Angående stat för luft/artsfonden för budgetåret 1938/1939 m. m
1938-03-09 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:264, Angående stat för luft/artsfonden för budgetåret 1938/1939 m. m
Dokumentets text
Kungl. Majda proposition nr 264.
1
Nr 264.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stat
för luft/artsfonden för budgetåret 1938/1939 m. m.;
given Stockholms slott den 31 mars 1938.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Albert Forslund.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i
statsrådet å Stockholms slott den 31 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Brambtorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under rubrik »Luftfartsfonden»
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret
1938/1939 beräkna ett underskott av 1,278,000 kronor. Sedan vissa med inrätBihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 264.
SOS 38 1
2
Kungl. Majus proposition nr 264.
tändst av ifrågavarande fond sammanhängande spörsmål, vilka vid tiden för
statsverkspropositionens avlåtande ännu voro föremål för utredning, numera
färdigberetts, torde jag nu få ånyo anmäla ärendet.
I berörda sammanhang har chefen för finansdepartementet närmare moti
verat förslaget örn inrättande av en luftfartsfond, och i anslutning därtill har
jag behandlat vissa detaljfrågor beträffande fonden. De sålunda framlagda
förslagen voro grundade på utlåtanden av riksräkenskapsverket och väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Genom proposition, nr 2 (sid. 82—83), har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen dels att besluta örn inrättande från och med den
30 juni 1938 av ifrågavarande fond för redovisning av statens med den civila
regelbundna luftfarten förenade tillgångar, inkomster och utgifter, dels ock
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till nedskrivning av lånekapital
i luftfartsfonden å övergångsstat för innevarande budgetår beräkna ett anslag
av 1,300,000 kronor.
Under hänvisning i övrigt till vad i nämnda sammanhang anförts får jag
här till en början erinra örn att till luftfartsfonden skulle såsom kapitaltillgångar
i första hand överföras vissa mark- och byggnadsobjekt, vilka närmare
angivits i riksräkenskapsverkets och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag,
ävensom statens innehav av aktier i aktiebolaget Aerotransport. På angivna
skäl fann jag emellertid frågan örn invärdering av tillgångarna och därmed
sammanhängande spörsmål böra få anstå i avvaktan på slutligt förslag beträffande
luftfartsfonden. I fråga örn staten för luftfartsfonden framhöll jag, att
förslaget innefattade ett överförande till denna stat av samtliga hittills å
sjätte huvudtiteln under rubriken Luftfartsväsendet anvisade anslag, vilka
motsvarade årliga utgifter. Ett undantag härifrån fann jag dock böra göras
i fråga örn anslaget till extra besiktningar av luftfartyg m. m., vilket anslag
i enlighet med mitt förslag äskades under sjätte huvudtiteln (punkt 47).
Efter närmare motivering framlade jag slutligen ett sålunda
Beräknat förslag
till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1938/89.
Inkomster. Kronor.
1. Hyror och arrenden för
till enskilda upplåtna lokaler
och områden ...... 2,900
2. Diverse inkomster ...... 100
3. Utdelning å aktier i aktiebolaget
Aerotransport ... 101,000
Underskott att avföras å
riksstatens driftbudget... 1,278,000
Summa kronor 1.382,000
Utgifter. Kronor.
1. Underhåll och drift av
luftfartsleder, förslagsvis 170,000
2. Hyres- och arrendeavgifter
m. m. för förhyrda lokaler
och områden, för
-
slagsvis ..................... 7,500
3. Ersättning till telegraf
verket
för radiotjänst åt
luftfarten ..................... 267,000
4. Understöd av regelbunden
luftfart ............... 937,500
Summa kronor 1,382,000
Kungl. Majus proposition nr 264. 3
Såsom av statsverkspropositionen närmare framgår, motsvara de på utgiftssidan
upptagna posterna 1 och 2 tillsammans det nu å sjätte huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till underhåll och drift av luftfartsleder. Posten för ersättning
till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten motsvarar sjätte huvudtitelns
anslag till radiotjänst åt luftfarten. Posten 4 avser den avtalsenliga
subventionen till aktiebolaget Aerotransport, för bestridande varav anslag hittills
upptagits å nämnda huvudtitel.
De å inkomstsidan upptagna posterna torde här icke behöva ånyo närmare
beröras, under erinran dock, att posten 2 Diverse inkomster å 100 kronor utgör
ett formellt belopp och att avsikten är att å denna titel bokföra eventuellt
inflytande inkomster av exempelvis försäljning av hö från flygfälten.
Yad till en början beträffar frågan örn mvärderingen å luftfarts fonden av
dithörande tillgångar innebär ämbetsverkens i statsverkspropositionen återgivna
förslag, att bland tillgångarna skulle upptagas dels de i statliga,
icke militära flygfält ingående markområdena med ett efter inköpspris
eller särskild värdering bestämt värde, utan hänsyn till nedlagda
kostnader för planering och dylikt men inberäknat kostnader för lagfart
m. m., dels ock de av staten bekostade, icke militära belysningsanläggningarna
och flygfyrarna till belopp, motsvarande för ändamålet
anvisade kapitalökningsmedel. Dessa tillgångar äro för närvarande, i den mån
de anskaffats för luftfartsändamål, bokförda å postverkets fond, och i andra
fall — avseende mark, som även tidigare tillhört staten och numera upplåtits
för luftfartsändamål — äro tillgångarna bokförda å domänfonden eller icke
alls redovisade å någon fond. Beträffande viss ecklesiastik mark, som nyttjas
för luftfartsändamål mot erläggande av arrendeavgift, har någon ändring härutinnan
icke ifrågasatts. Enligt vad i statsverkspropositionen förordats skulle
därjämte å luftfartsfonden redovisas statens innehav av aktier i aktiebolaget
Aerotransport, vilkas värde tills vidare bör upptagas med ett belopp, motsvarande
köpeskillingen; dessa aktier äro för närvarande redovisade å fonden
för statens aktier. Inom departementet har upprättats en förteckning över de
tillgångar, som enligt mitt förslag skola redovisas å luftfartsfonden. Till
denna förteckning, som torde få fogas såsom bilaga (Bilaga A) vid dagens
statsrådsprotokoll, torde jag här få hänvisa beträffande tillgångsvärdena. Anmärkas
bör att de i förteckningen upptagna värdena icke äro att betrakta såsom
bestämda per den 30 juni 1938, vilket av flera skäl icke ännu låter sig
göra. I den mån det vid beredning av frågan om fastställande av luftfartsfondens
kapital befinnes, att de i förteckningen angivna värdena böra jämkas,
förutsätter jag, att värdesättningen får ske i anslutning till de resultat, som
kunna framgå av den fortsatta utredningen.
I fråga om vissa av statens flygfält meddelades redan i statsverkspropositionen
uppgifter om de värden, med vilka de, såvitt kan bedömas, i enlighet
med nyss angivna princip böra upptagas å luftfartsfonden. Genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens försorg hava uppgifter införskaffats om de värden,
med vilka falten vid Hästholmen, Svarteborg, Backamo och Bulltofta böra
redovisas. .Tåg hänvisar härutinnan till nyssnämnda förteckning. Beträffande
Bulltofta flygplats återkommer jag i det följande till frågan om flygplatsens
4
Kungl. Majus proposition nr 264.
framtida förvaltning. De i berörda förteckning upptagna värdena äro grundade
bland annat på de förslag rörande flygplatsens förvaltning m. m., som
jag kommer att framlägga.
Belysnings- och flygfyranläggningarna äro sedan några år under utförande,
och värdet av desamma per den 30 juni 1938 kan därför för närvarande icke
bestämt angivas. Såsom nyss antytts, skola emellertid ifrågavarande anläggningar
upptagas med ett belopp, motsvarande de för ändamålet förbrukade
kapitalökningsmedlen. I nyssnämnda förteckning hava dessa anläggningar
därför upptagits med ett uppskattat belopp. Jag vill i detta sammanhang
framhålla, att ifrågavarande tillgångar, ehuru det i dem investerade lånekapitalet
enligt förslag av chefen för finansdepartementet skulle avskrivas, av praktiska
skäl dock böra redovisas å luftfartsfonden såsom tillgångar och att vid
sådant förhållande avskrivningen skulle komma till synes i fondredovisningen
å ett avskrivningskonto, på sätt chefen för finansdepartementet beträffande
vissa andra fonder närmare utvecklat i sitt anförande till det vid propositionen
nr 199 till pågående riksdag fogade statsrådsprotokollet. Av samma skäl
och i enahanda ordning böra upptagas anläggningsvärdena av de å statens
flygfält befintliga byggnader och anordningar, som finansierats med skattemedel
eller på annat sätt utan statlig kapitalinvestering. Slutligen må anmärkas
att å fonden komma att upptagas radiofyranläggningar, till vilka årets
riksdag anvisat anslag. Däremot skola, såsom i statsverkspropositionen förordades,
de till telegrafverket hörande radioanläggningarna fortfarande redovisas
å telegrafverkets fond; telegrafverket erhåller ersättning för nyttjandet
av anläggningarna för luftfartsändamål från den för ändamålet å luftfartsfondens
stat upptagna posten.
