Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m
1938-03-09 · 95 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 83 av 95 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:285, Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
1
Nr 285.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m.; given Stockholms
slott den 8 april 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund,
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans- och
jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 19, omnämnde jag,
att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 24 november 1937 anmält,
att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna
för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 10,600,000 kronor,
därav 400,000 kronor för kommissionens centrala administrationskost
Bihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
nader och 10,200,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m.
Vidare anförde jag, att kommissionens centrala administrationskostnader
syntes böra beräknas till 350,000 kronor, medan jag för den av kommissionen
bedrivna hjälpverksamheten, i avvaktan på ytterligare erfarenhet om det
ekonomiska lägets utveckling, ansett mig preliminärt böra beräkna ett belopp
av 8,000,000 kronor.
På min hemställan har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkterna
19 och 20, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1938/1939 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission
ett förslagsanslag av 350,000 kronor, dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.
Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga dessa frågor.
Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1936/1937 anvisade anslagen
till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten
och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de
redogörelser, som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934,
232/1935, 266/1936 och 302/1937.
För innevarande budgetår anvisade 1937 års riksdag dels ett förslagsanslag
av 600,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag
av 14,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., vilka anslag äro uppförda under femte huvudtiteln.
Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.
De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet
av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till
den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års
riksdag.
I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.
Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda
beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr
266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den
28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för
Kungl. Majlis proposition nr 285.
3
vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas
i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).
Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar
av gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen
den 30 juni 1937 (nr 545) om ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den
30 juni 1934. Jag lämnar här en kortfattad redogörelse för de år 1937 vidtagna
ändringarna.
Vid revisionen vid statskommunalt reservarbete, utfört i väystgrelses regi,
skall deltaga den av länsstyrelsen, enligt 47 § lagen den 7 juni 1934 örn vägdistrikt
utsedde revisorn (38 §).
I hjälpkungörelsen stadgas, att hgreshjålp må i särskilt ömmande fall tilldelas
familjeförsörjare, som åtnjutit dagunderstöd. Reservarbetare, som tidigare
åtnjutit hyreshjälp och som under loppet av en månad hänvisats till
statligt reservarbete, kunde iråka betydande svårigheter att erlägga närmast
förfallna hyresbelopp med hjälp av den intjänade inkomsten vid reservarbete.
Bestämmelsen ändrades därför därhän, att hyreshjälp kan utgå jämväl för
månad, under vilken arbetslös, efter att tidigare hava uppburit med kontant
understöd förbunden hyreshjälp, hänvisats till statligt reservarbete (48 §).
Den tidigare meddelade föreskriften, att reglerna för maximering av dagunderstödet
i tillämpliga delar skulle gälla jämväl i fråga örn hyreshjälpen,
hade formellt visat sig ägnad att i vissa fall kunna föranleda svårigheter
för barnrika familjer. Formuleringen ändrades därför därhän, att hyreshjälp
må utgå med högst det belopp, som arbetslöshetskommissionen för varje
kommun medger (51 §).
I samband med dessa ändringar vidtogs en redaktionell jämkning i 36 §
och ändring av 49 §, enligt vilken statsbidrag till beredande av hyreshjälp
beviljas av arbetslöshetskommissionen för högst ett kalenderkvartal i sänder
av medel, vilka för sådant ändamål av Kungl. Majit ställas till kommissionens
förfogande.
I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen
i februari 1938 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande
hjälpverksamheten för arbetslösa.»
Pågående utredningar.
Såsom jag vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. framhållit, har
jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 tillkallat särskilda
sakkunniga för undersökning av medlen för den kvarstående arbetslöshetens
bekämpande. De sakkunniga hava antagit benämningen 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
För de sakkunnigas hittillsvarande verksamhet har jag
i nyssnämnda proposition lämnat en kortfattad redogörelse.
Jag har vidare efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937
tillkallat sakkunniga för verkställande av en översyn av hela den svenska
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
socialvården. Nämnda sakkunniga hava antagit benämningen socialvårdskommittén.
Till ifrågavarande sakkunniga har överlämnats 1933 års riksdags
skrivelse den 21 juni 1933 nr 356, vari bland annat påkallades utredning
rörande regleringen av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen
i dess olika former samt den allmänna fattigvården.
Från ingendera av nu nämnda utredningar hava förslag inkommit till
ändrade grunder för den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa.
Under sådana förhållanden har jag icke funnit anledning att för närvarande
påkalla ändringar i gällande bestämmelser.
Arhetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1937.
En utförlig berättelse örn arbetslöshetskommissionens verksamhet under
år 1937 återfinnes i kommissionens skrivelse den 9 mars 1938 angående medelsbehovet
för budgetåret 1938/1939. Jag tillåter mig att hänvisa till denna
skrivelse, vilken såsom bilaga (Bilaga A) torde fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende. Här skall jag endast återgiva vissa sammanfattande statistiska
uppgifter.
I. Arbetslinjen.
Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna
verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har
sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid
igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen
kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet
örn företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,
att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.
I propositionen nr 302 till 1937 års riksdag uttalade jag, att det borde
undvikas, att kommissionen engagerades i nya statliga reservarbeten. Detta
mitt uttalande lämnades av 1937 års riksdag utan erinran. På grund härav
har kommissionen under år 1937 endast i mycket begränsad omfattning åtagit
sig nya arbetsobjekt för utförande såsom statliga reservarbeten. Medan
kommissionen under år 1935 kontraherade arbeten för en summa av 28.8
miljoner kronor och under år 1936 för 5.3 miljoner kronor, beslötos under år
1937 sådana arbeten allenast för en sammanlagd beräknad kostnad av 1.8
miljoner kronor. Under år 1937 tecknade kontrakt avse i huvudsak — i
fråga om tiden efter den 1 juli uteslutande — kompletteringar av tidigare
avtalade arbeten. Den nyanskaffning, som kommissionen under år 1937
bedrivit i fråga om arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses av följande
sammanställning, av vilken de antagna arbetenas fördelning länsvis
jämväl framgår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
5
Tabell 1.
Kostnaderna för år 1937 kontraherade eller i annan ordning till utförande antagna
statliga reservarbeten, fördelade länsvis.
Kontrakts- Ersättningar från
Län summor uppdragsgivare
kronor kronor
Stockholms stad............ — —
Stockholms.............. 482,000 24,100
Uppsala................ — —
Södermanlands............. — —
Östergötlands............. — —
Jönköpings............... 8,300 830
Kronobergs.............. 18,950 3,793
Kalmar................ 11,780 1,767
Gotlands................ — —
Blekinge................ — —
Kristianstads.............. — —
Malmöhus............... 16.600 2,490
Hallands................ — —
Göteborgs stad............. — —
Göteborgs och Bohus län i övrigt .... 266,550 1,135
Älvsborgs............... 12,300 1,845
Skaraborgs............... — —
Värmlands............... — —
Örebro ................ 191,420 19,142
Västmanlands............. 48,900 6,435
Kopparbergs.............. 69,099 6,277
Gävleborgs............... — —
Västernorrlands............ 531,700 67,130
Jämtlands............... 5,995 5,730
Västerbottens............. 38,125 3,730
Norrbottens.......... 138,700 5,735
Summa 1,840,419 150,139
Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader
framgår av tabell 2, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren 1931/1932
—1935/1936 medtagits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 2.
De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader.
1981—
1932
1932-
1933
1933—1934
1934—
1935
1935-
1930
1936-
1937
Per
arbets-
%
Per
arbets-
%
Per
arbets-
%
Per
arbets-
%
Per
arbets-
%
Per
arbets-
%
dag
dag
dag
dag
dag
dag
Arbetsplatsernas kostnader:
Arbetslöner, effektiva ................
4:26
58.6
4:08
56.8
4:37
54.6
4:18
47.7
4:10
40.5
4:14
34.8
> , ineffektiva ................
0: 05
0.7
0: 04
0.6
0:03
0.4
0: 04
0.5
0:03
0.3
0:04
0.4
» , specialarbetare ............
0: 28
3.8
0:30
4.2
0:39
4.8
0:52
5.9
0: 67
6.6
0: 96
8.0
Summa löner
4:59
63.1
4:42
61.6
4:79
59.8
4: 74
54.1
4:80
47.4
5:14
43.2
Ortstillägg .....................
0:12
1.7
0:06
0.9
0: 07
0.9
0:22
2.6
0:41
4.1
0:51
4.3
Olycksfall ........................
0:15
2.0
0:14
1.9
0: 14
1.8
0:18
2.0
0:19
1.9
0: 22
1.8
Arbetarnas resor ........................
0: 08
1.1
0:04
0.6
0:06
0.7
0:06
0.7
0:06
0.6
0:10
0.9
Förläggningskostnader....................
0: 42
5.8
0:30
4.2
0:33
4.1
0:30
3.5
0:37
3.7
0: 41
3.4
Summa övriga utgifter
0: 77
10.6
0: 64
7.6
0: 60
7.5
0: 76
8.7
1:03
10.3
1:24
10.4
Summa löner och övr. utgifter
5:36
73.7
4:96
69.1
5:39
67.3
5:50
62.8
5:83
57.7
6:38
53.6
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)1......................
0: 27
3.7
0:31
4.3
0:37
4.6
0: 45
5.1
0: 66
6.5
0:83
7.0
Resor ..........................
0:05
0.7
0: 06
0.8
0:06
0.8
0:08
0.9
0:12
1.2
0: 17
1.4
Förmans- och lagbaspengar..............
0: 10
1.4
0: 09
1.3
0:09
1.1
0:08
1.0
0: 07
0.7
0:06
0.5
Arbetsplatsernas ledningskostnader
0: 42
6.8
0: 46
6.4
0:62
6.5
0:61
7.0
0:85
8.4
1:06
8.9
Materialkostnader m. m.:
Materialier..........................
0:84
11.6
0:91
12.7
1:12
14.0
1:38
15.7
1:56
15.4
1:90
16.0
Transportkostnader......................
0: 40
5.6
0: 63
8.7
0: 81
10.1
1:08
12.3
1: 60
15.8
2:05
17.2
Skadeersättningar........................
0: 01
0.1
0:01
0.1
—
—
0: 01
0.1
0:01
0.1
0: 01
0.1
Kontorsomkostnader ..................
0:02
0.3
0:03
0.4
0:03
0.4
0:04
0.6
0:05
0.5
0:08
0.7
Diverse kostnader ......................
—
—
0:01
0.1
0:01
0.1
—
—
—
—
0: 01
0.1
Stakningskostnader och kontrollarvoden ..
0:01
0.1
—
—
—
—
—
—
—
—
0:01
0.L
Arbetsplatsernas kostnadssumma
7: 06
97.1
7:01
97.5
7:88
98.4
8:62
98.4
9:90
97.9
11:60
96.7
Centrala kostnader2
0:21
2.9
0:18
2.5
0:13
1.6
0:14
1.6
0:21
2.1
0:39
3.3
Summa centralförvaltn. och arbetsplatser
7:27
100. o
7:19
lOO.o
8:01
100.0
8: 76
lOO.o
10:11
lOO.o
11:89
lOO.o
Ersättn. för utfört arbete och ortstillägg
0:38
5.2
0:53
7.3
0:78
9.8
0:79
9.0
1:,57
15.6
2: 76
23.2
Nettokostnad
6:89
94.8
6:66
92.7
7:23
90.2
7:97
91.o
8:54
84.4
9:13
76.8
1 D. v. s. etter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna.
* Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.
03
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
7
De beräknade kostnaderna för under år 1937 beviljade statskommunala
reservarbeten hava sammanförts i tabell 3. Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen
av såsom statskommunala reservarbeten beviljade allmänna vägar.
Tabell B.
Beräknade kostnader för under år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten.
Samtliga därav för all
Månad
kostnader manna vägar
kr. kr.
Januari................ 620,660 49,300
Februari............... 467,635 —
Mars................. 265,190 60,430
April................. 47,396 24,846
Maj................. 97,930 —
Juni................. 133,280 —
Juli................. 247,631 108,921
Augusti................ 122,360 —
September.............. 114,240 52,691
Oktober ............... 123,854 44,629
November.............. 1,248,235 178,700
December............... 166,908 16,183
Summa 3,655,319 535,700
Kostnaderna för år 1936 beviljade andra statskommunala reservarbeten
än allmänna vägar belöpa sig till 3,119,619 kronor. Härav avse 1,928,975
kronor arbetskostnader, 671,994 kronor materialkostnader, vartill statsbidrag
beviljats, och 518,750 kronor kostnader, till vilka icke statsbidrag blivit
beviljade.
Arbetslinjens totala omfattning — enligt arbetslöshetskommittéemas månadsrapporter,
sålunda exklusive specialarbetare — under år 1930/1937 belyses
i tabell 4, omfattande såväl statliga och statskommunala som kommunala
reservarbeten.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tabell 4.
Arbetslinjens omfattning iren 1930—1937,
Månad
Ant
a 1
sys
s e
1 s a
t t a
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1930
1937
Statliga reservarbeten
Januari ....................
3,033
4,983
12,099
16,253
18,598
19,190
11,348
7,818
Februari....................
3,382
6,188
14,015
17,275
20,667
19,232
11,088
[7,862
Mars ......................
3,010
6,251
14,245
17,933
21,826
19,392
10,171
6,740
April ......................
2,422
6,501
13,879
18,504
21,935
17,345
9,140
5,659
Maj........................
1,994
6,063
14,308
20,541
23,029
18,878
10,578
4,147
Juni........................
1,597
6,774
15,172
22,175
25,488
20,398
10,453
3,510
Juli........................
1,489
6,946
15,648
23,707
26,756
18,215
9,299
3,027
Augusti ....................
1,330
6,923
15,865
23,683
26,816
16,288
8,184
2,680
September..................
1,335
6,974
16,254
22,934
25,014
14,356
7,479
2,302
Oktober....................
2,057
7,445
16,055
20,676
23,639
13,320
7,001
2,139
November..................
3,139
8,556
15,713
17,691
20,045
13,181
7,424
2,444
December ..................
3,395
9,163
14,590
16,374
18,401
11,389
6,648
2,212
Statskommunala reservarbeten
Januari ....................
694
900
3,016
8,483
13,879
12,221
6,417
3,047
Februari....................
675
1,199
4,018
9,684
16,199
12,662
6,209
3,132
Mars ......................
706
1,502
4,516
10,945
17,277
12,851
5,865
3,005
April ......................
630
1,361
4,863
10,476
17,277
11,780
5,631
2,775
Maj........................
485
1,285
4,900
10,754
18,165
10,843
5,655
2,242
Juni........................
43
1,199
5,645
11,852
18,477
10,168
4,940
2,017
Juli........................
32
785
5,346
10,998
17,075
9,132
4,223
1,643
Augusti ....................
29
737
5,232
11,367
16,037
8,325
3,438
1,394
September..................
13
863
6,150
12,139
14,362
7,232
3,302
1,387
Oktober....................
39
1,358
7,418
14,564
14,187
6,626
3,181
1,449
November..................
143
1,683
7,975
14,207
13,005
6,845
3,090
1,476
December ..................
381
2,415
8,494
12,241
12,739
6,207
3,134
1,507
Kommunala reservarbeten
Januari ....................
1,702
5,486
11,530
16,785
10,546
5,318
3,885
2,885
Februari....................
2,109
6,690
13,934
18,597
10,390
5,543
3,709
2,751
Mars ......................
1,899
6,587
11,384
17,037
8,316
4,674
3,468
2,276
April ......................
1,123
5,060
10,384
13,298
6.028
3,455
2,672
1,790
Maj........................
770
4,378
9,405
12,113
4,915
2,813
2,164
1,417
Juni........................
645
4,078
9,609
12,062
4,500
2,697
1,929
1,098
Juli''........................
646
4,127
9,692
12,625
4,376
2,200
1,734
863
Augusti ....................
693
4,601
10,080
12,918
4,048
2,551
1,673
832
September..................
743
4,522
10,127
11,916
3,871
2,759
1,575
875
Oktober....................
1,062
5,459
10,744
11,559
3,995
2,833
1,702
989
November..................
2,206
8,037
12,689
10,326
4,444
3,301
2,220
1,285
December ..................
3,135
8,723
13,481
9,237
4,179
3,154
2,152
1,268
Summa
Januari ....................
5,429
11,369
26,645
41,521
43,023
36,729
21,650
13,750
Februari....................
6,166
14,077
31,967
45,556
47,256
37,437
21,006
13,745
Mars ......................
5,615
14,340
30,145
45,915
47,419
36,917
19,504
12,021
April ......................
4,175
12,922
29,126
42,278
45,240
32,580
17,443
10,224
Maj........................
3,249
11,726
28,613
43,408
46,109
32,534
18,397
7,806
Juni........................
2,285
12,051
30,426
46,089
48,465
33,263
17,322
6,625
Juli........................
2,167
11,858
30,686
47,330
48,207
29,547
15,256
5,533
Augusti ....................
2,052
12,261
31,177
47,968
46,901
27,164
13,295
4,906
September..................
2,091
12,359
32,531
46,989
43,247
24,347
12,356
4,564
Oktober....................
3,158
14,262
34,217
46,799
41,821
22,779
11,884
4,577
November ..................
5,488
18,276
36,377
42,224
37,494
23,327
12,734
5,205
December ..................
6,911
20,301
36,565
37,852
35,319
20,750
11,934
4,987
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
9
II. Understödslinjen.
Annu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning
och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka arbetslinjen nödvändigt att
i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom
supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i
januari 1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet
bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under varén
och försommaren sagda år kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten
nedgick och de statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar
i understödstagarnas antal successivt göras. Under manaderna augusti
—november understeg antalet understödsrum 10,000, men med vinterns inbrott
måste naturligt nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva
av större omfattning än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935,
uppgick till 17,450. Därefter minskades understödsverksamheten snabbt och
var under månaderna juni—september sistnämnda år praktiskt taget nedlagd.
Dagunderstödsverksamhet förekom under dessa månader endast i 8 stenkommuner
i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom glasindustrien betungad
kommun i Värmland. Med höstens inträde måste återigen någon ökning av
antalet understödsrum vidtagas.
Under början av 1936, då det i vart fall gällde att bemästra en arbetslöshet,
som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande av dagunderstöd
beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i mars med 11,000
å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari med 13,305 dagunderstödda.
Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla
och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag
subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att
slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna
företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner
med förhärskande sten- och sågverksindustri.
Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet
av oktober återupptaga ifrågavarande hjälpform, ehuru i förhållandevis
begränsad omfattning.
Jämväl under 1937 har dagunderstödsverksamheten varit av mycket blygsam
omfattning. Under juli, augusti och september månader kunde den helt
undvikas. Under oktober ansågs det emellertid nödvändigt att lämna medgivande
till kontantunderstödsverksamhet till tre kommuner i Västernorrlands
län, Alnö, Skön och Timrå. Senare tillkommo liknande svårigheter
för en del andra kommuner i sågverksdistrikten samt för vissa stenindustrikommuner
och slutligen, under årets tva sista månader, nödgades man tillgripa
dagunderstödsverksamhet jämväl för arbetslöshetsklientelet i storstäderna
och de medelstora städerna.
Antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag,
och antalet dagunderstödda under året 1937 angives i tabell 5.
10
Kungl. Majlis proposition nr 285.
Tabell 5.
Antal kommuner, sorn bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet
dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1937.
1936 1937
Månad
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Januari.....
. . 82
11,226
50
5,497
Februari.....
. . 86
13,305
54
6,073
Mars......
, . . 74
12,982
52
5,774
April......
. . 60
9,321
37
3,565
Maj.......
. . 14
2,901
12
1,506
Juni.......
. . 5
465
2
140
Juli.......
_
_
_
_
Augusti......
—
—
—
September . . . .
• • —
—
—
—
Oktober.....
. . 4
142
3
167
November . . . .
. . 22
1,968
18
1,284
December . . . .
. . 56
4,211
42
3,251
Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid statskommunala reservarbeten,
föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer
under 50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru eller
hemmavarande barn. Aven om dispenser från denna bestämmelse i ömmande
fall hava beviljats, har bestämmelsen medfört, att de dagunderstödda
så gott som uteslutande utgjorts av familjeförsörjare.
Omfattningen av den under år 1937 bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner, som
under året haft tillstånd till sådan verksamhet.
Städer
Januari .................................. 11
Februari.................................. 13
Mars...................................... 13
April .................................... 10
Maj...................................... 7
Juni...................................... —
Juli...................................... .
Augusti .................................. .
September................................ .
Oktober.................................. .
November................................ 3
December ................................ 6
Landskommuner Summa
11
15
14
10
6
4
22
28
27
20
13
4
1
7
13
En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles av tabell 6,
vilken jämväl omfattar personer, som uppburit enbart kommunala understöd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
11
Tabell 6.
Understödslinjens omfattning: åren 1930—1937. III.
Månad
Antal
understödstagare
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
Med statsbidrag
Januari.....................
214
1,383
16,740
43,110
60,604
17,849
11,824
5,497
Februari ...................
280
2,807
21,481
52,909
58,254
19,350
14,131
6,130
Mars.......................
290
3,422
25,003
58,135
57,430
17,999
13,823
5,849
April ......................
273
4,093
26,452
56,791
45,041
13,503
10,104
3,606
Maj........................
160
4,006
23,476
44,701
31,605
5,038
3,181
1,506
Juni.......................
74
2,772
15,640
37,271
20,846
497
567
140
Juli........................
_
2,646
15,819
39,105
13,699
774
45
—
Augusti.....................
—
3,239
16,841
37,490
9,710
509
33
—
September..................
—
3,887
17,192
40,841
7,585
381
—
—
Oktober....................
_
3,501
22,275
47,198
8,175
997
172
167
November..................
100
6,083
28,269
50,842
11,040
3,653
1,998
1,300
December...................
234
11,869
35,475
57,001
15,617
8,039
4,241
3,266
Med enbart kommunala medel
Januari ....................
2,109
4,498
7,292
20,213
13,087
5,959
4,799
3,433
Februari....................
2,224
3,849
8,063
21,385
13,011
5,134
5,393
3,119
Mars.......................
1,948
4,037
7,047
19,381
9,745
4,153
4,744
2,584
April ......................
