Sök i Ratio Lex

Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för dels vissa befattningshavare vid folktandvården dels ock viss personal vid sjömanshusen m. m

1938-04-08 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:280, Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för dels vissa befattningshavare vid folktandvården dels ock viss personal vid sjömanshusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

1

Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående delaktighet i

statens pensionsanstalt för dels vissa befattningshavare

vid folktandvården dels ock viss personal

vid sjömanshusen m. m.; given Stockholms slott den

8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:Is

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Flans Kungl.

Idoghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler dels, efter

samråd med chefen för socialdepartementet, fråga örn delaktighet i statens

pensionsanstalt för vissa befattningshavare vid folktandvården, dels ock, efter

samråd med chefen för handelsdepartementet, fråga om delaktighet i statens

pensionsanstalt för viss personal vid sjömanshusen m. m.

Chefen för finansdepartementet anför därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 280.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 280.

1. Delaktighet i statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare

vid folktandvården.

Med en den 11 februari 1938 dagtecknad proposition, nr 127, har Kungl.

Maj:t för riksdagen framlagt förslag om folktandvård, vilket förslag grundar

sig på ett av tillkallade sakkunniga, 1937 års folktandvårdssakkunniga, den

15 december 1937 avgivet betänkande (statens off. utredn. 1937:47). I anslutning

till nämnda förslag synes nu frågan om ordnande av pensionsrätt

för befattningshavare vid folktandvården böra underställas riksdagens prövning.

Beträffande den huvudsakliga innebörden av det av Kungl. Majit genom

nyssnämnda proposition framlagda förslaget till organisation av folktandvården

må här lämnas följande redogörelse.

Statsbidrag må utgå till landsting, som med iakttagande av vissa angivna

bestämmelser anordnat allmän tandvård för barn och vuxna (folktandvård).

Ledningen av folktandvården skall inom varje landstingsområde enligt

landstingets bestämmande tillkomma landstingets förvaltningsutskott eller,

därest särskild distriktsvårdsstyrelse är inrättad, denna styrelse.

För folktandvårdens ombesörjande skall landstingsområde vara indelat i

tandvårdsdistrikt i enlighet med en av medicinalstyrelsen godkänd plan.

I varje distrikt skall finnas minst en fast tandpoliklinik, där som regel behandling

meddelas såväl barn som vuxna. Vid varje sådan poliklinik skall

vara anställd minst en tandläkare (distriktstandläkare) och en tandsköterska

(distriktstandsköterska).

Såsom komplement till distriktspoliklinikerna skall finnas en för varje

landstingsområde gemensam, i anslutning till landstingets centrallasarett eller

därmed jämförligt sjukhus anordnad tandpoliklinik (centraltandpoliklinik),

avsedd för dels mera komplicerade fall, vilka ej lämpligen kunna behandlas

å distriktspoliklinikerna, dels lasarettets patienter, dels ock folktandvård

i övrigt.

Föreståndaren för sådan poliklinik skall närmast under förvaltningsutskottet

utöva inspektion av distriktstandvården, där ej medicinalstyrelsen på

framställning av utskottet funnit skäl uppdraga åt annan tandläkare att fullgöra

sagda uppdrag.

Varje distriktstandläkare skall vara skyldig att tjänstgöra minst 1,900 timmar

årligen, varav, därest ej medicinalstyrelsen med hänsyn till särskilda omständigheter

annat medgiver, minst 1,000 timmar skola ägnas åt tandvård

för barn.

För behörighet till tandläkartjänst inom folktandvården fordras att vara.

legitimerad tandläkare.

Distriktstandsköterska skall hava genomgått utbildningskurs vid tandläkarinstitutet

eller förvärvat annan av medicinalstyrelsen godkänd utbildning.

Distriktstandläkare och föreståndare för centraltandpoliklinik skola för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 3

ordnas av medicinalstyrelsen efter förslag av vederbörande förvaltningsutskott.

Ordningen för distriktstandsköterskas tillsättande ävensom poliklinikpersonalens

tjänstgöringsförhållanden skola närmare regleras i en av medicinalstyrelsen

på förslag av förvaltningsutskottet utfärdad instruktion.

Distriktstandläkare skall för år åtnjuta antingen en kontant lön av minst

7,800 kronor eller ock en kontant lön av minst 7,200 kronor jämte andel, ej

understigande 10 procent, av inflytande taxeavgifter. Därjämte skall distriktstandläkare

erhålla tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter tre,

sex och nio års väl vitsordad tjänstgöring.

Distriktstandsköterska skall åtnjuta en kontant lön av minst 2,000 kronor

för år jämte tre ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter tre, sex och nio års

väl vitsordad tjänstgöring.

Statsbidrag till avlöning utgår med 3,000 kronor för varje distriktstandläkare

och 1,000 kronor för varje distriktstandsköterska, vilka äro fullt sysselsatta

i distriktstandvård under förut angiven minimitid, 1,900 timmar årligen,

och äga uppbära nyss omförmälda löneförmåner. Härjämte skola stadgade

ålderstillägg utgå av statsmedel.

Till centraltandpoliklinikernas inrättande och drift utgår icke statsbidrag.