I detta sammanhang torde jag till behandling få upptaga frågan örn medel
för ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten beträffande de å luftfartsfonden
redovisade tillgångarna. I statsverkspropositionen har chefen för
finansdepartementet framhållit, att kapitalinvesteringarna under fonden med
vissa i detta sammanhang oväsentliga undantag böra upptagas såsom helt avskrivna.
Fonden förfogar icke över likvida tillgångar. Vid sådant förhållande
och då behovet av ersättningsanskaffning svårligen kan med säkerhet bedömas
i förväg — behovet kan exempelvis uppkomma på grund av skador å anläggningarna
— torde å kapitalbudgeten under luftfartsfonden böra årligen
anvisas ett reservationsanslag, förslagsvis tills vidare å 200,000 kronor, vilket
får disponeras efter Kungl. Maj:ts bestämmande för ersättningsanskaffning.
I den mån detta anslag, mot vilket torde böra svara ett avskrivningsanslag å
driftbudgeten, tages i anspråk, skulle alltså en höjning såväl av vederbörande
tillgångskonto som av fondens avskrivningskonto äga rum. En minskning av
berörda konton sker vid utrangering av tillgångsobjekt; på grund av det förordade
anslagets ändamål blir utrangering att anse såsom en förutsättning för
att anslaget skall få disponeras. Yad jag sålunda förordat ansluter sig i princip
till vad chefen för finansdepartementet i nyss omförmälda sammanhang
(proposition nr 199) anfört. Örn anvisande av ersättningsanslaget gör jag
framställning i det följande.
5
Kungl. Majus proposition nr 264.
Härefter torde jag, innan jag övergår till staten för luftfartsfonden, få behandla
vissa spörsmål, som uppstå i samband med omläggning av förvaltningen
av Bulltofta flygplats vid Malmö. Denna flygplats äges praktiskt taget
helt av staten men har hittills omhänderhafts av Malmö stad, som utarrenderat
densamma till aktiebolaget Aerotransport. Sedan Malmö stad förklarat
sig icke längre vilja omhänderhava flygplatsen, hava förhandlingar under led
ning av en av mig utsedd ordförande, exjreditionschefen T. Löfgren, ägt rum
mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och staden samt mellan styrelsen
och nämnda bolag i syfte att dels lösa förvaltningsfrågan, dels ock åvägabringa
en överenskommelse rörande vissa därmed sammanhängande spörsmål
av finansiell natur. Såsom resultat av dessa förhandlingar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med skrivelse den 8 mars 1938 överlämnat två avtal
med Malmö stad och ett avtal med aktiebolaget Aerotransport, och styrelsen
har hemställt om Kungl. Majits godkännande av desamma. Ehuru avtalen
icke torde behöva underställas riksdagens prövning, torde dock desamma såsom
bilagor till dagens statsrådsprotokoll (Bilaga B, C och D) få åtfölja den
proposition, örn vars avlåtande till riksdagen jag avser att här göra framställning.
I sin skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början erinrat
örn nu rådande förhållanden i fråga om flygplatsens förvaltning och härut
innan anfört:
Genom beslut den 30 december 1935 har Kungl. Majit med anledning av
en av luftfartsmyndigheten gjord framställning bemyndigat luftfartsmyndigheten
att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar med Malmö stad träffa
avtal örn förlängning för år 1936 av ett intill utgången av år 1935 gällande,
mellan luftfartsmyndigheten, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, och
drätselkammarens i Malmö tredje avdelning, å Malmö stads vägnar, slutet,
den 22 och 25 februari 1932 dagtecknat kontrakt angående upplåtelse till
Malmö stad av kronan tillhöriga delar av Bulltofta flygfält m. m., dock
med de jämkningar — utan ändring av villkoren i avtalet i övrigt —- som
kunde föranledas av flygfältets dåmera ändrade areal. Ifrågavarande kontrakt
har med iakttagande av de av Kungl. Maj :t angivna villkoren förnyats
den 17 och den 22 februari 1936 att gälla under en tid av ett år och sedermera
vid tre olika tillfällen efter i varje särskilt fall givet bemyndigande av
Kungl. Majit, senast den 3 december 1937, förlängts, så att det numera är
gällande till och med den 30 juni 1938 eller till den tidpunkt dessförinnan,
då nytt avtal i ämnet mellan Kungl. Majit och kronan samt Malmö stad kan
bliva gällande.
Enligt kontraktet har Kungl. Majit och kronan till Malmö stad upplåtit
ett inom staden beläget, kronan tillhörigt område, innehållande omkring
1,174,800 kvadratmeter, att tillsammans med ett staden tillhörigt område om
cirka 76,000 kvadratmeter användas såsom flygplats till allmänt bruk. Upplåtelsen
har skett utan avgift, mot det att staden förbundit sig att till aktiebolaget
Aerotransport på sätt nedan sägs upplåta de i flygplatsen ingående
områdena.
Enligt avtal den 22 och 25 februari 1932 mellan drätselkammarens i Malmö
tredje avdelning, å stadens vägnar, å ena, samt aktiebolaget Aerotransport,
å andra sidan, har staden för tiden från och med den 1 januari 1932 tills vidare,
dock högst på fyra år, till bolaget upplåtit ifrågavarande båda områden, vilka
tillsammans utgöra Bulltofta flygplats, jämte därå befintliga, staden tillhöriga
6
Kungl. Majlis proposition nr 264.
eller till staden upplåtna byggnader och anläggningar att av bolaget användas
såsom flygplats för allmän luftfart. De i flygplatsen ingående markområdena,
såväl det kronan som det staden tillhöriga, hava därvid upplåtits till bolaget
utan arrendeavgift. Däremot har bolaget haft att till staden enligt i avtalet angivna
grunder för upplåtelsen av de å flygplatsen befintliga anläggningarna och
byggnaderna årligen erlägga en särskild avgift, bland annat motsvarande stadens
årliga kostnader för dessa anläggningar och byggnader. Sistnämnda
avtal har efter överenskommelse förlängts vid tre olika tillfällen. Enligt den
senaste förlängningen gäller detsamma på oförändrade villkor tills vidare,
intill dess annat kan bliva överenskommet, dock längst till och med den 30
juni 1938.
Anledningen till att förenämnda avtal endast förlängts under en kortare
tidsperiod för varje gång sammanhänger med det förhållandet, att aktiebolaget
Aerotransport förklarat sig icke längre vilja omhänderhava förvaltningen
av flygplatsen, då bolaget icke ser sig i stånd att påtaga sig de förluster, som
uppstått i samband med förvaltningen av flygplatsen, vilka kostnader enligt
1934 års luftfartsutrednings förslag ansetts böra bestridas av den, som förvaltar
flygplatsen, och som icke inräknats i den bolaget tilldelade statssubventionen.
Såsom av det nu träffade huvudavtalet med Malmö stad framginge, fortsätter
styrelsen, avsåges, att kronan skulle — närmast genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i dess egenskap av luftfartsmyndighet ■— övertaga förvaltningen
av flygplatsen. Då styrelsen emellertid icke vore beredd att utan ingående
förberedelser övertaga förvaltningen av en så pass stor flygplats, hade
styrelsen och aktiebolaget Aerotransport under förutsättning av Kungl. Maj:ts
godkännande ingått avtal, innebärande att bolaget under ytterligare ett år
åtoge sig förvaltningen av flygplatsen.
Örn avtalet med Malmö stad anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avtalet innebär, såsom förut antytts, i förhållande till tidigare överenskommelser
den viktiga förändringen, att kronan skall övertaga förvaltningen av
flygplatsen. I samband härmed bör erinras örn att Malmö stad enligt föreskrift
i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1925 angående anvisande av medel till
förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ålagts, att, så länge Bulltofta
flygplats tillhandahålles staden och såvida icke Kungl. Majit annorlunda
bestämmer, föranstalta om att stationen hålles öppen för allmän lufttrafik.
Genom nu ifrågavarande avtal skulle denna stadens förpliktelse bortfalla.
