Sök i Ratio Lex

Angående stat för luft/artsfonden för budgetåret 1938/1939 m. m

1938-03-09 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:264, Angående stat för luft/artsfonden för budgetåret 1938/1939 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 264.

1

Nr 264.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stat

för luft/artsfonden för budgetåret 1938/1939 m. m.;

given Stockholms slott den 31 mars 1938.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Brambtorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under rubrik »Luftfartsfonden»

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret

1938/1939 beräkna ett underskott av 1,278,000 kronor. Sedan vissa med inrätBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 264.

SOS 38 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 264.

tändst av ifrågavarande fond sammanhängande spörsmål, vilka vid tiden för

statsverkspropositionens avlåtande ännu voro föremål för utredning, numera

färdigberetts, torde jag nu få ånyo anmäla ärendet.

I berörda sammanhang har chefen för finansdepartementet närmare moti

verat förslaget örn inrättande av en luftfartsfond, och i anslutning därtill har

jag behandlat vissa detaljfrågor beträffande fonden. De sålunda framlagda

förslagen voro grundade på utlåtanden av riksräkenskapsverket och väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Genom proposition, nr 2 (sid. 82—83), har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen dels att besluta örn inrättande från och med den

30 juni 1938 av ifrågavarande fond för redovisning av statens med den civila

regelbundna luftfarten förenade tillgångar, inkomster och utgifter, dels ock

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till nedskrivning av lånekapital

i luftfartsfonden å övergångsstat för innevarande budgetår beräkna ett anslag

av 1,300,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till vad i nämnda sammanhang anförts får jag

här till en början erinra örn att till luftfartsfonden skulle såsom kapitaltillgångar

i första hand överföras vissa mark- och byggnadsobjekt, vilka närmare

angivits i riksräkenskapsverkets och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag,

ävensom statens innehav av aktier i aktiebolaget Aerotransport. På angivna

skäl fann jag emellertid frågan örn invärdering av tillgångarna och därmed

sammanhängande spörsmål böra få anstå i avvaktan på slutligt förslag beträffande

luftfartsfonden. I fråga örn staten för luftfartsfonden framhöll jag, att

förslaget innefattade ett överförande till denna stat av samtliga hittills å

sjätte huvudtiteln under rubriken Luftfartsväsendet anvisade anslag, vilka

motsvarade årliga utgifter. Ett undantag härifrån fann jag dock böra göras

i fråga örn anslaget till extra besiktningar av luftfartyg m. m., vilket anslag

i enlighet med mitt förslag äskades under sjätte huvudtiteln (punkt 47).

Efter närmare motivering framlade jag slutligen ett sålunda

Beräknat förslag

till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1938/89.

Inkomster. Kronor.

1. Hyror och arrenden för

till enskilda upplåtna lokaler

och områden ...... 2,900

2. Diverse inkomster ...... 100

3. Utdelning å aktier i aktiebolaget

Aerotransport ... 101,000

Underskott att avföras å

riksstatens driftbudget... 1,278,000

Summa kronor 1.382,000

Utgifter. Kronor.

1. Underhåll och drift av

luftfartsleder, förslagsvis 170,000

2. Hyres- och arrendeavgifter

m. m. för förhyrda lokaler

och områden, för
-

slagsvis ..................... 7,500

3. Ersättning till telegraf
verket

för radiotjänst åt

luftfarten ..................... 267,000

4. Understöd av regelbunden

luftfart ............... 937,500

Summa kronor 1,382,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 264. 3

Såsom av statsverkspropositionen närmare framgår, motsvara de på utgiftssidan

upptagna posterna 1 och 2 tillsammans det nu å sjätte huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till underhåll och drift av luftfartsleder. Posten för ersättning

till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten motsvarar sjätte huvudtitelns

anslag till radiotjänst åt luftfarten. Posten 4 avser den avtalsenliga

subventionen till aktiebolaget Aerotransport, för bestridande varav anslag hittills

upptagits å nämnda huvudtitel.

De å inkomstsidan upptagna posterna torde här icke behöva ånyo närmare

beröras, under erinran dock, att posten 2 Diverse inkomster å 100 kronor utgör

ett formellt belopp och att avsikten är att å denna titel bokföra eventuellt

inflytande inkomster av exempelvis försäljning av hö från flygfälten.

Yad till en början beträffar frågan örn mvärderingen å luftfarts fonden av

dithörande tillgångar innebär ämbetsverkens i statsverkspropositionen återgivna

förslag, att bland tillgångarna skulle upptagas dels de i statliga,

icke militära flygfält ingående markområdena med ett efter inköpspris

eller särskild värdering bestämt värde, utan hänsyn till nedlagda

kostnader för planering och dylikt men inberäknat kostnader för lagfart

m. m., dels ock de av staten bekostade, icke militära belysningsanläggningarna

och flygfyrarna till belopp, motsvarande för ändamålet

anvisade kapitalökningsmedel. Dessa tillgångar äro för närvarande, i den mån

de anskaffats för luftfartsändamål, bokförda å postverkets fond, och i andra

fall — avseende mark, som även tidigare tillhört staten och numera upplåtits

för luftfartsändamål — äro tillgångarna bokförda å domänfonden eller icke

alls redovisade å någon fond. Beträffande viss ecklesiastik mark, som nyttjas

för luftfartsändamål mot erläggande av arrendeavgift, har någon ändring härutinnan

icke ifrågasatts. Enligt vad i statsverkspropositionen förordats skulle

därjämte å luftfartsfonden redovisas statens innehav av aktier i aktiebolaget

Aerotransport, vilkas värde tills vidare bör upptagas med ett belopp, motsvarande

köpeskillingen; dessa aktier äro för närvarande redovisade å fonden

för statens aktier. Inom departementet har upprättats en förteckning över de

tillgångar, som enligt mitt förslag skola redovisas å luftfartsfonden. Till

denna förteckning, som torde få fogas såsom bilaga (Bilaga A) vid dagens

statsrådsprotokoll, torde jag här få hänvisa beträffande tillgångsvärdena. Anmärkas

bör att de i förteckningen upptagna värdena icke äro att betrakta såsom

bestämda per den 30 juni 1938, vilket av flera skäl icke ännu låter sig

göra. I den mån det vid beredning av frågan om fastställande av luftfartsfondens

kapital befinnes, att de i förteckningen angivna värdena böra jämkas,

förutsätter jag, att värdesättningen får ske i anslutning till de resultat, som

kunna framgå av den fortsatta utredningen.

I fråga om vissa av statens flygfält meddelades redan i statsverkspropositionen

uppgifter om de värden, med vilka de, såvitt kan bedömas, i enlighet

med nyss angivna princip böra upptagas å luftfartsfonden. Genom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens försorg hava uppgifter införskaffats om de värden,

med vilka falten vid Hästholmen, Svarteborg, Backamo och Bulltofta böra

redovisas. .Tåg hänvisar härutinnan till nyssnämnda förteckning. Beträffande

Bulltofta flygplats återkommer jag i det följande till frågan om flygplatsens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 264.

framtida förvaltning. De i berörda förteckning upptagna värdena äro grundade

bland annat på de förslag rörande flygplatsens förvaltning m. m., som

jag kommer att framlägga.

Belysnings- och flygfyranläggningarna äro sedan några år under utförande,

och värdet av desamma per den 30 juni 1938 kan därför för närvarande icke

bestämt angivas. Såsom nyss antytts, skola emellertid ifrågavarande anläggningar

upptagas med ett belopp, motsvarande de för ändamålet förbrukade

kapitalökningsmedlen. I nyssnämnda förteckning hava dessa anläggningar

därför upptagits med ett uppskattat belopp. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att ifrågavarande tillgångar, ehuru det i dem investerade lånekapitalet

enligt förslag av chefen för finansdepartementet skulle avskrivas, av praktiska

skäl dock böra redovisas å luftfartsfonden såsom tillgångar och att vid

sådant förhållande avskrivningen skulle komma till synes i fondredovisningen

å ett avskrivningskonto, på sätt chefen för finansdepartementet beträffande

vissa andra fonder närmare utvecklat i sitt anförande till det vid propositionen

nr 199 till pågående riksdag fogade statsrådsprotokollet. Av samma skäl

och i enahanda ordning böra upptagas anläggningsvärdena av de å statens

flygfält befintliga byggnader och anordningar, som finansierats med skattemedel

eller på annat sätt utan statlig kapitalinvestering. Slutligen må anmärkas

att å fonden komma att upptagas radiofyranläggningar, till vilka årets

riksdag anvisat anslag. Däremot skola, såsom i statsverkspropositionen förordades,

de till telegrafverket hörande radioanläggningarna fortfarande redovisas

å telegrafverkets fond; telegrafverket erhåller ersättning för nyttjandet

av anläggningarna för luftfartsändamål från den för ändamålet å luftfartsfondens

stat upptagna posten.