I sitt förutnämnda betänkande hava 1937 års folktandvdrdssakkunniga föreslagit,

att distriktstandläkare, distriktstandsköterskor samt vid landstingsområdenas

centraltandpolikliniker fast anställda tandläkare och tandsköterskor

måtte erhålla pensionsrätt i statens pensionsanstalt i såväl tjänste- som

familjepensionshänseende. För distriktstandläkare syntes tjänstepensionsunderlaget

böra bestämmas till 5,400 kronor eller, om särskilt dyrtidstillägg

komme att utgå å pensionerna, ett belopp, som med därå belöpande dyrtidstillägg

uppginge till ungefär denna summa. För erhållande av full tjänstepension

syntes böra fordras 63 levnads- och 30 tjänstår. För distriktstandsköterskorna

borde enligt de sakkunnigas förslag tjänstepensionsunderlaget

bestämmas till 2/s av den av de sakkunniga angivna minimilönen, utgående

ålderstillägg däri inberäknade. Nämnda pensionsunderlag skulle

vid sådant förhållande komma att uppgå till, i avrundat tal, 1,530 kronor.

Liksom för distriktssköterskor och annan sjukvårdspersonal borde å tandsköterskornas

pensioner utgå dyrtidstillägg av statsmedel. Pensionsåldern

för tandsköterska ansåge de sakkunniga lämpligen böra bestämmas på samma

sätt som för distriktssjuksköterska. I överensstämmelse därmed skulle

för hel pension fordras 55 levnads- och 25 tjänstår.

över 1937 års folktandvårdssakkunnigas förslag, i vad det avser frågan

örn pensionering av befattningshavarna vid folktandvården, hava svenska

landstingsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska tandläkaresällskapet,

Sveriges tandläkareförbund, Sveriges skoltandläkar förening

och Stockholms tandslcöterskefarmling avgivit yttranden och därvid i huvudsak

tillstyrkt dc sakkunnigas förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Statens pensionsanstalt har i ett över de sakkunnigas betänkande avgivet

utlåtande anfört i huvudsak följande:

Under förutsättning att anställnings- och avlöningsförhållandena för distriktstandläkare

och distriktstandsköterskor bliva reglerade i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag i fråga örn bland annat tjänstgöringsskyldighet,

behörighetsvillkor, ordningen för befattningarnas tillsättande,

minimiårsavlöning och statsbidrag till avlöningarna, synes ej, bortsett

från därav föranledda statliga pensioneringskostnader, något vara att erinra

mot att nämnda befattningshavare beredas pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Beträffande de vid landstingsområdenas centraltandpolikliniker i egenskap

av föreståndare fast anställda tandläkarna hava de sakkunniga icke framlagt

förslag rörande tjänstgöringsskyldighet, behörighetsvillkor, minimiårsavlöning

och statsbidrag. Med hänsyn till de uppgifter, som skulle tillkomma

nämnda föreståndare, kunna de emellertid antagas komma att bliva fullt

sysselsatta i folktandvården. Då de därjämte skulle besitta högre kompetens

och åtnjuta större avlöning än distriktstandläkarna, vilkas verksamhet de i

regel skulle hava att inspektera, finner sig pensionsanstalten icke böra göra

någon invändning mot att de upptagas i anstalten, oaktat statsbidrag till

deras avlöning förutsatts icke komma att utgå.

I fråga örn övriga vid landstingsområdenas centraltandpolikliniker fast anställda

tandläkare ävensom där fast anställda tandsköterskor, vilka liksom

nyssnämnda poliklinikföreståndare skulle avlönas av landstingen utan statsbidrag,

synas de sakkunniga icke direkt hava föreslagit några bestämmelser

för reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena. Då det emellertid

torde kunna förutsättas, att för dem i sådant avseende skulle komma att tilllämpas

motsvarande regler som för distriktstandläkare, respektive distriktstandsköterskor,

anser sig pensionsanstalten icke böra motsätta sig de sakkunnigas

förslag örn att de beredas möjlighet att vinna inträde i anstalten.

Vid inordnande i statens pensionsanstalt av förberörda befattningshavare

vid folktandvården torde de böra hänföras till kap. VI liksom övriga i anstalten

upptagna, i vårdverksamhet anställda befattningshavare (läkare, sjuksköterskor

m. fl.).

För distriktstandläkare och distriktstandsköterskor skulle minimiårsavlöning

bliva författningsenligt fastställd. Vid sådant förhållande skulle för dem

reglering enligt § 5 icke ifrågakomma utan skulle de i varje fall bliva skyldiga

att tillhöra pensionsanstalten. Vad däremot angår tandläkare och tandsköterskor

vid centraltandpolikliniker har icke förutsatts, att föreskrifter

rörande avlöningen skulle meddelas i författning. Dessa befattningshavare

kunna därför beredas pensionsrätt i anstalten endast efter föregående reglering.

Minimiårsavlöningen för distriktstandläkare utan andel i inflytande taxeavgifter

har av de sakkunniga föreslagits till 7,800 kronor jämte tre ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor, efter tre, sex och nio års väl vitsordad tjänstgöring.