1,398
2,924
5,163
15,622
8,006
3,730
4,350
2,375
Maj........................
629
1,851
4,948
12,722
5,186
2,875
2,566
2,252 !
Juni.........''...............
696
1,394
5,064
10,165
3,699
1,943
1,828
1,854 !
Juli........................
563
1,348
4,510
9,493
2,890
1,631
1,569
1,630
Augusti ....................
578
1,365
4,799
9,819
2,633
1,991
1,758
1,488
September..................
671
1,477
5,159
9,445
2,600
2,342
2,108
1,719
Oktober....................
1,108
2,540
5,897
8,746
2,618
3,769
2,667
2,239
November..................
2,068
3,852
7,688
11,012
4,135
4,309
2,816
2,826
December ..................
3,760
6,045
10,238
14,079
5,443
4,439
3,441
3,064
Summa
Januari ....................
2,323
5,881
24.032
63,323
73,691
23,808
16,623
8,930
Februari ...................
2,504
6,656
29,544
74,294
71,265
24,484
19,524
9,249
Mars.......................
2,338
7,459
32,050
77,516
67,175
22,152
18,567
8,433
April.......................
1,671
7,017
31,615
72,413
53,047
17,233
14,454
5,981 .
Maj........................
789
5,857
28,424
57,423
36,791
7,913
5,747
3,758
Juni.......................
770
4,166
20,704
47,436
24,545
2,440
2,395
1,994
Juli........................
563
3,994
20,329
48,598
16,589
2,405
1,614
1,630
Augusti ....................
578
4,604
21,640
47,309
12,343
2,500
1,791
1,488
September..................
671
5,364
22,351
50,286
10,185
2,723
2,108
1,719
Oktober....................
1,108
6,041
28,172
55,944
10,793
4,766
2,839
2,406
November..................
2,168
9,935
35,957
61,854
15,175
7,962
4,814
4,126
December...................
3,994
17,914
45,713
71,080
21,060
12,478
7,682
6,330
III. Särskilda*åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.
Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under år 1937 i huvudsak bedrivits
efter samma grunder som under år 1936 men till följd av nedgången
i antalet anmälda arbetslösa i minskad skala. Hjälpåtgärderna mot ung
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
domsarbetslösheten äro av tre slag nämligen kursverksamhet, frivillig arbetstjänst
och ungdomsreservarbeten.
Sammanlagt anordnades under 1937 nio kurser, med tillhopa 138 elevplatser.
Tre av kurserna avsågo undervisning i träslöjd, i övrigt må nämnas
en kurs för värmeledningsskötare, en kurs i elektrisk svetsning samt en
kurs i skogsavverkningsteknik. Till lärare- och kursledarearvoden har beviljats
statsbidrag med 8,678 kronor och till undervisningsmaterial 3,304
kronor. Kursernas längd har varierat från 5 till 16 veckor.
Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under år 1937 högst till
250 (i januari) och lägst till 181 (i november).
Statskommunala arbetsläger anordnades under året i två städer: nämligen
av Stockholms och Göteborgs arbetslöshetskommittéer. Det senare lägret var
s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. med arbetselever boende i sina hem) med
verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning för mekaniker.
Vid årets början pågingo fyra statliga arbetsläger. Vid två av dessa läger
meddelades undervisning i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete och vid
de två andra lämnades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete.
Efter framställning av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott och
sedan ärendet underställts Kungl. Maj:ts prövning öppnades i maj 1937 ett
arbetsläger i egendomen Strömbacka invid Piteå. Arbetseleverna, vilkas antal
uppgått till 65, hava sysselsatts med uppförande av en verkstadsskolebyggnad
i tegel jämte vissa ändrings- och reparationsarbeten. Därjämte hava de
förvärvat praktik i vissa av de yrken, vari vidare utbildning skulle lämnas
vid den verkstadsskola, vartill arbetslägret är en förberedelse.
Vid slutet av år 1937 pågick ifrågavarande verksamhet vid tre arbetsläger.
Lägret å egendomen Lång i Grums socken i Värmlands län har nedlagts.
Under januari 1937 bedrevos sex ungdomsreservarbeten, varav fem statliga
och ett statskommunalt. Det senare arbetet avslutades under hösten
1937. Av de statliga ungdomsreservarbetena avslutades under året fyra. Därav
utgjordes tre av s. k. huggareskolor. Det fjärde under året avslutade ungdomsreservarbetet
hade till arbetsobjekt anläggandet av en golvbana vid
Tylösand i Hallands län. Under senhösten 1937 startades en ny huggareskola,
vilken pågick vid årets slut.
Hjälpverksamhetens omfattning under åren 1934—1937 belyses av tabell 7.
Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
13
Tabell 7.
Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1934—1937.
År och
månad
Antal del- tagare i kur- ser med av
kommissio- nen beviljat
statsbidrag
Frivillig arbetstjänst
Antal
arbetslösa
sysselsatta
vid ung- domsreserv- arbeten
Summa delta- gare i kurser,
frivillig arbets- tjänst och ung- domsreserv- arbeten
Arbets- elever i
statliga
läger
Arbets- elever i
statskom.
läger
Summa
1934
Januari ....
4,091
261
184
445
—
4,536
Februari ....
5,077
348
212
560
—
5,637
Mars.....
4,378
303
207
510
—
4,888
2,836
512
288
800
—
3,636
1,900
581
374
955
—
2,855
Juni......
1,400
608
219
827
—
2,227
1,163
754
232
986
—
2,149
Augusti ....
988
840
207
1,047
—
2,035
September . . .
777
823
170
993
—
1,770
Oktober ....
1,099
830
130
960
34
2,093
November . . .
1,141
909
143
1,052
29
2,222
December . . .
1,295
57
136
193
—
1,488
1935
Januari ....
1,720
1,088
134
1,222
69
3,011
Februari ....
1,900
1.215
154
1,369
68
3,337
Mars.....
2,083
1,182
124
1,306
57
3,446
April.....
1,672
1,063
123
1,186
63
2,921
Maj......
716
941
84
1,025
45
1,786
Juni......
248
613
70
683
—
931
Juli......
176
501
75
576
16
768
Augusti ....
109
317
79
396
64
569
September . . .
121
269
66
335
90
546
Oktober ....
190
299
52
351
177
718
November . . .
317
418
48
466
217
1,000
December . . .
354
269
49
318
237
909
1936
Januari ....
598
430
52
482
339
1,419
Februari ....
826
487
51
538
397
1,761
Mars.....
882
539
91
630
373
1,885
April.....
812
396
93
489
331
1,632
Maj......
287
372
80
452
293
1,032
Juni......
102
252
68
320
229
651
Juli......
45
205
56
261
205
511
Augusti ....
33
167
52
219
153
405
September . . .
—
164
53
217
142
359
Oktober ....
30
181
59
240
156
426
November . . .
30
219
58
277
206
513
December . . .
30
180
57
237
174
441
1937
Januari ....
_
190
60
250
195
445
Februari ....
57
185
58
243
181
481
Mars.....
75
192
52
244
146
465
April.....
41
170
44
214
76
331
Maj......
163
43
206
56
262
Juni......
—
165
42
207
18
225
_
157
39
196
20
216
Augusti ....
—
161
39
200
23
223
September . . .
—
161
37
198
29
227
Oktober ....
_
157
35
192
47
239
November . . .
16
151
30
181
78
275
December . . .
16
155
29
184
29
229
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tabell 8.
Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1937.
Å r
månad
Antal
hjälpta
Hjälpta i % av hjälpsökande
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung-
doms-
hjälpen1
Summa
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung- doms- hjälpen 1
Summa
1930
Januari......
5,429
2,323
—
7,752
32.6
14.0
_
46.6
April.......
4,175
1,671
—
5,846
36.7
14.7
_
51.4
Juli........
2,167
563
—
2,730
37.2
9.7
_
46.9
Oktober......
3,158
1,108
—
4,266
21.6
7.6
—
29.2
1931
Januari......
11,369
5,881
—
17,250
28.2
14.6
_
42.8
April.......
12,922
7,017
—
19,939
32.8
17.8
_
50.6
Juli........
11,858
3,994
—
15,852
38.8
13.1
_
51.9
Oktober......
14,262
6,041
—
20,302
24.9
10.6
—
35.5
1932
Januari......
26,645
24,032
—
50,677
25.7
23.1
_
48.8
April.......
29,126
31,615
—
60,741
26.2
28.4
_
54.6
Juli........
30,686
20.329
—
51,015
32.4
21.5
_
53.9
Oktober......
34,217
28,172
—
62,389
27.7
22.8
—
50.5
1933
Januari......
41,521
63,323
_
104,844
22.0
33.5
_
55.5
April.......
42,278
72,413
—
114,691
23.9
41.0
_
64.9
Juli........
47,330
48,598
—
95,928
34.1
35.0
_
69.1
Oktober ......
46,799
55,944
—
102,743
28.4
33.9
—
62.3
1934
Januari......
43,023
69,170
4,521
116,714
25.1
40.3
2.6
68.0
April.......
45,240
50,229
3,636
99,105
31.0
34.5
2.5
68.0
Juli........
48,207
15,426
2,195
65,828
55.9
17.9
2.5
76.3
Oktober......
41,821
9,694
2,158
53,673
49.3
11.4
2.6
63.3
1935
Januari......
36,729
22,088
3,156
61,973
39.3
23.6
3.4
66.3
April.......
32,580
15,589
2,989
51,158
43.4
20.7
4.0
68.1
Juli........
29,547
2,229
824
32,600
69.4
5.2
1.9
76.5
Oktober......
22,779
4,576
781
28,136
48.4
9.7
1.7
59.8
1936
Januari......
21,650
16,025
1.531
39.206
35.3
26.1
2.5
63.9
April.......
17,443
13,671
1,688
32,802
37.4
29.3
3.6
70.3
Juli........
15,256
1,569
514
17,339
70.9
7.3
2.4
80.6
Oktober......
11,884
2,809
426
15,119
48.1
11.4
1.7
61.2
1937
Januari......
13,750
8,930
484
23,164
41.0
26.7
1.4
69.1
Februari......
13,745
9,192
520
23,457
439
29.4
1.7
75.0
Mars.......
12,021
8,358
501
20,880
43.3
30.1
1.8
75.2
April.......
10,224
5,940
359
16,523
46.0
26.7
1.6
74.3
Maj........
7,806
3,758
279
11,843
49.3
23.7
1.8
74.8
Juni........
6,625
1,994
233
8,852
58.0
17.5
2.0
77.5
Juli........
5,533
1,630
216
7,379
56.5
16.6
2.2
75.3
Augusti......
4,906
1,488
223
6,617
51.2
15.6
2.3
69.1
September.....
4,564
1,719
227
6,510
46.7
17.6
2.3
66.6
Oktober......
4,577
2,406
239
7,222
36.9
19.4
1.9
58.2
November.....
5,205
4,110
280
9,595
32.2
25.4
1.7
59.3
December.....
4,987
6,315
252
11,554
26.6
33.7
1.3
61.6
1 Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
15
IV. Arbetslöslietshjälpens totala omfattning;.
Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas
sammanlagda omfattning under åren 1930—1937 hänvisas till tabell 8.
Det framgår av tabellen, att under åren 1930—1932 i allmänhet omkring
hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.
Redan vid ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, så att
den därefter i genomsnitt omfattat 70 %> av samtliga hjälpsökande. Det procenttal,
som angiver de hjälptas antal av hela klientelet, är alltid högst under
sommarmånaderna, vilket givetvis sammanhänger med den kraftiga nedgången
i arbetslösheten under våren och försommaren.
Liksom föregående år anser jag mig beträffande fördelningen på län och
större städer av de arbetslösa och de olika formerna av arbetslöshetshjålp
böra lämna vissa uppgifter. Till större städer har jag därvid hänfört städer
med mera än 15,000 invånare. Fördelningen i fråga framgår av tabell 9, vilken
från statens arbetslöshetskommission infordrats, avseende förhållandena
den 31 januari 1938.
Från statens arbetslöshetskommission har jag jämväl påkallat uppgifter
rörande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
under stödsverksamhet, hyreshjålp, kurser, frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten.
Uppgifterna återfinnas i två vid detta protokoll fogade
bilagor (Bilaga B och C).
Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjålpåtgärderna
inom de skilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angågående
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom
bilaga fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport
till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1937.
Vidare anser jag mig liksom föregående år böra meddela en översikt rörande
de av statens arbetslöshetskommission avtalade och beviljade statliga
och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål. De vid
detta protokoll fogade, av kommissionen gjorda sammanställningarna (Bilaga
D—G) avse att belysa berörda förhållanden. Uppgifterna hänföra sig till
den 31 december 1937.
Slutligen meddelas vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande
av företagsverksamhet (Bilaga H).
Arhetslöshetsläget.
I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. har jag lämnat en närmare redogörelse för det nuvarande
arhetslöshetsläget i landet (sid 2 ff.). Till denna redogörelse får jag
hänvisa.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tabell
De arbetslösas och arbetslöshetshjälpeng fördelning
Län och städer
Antal arbetslösa
Syssel- satta vid
statliga
reserv- arbe- ten
Syssel- satta vid
siats- kommu- nala
reserv- arbe- ten
Summa
sysselsatta vid
statliga och stats- kommunala re- servarbeten
Städer
Lands-
bygd
Summa
Antal
i % av
antalet
arbets- lösa
L
2
3
4
5
6
7
8
Stockholms stad..............
1,814
1,814
249
200
449
24.8
Stockholms län ..............
97
248
345
59
—
59
17. i
Uppsala stad................
284
94
284
—
—
—
—
Uppsala län i övrigt..........
—
94
1
7—
1
1.1
Eskilstuna stad..............
87
—
87
—
—
—
—
Södermanlands län i övrigt....
138
7
145
1
—
1
0.7
Linköpings stad..............
152
—
152
18
—
18
11.8
Norrköpings > ..............
560
—
560
34
—
34
6.1
Östergötlands län i övrigt ....
31
92
123
—
—
—
—
Jönköpings stad..............
129
—
129
39
39
78
60.5
Jönköpings län i övrigt.......
143
40
183
20
33
53
29.0
Kronobergs län..............
79
99
178
19
10
29
16.3
Kalmar stad.................
176
—
176
14
14
28
15.9
Kalmar län i övrigt..........
266
62
328
58
55
113
34.5
Gotlands län.................
180
11
191
1
8
9
4.7
Karlskrona stad..............
261
—
261
61
—
61
23.4
Blekinge län i övrigt .........
152
588
740
209
41
250
33.8
Kristianstads län.............
164
120
284
5
5
1.8
Hälsingborgs stad.............
909
—
909
62
41
103
11.3
Landskrona > ............
164
—
164
12
97
109
66.5
Lunds > ............
297
—
297
11
9
20
6.7
Malmö > ............
1,189
—
1,189
46
22
68
5.7
Malmöhus län i övrigt........
489
157
646
22
59
81
12.5
Halmstads stad..............
212
—
212
14
43
57
26.9
Hallands län i övrigt.........
171
83
254
—
10
10
3.9
Göteborgs stad...............
1,654
—
1,654
140
36
176
10.6
Mölndals > ...............
222
—
222
—
7
7
3.2
Uddevalla > ...............
268
—
268
85
16
101
37.7
Göteborgs o. Bohus län i övrigt
170
1,558
1,728
378
292
670
38.8
Borås stad..................
133
—
133
4
—
4
3.0
Älvsborgs län i övrigt........
225
216
441
40
—
40
9.1
Skaraborgs län...............
267
20
287
13
19
32
11.1
Karlstads stad...............
184
—
184
16
—
16
8.7
Värmlands län i övrigt........
106
190
296
2
39
41
13.9
Örebro stad..................
192
—
192
26
37
63
32.8
Örebro län i övrigt...........
—
69
69
11
—
11
15.9
Västerås stad................
33
—
33
—
—
—
—
Västmanlands län i övrigt.....
56
—
56
—
—
—
—
Kopparbergs län.............
99
66
165
28
19
47
28.5
Gävle stad...................
204
—
204
34
20
54
26.5
Gävleborgs län i övrigt.......
347
168
515
50
43
93
18.1
Sundsvalls stad..............
144
—
144
6
—
6
4.2
Västernorrlands län i övrigt . ..
77
3,333
3,410
455
380
835
24.5
Jämtlands län................
47
1
48
—
—
—
_
Västerbottens län.............
28
265
293
8
10
18
6.1
Norrbottens län..............
213
1.423
1.636
348
36
384
23.5
''Hela riket
12,813
8,910
21,723
2,599
1,635
4,234
19.5
Kungl. May.ts proposition nr 285.
17
9.
den 31 januari 1938 ur geografiska synpunkter.
Syssel- satta vid
kommu- nala
reserv- arbe- ten
Deltagare
i kurser
och frivil- lig arbets- tjänst
samt i
ungdoms- reservar- beten sys- selsatta
Kontantunderstödda
Summa hjälpta
Beviljat
antal plat- ser vid
statskom- munala
reserv- arbeten
med
Städer
statsbidri
Lands-
bygd
ig
Summa
med en- bart kom- munala
medel
Antal
i % av
antalet
arbets- lösa
9
10
11
12
13
14
16
16
17
325
325
645
1,419
78.2
275
37
_
_
25
25
106
227
65.8
—
94
31
_
—
—
65
190
66.9
—
16
_
_
—
—
2
19
20.2
—
60
_
_
—
—
—
60
69.0
—
35
_
_
_
—
—
36
24.8
—
27
_
50
-''
50
33
128
84.2
—
50
_
100
—
100
310
494
88.2
—
24
_
_
—
—
22
46
37.4
—
4
_
_
_
_
—
82
63.6
40
41
_
_
_
_
—
94
51.4
35
22
_
_
—
—
46
97
54.5
10
42
_
50
—
50
—
120
68.2
20
21
_
24
_
24
—
158
48.2
60
88
5
—
—
—
102
53.4
20
20
_
_
_
—
—
81
31.0
—
136
1
_
—
—
—
387
52.8
66
159
—
—
—
—
164
57.7
—
16
250
—
250
403
772
84.9
45
7
_
—
—
116
70.7
100
20
_
97
—
97
76
213
71.7
25
_
500
—
500
438
1.006
84.6
125
83
_
165
—
165
66
395
61.1
70
33
_
33
—
33
—
123
58.0
50
119
2
_
—
—
2
133
52.4
10
30
526
—
526
505
1,237
74.8
105
27
_
_
—
—
121
155
69.8
40
30
_
85
—
85
—
216
80.6
30
44
4
56
379
435
55
1,208
69.9
425
76
_
_
—
—
—
80
60.2
—
124
_
—
—
—
52
216
49.0
—
90
_
—
—
—
3
125
43.6
25
21
_
73
—
73
15
125
67.9
—
69
2
—
15
15
12
139
47.0
43
_
—
—
—
—
63
32.8
50
39
—
—
—
—
—
50
72.5
—
z
_
_
21
21
37.5
_
10
—
—
—
—
1
58
35.2
20
28
—
—
—
—
—
82
40.2
50
21
4
100
50
150
11
279
54.2
115
_
_
—
—
—
52
58
40.3
—
71
65
23
1,504
1,527
38
2,536
74.4
577
33
1
—
—
—
—
34
70.8
—
121
32
—
—
—
2
173
59.0
10
51
125
—
295
295
195
1,050
64.2
40
1,993
318
2,457
2,268
4,725
3,297
14,567
67.1
2,481
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Anslagsbehovet under budgetåret 193S/1939 m. ni.
Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens
i skrivelse den 24 november 1937 gjorda preliminära anslagsberäkningar för
nästa budgetår. I skrivelse den 9 mars 1938 har kommissionen framlagt definitiv
uppskattning av medelsbehovet för dels reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., dels ock kommissionens centrala kansli.
I fråga örn kostnaderna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. beräknar kommissionen, att för innevarande budgetår anslagna medel
jämte inbetalningar å lån ur väglånefonden, vars kapitalbelopp enligt beslut
av 1936 års riksdag får tagas i anspråk för bestridande av kostnader för
hjälpverksamheten, samt ersättningar från uppdragsgivare m. m. skola förslå
till täckande av kostnaderna för hjälpverksamhetens bedrivande under detta
budgetår. En viss förskjutning i den av kommissionen upprättade planen för
färdigställandet av statliga reservarbeten, vilken plan återgivits i prop. 302/
1937, torde emellertid bliva en ofrånkomlig följd av de prisförhöjningar, som
inträtt under året och de omkastningar i arbetsprogrammet, som nödvändiggjorts
av lokala arbetslöshets- och arbetsmarknadsförhållanden. Kommissionen
framhåller vidare, att antalet hjälpsökande arbetslösa den 28 februari
1938, i motsats mot vad fallet varit under de närmast föregående åren 1934
—1937, icke har sjunkit i jämförelse med januarisiffran. Skulle det i fortsättningen
visa sig, att arbetslösheten under innevarande vår icke visar en mot
föregående års svarande nedgång, torde det bliva ofrånkomligt att bereda
hjälp åt ett större antal arbetslösa än som beräknats vid bestämmandet av
anslaget för innevarande budgetår. För en dylik utvidgning av verksamheten
torde de medel, som stå till kommissionens förfogande, näppeligen bliva tillräckliga.
För budgetåret 1938/1939 beräknar kommissionen kostnaderna på följande
sätt.
Den ökning av arbetslösheten, som inträdde under de sista månaderna år
1937 samt under januari 1938 och uteblivandet av den sedvanliga minskningen
i arbetslösheten från januari till februari under innevarande år,
skulle kunna uppfattas såsom tecken på ett försämrat konjunkturläge. Med
hänsyn till ovissheten i detta avseende har kommissionen ansett sig icke
böra för nästkommande budgetår räkna med något förbättrat arbetslöshetsläge.
Kommissionen beräknar överslagsvis, att under budgetåret 1938/1939 i medeltal
minst 6,000 personer komma att befinna sig i sådan situation, att de
böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen, samt att fördelningen
på olika hjälpformer bör bliva i genomsnitt ungefär följande.
Statliga reservarbeten............................. 1,650 nian
Statskommunala reservarbeten..................... 800 »
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .... 3,550 »
6,000 man.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2S5.
19
En närmare redogörelse för utformningen av det lijälpprogram, som kommissionen
sålunda uppställt, lämnas i det följande.