I detta sammanhang torde jag till behandling få upptaga frågan örn medel

för ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten beträffande de å luftfartsfonden

redovisade tillgångarna. I statsverkspropositionen har chefen för

finansdepartementet framhållit, att kapitalinvesteringarna under fonden med

vissa i detta sammanhang oväsentliga undantag böra upptagas såsom helt avskrivna.

Fonden förfogar icke över likvida tillgångar. Vid sådant förhållande

och då behovet av ersättningsanskaffning svårligen kan med säkerhet bedömas

i förväg — behovet kan exempelvis uppkomma på grund av skador å anläggningarna

— torde å kapitalbudgeten under luftfartsfonden böra årligen

anvisas ett reservationsanslag, förslagsvis tills vidare å 200,000 kronor, vilket

får disponeras efter Kungl. Maj:ts bestämmande för ersättningsanskaffning.

I den mån detta anslag, mot vilket torde böra svara ett avskrivningsanslag å

driftbudgeten, tages i anspråk, skulle alltså en höjning såväl av vederbörande

tillgångskonto som av fondens avskrivningskonto äga rum. En minskning av

berörda konton sker vid utrangering av tillgångsobjekt; på grund av det förordade

anslagets ändamål blir utrangering att anse såsom en förutsättning för

att anslaget skall få disponeras. Yad jag sålunda förordat ansluter sig i princip

till vad chefen för finansdepartementet i nyss omförmälda sammanhang

(proposition nr 199) anfört. Örn anvisande av ersättningsanslaget gör jag

framställning i det följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 264.

Härefter torde jag, innan jag övergår till staten för luftfartsfonden, få behandla

vissa spörsmål, som uppstå i samband med omläggning av förvaltningen

av Bulltofta flygplats vid Malmö. Denna flygplats äges praktiskt taget

helt av staten men har hittills omhänderhafts av Malmö stad, som utarrenderat

densamma till aktiebolaget Aerotransport. Sedan Malmö stad förklarat

sig icke längre vilja omhänderhava flygplatsen, hava förhandlingar under led

ning av en av mig utsedd ordförande, exjreditionschefen T. Löfgren, ägt rum

mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och staden samt mellan styrelsen

och nämnda bolag i syfte att dels lösa förvaltningsfrågan, dels ock åvägabringa

en överenskommelse rörande vissa därmed sammanhängande spörsmål

av finansiell natur. Såsom resultat av dessa förhandlingar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med skrivelse den 8 mars 1938 överlämnat två avtal

med Malmö stad och ett avtal med aktiebolaget Aerotransport, och styrelsen

har hemställt om Kungl. Majits godkännande av desamma. Ehuru avtalen

icke torde behöva underställas riksdagens prövning, torde dock desamma såsom

bilagor till dagens statsrådsprotokoll (Bilaga B, C och D) få åtfölja den

proposition, örn vars avlåtande till riksdagen jag avser att här göra framställning.

I sin skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början erinrat

örn nu rådande förhållanden i fråga om flygplatsens förvaltning och härut

innan anfört:

Genom beslut den 30 december 1935 har Kungl. Majit med anledning av

en av luftfartsmyndigheten gjord framställning bemyndigat luftfartsmyndigheten

att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar med Malmö stad träffa

avtal örn förlängning för år 1936 av ett intill utgången av år 1935 gällande,

mellan luftfartsmyndigheten, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, och

drätselkammarens i Malmö tredje avdelning, å Malmö stads vägnar, slutet,

den 22 och 25 februari 1932 dagtecknat kontrakt angående upplåtelse till

Malmö stad av kronan tillhöriga delar av Bulltofta flygfält m. m., dock

med de jämkningar — utan ändring av villkoren i avtalet i övrigt —- som

kunde föranledas av flygfältets dåmera ändrade areal. Ifrågavarande kontrakt

har med iakttagande av de av Kungl. Maj :t angivna villkoren förnyats

den 17 och den 22 februari 1936 att gälla under en tid av ett år och sedermera

vid tre olika tillfällen efter i varje särskilt fall givet bemyndigande av

Kungl. Majit, senast den 3 december 1937, förlängts, så att det numera är

gällande till och med den 30 juni 1938 eller till den tidpunkt dessförinnan,

då nytt avtal i ämnet mellan Kungl. Majit och kronan samt Malmö stad kan

bliva gällande.

Enligt kontraktet har Kungl. Majit och kronan till Malmö stad upplåtit

ett inom staden beläget, kronan tillhörigt område, innehållande omkring

1,174,800 kvadratmeter, att tillsammans med ett staden tillhörigt område om

cirka 76,000 kvadratmeter användas såsom flygplats till allmänt bruk. Upplåtelsen

har skett utan avgift, mot det att staden förbundit sig att till aktiebolaget

Aerotransport på sätt nedan sägs upplåta de i flygplatsen ingående

områdena.

Enligt avtal den 22 och 25 februari 1932 mellan drätselkammarens i Malmö

tredje avdelning, å stadens vägnar, å ena, samt aktiebolaget Aerotransport,

å andra sidan, har staden för tiden från och med den 1 januari 1932 tills vidare,

dock högst på fyra år, till bolaget upplåtit ifrågavarande båda områden, vilka

tillsammans utgöra Bulltofta flygplats, jämte därå befintliga, staden tillhöriga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 264.

eller till staden upplåtna byggnader och anläggningar att av bolaget användas

såsom flygplats för allmän luftfart. De i flygplatsen ingående markområdena,

såväl det kronan som det staden tillhöriga, hava därvid upplåtits till bolaget

utan arrendeavgift. Däremot har bolaget haft att till staden enligt i avtalet angivna

grunder för upplåtelsen av de å flygplatsen befintliga anläggningarna och

byggnaderna årligen erlägga en särskild avgift, bland annat motsvarande stadens

årliga kostnader för dessa anläggningar och byggnader. Sistnämnda

avtal har efter överenskommelse förlängts vid tre olika tillfällen. Enligt den

senaste förlängningen gäller detsamma på oförändrade villkor tills vidare,

intill dess annat kan bliva överenskommet, dock längst till och med den 30

juni 1938.

Anledningen till att förenämnda avtal endast förlängts under en kortare

tidsperiod för varje gång sammanhänger med det förhållandet, att aktiebolaget

Aerotransport förklarat sig icke längre vilja omhänderhava förvaltningen

av flygplatsen, då bolaget icke ser sig i stånd att påtaga sig de förluster, som

uppstått i samband med förvaltningen av flygplatsen, vilka kostnader enligt

1934 års luftfartsutrednings förslag ansetts böra bestridas av den, som förvaltar

flygplatsen, och som icke inräknats i den bolaget tilldelade statssubventionen.

Såsom av det nu träffade huvudavtalet med Malmö stad framginge, fortsätter

styrelsen, avsåges, att kronan skulle — närmast genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i dess egenskap av luftfartsmyndighet ■— övertaga förvaltningen

av flygplatsen. Då styrelsen emellertid icke vore beredd att utan ingående

förberedelser övertaga förvaltningen av en så pass stor flygplats, hade

styrelsen och aktiebolaget Aerotransport under förutsättning av Kungl. Maj:ts

godkännande ingått avtal, innebärande att bolaget under ytterligare ett år

åtoge sig förvaltningen av flygplatsen.

Örn avtalet med Malmö stad anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avtalet innebär, såsom förut antytts, i förhållande till tidigare överenskommelser

den viktiga förändringen, att kronan skall övertaga förvaltningen av

flygplatsen. I samband härmed bör erinras örn att Malmö stad enligt föreskrift

i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1925 angående anvisande av medel till

förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ålagts, att, så länge Bulltofta

flygplats tillhandahålles staden och såvida icke Kungl. Majit annorlunda

bestämmer, föranstalta om att stationen hålles öppen för allmän lufttrafik.

Genom nu ifrågavarande avtal skulle denna stadens förpliktelse bortfalla.

Häremot torde emellertid icke vara något att erinra, då staden bestämt motsatt

sig omhänderhavandet av förvaltningen.