Med hänsyn till denna lön hava de sakkunniga förordat ett tjänstepensionsunderlag

för distriktstandläkare, lika för manliga och kvinnliga befattningshavare,

av omkring 5,400 kronor, dyrtidstillägg däri inbegripet. Detta

skulle vid tillämpning av nu gällande procenttal (16 %) för dyrtidstillägg å

tjänstepensioner innebära, att tjänstepensionsunderlaget skulle bestämmas

till omkring 4,657 kronor eller nära det underlag, 4,764 kronor, som gäller

för ordinarie manliga statstjänare i lönegrad 23. Enligt pensionsanstaltens

mening kan det ifrågasättas, örn ej den föreslagna minimilönen är tillmätt i

högsta laget. I varje fall anser dock anstalten, att ett nämnvärt högre tjän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

5

stepensionsunderlag än det, vilket gäller för manlig statlig befattningshavare

i lönegrad 22 eller 4,476 kronor knappast är motiverat. Pensionsanstalten

får för sin del föreslå, att tjänstepensionsunderlaget för ifrågavarande befattningshavare

bestämmes till 4,500 kronor. Mot förslaget, att samma tjänstepensionsunderlag

skall tillämpas för både manliga och kvinnliga befattningshavare

har anstalten icke något att erinra, detta så mycket mindre som

det överensstämmer med de för anstalten gällande allmänna grunderna. I

avseende å tjänstepensionsunderlagets storlek ina till jämförelse erinras örn,

att underlaget för ordinarie lärare vid tandläkarinstitutet (lönegrad 24) är

5,076 kronor för manlig och 4,764 kronor för kvinnlig befattningshavare.

Distriktstandsköterska skulle enligt de sakkunniga garanteras en minimilön

av 2,000 kronor jämte tre ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter tre. sex

och nio års tjänstgöring. Tjänstepensionsunderlaget har föreslagits skola

bestämmas till 2/3 av minimislutlönen eller i avrundat tal till 1,530 kronor.

Pensionsanstalten finner dock detta belopp vara något för högt, närmast i

betraktande av att för distriktssjuksköterskorna, vilka liro garanterade något

högre minimiavlöning och hava längre utbildningstid än vad som förutsatts

för distriktstandsköterskorna tjänstepensionsunderlaget icke är högre än 1,560

kronor. I utlåtande den 17 april 1936 över statens sjukvårdskommittés betänkande

angående folktandvård förordade pensionsanstalten för tandsköterskor

ett tjänstepensionsunderlag av 1,320 kronor, motsvarande underlaget

för ordinarie kvinnliga statstjänare i lönegrad 2. Med hänsyn till att minimislutlönen

av de sakkunniga förutsatts utgå med 200 kronor högre belopp än

vad av sjukvårdskommittén föreslagits, synes emellertid ett något högre tjänstepensionsunderlag

nu motiverat. Anstalten får föreslå, att distriktstandsköterskas

tjänstepensionsunderlag bestämmes till 1,476 kronor eller samma

underlag, som gäller för ordinarie kvinnlig statstjänare i lönegrad 4.

Vad angår föreståndare och övriga tandläkare samt tandsköterskor vid centraltandpolikliniker

hava de sakkunniga icke uttalat sig örn tjänstepensionsunderlagens

belopp. Visserligen skulle beträffande dessa befattningshavare

tjänstepensionsunderlagen kunna fastställas av pensionsanstalten i samband

med beviljande av pensionsrätt efter godkänd reglering. För vinnande av enhetlighet

anser anstalten det likväl vara att föredraga, alt tjänstepensionsunderlagen

bliva till beloppet fixerade i reglementet. Därvid synas lämpligen

samma tjänstepensionsunderlag böra fastställas som de, vilka i det föregående

föreslagits för motsvarande befattningshavare vid distriktstandvården, eller

för tandläkare 4,500 kronor och för tandsköterskor 1,476 kronor.

Pensionsanstalten förutsätter, att dyrtidstillägg komma att utgå å pensioner

till befattningshavare vid folktandvården och deras efterlevande enligt samma

grunder som gälla för nu till anstalten anslutna befattningshavare.

Pensionsåldern har av de sakkunniga föreslagits tilt 63 är för distriktstandläkare

och lill 55 år för distriktstandsköterskor. Pensionsanstalten finner

emellertid icke skäl föreligga att utan ingående undersökning för nämnda

befattningshavare ävensom för tandläkare och tandsköterskor vid centraltandpolikliniker

bestämma lägre pensionsåldrar än de, som gälla för de i kap.

VI inordnade läkarna, respektive föreståndarinnorna oell busmödrarna, eller

65 respektive 60 år. Det för hel pension erforderliga antalet tjänstår anser

anstalten böra bestämmas lill 30.

I likhet med vad sorn gäller för (ivriga lill kap. VI hänförda befattningshavare

skulle dock rätt till genast börjande tjänstepension inträda även örn vederbörande

efter att hava uppnått en ålder, som med högst 5 är understiger

pensionsåldern, i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga frivilligt

avgår eller, där huvudmannen bar rätt att uppsäga honom, av huvudmannen

uppsäges.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder torde böra meddelas

av medicinalstyrelsen, på vilken även synes böra ankomma att godkänna

ifrågakommande reglering enligt § 5.

I avseende å de årliga pensionsavgifterna synas de sakkunniga hava förutsatt,

att de skulle utgå med belopp, motsvarande dem, som i allmänhet gälla

för de till kap. VI hänförda befattningshavarna. Pensionsanstalten får också

förorda, att så sker. Därigenom skulle den årliga tjänstepensionsavgiften för

befattningshavaren bliva 5 °/o av tjänstepensionsunderlaget, den årliga familjepensionsavgiften

för manlig befattningshavare 20 °/o och för kvinnlig befattningshavare

1 % av familjepensionsunderlaget samt huvudmannens årliga

avgift 5 % av tjänstepensionsunderlaget.