Häremot torde emellertid icke vara något att erinra, då staden bestämt motsatt
sig omhänderhavandet av förvaltningen.
De till flygfält upplåtna områdena omfatta hela det nuvarande fältet vid
Bulltofta, med undantag av en mindre ändring av det tidigare till 76,000 kvadratmeter
angivna området, vilket numera åsatts ett ytinnehåll av cirka 69,000
kvadratmeter, varjämte ett område örn cirka 37,000 kvadratmeter tillkommit.
För radioanläggningar har staden dessutom enligt § 3 upplåtit tvenne områden.
De av staden tillhandahållna områdena hava upplåtits avgiftsfritt, vilken omständighet
staden bland annat åberopat såsom stöd för att densamma ej skulle.
behöva lämna bidrag till förvaltningskostnaderna.
Till närmare utredning av innehållet i §§ 7 och 8 torde här böra omnämnas
innehållet i den i paragraferna angivna överenskommelsen den 2 och 15 juni
1928 mellan luftfartsmyndigheten och drätselkammarens i Malmö tredje avdelning
angående uppförande av en ny hangarbyggnad å Bulltoftafältet m. m.
Denna överenskommelse innehåller i huvudsak följande. Staten skulle bliva
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 264.
ägare till den uppförda hangarbyggnaden, men denna skulle underhållas av
staden. Därest Malmö stad icke erhölle så stora inkomster av flygplatsen och
därå uppförda hangarer, att de försloge till gäldande av dels en aktiebolaget
Aerotransport åliggande avgift till staden å 3,000 kronor, dels ränta och amortering
å såväl lån från luftfartslånefonden å 180,000 kronor som ytterligare
tvenne lån, vilka Malmö stad för ändamålet upptog, och dels skäligt underhåll
av hangaren, skulle staten genom eftergift beträffande stadens skyldighet
att förränta och amortera lånet från luftfartslånefonden eller på annat sätt
hålla staden skadeslös. Staten ägde rätt att övertaga förvaltningen av hangaren
med skyldighet att därefter amortera och förränta återstående delar av
lånen samt att svara för underhåll av hangaren. Byggnadskostnaderna för
hangaren uppginge till 377,199 kronor 54 öre. För hangarens uppförande upptagna
lån, nämligen dels förenämnda lån från luftfartslånefonden (amorteringstid
40 år) dels ock av Malmö stad upptagna lån, ett å 105,000 kronor
amorteringstid 20 ^ år, ranta 4.7 5 procent) och ett å 92,199 kronor 54 öre
(amorteringstid oO år, ränta 4.6 procent) hava hittills förräntats och amorterats
av aktiebolaget Aerotransport. Den 1 januari 1938 återstod att betala å
respektive lån 153,000 kronor, 78,655 kronor 78 öre och 80,247 kronor 93 öre.
Genom statens övertagande av förvaltningen av flygplatsen jämte anläggningar
kommer helt naturligt denna statens ränte-, amorterings- och underhålls
garanti att tiäda i kraft. Enär ifrågavarande lån löpa med en för nuvarande
förhållanden hög ränta, torde desamma lämpligen böra inlösas. Av lånen synes
emellertid för närvarande allenast lånet från luftfartslånefonden vara möjligt
att inlösa, enär övriga lån äro bundna intill år 1950, respektive år 1960, dock
med viss möjlighet till tidigare konvertering. Denna rätt torde kunna göras
gällande först under ar 1940, varför frågan örn inlösen av lånen synes kunna
anstå till budgetåret 1939/1940. För att hålla möjligheten öppen för kronan
att i ett sammanhang reglera samtliga utestående lån har i avtalet införts en
bestämmelse om rätt för kronan att på vissa villkor vinna befrielse från lånen.
Den i § 9 omförmälda hangarbyggnaden uppfördes av Malmö stad under
åi 1924 och saknar numera betydelse för flygplatsen. Vid uppförande av en
ifrågasatt stationsbyggnad torde det bliva erforderligt att bortflytta hangaren
från flygplatsen, då platsen kommer att tagas i anspråk för den nya bygg
Av
det i § 10 angivna kostnadsbeloppet, 57.600 kronor, återstod den 1
januari 1938 oguldet ett belopp av 48,201 kronor 3 öre. Då detta skuldbelopp
uppkommit pa grund av utförda arbeten för elektrisk fyr- och signalbelysning
vid flygplatsen och staten i övrigt plägar bekosta dylika anläggningar å flygplatserna,
synes, det skäligt, att statens åtagande kvarstår oförändrat. Det
torde vara möjligt att inbetala detta lån, men då det synes lämpligast att
upptaga frågan örn inlösen av samtliga flygplatsen åvilande lån i ett sammanhang,
vill styrelsen för närvarande icke göra någon hemställan härutinnan.
Enligt § 11 förbinder sig staden att, såvitt på staden beror, genom stadsplan-
och utomplansbestämmelser förhindra sådan bebyggelse inom flygplatsens
omgivningar, som kan innebära fara eller hinder vid flygplatsens användande
för allmän lufttrafik. I anslutning härtill har staden förklarat sig villig
att medverka till genomförandet av en särskild överenskommelse mellan luftfartsmyndigheten
och staden angående förhindrande av nybebyggelse inom
vissa områden samt åtgärders vidtagande för att genom begränsning av byggnadshöjden
kring flygplatsens omgivningar trygga densammas fortsatta användning
för lufttrafik. Då formerna för dessa stadens åtaganden icke hunnit
slutgiltigt utarbetas, förutsattes i omnämnda överenskommelse, att fortsatta
förhandlingar skola äga rum i syfte att fastställa skäliga och ur båda parternas
synpunkter godtagbara riktlinjer beträffande såväl för stadens ändamålsenliga
8
Kungl. Majlis proposition nr 264..
utveckling och bebyggande erforderliga höjdbestämmelser som åtgärder för
den allmänna lufttrafikens tryggande ur säkerhetssynpunkt. Staden Ilar härvid
i princip åtagit sig att hålla nere byggnadshöjden särskilt i huvudinflygningsriktningarna
samt lämna vissa mindre områden i fältets omedelbara
grannskap praktiskt taget obebyggda. För att emellertid icke onödigtvis på
lägga staden inskränkningar i fråga örn byggnadshöjd kommer frågan örn flygplatsens
möjligheter till eventuell fortsatt utvidgning att jämväl upptagas till
behandling, parallellt med frågan örn erforderliga byggnadsrestriktioner. Det
är möjligt, att dessa fortsatta utredningar kunna resultera i önskemål om
att ytterligare mark bör införlivas med flygplatsen. Utvecklingen inom luftfartens
område har nämligen under de senaste åren kommit att ställa allt
större krav på storleken och beskaffenheten av de för reguljär luftfart upp
låtna flygplatserna.
Enligt § 15 förbinder sig staden att, därest kronan före 1939 års utgång
skulle låta utföra en ny stationsbyggnad å flygplatsen avsedd jämväl för den
trafikerande allmänhetens betjänande, lämna ett bidrag av 85,000 kronor, motsvarande
beräknade kostnader för i byggnaden ingående tull- och passlokaler
m. m., vilka det eljest skulle ankomma på staden att tillhandahålla.
Beträffande övriga bestämmelser hänvisas till avtalet och därvid fogad
separat överenskommelse.
Styrelsen övergår härefter till avtalet med aktiebolaget Aerotransport och
anför härom:
Avtalet med aktiebolaget Aerotransport avser tiden från och med den 1
juli 1938 till och med den 30 juni 1939. Upplåtelsen skall omfatta hela flygfältet
vid Bulltofta jämte därå befintliga byggnader och anläggningar. Någon
avgift kommer bolaget ej att erlägga för upplåtelsen, men bolaget bekostar
samtliga för flygplatsens underhåll och drift erforderliga utgifter. I jämförelse
med tidigare avtal mellan Malmö stad och bolaget har den bolaget enligt sistnämnda
avtal åliggande avgiftsskyldigheten för till detsamma upplåtna anläggningar
och byggnader utgått. Bolaget har nämligen gjort gällande, att
det icke ser sig i stånd att omhänderhava förvaltningen av flygfältet utan att
erhålla gottgörelse för därav uppkommen förlust. Det lämpligaste sättet för
täckande av denna förlust har därvid ansetts vara, att staten övertager den å
innehavaren av flygfältet åliggande ränte- och amorteringsskyldigheten å. de
för anläggningar och byggnader upptagna lånen. Bolaget har emellertid gjort
gällande, att denna befrielse även måtte utsträckas att_ gälla för tiden den 1
januari—den 30 juni 1938. Detta finner styrelsen skäligt och får för sin del
tillstyrka. I avtalet har emellertid någon bestämmelse örn statens övertagande
av ränte- och amorteringsskyldigheten för de lån, som av Malmö stad upptagits
för uppförande av hangarbyggnaden nr 3, icke intagits, då en sådan
skyldighet i varje fall åligger staten jämlikt överenskommelsen mellan luftfartsmyndigheten
och Malmö stad den 2 och 15 juni 1928. Däremot har i § 8
intagits bestämmelse örn kronans övertagande av den skyldighet, bolaget har
att förränta och amortera bolagets skuld till Malmö stads gas- och elektricitetsverk
enligt ett den 3 och 30 juli 1931 ingånget kontrakt. Detta åtagande
har jämväl avsetts att gälla för framtiden, då det, som nyss framhållits, ansetts
vara en kostnad, som det bör ankomma på staten att svara för.