Beträffande de statliga reservarbetena stöde vid ingången av budgetåret
1938/1939 till kommissionens förfogande 148 arbetsobjekt, vilka kunde indelas
i följande grupper.
I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk,
teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes
snarast möjligt;
a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1939,
b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1939.
II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas,
den s. k. arbetsreserven.
Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för
deras utförande angåves i kommissionens förenämnda skrivelse den 24 november
1937 sålunda:
Ungelärlig
kostnad
Grupp
Antal
arbeten
budgetåret
1938/1939
efter •/, 1939
I:a) ..............
.......... 74
3,500,000
—
b) ..............
.......... 35
4,000,000
1,500,000
II ................
.......... 59
—
16,000,000
Summa kronor
7,500,000
17,500,000
(20 arbetsföretag, avsedda att utföras delvis under budgetåret 1938/1939
och delvis efter den 1 juli 1939, förekomma under såväl grupp I: b) som
grupp II.)
Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades alltså till
i runt tal 25 milj. kronor.
I skrivelsen den 9 mars 1938 uppskattade kommissionen ifrågavarande
kostnader till 26,000,000 kronor.
Med den arbetsstyrka av 1,650 arbetslösa, som tidigare uppgivits böra
sysselsättas vid statliga reservarbeten, kunde emellertid icke färdigställas
samtliga de arbeten, som vore av den art, att det måste anses önskvärt,
att de färdigställdes under budgetåret. Kostnaden för färdigställandet av
dessa arbeten beräknades av kommissionen i skrivelse den 24 november
1937 till 7,500,000 kronor, under det att kostnaderna för sysselsättande i
statliga reservarbeten under ett år av 1,650 arbetslösa kunde beräknas uppgå
till 5.3 milj. kronor, d. v. s. c:a 3,200 kronor per årsverke. Därest icke avsevärda
förändringar i arbetslöshetsläget motiverade, att ett väsentligt större
antal hjälpsökande än 1,650 i medeltal under året hänvisades till statliga
reservarbeten, vore det sålunda icke möjligt att såsom reservarbeten under
budgetåret slutföra samtliga de arbeten, varom här talats.
Kommissionen hade i sin framställning den 5 mars 1937 redogjort för de
förhållanden, som för det dåvarande påkallade ett snabbare slutförande av
statliga reservarbeten, än som kunde ske med hänvisade reservarbetare och
för dessas sysselsättande oundgängligen erforderliga specialarbetare. Vad
kommissionen då framhöll i fråga örn budgetåret 1937/1938, gällde i allt
väsentligt även i fråga örn budgetåret 1938/l939, såvitt förhållandena nu
kunde bedömas. Av olika anledningar borde den arbetsstyrka, som kunde
ställas till förfogande utöver de hänvisade reservarbetarna, avlönas på öppna
marknadens villkor och ett lämpligt antal s. k. avslutningsarbeten utföras
helt med sådan arbetskraft. På grund av arbetsföretagens natur av färdig
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
ställningsarbeten förutsattes ofta en större yrkesvana, än som för närvarande
i regel vore för handen hos de hänvisade reservarbetarna. Dessa arbeten
kunde dessutom ej utföras annat än under sommarhalvåret eller den
tid, då behovet av arbetslöshetshjälp vore minst. Många av de oavslutade
arbetena vore belägna i sådana delar av landet, att arbetslöshet nu icke
där förelåge. På grund därav skulle ett avarbetande av arbetsobjekten uteslutande
ur tekniska och ekonomiska synpunkter nödvändiggöra, att de
hjälpsökande hänvisades till statliga reservarbeten, oavsett dessas belägenhet
i förhållande till den arbetslöses hemort. Då de hjälpsökande arbetslösa i
stor utsträckning utgjordes av familjeförsörjare, torde det emellertid vara
mindre ändamålsenligt, att arbetslösa sändes till långt från hemorten belägna
arbetsplatser, samtidigt som det i hemorten funnes lämpliga arbetsobjekt,
vilkas slutförande dock icke vore av lika brådskande natur. Kommissionen
funne det därför angeläget, att reservarbetena även under nästkommande
budgetår bedreves efter två linjer, nämligen
a) reservarbeten av hittills gängse typ, vid vilka arbetsstyrkan utgjordes
av hänvisade arbetslösa, samt till en mindre del, i regel omkring 10 °/o,
s. k. specialarbetare;
b) arbeten, vilka antingen vore att betrakta såsom avslutningsarbeten eller
vilka det vore synnerligen angeläget att färdigställa under budgetåret,
men vilkas färdigställande icke kunde utföras inom ramen av reservarbetsprogrammet.
Kostnaderna för genomförande av detta förslag beräknades av kommissio
-
nen till:
a) för arbeten, avsedda att utföras såsom reservarbeten
........................................ 5,300,000 kronor
b) för arbeten, avsedda att slutföras helt eller i huvudsak
på öppna marknadens villkor................ 2,200,000 kronor.
Arbeten enligt b) vore till stor del belägna i trakter med ringa eller ingen
arbetslöshet.
Det exakta antalet arbeten, som enligt detta program kunde slutföras under
budgetåret, kunde icke nu angivas enär den på grund av arbetsmarknadens
krav vid vissa tillfällen starka omsättningen av arbetskraften vid reservarbetena
kunde medföra betydande förskjutningar. Om ej oförutsedda omständigheter
inträffade, borde dock ett 50-tal arbeten kunna slutföras, huvudsakligen
med arbetskraft på öppna marknadens villkor och dessutom ett
mindre antal reservarbeten, möjligen ett 20-tal. Som reservarbeten kommc
även att drivas arbetsföretag, som icke bleve färdiga under budgetåret.
Realiserades detta program, kvarstode en arbetsreserv med ett nu beräknat
värde av inemot 16 milj. kronor. Denna arbetsreserv utgjordes av arbeten,
för vilka detaljerade arbetsplaner (renstakningshandlingar) och kostnadsberäkningar
förelåge och vilka arbeten i viss utsträckning varit föremål för
bearbetning, vadan erforderlig utrustning av arbetsredskap funnes lätt tillgänglig.
Arbetena kunde snabbt åter igångsättas, och de vore därför att betrakta
såsom en värdefull tillgång, för den händelse ändrade konjunkturer
skulle påfordra ökat bistånd från samhällets sida åt oförvållat arbetslösa.
En dylik arbetsreserv torde för övrigt stå i bästa överensstämmelse med de
för den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet ledande grundprinciper,
som bland annat fått ett uttryck i hjälpkungörelsens föreskrift att
reservarbete borde kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt
efter arbetslöshetens växlande omfattning.
Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten syntes även under budgetåret
1938/1939 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre en
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
21
samstående personer i viss utsträckning. Man torde böra beräkna, att 800
personer i medeltal under året skulle beredas hjälp i form av statskommunalt
reservarbete. Statsverkets kostnader för bedrivande av statskommunala
reservarbeten under budgetåret i nyss angivna utsträckning beräknades i
förenämnda skrivelse den 24 november 1937 till 19 milj. kronor. Denna
beräkning torde icke komma att nämnvärt påverkas av den prisstegring å
material, som ägt rum sedan nämnda skrivelse avgavs.
Enligt den nyss angivna planen skulle statskommunala reservarbeten av
mera avsevärd omfattning komma att bedrivas huvudsakligen i städer och i
vissa utanför de egentliga arbetslöshetsdistrikten belägna industrikommuner.
Framförallt i storstäderna syntes det nuvarande arbetslöshetsklientelet till
avsevärd del vara att anse som ett restklientel, för vilket i någon mån modifierade
hjälpåtgärder vore påkallade. Ehuruväl denna fråga vore föremål förundersökning
genom 1937 års arbetslöshetssakkunniga, hade kommissionen
vid beviljandet av statsbidrag till statskommunala reservarbeten i vissa fall
ansett sig böra tillämpa något restriktivare grunder än tillförene. Detta
hade varit fallet bland annat i fråga örn större och medelstora städer, varest
arbeten beviljats på villkor, att statsbidrag utginge endast till reservarbetarnas
löner men icke till kostnader för material, transporter och arbetsledning.
Med hänsyn till vad redan anförts om möjligheten att i vissa fall nedbringa
statsverkets kostnader för de statskommunala reservarbetena, ansåg sig kommissionen
kunna beräkna årsverkskostnaden för en i statskommunalt reservarbete
sysselsatt arbetslös till 2,400 kronor. Kostnaderna för sysselsättande
av 800 personer i statskommunala reservarbeten skulle då uppgå
till c:a 1,900,000 kronor.
Det vore uppenbarligen vanskligt att beräkna, i vilken utsträckning arbetslöshetshjälp
i form av kontantunderstödsverksamhet kunde komma att påkallas
under budgetåret 1938/1939. Såvitt nu kunde bedömas, torde emellertid
hjälp i denna form komma att behövas ungefär i samma utsträckning
som under innevarande budgetår. Så ansåges även vara förhållandet med ungdomshjälpen.
3,550 arbetslösa personer torde därför böra hjälpas genom
kontantunderstödsverksamhet eller ungdomshjälp för en kostnad av 2,200,000
kronor.
Arbetslöshetshjälp beräknades under budgetåret 1938/1939 kunna beredas
åt i medeltal tillhopa 6,000 arbetslösa för en kostnad av 9.4 milj. kronor enligt
följande sammanställning.
Antal arbetslösa,
. som avses att kjäl- Beräknad
Hjalpform pas j genomsnitt kostnad
under budgetåret
Statligt reservarbete ..........................
Statskommunalt reservarbete ..................
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp
1,650
5,300,000 krono
800
1,900,000 »
3,550
2,200,000 >
Summa 6,000
9,400,000 kronor
Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade inkomster 1,400,000 >
vadan för hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av 8,000,000 kronor
Till färdigställande av statliga reservarbeten utanför det
egentliga hjälpprogrammet beräknas.................. 2,200,000 >
Vid bifall lill kommissionens förslag, som förutsätter, att arbeten färdigställas
i den omfattning, alt från uppdragsgivare inflyta ersättningar med
tillhopa 1,400,000 kronor, skulle således under budgetåret 1938/1939 för
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 28-5.
reservarbeten, färdigställandet av vissa reservarbeten utanför det egentliga
hjälpprogrammet, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp erfordras
en medelsanvisning av 10,200,000 kronor.
Beträffande de centrala administrationskostnaderna anför kommissionen
i förenämnda skrivelse den 2 mars 1937 i huvudsak följande.
I proposition 302/1937 gjorde departementschefen vid bestämmandet av
anslaget till kommissionens centrala förvaltning för innevarande budgetår
vissa jämförelser med motsvarande kostnader under budgetåren 1929/1930
och 1930—1931, då arbetslösheten var av en med den under budgetåret 1937/
1938 förutsatta jämförlig storleksordning.
Följande sammanställning angåve dels ifrågavarande kostnader för budgetåren
1929/1931 och dels de beräknade kostnaderna för budgetåren 1937/
1939.
1937/1938
Beräknat i Beräknas i
1929/1930
1930/1931
framställ- särskild
ningen den framställning
''7.i 1937 denna dag
1938/1939
Kansliet.
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kommissionens ledamöter........
12,000
11,790
19,800
19,800
19,800
Personalkostnader................
188,847
196,840
506,700
493,000
324,700
Kontorskostnader m. m. (inkl. städ- ning) ........................
78,7671
114,2901
125,000
87,500
55,000
Besekostnader ..................
8,771
5,520
10,000
7,000
7,000
Summa för kansliet 288,385
328,440
661,500
607,300
406,500
Övriga kostnader.
Länsstyrelsernas revisorer ........
—
—
20,000
25,000
15,000
överrevisorema med bitr.........
11,9952
10,8002
16,500
16,500
16,500
Besvärsnämnden ................
—
—
2,000
1.200
2,000
Summa övriga kostnader
11,995
10,800
38,500
42,700
33,500
Summa administrationskostnader 300,380
339,240
700,000
650,000
440,000
Arbetslöshetsräkningen ..........
—
—
—
50,000
10,000
Totalsumma
—
—
—
700,000
450,000
Kommissionen hade icke ansett sig kunna underlåta att bereda den hos
kommissionen anställda kanslipersonalen en avlöningsförbättring ungefär
motsvarande den provisoriska avlöningsförstärkning, som av 1937 års riksdag
beslutats för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. (riksdagens
skrivelse nr 473). Denna avlöningsförstärkning medförde för kansliets vidkommande
en höjning av personalkostnaderna under budgetåret 1937/1938
med omkring 20,000 kronor.
I sin preliminära framställning den 24 november 1937 angående bl. a. medelsbehovet
för den centrala förvaltningen under budgetåret 1938/1939 beräknade
kommissionen överslagsvis en summa av 400,000 kronor. De noggrannare
beräkningar, som sedan dess kunnat verkställas, gåve emellertid
vid handen, att detta belopp, även med iakttagande av den största sparsamhet,
icke kunde beräknas bliva tillräckligt, om kommissionen skulle bliva i
stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, nu närmast
de arbetsuppgifter, som förutsattes i det förut framlagda arbetsprogram
1
Häri ingå hyreskostnader med c:a 20,000 kronor.
2 I kommissionens berättelse för tiden 1925—1934 (sid. 580) äro kostnaderna för överrevisorerna
med biträden ej medtagna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S5.
23
niet för budgetåret. Såsom av sammanställningen framginge, erfordrades
ett belopp av 450,000 kronor, varav 10,000 kronor beräknade för slutförandet
av redogörelsen för arbetslöshetsräkningen.
Kommissionen påpekade därefter, att kansliarbetets av reservarbetena betingade
volym icke minskades i samma takt som reservarbetsstyrkan, och
avvecklingen av de många arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen,
komme att fortsätta under en förhållandevis lång tid framåt. Det
med slutförandet av en arbetsplats förenade arbetet inom kansliet vore betydande
och toge avsevärd tid i anspråk. Dessutom kunde detsamma ej
utan olägenhet ledas av annan person än den inspekterande ingenjör, som
haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd. Antalet befattningshavare hade
emellertid kunnat avsevärt nedbringas och kommissionen beräknade att
fortlöpande inskränkningar skulle kunna göras. Kommissionen hade endast
med en viss tvekan vidtagit inskränkningar av den genomgripande omfattning,
som skett. Från den fordran, som måste ställas på att statsverkets intressen
noga tillvaratoges vid de omfattande ekonomiska transaktioner, som
sammanhängde med arbetsplatsernas avveckling, hade kommissionen självfallet
icke kunnat bortse. Därjämte vore kommissionen otvivelaktigt skyldig
att beakta riksdagens vid upprepade tillfällen framförda krav på ökad kontroll
över hjälpverksamheten.
Vidare förelåge numera ett antal i förhållande till budgetåren 1929—1931
helt nya eller väsentligt utökade arbetsuppgifter. Till och med budgetåret
1931/1932 omfattade kommissionens kassarörelse endast den centrala förvaltningen
och de statliga reservarbetena. Övriga utbetalningar av statsbidrag
ävensom av arvoden till länsstyrelsernas revisorer verkställdes av statskontoret
och erfordrade för kommissionens vidkommande endast översändande
av protokollsutdrag. Från och med budgetåret 1932/1933 vore emellertid
dessa utbetalningar och med dem sammanhängande kontrollåtgärder
överförda till kommissionens kassarörelse. Denna hade ytterligare belastats
på grund av de olika hjälpformer och dc förändringar i villkoren för statsbidrag,
som tillkommit under senare år. Den avsevärt vidgade statskommunala
reservarbetslinjen och icke minst de efter den 1 juli 1933 utgående
bidragen till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid dylika
arbeten förorskade ett betydande kontrollarbete såväl inom kommissionens
tekniska som kamerala avdelningar. Ungdomsverksamhetens olika
hjälpformer, väsentligt utökade efter den 1 juli 1933, krävde alltjämt ett
betydande arbete, trots att denna gren av kommissionens verksamhet kunnat
högst betydligt inskränkas. De återstående arbetslägrens utveckling till yrkesbetonade
läger av verkstadsskoletyp hade nämligen medfört, att redovisnings-
och kontrollarbetet icke undergått så stor minskning som eljest skulle
varit fallet.
Av alldeles särskild betydelse för kansliarbetets omfattning vore de statliga
reservarbetena. Antalet statliga reservarbetsplatser, som under budgetåret
1929/1930 utgjorde 82 och 1930/1931 120, utgjorde under innevarande budgetår
324, d. v. s. 4 gånger så många arbetsplatser som under förstnämnda
år och nära 3 gånger så många som under budgetåret 1930/1931. Att antalet
arbetsplatser direkt påverkade antalet tjänstemän vid det centrala kansliet
ansåges vara självklart.
En god mätare på det tekniska gransknings- och det kamerala indrivningsarbetets
omfattning funnes i de ersättningssummor, som uppdragsgivarna
haft att erlägga under olika år. Dessa uppginge under budgetåret 1929/1930
till 548,000 kronor, under budgetåret 1930/1931 till 525,000 kronor, under
budgetåret 1930/1937 — trots väsentligt gynnsammare villkor för uppdragsgivarna
(lägre procentuella bidrag från deras sida) — till 5,861,000 kronor
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 28ö.
och beräknades under innevarande budgetår komma att något överstiga
4,000,000 kronor.
Sedan kommissionen anfört ytterligare några förhållanden, som motiverade
ett högre anslag under budgetåren 1937/1939 än under budgetåren
1929/1931, redogör kommissionen för antalet befattningshavare vid det centrala
kansliet. Av denna redogörelse framgår bland annat, att personalen
vid kommissionens centrala kansli utgjordes av följande antal befattnings
-
havare
den 1 juli 1937 .......... 125
» 1 januari 1938....... 116, varav 16 för arbetslöshetsräkningen,
och att sagda personal enligt den nu framlagda planen för budgetåret 1938/
1939 beräknas komma att uppgå till
den 1 juli 1938 ............ 79, varav 3 för arbetslöshetsräkningen,
» 1 januari 1939......... 55
> 1 juli 1939 ............ 54.
Vid kommissionens kansli finnas anställda ett antal tjänstemän, vilka under
avsevärd tid varit i statens tjänst. För närvarande finnas 30 befattningshavare
med över 10 års statstjänst, och av dessa hava 25 över 15 års
statstjänst. Den sammanlagda årliga lönesumman för dessa tjänstemän
övertiger 200,000 kronor och utgör sålunda väsentligt mer än hälften av de
för budgetåret beräknade personalkostnaderna.
Kommissionen anför därefter.
Då personalen beräknas komma att under budgetårets första hälft undergå
en rätt väsentlig minskning — från 79 till 55 befattningshavare — kunde,
under förutsättning att arbetslösheten utvecklade sig på sådant sätt, att det
här ifrågasatta programmet för inskränkning av kommissionens verksamhet
realiserades, under budgetårets senare hälft fråga uppkomma, huruvida särskilda
åtgärder borde vidtagas beträffande de tjänstemän, som då icke längre
skulle behövas för arbetet hos kommissionen. Dessa personer med avsevärd
tjänstetid hos kommissionen måste givetvis med hänyn till deras på lång
erfarenhet grundade sakkunskap anses representera en värdefull tillgång
inom de grenar av den samhälleliga hjälpverksamheten, som folie inom
kommissionens verksamhetsområde. Det syntes därför ligga i det allmännas
intresse att denna sakkunskap tillvaratoges, särskilt med hänsyn till nödig
beredskap för en eventuell kris. Härtill komme att, ehuruväl samtliga dessa
befattningshavare formellt endast vore att betrakta som extra tjänstemän,
det väl knappast kunde anses staten värdigt att utan vidare avskeda dem.
Departementschefen.
Vid den redogörelse, som jag i annat sammanhang lämnat för det nuvarande
arbetslöshetsläget, har jag uttalat, att den allmänna situationen under
innevarande budgetår undergått en avsevärd förbättring. Det erbjuder
emellertid för närvarande stora svårigheter att med säkerhet bedöma, huruvida
under nästkommande budgetår läget kan komma att förskjutas i den
ena eller andra riktningen. För min del har jag därför funnit försiktigast
att räkna med att arbetslöshetsläget icke under sagda budgetår undergår
någon ytterligare mer påtaglig förbättring.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Med denna utgångspunkt anser jag mig böra i huvudsak godtaga de beräkningar
rörande hjälpverksamhetens omfattning, som av arbetslöshetskommissionen
framlagts. Den omständigheten, att inom de särskilt arbetslöshetstyngda
landsdelarna genom beredskapsarbeten skulle skapas sysselsättningsmöjligheter
i en omfattning, varmed kommissionen icke kunnat
räkna, synes mig emellertid möjliggöra en viss mindre jämkning av den gjorda
anslagsberäkningen. I avvaktan på slutförandet av 1937 års arbetslöshetssakkunnigas
undersökning av den kvarstående arbetslösheten och medlen
för dess rationella bekämpande böra hjälpåtgärderna i fråga örn reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. jämväl under budgetåret
1938/39 handhavas av kommissionen. I likhet med vad fallet varit under
innevarande år bör emellertid undvikas, att kommissionen engageras i nya
statliga reservarbeten.
Arbetslöshetskommissionen har, såsom redan antytts, i sin senast avlåtna
framställning utgått från den förutsättningen, att arbetslöshetsläget under
nästkommande budgetår icke undergår någon förbättring. I fråga örn
hjälpverksamhetens omfattning har kommissionen beräknat att i statliga
reservarbeten sysselsätta genomsnittligt 1,650 man och i statskommunala
800 man; genom kontantunderstöd och ungdomshjälp skulle därutöver bispringas
3,550 arbetslösa. Sammanlagt skulle alitsa det genomsnittliga antal
arbetslösa, som genom statliga hjälpåtgärder skulle bispringas, utgöra
6,000 man. Förefintligt hjälpbehov i övrigt torde såsom hittills komma att
tillgodoses genom kommunala åtgärder. Kostnaderna för statens hjälpverksamhet
uppskattar kommissionen efter avdrag för beräknade inkomster till
8,000,000 kronor. Därjämte förordar kommissionen, att för färdigställande
av statliga reservarbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet skulle beräknas
ett belopp av 2,200,000 kronor.
Mot kommissionens kostnadsberäkningar har jag i huvudsak intet att erinra.