De till flygfält upplåtna områdena omfatta hela det nuvarande fältet vid

Bulltofta, med undantag av en mindre ändring av det tidigare till 76,000 kvadratmeter

angivna området, vilket numera åsatts ett ytinnehåll av cirka 69,000

kvadratmeter, varjämte ett område örn cirka 37,000 kvadratmeter tillkommit.

För radioanläggningar har staden dessutom enligt § 3 upplåtit tvenne områden.

De av staden tillhandahållna områdena hava upplåtits avgiftsfritt, vilken omständighet

staden bland annat åberopat såsom stöd för att densamma ej skulle.

behöva lämna bidrag till förvaltningskostnaderna.

Till närmare utredning av innehållet i §§ 7 och 8 torde här böra omnämnas

innehållet i den i paragraferna angivna överenskommelsen den 2 och 15 juni

1928 mellan luftfartsmyndigheten och drätselkammarens i Malmö tredje avdelning

angående uppförande av en ny hangarbyggnad å Bulltoftafältet m. m.

Denna överenskommelse innehåller i huvudsak följande. Staten skulle bliva

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

ägare till den uppförda hangarbyggnaden, men denna skulle underhållas av

staden. Därest Malmö stad icke erhölle så stora inkomster av flygplatsen och

därå uppförda hangarer, att de försloge till gäldande av dels en aktiebolaget

Aerotransport åliggande avgift till staden å 3,000 kronor, dels ränta och amortering

å såväl lån från luftfartslånefonden å 180,000 kronor som ytterligare

tvenne lån, vilka Malmö stad för ändamålet upptog, och dels skäligt underhåll

av hangaren, skulle staten genom eftergift beträffande stadens skyldighet

att förränta och amortera lånet från luftfartslånefonden eller på annat sätt

hålla staden skadeslös. Staten ägde rätt att övertaga förvaltningen av hangaren

med skyldighet att därefter amortera och förränta återstående delar av

lånen samt att svara för underhåll av hangaren. Byggnadskostnaderna för

hangaren uppginge till 377,199 kronor 54 öre. För hangarens uppförande upptagna

lån, nämligen dels förenämnda lån från luftfartslånefonden (amorteringstid

40 år) dels ock av Malmö stad upptagna lån, ett å 105,000 kronor

amorteringstid 20 ^ år, ranta 4.7 5 procent) och ett å 92,199 kronor 54 öre

(amorteringstid oO år, ränta 4.6 procent) hava hittills förräntats och amorterats

av aktiebolaget Aerotransport. Den 1 januari 1938 återstod att betala å

respektive lån 153,000 kronor, 78,655 kronor 78 öre och 80,247 kronor 93 öre.

Genom statens övertagande av förvaltningen av flygplatsen jämte anläggningar

kommer helt naturligt denna statens ränte-, amorterings- och underhålls

garanti att tiäda i kraft. Enär ifrågavarande lån löpa med en för nuvarande

förhållanden hög ränta, torde desamma lämpligen böra inlösas. Av lånen synes

emellertid för närvarande allenast lånet från luftfartslånefonden vara möjligt

att inlösa, enär övriga lån äro bundna intill år 1950, respektive år 1960, dock

med viss möjlighet till tidigare konvertering. Denna rätt torde kunna göras

gällande först under ar 1940, varför frågan örn inlösen av lånen synes kunna

anstå till budgetåret 1939/1940. För att hålla möjligheten öppen för kronan

att i ett sammanhang reglera samtliga utestående lån har i avtalet införts en

bestämmelse om rätt för kronan att på vissa villkor vinna befrielse från lånen.

Den i § 9 omförmälda hangarbyggnaden uppfördes av Malmö stad under

åi 1924 och saknar numera betydelse för flygplatsen. Vid uppförande av en

ifrågasatt stationsbyggnad torde det bliva erforderligt att bortflytta hangaren

från flygplatsen, då platsen kommer att tagas i anspråk för den nya bygg
Av

det i § 10 angivna kostnadsbeloppet, 57.600 kronor, återstod den 1

januari 1938 oguldet ett belopp av 48,201 kronor 3 öre. Då detta skuldbelopp

uppkommit pa grund av utförda arbeten för elektrisk fyr- och signalbelysning

vid flygplatsen och staten i övrigt plägar bekosta dylika anläggningar å flygplatserna,

synes, det skäligt, att statens åtagande kvarstår oförändrat. Det

torde vara möjligt att inbetala detta lån, men då det synes lämpligast att

upptaga frågan örn inlösen av samtliga flygplatsen åvilande lån i ett sammanhang,

vill styrelsen för närvarande icke göra någon hemställan härutinnan.

Enligt § 11 förbinder sig staden att, såvitt på staden beror, genom stadsplan-

och utomplansbestämmelser förhindra sådan bebyggelse inom flygplatsens

omgivningar, som kan innebära fara eller hinder vid flygplatsens användande

för allmän lufttrafik. I anslutning härtill har staden förklarat sig villig

att medverka till genomförandet av en särskild överenskommelse mellan luftfartsmyndigheten

och staden angående förhindrande av nybebyggelse inom

vissa områden samt åtgärders vidtagande för att genom begränsning av byggnadshöjden

kring flygplatsens omgivningar trygga densammas fortsatta användning

för lufttrafik. Då formerna för dessa stadens åtaganden icke hunnit

slutgiltigt utarbetas, förutsattes i omnämnda överenskommelse, att fortsatta

förhandlingar skola äga rum i syfte att fastställa skäliga och ur båda parternas

synpunkter godtagbara riktlinjer beträffande såväl för stadens ändamålsenliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 264..

utveckling och bebyggande erforderliga höjdbestämmelser som åtgärder för

den allmänna lufttrafikens tryggande ur säkerhetssynpunkt. Staden Ilar härvid

i princip åtagit sig att hålla nere byggnadshöjden särskilt i huvudinflygningsriktningarna

samt lämna vissa mindre områden i fältets omedelbara

grannskap praktiskt taget obebyggda. För att emellertid icke onödigtvis på

lägga staden inskränkningar i fråga örn byggnadshöjd kommer frågan örn flygplatsens

möjligheter till eventuell fortsatt utvidgning att jämväl upptagas till

behandling, parallellt med frågan örn erforderliga byggnadsrestriktioner. Det

är möjligt, att dessa fortsatta utredningar kunna resultera i önskemål om

att ytterligare mark bör införlivas med flygplatsen. Utvecklingen inom luftfartens

område har nämligen under de senaste åren kommit att ställa allt

större krav på storleken och beskaffenheten av de för reguljär luftfart upp

låtna flygplatserna.

Enligt § 15 förbinder sig staden att, därest kronan före 1939 års utgång

skulle låta utföra en ny stationsbyggnad å flygplatsen avsedd jämväl för den

trafikerande allmänhetens betjänande, lämna ett bidrag av 85,000 kronor, motsvarande

beräknade kostnader för i byggnaden ingående tull- och passlokaler

m. m., vilka det eljest skulle ankomma på staden att tillhandahålla.

Beträffande övriga bestämmelser hänvisas till avtalet och därvid fogad

separat överenskommelse.

Styrelsen övergår härefter till avtalet med aktiebolaget Aerotransport och

anför härom:

Avtalet med aktiebolaget Aerotransport avser tiden från och med den 1

juli 1938 till och med den 30 juni 1939. Upplåtelsen skall omfatta hela flygfältet

vid Bulltofta jämte därå befintliga byggnader och anläggningar. Någon

avgift kommer bolaget ej att erlägga för upplåtelsen, men bolaget bekostar

samtliga för flygplatsens underhåll och drift erforderliga utgifter. I jämförelse

med tidigare avtal mellan Malmö stad och bolaget har den bolaget enligt sistnämnda

avtal åliggande avgiftsskyldigheten för till detsamma upplåtna anläggningar

och byggnader utgått. Bolaget har nämligen gjort gällande, att

det icke ser sig i stånd att omhänderhava förvaltningen av flygfältet utan att

erhålla gottgörelse för därav uppkommen förlust. Det lämpligaste sättet för

täckande av denna förlust har därvid ansetts vara, att staten övertager den å

innehavaren av flygfältet åliggande ränte- och amorteringsskyldigheten å. de

för anläggningar och byggnader upptagna lånen. Bolaget har emellertid gjort

gällande, att denna befrielse även måtte utsträckas att_ gälla för tiden den 1

januari—den 30 juni 1938. Detta finner styrelsen skäligt och får för sin del

tillstyrka. I avtalet har emellertid någon bestämmelse örn statens övertagande

av ränte- och amorteringsskyldigheten för de lån, som av Malmö stad upptagits

för uppförande av hangarbyggnaden nr 3, icke intagits, då en sådan

skyldighet i varje fall åligger staten jämlikt överenskommelsen mellan luftfartsmyndigheten

och Malmö stad den 2 och 15 juni 1928. Däremot har i § 8

intagits bestämmelse örn kronans övertagande av den skyldighet, bolaget har

att förränta och amortera bolagets skuld till Malmö stads gas- och elektricitetsverk

enligt ett den 3 och 30 juli 1931 ingånget kontrakt. Detta åtagande

har jämväl avsetts att gälla för framtiden, då det, som nyss framhållits, ansetts

vara en kostnad, som det bör ankomma på staten att svara för.