Styrelsen meddelar härefter, att enligt en styrelsens skrivelse bifogad uppställning
det belopp, som skulle erfordras för betalning av de under tiden
den 1 januari 1938—den 30 juni 1939 förfallna eller förfallande ränte- och
amorteringsbeloppen å de hangarbyggnaden nr 3 åvilande lånen, utgjorde
36,802 kronor 25 öre. De under samma tid till betalning förfallna eller för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 264.
9
fallande ränte- och amorteringsbeloppen å Aerotransports skuld till gas- och
elektricitetsverken, avseende fyr- och signalbelysning, uppginge, enär nämnda
belopp enligt bestämmelse i kontraktet förf olle till betalning varje den 1
januari, till sammanlagt 9,287 kronor 60 öre. Med anledning härav vore, anför
styrelsen, ett belopp av tillhopa 46,089 kronor 85 öre erforderligt för betalning
av de ränte- och amorteringsbelopp, som under tiden den 1 januari
1938—den 30 juni 1939 förfölle till betalning.
Styrelsen yttrar sig härefter örn förvaltningen av Bulltofta flygplats efter
den 30 juni 1939 och anför, att densamma lämpligen torde böra uppdragas åt
styrelsen i dess egenskap av luftfartsmyndighet. Det måste nämligen framhållas,
fortsätter styrelsen, att det icke i längden vore möjligt att bibehålla
den organisationsform av förvaltningen, som nu vore rådande. Organisationen
måste nämligen anpassas efter de i avtalen angivna förutsättningarna.
Något förslag till organisation av förvaltningen av flygplatsen syntes för närvarande
ej vara möjligt att upprätta, enär beräkningen av inkomster och
utgifter fordrade en ingående undersökning av förhållandena vid flygplatsen.
Styrelsen komme därför att vid avgivande av sina anslagsäskanden för budgetåret
1939/1940 ånyo upptaga denna fråga till behandling. Styrelsen anför
vidare:
Därest uppdraget att omhänderhava förvaltningen av Bulltofta flygplats
efter den 30 juni 1939 överlämnas till styrelsen, kommer styrelsen att ställas
inför i viss mån nya uppgifter. Då styrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå icke
är utrustad med erforderlig personal för att kunna utan förstärkning av arbetskraften
förbereda nämnda uppgifter, torde det vara nödvändigt, att erforderliga
medel redan nästkommande budgetår ställas till styrelsens förfogande
för att verkställa erforderliga förberedande åtgärder för övertagandet av förvaltningen.
En särskild flygplatschef, lydande direkt under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
bör tillsättas, och det torde böra ankomma på honom att
i samråd med den nuvarande flygplatsförvaltningen utarbeta erforderliga
instruktioner för personalens verksamhet, uppgöra förslag till underhålls- och
arbetsplaner för byggnader och flygfält, upprätta förslag till avtal angående
uthyrning av lokaler, betesrätt m. m. samt anställa för flygplatsens förvaltning
erforderlig personal. Såsom styrelsen i särskild skrivelse till Kungl.
Majit framhållit, är nybyggnadsfrågan för Bulltofta i behov av en snar lösning,
varför ett uppskjutande av densamma icke längre är möjligt. Styrelsen
räknar därför med att en ny stationsbyggnad kommer till stånd under nästkommande
budgetår. Det torde vara lämpligt, att den blivande flygplatschefen
följer installationsarbetet m. m. i den nya byggnaden. Styrelsen måste
räkna med att den blivande flygplatschefen berudes tillfälle att studera flygplatsers
drift och förvaltning, innan ansvaret härför kan uppdragas åt honom.
Till hans förfogande bör också finnas skrivhjälp, varjämte vissa inventarier
kunna behöva anskaffas, samt medel disponeras för expenser m. m.
Styrelsen beräknar, att ett belopp av cirka 10,000 kronor erfordras under
budgetåret 1938/1939 för att möjliggöra styrelsens övertagande av Bulltofta
flygplats förvaltning på sätt här angivits.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att Kungl. Majit måtte godkänna de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med drätselkammarens i Malmö tredje avdelning och med
10
Kungl. Majlis proposition nr 264.
Departements
chefen.
aktiebolaget Aerotransport ingångna avtalen angående förvaltningen av
Bulltofta flygplats; att till gäldande av kostnader för ränta oell amortering
av lån, åvilande flygplatsen vid Bulltofta, måtte för budgetåret 1938/1939
anvisas ett belopp av 46,089 kronor 85 öre; samt att Kungl. Majit måtte för
vidtagandet av förberedande åtgärder för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
övertagande av förvaltningen av nämnda flygplats för budgetåret 1938/1939
anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
Riksräkenskapsverket, som genom remiss anbefallts att avgiva utlåtande
beträffande finansieringen av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
avsedda kostnaderna, har i utlåtande den 16 mars 1938 anfört:
V äg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse har givit riksräkenskapsverket
anledning till uttalande närmast i vad avser den innehavaren av Bulltofta
flygplats åliggande ränte- och amorteringsskyldigheten beträffande dels tre
av Malmö stad i samband med uppförandet av en ny hangarbyggnad upptagna
lån, dels aktiebolaget Aerotransports skuld till Malmö stads gas- och
elektricitetsverk för utförda arbeten för elektrisk fyr- och signalbelysning.
Efter statens övertagande av förvaltningen av flygplatsen jämte anläggningar
skulle förräntningen och amorteringen av berörda lån och skuld för
framtiden åvila staten. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordar emellertid,
att ränte- och amorteringsskyldighetens överflyttning på staten skall
räknas från och med den 1 januari 1938, ehuruväl statens övertagande av
flygplatsens förvaltning avses skola ske först vid en senare tidpunkt.
Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör ett överflyttande till staten
av berörda ränte- och amorteringsskyldighet medföra, att omhandlade förräntning
och amortering för framtiden handhaves av riksgäldskontoret och
redovisas över riksgäldsfonden.
Börande ränte- och amorteringskostnadernas finansiering vill riksräkenskapsverket
föreslå följande.
A kapitalbudgeten bör anvisas ett anslag till kapitalinvestering å luftfartsfonden
med belopp, motsvarande den vid tidpunkten för ränte- och amorteringsskyldighetens
överflyttande till staten kvarstående kapitalskulden. För
avskrivning av mot detta anslag svarande kapitaltillgångar bör samtidigt å
driftbudgeten under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitaltillgångar
anvisas ett lika stort anslag. Båda anslagen böra uppföras såsom reservationsanslag.
Genom den sålunda föreslagna medelsanvisningen skulle riksgäldskontoret
erhålla täckning för hela den kvarstående kapitalskulden.
Bäntekostnaderna åter böra - - i likhet med statens övriga räntekostnader -—
avföras såsom utgift å riksgäldsfondens stat.
Vid genomförandet av det av riksräkenskapsverket sålunda framlagda förslaget
lärer det ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att vidtaga de
åtgärder för inlösen av ifrågavarande lån, som kunna befinnas möjliga och
lämpliga.
Vad slutligen angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan örn
anvisande av medel för vidtagande av förberedande åtgärder för styrelsens
övertagande av förvaltningen av Bulltofta flygplats, vill riksräkenskapsverket
såsom sin mening uttala, att för ändamålet avsedda medel böra anvisas å
luftfartsfondens stat.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är staten ägare av praktiskt
taget hela Bulltofta flygfält. Med hänsyn härtill är utgångsläget vid bedömande
av förvaltningsfrågan ett annat än vid de övriga för trafik upplåtna
flygplatserna i landet — främst Bromma och Torslanda — vilka ägas
Kungl. Maj:ts proposition nr 264.