Engångsavgifter för retroaktiv tjänstårsberäkning enligt 8 6 kunna knappast

antagas ifrågakomma för distriktstandläkare och distriktstandsköterskor,

vilka skulle bliva skyldiga att tillhöra pensionsanstalten i och med första anställningen

samt ej gärna kunna förutsättas dessförinnan hava tjänstgjort i

sådan befattning vid statsunderstödd verksamhet, att den skulle kunnat förenas

med pensionsrätt i anstalten. Detsamma torde i stort sett gälla även

befattningshavare vid centraltandpolikliniker under förutsättning, att de, såsom

synes böra ske, anmälas till inträde i anstalten så snart de vinna fast

anställning vid vederbörande klinik. Övergångsbestämmelser om lindring i

engångsavgifter torde därför i förevarande fall icke vara påkallade.

Vad slutligen angår de statliga kostnaderna för den ifrågasatta pensioneringen

föreligger ej erforderligt material för desammas beräknande. Dock

torde följande överslagsberäkningar kunna tjäna till ledning för bedömande

av dessa kostnaders storleksordning.

Bortser nian från kostnaderna för familjepensionering enligt pensionsanstaltens

reglemente, vilka kostnader torde kunna antagas bliva i det närmaste

täckta genom befattningshavarnas familjepensionsavgifter, samt från de jämförelsevis

obetydliga kostnaderna för dyrtidstillägg å familjepensionerna efter

kvinnliga befattningshavare, skulle staten hava att bestrida dels kostnaderna

för tjänstepensionering enligt anstaltens reglemente, i den mån dessa kostnader

ej täckas genom de årliga tjänstepensionsavgifterna från befattningshavare

och huvudmän, dels även kostnaderna för dyrtidstillägg å tjänstepensioner

samt å familjepensioner efter manliga befattningshavare.

Örn man beträffande tandläkarna utgår ifrån, att pensionsåldern bestämmes

till 65 år, samt förutsätter, att medelinträdesåldern i pensionsanstalten

kommer att bliva 33 är, blir vid tillämpning av en räntefot av 3 °/o och dödlighetstabell

R 32 för män den erforderliga tjänstepensionsavgiften omkring

17 % av tjänstepensionsunderlaget (4,500 kronor). Då nu befattningshavarnas

och huvudmännens årliga tjänstepensionsavgifter förutsatts uppgå

till sammanlagt 10 °/o, skulle på statens del komma 7 % eller 315 kronor

för varje i tjänst varande manlig tandläkare. Enahanda belopp kan i detta

sammanhang antagas jämväl för kvinnlig tandläkare. Antalet distriktstandläkare

har av de sakkunniga beräknats komma att vid fullt genomförd organisation

— efter en övergångstid av 10 år — uppgå till 800. Antager man,

att antalet föreståndare och övriga tandläkare vid cenlraltandpoliklinikerna

komma att uppgå till 30, skulle för gäldande genom årliga avgifter av statens

andel i tjänstepensionskostnaderna efter 10 år krävas ett årligt avgiftsbelopp

av 830 X 315 = 261,450 kronor. Under förutsättning att under den

10-åriga övergångstiden Vio av tandläkarbefattningarna årligen upptagas i

anstalten, blir nuvarande kapitalvärdet av dessa avgiftsbelopp efter 3 %

ungefär 7,660,000 kronor.

Antager man i fråga om tandsköterskorna att, såsom de sakkunniga förutsatt,

en sköterska anställes för varje tandläkare samt att medelinträdesåldern

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

7

i pensionsanstalten blir 25 år, skulle, vid tillämpning av liknande beräkningsgrunder

som för tandläkarna samt den av anstalten föreslagna pensionsåldern

av 60 år, den statens andel i tjänstepensionskostnaderna motsvarande

årsavgiften för varje sköterska bliva omkring 10 °/o av tjänstepensionsunderlaget

(1,476 kronor) eller omkring 147 kronor 60 öre. Vid fullt

genomförd organisation (830 tandsköterskor) skulle alltså krävas ett årsbelopp

av 830X 147.6 = 122,508 kronor, vilket, med beaktande av den

10-åriga övergångstiden, motsvarar ett kapitalvärde av omkring 3,590,000

kronor.

Vid fullt genomförd organisation skulle alltså statens andel i kostnaderna

för de reglementsenliga tjänstepensionerna motsvara årliga avgifter örn sammanlagt

omkring 384,000 kronor. Tillföras ej dessa avgifter pensionsanstalten,

skulle den åsamkas en fondbrist, vars nuvarande kapitalvärde utgör

omkring 11,250,000 kronor.

Räknar man med de av de sakkunniga förutsatta tjänstepensionsunderlagen

(4,657 respektive 1,530 kronor) och pensionsåldrarna (63 respektive

55 år) skulle motsvarande värden bliva för de årliga avgifterna omkring

425.000 respektive 254,000 kronor eller tillhopa 679,000 kronor och för fondbristen

omkring 12,450,000 respektive 7,440,000 kronor eller tillhopa

19.890.000 kronor.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen motsvara enligt pensionsanstaltens beräkning

vid nuvarande indextal och under antagande att 1/3 av tandläkarna

utgöres av kvinnliga befattningshavare ett kapitalvärde av omkring 5,290,000

kronor, därav 4,370,000 kronor för dvrtidstillägg å tjänstepensionerna och

920.000 kronor för dyrtidstillägg å familjepensionerna. Motsvarande kostnader

enligt av de sakkunniga föreslagna pensioneringsgrunderna hava beräknats

utgöra 6,820,000 kronor.