Styrelsen meddelar härefter, att enligt en styrelsens skrivelse bifogad uppställning

det belopp, som skulle erfordras för betalning av de under tiden

den 1 januari 1938—den 30 juni 1939 förfallna eller förfallande ränte- och

amorteringsbeloppen å de hangarbyggnaden nr 3 åvilande lånen, utgjorde

36,802 kronor 25 öre. De under samma tid till betalning förfallna eller för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

9

fallande ränte- och amorteringsbeloppen å Aerotransports skuld till gas- och

elektricitetsverken, avseende fyr- och signalbelysning, uppginge, enär nämnda

belopp enligt bestämmelse i kontraktet förf olle till betalning varje den 1

januari, till sammanlagt 9,287 kronor 60 öre. Med anledning härav vore, anför

styrelsen, ett belopp av tillhopa 46,089 kronor 85 öre erforderligt för betalning

av de ränte- och amorteringsbelopp, som under tiden den 1 januari

1938—den 30 juni 1939 förfölle till betalning.

Styrelsen yttrar sig härefter örn förvaltningen av Bulltofta flygplats efter

den 30 juni 1939 och anför, att densamma lämpligen torde böra uppdragas åt

styrelsen i dess egenskap av luftfartsmyndighet. Det måste nämligen framhållas,

fortsätter styrelsen, att det icke i längden vore möjligt att bibehålla

den organisationsform av förvaltningen, som nu vore rådande. Organisationen

måste nämligen anpassas efter de i avtalen angivna förutsättningarna.

Något förslag till organisation av förvaltningen av flygplatsen syntes för närvarande

ej vara möjligt att upprätta, enär beräkningen av inkomster och

utgifter fordrade en ingående undersökning av förhållandena vid flygplatsen.

Styrelsen komme därför att vid avgivande av sina anslagsäskanden för budgetåret

1939/1940 ånyo upptaga denna fråga till behandling. Styrelsen anför

vidare:

Därest uppdraget att omhänderhava förvaltningen av Bulltofta flygplats

efter den 30 juni 1939 överlämnas till styrelsen, kommer styrelsen att ställas

inför i viss mån nya uppgifter. Då styrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå icke

är utrustad med erforderlig personal för att kunna utan förstärkning av arbetskraften

förbereda nämnda uppgifter, torde det vara nödvändigt, att erforderliga

medel redan nästkommande budgetår ställas till styrelsens förfogande

för att verkställa erforderliga förberedande åtgärder för övertagandet av förvaltningen.

En särskild flygplatschef, lydande direkt under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

bör tillsättas, och det torde böra ankomma på honom att

i samråd med den nuvarande flygplatsförvaltningen utarbeta erforderliga

instruktioner för personalens verksamhet, uppgöra förslag till underhålls- och

arbetsplaner för byggnader och flygfält, upprätta förslag till avtal angående

uthyrning av lokaler, betesrätt m. m. samt anställa för flygplatsens förvaltning

erforderlig personal. Såsom styrelsen i särskild skrivelse till Kungl.

Majit framhållit, är nybyggnadsfrågan för Bulltofta i behov av en snar lösning,

varför ett uppskjutande av densamma icke längre är möjligt. Styrelsen

räknar därför med att en ny stationsbyggnad kommer till stånd under nästkommande

budgetår. Det torde vara lämpligt, att den blivande flygplatschefen

följer installationsarbetet m. m. i den nya byggnaden. Styrelsen måste

räkna med att den blivande flygplatschefen berudes tillfälle att studera flygplatsers

drift och förvaltning, innan ansvaret härför kan uppdragas åt honom.

Till hans förfogande bör också finnas skrivhjälp, varjämte vissa inventarier

kunna behöva anskaffas, samt medel disponeras för expenser m. m.

Styrelsen beräknar, att ett belopp av cirka 10,000 kronor erfordras under

budgetåret 1938/1939 för att möjliggöra styrelsens övertagande av Bulltofta

flygplats förvaltning på sätt här angivits.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att Kungl. Majit måtte godkänna de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med drätselkammarens i Malmö tredje avdelning och med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 264.

Departements
chefen.

aktiebolaget Aerotransport ingångna avtalen angående förvaltningen av

Bulltofta flygplats; att till gäldande av kostnader för ränta oell amortering

av lån, åvilande flygplatsen vid Bulltofta, måtte för budgetåret 1938/1939

anvisas ett belopp av 46,089 kronor 85 öre; samt att Kungl. Majit måtte för

vidtagandet av förberedande åtgärder för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

övertagande av förvaltningen av nämnda flygplats för budgetåret 1938/1939

anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

Riksräkenskapsverket, som genom remiss anbefallts att avgiva utlåtande

beträffande finansieringen av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning

avsedda kostnaderna, har i utlåtande den 16 mars 1938 anfört:

V äg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse har givit riksräkenskapsverket

anledning till uttalande närmast i vad avser den innehavaren av Bulltofta

flygplats åliggande ränte- och amorteringsskyldigheten beträffande dels tre

av Malmö stad i samband med uppförandet av en ny hangarbyggnad upptagna

lån, dels aktiebolaget Aerotransports skuld till Malmö stads gas- och

elektricitetsverk för utförda arbeten för elektrisk fyr- och signalbelysning.

Efter statens övertagande av förvaltningen av flygplatsen jämte anläggningar

skulle förräntningen och amorteringen av berörda lån och skuld för

framtiden åvila staten. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordar emellertid,

att ränte- och amorteringsskyldighetens överflyttning på staten skall

räknas från och med den 1 januari 1938, ehuruväl statens övertagande av

flygplatsens förvaltning avses skola ske först vid en senare tidpunkt.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör ett överflyttande till staten

av berörda ränte- och amorteringsskyldighet medföra, att omhandlade förräntning

och amortering för framtiden handhaves av riksgäldskontoret och

redovisas över riksgäldsfonden.

Börande ränte- och amorteringskostnadernas finansiering vill riksräkenskapsverket

föreslå följande.

A kapitalbudgeten bör anvisas ett anslag till kapitalinvestering å luftfartsfonden

med belopp, motsvarande den vid tidpunkten för ränte- och amorteringsskyldighetens

överflyttande till staten kvarstående kapitalskulden. För

avskrivning av mot detta anslag svarande kapitaltillgångar bör samtidigt å

driftbudgeten under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitaltillgångar

anvisas ett lika stort anslag. Båda anslagen böra uppföras såsom reservationsanslag.

Genom den sålunda föreslagna medelsanvisningen skulle riksgäldskontoret

erhålla täckning för hela den kvarstående kapitalskulden.

Bäntekostnaderna åter böra - - i likhet med statens övriga räntekostnader -—

avföras såsom utgift å riksgäldsfondens stat.

Vid genomförandet av det av riksräkenskapsverket sålunda framlagda förslaget

lärer det ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att vidtaga de

åtgärder för inlösen av ifrågavarande lån, som kunna befinnas möjliga och

lämpliga.

Vad slutligen angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan örn

anvisande av medel för vidtagande av förberedande åtgärder för styrelsens

övertagande av förvaltningen av Bulltofta flygplats, vill riksräkenskapsverket

såsom sin mening uttala, att för ändamålet avsedda medel böra anvisas å

luftfartsfondens stat.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är staten ägare av praktiskt

taget hela Bulltofta flygfält. Med hänsyn härtill är utgångsläget vid bedömande

av förvaltningsfrågan ett annat än vid de övriga för trafik upplåtna

flygplatserna i landet — främst Bromma och Torslanda — vilka ägas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

11

av respektive städer och där förvaltningen sålunda blivit en kommunal

angelägenhet. Därest Bulltofta flygplats över huvud skall bibehållas såsom

flygplats för regelbunden luftfart, är det av angivna skäl ofrånkomligt att

staten på lämpligt sätt föranstaltar örn platsens förvaltning.