11
av respektive städer och där förvaltningen sålunda blivit en kommunal
angelägenhet. Därest Bulltofta flygplats över huvud skall bibehållas såsom
flygplats för regelbunden luftfart, är det av angivna skäl ofrånkomligt att
staten på lämpligt sätt föranstaltar örn platsens förvaltning.
Malmö stad, som hittills åtagit sig förvaltningen av Bulltofta flygplats
men utarrenderat densamma till aktiebolaget Aerotransport, önskar icke
längre omhänderhava flygplatsens förvaltning. Aktiebolaget Aerotransport,
som nyligen överlämnat förvaltningen av Bromma flygplats till Stockholms
stad, anser sig icke heller böra ifrågakomma såsom förvaltare av flygplatsen
i Bulltofta. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom luftfartsmyndighet
anser för sin del, att flygplatsens förvaltning lämpligen bör uppdragas åt
styrelsen, ehuru såsom övergångsform förvaltningen skulle intill utgången av
budgetåret 1938/1939 fortfarande handhavas av nyssnämnda bolag, varom
preliminärt avtal träffats med bolaget.
Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden och vad i övrigt anförts
finner även jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nu framlagda förslag beträffande
förvaltningen vara av beskaffenhet att böra godtagas.
Yad beträffar de föreliggande avtalsförslagen vill jag i detta sammanhang
allenast framhålla, att statens tidigare åtaganden beträffande de ifrågavarande
fyra lånen, vilka åtaganden godkänts av riksdagen, med hänsyn till
statens ställning såsom ägare av flygplatsen i realiteten inneburit, att staten
vid ett framtida övertagande av förvaltningen bomme att få påtaga sig hela
betalningsskyldigheten för då återstående delar av lånen, på sätt de föreliggande
förslagen också innebära. I viss mån gäller vad nu sagts icke aktiebolaget
Aerotransports i § 10 i avtalet med Malmö stad omförmälda åtagande
att amortera och förränta vissa kabelkostnader m. m., för vilket åtagande
staten iklätt sig garanti, men då de härmed avsedda anläggningarna äro
kronans egendom, torde icke skäligen kunna göras någon erinran mot att
staten ikläder sig betalningsskyldigheten för ifrågavarande kostnader.
Jag finner mig alltså böra tillstyrka, att ifrågavarande avtal godkännas.
Enligt avtalen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande
nyssnämnda kabelkostnader m. m. skall staten övertaga betalningsskyldigheten
för nyssnämnda lån och kostnader från och med 1938 års annuiteter.
Lånens ursprungliga belopp och kapitalbelopp den 1 januari 1938 samt räntefot
framgå av följande sammanställning:
Lån
Ursprungligt
kapital-
belopp
Kapital - belopp
elen 1 ian.
1938
Iläntefot
Kronor
Kronor
%
Ur luftfartslånefonden .............
....... 180,000:-
153,000: —
4
Av Malmö stad upptaget lån .....
....... 105,000: —
78,655: 78
4.76
» » » » » .....
....... 92,199:54
80,247: 93
4.6
Aerotransports skuld till Malmö
stads
gas- och elektricitetsverk .......
....... 57,600: —
48,201:03
5
Summa kronor 434,799:54 360,104:74
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag förordar jag, att ett mot
12
Kungl. Maj.-ts proposition nr 264.
kapitalbeloppet per den 1 januari 1938 svarande anslag, lämpligen avrundat
till 360,200 kronor, anvisas å kapitalbudgeten under luftfartsfonden för att av
fullmäktige i riksgäldskontoret användas till amortering eller återbetalning
vid lämpligt tillfälle av ifrågavarande lån. På sätt riksräkenskapsverket
anfört torde efter den 31 december 1937 förfallna och förfallande räntebelopp
få avföras å riksgäldsfondens stat.
Härefter torde jag få övergå till staten för luftfartsfonden. Med den
ståndpunkt, jag nyss intagit till frågan örn finansieringen av förenämnda fyra
lån, kan jag här bortse från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag örn
anvisande av medel till erläggande av amortering och ränta å lånen. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid därjämte hemställt, att ett belopp
av 10,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande under nästa budgetår,
vilket belopp skulle användas till förberedande åtgärder för övertagande av
förvaltningen av Bulltofta flygplats från och med den 1 juli 1939. Med
hänsyn till vad styrelsen anfört, och då beloppet synes lämpligt avvägt, vill
jag tillstyrka bifall till styrelsens förslag. Då kostnad av förevarande slag
lämpligen bör bestridas från luftfartsfondens stat och avföras å posten för
underhåll och drift av luftfartsleder, torde denna post, vilken i statsverkspropositionen
beräknats till 170,000 kronor, böra höjas med 10,000 kronor
till 180,000 kronor.
I övrigt saknar jag anledning ifrågasätta ändring av det i statsverkspropositionen
framlagda, här förut återgivna förslaget till stat, vilket alltså
skulle få följande utseende:
Förslag
till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1938 1939.
Inkomster. Kronor
1. Hyror och arrenden för
till enskilda upplåtna lokaler
och områden ...... 2,900
2. Diverse inkomster ...... 100
3. Utdelning å aktier i aktiebolaget
Aerotransport ... 101,000
Underskott att avföras å
riksstatens driftbudget... 1,288,000
Summa kronor 1,392,000
Utgifter. Kronor
1. Underhåll och drift av
luftfartsleder, förslagsvis 180,000
2. Hyres- och arrendeavgifter
m. m. för förhyrda lokaler
och områden, för
-
slagsvis ..................... 7,500
3. Ersättning till telegraf
verket
för radiotjänst åt
luftfarten ..................... 267,000
4. Understöd av regelbunden
luftfart ............... 937,500
Summa kronor 1,392,000
Chefen för finansdepartementet torde senare få för Kungl. Majit anmäla
förslag örn anvisande av anslag dels å tilläggsstat för budgetåret 1937/1938 till
nedskrivning av lånekapital i luftfartsfonden, dels för budgetåret 1938/1939 till
avskrivning av här föreslagna, i statsverkspropositionen icke upptagna kapitalinvesteringar
i luftfartsfonden, nämligen till inlösen av lån för anläggningar
å Bulltofta flygplats och till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 264.
13
Under framhållande, att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen
synes kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande
i riksdagen stadgade tiden gått till ända, och under åberopande av vad
jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks
dagen att
dels godkänna av mig framlagt förslag till stat för luftfartsfonden
för budgetåret 1938/1939;
dels för Luft]''artsfonden å driftbudgeten för budgetåret
1938/1939 upptaga ett underskott av ............ kronor 1,288,000;
dels till inlösen av lån för anläggningar å Bulltofta flygplats
å kapitalbudgeten under rubrik luftfartsfonden för budgetåret
1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 360,200;
dels ock till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten å
kapitalbudgeten under rubrik luftfartsfonden för budgetåret
1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 200,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 264.
FÖRTECKNING
Bilaga A.
över tillgångar, avsedda att ingå i luftfartsfonden.
Flygplatser:
Kronor
(avrundat)
Luft/artsleden Stockholm—Malmö:
Vängsö............
Hästholmen......
Visingsö...........
Hagshult..........
Exen..............
Fagerhult ........
Eslöv..............
Bulltofta
Markvärde......
Byggnad svär de
........ 66,700
........ 34,700
........ 37,100
........ 47,900
........ 12,900
........ 28,300
........ 90,900
587,400
531,200 1,H8,600
Anmärkningar
Överföres från domänfonden.
Delvis domänfondens
mark, som överföres.
Luft/artsleden Malmö—Göteborg—norska
gränsen:
Backamo...................................... 39,600
Svarteborg.................................... 11,600
Näsinge ...................................... 52,000
Summa kronor 1,540,300
Överföres från arméförvaltningen.
Överföres från domänfonden.
Flygfyrar och lely sning sanläggning ar 1, OCX), 000
Radiofyrar m. m........................... —•
Aktier i A.-B. Aerotransport .......... 2,525,100
Summa summarum kronor 5,065,400
Häri ingå även anläggningar
å Bulltofta,
Norrköpings
o. Jönköpings flygplatser.
Samtliga
kostnader äro avskrivna
el. föreslås
till avskrivning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 264.
15
Bilaga B.
AVTAL.
Mellan Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet,
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt drätselkammarens i
Malmö tredje avdelning, å Malmö stads vägnar, har följande avtal träffats.
§ i.