Statskontoret har tillstyrkt delaktighet i statens pensionsanstalt för personal

vid folktandvården på de villkor och enligt de närmare bestämmelser i

övrigt, som ifrågasatts av statens pensionsanstalt.

I likhet med 1937 års folktandvårdssakkunniga anser jag, att pensions- Departementsförhållandena

för distriktstandläkarna och distriktstandsköterskorna samt chefen.

de vid landstingsområdenas centraltandpolikliniker fast anställda tandläkarna

och tandsköterskorna böra ordnas genom sagda befattningshavares

anslutning till statens pensionsanstalt. Beträffande den närmare utformningen

av pensionsrätten ansluter jag mig till det av statens pensionsanstalt

avgivna, av statskontoret tillstyrkta förslag, för vilket förut redogjorts.

Det torde höra ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet, vidtaga de författningsändringar, som må erfordras för genomförande

av vad här förordats. Ändringarna synas böra träda i kraft

den 1 januari 1939.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

2. Delaktighet i statens pensionsanstalt för viss personal vid

sjömanshusen.

Frågan om beredande av delaktighet i .statens pensionsanstalt för sjömanshusens

befattningshavare sammanhänger med det förslag örn omorganisation

av sjömanshusen, som av Kungl. Majit framlagts för innevarande års riksdag

(prop. nr 210). Detta förslag grundar sig på en av tillkallade sakkunniga

den 30 december 1937 till kommerskollegium avgiven promemoria med utredning

ooh förslag i fråga om huvudgrunderna för den framtida organisationen

av sjömanshusen m. m., vilken promemoria jämte däröver avgivna

yttranden kommerskollegium med eget utlåtande den 15 februari 1938 överlämnat

till Kungl. Majit.

I nämnda promemoria hava de sakkunniga — efter att hava redogjort för

hittills tillämpad praxis i fråga om pensionering av personal vid sjömanshusen

—- anfört, att en omorganisation av sjömanshusen, sådan som den i

promemorian föreslagna, av naturliga skäl jämväl borde omfatta åtgärder

för ordnande av den vid sjömanshusen anställda personalens pensionering.

Denna pensioneringsfråga innefattade i sig två särskilda spörsmål, det ena

avseende huvudfrågan, d. v. s. pensioneringen av personalen i stort, samt

det andra den omedelbara pensioneringen av sådan vid omorganisationens

ikraftträdande befintlig personal, som då redan nått sådan ålder, att den

icke ens kunde genom särskilda övergångsbestämmelser inrymmas inom den

ordinarie pensioneringens ram.

Beträffande det närmare innehållet i och motiveringen för de sakkunnigas

förslag i fråga örn det framtida ordnandet av pensioneringen av sjömanshuspersonalen

i allmänhet tillåter jag mig hänvisa till förenämnda proposition.

Förslaget innebär, att nämnda personal skulle inordnas under kap. VI av

statens pensionsanstalts reglemente. Grunddragen av pensionsvillkoren enligt

sakkunnigförslaget äro följande:

Delaktigheten i pensionsanstalten borde enligt de sakkunnigas mening

bliva i princip obligatorisk. Rätt till pension skulle tillkomma såväl befattningshavaren

själv (tjänstepension) som den vid befattningshavarens frånfälle

efterlämnade familjen (familjepension).

Samtliga i den av de sakkunniga uppgjorda normallönestaten upptagna befattningar,

beträffande vilka blivande slutavlöning angivits, skulle förenas

med pensionsrätt, dock att vissa nuvarande befattningshavare, vilka innehade

sina befattningar såsom bisyssla, skulle undantagas. Pensionsrätt förutsattes

kunna tillkomma jämväl personal med mera fast anställning vid sjömanshusens

fastighetsförvaltningar.

Befattningens tjänstepensionsunderlag (=- beloppet av hel tjänstepension)

bestämdes i allmänhet till 2/3 av den vid godkänd tjänstereglering fastställda

minimiårsavlöningen i högsta lönegraden (eventuellt tillkommande ålderstillägg

således inräknade) och härvid toges hänsyn jämväl till naturaförmåner.

I fall, där det sålunda bestämda tjänstepensionsunderlaget prövades

icke stå i skäligt förhållande till pensionsunderlaget för jämförlig befattning

i statens tjänst eller annan jämförlig befattning med pensionsrätt i statens

pensionsanstalt eller i annan av staten understödd pensionsinrättning, minskades

emellertid underlaget i erforderlig mån.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28G.

9

Pensionsåldern skulle utgöra 65 år för manliga och 60 år för kvinnliga

befattningshavare.

Befattningshavare, som uppnått pensionsåldern, kunde, om medgivande

därtill lämnades av kommerskollegium, tillåtas kvarstå i befattningen, därest

och så länge han prövades kunna på ett tillfredsställande sätt sköta tjänsten,

dock icke längre än under fern år.

Genast börjande pension kunde under vissa villkor vid fall av sjukdom,

försvagad hälsa m. m. erhållas före pensionsålderns uppnående.

Även befattningshavare, som avginge utan att rätt till genast börjande

pension förelåge, bevarade viss pensionsrätt; han finge nämligen i sådant

fall vid uppnådd pensionsålder eller vid dessförinnan inträffad varaktig oförmåga

till arbete uppbära en avkortad s. k. uppskjuten tjänstepension.