Malmö stad, som hittills åtagit sig förvaltningen av Bulltofta flygplats

men utarrenderat densamma till aktiebolaget Aerotransport, önskar icke

längre omhänderhava flygplatsens förvaltning. Aktiebolaget Aerotransport,

som nyligen överlämnat förvaltningen av Bromma flygplats till Stockholms

stad, anser sig icke heller böra ifrågakomma såsom förvaltare av flygplatsen

i Bulltofta. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom luftfartsmyndighet

anser för sin del, att flygplatsens förvaltning lämpligen bör uppdragas åt

styrelsen, ehuru såsom övergångsform förvaltningen skulle intill utgången av

budgetåret 1938/1939 fortfarande handhavas av nyssnämnda bolag, varom

preliminärt avtal träffats med bolaget.

Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden och vad i övrigt anförts

finner även jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nu framlagda förslag beträffande

förvaltningen vara av beskaffenhet att böra godtagas.

Yad beträffar de föreliggande avtalsförslagen vill jag i detta sammanhang

allenast framhålla, att statens tidigare åtaganden beträffande de ifrågavarande

fyra lånen, vilka åtaganden godkänts av riksdagen, med hänsyn till

statens ställning såsom ägare av flygplatsen i realiteten inneburit, att staten

vid ett framtida övertagande av förvaltningen bomme att få påtaga sig hela

betalningsskyldigheten för då återstående delar av lånen, på sätt de föreliggande

förslagen också innebära. I viss mån gäller vad nu sagts icke aktiebolaget

Aerotransports i § 10 i avtalet med Malmö stad omförmälda åtagande

att amortera och förränta vissa kabelkostnader m. m., för vilket åtagande

staten iklätt sig garanti, men då de härmed avsedda anläggningarna äro

kronans egendom, torde icke skäligen kunna göras någon erinran mot att

staten ikläder sig betalningsskyldigheten för ifrågavarande kostnader.

Jag finner mig alltså böra tillstyrka, att ifrågavarande avtal godkännas.

Enligt avtalen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande

nyssnämnda kabelkostnader m. m. skall staten övertaga betalningsskyldigheten

för nyssnämnda lån och kostnader från och med 1938 års annuiteter.

Lånens ursprungliga belopp och kapitalbelopp den 1 januari 1938 samt räntefot

framgå av följande sammanställning:

Lån

Ursprungligt

kapital-

belopp

Kapital - belopp

elen 1 ian.

1938

Iläntefot

Kronor

Kronor

%

Ur luftfartslånefonden .............

....... 180,000:-

153,000: —

4

Av Malmö stad upptaget lån .....

....... 105,000: —

78,655: 78

4.76

» » » » » .....

....... 92,199:54

80,247: 93

4.6

Aerotransports skuld till Malmö

stads

gas- och elektricitetsverk .......

....... 57,600: —

48,201:03

5

Summa kronor 434,799:54 360,104:74

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag förordar jag, att ett mot

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.-ts proposition nr 264.

kapitalbeloppet per den 1 januari 1938 svarande anslag, lämpligen avrundat

till 360,200 kronor, anvisas å kapitalbudgeten under luftfartsfonden för att av

fullmäktige i riksgäldskontoret användas till amortering eller återbetalning

vid lämpligt tillfälle av ifrågavarande lån. På sätt riksräkenskapsverket

anfört torde efter den 31 december 1937 förfallna och förfallande räntebelopp

få avföras å riksgäldsfondens stat.

Härefter torde jag få övergå till staten för luftfartsfonden. Med den

ståndpunkt, jag nyss intagit till frågan örn finansieringen av förenämnda fyra

lån, kan jag här bortse från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag örn

anvisande av medel till erläggande av amortering och ränta å lånen. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid därjämte hemställt, att ett belopp

av 10,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande under nästa budgetår,

vilket belopp skulle användas till förberedande åtgärder för övertagande av

förvaltningen av Bulltofta flygplats från och med den 1 juli 1939. Med

hänsyn till vad styrelsen anfört, och då beloppet synes lämpligt avvägt, vill

jag tillstyrka bifall till styrelsens förslag. Då kostnad av förevarande slag

lämpligen bör bestridas från luftfartsfondens stat och avföras å posten för

underhåll och drift av luftfartsleder, torde denna post, vilken i statsverkspropositionen

beräknats till 170,000 kronor, böra höjas med 10,000 kronor

till 180,000 kronor.

I övrigt saknar jag anledning ifrågasätta ändring av det i statsverkspropositionen

framlagda, här förut återgivna förslaget till stat, vilket alltså

skulle få följande utseende:

Förslag

till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1938 1939.

Inkomster. Kronor

1. Hyror och arrenden för

till enskilda upplåtna lokaler

och områden ...... 2,900

2. Diverse inkomster ...... 100

3. Utdelning å aktier i aktiebolaget

Aerotransport ... 101,000

Underskott att avföras å

riksstatens driftbudget... 1,288,000

Summa kronor 1,392,000

Utgifter. Kronor

1. Underhåll och drift av

luftfartsleder, förslagsvis 180,000

2. Hyres- och arrendeavgifter

m. m. för förhyrda lokaler

och områden, för
-

slagsvis ..................... 7,500

3. Ersättning till telegraf
verket

för radiotjänst åt

luftfarten ..................... 267,000

4. Understöd av regelbunden

luftfart ............... 937,500

Summa kronor 1,392,000

Chefen för finansdepartementet torde senare få för Kungl. Majit anmäla

förslag örn anvisande av anslag dels å tilläggsstat för budgetåret 1937/1938 till

nedskrivning av lånekapital i luftfartsfonden, dels för budgetåret 1938/1939 till

avskrivning av här föreslagna, i statsverkspropositionen icke upptagna kapitalinvesteringar

i luftfartsfonden, nämligen till inlösen av lån för anläggningar

å Bulltofta flygplats och till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

13

Under framhållande, att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen

synes kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande

i riksdagen stadgade tiden gått till ända, och under åberopande av vad

jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks

dagen att

dels godkänna av mig framlagt förslag till stat för luftfartsfonden

för budgetåret 1938/1939;

dels för Luft]''artsfonden å driftbudgeten för budgetåret

1938/1939 upptaga ett underskott av ............ kronor 1,288,000;

dels till inlösen av lån för anläggningar å Bulltofta flygplats

å kapitalbudgeten under rubrik luftfartsfonden för budgetåret

1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 360,200;

dels ock till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten å

kapitalbudgeten under rubrik luftfartsfonden för budgetåret

1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 200,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

FÖRTECKNING

Bilaga A.

över tillgångar, avsedda att ingå i luftfartsfonden.

Flygplatser:

Kronor

(avrundat)

Luft/artsleden Stockholm—Malmö:

Vängsö............

Hästholmen......

Visingsö...........

Hagshult..........

Exen..............

Fagerhult ........

Eslöv..............

Bulltofta

Markvärde......

Byggnad svär de

........ 66,700

........ 34,700

........ 37,100

........ 47,900

........ 12,900

........ 28,300

........ 90,900

587,400

531,200 1,H8,600

Anmärkningar

Överföres från domänfonden.

Delvis domänfondens

mark, som överföres.

Luft/artsleden Malmö—Göteborg—norska

gränsen:

Backamo...................................... 39,600

Svarteborg.................................... 11,600

Näsinge ...................................... 52,000

Summa kronor 1,540,300

Överföres från arméförvaltningen.

Överföres från domänfonden.

Flygfyrar och lely sning sanläggning ar 1, OCX), 000

Radiofyrar m. m........................... —•

Aktier i A.-B. Aerotransport .......... 2,525,100

Summa summarum kronor 5,065,400

Häri ingå även anläggningar

å Bulltofta,

Norrköpings

o. Jönköpings flygplatser.

Samtliga

kostnader äro avskrivna

el. föreslås

till avskrivning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

15

Bilaga B.

AVTAL.

Mellan Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet,

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt drätselkammarens i

Malmö tredje avdelning, å Malmö stads vägnar, har följande avtal träffats.

§ i.

Kronan övertager från och med den 1 juli 1938 förvaltningen av Bulltofta

flygplats såsom flygplats till allmänt bruk. Flygplatsen skall anses omfatta

dels av kronan för ändamålet upplåten mark, dels de områden, som av staden

jämlikt § 2 i detta avtal för ändamålet upplåtas, dels ock mark, som framdeles

kan komma att tagas i anspråk för ändamålet, allt jämte tillhörande,

för luftfarten avsedda byggnader och anläggningar. Förvaltningsuppgiftens

handhavande äger kronan uppdraga åt statlig myndighet eller överlämna åt

enskilt företag.