Kronan övertager från och med den 1 juli 1938 förvaltningen av Bulltofta
flygplats såsom flygplats till allmänt bruk. Flygplatsen skall anses omfatta
dels av kronan för ändamålet upplåten mark, dels de områden, som av staden
jämlikt § 2 i detta avtal för ändamålet upplåtas, dels ock mark, som framdeles
kan komma att tagas i anspråk för ändamålet, allt jämte tillhörande,
för luftfarten avsedda byggnader och anläggningar. Förvaltningsuppgiftens
handhavande äger kronan uppdraga åt statlig myndighet eller överlämna åt
enskilt företag.
§ 2.
Till kronan upplåter staden utan ersättning från och med den 1 juli 1938
a) det å bifogade, med A betecknade karta över Bulltofta flygfält med röd
kantbeteckning angivna område om c:a 69,000 kvm. av Skrävlinge östra 822,
b) det å samma karta med blå kantbeteckning angivna område örn c:a
37,000 kvm. av Skrävlinge östra 824, båda områdena att tillsammans med av
kronan för ändamålet upplåten mark användas såsom flygplats till allmänt
bruk.
§ 3.
Vidare upplåter staden till kronan utan ersättning från och med den
1 juli 1938
dels ett område örn 12,000 kvm., beläget på sätt å ovannämnda karta med
gul kantbeteckning angives eller på annan plats, som i förekommande fall
kan mellan drätselkammarens tredje avdelning och luftfartsmyndigheten
överenskommas,
dels ett område om 11,819 kvm., angivet å bifogade, den 13 november 1924
och den 22 april 1937 upprättade och såsom B betecknade karta, båda områdena
avsedda att användas för de radioanläggningar m. m., som erfordras för luftfartens
betjänande å flygplatsen.
§ 4.
De i §§ 2 och 3 angivna markupplåtelserna skola gälla tillsvidare, så länge
och i den mån de upplåtna områdena erfordras för i samma paragrafer angivna
ändamål, dock att upplåtelserna jämlikt § 3 icke utan särskild överenskommelse
äga giltighet längre än till elen 1 januari 1950.
§ 5-
Å de enligt §§ 2 och 3 upplåtna områdena äger kronan, efter inhämtande
av stadens yttrande och med beaktande, i den mån så finnes möjligt och
skäligt, av från stadens sida framförda önskemål, uppföra de byggnader samt
verkställa de anläggningar och planeringsarbeten, vilka kronan i enlighet med
de för de olika områdenas upplåtelse avsedda ändamålen finner erforderliga
för lufttrafikens behöriga bedrivande och tryggande. Dylika byggnader och
anläggningar, vilka förbliva statens egendom, skola, därest ej annat överens
-
16
Kungl. Majlis proposition nr 264.
kommes, vara undanskaffade, då upplåtelsetiden utlöper för den mark, varå
de äro belägna. De markområden, varå byggnaderna eller anläggningarna
varit uppförda, skola vid sistnämnda tidpunkt jämväl i möjligaste mån vara
försatta i sådant skick, att ny bebyggelse på grund av den tidigare användningen
av områdena icke försvåras. Andra byggnader och anläggningar än
de nu nämnda få icke utan stadens medgivande inom de upplåtna områdena
uppföras eller anordnas.
Beträffande det under § 2 b) angivna området örn c:a 37,000 kvm. förbinder
sig kronan att, så länge med hänsyn till luftfarten hinder häremot
icke möta, hålla detsamma fritt tillgängligt för allmänheten, utom vid tillfällen,
då flyguppvisningar äro anordnande vid flygplatsen.
Under upplåtelsetiden äger kronan att genom betesupplåtelser eller på
annat sätt tillgodogöra sig på de upplåtna områdena växande gräs m. m.
Inom de i §§ 1, 2 och 3 angivna områdena befintliga ledningar och triangelpunkter
få av staden bibehållas, så länge staden har behov av desamma.
Vidare äger staden att efter samtycke av luftfartsmyndigheten i varje särskilt
fall utlägga nya ledningar över samma områden. Staden äger tillträde
till områdena för ledningarnas tillsyn och underhåll.
Ersättning skall icke av staden erläggas för markens disponerande för ledningsändamål,
men staden är skyldig att för tillgodoseende av luftfartens
säkerhet vid i föregående stycke avsedda arbetens utförande följa av luftfartsmyndigheten
lämnade anvisningar samt att återställa marken i förutvarande
skick.
I händelse kronan utför sådana arbeten, som medföra, att stadens ledningar
eller triangelpunkter behöva skyddas eller flyttas, är kronan pliktig bestrida
kostnaderna härför.
I den mån områdena skola hägnas, skall kronan bestrida alla hägnadskostnader.
§ 6-
Staden medgiver, att för säkerställande av blindlandning erforderliga
apparater och anläggningar å marken med tillhörande ledningar må, utan att
ersättning till staden därför skall utgå, uppställas respektive nedläggas och
tillsvidare bibehållas å de av staden disponerade områden, varom överenskommelse
träffats eller kan komma att träffas mellan kronan och staden.
Kronan skall vidare äga rätt att utanför de i §§ 2 och 3 angivna områdena,
efter medgivande av staden i varje särskilt fall men utan utgivande av markarrende,
över och inom staden tillhöriga markområden dels uppsätta och
tillsvidare bibehålla de belysningsanordningar, som äro erforderliga för lufttrafikens
bedrivande under mörker, dels ock framdraga och tillsvidare bibehålla
för berörda belysningsanordningar erforderliga ledningar.
§ v.
Staden befrias från skyldigheten att underhålla den byggnad (hangar III),
innehållande dels hangarhall, dels kontors-, verkstads- och lagerlokaler, örn
vars uppförande överenskommelse den 2 och 15 juni 1928 träffats mellan
luftfartsmyndigheten och drätselkammarens i Malmö tredje avdelning, ävensom
från underhållsskyldighet i övrigt beträffande inom flygplatsen befintliga
byggnader med tillbehör, såsom inventarier, maskiner och redskap, samt
beträffande inhägnader och vägar; dock med skyldighet för staden att till
kronan utgiva ersättning för sådan brist i fråga örn staden nu i berörda hänseende
åvilande underhåll, vilken kan befinnas föreligga vid detta avtals
ikraftträdande. För fastställandet av, huruvida brist, varom nu nämnts, förefinnes
beträffande byggnader och hägnader, samt i förekommande fall vär
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 264. . 17
(Tering därav skall, såvitt ej mellan luftfartsmyndigheten och drätselkammaren
tredje avdelning annat överenskommes, snarast möjligt efter detta
avtals ikraftträdande hållas syn av tre gode män, av vilka luftfartsmyndigheten
utser en, Malmö stad en samt de två sålunda valda den tredje. Aktiebolaget
Aerotransport skall beredas tillfälle att genom ombud närvara vid
synen.
Kostnaderna för synen skola till lika delar bestridas av kronan och staden.
§ 8
Kronan bibehålies vid den kronan jämlikt förenämnda överenskommelse
av den 2 och 15 juni 1928 åliggande skyldigheten att hålla staden skadeslös
för kostnader för förräntning och amortering av återstående delar av de lån,
vilka staden upptagit till täckande av kostnader för uppförande av hangar
III m. m, nämligen dels ett av Kungl. Majit ur luftfartslånefonden den 29 juni
1928 beviljat lån å ursprungligen 180,000 kr., dels ett 20-årigt amorteringslån
å ursprungligen 105,000 kr., löpande med 4.7 5 % ränta, och dels ett 30-årigt
amortenngslån å ursprungligen 92,199 kr. 54 öre, löpande med 4.6 % ränta,
dock med rätt för kronan att vinna befrielse från sagda skyldighet såvitt
varje särskilt lån angår genom att, när kronan därtill finner anledning, till
staden erlägga ett belopp, motsvarande respektive låns kapitalvärde vid tiden
för beloppets erläggande eller, såvitt lånet ur luftfartslånefonden angår, själv
övertaga länet. Kapitalvärdet beräknas med hänsyn till i lånevillkoren angiven
amorteringstid och räntesats samt medgiven rätt till konvertering.
§9.
Kronan medgiver, att den staden tillhöriga, å kronans mark nu belägna
hangarbyggnaden n:r I må tillsvidare kvarstå och av staden med bibehållen
äganderätt utan utgivapae av markarrende disponeras för ändamål, som av
luftfartsmyndigheten goclkännes, dock med skyldighet för staden att inom
fyra månader efter skedd uppsägning från kronans sida låta borttaga byggnaden
från flygplatsen.
§ io.