I enlighet med kommissionens förslag, finner jag mig sålunda för de
egentliga reservarbetena, kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen
böra påkalla ett anslag av 8,000,000 kronor. Därest förhallandena under
budgetårets lopp skulle komma att påkalla anvisande av ytterligare medel,
torde frågan härom böra göras till föremål för särskild prövning.
I detta sammanhang vill jag erinra, att jag räknar med att jämväl för nästa
budgetår en del av de till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet
ställda medlen får disponeras för förskottering av vissa
kostnader, betingade av Lyckebyåns reglering ävensom, enligt vad jag tidigare
förordat, till understödjande av vissa jordbruksåtgärder inom Blekinge
län. Under de senaste åren lia särskilda utredningar verkställts rörande
försörjningsmöjligheterna i de av arbetslöshet svårast hemsökta omradena.
Därvid har framgått, att genom vissa, icke särdeles kostnadskrävande åtgärder
förbättrade försörjningsmöjligheter kunna skapas för mindre väl lottade
medborgargrupper. Bland annat hava krav framställts på stöd åt företagarföreningar,
varigenom sysselsättningsmöjligheterna inom särskilt rikets
nordliga landsdelar skulle kunna verksamt ökas. Lämpligen kunna
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
dessa krav tillgodoses i nu åsyftade ordning. Över huvud får det anses naturligt,
att på sätt nu antytts, i de arbetslöshetstyngda delarna av landet
främja alla åtgärder, som befinnas ägnade att befordra befolkningens förvärvsmöjligheter,
och därigenom skapa ökad motståndskraft vid en inträdande
kris.
Av redan för ändamålet disponibla medel återstår ett belopp av omkring
775,000 kronor. Därest företagarföreningar komma till stånd i önskvärd
omfattning med statligt stöd och fortsatta bidrag till vissa väganläggningar
i Västerbottens län i viss utsträckning skulle finnas påkallade, lär emellertid
sagda belopp icke vara tillfyllest. För Lyckebyåns reglering och de förut
omförmälda åtgärderna till stödjande av jordbruket i Blekinge län torde
nämligen ett belopp av minst 600,000 kronor böra beräknas. Med hänsyn
till det anförda lär av det nu äskade anslaget ett belopp av 600,000 kronor
böra stå till disposition för nu angivna ändamål. Senast berörda syften lära
kunna tillgodoses inom den angivna anslagsramen.
Jag förordar sålunda, att reservationsanslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten m. m. för budgetåret 1938/1939 upptages till 8,000,000
kronor.
Efter min mening måste det anses välbetänkt, att färdigställningsarbetena
i den omfattning kommissionen angivit utföras enligt den öppna marknadens
villkor. Emellertid vill jag härvid särskilt betona, att motivet för vägarbetenas
omedelbara fullbordande icke härflyter av arbetslöshetsläget.
Kraven på åtgärder i berörda syfte stödjas uteslutande av önskvärdheten ur
trafiksynpunkt att pågående vägföretag icke avbrytas på obestämd
tid. Sagda omständighet måste efter min mening beaktas vid övervägandet
av finansieringen av verksamheten i nu berörda del. Enligt vad jag inhämtat
av chefen för kommunikationsdepartementet förefinnas också möjligheter
att i huvudsak i den omfattning, som den föreliggande planen beträffande
nästkommande budgetår förutsätter, bereda tillgång till medel för de
åsyftade vägarbetenas färdigställande i den ordning, som i allmänhet gäller
i fråga om dylika arbeten. Kungl. Majit torde alltså under loppet av budgetåret
1938/1939 kunna ställa erforderliga medel till förfogande för de ifrågavarande
vägarbetenas slutförande, därvid behörig hänsyn givetvis jämväl bör
tagas till angelägenhetsgraden av olika företag. Vid sådant förhållande och
då arbetslöshetskommissionen i avvaktan på att medel för ändamålet göras
tillgängliga lär vara oförhindrad att disponera reservationsanslaget till reservarbeten
m. m. även för tillgodoseende av berörda syfte, synes särskilt
färdigställningsanslag icke vara av behovet påkallat.
Beträffande slutligen anslaget till statens arbetslösbetskommission för bestridande
av kommissionens centrala administrationskostnader har kommissionen
angivit anslagsbehovet i fråga till 450,000 kronor, medan jag tidigare
för ändamålet beräknat allenast ett belopp av 350,000 kronor. Av vad kommissionen
numera i ärendet anfört, har jag blivit övertygad därom, att anslagsbehovet
icke torde kunna uppskattas lägre än till 400,000 kro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
27
lior. Med hänsyn härtill finner jag mig böra för ändamålet förorda, att
anslaget upptages till sistnämnda belopp.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1938/1939 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 400,000;
dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. lii. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 8,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Viking Nilsson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga A.
Till KONUNGEN.
Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna
redogörelse för arbetslöshetens och hjälpverksamhetens utveckling under
år 1937,
beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående
del av innevarande budgetår,
förslag till beräkning av medelsbehovet i fråga örn reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. under budgetåret 1938/1939 samt
förslag till beräkning av kostnaderna för kommissionens centrala förvaltning
under sistnämnda budgetår.
En preliminär beräkning rörande medelsbehovet för ovan angivna ändamål
under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret
1938/1939 avgavs av kommissionen i dess i åtskilliga punkter av förevarande
framställning åberopade underdåniga skrivelse den 24 november
1937.
Den sedvanliga ålders- och yrkesundersökningen av klientelet har företagits
i samband med arbetslöshetsräkningen den 31 aug. 1937. Då resultaten
av denna undersökning ännu icke föreligga, kunna uppgifter här ej lämnas
beträffande klientelets ålderssammansättning och ej heller i fråga om yrkesfördelningen
vid olika hjälpformer.
I. Översikt över arbetslöshetsläget år 1937.
Den starka kontinuerliga förbättring, som arbetsmarknaden undergick år
1936, fortsatte under år 1937, såsom framgår av de uppgifter ur den offentliga
arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens statistik,
30
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den o fientliga arbetsförmedlingen
samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.
Åren 1932—1937.
Månad
Antal arbetsansökningar på 100
lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen
Fackföreningarnas arbetslöshet i
procent av medlemsantalet
1932
1933
1934
1935 1936
1937
1932
1933
1934
1935
1936
1937
Januari.......
453
735
735
485
370
265
24.2
28.8
24.4
22.3
19.0
16.3
Februari......
508
737
694
477
319
208
23.8
27.7
24.4
20.1
18.1
14.8
Mars........
397
729
514
414
261
171
24.1
28.7
23.8
18.5
16.5
14.5
April........
382
620
477
321
249
161
20.8
24.3
19.6
16.0
13.8
11.2
Maj ........
380
559
383
303
214
137
19.0
21.1
15.4
12.0
10.2
8.3
Juni........
405
566
379
284
194
133
19.3
20.3
14.0
11.3
9.3
7.7
Juli........
420
626
362
277
194
142
19.4
19.4
12.9
9.9
8.1
Augusti.......
409
579
332
255
175
129
20.0
19.6
13.3
10.2
8.1
6.2
September......
407
577
331
244
169
130
20.6
19.2
13.0
10.9
8.7
6.8
Oktober.......
463
663
379
284
204
162
22.1
20.2
14.8
12.7
10.3
8.3
November......
853
865
549
434
289
208
24.1
22.3
17.1
14.9
12.3
11.1
December.....
881
810
531
442
327
194
31.0
27.2
23.7
21.3
17.5
17.8
Medeltal
487
685
479
365
247
170
22.4
23.3
18.0
15.0
12.7
10.8
Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens .månads
rapporter
åren 1932—1937.
Månad
1932
1933
1934
1935
1936
1937
Januari.......
103,742
180,602
171,540
93,419
61,400
33,509
Februari.......
108,032
181,944
166,348
89,838
58,127
31,280
Mars.........
109,674
186,561
160,345
83,588
53,162
27,750
April........
111,333
176,825
145,588
75,122
46,628
22,247
Maj.........
104,094
156,211
116,257
61,177
34,571
15,840
Juni.........
97,370
145,458
99,628
51,157
25,863
11,429
Juli.........
94,687
138,855
86,253
42,582
21,510
9,800
Augusti.......
99,826
144,185
83,042
41,723
20,783
9(577
September......
106,404
151,498
78,918
41,190
20,903
9,782
Oktober.......
123,584
164,747
84,811
47,045
24,712
12,411
November......
146,981
170,702
92,016
54,167
28,742
16,169
December......
161,155
171,065
92,881
57,965
30,814
18(765
Medeltal
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
som återgivas i tab. 1 och 2 samt diagram 1 sid. 53. Av diagrammet framgår
även, att från och med mars 1937 antalet hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda hjälpsökande varit så lågt, att man måste gå tillbaka till år 1930
för att finna lägre siffror.
Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsmedlingen,
som i december 1936 uppgick till 327, var under 1937 genomgående
lägre än under 1936. Den anmärkningsvärda minskningen från november
till december 1937 (från 208 till 194) torde ha sin huvudsakliga förklaring
i den ökning av arbetstillfällen, som snöförhållandena under sistnämnda
månad medförde. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av
medlemsantalet undergick i stort sett en liknande förändring. Anmärknings
-
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
31
värt är dock, att arbetslösheten bland fackföreningsmedlemmarna var större
i december 1937 än samma månad 1936.
Antalet hos arbetslöshetskommittéerna såsom hjälpsökande anmälda arbetslösa
redovisas i tab. 2, varjämte i tab. 3 för varje månad under åren
1934—1937 angives samma antal i procent av antalet under samma månad
närmast föregående år. Antalet hjälpsökande vid slutet av januari 1937
var 33,509 eller 2,695 högre än decembersiffran 1936. Redan februarirapporten
1937 utvisade en minskning med 2,229 eller 6.7 % till 31,280 och därefter
minskade antalet för varje månad för att nå bottenläget i augusti med
9,577 eller 28.6 % av januarisiffran. I september ökades arbetslösheten obetydligt
till 9,782 (29.2 % av januarisiffran). En så gynnsam utveckling under
tiden från årets början har icke förekommit sedan de båda högkonjunkturår
(1928—1929), vilka föregingo den senaste stora krisen. Vid oktober
månads slut hade emellertid antalet hjälpsökande ökat avsevärt, och
siffrorna för årets sista månader uppvisade en avsevärd stegring. Ökningen
från slutet av september till slutet av december var 91.8 °/o och procentuellt
betydligt större än motsvarande ökning under något av åren efter 1931.
Man bör i detta sammanhang även beakta, att under december 1937 på
grund av snöförhållanden m. m. arbetstillfällen i storstäderna, vilkas arbetslösa
utgör en avsevärd del av hela klientelet, torde ha stått till buds i större
utsträckning än vad som är normalt för denna årstid. Antalet hjälpsökande
arbetslösa vid slutet av januari 1938, vilket icke redovisas i dessa tabeller,
uppgick till 21,723 eller sålunda 64.8 % av motsvarande tal för januari
1937. Medan under åren 1934—1936 rapportsiffroma för februari utvisar
en rätt avsevärd minskning i förhållande till januarisiffrorna för samma
år, synes februari månad 1938 icke komma att medföra någon minskning av
antalet hjälpsökande.1
Det vill förefalla som om den i landet rådande högkonjunkturen nått sin
kulmen under sommaren 1937. Än är emellertid icke möjligt att med sä
-
Tab. 3. Antal
hjälpsökande arbetslösa åren 1934—1937
antal närmast föregående år.
i procent av
motsvarande
Månad
1934 i % av
1935 i % av
1936 i % av
1937 i % av
1933
1934
1935
1936
Januari ....
54.5
65.7
54.6
Februari . . .
....... 91.4
54.0
64.7
53.8
Mars.....
....... 85.9
52.1
63.6
52.2
April.....
....... 82.3
51.6
62.1
47.7
Maj......
....... 74.4
52.6
56.5
45.8
Juni.....
....... 68.5
51.3
50.6
44.2
Juli.....
....... 62.1
49.4
50.5
45.6
Augusti ....
....... 57.6
50.2
49.8
46.1
September . .
....... 52.1
52.2
50.7
46.8
Oktober . . . ,
55.5
52.5
50.2
November . . . .
....... 53.9
58.9
53.1
56.3
December . . . .
....... 54.3
62.4
53.2
60.9
1 I verkligheten föreligger en mindre ökning, då till det av arbotslöshetskommittéerna redovisade
antalet arbetslösa bör läggas åtminstone de 498 av kommittéer hänvisade personer, som
vid februari månads utgång voro sysselsatta i beredskapsarbeten (Be sid. 16).
32
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
kerhet bedöma, om så varit fallet. Ännu mindre kan angivas, örn ett jämviktsläge
nu uppnåtts eller om en försämrad konjunktur är i annalkande.
I förra fallet skulle den procentuella ökning av arbetslösheten, som kännetecknade
sista kvartalet 1937, giva en riktigare bild av säsongvariationerna
än motsvarande stegring under senare delen av åren 1934—1936, då den
under dessa år pågående konjunkturförbättringen givetvis dämpat säsongökningarna
i arbetslöshetens omfattning. I senare fallet skulle säsongökningen
hava förstärkts av en konjunkturbetonad ökning av arbetslöshetssiffrorna.
Uttryckt i absoluta tal var ökningen från augusti 1937 till januari
1938 (12,146) i det närmaste lika stor som ökningen från augusti 1936 till
januari 1937 (12,726), trots att arbetslöshetssiffran i augusti 1937 var endast
9,577 mot 20,783 ett år tidigare.
Även om viss anledning kan föreligga att tyda ovan lämnade arbetslöshets-
m. fl. uppgifter på sätt, som ovan angivits, bör ihågkommas, att arbetslöshetsklientelet
under högkonjunkturerna varit av så ringa storleksordning
att i detta sammanhang icke berörda faktorer kunna orsaka eller bidraga
till förändringar, som procentuellt sett äro rätt avsevärda. Det är
emellertid angeläget att hålla i minnet, att den svenska arbetsmarknadens utveckling
är direkt beroende av den motsvarande internationella utvecklingen.
Alltjämt och kanske i än högre grad nu än då gäller, vad i kommissionens
statframställning den 4 december 1936 anfördes därom, att hela det internationella
läget är så labilt och riskfyllt, att verkningarna av lätt inträdda
komplikationer tvivelsutan kunna komma att omedelbart skapa störningar
jämväl på den svenska arbetsmarknaden.
Tab. 4. Fördelning1 av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, med
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.
År och kvartal
Hela
antalet
arbetare
Fördelning i procent av antalet arbetare hos
de arbetsgivare, som uppgivit, att på
arbetskraft rått
brist tillräcklig tillgång överflöd
l:a kvartalet 1934 .....
.... 278,124
1.1
42.5
56.4
2:a > > .....
.... 291,217
4.9
51.6
43.5
3:e > > .....
.... 314,890
5.7
56.5
37.8
4:e > > .....
.... 308,756
4.1
58.0
37.9
l:a kvartalet 1935 .....
.... 308,625
5.5
58.2
36.3
2:a » » .....
.... 324,722
8.3
63.6
28.1
3:e > > .....
.... 331,518
10.9
62.2
26.9
4:e » > .....
.... 318,918
10.1
62.6
27.3
l:a kvartalet 1936 .....
.... 323,260
10.7
61.8
27.5
2:a > > .....
.... 348,322
13.8
66.2
20.0
3:e s > .....
.... 348,375
15.0
66.7
18.3
4:e > > .....
.... 350,002
13.2
68.4
18.4
lia kvartalet 1937 .....
.... 354,996
15.8
66.9
17.3
2:a » > .....
.... 380,797
20.3
67.1
12.6
3:e > > .....
.... 386,260
16.3
72.7
11.0
4:e > > .....
.... 375,512
13.3
72.1
14.6
Ur socialstyrelsens kvartalsstatistik angående arbetstillgången ha hämtats
uppgifter, avseende vederbörande arbetsgivares uppfattning om tillgången på
33
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrnpperna jordbruk och
skogshushållning åren
1934-1937.
Månad
litti
1935
1936
1937
Jordbruk
Januari.........
........ 14,499
7,721
2,288
836
Februari........
........ 14.287
7,074
1,909
769
Mara..........
........ 13,895
6,088
1,390
524
April..........
........ 11,320
4,486
999
244
Maj..........
........ 8,410
2,426
524
154
Juni..........
........ 7,152
1,656
282
52
Juli..........
........ 5,909
1,036
198
67
Augusti........
........ 5,704
984
187
55
September.......
1,096
184
71
Oktober........
....... 7,351
1,409
341
131
November........
........ 7,728
1,949
535
255
December........
........ 7,884
2,326
636
378
Medeltal 9,140
3,188
789
295
Skogshushållning
Januari.........
........ 7.991
3,503
2,492
439
Februari........
. •...... 7,196
2,874
1,351
395
Mars..........
........ 10,704
3,279
1,233
384
April.........
........ 14.028
5,647
1,858
402
Maj.........
........ 9,775
5,025
1,231
76
Juni..........
........ 9,629
ii,955
640
42
Juli..........
........ 8,447
2,128
296
19
Augusti........
........ 8,567
2,264
371
78
September.......
2,318
457
79
Oktober .......
........ 6,967
2,880
481
168
November.......
........ 6,513
3,452
524
245
December........
....... 5,646
3,467
458
307
Medeltal 8,647
3,399
949
220
arbetskraft under åren 1934—1937. Dessa uppgifter angivas, uträknade i
procent, i tab. 4. Det överflöd på arbetskraft, som rapporterades under
1934—1936, reducerades under år 1937 avsevärt, samtidigt som brist på arbetskraft
uppgavs råda i betydligt större omfattning än under de tre närmast
föregående åren. Antalet arbetsgivare, som uppgåvo, att tillräcklig tillgång
på arbetskraft förefunnes, visade emellertid en anmärkningsvärd stegring,
vilket kan anses tyda på en utjämning av tillgång och efterfrågan på
arbetsmarknaden. Siffrorna för 4:e kvartalet 1937 synas dock tyda på en
viss tendens till förändring särskilt i fråga om de arbetsgivare, som uppgivit
antingen brist eller överflöd på arbetskraft. Antalet arbetare som berörts
av socialstyrelsens kvartalsstatistik, ökades från 350,002 under 4:e
kvartalet 1936 till 375,512 samma tid 1937.
I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriens
verksamhet, men däremot icke sådana uppgifter beträffande jordbruket.
Den gynnsamma utvecklingen under år 1937 i avseende på antalet
hjälpsökande arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning,
redovisas i tab. 5. Den våren 1935 beslutade avstängningen från
statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga yrkesgruppen
jordbruk, kunde under 1937 vidmakthållas, och dispenser från
avstängningen ifrågasattes och lämnades i avsevärt mindre omfattning än
Bihang till riksdagens protokoll IDUS. 1 sand. Nr 285. 3
34
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
under de föregående åren. Det största antalet samtidigt gällande dispenser
för jordbruksarbetare (inkl. trädgårdsarbetare) förelåg i februari och utgjorde
119. Jämväl torskogs- och flottningsarbetare kunde avstängningen från
statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, vilken trätt i kraft den 1 november
1934, bestå, ehuru för vissa kommuner dispens måste medgivas i förhållandevis
stor utsträckning. Högsta antalet dispenser under 1937 beviljades
för februari och avsåg lil man i 13 kommuner samt generell dispens
för flottningsax-betare i 5 skogs- eller sågverkskommuner.
Kommissionen Ilar alltid varit angelägen örn att från statliga reservarbeten
hemsända sådana arbetslösa, som kunde antagas erhålla arbete i
jordbruk eller skogsbruk de tider av året, då efterfrågan å dylik arbetskraft
gjort sig gällande. Dessa hemsändningar omfattade under tiden mars—
juni 1937 sammanlagt cirka 3,000 man.
I anledning av den under våren 1937 framträdande starka efterfrågan å
arbetskraft till betfältsarbeten vidtogos, delvis i samarbete med socialstyrelsen,
omfattande anordningar för att tillfredsställa behovet av dylik arbetskraft.
I slutet av maj och början av juni erbjödos 185 reservarbetare
vid statliga reservarbeten i södra Sverige genom arbetsförmedlingen arbete
vid betfälten och i samband därmed fri resa till och från arbetet; 44 man
vägrade antaga detta erbjudande och blevo i anledning därav hemsända
från reservarbete. Av de övriga bereddes efter betfältsarbetets slut 71 ånyo
reservarbete. Då de reservarbetare, som antagit erbjudande om betfältsarbete,
medgivits att utan iakttagande av eljest gängse former efter betarbetets
slut återgå till reservarbetet, men en stor del av dem icke begagnat sig härav,
är det antagligt, att flertalet av de arbetare, vilka icke återkommo till
reservarbetet, erhållit arbete i öppna marknaden.
Från arbetslöshetshjälp voro därjämte under år 1937 avstängda byggnads-,
tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande yrkesgruppen
husligt arbete. Dispenser i större utsträckning förekommo i
fråga örn dessa yrken endast beträffande byggnadsarbetare. Största antalet
dispenser för byggnadsarbetare beviljades under första kvartalet, då under
februari 438 dylika arbetare voro föremål för dispens. För övriga nu nämnda
grupper behövde dispenser lämnas endast i ringa utsträckning.
Liksom under år 1936 förekom arbetslöshet av större omfattning under
år 1937 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de uppgifter,
som lämnas i tab. 6—7. Dessa yrkesområden angivas här nedan jämte
antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober
och december månader 1936 och 1937.
1930 1937
Okt.
Dec.
Okt.
Dec.
Malmbrytning, metall- och maskinindustri . . .
. . . 1,967
2,179
815
1,040
Stenindustri.................
. . . 2,233
2,588
1,233
1,606
Byggnadsverksamhet.............
. . . 2,355
3,832
1,380
2,713
Handel, samfärdsel och allmän tjänst.....
. . . 2.744
3,404
1,647
2,058
Trävaruindustri...............
. . . 3,144
3,941
1,467
2,329
Diversearbete ................
. . . 7,565
9,017
3,648
5,600
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 35
Tab. (i. De hjälpsökande arbetslösa fördelade pä yrkesgrupper år 1937.
Yrkesgrupp
31y
1
30
/ 4
31/7
31/
10
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk .............
