organet för handhavande av denna uppgift. Med hänsyn till träkols
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

7

framställningens betydelse för skogsskötsel!!, vitsordad redan av 1931 års

skogssakkunniga, torde man även kunna utgå ifrån att denna organisation

hade ett särskilt intresse av saken. Det föreslagna stödet från statens sida

för uppbyggandet av den erforderliga organisationen torde dock vara ofrånkomligt

och syntes väl motiverat av det allmännas intresse av att generatorgasdrift

av motorfordon komme mera allmänt in i praktiken.

Skogsägareföreningarnas riksförbund har uttalat:

Såsom kommittén i sitt betänkande anfört vore det angeläget, att organisationen

för träkolsdistributionen byggdes upp — för undvikande av överorganisation

— endast på sådana platser, där behov av generatorkol nu förelåge.

Tiden kunde nämligen ännu icke anses mogen och efterfrågan icke

så stor, att för tillgodoseendet av träkolsbehovet anläggningar av mera stationär

art, med kross och sorterverk, kunde motiveras. I stället ansåges

därför tills vidare lämpligast, att tillverkningsaggregatet gjordes flyttbart.

Ett mycket stort behov förelåge att kunna förse redan nu obefinliga kolgasdrivna

bilar med lämplig generatorkol. Från olika håll påpekades svårigheten

att kunna anskaffa för driften erforderligt bränsle för i gång varande

kolgasdrivna bilar. Då därtill kommittén erhållit anslag till 10 generatoraggregat,

att för undersökning av generatorgasbilens användning på

olika trafikområden insättas i skilda delar av landet, komme även till följd

härav att föreligga ett ökat behov av tillgång på lämplig träkol inom den

närmaste tiden.

Skogsägareföreningarnas riksförbund ville därför hemställa, att, då förutsättningen

för att förbundet i god tid skulle hinna planera och organisera

träkolsbilarnas bränslebehov, det föreslagna statsanslaget måtte med minsta

möjliga tidsutdräkt ställas till förbundets förfogande. Ett fördröjande av

denna detalj komme att verka hindrande på verksamheten med kommitténs

försöksbilar, enär lämpligt bränsle vore oundgängligen nödvändigt för försökens

genomförande under instundande sommar; ävenledes komme driften

av de bilar, som redan nu vore i tjänst inom mellersta Sverige och södra

Norrland, att i hög grad försvåras.

I en vid yttrandet fogad p. m. har riksförbundet närmare ingått på frågan

om lämpligaste sättet att använda den bil, som enligt förslaget skulle anskaffas.

Förbundet har härom anfört:

De träkol, som för närvarande framställdes för generatorgasbilar, erhölles,

såsom framginge av betänkandet, huvudsakligen från skånska ättiksfabriken

i Perstorp, där träkol utvunnes som biprodukt vid ättikssyreframställningen.

För den i kommitténs betänkande omnämnda krossningen och sorteringen

av träkolet för att få detta lämpligt som bränsle till generatorgasbilar funnes

här en stationär anläggning. Kross- och sorteranläggning för framställning

av dylika träkol funnes därjämte vid kolarskolan i Trollebo och hos ett pär

privata fordonsägare i södra Sverige. För att erhålla för generatorgasdrift

lämpligt bränsle måste därför ägare av gasbilar i mellersta och norra Sverige

frakta bränslet från Skåne, i vissa fall ända lipp till Sollefteå. Att dylika

långa frakter avsevärt fördyrade priset å träkolen, varjämte den enskilde

bilägaren tvingades ligga inne med större partier, vore icke ägnat att uppmuntra

användningen av dylika bilar.

För att lösa träkolsproblemet på erforderligt antal platser i landet skulle

man kunna tänka sig anskaffning av stationära kross- och sorterverk. Nackdelarna

med dylika stationära anläggningar vore följande, nämligen

1. svårighet att många gånger erhålla lämplig drivkraft för anläggningen;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

2. anläggningen komme endast till användning inom mycket begränsade

kolningsområden;

3. amorteringskostnaderna bleve höga enär aggregatet endast tidvis kunde

utnyttjas;

4. svårighet att kunna erhålla personal, som vore fullt förtrogen med

fordringarna på det framställda bränslet.