Genom avtal den 19 och 24 november 1931 mellan luftfartsmyndigheten
och Malmö stads gas- och elektricitetsverk har kronan förbundit sig att, därest
Aktiebolaget Aerotransport eller annan innehavare av Bulltofta flygplats
icke kunde fullgöra den förpliktelse, som bolaget enligt ett med gas- och
elektricitetsverken den o och 30 juli 1931 träffat kontrakt åtagit sig i fråga
örn förräntning och amortering under en tid av högst tjugo år av viss i kontraktet
omförmäld kostnad för kablar m. m. för belysningsanordningar å Bulltofta
flygplats, i stället övertaga denna skyldighet, dock att kronans berörda
garanti icke avsåge ett högre kostnadsbelopp än 57,600 kr. Enligt avtalet
liro ifrågavarande kablar m. m., i den mån de äro belägna å kronans mark,
kronans egendom.
Från nu angiven förbindelse äger kronan vinna befrielse genom att, när
kronan därtill finner anledning, till staden erlägga ett belopp, motsvarande
vid tiden för beloppets erläggande återstående kapitalskuld jämte upplupen
ogulden ränta. 1
§ 1L
Staden förbinder sig att, såvitt på staden beror och i den mån så anses
kunna ske utan risk för att ersättning till fastighetsägare behöver utgivas,
efter hand genom stadsplane- och utomplansbestämmelser, medverka till förhindrande
i möjligaste mån av sådan nybebyggelse inom flygplatsens omgivningar,
som, i vad avser höjd å byggnad eller eljest å fast anordning, kan
mimny till riksdagens protokoll 1938. t semi. Nr 264. sos as 2
18
Kungl. Majds proposition nr 264.
innebära fara eller hinder vid flygplatsens användande för allmän luftfart.
Mellan luftfartsmyndigheten och staden skall särskild överenskommelse
träffas dels angående de områden inom stadens gränser, där åtgärder till förhindrande
av nybebyggelse, som här avses, kunna vara erforderliga, dels angående
omfattningen och arten av sådana åtgärder, dels ock angående eftergifter
i stadens åtaganden. Stadens medverkan begränsas i övrigt till vad i
överenskommelsen angives. Staden förklarar sig vidare villig att, såvitt på
staden beror, vidtaga åtgärder för intagande i stadens byggnadsordning av
föreskrift örn skyldighet för stadens byggnadsnämnd att, då fråga uppkommer
örn lov till nybyggnad inom område, varom ovan nämnts, av beskaffenhet
att enligt vad i överenskommelsen angives genom höjd å byggnad eller eljest
å fast anordning kunna medföra fara eller hinder för den allmänna luftfarten,
härom inhämta yttrande av luftfartsmyndigheten, innan ärendet av nämnden
avgöres.
Innan förslag till stadsplanebestämmelser eller utomplansbestämmelser
för område, som här avses, i författningsenlig ordning utställas för granskning,
skall luftfartsmyndigheten, örn genom förslag avses att möjliggöra högre
höjd å byggnad eller eljest å fast anordning, än som i överenskommelsen
angivits såsom för luftfarten icke hinderlig största höjd, beredas tillfälle att
över förslaget avgiva yttrande.
Kronan förbinder sig att icke utan särskild överenskommelse nyttja i
flygplatsen ingående mark för annan bebyggelse eller exploatering än som
sammanhänger med flygplatsens användning för allmän luftfart. Avgifterna
för begagnande av flygplatsen och där befintliga anläggningar skola icke
överstiga dem, som gälla för andra flygplatser av motsvarande slag inom
landet.
§ 12.
De skatter och onera, som avse till kronan upplåtna områden och belöpa
på upplåtelsetiden, skola, i den mån områdena var för sig eller flera gemensamt
åsatts särskilda taxeringsvärden, betalas och fullgöras av kronan.
§ 13.
Staden förbinder sig att tillhandahålla för flygplatsen och dess anläggningar
erforderlig elektrisk kraft samt gas och vatten mot lägsta för förbrukning
av motsvarande slag och omfattning vid varje tid inom staden gällande
taxor. Staden medgiver kostnadsfri anslutning av befintliga och framtida för
flygtrafiken avsedda byggnader till stadens elektriska distributions-, vatten-,
gaslednings- samt kloaksystem, allt i den mån nu befintliga huvudledningars
kapacitet är tillräcklig för denna ytterligare anslutning. Servisledningar
bekostas av kronan.
§ 14-
Staden förbinder sig att söka tillgodose flygplatsens behov av lämpliga
trafikleder för gatu- och vägtrafiken till och från flygplatsen.
§ 15.
Därest kronan låter å flygplatsen före 1939 års utgång påbörja uppförande
av en ny stationsbyggnad, avsedd att tillgodose behovet av lokaler för säkerhets-,
stations- och förvaltningstjänst m. m., lämnar staden, sedan byggnaden
färdigställts, ett engångsbidrag till byggnadskostnaden med 85,000 kr. _ I
gengäld skall staden inom den nya byggnaden avgiftsfritt och utan skyldighet
att bekosta underhåll tillhandahållas lokaler för tull- och passmyndigheter
samt för sådana ändamål i övrigt, som det eljest skulle ankomma på
staden att tillgodose, allt i den omfattning, som drätselkammarens tredje
Kungl. Majus proposition nr 264. • 19
avdelning och luftfartsmyndigheten för den närmaste framtiden kunna finna
behövlig.
För stadens ifrågavarande bidragsskyldighet förutsattes, att staden ej
innan byggnaden färdigställts nödgas själv vidtaga åtgärder för utvidgning
eller förbättring av de nuvarande lokalerna för tull- och passmyndigheterna
m. m. å flygplatsen. Sistnämnda lokaler skola, intill dess den nya byggnaden
är färdig och inredd, av staden avgiftsfritt disponeras för ifrågavarande
ändamål.
Om staden framdeles, för att på ett då erforderligt sätt tillgodose lokaler
för tull- och passmyndigheter m. m., skulle nödgas anskaffa andra lokaler
än de i den nya byggnaden tillhandahållna, så skall kronan, därest av staden
i ifrågavarande byggnad då disponerade lokaler skäligen kunna av kronan
för något ändamål utnyttjas, lämna staden gottgörelse med ett belopp, motsvarande
lokalernas dåvärde. Kronan skall avgiftsfritt upplåta mark för tilleller
nybyggnad, inrymmande lokaler, vilkas anskaffande kan ankomma på
staden.
§ 16.
Uppkommer tvist rörande tillämpningen av ''detta avtal, skall tvisten hänskjutas
till skiljemän jämlikt lagen den 14 juni 1929 örn skiljemän.
Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1938, under förutsättning att detsamma
dessförinnan godkänts för kronans del av Kungl. Maj:t och för
stadens del av stadsfullmäktige i Malmö.
Efter avtalets ikraftträdande skola kronan och staden å ömse sidor, jämväl
i de fall, då så ej särskilt i avtalet angivits, vara befriade från de förpliktelser,
som finnas angivna i ovannämnda överenskommelse av den 2 och 15 juni
1928 samt i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1925 angående anvisande av medel
till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö, allt i den mån ej i
detta avtal annat överenskommits.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 7 mars 1938. Malmö den 7 mars 1938.
Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.
Nils B olinder.
G. Ljungberg.
För Malmö stad,
På Drätselkammarens tredje avdelnings
vägnar:
Arvid Heister.
Ernst Håkansson. Axel E. Svensson.
Bengt Holming.
L. Hultman.
Bevittnas:
B. Skiöld.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 264.
ÖVERENSKOMMELSE.
Bilaga C.
I anslutning till det mellan Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, å
Kungl. Marits och kronans vägnar, samt Drätselkammarens i Malmö tredje
avdelning, å Malmö stads vägnar, den 7 mars 1938 träffade avtalet angående
Bulltofta flygplats har, under förutsättning att sagda avtal vederbörligen
godkännes, mellan styrelsen såsom luftfartsmyndighet och nämnda avdelning
å stadens vägnar träffats följande överenskommelse:
1. De i § 11 av förstnämnda avtal avsedda områdena inom stadens gränser,
där åtgärder kunna vara erforderliga till förhindrande av ny bebyggelse eller
anordning, som kan innebära fara eller hinder vid flygplatsens användande
för allmän lufttrafik, angivas å här bilagda översiktskarta. Å samma karta
har för de särskilda områdena angivits för luftfarten icke hinderlig största
höjd å byggnad eller å annan fast anordning.
Fråga örn revision av nämnda karta skall upptagas till förhandlingar,
därest endera parten så påfordrar.
2. Beträffande staden nu tillhörig mark inom område, som å den i punkt 1
nämnda kartan betecknas med siffrorna 0—2 m., förbinder sig staden att
icke utan särskild överenskommelse mellan luftfartsmyndigheten och staden
å densamma låta uppföra nybyggnad.