För att hel tjänstepension vid befattningshavarens avgång efter uppnådd

pensionsålder skulle kunna utgå, förutsattes komma att fordras 25 tjänstår

av ombudsman och 30 tjänstår av övriga befattningshavare; vore antalet

intjänade tjänstår vid avgången mindre än nu sagts, beräknades pensionen

försäkringstekniskt, vilket innebure en avkortning av pensionen, som i allmänhet

bleve något starkare, än örn avkortningen skedde proportionellt mot

antalet felande tjänstår.

Familjepensionsunderlaget (— beloppet av hel pension till efterlevande

änka) skulle utgöra 300 kronor + 20 °/o av befattningens tjänstepensionsunderlag.

Pensionens belopp vore beroende av den efterlämnade familjens

sammansättning.

Örn befattningshavaren varit i tjänst från så unga år, att han till pensionsåldern

kunnat intjäna det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår,

utginge vid hans frånfälle hel familjepension (detta oberoende av hans

ålder vid frånfälle^. Hade han däremot inträtt i tjänst så sent, att det för

erhållande av hel tjänstepension föreskrivna antalet tjänstår ej till pensionsåldern

kunnat intjäinas, erhölle de efterlevande avkortad familjepension, som

efter försäkringstekniska grunder bestämdes i förhållande till det antal

tjänstår, som till pensionsåldern kunnat intjänas.

Även i fråga om familjepension gällde, att viss pensionsrätt bibehölles fölen

befattningshavare, som före pensionsåldern avginge utan att vara berättigad

till genast börjande tjänstepension; de efterlevande till en sådan f. d.

befattningshavare, som avlidit, hade rätt till avkortad familjepension, svarande

mot erlagda avgifter.

Från och med tidpunkten för befattnings förenande med pensionsrätt i

pensionsanstalten erlades årliga pensionsavgifter.

Retroaktiv tjänstårsberäkning i förekommande fall enligt pensionsanstaltens

reglemente skulle Idiva obligatorisk. Till den på huvudmännen belöpande

andelen av erforderliga engångsavgifter för tjänstepension skulle staten

bidraga med 75 procent.

De sakkunnigas förslag bär i huvudsak tillstyrkts av statens pensionsanstalt,

statskontoret och kommerskollegium. I vissa hänseenden har dock

ifrågasatts frångående av sakkunnigförslaget.

Sålunda har statens pensionsanstalt, som ansett sjömanshuspersonalen

lämpligen böra inordnas under kap. VI1 av anstaltens reglemente, anfört, att

pensionsrätt ej borde tillkomma andra befattningshavare än sådana, vilka vore

fast anställda och därjämte fullt sysselsatta i sina befattningar. I enlighet

härmed borde undantagas de befattningshavare, vilka förutsattes komma alt

uppbära allenast 2/-, eller ''!■, normalavlöning, ävensom vid nyrekrytering anställda

extra befattningshavare.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 280.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Kommerskollegium bär ansett pensionsrätt böra tillkomma samtliga befattningshavare

med fast anställning, vilken utgjorde vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning. I enlighet härmed borde befattningshavare, som

enligt lönestaten avsåges skola uppbära allenast V2 normalavlöning, undantagas

från pensionsrätt. Annorlunda ställde det sig enligt kollegii mening

beträffande de ombudsmän, för vilka avlöningen av de sakkunniga

angivits till 2/3 av avlöningen enligt viss lönegrad. Denna reduktion av

den till vederbörande utgående lönen innebure icke, framhålles av kollegium,

att ifrågavarande befattningshavare icke skulle anses innehava sina

tjänster såsom sin huvudsakliga sysselsättning. Befattningshavare, som här

avsåges, måste tvärtom förutsättas komma att i stort sett få ägna sig åt sin

tjänst under normal arbetstid, men den lägre lönen vore motiverad av det

förhållandet, att hans arbetskraft icke under denna tid toges i anspråk med

samma intensitet som vid sjömanshus, där lönen satts lika med hel avlöning

enligt vederbörlig lönegrad. Därtill komme, att ombudsmanstjänstens

innehavare på grund av arten av de med tjänsten förenade uppgifterna vore

bunden att även utanför ordinarie tjänstetid vara tillgänglig för att lämna

sina tjänster åt trafiken. När de sakkunniga angivit lönen till 2/3 av avlöningen

i viss lönegrad, finge detta endast betraktas såsom en form att rent lönetekniskt

vinna en lämplig lönesättning, under hänsynstagande till arbetsuppgifternas

kvalitet och omfattning i de olika fallen.

Förslaget att delaktigheten i pensionsanstalten skulle vara obligatorisk

hava såväl pensionsanstalten som statskontoret motsatt sig, under hänvisning

till att huvudregeln vore, att delaktigheten vore obligatorisk endast för

innehavare av sådana befattningar, för vilka minimiårsavlöning blivit fastställd

i författning. Emellertid framhåller statskontoret, att ämbetsverket föreställde

sig att syftet med den av de sakkunniga föreslagna obligatoriska pensionsrätten

kunde vinnas på ett annat sätt, nämligen därigenom att som villkor

för erhållande av statsbidrag föreskreves, att sjömanshusdirektion genom

anslutning till pensionsanstalten beredde pensionsrätt åt samtliga befattningshavare

vid vederbörande sjömanshus, vilka med tillämpning av bestämmelserna

i senare delen av § 5 i anstaltens reglemente kunde komma i åtnjutande

av dylik rätt. Befattningarna skulle därvid regleras av huvudmannen

på sätt i nämnda paragraf stadgades och denna reglering godkännas

av statlig myndighet, i förevarande fall kommerskollegium.