§ 2.

Till kronan upplåter staden utan ersättning från och med den 1 juli 1938

a) det å bifogade, med A betecknade karta över Bulltofta flygfält med röd

kantbeteckning angivna område om c:a 69,000 kvm. av Skrävlinge östra 822,

b) det å samma karta med blå kantbeteckning angivna område örn c:a

37,000 kvm. av Skrävlinge östra 824, båda områdena att tillsammans med av

kronan för ändamålet upplåten mark användas såsom flygplats till allmänt

bruk.

§ 3.

Vidare upplåter staden till kronan utan ersättning från och med den

1 juli 1938

dels ett område örn 12,000 kvm., beläget på sätt å ovannämnda karta med

gul kantbeteckning angives eller på annan plats, som i förekommande fall

kan mellan drätselkammarens tredje avdelning och luftfartsmyndigheten

överenskommas,

dels ett område om 11,819 kvm., angivet å bifogade, den 13 november 1924

och den 22 april 1937 upprättade och såsom B betecknade karta, båda områdena

avsedda att användas för de radioanläggningar m. m., som erfordras för luftfartens

betjänande å flygplatsen.

§ 4.

De i §§ 2 och 3 angivna markupplåtelserna skola gälla tillsvidare, så länge

och i den mån de upplåtna områdena erfordras för i samma paragrafer angivna

ändamål, dock att upplåtelserna jämlikt § 3 icke utan särskild överenskommelse

äga giltighet längre än till elen 1 januari 1950.

§ 5-

Å de enligt §§ 2 och 3 upplåtna områdena äger kronan, efter inhämtande

av stadens yttrande och med beaktande, i den mån så finnes möjligt och

skäligt, av från stadens sida framförda önskemål, uppföra de byggnader samt

verkställa de anläggningar och planeringsarbeten, vilka kronan i enlighet med

de för de olika områdenas upplåtelse avsedda ändamålen finner erforderliga

för lufttrafikens behöriga bedrivande och tryggande. Dylika byggnader och

anläggningar, vilka förbliva statens egendom, skola, därest ej annat överens
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 264.

kommes, vara undanskaffade, då upplåtelsetiden utlöper för den mark, varå

de äro belägna. De markområden, varå byggnaderna eller anläggningarna

varit uppförda, skola vid sistnämnda tidpunkt jämväl i möjligaste mån vara

försatta i sådant skick, att ny bebyggelse på grund av den tidigare användningen

av områdena icke försvåras. Andra byggnader och anläggningar än

de nu nämnda få icke utan stadens medgivande inom de upplåtna områdena

uppföras eller anordnas.

Beträffande det under § 2 b) angivna området örn c:a 37,000 kvm. förbinder

sig kronan att, så länge med hänsyn till luftfarten hinder häremot

icke möta, hålla detsamma fritt tillgängligt för allmänheten, utom vid tillfällen,

då flyguppvisningar äro anordnande vid flygplatsen.

Under upplåtelsetiden äger kronan att genom betesupplåtelser eller på

annat sätt tillgodogöra sig på de upplåtna områdena växande gräs m. m.

Inom de i §§ 1, 2 och 3 angivna områdena befintliga ledningar och triangelpunkter

få av staden bibehållas, så länge staden har behov av desamma.

Vidare äger staden att efter samtycke av luftfartsmyndigheten i varje särskilt

fall utlägga nya ledningar över samma områden. Staden äger tillträde

till områdena för ledningarnas tillsyn och underhåll.

Ersättning skall icke av staden erläggas för markens disponerande för ledningsändamål,

men staden är skyldig att för tillgodoseende av luftfartens

säkerhet vid i föregående stycke avsedda arbetens utförande följa av luftfartsmyndigheten

lämnade anvisningar samt att återställa marken i förutvarande

skick.

I händelse kronan utför sådana arbeten, som medföra, att stadens ledningar

eller triangelpunkter behöva skyddas eller flyttas, är kronan pliktig bestrida

kostnaderna härför.

I den mån områdena skola hägnas, skall kronan bestrida alla hägnadskostnader.

§ 6-

Staden medgiver, att för säkerställande av blindlandning erforderliga

apparater och anläggningar å marken med tillhörande ledningar må, utan att

ersättning till staden därför skall utgå, uppställas respektive nedläggas och

tillsvidare bibehållas å de av staden disponerade områden, varom överenskommelse

träffats eller kan komma att träffas mellan kronan och staden.

Kronan skall vidare äga rätt att utanför de i §§ 2 och 3 angivna områdena,

efter medgivande av staden i varje särskilt fall men utan utgivande av markarrende,

över och inom staden tillhöriga markområden dels uppsätta och

tillsvidare bibehålla de belysningsanordningar, som äro erforderliga för lufttrafikens

bedrivande under mörker, dels ock framdraga och tillsvidare bibehålla

för berörda belysningsanordningar erforderliga ledningar.

§ v.

Staden befrias från skyldigheten att underhålla den byggnad (hangar III),

innehållande dels hangarhall, dels kontors-, verkstads- och lagerlokaler, örn

vars uppförande överenskommelse den 2 och 15 juni 1928 träffats mellan

luftfartsmyndigheten och drätselkammarens i Malmö tredje avdelning, ävensom

från underhållsskyldighet i övrigt beträffande inom flygplatsen befintliga

byggnader med tillbehör, såsom inventarier, maskiner och redskap, samt

beträffande inhägnader och vägar; dock med skyldighet för staden att till

kronan utgiva ersättning för sådan brist i fråga örn staden nu i berörda hänseende

åvilande underhåll, vilken kan befinnas föreligga vid detta avtals

ikraftträdande. För fastställandet av, huruvida brist, varom nu nämnts, förefinnes

beträffande byggnader och hägnader, samt i förekommande fall vär
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 264. . 17

(Tering därav skall, såvitt ej mellan luftfartsmyndigheten och drätselkammaren

tredje avdelning annat överenskommes, snarast möjligt efter detta

avtals ikraftträdande hållas syn av tre gode män, av vilka luftfartsmyndigheten

utser en, Malmö stad en samt de två sålunda valda den tredje. Aktiebolaget

Aerotransport skall beredas tillfälle att genom ombud närvara vid

synen.

Kostnaderna för synen skola till lika delar bestridas av kronan och staden.

§ 8

Kronan bibehålies vid den kronan jämlikt förenämnda överenskommelse

av den 2 och 15 juni 1928 åliggande skyldigheten att hålla staden skadeslös

för kostnader för förräntning och amortering av återstående delar av de lån,

vilka staden upptagit till täckande av kostnader för uppförande av hangar

III m. m, nämligen dels ett av Kungl. Majit ur luftfartslånefonden den 29 juni

1928 beviljat lån å ursprungligen 180,000 kr., dels ett 20-årigt amorteringslån

å ursprungligen 105,000 kr., löpande med 4.7 5 % ränta, och dels ett 30-årigt

amortenngslån å ursprungligen 92,199 kr. 54 öre, löpande med 4.6 % ränta,

dock med rätt för kronan att vinna befrielse från sagda skyldighet såvitt

varje särskilt lån angår genom att, när kronan därtill finner anledning, till

staden erlägga ett belopp, motsvarande respektive låns kapitalvärde vid tiden

för beloppets erläggande eller, såvitt lånet ur luftfartslånefonden angår, själv

övertaga länet. Kapitalvärdet beräknas med hänsyn till i lånevillkoren angiven

amorteringstid och räntesats samt medgiven rätt till konvertering.

§9.

Kronan medgiver, att den staden tillhöriga, å kronans mark nu belägna

hangarbyggnaden n:r I må tillsvidare kvarstå och av staden med bibehållen

äganderätt utan utgivapae av markarrende disponeras för ändamål, som av

luftfartsmyndigheten goclkännes, dock med skyldighet för staden att inom

fyra månader efter skedd uppsägning från kronans sida låta borttaga byggnaden

från flygplatsen.

§ io.