836
2.5
244
1.1
67
0.7
131
1.1
Skogshushållning.........
439
1.3
402
1.8
19
0.2
168
1.4
Industri och hantverk:
Malmbrytning..........
289
0.9
207
0.9
104
1.1
82
0.7
Metall- och maskinindustri ....
1,778
5.3
1,111
5.0
619
6.3
733
5.9
Jord- och stenindustri.......
3,245
9.7
2,100
9.4
1,127
11.5
1,406
11.3
stenindustri..........
2,526
7.5
1,651
7.4
954
9.7
1,223
9.8
glasindustri..........
232
0.7
185
0.8
87
0.9
95
0.8
övriga tillb. jord- o. stenindustri .
487
1.5
264
1.2
86
0.9
88
0.7
Trävaruindustri..........
4,570
13.6
3,327
14.9
1,165
11.9
1,467
11.8
Pappers- och grafisk industri . . .
680
2.0
603
2.7
248
2.5
314
2.5
Livsmedelsindustri........
673
2.0
443
2.0
193
2.0
239
1.9
Textil- och beklädnadsindustri . . .
319
1.0
220
1.0
128
1.3
168
1.4
Läder-, hår- och gummivaruindustri .
427
1.3
331
1.6
212
2.2
183
1.5
Kemisk-teknisk industri......
410
1.2
303
1.4
198
2.0
205
1.6
Byggnadsverksamhet.......
4,407
14.0
2,755
12.4
941
9.6
1,380
11.1
Husbyggnadsarbete.......
2.050
6.1
1,069
4.8
306
3.1
608
4.9
Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete
2,657
7.9
1,686
7.6
635
6.5
772
6 2
Kraft- och värmeproduktion ....
159
0.5
109
0.5
60
0.6
76
0.6
Sjöfart och fiske.........
783
2.3
392
1.8
133
1.4
239
1.9
Handel, samfärdsel o. allmän tjänst:
Kontorsarbete..........
260
0.8
196
0.9
120
1.2
139
1.1
Affärs- och lagerarbete ......
1,114
3.3
857
3.8
553
5.6
581
4.7
Landtransport..........
1,783
5.3
1,185
5.3
578
5.9
605
4.9
Hotell- och restaurangrörelse ....
283
0.9
176
0.8
75
0.8
146
1.2
Litterärt och konstnärligt arbete . .
98
0.3
60
0.3
32
0.3
63
0.5
Förvaltning och undervisning . . .
226
0.7
156
0.7
98
1.0
99
0.8
Sjukvård och hygien.......
40
0.1
21
0.1
4
0.0
14
0.1
Husligt arbete...........
57
0.2
45
0.2
24
0.3
28
0.2
Arbete, ej hänförl. till annan grupp:
Diversearbete ...........
9,563
28.5
6,495
29.2
2,855
29.1
3,648
29.4
Ungdom utan särskild utbildning . .
770
2.3
509
2.3
247
2.5
297
2.4
Summa
38,509
100.0
22.247
lOO.o
9,800
10Ö.0
12,411
100.0
Även inom dessa yrkesområden var emellertid nedgången i arbetslöshetssiffrorna
betydande i jämförelse med förhållandena vid samma tidpunkter
ett år tidigare.
Av intresse är här särskilt utvecklingen inom sten- och trävaruindustrierna.
Den starka förbättringen inom stenindustrien sammanhängde givetvis med
den avsevärda ökningen i stenexporlen, inom vilken dock mot slutet av
året en avmattning synes lia ägt rum. Vidare torde verkstadsskolorna för
arbetslös ungdom lia möjliggjort för ett antal ungdomar att erhålla försörjning
på andra orter. Även i övrigt synas konjunkturerna lia skapat förutsättningar
för överflyttning till andra delar av landet av arbetslösa stenarbetare.
En jämförelse mellan invånarantalet i Bohusläns stenkommuner vid
36
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.
utgången av åren 1936 och 1937 tyder härpå. Beredskapsarbetenas igångsättande
hade däremot vid ovan angivna tidpunkter endast i ringa utsträckning
påverkat arbetslöshetssiffrorna.
Förhållandena inom trävaruindustrien erbjuda en föga gynnsam bild.
Visserligen ägde en kraftig minskning även här rum, men två omständigheter,
som synas göra en sanering mera avlägsen, påkalla ett särskilt intresse.
Den ena av dessa är den alltjämt pågående rationaliseringen inom
såväl massa- och sågverksindustrierna som vid flottledernas skiljeställen,
den andra att en så stor del av arbetarna ha sysselsättning endast en förhållandevis
begränsad del av året. Det sista gäller ej blott vissa sågverksarbetare
utan även — och framför allt — flottnings- och sorteringsarbetare.
Tab. 7. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning'' på olilia yrkesgrupper
åren 1934—1937. Oktober månad.
Yrkesgrupp
1934
1935
1936
1987
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk .................
8.7
3.0
1.4
i.i
Skogshushållning..............
8.2
6.1
1.9
1.4
Industri och hantverk:
Malmbrytning och metallindustri......
9.9
8.2
8.0
6.6
Jord- och stenindustri...........
10.1
13.0
10.8
11.3
Trävaruindustri..............
7.9
10.1
12.7
11.8
Byggnadsverksamhet............
5.5
8.5
9.5
ll-1
Övriga industrier.............
6.8
7.3
8.7
9.5
Sjöfart och fiske..............
1.7
1.7
2.1
1.9
Handel, samfärdsel och allmän tjänst . . .
7.5
8.4
11.1
13.3
Husligt arbete...............
0.2
0.1
0.2
0.2
Arbete, ej hänförligt till annan grupp . . .
33.5
33.6
33.6
31.8
Summa
100.0
100.0
100.0
lOO.o
Antal hjälpsökande arbetslösa.......
84,811
47,045
24,712
12,411
Av tab. 7 framgår, att arbetslösheten inom gruppen »handel, samfärdsel
och allmän tjänst» år från år ökat i förhållande till de totala arbetslöshetssiffrorna.
Denna förskjutning, som väsentligen beror på att arbetslösheten
inom andra grupper minskats i högre grad, torde kunna tydas så,
att åtminstone en betydande del av de personer, tillhörande denna yrkesgrupp,
som blivit arbetslösa, på grund av sin ålder eller andra omständigheter
icke kunna antagas någonsin åter erhålla arbete inom sitt yrke samt
även hava mycket små utsikter att vinna anställning inom annat yrke.
De under rubriken »arbete, ej hänförligt till annan grupp» redovisade
arbetslösa utgöras huvudsakligen av grov- och diversearbetare. Denna grupp
innefattar mer än dubbelt så stor andel av arbetslöshetsklientelet som någon
av de andra yrkesgrupperna.
Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången
av december 1937 13 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 170,000
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
37
Talj. 8. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet under åren 1984—1937.
Månad
1934
1935
1936
1937
Januari . . . .
.......1.478
1,251
810
433
Februari . . .
.......1,529
1,219
759
417
Mars.....
1,180
727
373
April.....
.......1,437
1,051
666
335
Maj.....
.......1,337
901
568
277
Juni.....
.......1,270
840
482
231
Juli
.......1,220
722
426
218
Augusti . . . .
.......1.160
709
421
227
September . . .
.......1,138
691
400
215
Oktober . . . .
.......1,178
734
409
230
November . . .
.......1,232
796
429
244
December . . .
.......1,252
833
427
252
Medeltal 1,313
911
544
288
medlemmar i funktion eller 4 kassor och i runt tal 70,000 medlemmar mera
än vid samma tid 1936. Då den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen
huvudsakligen omsluter yrkeskunniga arbetare, och dessutom de sedan längre
tid arbetslösa i regel icke hava stora utsikter att kunna vinna rätt till
daghjälp från arbetslöshetskassa, torde arbetslöshetsförsäkringen under nuvarande
förhållanden icke komma att nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp
genom kommissionen. Proportionen mellan den daghjälp,
som kan erhållas från arbetslöshetskassa, och det dagunderstöd eller den
dagsinkomst, som kan påräknas vid hjälp genom arbetslöshetskommittéerna,
torde ej heller vara sådan, att den i högre grad befrämjar arbetslöshetsförsäkringens
utveckling.
Antalet kommuner, som stodo i rapportförbindelse med kommissionen, var
i medeltal under år 1937 288 mot 544 år 1936. Månadsvis ökade och minskade
antalet rapporterande kommuner i stort sett i överensstämmelse med
arbetslöshetsklientelets växlingar, se tab. 8. Antalet rapporterande kommu
-
Tab. 9. Fördelning av rapporterande''! kommuner oell hjälpsökande arbetslösa med
hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande.
September 1935, 1936 och 1937.
Storleksgrupp:
K
omma u
e r
Hjälpsökande
arbetslösa
antal
hjälpsökande
arbetslösa
Antal
Procent
Antal
P
r o c e n t
1935
1936
1937
1935 11939
1
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1-5 . .
128
85
70
18.5
21.3
32.5
374
233
194
0.9
1.1
2.0
6—10 . .
93
62
301
13.5
15.5
13.9
744
478
240
1.8
2.3
2.5
11-20 . .
116
69
29
16.8
17.3
13.5
1,734
1,023
450
4.2
4.9
4.6
21-50 . .
156
92
34 |
22.C
23.0
15.8
5,004
3,059
1,185
12.1
14.6
12.1
51—100 . .
100
40
32 j
14.5
10.0
14.9
7,025
2,732
2,205
17.1
13.1
22.5
101—200 . .
56
32
12
b.l
8.0
5.6
7,955
4,334
1,615
19.3
20.7
16.5
201—500 . .
37
17
6 i
5.3
4.2
2.8
10,855
4,658
1,746
26.4
22.3
17.9
501—1,000 . .
3
1
1
0.4
0.2
0.5
1,986
781
786
4.8
3.7
8.0
1,001—w. . . .
2
2
1 i
0.3
0.6
0.5
5,513
3,605
1.361
13.4
17.3
13.9
Summa
691
400
8151
100.0
100.0
100.0
41,190
20,903
9,782
100.0
100.0
100.0
38 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning'' i relation till befolkningen, fördelad efter antalet
rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September löst! och 1937.
Storleksgrupp:
antal
hjälpsökande
arbetslösa
Hjälpsökande arbetslösa
Hjälpsökande arbetslösa i
av befolkningen
%
Städer
Landsbygd
Samtliga
kommuner
Städer
Landsbygd
Samtliga
kommuner
1936
1937
1936
1937
1936
1937
1936
1937
1936
1937
1936
1937
1—5 ....
31
32
202
162
233
194
0.05
0.03
0.09
0.08
0.08
0.06
6-10 . . .
45
27
433
213
478
240
0.09
0.05
1 0.23
0.16
0.20
0.13
11—20 . . .
177
133
846
317
1,023
450
0.18
0.14
0.50
0.44
0.38
0.27
21—50 . . .
753
385
2.306
800
3,059
1,185
0.45
0.29
0.69
0.58
0.61
0.44
51—100 . . .
746
1,227
1,986
978
2,732
2,205
0.50
0.38
| 1.27
1.00
0.90
0.53
101—200 . . .
1,843
798
2,491
817
4,334
1,615
0.72
0.57
2.06
1.23
1.15
0.79
201—500 . . .
1,786
1,173
2,872
573
4,658
1,746
0.83
0.41
2.31
2.00
1.37
0.55
501-1,000 . .
781
786
—
—
781
786
0.55
0.30
—
—
0.55
0.30
1,001 — CO ....
3,605
1,361
—
—
3,605
1,361
0.46
0.25
—
—
0.46
0.25
Summa
9,767
5,922
11,136
3,860 20,903
9,782
| 0.50
0.31
0.84
0.52
1 0.64
0.36
ner med ett förhållandevis litet antal hjälpsökande visade emellertid en relativ
ökning ju mer den totala arbetslösheten minskade. Denna utveckling
belyses av tab. 9. I september 1936 utgjorde antalet rapporterande kommuner
med högst 20 hjälpsökande arbetslösa 54.1 °/o av samtliga. Under samma
månad 1937 var motsvarande siffra 59.9. Största sammanlagda antalet
hjälpsökande fanns 1937 i den klass av kommuner, vilka rapporterade 51—
100 arbetslösa, medan största antalet under de närmast föregående åren fanns
i kommuner med 201—500 rapporterade hjälpsökande.
I tab. 10 bär angivits arbetslöshetens omfattning i relation till folkmängden
inom de rapporterande kommunerna. Tabellen ger vid handen, att för
kommuner med upp till 20 hjälpsökande arbetslösa dessa i regel utgjorde
en mycket ringa del av befolkningen, och att sålunda kommunens »arbetslöshetstryck»
i dessa fall var obetydligt.
Landsbygdens andel i bela antalet hjälpsökande arbetslösa, vilken steg
för varje år, den senaste krisen skärptes, har fr. o. m. år 1934 undergått
en minskning, vilken belyses av tab. 11, vari antalet hjälpsökande arbetslösa
på landsbygden under åren 1934—1937 angivits i procent av totalantalet
hjälpsökande. Medan denna procent under 1934—1936 var mer än 50, uppgick
den under 1937 icke vid något tillfälle til! denna del av totalantalet
hjälpsökande. I någon mån torde detta sammanhänga med den förut om
Tab.
11. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden i procent av hela antalet
rapporterade arbetslösa åren 1934—1937.
Månad 1934 1935 1936 1937
Januari......... 60.9 60.9 59.8 46.6
April................... 64.7 64.0 58.4 48.0
Juli.................... 65.8 65.7 54.7 39.2
Oktober.................. 66.9 6A6__5L0_400
Årsmedeltal 64.0 63.3 57.2 43.6
opaginerad Kontrollera mot PDF
39
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
Tab. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa
per 1,000 invånare inom olika län, kvartalsvis åren 1935—1937.
Län
31/l
O
CO
3 Vt
31/l0
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935;
1936
1937
1935
1936
1937
16
10
6
12
9
5
6
4!
3
6
5
3
14
8
4
10
6
2
5
2
1
6
3
1
11
8
3
9
4
3
5
2
1 1
6
2
1
7
3
2 S
4
2
1
1
1
0
2
1
1
8
5
3 !
5
3
2
9
1
1
3
2
1
7
5
2
5
3
2
4
2
1
4
2
1
11
6
2 j
7
4
1
4
2
1
4
o
1
14
8
4
10
5
2
6
3
1
8
.4
1
6
4
4
3
2
I
0
1
1
1
2
1
32
20
10
24
13
6
18
7
3
18
8
4
9
4
2
4
2
1
1
0
0
1
0
0
15
9
7
8
6
4
5
4
2
5
4
3
9
6
4
6
4
3
4
3
2
4
3
2
24
15
9
20
12
5
9
6
3
10
7
4
29
23
15
23
17
11
22
12
6
23
12
8
8
4
3
5
3
2
3
1
0
3
2
1
4
2
i &
2
1
2
1
0
3
1
0
18
10
4
! 18
10
3
10
4
1
! 12
4
1
14
7
3
10
6
2
6
2
1
6
3
1
9
3
1
5
2
0
2
0
0
2
0
0
17
10
3
15
7
2
9
3
1
8
3
1
19
13
5
21
11
4
10
4
2
n
4
1
32
28
17
32
27
15
18
11
5
21
12
6
8
5
1
1]
4
0
7
1
0
6
1
0
13
8
3
12
6
2
6
2
1
7
3
1
22
I 21
11
22
! 18
8
11
7
3
13
10
5
15
10
5
1 12
7
4
7
3
2
8
4
2
17
S ii
, 3
13
9
5
7
5
3
8
6
3
14
9
1 4
1 12
1 7
3
7
3
1
7
3
4
Stockholms stad . . .
Stockholms......
Uppsala.......
Södermanlands ....
Östergötlands ....
Jönköpings......
Kronobergs......
Kalmar.......
Gotlands.......
Blekinge.......
Kristianstads.....
Malmöhus......
Hallands.......
Göteborgs stad ....
Göteborgs och Bohus län
i övrigt......
Älvsborgs ......
Skaraborgs ......
Värmlands......
Örebro ........
Västmanlands . . . .
Kopparbergs.....
Gävleborgs......
Västernorrlands . . . .
Jämtlands......
Västerbottens.....
Norrbottens.....
Hela riket
Städer
Landsbygd
nämnda procentuella ökningen av antalet hjälpsökande, tillhörande yrkesgruppen
»handel, samfärdsel och allmän tjänst», vilken företrädesvis torde
rekryteras från städerna. Men över huvud taget torde arbetslöshetsklientelet
i dessa och särskilt i storstäderna till större del än i andra kommuner utgöras
av personer, vilka förlorat kontakten med uet yrke, de tidigare tillhört,
och på grund av ålder, sjuklighet, bristande initiativ eller vilja, dålig
vandel el. dyl. icke kunna vinna utkomst inom annat yrke utan, bortsett
från tillfälliga arbetsperioder, för sin försörjning äro hänvisade till hjälp
av det allmänna. Avgörandet, huruvida arbetslöshetshjälp eller fattigvård
bör lämnas i dylika fall, är givetvis svårt och torde i viss utsträckning påverkas
av den omfattning och den form, vari arbetslöshetshjälp genom kommissionen
kunnat ställas till de kommunala hjälporganens förfogande.
Arbetslöshetens lokalisering lill olika delar av landet framgår av tab. 12,
där antalet hjälpsökande arbetslösa vid vissa tidpunkter under åren 1935
—1937 satts i relation till folkmängden. Arbetslösheten gick även under
40 Bilaga till Kungl. May.ts proposition nr 285.
Tab. 13. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till liela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Januari 1933—december 1937.
Städer
Landsbygd
Hela riket
År och
månad
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16—21
år
I % av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp- | sökande
Därav
i åldern
16-21
år
I % av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16—21
år
I % av
hela
antalet
1936
Januari . .
24,671
1.549
6.3
36,729
4,822
13.1
61,400
6,371
10.4
Februari .
25,139
1,736
6.9
1 32.988
4.308
13.1
58,127
6,044
10.4
Mars . . .
23,707
1,532
6.5
29,455
3,703
12.6
53,162
5,235
9.8
April . . .
19,419
1,192
6.1
27,209
3,385
12.4
46,628
4,577
9.8
Maj ....
14,412
725
5.0
20,159
2,517
12.5
| 34,571
3,242
9.4
Juni . . .
11,263
519
4.6
14,600
1,727
11.8
25,863
2,246
8.7
Juli . . .
9,749
385
3.9
11,761
1,287
10.9
21,510
20,783
1,672
7.8
Angusta . .
9,666
367
3.8
11.117
1,240
11.2
1,607
7.7
September .
9,767
352
3.6
11,136
1.223
11.0
20,903
1,575
7.5
Oktober . .
12,121
511
4.2
12,591
1,564
12.4
24,712
2,075
8.4
November .
14,609
715
4.9
14,133
1,789
1,763
12.7
28,742
2,504
8.7
December .
16,195
731
4.5
14,619
12.1
30,814
2,494
8.1
1937
Januari . .
17,910
821
4.6
15,599
1,796
11.5
33,509
2.617
7.8
Februari. .
16,926
757
4.5
14,354
1,590
11.1
31,280
2.347
7.5
Mars . . .
14,767
575
3.9
12,983
1,355
10.4
27,750
1,930
7.0
April . . .
11,559
421
3.6
10,688
999
9.3
22,247
1,420
6.4
Maj ... .
9,218
238
2.6
6,622
620
9.4
15,840
11,429
858
5.4
Juni . . .
6,788
165
2.4
4,641
417
9.0
582
5.1
Juli . . .
5,961
114
1.9
3,839
388
10.1
9,800
502
5.1
Augusti . .
5,787
116
2.0
3,790
359
9.5
9,577
475
5.0
September .
5,922
114
1.9
3,860
361
9.4
9,782
475
4.9
Oktober . .
7,444
205
2.8
4,967
538
10.8
12,411
743
6.0
November .
9,936
350
3.5
6,233
633
10.2
16,169
983
6.1
December .
11,048
359
3-2
7,717
764
9.9
18,765
1,123
6.0
år 1937 successivt tillbaka inom alla län. Medan den i januari 1935 motsvarade
15 °loo av landets befolkning, var motsvarande tal för januari 1937
5 °loo; oktobersiffrorna för samma år voro resp. 8 och 2 °/o0 av den totala befolkningssiffran.
Den relativt största arbetslösheten fanns vid utgången av oktober månad
1937 i Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) med 0.8 °/o av befolkningsmängden,
Närmast följde Västernorrlands län med 0.6 °/o, Norrbottens
län med 0.5 % och Blekinge län med 0.4 %>. Därefter kommo storstäderna
Göteborg med 0.4 % och Stockholm med 0.3 % samt Malmöhus län, vari en relativt
stor arbetslöshet var lokaliserad till städerna, med 0.3 %>. Hallands län
slutligen hade en arbetslöshet av 0.2 %. I de flesta länen var arbetslösheten
av så obetydliga dimensioner, att, med undantag för enstaka orter, något
egentligt hjälpproblem icke längre kunde anses föreligga därstädes.
Arbetslöshetens i Västernorrlands län starkt säsongbetonade karaktär
framgår vid en jämförelse med siffrorna för den 31/i och EC/4, vilka i motsats
opaginerad Kontrollera mot PDF
41
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 14. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit
sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning
av mera stadigvarande beskaffenhet vid vissa tidpunkter åren 1935—1937.
19 3 5
19 3 6
1 9
3 7
jan.
april
juli
okt.
jan.
april
juli
okt. :
jan.
april
juli
okt.
Stockholms stad .
260
199
77
81
142
123
71
64
93
68
34
42
Stockholms ....
88
44
12
18
24
17
6
10
13
9
6
12
U ppsala.....
46
34
8
9
20
6
1
4
15
4
—
1
Södermanlands . .
36
10
o
O
7
6
3
1
2
3
1
1
6
Östergötlands . .
30
15
4
9
16
—
1
—
15
—
—
i
Jönköpings ....
12
6
4
2
2
2
—
1
4
2
—
Kronoborgs ....
10
8
7
6
11
6
3
2
3
—
—
—
Kalmar.....
28
11
5
3
5
2
—
4
—
—
2
Gotlands.....
7
2
—
3
8
Blekinge.....