Detta statskontorets förslag har tillstyrkts av kommerskollegium, som

tillika hemställt, att, till befordrande av syftet med de sakkunnigas förslag

om obligatorisk delaktighet i pensionsanstalten för sjömanshusens befattningshavare,

de lill kollegium överlämnade tillgångarna från indragna sjömanshus

måtte på sätt även av de sakkunniga ifrågasatts få disponeras för

gäldande av de på sjömanshusen belöpande engångsavgifterna för retroaktiv

tjänstårsberäkning i fråga om tjänstepension.

Beträffande de sakkunnigas förslag i fråga om antalet tjänstår för hel pension,

enligt vilket skulle erfordras 25 år för ombudsmän och 30 år för övriga

befattningshavare, innebär pensionsanstaltens förslag sådan jämkning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

U

att antalet tjänstår skulle bestämmas för framtida innehavare av ombudsmansbefattningar

till 30 år och för övriga befattningshavare till vad som

normalt gällde för de till kap. VII i anstaltens reglemente hänförda befattningshavarna

(andra manliga befattningshavare än ombudsmän 33 år och

kvinnliga tjänstemän 30 år). Såsom en övergångsanordning för nuvarande

innehavare av ombudsmansbefattning bar anstalten emellertid förordat, att

hel pension skulle kunna erhållas efter endast 25 år under förutsättning av

anslutning till anstalten inom viss tid. Mot vad sålunda föreslagits har icke

framförts någon erinran av statskontoret eller kommerskollegium.

Även de årliga avgifterna borde enligt pensionsanstaltens förslag regelmässigt

utgå jämlikt de i kap. VII angivna grunderna, vilket innebure, att tjänstepensionsavgiften

för vardera av huvudmannen och befattningshavaren skulle

utgöra 37a procent av tjänstepensionsunderlaget samt att den befattningshavaren

åliggande familjepensionsavgiften skulle utgöra 18 procent av familjepensionsunderlaget

för manlig och 1 procent av samma underlag för kvinnlig

befattningshavare. I fråga om ombudsmännen borde emellertid tjänstepensionsavgiften

bestämmas till 4.5 procent för vardera av huvudmannen

och befattningshavaren.

Beträffande statens bidrag till engångsavgifter för retroaktiv tjänstårsberäkning

i fråga örn tjänstepension hava såväl pensionsanstalten som statskontoret

ifrågasatt sådan jämkning av de sakkunnigas förslag — enligt vilket

nämnda bidrag skulle utgå med 75 procent av den på huvudmannen belöpande

andelen av avgifterna — att bidraget begränsades till att utgöra

hälften av sistnämnda andel. Dylik lindring i engångsavgift skulle få åtnjutas

endast under förutsättning att anslutning till anstalten skedde inom viss

tid efter det möjlighet därtill beretts, och i sådant fall skulle retroaktiv tjänstårsberäkning

vara obligatorisk. Kommerskollegium har beträffande storleken

av statens bidrag till engångsavgifterna anfört, att då staten avsåges

skola bidraga till sjömanshusens förvaltningskostnader med 75 procent av

dessa och staten i särskilda fall påtagit sig hela retroaktivavgiften även då

staten i betydligt mindre omfattning än vad beträffande sjömanshusen avsåges

skola bliva fallet bidragit till förvaltningskostnaderna såsom sådana,

det syntes kollegium välmotiverat, att staten ock påtoge sig motsvarande anpart

av nu ifrågavarande avgifter. Kollegium hemställde därför, att huvudmännen

i förevarande fall i enlighet med de sakkunnigas förslag befriades

åtminstone från 75 procent av nämnda avgifter.

Förenämnda sakkunniga hava även framlagt förslag om omedelbar pensionering

av viss personal, nämligen sådan vid omorganisationens genomförande

befintlig personal, som då redan nått sådan ålder, att den icke kunde

inpassas inom den ordinarie pensioneringens ram. Enligt förslaget, vilket

tillstyrkts av såväl statskontoret som kommerskollegium, skulle inalles sex

vid olika sjömanshus anställda befattningshavare i samband med omorganisationen

erhålla pensioner till ett sammanlagt belopp av 13,100 kronor. De

avsedda befattningshavarna ävensom för en var av dem föreslaget pensionsbelopp

framgå av följande sammanställning:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Namn

Anställd vid

Pensions-

sjömanshuset i

belopp kr.

Ombudsmannen C. L Schollin ...

5,000

» A. Johansson ...........

3,600

Biträdet Elin Wilhelmina Herms........

600

> och vaktm. P. J. Lidborg...

300

Ombudsmannen C. 0. Kihlberg ____

2,800

» E. Gram ...............

800

Summa kronor 13,100.

I fråga om den närmare beräkningen av nyssnämnda pensionsbelopp tilllåter

jag mig hänvisa till i förut åberopade proposition nr 210 lämnad redogörelse.

Av pensionsbeloppen borde enligt sakkunnigas förslag i överensstämmelse

med hittills tillämpad praxis hälften utgå från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. och hälften utbetalas av vederbörande

sjömanshuskassor. Å pensionerna i deras helhet borde få utgå dyrtidstilllägg

enligt de grunder, som vore eller kunde varda fastställda för f. d. befattningshavare

i statens tjänst, med iakttagande att dyrtidstillägget skulle

bestridas till hälften av statsmedel och till hälften av vederbörande sjömanshuskassas

medel.