Genom avtal den 19 och 24 november 1931 mellan luftfartsmyndigheten

och Malmö stads gas- och elektricitetsverk har kronan förbundit sig att, därest

Aktiebolaget Aerotransport eller annan innehavare av Bulltofta flygplats

icke kunde fullgöra den förpliktelse, som bolaget enligt ett med gas- och

elektricitetsverken den o och 30 juli 1931 träffat kontrakt åtagit sig i fråga

örn förräntning och amortering under en tid av högst tjugo år av viss i kontraktet

omförmäld kostnad för kablar m. m. för belysningsanordningar å Bulltofta

flygplats, i stället övertaga denna skyldighet, dock att kronans berörda

garanti icke avsåge ett högre kostnadsbelopp än 57,600 kr. Enligt avtalet

liro ifrågavarande kablar m. m., i den mån de äro belägna å kronans mark,

kronans egendom.

Från nu angiven förbindelse äger kronan vinna befrielse genom att, när

kronan därtill finner anledning, till staden erlägga ett belopp, motsvarande

vid tiden för beloppets erläggande återstående kapitalskuld jämte upplupen

ogulden ränta. 1

§ 1L

Staden förbinder sig att, såvitt på staden beror och i den mån så anses

kunna ske utan risk för att ersättning till fastighetsägare behöver utgivas,

efter hand genom stadsplane- och utomplansbestämmelser, medverka till förhindrande

i möjligaste mån av sådan nybebyggelse inom flygplatsens omgivningar,

som, i vad avser höjd å byggnad eller eljest å fast anordning, kan

mimny till riksdagens protokoll 1938. t semi. Nr 264. sos as 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds proposition nr 264.

innebära fara eller hinder vid flygplatsens användande för allmän luftfart.

Mellan luftfartsmyndigheten och staden skall särskild överenskommelse

träffas dels angående de områden inom stadens gränser, där åtgärder till förhindrande

av nybebyggelse, som här avses, kunna vara erforderliga, dels angående

omfattningen och arten av sådana åtgärder, dels ock angående eftergifter

i stadens åtaganden. Stadens medverkan begränsas i övrigt till vad i

överenskommelsen angives. Staden förklarar sig vidare villig att, såvitt på

staden beror, vidtaga åtgärder för intagande i stadens byggnadsordning av

föreskrift örn skyldighet för stadens byggnadsnämnd att, då fråga uppkommer

örn lov till nybyggnad inom område, varom ovan nämnts, av beskaffenhet

att enligt vad i överenskommelsen angives genom höjd å byggnad eller eljest

å fast anordning kunna medföra fara eller hinder för den allmänna luftfarten,

härom inhämta yttrande av luftfartsmyndigheten, innan ärendet av nämnden

avgöres.

Innan förslag till stadsplanebestämmelser eller utomplansbestämmelser

för område, som här avses, i författningsenlig ordning utställas för granskning,

skall luftfartsmyndigheten, örn genom förslag avses att möjliggöra högre

höjd å byggnad eller eljest å fast anordning, än som i överenskommelsen

angivits såsom för luftfarten icke hinderlig största höjd, beredas tillfälle att

över förslaget avgiva yttrande.

Kronan förbinder sig att icke utan särskild överenskommelse nyttja i

flygplatsen ingående mark för annan bebyggelse eller exploatering än som

sammanhänger med flygplatsens användning för allmän luftfart. Avgifterna

för begagnande av flygplatsen och där befintliga anläggningar skola icke

överstiga dem, som gälla för andra flygplatser av motsvarande slag inom

landet.

§ 12.

De skatter och onera, som avse till kronan upplåtna områden och belöpa

på upplåtelsetiden, skola, i den mån områdena var för sig eller flera gemensamt

åsatts särskilda taxeringsvärden, betalas och fullgöras av kronan.

§ 13.

Staden förbinder sig att tillhandahålla för flygplatsen och dess anläggningar

erforderlig elektrisk kraft samt gas och vatten mot lägsta för förbrukning

av motsvarande slag och omfattning vid varje tid inom staden gällande

taxor. Staden medgiver kostnadsfri anslutning av befintliga och framtida för

flygtrafiken avsedda byggnader till stadens elektriska distributions-, vatten-,

gaslednings- samt kloaksystem, allt i den mån nu befintliga huvudledningars

kapacitet är tillräcklig för denna ytterligare anslutning. Servisledningar

bekostas av kronan.

§ 14-

Staden förbinder sig att söka tillgodose flygplatsens behov av lämpliga

trafikleder för gatu- och vägtrafiken till och från flygplatsen.

§ 15.

Därest kronan låter å flygplatsen före 1939 års utgång påbörja uppförande

av en ny stationsbyggnad, avsedd att tillgodose behovet av lokaler för säkerhets-,

stations- och förvaltningstjänst m. m., lämnar staden, sedan byggnaden

färdigställts, ett engångsbidrag till byggnadskostnaden med 85,000 kr. _ I

gengäld skall staden inom den nya byggnaden avgiftsfritt och utan skyldighet

att bekosta underhåll tillhandahållas lokaler för tull- och passmyndigheter

samt för sådana ändamål i övrigt, som det eljest skulle ankomma på

staden att tillgodose, allt i den omfattning, som drätselkammarens tredje

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 264. • 19

avdelning och luftfartsmyndigheten för den närmaste framtiden kunna finna

behövlig.

För stadens ifrågavarande bidragsskyldighet förutsattes, att staden ej

innan byggnaden färdigställts nödgas själv vidtaga åtgärder för utvidgning

eller förbättring av de nuvarande lokalerna för tull- och passmyndigheterna

m. m. å flygplatsen. Sistnämnda lokaler skola, intill dess den nya byggnaden

är färdig och inredd, av staden avgiftsfritt disponeras för ifrågavarande

ändamål.

Om staden framdeles, för att på ett då erforderligt sätt tillgodose lokaler

för tull- och passmyndigheter m. m., skulle nödgas anskaffa andra lokaler

än de i den nya byggnaden tillhandahållna, så skall kronan, därest av staden

i ifrågavarande byggnad då disponerade lokaler skäligen kunna av kronan

för något ändamål utnyttjas, lämna staden gottgörelse med ett belopp, motsvarande

lokalernas dåvärde. Kronan skall avgiftsfritt upplåta mark för tilleller

nybyggnad, inrymmande lokaler, vilkas anskaffande kan ankomma på

staden.

§ 16.

Uppkommer tvist rörande tillämpningen av ''detta avtal, skall tvisten hänskjutas

till skiljemän jämlikt lagen den 14 juni 1929 örn skiljemän.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1938, under förutsättning att detsamma

dessförinnan godkänts för kronans del av Kungl. Maj:t och för

stadens del av stadsfullmäktige i Malmö.

Efter avtalets ikraftträdande skola kronan och staden å ömse sidor, jämväl

i de fall, då så ej särskilt i avtalet angivits, vara befriade från de förpliktelser,

som finnas angivna i ovannämnda överenskommelse av den 2 och 15 juni

1928 samt i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1925 angående anvisande av medel

till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö, allt i den mån ej i

detta avtal annat överenskommits.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 7 mars 1938. Malmö den 7 mars 1938.

Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.

Nils B olinder.

G. Ljungberg.

För Malmö stad,

På Drätselkammarens tredje avdelnings

vägnar:

Arvid Heister.

Ernst Håkansson. Axel E. Svensson.

Bengt Holming.

L. Hultman.

Bevittnas:

B. Skiöld.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

ÖVERENSKOMMELSE.

Bilaga C.

I anslutning till det mellan Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, å

Kungl. Marits och kronans vägnar, samt Drätselkammarens i Malmö tredje

avdelning, å Malmö stads vägnar, den 7 mars 1938 träffade avtalet angående

Bulltofta flygplats har, under förutsättning att sagda avtal vederbörligen

godkännes, mellan styrelsen såsom luftfartsmyndighet och nämnda avdelning

å stadens vägnar träffats följande överenskommelse:

1. De i § 11 av förstnämnda avtal avsedda områdena inom stadens gränser,

där åtgärder kunna vara erforderliga till förhindrande av ny bebyggelse eller

anordning, som kan innebära fara eller hinder vid flygplatsens användande

för allmän lufttrafik, angivas å här bilagda översiktskarta. Å samma karta

har för de särskilda områdena angivits för luftfarten icke hinderlig största

höjd å byggnad eller å annan fast anordning.

Fråga örn revision av nämnda karta skall upptagas till förhandlingar,

därest endera parten så påfordrar.

2. Beträffande staden nu tillhörig mark inom område, som å den i punkt 1

nämnda kartan betecknas med siffrorna 0—2 m., förbinder sig staden att

icke utan särskild överenskommelse mellan luftfartsmyndigheten och staden

å densamma låta uppföra nybyggnad.