40
15
8
20
16
10
5
7
9
4
i
Kristianstads . . .
17
8
2
2
5
3
—
—
2
1
—
—
Malmöhus ....
60
22
10
16
21
22
13
15
28
17
6
18
Hallands.....
O
1
5
9
8
2
—
6
2
2
—
—
Göteborgs stad . .
144
16
9
18
32
15
3
5
11
6
1
5
Göteborgs o. Bohus
län i övrigt . .
32
31
25
33
35
27
21
19
16
12
7
ii
Alvsborgs ....
13
7
1
—
5
1
—
—
2
2
1
Skaraborgs ....
16
9
—
1
4
—
—
—
3
—
—
—
Värmlands ....
43
32
18
15
19
14
6
9
10
4
—
—
Örebro......
33
19
14
8
22
8
3
8
10
2
—
i
Västmanlands. . .
26
7
3
5
6
3
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs . . .
32
25
20
19
30
14
1
2
4
1
1
—
Gävleborgs ....
34
34
17
15
12
7
2
1
5
3
—
i
Västernorrlands . .
35
27
17
18
32
34
24
19
23
24
8
10
Jämtlands ....
3
5
7
3
3
5
3
2
—
—
—
—
Västerbottens . . .
13
14
13
21
27
31
14
8
7
2
—
1
Norrbottens . . .
3
1
2
3
i 6
4
7
2
3
1
—
—
Hela riket
1,063
602
291
344
509
359
185
188
1 284
170
68
113
till siffran för den 31/10 lago högre än de för Göteborgs och Bohus län. Även
i fråga om de av arbetslöshet svårast drabbade områdena var emellertid nedgången
avsevärd, vilket framgår av en jämförelse mellan promilletalen för
olika år i nu berörda tabell.
Den under senare åren inträdda minskningen av arbetslöshetens omfattning
kom de yngre åldersklasserna till godo i högre grad än de äldre. Även
under 1937 fortsatte utvecklingen i denna riktning. Detta belyses närmare
av tab. 13, vari ungdomsarbetslöshetens omfattning under 1936 och 1937
satts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa. Antalet hjälpsökande
arbetslösa i åldern 16—21 år utgjorde i
i november 1933 ............... 29,300
» > 1934 11,088
» 1935 ............... 6,053
>, » 1936 2,504
» » 1937 ............... 983.
42
Bittida till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Bottenläget hittills nåddes i augusti och september 1937 med 475 hjälpsökande
arbetslösa ungdomar vid slutet av vardera månaden. Därefter inträdde
emellertid en stegring, som ungefär motsvarade ökningen i hela
antalet hjälpsökande. Vid utgången av januari 1938 uppgick antalet hjälpsökande
i åldern 16—21 år till 1,389 eller 6.4 %> av hela antalet hjälpsökande.
Vid slutet av februari 1938 torde antalet hjälpsökande i angivna ålder
i motsats till övriga grupper hava undergått en minskning i jämförelse med
januarisiffran.
Antalet kvinnor, som anmält sig såsom hjälpsökande, var under 1937 högst
i februari, då det uppgick till 131. Lägsta siffran redovisades för augusti
och var 29. Vid årets slut vörö 44 kvinnor anmälda som hjälpsökande, och
motsvarande antal vid utgången av januari 1938 var 65.
Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från och med den 31 januari 1934
vissa särskilda bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande
arbetslösa. Av tab. 14- framgår, att under år 1937 antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda arbetslösa i hela landet var anmärkningsvärt
litet samt att huvudparten förekom i de större städerna. En bidragande
orsak till den ringa anmälningsfrekvensen torde vara, att dessa arbetslösa
företrädesvis söka och även erhålla fattigvård.
II. Översikt över hjälpverksamheten under
år 1937.
1. Arbetslinjen,
a. Statligd reservarbeten.
Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna och
av 1937 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för kommissionens
verksamhet under innevarande budgetår samt till den fortsatta förbättringen
av arbetslöshetsläget åtog sig kommissionen under år 1937 endast
i mycket begränsad omfattning nya arbetsobjekt för utförande såsom statligt
reservarbete. Medan kommissionen under 1935 kontraherade arbeten
för en summa av 28.8 milj. kronor och under 1936 för 5.3 milj. kronor, slötos
under 1937 kontrakt allenast örn arbeten för en sammanlagd beräknad
kostnad av 1.8 milj. kronor.1 Nyanskaffningen belyses närmare av tab. 15.
I tab. 16 meddelas uppgifter rörande fördelningen länsvis av de under
åren 1936 och 1937 åtagna arbetena. Det största i gång varande arbetet —
beslutat av Kungl. Majit — avser upprensning av Malö strömmar (i Bohuslän)
till en beräknad kostnad av 3.85 milj. kronor.
I sin statframställning den 5 mars 1937 anmälde kommissionen, att den
på grund av Kungl. Maj :ts uppdrag samt egna åtaganden disponerade arbets
1
Samtliga under tiden 1 juli—31 december 1937 tecknade kontrakt avse kompletteringar av
tidigare avtalade arbeten.
43
Bilaga till Kungl Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 15. Kostnaderna för resp. månader under aren 1935—1937 kontrsiUerade eller i
annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten.
Månad
Kontraktssummor
kronor
Ersättningar från uppdragsgivare
kronor
1935
1936
1937
1935
19556
1937
Januari.....
Februari.....
| Mars......
April......
Maj.......
Juni.......
; Juli.......
j Augusti.....
September ....
I Oktober.....
November ....
| December ....
5,594,270
3,727,368
2,240,740
415,001
1,030,875
511,000
4,253,3702
475,845
1,593,710
4,013,400
2,198,090
2,992,205
1,980,811
709,550
288,600
243.100
22,870
98,260
35,750
13,950
40,700
982,310
225,000
614.100
597,849
344,145
15,000
185.250
74j650
29,350
328,800
11,780
46,595
207,000
1,837,6411
482,344
296,466
52,383
141,637
25,395
40,687
40,567
159,216
228,440
209,381
285,976
228,189
81,375
55,110
24,475
2,600
21,311
4,950
2,093
3,140
59,931
10,785
41,500
44,042
48,907
20,295
3,433
2,935
13,750
1,767
4,660
10,350
Summa
28,845,874
5,255,001
1,840,419
3,800,133
535,459
150,139
Tab. 1C. Kostnaderna för under åren 1936 oell 1937 kontralierade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis.
...
1936
1937
Län
Kontrakts-
Ersättningar från
Kontrakts-
Ersättningar från)
summor
uppdragsgivare
summor
uppdragsgivare i
kronor
kronor
kronor
kronor
Stockholms stad.......
j Stockholms..........
677,300
47,560
482,000
24,100
1 Uppsala...........
Södermanlands........
13,950
2,093
—
j Östergötlands ........
Jönköpings..........
207,000
27,900
2,790
8,300
830
31,000
5,000
18.950
3,793
; Kalmar...........
387,450
56,910
11,780
1,767
Gotlands...........
—
■ -
—
Blekinge...........
69,800
6,980
—
—
Kristianstads.........
82,595
12,934
—
—
j Malmöhus..........
103,600
20,720
16,600
2,490
1 Hallands...........
—
—
—
Göteborgs stad........
—
266,550
Göteborgs och Bohus län i övrigt
Älvsborgs ..........
59,500
375
1,135
143,476
2,931
12,800
1,845
Skaraborgs..........
14,960
8,606
—
—
—
—
Örebro............
565,900
9,745
191,420
19,142
Västmanlands........
—
—
48,900
6,435
Kopparbergs.........
139,600
15,530
69,099
6,^4 i
Gävleborgs..........
i Västernorrlands........
61,600
1,674,550
12,320
225,585
531,700
67,130
105,000
40,000
5,995
5,7oU
t Västerbottens.........
278,570
1,200
38,125
3,730
j Norrbottens.........
611,250
64,180
138.700
5,735
Summa
5,255,001
535,459
] 1.840,419
150,189
1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.
Häri ingår arbetet »Malo strömmar» med 3,846,000 kronor.
44
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr -285.
objekt av sådan omfattning, att desamma vid den av det förbättrade arbetslöshetsläget
orsakade minskningen av antalet till reservarbete hänvisade
arbetslösa icke kunde färdigställas inom en ur teknisk och ekonomisk
synpunkt önskvärd tid, örn vid arbetena — förutom reservarbetare — sysselsattes
specialarbetare allenast i den utsträckning, som oundgängligen erfordrades
för arbetenas rationella bedrivande. Genom statsmakternas beslut örn
kommissionens verksamhet under budgetåret 1937/1938 medgavs, att vid statliga
reservarbeten finge anlitas ett väsentligt ökat antal icke hänvisade arbetare,
motsvarande i medeltal under året 700 man. Kommissionen, som sökt
följa den plan för färdigställande av åtagna arbeten, vilken angivits i förenämnda
framställning, har i huvudsak kunnat genomföra densamma. Vissa
förskjutningar ha emellertid blivit ofrånkomliga.
Den ökade sysselsättning vid statliga och kommunala beredskapsarbeten
av hjälpsökande familjeförsörjare, i första hand från Göteborgs och Bohus
län samt Västernorrlands län, som avsetts bliva en följd av de av 1937 års
riksdag fattade besluten angående uttagning av arbetskraft till nya dylika
företag samt av Kungl. Maj:ts i anslutning därtill lämnade föreskrifter, kom
under sommaren och hösten 1937 till stånd endast i mycket ringa omfattning.
Från den 1 juli 1937 till och med den 24 november samma år, då
kommissionen avgav sin preliminära statframställning för nästa budgetår,
hade kommissionen kunnat föreslå anvisande av 286 personer ur arbetslöshetsklientelet
till beredskapsarbeten. Till årets slut ökade denna siffra med
119. Under tiden därefter har antalet ökats väsentligt, så att kommissionen
från budgetårets början intill denna dag varit i tillfälle att avgiva förslag rörande
anvisande till 19 statliga och 5 kommunala beredskapsarbeten av sammanlagt
768 hos arhetslöshetskommittéer anmälda familjeförsörjare. I fråga
om 5 statliga och 4 kommunala beredskapsarbeten har av Kungl. Maj:t
föreskrivet samråd med kommissionen ännu ej kommit, till stånd, och slutligen
lia under budgetåret beviljats 43 beredskapsarbeten utan att föreskrift
lämnats örn samråd mellan kommissionen och arbetets anordnare. Då i
vissa fall en avsevärd tid förflutit från det kommissionen avgivit sitt förslag
örn anvisande av arbetskraft och till dess sysselsättning vid beredskapsarbete
kommit till stånd, må härutöver nämnas, att enligt månadsrapporterna
från arbetslöshetskommittéerna den 28 februari 1938 vid statliga och kommunala
beredskapsarbeten, beviljade under detta budgetår, voro sysselsatta
498 av 33 arbetslöshetskommittéer anvisade arbetare, därav vid statliga arbeten
310 och vid kommunala arbeten 188 man.
Dessa och andra lokala förändringar i arbetslöshetsläget i förhållande till
vad beräknats medförde, att vissa statliga reservarbetsföretag måste bedrivas
i större utsträckning än i ovannämnda plan förutsatts. Kommissionen
måste därför under hösten 1937 bereda utkomst åt ett större antal arbetslösa
vid de statliga reservarbetena än tidigare planerats. De tidigare beräknade
arbetsstyrkorna i statliga reservarbeten under juli—december månader
1937 samt januari 1938 ävensom verkliga antalen vid dylika arbeten
under samma månader framgå av efterföljande tablå.
45
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Beräknat
Verkligt
Månad
antal reserv-
antal reserv-
arbetare
arbetare
juli.........
........3,000
2,773
augusti.......
........2,000
2,492
september......
........1,500
2,135
oktober .......
........1,700
1,914
november......
........2,000
2,234
december......
........2,200
2,056
januari .......
........2,500
2,429
Antalet specialarbetare, som, enligt den av statsmakterna 1937 godkända
planen för slutförande av vissa pågående statliga reservarbeten, under tiden
juli 1937—januari 1938 skolat uppgå till i genomsnitt 1,086 man, ökades
något, för att största möjliga antal arbeten skulle kunna avslutas under hösten
1937 och har för nyssnämnda tid utgjort i medeltal 1,144.
Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reserrarbeten (enligt månadsrapporterna).
Januari 1936—december 1937.
i
Hänvisa
de f r
n
Ar och månad
städer
landsbygd
hela
riket
antal
%
antal
%
antal
%
1936
Januari.......
3,138
27.7
8,210
72.3
11,348
100.0
1 Februari........
2,825
25.5
8,263
74.5
11,088
100.0
Mars.........
2,538
25.0
7,633
75.0
10,171
100.0
| April.........
2,382
26.1
6,758
73.9
9,140
100.0
| Maj..........
3,771
35.6
6,807
64.4
10,578
100.0
1 Juni........• .
3,910
37.4
6,543
62.6
10,453
100.0
Juli..........
3,610
38.8
5,689
61.2
9,299
100.0
Augusti........
3,244
39.6
4,940
60.4
8,184
100.0
September.......
3,098
41.4
4,381
58.6
7,479
100.0 j
| Oktober........
2,973
42.5
4,028
57.5
7,001
100.0
November.......
3,175
42.8
4,249
57.2
7,424
100.0
1 December........
2,824
42.5
3,824
57.5
6,648
100.0 !
1937
Januari........
3,290
42.1
4,528
57.9
7,818
100.0 1
1 Februari........
3,301
42.0
4,561
58.0
7,862
100.0
i Mars..........
2,768
41.1
3,972
58.9
6,740
100.0
1 April.........
2,421
42.8
3,238
57.2
5,659
100.0
Maj..........
1,912
46.1
2,235
1,828
53.9
4,147
100.0
Juni..........
1,682
47.9
52.1
3,510
100.0
Juli..........
1,521
50.2
1,506
49.8
3,027
100.0
Augusti........
1,407
52.5
1,273
47.5
2.680
100.0
] September.......
1,238
53.8
1,064
46.2
2,302
100.0
j Oktober........
1,025
47.9
1,114
52.1
2,139
100.0
] November.......
1,194
48.9
1,250
51.1
2,444
100.0
j December........
995
45.0
1,217
55.0
j 2,212
loo.o
Fördelningen av reservarbetarna vid slutet av de olika månaderna efter
hänvisning från städer och från landsbygd angives i tab. 17.
46
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr ‘285.
Tab. IS. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med
hänsyn tili arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. “/d 1937.
Län
1
Total-
antalet
från
länet
hän-
visade
Därav sysselsatta vid
arbetsplats inom länet
Dagkolonister
Antal
i % av
total- antalet
Antal
i % av
å arb. pl.
i länet sys- selsatta
hela
antalet
Stockholms stad........
300
58 1
19.3
Stockholms..........
36
36
100.0
18
50.0
50.0
Uppsala .....''......
1
—
—
—
—
—
Södermanlands.........
—
—
—
—
—
—
! Östergötlands..........
33
5
15.2
—
—
—
Jönköpings ...........
67
67
100.0
65
97.0
97.0
Kronobergs ..........
—
—
—
—
—
—
Kalmar............
36
36
100.0
19
52.8
52.8
Gotlands............
—
—
—
—
—
—
Blekinge............
118
113
95.8
51
45.1
43.2
Kristianstads..........
—
—
—
—
—
—
Malmöhus...........
174
100
57.5
60
60.0
34.5
Hallands............
2
_
—
—
—
—
Göteborgs stad.........
230
62
27.0
( 29
j 332
46.8
27.0
Göteborgs och Bohus län i övrigt
398
322
80.9
155
48.1
38.9
Älvsborgs ...........
32
22
68.8
—
—
—
Skaraborgs...........
8
—
—
—
—
—
Värmlands...........
14
9
64.3
—
—
—
Örebro .............
15
15
100.0
1
6.7
6.7
Västmanlands.........
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs..........
6
6
100.0
4
66.7
66.7
| Gävleborgs...........
98
33
33.7
12
36.4
12.2
j Västernorrlands.........
342
212
62.0
51
24.1
14.9
| Jämtlands...........
—
—
—
—
—
—
Västerbottens..........
16
14
87.5
10
71.4
62.5
Norrbottens..........
209
136
65.1
22
16.2
10.5
Summa
2,135
1,188
55.6
588
49.5
27.5
Av tab. 17 framgår bl. a., att under juli—september 1937 reservarbetsstyrkan
till mer än hälften utgjordes av arbetslösa från städerna. Detta sammanhänger
med de åtgärder kommissionen vidtagit för mötande av det starka
behovet av arbetskraft till jordbruket under sommarmånaderna. Den
hemsändning av reservarbetare och minskning av hänvisning av nya reservarbetare,
som i detta syfte ägde rum, kom, som naturligt är, att främst beröra
landsbygdens arbetslösa. Därtill kommer givetvis, att de ökade sysselsättningsmöjligheterna
under högsommaren medfört en proportionellt större
minskning av antalet hjälpsökande på landsbygden än i städerna. Emellertid
rekryterades även under övriga delar av året en större del av arbetsstyrkan
vid statliga reservarbeten från städerna än under tidigare år, vilket sammanhänger
med kommissionens strävan att begränsa kontantunderstödsverksamheten.
1 På arbetsplatser inom Stockholms län. — 2 På arbetsplatser inom Hallands län.
47
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Talj. 19. Antalet frän olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta (enligt månadsrapporterna)
vid vissa tidpunkter åren 1936—1937.
19 3 6
19 3 7
31/
/ 1
30/4
31/7
31/l0
31/l
3%
31/?
31/io
bela
an-
talet
därav
hela !
an- talet
därav
städer
lands-
bygd
städer
lands-
bygd
422
289
1,054
920
920
_
711
567
413
242
242
—
427
399
220
166
29
137
225
213
59
33
6
27
102
30
12
6
—
6
«
8
2
1
—
1
23
19
3
2
1
i
6
2
—
1
1
—
156
129
164
132
132
—
151
103
42
30
30
—
132
lil
50
89
66
23
187
103
60
65
49
16
125
132
45
31
i
30
53
17
—
—
—
—
434
257
96
126
90
36
187
117
41
o3
33
—
2
_
_
—
_
—
—
i
1
—
1,255
1,030
511
415
110
305
560
370
148
133
36
97
95
71
13
6
—
6
41
19
—
—
—
—
728
479
627
549
502
47
651
442
237
179
172
7
78
55
28
26
16
10
43
23
4
8
8
—
412
268
747
516
516
—
487
321
303
207
207
—
1,898
1,715
1,349
1,153
180
973
1,333
932
508
392
94
298
113
'' 88
65
50
44
6
105
5S
33
16
16
—
108
99
83
56
46
10
63
40
12
7
7
—-
719
471
353
239
13
226
242
163
32
10
2
8
449
400
231
139
31
108
118
100
32
31
22
9
129
52
14
7
7
—
17
17
—
—
—
—
599
458
354
229
—
229
213
152
18
6
4
575 395
532
283
199
84
287
301
186
84
80
4
1,066
1,085
1,561
968
23
945
1,090
904
521
428
8
420
98
68
24
9
3
6
25
12
—
—
—
—
190
158
149
lis
_
118
123
70
28
17
—
17
1.013
877
1,014
766
44
722
| 894
605
348
215
9
206
11,348
9,140 9,299
7,001
2,973
4,028
7,818
5,659
8,027
2,139
1,025
1,114
5,240
4,44l\ 4,940
3,68fl,512
2,169
3,670
2,715
1,760
1,204
573
631
Län
Stockholms stad
Stockholms . . .
Uppsala . . . .
Södermanlands
Östergötlands .
Jönköpings . .
Kronobergs . .
Kalmar . . .
Gotlands . . .
Blekinge . . .
Kristianstads .
Malmöhus . .
Hallands . . .
Göteborgs stad
Göteborgs o. Bohus
län i övrigt
Älvsborgs . .
Skaraborgs . .
Värmlands . .
Örebro ....
Västmanlands
Kopparbergs .
Gävleborgs . .
Västernorrlands
Jämtlands . .
Västerbottens .
Norrbottens
Hela riket
Därav familjeförsörjare
. .
Såsom tidigare antytts, har kommissionen sökt att i möjligaste mån bedriva
arbetet med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika landsdelar, i
den män så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den för arbetenas bedrivande
uppgjorda planen. Av tab. 18, vilken angiver läget den 30 september
1937, framgår att det var möjligt att bereda större delen av reservarbetarna
arbete i närheten av hemorten. 1 genomsnitt 55.C °/o (1936 58.1 %>) av de
statliga reservarbetarna sysselsattes vid nämnda tidpunkt inom hänvisningslänet.
Medan dagkolonisterna 1936 utgjorde i genomsnitt 25.8 %> av hela
antalet reservarbetare, var motsvarande andel 1937 27.5 %.
Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter liänvisningslän samt antalet
familjeförsörjare bland reservarbetarna vid vissa tidpunkter under året
framgår av tab. 19.
48 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 20. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1929—1937. Medeltal,
Av-
Till-
komna
per
vecka
Omsättning
per vecka
De avgångna fördelade efter orsaken till avgången
Ar oell
månad
Ar-
bets-
styrka
gång-
na
per
vecka
Antal
% av
arbets-
styr-
Arbete i
öppna
marknaden
Egen
begäran
Statens
A.K:s
beslut
Sjukdom
eller
olycksfall
Avsked
kan
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
1929—1935
1929 . . .
2,127
124
104
228
10.7
23
18.6
j 52
41.9
34
27.4
13
10.5
2
1.6
1930 . . .
2,337
114
145
259
11.1
22
19.3
53
46.5
21
18.4
15
13.2
3
2.6
1931 . . .
6,592
229
340
569
8.6
47
20.5
114
49.8
33
14.4
28
12.2
7
3.1
1932 . . .
14,725
372
481
853
5.8
55
14.8
129
34.7
127
34.1
45
12.1
16
4.3
1933 . . .
20,167
514
550
1,064
5.3
53
10.3
108
21.0
287
55.8
57
11.1
9
1.8
1934 . . .
23,385
801
850
1,651
7.1
128
16.0
238
29.7
291
36.3
124
15.5
20
2.5
1935 . . .
17,888
717
568
1,285
7.2
98
13.7
217
30.3
286
39.9
107
14.9
9
1.2
1936
Januari .