3. Beträffande de områden, som i denna överenskommelse angivas, skola
fortsatta förhandlingar ske i gemensamt syfte att fastställa skäliga och ur
båda parternas synpunkter godtagbara riktlinjer i fråga örn de stadsplaneeller
utomplansbestämmelser, som för stadens ändamålsenliga utveckling och
bebyggande samt den allmänna luftfartens tryggande ur säkerhetssynpunkt
må vara behövliga. Resultatet av dessa förhandlingar skall ligga till grund
för stadens medverkan i fråga örn bestämmelser, varom nu nämnts.
4. Därest flygplatsen framdeles skulle erhålla sådan ändrad form eller
sådana förhållanden eljest inträda, som medföra, att a översiktskartan förbyggnad
eller annan fast anordning angivna högsta höjd skäligen kan ändras
till än större höjd, så förbinder sig luftfartsmyndigheten att, i vad på densamma
ankommer, godkänna, att byggnad och fast anordning uppföres till
den större höjden.
5. Tvist i anledning av denna överenskommelse löses på enahanda satt
som stadgas i förenämnda avtal angående Bulltofta flygplats.
Stockholm den 7 mars 1938. Malmö den 7 mars 1938.
Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
Nils
Bolinder.
C. Ljungberg.
För Malmö stad,
på Drätselkammarens tredje avdelnings
vägnar:
Arvid Heister.
Ernst Håkansson. Axel E. Svensson.
Bengt Holming.
L. Hultman.
Bevittnas:
B. Skiöld.
Kungl. Majlis proposition nr 264.
21
Bilaga D.
AVTAL.
Mellan Kungl. Väg- oell Vattenbyggnadsstyrelsen å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar och AB. Aerotransport, nedan kallat bolaget, har under förutsättning
av Kungl. Marits godkännande träffats följande avtal rörande förvaltningen
av Bulltofta flygplats:
§ L
Bolaget åtager sig att från och med den 1 juli 1938 till och med den 30 juni
1939 på nedan angivna villkor för kronans räkning förvalta och driva Bulltofta
flygplats såsom flygplats till allmänt bruk.
Till flygplatsen höra:
dels av kronan för flygplatsen upplåten mark med därtill hörande kronan
tillhöriga byggnader och anläggningar,
dels de områden, som av Malmö stad för ändamålet upplåtits,
dels ock inventarier enligt bilagda förteckning.1)
Bolaget åtager sig att ombesörja flygplatsens drift och hålla den upplåten
dygnet runt för alla statliga eller enskilda luftfartyg av svensk eller utländsk
nationalitet, vilka enligt gällande bestämmelser äga rätt att begagna flygplatsen.
Bolaget åtager sig vidare att i fullgott skick underhålla såväl flygfältet
med därtill hörande anordningar som ock i övrigt i upplåtelsen ingående, till
flygplatsen hörande byggnader, anläggningar, inhägnader, vägar och inventarier.
§ 3.
Under avtalstiden skall gälla följande:
a) Bolagets underhållsskyldighet ifråga örn flygfältet gäller, i vad angår
redan planerade och iordningsställda delar därav, från upplåtelsetidens början
och, sedan Arbetslöshetskommissionens pågående planerings- och iordningsställningsarbeten
avslutats, fältet i dess helhet. Vid avtalstidens slut skall
fältet avlämnas i för dess utnyttjande för lufttrafikändamål fullt användbart
skick.
b) De i upplåtelsen ingående byggnaderna, anläggningarna och inventarierna
skola vid upplåtelsetidens slut avlämnas i gott skick.
§ 4.
Bolaget åligger att ombestyra och bekosta alla anordningar, som för flygplatsens
användning i internationell flygtrafik äro nödvändiga, såsom upplåtande
av nu förefintliga lokaler för tull- och passgranskning o. dyl., dock
att det på grund härav icke skall åligga bolaget att uppföra byggnader eller
utföra andra nyanläggningar eller anskaffa till byggnader och anläggningar
hörande fasta inventarier. Ändringar av byggnader, anläggningar eller därtill
hörande fasta inventarier må ej företagas utan Luftfartsmyndighetens
tillstånd.
!) Hitr ej intagen.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 26d.
§5.
Det åligger bolaget:
a) att i egenskap av förvaltare av flygplatsen svara för att av Kungl. Maj:t,
luftfartsmyndigheten eller annan vederbörande statlig myndighet meddelade
villkor och bestämmelser ifråga örn flygplatsens nyttjande till allmänt bruk
iakttagas;
b) att svara för att drivmedel och smörjoljor i erforderliga kvantiteter
och av förekommande kvaliteter finnas tillgängliga på flygplatsen;
c) att svara för avgifter för erforderliga telefoner, som äro att hänföra till
flygplatsens förvaltning;
d) att enligt av luftfartsmyndigheten meddelade bestämmelser genom flygledare
leda och kontrollera ali flygplatsen berörande flygning samt till vederbörande
myndighet anmäla, even tuella överträdelser av gällande förordningar
och bestämmelser;
e) att uppbära de avgifter, vilka angivas i den taxa för flygplatsens begagnande,
som fastställts eller kan komma att fastställas av Kungl. Maj:t;
f) att upprätta föreskriven löpande statistik över vid flygplatsen förekommande
flygtrafik;
g) att sköta värme- och elektriska ledningar;
h) att utföra de åligganden, som enligt gällande flygplatsinstruktion påvila
flygplatsförvaltningen;
i) att i samråd med luftfartsmyndigheten uthyra lokaler eller delar av
flygplatsen;
j) att omhänderhava betesupplåtelser;
k) att uppbära för betesupplåtelser och uthyrda lokaler eller områden fastställda
avgifter;
l) att på lämpligt sätt samt i erforderlig utsträckning ordna för allmänhetens
inträde på och visning av flygplatsen.
§ 6.
Bolaget skall bland annat bekosta och ansvara för:
a) underhåll av flygplatsen med därtill hörande byggnader, anläggningar
och inventarier;
b) uppvärmning och sotning av samtliga byggnader;
c) elektrisk energi i samtliga icke till bolaget eller annan uthyrda lokaler
samt för yttre belysnings-, fyr- och kraftändamål;
d) allt för flygplatsens drift erforderligt vatten;
e) bensin, olja och dylikt för driften av för flygplatsens förvaltning inköpta
fordon;
f) signalammunition, signaldukar och dylikt;
g) för lokaler i nuvarande omfattning för radio- och väderlekstjänst liksom
lyse, värme och renhållning för dessa lokaler;
h) erforderlig renhållning i övrigt;
i) vakthållning på flygplatsen;
j) anskaffning och underhåll av redskap för fältunderhåll, verkstadsutrustning
etc., som må vara erforderlig för omhänderhavande av flygplatsens
förvaltning och drift;
k) brandförsäkring av i detta avtal ingående byggnader och inventarier
hos brandförsäkringsinrättningar och till belopp, som av Luftfartsmyndigheten
godkännas;
l) gäldandet av alla å avtalstiden belöpande skatter och onera för i upplåtelsen
ingående fastighetsanläggningar och byggnader, i den mån de kunna
hänföras till flygplatsförvaltningen.
Kungl. Maj:is proposition nr 264.
23
§ 7.
Såsom ersättning till bolaget för dess liandkavande av förvaltningsuppdraget
får bolaget uppbära och behålla alla inkomster av start-, landnings-,
förankrings- och han gara vgifter under avtalstiden liksom inkomster av betesupplåtelser
och uthyrda lokaler eller områden, ävenledes alla från flygplatsförvaltningen
härflytande inkomster.
§ 8.
Bolaget berättigas att såvitt avser tiden från och med den 1 juli 1938 av
kronan utfå ersättning för förräntning och amortering av bolagets skuld till
Malmö stads Gas- och Elektricitetsverk enligt ett mellan bolaget och sagda
verk den 3 och 30 juli 1931 ingånget kontrakt rörande elektrisk fyr- och belysningsanläggning
på flygplatsen. Denna rätt skall jämväl gälla för tiden
efter detta avtals utgång.
§ 9.
Tvister med anledning av detta avtal skola underställas Kungl. Majit, som
äger därutinnan träffa avgörande.
§ io.
Av detta avtal ha två exemplar utfärdats, av vilka vardera parten erhållit
ett exemplar.
Stockholm den 9 mars 1938.
Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
Nils
Bolinder.
C. Ljungberg.
A.B. Aerotransport.
Axel Granholm. •
Per A. Norlin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus förslag om inrättande av en luftfartsfond mm- s. 1 i texten
- SU 1938:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en luftfartsfond m. m. s. 1 i texten