På grund härav hade kommittén funnit det ändamålsenligast att föreslå

anskaffandet av ett lätt transportabelt kross- och sorterverk, bestående av

en träkolsdriven bil medförande demonterbar anläggning och för vilken

drivkraft kunde erhållas direkt från bilen ifråga. De främsta fördelarna

härmed vore:

1. Krossverket kunde uppställas direkt vid milan eller i varje fall så nära

som framkomlig bilväg funnes, varvid drivkraften alltid funnes tillgänglig;

2. med bilkolets framställning väl förtrogen personal medföljde bilen;

3. samma krossverk kunde utnyttjas på ett flertal platser i landet;

4. då krossningen vore avslutad, kunde träkolet med bilen direkt transporteras

till »tankställe för träkolsbilar».

I fråga örn bilens användning finge ytterligare följande framhållas. Riksförbundet

avsåge att upphandla lagrat träkol eller helst hel kolmila i skogen vid

framkomlig bilväg. Träkolets förädling till lämpligt bilbränsle skulle ske

på platsen, varefter bränslet i ändamålsenliga förpackningar skulle levereras

antingen direkt till konsumenter eller lagras å särskilda »tankställen»,

där detaljförsäljningen skulle ordnas genom riksförbundets försorg. Riksförbundet

avsåge sålunda att försöksvis ordna ett erforderligt antal »tankställen

för träkolsbilar».

Statskontoret, som icke ansett sig böra ingå på frågan örn ändamålsenligheten

av de åtgärder, vilka kommittén i förevarande hänseende förordat,

har ifrågasatt, huruvida det icke med hänsyn till den betydelse, som en

ökad användning av generatorgasdrivna motorfordon angivits hava för en

rationell skogsvård, kunde varu befogat, att skogsägareföreningarnas riksförbund

bidroge till täckandet av kostnader för de ifrågasatta åtgärderna,

förslagsvis med halva det beräknade beloppet.

Såsom kommittén framhållit är det av stor betydelse, att i händelse av

avspärrning i tillförseln av motorbränsle möjligheter finnas att inom landet

tillgodose behovet av sådant bränsle. En av de största svårigheterna för

närvarande vid användningen av generatorgasdrivna fordon torde vara bristen

på en organisation av träkolsproduktionen och distributionen av sådana

kol. Jag vill i detta sammanhang erinra, att innevarande års riksdag medgivit,

att ett belopp av 25,000 kronor av det i riksstaten för budgetåret 1937/

1938 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter får tagas i anspråk

till bestridande av kostnaderna för anordnande av vissa försök med generatorgasdrivna

motorfordon. Även med hänsyn till genomförandet av dessa

försök är det av vikt, att lämpligt träkol står till förfogade samt att möjligheter

finnas till kolens distribution utan allt för stora svårigheter. En

lösning av frågan om anskaffning av bränsle torde över huvud vara ett villkor

för att de generatorgasdrivna motorerna i större utsträckning skola kunna

prövas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

9

Med anledning härav anser jag, att åtgärder böra vidtagas för uppbyggandet

av en organisation av ifrågasatt slag.

Till det av kommittén framlagda förslaget, vilket i huvudsak tillstyrkts i

yttrandena, kan jag ansluta mig. Ett belopp av 30,000 kronor torde sålunda

böra ställas till skogsägareföreningarnas riksförbunds förfogande för detta

ändamål. Enligt vad förbundet upplyst har detsamma icke medel tillgängliga

för att på sätt statskontoret ifrågasatt bidraga till organisationens uppbyggande.

Mot det sätt varpå kommittén tänkt sig organiserandet av träkolstillverkningen

och kolets distribution har jag intet att erinra. För de anvisade

medlen torde alltså en generatorgasdriven automobil jämte krossverk

böra anskaffas att användas för kolens framställande och distribution.

Återstoden av de anvisade medlen torde böra få användas till avlöning av

erforderlig personal för automobilens och krossverkets skötsel samt administrationskostnader

och upplysningsverksamhet.

Riksförbundet lärer böra tillförbindas att till cliefen för jordbruksdepartementet

avgiva redogörelse beträffande användningen av de till förfogande

ställda medlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till skogsägareföreningarnas riksförbund

för viss verksamhet avseende generatorgasdrivna motorfordon

för budgetåret 1938/1939 under nionde huvudtiteln anvisa

ett anslag av ...................... kronor 30,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av anslag till underlättande av anskaffningen av träkol till generatorgasdr a1 i texten
  2. JoU 1938:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av anslag till underlättande av anskaffningen av träkol till generatorgasdrivna motorford a1 i texten