Departements- Vid anmälan inför Kungl. Majit av frågan om sjömanshusens omorganisation

har chefen för handelsdepartementet efter samråd med mig i princip tillstyrkt

de sakkunnigas förslag örn pensionering av sjömanshusens befattningshavare

genom beredande av delaktighet för dem i statens pensionsanstalt.

Även den närmare utformningen av pensionsrätten torde böra ske med

utgångspunkt från de sakkunnigas förslag, dock med bland annat de modifikationer,

som följa av att befattningshavarna i fråga i enlighet med pensionsanstaltens

förslag synas böra inordnas under kap. VII av anstaltens

reglemente.

Beträffande de krav i avseende å anställnings varaktighet och omfattning,

som böra uppställas såsom villkor för pensionsrätt, ansluter jag mig till det

i förhållande till de sakkunnigas ståndpunkt något skärpta förslag, som

framlagts av kommerskollegium. Detta innebär i huvudsak, att såsom villkor

för pensionsrätt skall gälla, att vederbörande innehar fast anställning,

som utgör hans huvudsakliga sysselsättning. I enlighet härmed bör, såsom

kollegium framhållit, från pensionsrätt uteslutas befattningshavare, för vilka

avlöningen ifrågasatts utgå med allenast hälften av normalavlöningen, men

däremot icke befattningshavare med rätt till två tredjedelar av denna.

Jag delar de betänkligheter som anförts mot de sakkunnigas förslag, att

delaktigheten i pensionsanstalten skulle vara obligatorisk. Syftet därmed

synes mig lämpligen böra förverkligas i den av statskontoret föreslagna, av

kommerskollegium tillstyrkta ordningen, att såsom villkor för erhållande av

statsbidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader föreskrives, att vederbörande

sjömanshusdirektion genom anslutning till pensionsanstalten bereder

pensionsrätt åt vid sjömanshuset anställda befattningshavare, i den mån

sådan kan vinnas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

13

I enlighet nied vad pensionsanstalten förordat torde antalet tjänstår för erhållande

av hel pension böra utgöra för ombudsman 30, för annan manlig befattningshavare

33 och för kvinnlig befattningshavare 30. Såsom övergångsanordning

bör — på sätt pensionsanstalten likaledes föreslagit — gälla, att

nuvarande innehavare av ombudsmansbefattning kan erhålla full pension

efter endast 25 tjänstår.

I fråga örn uttagande av pensionsavgifter torde i huvudsak böra gälla vad

pensionsanstalten föreslagit. Emellertid finner jag på av kommerskollegium

anförda grunder skäligt, att i överensstämmelse med sakkunnigförslaget staten

bidrager med 75 procent av huvudmännen-sjömanshusens andel i engångsavgifter

för retroaktiv tjänstårsberäkning i fråga örn tjänstepension.

Kungl. Maj :t torde äga bemyndiga kommerskollegium att av de till kollegium

överlämnade tillgångarna från indragna sjömanshus bestrida återstående på

sjömanshusen belöpande andelar av nämnda retroaktivavgifter.

De sakkunnigas av statskontoret och kommerskollegium tillstyrkta förslag

om pensionering av vissa överåriga befattningshavare vid de bibehållna

sjömanshusen, nämligen nuvarande ombudsmännen vid sjömanshusen i

Stockholm, Norrköping och Halmstad, biträdet vid sjömanshuset i Sölvesborg

samt biträdet tillika vaktmästaren vid sjömanshuset i Härnösand, ävensom

av ombudsmannen vid det till indragning föreslagna sjömanshuset i

Simrishamn, finner jag mig kunna godtaga. Pensionerna jämte därå belöpande

dyrtidstillägg torde få bestridas till hälften från det under elfte huvudtiteln

upptagna förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. samt till andra hälften av vederbörande sjömanshuskassas medel.

Det torde böra ankomma på kommerskollegium att i sinom tid förordna örn

sättet för bestridande av den på sjömanshuskassa belöpande andelen i ombudsmannens

vid sjömanshuset i Simrishamn pension jämte dyrtidstillägg.

Erforderliga författningsbestämmelser i ämnet, vilka böra träda i kraft

den 1 juli 1939, torde få utfärdas av Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda under punkterna 1 och 2 anförts hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, utfärda bestämmelser

angående delaktighet i statens pensionsanstalt för

vissa befattningshavare vid folktandvården ävensom viss

personal vid sjömanshusen.

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att pension skall utgå till ombudsmannen

vid sjömanshuset i Stockholm Carl Leonard Schollin,

ombudsmannen vid sjömanshuset i Norrköping Alfred Johansson,

ombudsmannen vid sjömanshuset i Halmstad Carl

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 280. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Oscar Kihlberg, ombudsmannen vid sjömanshuset i Simrishamn

Emil Gram, biträdet vid sjömanshuset i Sölvesborg

Elin Wilhelmina Herms samt biträdet tillika vaktmästaren

vid sjömanshuset i Härnösand Per Johan Lidborg

med följande belopp för år, nämligen till Schollin med 5,000

kronor, till Johansson med 3,600 kronor, till Kihlberg med

2,800 kronor, till Gram med 800 kronor, till Herms med 600

kronor och till Lidborg nied 300 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats, meddela erforderliga

bestämmelser rörande sättet för bestridande av

kostnaderna för dessa pensioner m. m.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt förordnar,

att proposition till riksdagen skall avlåtas av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

387832. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1938:45 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för dels vissa befattningshavare vid folktandvården, dels ock s. 7 i texten