3. Beträffande de områden, som i denna överenskommelse angivas, skola

fortsatta förhandlingar ske i gemensamt syfte att fastställa skäliga och ur

båda parternas synpunkter godtagbara riktlinjer i fråga örn de stadsplaneeller

utomplansbestämmelser, som för stadens ändamålsenliga utveckling och

bebyggande samt den allmänna luftfartens tryggande ur säkerhetssynpunkt

må vara behövliga. Resultatet av dessa förhandlingar skall ligga till grund

för stadens medverkan i fråga örn bestämmelser, varom nu nämnts.

4. Därest flygplatsen framdeles skulle erhålla sådan ändrad form eller

sådana förhållanden eljest inträda, som medföra, att a översiktskartan förbyggnad

eller annan fast anordning angivna högsta höjd skäligen kan ändras

till än större höjd, så förbinder sig luftfartsmyndigheten att, i vad på densamma

ankommer, godkänna, att byggnad och fast anordning uppföres till

den större höjden.

5. Tvist i anledning av denna överenskommelse löses på enahanda satt

som stadgas i förenämnda avtal angående Bulltofta flygplats.

Stockholm den 7 mars 1938. Malmö den 7 mars 1938.

Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
Nils

Bolinder.

C. Ljungberg.

För Malmö stad,

på Drätselkammarens tredje avdelnings

vägnar:

Arvid Heister.

Ernst Håkansson. Axel E. Svensson.

Bengt Holming.

L. Hultman.

Bevittnas:

B. Skiöld.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 264.

21

Bilaga D.

AVTAL.

Mellan Kungl. Väg- oell Vattenbyggnadsstyrelsen å Kungl. Maj:ts och

kronans vägnar och AB. Aerotransport, nedan kallat bolaget, har under förutsättning

av Kungl. Marits godkännande träffats följande avtal rörande förvaltningen

av Bulltofta flygplats:

§ L

Bolaget åtager sig att från och med den 1 juli 1938 till och med den 30 juni

1939 på nedan angivna villkor för kronans räkning förvalta och driva Bulltofta

flygplats såsom flygplats till allmänt bruk.

Till flygplatsen höra:

dels av kronan för flygplatsen upplåten mark med därtill hörande kronan

tillhöriga byggnader och anläggningar,

dels de områden, som av Malmö stad för ändamålet upplåtits,

dels ock inventarier enligt bilagda förteckning.1)

Bolaget åtager sig att ombesörja flygplatsens drift och hålla den upplåten

dygnet runt för alla statliga eller enskilda luftfartyg av svensk eller utländsk

nationalitet, vilka enligt gällande bestämmelser äga rätt att begagna flygplatsen.

Bolaget åtager sig vidare att i fullgott skick underhålla såväl flygfältet

med därtill hörande anordningar som ock i övrigt i upplåtelsen ingående, till

flygplatsen hörande byggnader, anläggningar, inhägnader, vägar och inventarier.

§ 3.

Under avtalstiden skall gälla följande:

a) Bolagets underhållsskyldighet ifråga örn flygfältet gäller, i vad angår

redan planerade och iordningsställda delar därav, från upplåtelsetidens början

och, sedan Arbetslöshetskommissionens pågående planerings- och iordningsställningsarbeten

avslutats, fältet i dess helhet. Vid avtalstidens slut skall

fältet avlämnas i för dess utnyttjande för lufttrafikändamål fullt användbart

skick.

b) De i upplåtelsen ingående byggnaderna, anläggningarna och inventarierna

skola vid upplåtelsetidens slut avlämnas i gott skick.

§ 4.

Bolaget åligger att ombestyra och bekosta alla anordningar, som för flygplatsens

användning i internationell flygtrafik äro nödvändiga, såsom upplåtande

av nu förefintliga lokaler för tull- och passgranskning o. dyl., dock

att det på grund härav icke skall åligga bolaget att uppföra byggnader eller

utföra andra nyanläggningar eller anskaffa till byggnader och anläggningar

hörande fasta inventarier. Ändringar av byggnader, anläggningar eller därtill

hörande fasta inventarier må ej företagas utan Luftfartsmyndighetens

tillstånd.

!) Hitr ej intagen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 26d.

§5.

Det åligger bolaget:

a) att i egenskap av förvaltare av flygplatsen svara för att av Kungl. Maj:t,

luftfartsmyndigheten eller annan vederbörande statlig myndighet meddelade

villkor och bestämmelser ifråga örn flygplatsens nyttjande till allmänt bruk

iakttagas;

b) att svara för att drivmedel och smörjoljor i erforderliga kvantiteter

och av förekommande kvaliteter finnas tillgängliga på flygplatsen;

c) att svara för avgifter för erforderliga telefoner, som äro att hänföra till

flygplatsens förvaltning;

d) att enligt av luftfartsmyndigheten meddelade bestämmelser genom flygledare

leda och kontrollera ali flygplatsen berörande flygning samt till vederbörande

myndighet anmäla, even tuella överträdelser av gällande förordningar

och bestämmelser;

e) att uppbära de avgifter, vilka angivas i den taxa för flygplatsens begagnande,

som fastställts eller kan komma att fastställas av Kungl. Maj:t;

f) att upprätta föreskriven löpande statistik över vid flygplatsen förekommande

flygtrafik;

g) att sköta värme- och elektriska ledningar;

h) att utföra de åligganden, som enligt gällande flygplatsinstruktion påvila

flygplatsförvaltningen;

i) att i samråd med luftfartsmyndigheten uthyra lokaler eller delar av

flygplatsen;

j) att omhänderhava betesupplåtelser;

k) att uppbära för betesupplåtelser och uthyrda lokaler eller områden fastställda

avgifter;

l) att på lämpligt sätt samt i erforderlig utsträckning ordna för allmänhetens

inträde på och visning av flygplatsen.

§ 6.

Bolaget skall bland annat bekosta och ansvara för:

a) underhåll av flygplatsen med därtill hörande byggnader, anläggningar

och inventarier;

b) uppvärmning och sotning av samtliga byggnader;

c) elektrisk energi i samtliga icke till bolaget eller annan uthyrda lokaler

samt för yttre belysnings-, fyr- och kraftändamål;

d) allt för flygplatsens drift erforderligt vatten;

e) bensin, olja och dylikt för driften av för flygplatsens förvaltning inköpta

fordon;

f) signalammunition, signaldukar och dylikt;

g) för lokaler i nuvarande omfattning för radio- och väderlekstjänst liksom

lyse, värme och renhållning för dessa lokaler;

h) erforderlig renhållning i övrigt;

i) vakthållning på flygplatsen;

j) anskaffning och underhåll av redskap för fältunderhåll, verkstadsutrustning

etc., som må vara erforderlig för omhänderhavande av flygplatsens

förvaltning och drift;

k) brandförsäkring av i detta avtal ingående byggnader och inventarier

hos brandförsäkringsinrättningar och till belopp, som av Luftfartsmyndigheten

godkännas;

l) gäldandet av alla å avtalstiden belöpande skatter och onera för i upplåtelsen

ingående fastighetsanläggningar och byggnader, i den mån de kunna

hänföras till flygplatsförvaltningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 264.

23

§ 7.

Såsom ersättning till bolaget för dess liandkavande av förvaltningsuppdraget

får bolaget uppbära och behålla alla inkomster av start-, landnings-,

förankrings- och han gara vgifter under avtalstiden liksom inkomster av betesupplåtelser

och uthyrda lokaler eller områden, ävenledes alla från flygplatsförvaltningen

härflytande inkomster.

§ 8.

Bolaget berättigas att såvitt avser tiden från och med den 1 juli 1938 av

kronan utfå ersättning för förräntning och amortering av bolagets skuld till

Malmö stads Gas- och Elektricitetsverk enligt ett mellan bolaget och sagda

verk den 3 och 30 juli 1931 ingånget kontrakt rörande elektrisk fyr- och belysningsanläggning

på flygplatsen. Denna rätt skall jämväl gälla för tiden

efter detta avtals utgång.

§ 9.

Tvister med anledning av detta avtal skola underställas Kungl. Majit, som

äger därutinnan träffa avgörande.

§ io.

Av detta avtal ha två exemplar utfärdats, av vilka vardera parten erhållit

ett exemplar.

Stockholm den 9 mars 1938.

Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
Nils

Bolinder.

C. Ljungberg.

A.B. Aerotransport.

Axel Granholm. •

Per A. Norlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus förslag om inrättande av en luftfartsfond mm- s. 1 i texten
  2. SU 1938:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en luftfartsfond m. m. s. 1 i texten