11.907
373
309
682
5.7
31
8.3
163
43.7
117
31.4
51
13.7
11
2.9
Februari .
11,922
474
401
875
7.S
37
7.8
105
22.2
237
50.0
91
19.2
4
0.8
Mars . . .
10,980
501
279
780
7.1
68
13.6
119
23.7
226
45.1
85
17.0
3
0.6
April . .
10,139
483
312
795
7.8
81
16.8
158
32.7
182
37.7
56
11.6
6
1.2
Maj . . .
10,081
598
793
1,391
13.8
120
20.1
140
23.4
281
47.0
54
9.0
O
O
0.5
Juni . . .
11,503
429
501
930
8.1
122
28.4
161
37.5
83
19.4
57
13.3
6
1.4
Juli . . .
10,657
453
236
689
6.5
115
25.4
185
40.8
81
17.9
65
14.4
7
1.5
Augusti .
9,612
376
133
509
5.3
66
17.6
125
33.2
118
31.4
61
16.2
6
1.6
September
8,703
346
152
498
5.7
59
17.0
128
37.0
100
28.9
55
15.9
4
1.2
Oktober .
7,808
340
159
499
6.4
34
10.0
88
25.9
165
48.5
50
14.7
3
0.9
November
7,678
281
399
680
8.9
24
8.5
78
27.8
120
42.7
51
18.2
8
2.8
December
8,004
375
300
675
8.4
20
5.3
44
11.7
268
71.5
40
10.7
3
0.8
1937
Januari .
7,624
362
457
819
10.7
28
7.7
117
32.3
170
47.0
44
12.2
3
0.8
Februari .
8.215
319
326
645
7.9
40
12.5
lil
34.8
82
25.7
83
26.0
3
1.0
Mars . .
7,805
430
149
579
7.4
39
9.1
83
19.3
238
55.3
66
15.4
4
0.9
April . .
6,661
416
247
663
10.0
90
21.6
209
50.3
65
15.6
49
11.8
3
0.7
Maj . . .
5.314
552
306
858
16.1
125
22.6
144
26.1
236
42.8
40
7.2
7
1.3
Juni . . .
4,977
357
280
637
12.8
72
20.2
51
14.3
196
54.9
20
5.6
18
5.0
Juli . . .
4,837
222
207
429
8.9
60
27.0
96
43.2
45
20.3
19
8.6
2
0.9
Augusti .
4.691
187
130
317
6.8
30
16.1
67
35.8
65
34.8
21
11.2
4
2.1
September
4,223
216
67
283
6.7
33
15.3
57
26.4
109
50.4
16
7.4
1
0.5
Oktober .
3,495
261
83
344
9.8
17
6.5
38
14.6
189
72.4
12
4.6
5
1.9
November
2,738
282
188
470
17.2
14
5.0
37
13.1
213
75.5
16
5.7
2
0.7
December
2,484
161
79
240
9.7
5
3.11
27
16.8
114
70.8
12
7.4
3
1.9
Under år 1937 avslutades 116 såsom statliga reservarbeten bedrivna företag.
Därjämte blevo 13 dylika företag i det allra närmaste färdigställda. Dessa
senare kunna dock av olika orsaker icke överlämnas till respektive uppdragsgivare
förrän under försommaren 1938.
Hänvisning till och avgång från de statliga reservarbetena redovisas i tab.
20. Omsättningen uttryckes genom summan av tillkomna och avgångna arbetare
i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Vid nyrekrytering av
hela arbetsstyrkan under en vecka skulle omsättningstaiet för veckan sålunda
bliva 200 (100 + 100). Av tabellen framgår, att omsättningen under
år 1937 var större än den varit något år sedan 1930. I tabellen redovisas
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
49
Tab. 21. lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika
delkostnaderna i procent av arbetenas brnttokostnader.
1934-
-1935
_
1935-
1936
1936-
1937
Per
Per
Per
års-
dag
%
års-
dag
%
års-
dag
*
Central förvaltning1.......
0:14
l.s
0: 21
2.1
0:39
3.3
Arbetsplatsernas kostnader:
Arbetslöner, effektiva.......
4: IS
47.7
4:10
40.5
4: 14
34.8
> , ineffektiva......
0:04
0.5
0: 03
0.3
0:04
0.4
> , specialarbetare ....
0: 52
5.9
0: 67
6.6
0: 96
8.0
Summa löner
4: 74
54.1
4: 80
47.7
5: 14
43.2
Ortstillägg............
0: 22
2.5
0:41
4.1
0:51
4.3
Olycksfall............
0:18
2.0
0:19
1.9
0: 22
1.8
Arbetarnas resor.........
0:06
0.7
0: 06
0.6
0:10
0.9
Förläggni ngs kostnader.......
0:30
3.5
0: 37
3.7
0: 41
3.4
Summa övriga utgifter......
0: 76
8.7
1:03
10.3
1:24
10.4
Summa löner och övriga utgifter
5:50
62.8
5:83
57.7
6:38
53.6
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)1 2........
0: 45
5.1
0:66
6.5
0:83
7.0
Resor..............
0.08
0.9
0:12
1,2
0:17
1.4 |
Förmans- och lagbaspengar ....
0:08
1.0
0:07
0.7
0: 06
0.5 1
Arbetsplatsernas ledningskostnader
0: 61
7.0
0:85
8.3
1:06
8.9
Materialkostnader m. m.:
Materialier............
1:38
15.7
1:56
15.4
1:90
16.0
Transportkostnader ........
1:08
12.3
1:60
15.8
2: 05
17.2
Skadeersättningar.........
0:01
0.1
0:01
0.1
0:01
0.1
Kontorsomkostnader........
0: 04
0.5
0: 05
0.5
0: 08
0.7
Diverse kostnader .........
—
—
—
—
0:01
0.1
Stakningskostnader o. kontrollarvoden
—
—
—
—.
0:01
0.1
Arbetsplatsernas kostnadssumma
8:62
98.4
9:90
97.9
11:50
96.7
Summa centralförvaltn. o. arbetsplatser
8: 76
100.0
10:11
100.0
11:89
100.0 ''
Ersättn. för utfört arbete o. ortstillägg
0: 79
9.0
1:57
15.6
2: 76
23.2
Nettokostnad
7:97
91.0
8: 54
84.4
9: 13
76.8
även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under våren och sommaren
samt början av hösten dominerade i allmänhet de med »arbete i öppna marknaden»
och »egen begäran» betecknade orsakerna. Avgång »på egen begäran»
torde för övrigt ofta innebära, att vederbörande erhållit arbete men ej
lämnat platsledningen besked därom.
Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars,
juni, november och december 1937, sammanhängande med den under dessa
månader framträdande ökningen i efterfrågan å arbetskraft inom jordbruk
respektive skogsbruk.
1 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.
2 D. v. s. efter avdrag av uppdragsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna
Bihang lill riksdagens protokoll Willi, t sami. Nr 28-r>. 4
50
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid de statliga reserrarbetena pr 8-timmars dags
Terke
åren 1935—1937.
(Specialarbetare ej medräknade.)
Månad
1935
1936
1937
kr
kr
kr
Januari.....
4.36
4.87
Februari ....
..........4.35
4.42
4.76
Mars......
4.51
4.72
April.....
..........4.42
4.50
5.08
Maj......
..........4.60
4.66
5.33
Juni......
4.69
5.45
Juli......
..........4.69
4.82
5.66
Augusti ....
..........4.85
4.96
5.74
September . . .
..........4.79
5.01
5.77
Oktober ....
..........4.70
4.93
5.84
November ....
..........4.74
4.79
5.52
December ....
4.70
5.12
Kostnaderna för de statliga reservarbetena under de tre senast förflutna
budgetåren belysas av tab. 21.
Medeldagsförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke för specialarbetare)
vid de statliga reservarbetena under åren 1935—1937 framgå av tab. 22.
Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta förmåner på arbetsplatsen.
Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetama
åtnjuta, exempelvis fri bostad, läkarvård och resor i vissa fall.
Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader
bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i
vilken under de olika tidsperioderna arbeten bedrivits vid reservarbetsplatser
med högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 januari
1937 höjdes lönen vid de flesta reservarbeten till följd av den allmänna
lönerevision, för vilken redogjorts i kommissionens statframställning den
4 december 1936.
Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg under senare hälften
av december 1937 utgjorde 659. De vörö hänvisade från 54 kommuner, av
vilka 38 beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna för ortstilläggen.
Till jämförelse må nämnas, att för motsvarande tid 1936 ortstillägg
åtnjöts av 2,207 familjeförsörjare från 85 kommuner, varav 73 kommuner
beviljats statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg, vilka från den 1
juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet
mot hustru och barn eller, ifråga om änkling, hemmavarande barn och
som hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun
än hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda
reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag, medgåvos under 1937
av kommissionen för familjeförsörjare från 29 kommuner, vilka samtliga
av kommissionen beviljats statsbidrag till ändamålet.
Till ytterligare belysning av frågan om ortstillägg till reservarbetare återgivas
i bilaga 3 två av kommissionen till 1937 års arbetslöshetssakkunniga
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
51
överlämnade tablåer, avseende ifrågavarande förhållanden för senare hälften
av maj och november 1937.
Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo för år 1937 med sammanlagt
511,018 kronor 40 öre, varav 199,236 kronor 14 öre eller 39 °/o av statsmedel
och 311,782 kronor 26 öre eller 61 °/o av kommunala medel.
Medan hyreshjälp tidigare kunnat utgå allenast till person, som samtidigt
åtnjuter dagunderstöd, kan från och med den 1 juli 1937 familjeförsörjare,
som hänvisats till statligt reservarbete, även tilldelas hyreshjälp för den månad,
varunder hänvisningen ägt rum, därest han åtnjutit dylik hjälp för
nästföregående månad. Avsikten med denna föreskrift har varit att bereda
lättnad för reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp, i de svårigheter,
som kunna uppstå för honom att erlägga hyra, som förfaller under tiden
närmast efter hans hänvisning till reservarbetet. Hittills synes emellertid
hjälp i denna form icke hava lämnats av arbetslöshetskommittéerna, enär
ansökan om statsbidrag därtill icke inkommit till kommissionen.
Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts
vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under år
1937, framgår av följande sammanställning.
januari
1937 .
. . 120
maj
1937 . .
. . 86
september 1937
. 54
februari
»
. . 117
juni
. . 43
oktober »
. 76
mars
»
. . 139
juli
. . 44
november »
. 83
april
. . 109
augusti
>
. . 45
december »
. 89
Av de under året vid arkivarbeten sysselsatta arbetslösa utgjordes i januari
och februari 7, i mars och april 8 samt i maj 6 av kvinnor. I juni och
juli funnos inga kvinnor sysselsatta vid dylikt arbete. Under augusti—
december åtnjöt 1 kvinna hjälp i denna form. De flesta »arkivarbetama»
voro försörjningspliktiga.
Kommissionen medgav under året i regel hänvisning till arkivarbete för
samma person för en sammanhängande period av högst 3 månader. Därmed
avsågs att kunna bereda flera personer, tillhörande de kategorier, för
vilka denna hjälp är avsedd, inkomst och för dem nyttigt arbete. De institutioner,
hos vilka arkivarbete bedrivits, ha ofta uttalat sin stora belåtenhet
med den arbetshjälp, de pa detta sätt erhållit. De lia emellertid i många
fall sökt fa hänvisningstiden förlängd för särskilt lämpliga »arkivarbetare»,
men kommissionen har av ovan anförda skäl i allmänhet ansett sig icke böra
tillmötesgå dylika framställningar, då de avsett längre tid.
b. Statskommunala reservarbeten.
Omfattningen av de under åren 1935—1937 bedrivna statskommunala
reservarbetena åskådliggöres av tab. 23. Antalet vid dylika arbeten sysselsatta
undergick en fortsatt minskning, i stort sett svarande mot minskningen
i antalet hjälpsökande under samma tid. Liksom vid de statliga reservar
-
52
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
Tab. 23. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta
vid statskommunalt reservarbete åren 1935—1937.
Månad
19 3 5
19 3 6
19 3 7
Antal
kommuner
Antal
sysselsatta
Antal
kommuner
Antal
sysselsatta
Antal
kommuner
Antal
sysselsatta
Januari........
407
12,221
207
6,417
95
3,047
Februari........
426
12,662
197
6,209
98
3,132
Mars.........
445
12,851
188
5,865
95
3,005
April.........
414
11,780
186
5,631
89
2,775
Maj..........
353
10,843
187
5,655
81
2,242
Juni..........
325
10,168
161
4,940
70
2,017
Juli..........
299
9,132
146
4,223
61
1,643
Augusti........
251
8,325
119
3,438
52
1,394
September.......
223
7,232
108
3,302
51
1,387
Oktober :.......
212
6,626
105
3,181
53
1,449
November.......
220
6,845
101
3,090
55
1,476
| December.......
199
6,207
97
3,134
59
1,507
betena och av samma orsak sysselsattes under juli—september 1937 ett något
större antal arbetare vid de statskommunala reservarbetena än de i framställningen
den 5 mars 1937 beräknade styrkorna å 1,300 man under juli och
1,200 man under augusti och september. Under oktober, november och
december hölls emellertid en mindre arbetsstyrka än beräknade 1,500, 1,800
och 2,000 man. Denna minskning berodde emellertid icke på åtgärder från
kommissionens sida utan helt på att flertalet kommuner, som bedrevo statskommunala
reservarbeten, vanligen av tekniska skäl ej till fullo utnyttjade
givna sysselsättningstillstånd.
Kommissionen iakttog under år 1937 återhållsamhet med beviljande av
nya statskommunala reservarbeten. I tab. 25 lämnas en sammanställning
Tab. 24. Beräknade kostnader för under åren 1935, 1936 och 1937 beviljade stats
k
o ni in ii it al a reservarbeten.
Månad
19 3 5
19 3 6
19 3 7
Samtliga
kostnader
kr
därav för all- männa vägar
kr
Samtliga
kostnader
kr
därav för all- männa vägar
kr
Samtliga
kostnader
kr
därav för all- männa vägar
kr
Januari . .
2,219,910
738,590
1,726,117
663,110
620,660
49,300
Februari . .
1,908,315
475,850
1,234,229
467,045
467,635
—
Mars . . .
1,987,865
555,300
724,680
308,640
265,190
60,430
April . . .
863,895
137,505
278,240
3,150
47.396
24,846
Maj ....
1,692,025
58,490
291,440
58,320
97.930
—
Juni . . .
314,297
78,100
254,835
57,450
133,280
—
Juli ....
205,053
109,100
155,290
77,700
247,631
108,921
Augusti . .
1,537,485
1,108,220
15,410
15,410
122,360
—
September .
821,400
234,900
189,760
131,115
114,240
52,691
Oktober . .
801,995
374,380
444,220
173,890
123,854
44,629
November .
1,440,270
—
1,836,885
190,020
1,248,235
178,700
December .
1,330,681
195,150
1,178,120
443,970
166,908
16,183
Summa
15,123,191
4,065,585
8,329,226
2,589,820
3,655,319
535,700
Winga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285. 53
Tab. 25. Statskommunala reservarbetare, fördelade på städer oell landsbygd
åren 1935—1937.
År och månad
Städer
Landsbygd
Hela riket
Antal
%
Antal
%
Antal
1935
Januari..............
5,060
41.4
7,161
58.6
12,221
Februari.............
5,205
41.1
7,457
58.9
12,662
Mars...............
5,322
41.4
7,529
58.6
12,851
April...............
5,036
42.8
6,744
57.2
11,780
Maj ...............
Juni...............
4,438
40.9
6,405
59.1
10,843
3,826
37.6
6,342
62.4
10,168
Juli...............
3,378
37.0
5,754
63.0
9,132
Augusti..............
3,184
38.2
5,141
61.8
8,325
September............
2,777
38.4
4,455
61.6
7,232
Oktober..............
2,528
38.2
4,098
61.8
6,626
November.............
2,761
40.3
4,084
59.7
6,845
December.............
2,787
44.9
3,420
55.1
6,207
19:16
Januari..............
3,102
48.3
3,315
51.7
6,417
Februari.............
2,990
48.2
3,219
51.8
6,209
Mars...............
2,996
51.1
• 2,869
48.9
5,865
April...............
3,026
53.7
2,605
46.3
5,631
Maj...............
2,727
48.2
2,928
51.8
5,655
Juni...............
2,234
45.2
2,706
54.8
4,940
Juli...............
1772
42.0
2,451
58.0
4,223
Augusti..............
1,446
1,437
42.1
1,992
57.9
3,438
September............
43.5
1,865
56.5
3,302
Oktober..............
1,385
43.5
1,796
56.5
3,181
November.............
1,451
47.0
1,639
53.0
3,090
December.............
1,688
53.9
1,446
46.1
3,134
1937
Januari..............
1,714
56.3
1,333
43.7
3,047
Februari.............
1,803
57.6
1,329
42.4
3,132
Mars...............
1,752
58.3
1,259
41.7
3,005
April...............
1,595
57.5
1,180
42.5
2,775
Maj ...............
Juni...............
1.164
51.9
1,078
48.1
2,242
1,002
49.7
1,015
50.3
2,017
Juli..............
820
49.9
823
50.1
1,643
Augusti..............
675
48.4
719
51.6
1,394
September.............
668
48.2
719
51.8
1,387
Oktober..............
719
49.6
730
50.4
1,449
November.............
691
46.8
785
53.2
1,476
December.............
770
51.1
737
48.9
1,507
rörande beräknade kostnader för de under åren 1935—1937 beviljade statskommunala
reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell
angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna
vägar.
Kostnaderna för andra under år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till
3,119,619 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostna
-
54
Bilaga till Kungl. May.ts proposition nr 285.
Tab. 26. Antalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta vid vissa
tidpunkter åren 1936 och 1937.
Län
19 3 6
19 3 7
31 /j
3%
31 h
31/l0
31/i
3%
31/?
31/io
hela
an-
talet
därav
hela
an-
talet
därav
städer
lands-
bygd
städer
lands-
bygd
Stockholms stad .
650
694
401
326
326
551
511
267
247
247
_ j
Stockholms ....
94
80
24
23
—
23
29
24
—
—
—
—
Uppsala.....
148
37
57
36
—
36
—
—
—
—
—
—
Södermanlands . .
76
68
—
—
—
''-
—
4
—
—
—
—
Östergötlands . . .
9
—
12
Jönköpings ....
202
220
121
99
99
—
96
83
26
—
—
- i
Kronobergs ....
80
83
43
45
10
35
37
22
10
—
—
- I
Kalmar.....
420
387
224
160
127
33
115
64
49
41
41
—
Gotlands.....
55
50
—
—
—
—
3
34
—
16
16
—
Blekinge.....
527
346
194
155
83
72
141
115
3
—
—
—!
Kristianstads . . .
17
39
5
—
—
—
4
9
—
—
—
—
Malmöhus ....
462
505
294
230
220
10
225
286
141
146
141
5
Hallands.....
115
141
60
24
24
—
83
40
37
10
10
- !
Göteborgs stad . .
172
168
• 163
147
147
—
44
83
64
50
50
—
Göteborgs och Bohns
län i övrigt . .
671
791
662
513
144
369
509
426
342
356
90
266
Alvsborgs ....
222
143
44
21
—
21
78
41
31
—
—
—
Skaraborgs ....
109
70
32
—
—
—
53
35
6
6
6
—
Värmlands ....
299
259
197
141
19
122
65
28
14
5
—
5
Örebro ......
108
132
72
75
75
—
83
41
15
6
6
—
Västmanlands . .
44
18
—
_
—
—
4
—
—
—
—
Kopparbergs . . .
90
57
lil
59
59
18
20
18
16
—
16
Gävleborgs ....
301
238
250
221
110
lil
219
174
103
120
110
10
Västernorrlands . .
1,065
816
1,017
821
—
821
538
615
495
406
O
404
Jämtlands ....
91
52
55
5
—
5
—
—
—
—
—
—
Västerbottens . . .
161
150
90
16
—
16
46
52
—
—
—
—
Norrbottens . . .
229
87
95
64
1
63
110
34
22
24
—
24
Hela riket
6,417
5,631
4,223
3,181
1,385
1,796
3,047
2,775
1,643
1,449
719
730
Därav familie-
försörjare
5,487
4,885
3,802
2,804
1,241
1,563
2,888
2,625
1,533
1,353
654
699
der, vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljan
-
de sammanställning.
Arbetskostnader .................................... kronor 1,928,875
Materialkostnader med statsbidrag.................... » 671,994
Kostnader utan statsbidrag .......................... » 518,750
Summa kronor 3,119,619.
De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill
den 31 december 1937 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till omkring
10.5 milj. kronor, varav 4.3 milj. kronor för allmänna vägar.
Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgöras till övervägande
del av familjeförsörjare. Fr. o. m. senhösten 1936 har föreskrivits, att, där
55
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 27. Medeldagsförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8-timmara
dagsverke åren 1935—1937.
(Specialarbetare ej medräknade.)
Månad
1935
kr
193G
kr
1937
kr
Januari.........
. . . . 5.21
5.63
6.33
Februari .......
. . . . 5.25
5.71
6.38
Mars..........
. . . . 5.32
5.77
6.49
April.........
5.83
6.64
Maj...........
5.93
6.87
Juni..........
. . . 5.59
5.88
6.79
Juli..........
. . . 5.59
5.88
6.72
Augusti.........
. . . . 5.72
5.92
6.97
September........
... 5.69
5.93
6.80
Oktober.........
. . . 5.61
5.94
6.90
November........
. . . 5.61
5.99
6.71
December........
. . . 5.69
6.03
6.42
ej kommissionen på särskild framställning medgivit undantag, personer
under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast för såvitt
de ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn.
Den omfattning, vari den statskommunala arbetslinjen kommit till användning
för städer och landsbygd, framgår av de uppgifter, som återfinnas
i tab. 25.
Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs
stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 26 gjorda sammanställningen.
Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare
företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen
angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen
funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.
Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren
1935—1937 redovisas i tab. 27.
Dessa medeldagsförtjänster voro under 1937 liksom tidigare avsevärt
högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande
förklaras därmed, att de statskommunala reservarbetena i väsentligt
större utsträckning än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis
högre reservarbetslön. De variationer i lönerna, som återspeglas
i tabellen, bero — i likhet med motsvarande förhållande för de statliga reservarbetena
— delvis på i vad mån statskommunala reservarbeten under respektive
månader bedrivas inom kommuner med högre eller lägre lönelägen.
Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning
och under år 1937 endast i Stockholm, anordnats arkivarbeten för kontorister
och med dem jämställda.
Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, utgår statsbidrag
å totalkostnaden och med en bidragsprocent, som efter förslag av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen fastställes av kommissionen eller, i fall då högre
bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Maj:t. För andra statskommunala re
-
56
Bilaga lill Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 28. Omfattningen av statsbidrag över 50 * till arbetslöner vid statskommnnala
reservarbeten. Antal kommuner.
Period
55 %
60 %
65 %
70 *
75 %
80 %
85 %
90 %
95 %
Samma
Städer.
|
>/7 1934—28, 2 1935 .
• i 8
1
1
_
_
2
3
1
16
Vs—31/ia 1935 . . .
• 1 1
—
2
1
2
_
1
_
7
‘/i—S1/is 1936 . . .
1
3
_
1
_
_
5
Vi—S1/u 1937 . . .
2
1
1
—
—
—
—
—
4
Landsbygd.
V? 1934—28/a 1935 .
. 18
27
31
18
15
17
12
10
31
179
V»—S1/u 1935 . . .
. 1 12
25
15
13
9
11
11
10
23
129
Vi—SI/i3 1936 . . .
14
10
13
5
9
8
2
5
12
78
V»—31/12 1937 . . .
4
2
5
5
5
2
3
7
4
37
Hela riket.
i ‘A 1934—28/2 1935 .
. 1 26
28
32
18
15
19
15
11
31
195
! V#-”/» 1935 .. .
. ! 13
25
17
14
11
11
12
10
23
136
I V—31/!» 1936 . . .
. 14
11
16
5
10
8
2
5
12
83
i ''/i—1«/« 1937 . . .
6
3
6
5
5
2
3
7
4
41
servarbeten utgår visst statsbidrag å arbetslöner och bidrag med i regel lägre
andel å materialkostnader.
Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgår till arbetskostnader vid
andra statskommunala reservarbeten än å allmänna vägar inom en kommun,
är densamma, som gäller för dagunderstödsverksamhet inom kommunen,
med de undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetskostnaderna
aldrig sättes lägre än 30 %. Bidragsprocenten fastställes enligt de från den
1 juli 1936 gällande bestämmelserna av kommissionen, därest fråga är örn
en bidragsprocent, icke överstigande 75 %>. Högre bidragsprocent bestämmes
av Kungl. Maj:t. Den period, för vilken procentsats fastställes, har
tidigare i regel omfattat ett halvår men utgör från och med år 1936 ett kalenderår.
Den bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete,
skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla
för arbetet i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom
sådant, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under senare perioder,
varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet härmed har
varit att möjliggöra för kommunerna att kunna på förhand överblicka och
med större säkerhet, än vad tidigare varit fallet, bedöma de ekonomiska konsekvenserna
av sådana arbetens bedrivande.
Uppgift angående antalet kommuner, för vilka statsbidragsprocenten till
kostnaderna för arbetslöner vid statskommunala reservarbeten under år 1937
fastställdes till mer än 50 %>, återfinnes i tab. 28, vari även lämnas uppgift
om fördelningen i förevarande hänseende mellan städer och landsbygd.
På grund av Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut om giltighetstiden för den
för statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgingo emellertid
förhöjda statsbidrag till vissa arbeten i ett väsentligt större antal kommuner,
än som framgår av sammanställningen.
57
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Nedgången i antalet kommuner, som erhöllo förhöjt statsbidrag, var direkt
beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgav hjälpverksamhetens
nedläggande. Då arbetslöshetens omfattning inom en kommun
är en av de faktorer, som påverka statsbidragets storlek, bidrog arbetslöshetens
minskning även till sänkning av statsbidragsprocenterna och sålunda
även till en reducering av det antal kommuner, som medgåvos statsbidrag
utöver 50 °/o.
Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen under samma period beviljade statskommunala reservarbeten.
I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell andel,
särskilt då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose jämväl
andra statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda utgingo
under detta år statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande
av flygfält, med 60 % och däröver för fyra städer, vilkas bidragsprocent
för övriga statskommunala reservarbeten var avsevärt lägre.
För arbeten av kulturhistorisk art (utgrävningar och restaureringsarbeten
i fråga om äldre byggnadsverk) m. m. utgingo likaledes statsbidrag
under året med högre bidragsprocent än den för respektive kommuner
eljest gällande.
Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid
andra statskommunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar,
beviljades i regel med en bidragsprocent av något mer än hälften av den för
arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten. Större procentuell andel
fastställdes för några kommuner med stor och långvarig arbetslöshet och
högt skattetryck. Å andra sidan tog kommissionen under senare delen av
år 1937 som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader, då det på
grund av arbetslöshetens omfattning och för undvikande av kontantunderstödsverksamhet
ansetts nödvändigt att medgiva anordnandet av statskommunala
reservarbeten i sådana städer, för vilka med hänsyn till skattetrycket
fastställts en lägre bidragsprocent för arbetskostnader. Så var fallet beträffande
vissa arbeten i Stockholm, Landskrona, Halmstad, Kristinehamn och
Gävle.
Den fortgående förbättringen på arbetsmarknaden medförde, att i många
kommuner pågående statskommunala reservarbeten nedlades. Ofta reserve
-
Tab. 29. Antal statskommunala reservarbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört
att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, samt uppgift
örn beviljade oell avarbetade kostnader.
r ■
Av kommissionen
Därav säsom
T i (1
Antal arbets-
beviljade total-
reservarbete
företag
kostnader
avarbetat
kronor
kronor
>/i 1934—8°/o
V 7 1935—8>
1935 ..........
23
1,137,020
674,525
1936 ..........
100
5,551,823
3,726,326
7, 1936—80/o
1937 ..........
186
9,081,202
6,397,316
! >/, 1937—87»
1937 ..........
22
832,550
615,690
58
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
rades därvid arbetsobjekt för framtida hjälpbehov, men i andra fall funno
kommunerna anledning att själva i öppna marknaden färdigställa de nedlagda
arbetena i enlighet med kommunernas åtaganden vid statsbidragets beviljande.
I tab. 29 ha sammanställts vissa uppgifter rörande dylika arbeten,
vilka efter den 31 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Den
markerade ökningen fr. o. m. den 1 juli 1936 torde i mycket hög grad sammanhänga
med att efter nämnda dag kommuner, inom vilka funnits tillfälligt
nedlagda statskommunala reservarbeten, från kommissionen erhållit meddelande
därom, att med hänsyn till det förbättrade arbetslöshetsläget tillstånd
till arbetenas återupptagande icke kunde förväntas inom den närmaste
framtiden samt uppmaning att söka färdigställa dessa arbeten utan bidrag
från kommissionen. Då kommunerna i stor utsträckning villigt tillmötesgått
dessa uppmaningar, lia en mängd arbeten, som eljest skulle ha förblivit
nedlagda under längre tid, färdigställts och tidigare kommit till avsedd nytta.
c. Kommunala reservarbeten.
Antalet vid rent kommunala reservarbeten under åren 1935—1937 sysselsatta
hjälpsökande belyses i tab. 30, i vilken även intagits uppgifter om antalet
vid statliga och statskommunala reservarbeten under samma tidsperiod
sysselsatta.
Vid kommunala reservarbeten sysselsattes i genomsnitt under år 1937
1,525 man, d. v. s. ungefär av det antal arbetslösa, som meddelades hjälp
genom reservarbete. Då motsvarande antal och andel 1936 var 2,407 och
7o> var sysselsättningen vid kommunala rcservarbeten relativt större under
1937 än under 1936.
Tab. 80. Arbetslinjens omfattning åren 1035—1937.
Månad
Antal s
y s s
e 1 s
att
a
Summa sysselsatta
vid olika slag av
reservarbeten
i % av bela an- talet rapporterade
hjälpsökande
arbetslösa
vid statliga
reservarbeten 1
vid stats- kommunala
reservarbeten
vid kommunala
reservarbeten
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
Jan. .
19,190
11,348
7.818
12,221
6,417
3,047
5,318
3,885
2,885
36,729
21,650
13,750
39.3
35.3
41.0
Febr.
19,232
11,088
7,862
12.662
6,209
3,132
5,543
3,709
2,751
37,437
21,006
13,745
41.7
36.1
43.9
Mars .
19,392
10,171
6,740
12,851
5,865
3,005
4,674
3,468
2,276
36,917
19,504
12,021
44.2
36.7
43.3
April
17,345
9,140
5,659
11,780
5,631
2,775
3,455
2,672
1,790
32,580
17,443
10,224
43.4
37.4
46.0
Maj .
18.878
10,578
4,147
10,843
5,655
2,242
2,813
2,164
1,417
32,534
18,397
7,806
53.2
53.2
49.3
Juni .
20,398
10,453
3,510
10,168
4,940
2,017
2,697
1,929
1,098
33,263
17,322
6j625
65.0
67.0
58.0
Juli .
18,215
9,299
3,027
9,132
4,223
1,643
2,200
1,734
863
29,547
15,256
5,533
69.4
70.9
56.5
Äng. .
16,288
8,184
2,680
8,325
3,438
1,394
2.551
1,673
832
27,164
13,295
4^906
65.1
64.0
51.2
Sept..
14,356
7,479
2,302
7,232
3,302
1,387
2,759
1,575
875
24,347
12,356
4,564
59.1
59.1
46.7
Okt. .
13,320
7,001
2,139
6,626
3,181
1,449
2,833
1,702
989
22,779
11,884
4,577
48.4
48.1
Nov. .
13,181
7,424
2,444
6,845
3,090
1,476
3,301
2,220
1,285
23.327
12,734
5,205
43.1
44.3
32-2
Dec. .
11,389
6,648
2,212
6,207
3,134
1,507
3,154
2,152
1,268 1
20,750
11,934
4,987
35.8
38.7
26.6
1 Enligt mänadsrapporterna, ej efter styrbebeskeden från arbetsplatserna.
Bilaga till Kungl. Majds proposition nr 285.
59
2. Understödslinjen.
a. Dagunderstöd.
Dagunderstödsverksamheten har av kommissionen alltid behandlats allenast
såsom supplement till den arbetslöshetshjälp, som kunnat lämnas i form
av reservarbete. Den har även under år 1937 bedrivits i begränsad omfattning
och huvudsakligen förekommit under vintermånaderna, då, på grund
av det ökade hjälpbehovet och de av årstiden orsakade svårigheterna att bedriva
arbeten i det fria, hjälp måst lämnas ett antal kommuner i form av
statsbidrag till dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens omfattning under
året redovisas i tab. 31, i vilken även lämnas jämförelsesiffror för åren
Tab. 81. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamliet med statsbidrag, och
antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1937.
Månad
19 3 5
19 3 6
19 3 7
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Kom-
muner
Dag-
under-
stödda
Januari............
114
16,129
82
11,226
50
5,497
Februari...........
114
17,450
86
13,305
54
6,073
Mars.............
82
15,962
74
12,982
52
5,774
April.............
63
11,859
60
9,321
37
3,565
Maj.............
24
4,335
14
2,901
12
1,506
Juni.............
3
249
5
465
2
140
Juli.............
9
598
—
—
—
—
Augusti............
9
400
—
—
—
—
September..........
9
260
—
—
—
—
Oktober............
15
807
4
142
3
167
November...........
45
3,336
22
1,968
18
1,284
December...........
76
7,685
56
4,211
42
3,251
1935 och 1936. Av tabellen framgår, att dagunderstöd under juli, augusti
och september månader 1937, liksom under motsvarande tid 1936 kunde helt
undvikas. Kommissionen fann sig emellertid böra lämna medgivande till
påbörjande under oktober 1937 av dagunderstödsverksamhet i 3 kommuner
i Västernorrlands län, nämligen Alnö, Skön och Timrå, vilka vid denna tid
besvärades av en ökad arbetslöshet bland sågverksarbetare. Senare tillkommo
liknande svårigheter för en del andra kommuner i sågverksdistrikten
samt för vissa stenindustrikommuner och slutligen, under sista delen av året,
nödgades man tillgripa dagunderstödsverksamhet jämväl för arbetslöshetsklientelet
i storstäderna och en del medelstora städer. På grund av att de
arbetslösas sysselsättande vid reservarbeten, statliga och statskommunala,
ansetts böra begränsas, kom dagunderstödsverksamheten under innevarande
budgetår att bli av förhållandevis större omfattning än under nästföregående
budgetår. För att förebygga de olägenheter i vissa avseenden, som medfölja
60
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 32. Antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare), fördelade på län vid vissa
tidpunkter åren 1935—1937.
Antal dagnu
derstödd
a
Län
3 Vi
30/4
31h
31/l0
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
Stockholms stad .
3,797
2,141
1,086
3,093
1,474
433
Stockholms . . .
364
157
59
75
100
25
_
_
_
_
_
_
Uppsala.....
238
90
—
60
—
25
—
—
—
-
-
—
Södermanlands . .
32
23
Ostergötlands . .
364
335
159
175
250
100
—
—
—
—
—
—
Jönköpings . . .
Kronobergs . . .
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kalmar.....
310
174
113
—
36
25
—
—
—
—
—
Gotlands ....
40
—
—
■ _
_
_
—
_
_
—
—
—
Blekinge ....
198
55
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
Kristianstads . .
30
Malmöhus ....
1,734
1,366
965
809
1,002
475
_
_
_
_
_
Hallands ....
40
22
5
—
12
Göteborgs stad . .
Göteborgs o. Bohus
2,900
1,600
513
2,328
1,300
300
—
—
—
—
—
län i övrigt . .
849
707
322
517
194
139
543
—
—
496
5
—
Älvsborgs ....
103
20
—
60
—
44
—
—
—
—
—
—
Skaraborgs . . ,
50
34
—
_
34
—
—
—
—
—
—
—
Värmlands . . .
674
153
109
240
130
52
15
—
—
10
—
—
Örebro.....
325
99
75
200
143
_
—
_
—
—
—
—
Västmanlands . .
99
Kopparbergs . . .
410
242
—
277
110
Gävleborgs . . .
831
646
200
987
625
203
—
_
—
—
—
—
V ästernorrlands .
2,416
2,736
1,671
2,570
3,256
1,586
—
—
—
301
137
167
Jämtlands ....
Västerbottens . .
—
86
_
_
100
_
_
_
—
—
—
—
Norrbottens . . .
310
540
220
468
555
158
—
—
—
—
—
—
Summa
16,129
11,226
5,497 lil 1,859
9,321
3,565
598
—
—
807
142
167
Antal kommuner
114
83
50
63
60
37
9
—
—
15
4
3
dagunderstödsverksamheten, och även få en viss garanti för att dagunderstöd
skulle tillkomma i första hand personer med stort behov av hjälp, vilka på
grund av ålder eller familjeförhållanden ansågos icke böra utsändas till statliga
reservarbeten utom hemorten, föreskrev kommissionen i regel, att dagunderstöd
med statsbidrag finge utgå till personer under 50 år allenast om
försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn förelåge. Dessa regler
korrespondera mot de inskränkande bestämmelser, som i flertalet fall
lämnats beträffande sysselsättning vid statskommunalt reservarbete. I särskilda
fall medgav kommissionen efter ansökan från respektive arbetslöshetskommittéer,
att dagunderstöd tilldelades även andra arbetslösa än ovan nämnda.
Under tiden 15 december 1937—15 januari 1938 tillämpades dessa inskränkande
bestämmelser endast undantagsvis, enär flertalet statliga reservarbeten
i samband med julhelgen bedrevos i mycket ringa utsträckning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
öl
Tab. 33. Antal kommuner med över 50 < i statsbidrag till dagunderstöd.
Period
55 %
60 %
65 %
70 %
75 %
80 %
85 %
90 *
95 % I
Summa
Städer.
''/t 1934—28/a 1935 . .
6
1
1
O
1
_
11
Vs—S1/i2 1935 ....
—
1
—
2
—
1
4
‘/i—1>Vi» 1936 ....
•/i-87i2 1937 ....
—
1
3
—
1
—
—
—
5
1
1
1
—
o
Landsbygd.
V? 1934—S8,/s 1935 . .
l/s—sy,2 1935 ....
3
9
8
6
4
9
5
6
31
81
3
7
6
4
3
4
7
5
19
58
Vi—S1/n 1936 ....
Vi—S1/is 1937 ....
2
3
9
3
8
6
1
4
13
49
1
2
4
4
4
2
4
7
5
33
Hela riket.
Vt 1934—ss/2 1935 . .
9
10
8
6
4
10
7
7
31
92
V»-31/i2 1935 ....
3
7
7
4
5
4
8
5
19
62
Vi—31,/i2 1936 ....
2
4
12
3
9
6
1
4
54
Vi—1»Via 1937 ....
2
3
5
4
4
2
4
7
5
36
Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning, sedd mot bakgrunden
av förhållandena under tidigare år, då arbetslösheten icke varit så
lokalt betonad som för närvarande, framgår av tab. 32.
Kvinnor hava endast i ett fåtal fall, huvudsakligen i Stockholm, kommit
i åtnjutande av dagunderstöd.
Dagunderstöd lämnas företrädesvis kontant men kan även lämnas in natura.
Under december 1937 utgick dagunderstödet i 32 kommuner med kontanta
belopp, i 5 kommuner in natura och i 5 kommuner såväl kontant som
in natura.
Enligt hjälpkungörelsen äga arbetslöshetskommittéerna såsom villkor för
åtnjutande av dagunderstöd föreskriva viss motprestation (arbetsplikt). Av
de 42 kommuner, som vid utgången av december 1937 utdelade dagunderstöd
med statsbidrag, tillämpade 4 bestämmelserna om arbetsplikt.
Under första kvartalet 1937 medgavs arbetslöshetskommittén i Norrköping
rätt att i samband med kursverksamhet lämna dagunderstöd till arbetslösa
sjömän utan hemortsrätt i vederbörande kommun med högre statsbidrag, 75
procent, än vid övrig understödsverksamhet i staden. I övrigt förekom särskild
understödsverksamhet för sjömän icke under år 1937.
Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek har kommissionen regelmässigt
utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren
samt arbetslösheten i förhållande till folkmängden. Före den 19 juli 1935 togs
därvid hänsyn till arbetslösheten under en nyligen förfluten 6-månadersperiod.
Genom kungl, brev nämnda dag föreskrevs emellertid, på kommissionens
förslag, att arbetslösheten under 12 månader skulle beaktas, varigenom
säsongvariationernas inverkan neutraliserades. Den tid, för vilken statsbidragsprocenten
fastställdes, ändrades samtidigt från 6 månader till ett år.
62
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
Den 20 september samma år uttalade kommissionen i underdånig skrivelse,
att de väsentligt förbättrade arbetsförhållandena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamheten
motivera även lägre statsbidrag än 50 %, vilket
tidigare varit den lägsta andelen för statsbidrag till dagunderstödsverksamhet.
Då detta uttalande icke mötte någon erinran från Kungl. Maj:ts
sida, medgav kommissionen en del kommuner statsbidrag till understödsverksamhet
för år 1936 med mindre än 50, dock lägst 30 °/o. Från och med
år 1937 har gränsen sänkts till 10 procent. För sin avsikt att vidtaga denna
senare ändring redogjorde kommissionen i en underdånig skrivelse den
25 september 1936, däri sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten
alt under vintermånaderna medgiva dagunderstödsverksamhet även i kommuner,
vilka på grund av sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära
den övervägande delen av kostnaderna för understödsverksamheten.
Såsom framgår av tab. 33, beviljades statsbidrag med över 50 % ett antal
kommuner för år 1937. I en del fall, främst då statsbidraget beviljades
med mer än 75 %, fastställdes procentsatsen av Kungl. Maj:t.
Dagunderstöd får per dag och arbetslös utgå högst med ett belopp, som av
kommissionen fastställts i relation till den för kommunen gällande reservarbetslönen
samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt. För närvarande
äro dessa belopp högst 5:60 kronor. I genomsnitt för hela riket uppgingo
under år 1937 dagunderstöden till 2 kronor 95 öre, varav 1 krona 37
öre (46 %) utgjorts av statsbidrag. Motsvarande genomsnittssiffror för föregående
år voro 2 kronor 66 öre och 1 krona 27 öre (47.7 %>).
b. Hyreshjälpsverksamhet.
Den omfattning, vari kommissionen medgav tillstånd till bedrivande av
hyreshjälpsverksamhet under år 1937, framgår av efterföljande sammanställning
av antalet kommuner, som erhöllo dylikt tillstånd under respektive
perioder.
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli Aug. Sept. Okt. Nov.
Dec.
Städer ....
. . 11
13
13
10
7
—
_ _ _ O
6
Landsbygd . .
. . 11
15
14
10
6
4
— — — 1 4
7
Summa . . .
. . 22
28
27
20
13
4
- — - 1 7
13
Liksom under de två närmast föregående åren medgavs under år 1937 hyreshjälpsverksamhet
icke för tredje kvartalet.
c. Kommunal understödsverksamhet.
Ehuru även den rent kommunala understödsverksamheten undergick
minskning under år 1937, var denna minskning förhållandevis mindre. Anmärkningsvärt
är i detta avseende, att antalen kommunalt understödda under
juni och juli 1937 voro icke blott relativt utan även i absoluta tal större
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 63
Täln 84. Understödslinjens omfattning’ (kursdeltagare inbegripna) åren 1935—1937.
Månad
Antal understödstagare
Summa understöds- tagare
Procent av hela
antalet rapporte- rade arbetslösa
med statsbidrag
med enbart
kommunala medel
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
1935
1936
1937
Januari . .
17,849
11,824
5,497
5,959
4,799
3,433
23,808
16,623
8,930
25.5
27.1
26.6
Februari . .
19.350
14,131
6,130
5,131
5,393
3,119
24,484
19,524
9.249
27.3
33.6
29.6
Mars . . .
17,999
13,823
5,849
4,153
4,744
2,584
22,152
18,567
8,433
26.5
34.9
30.4
April . . .
13,503
10,104
3,606
3,730
4,350
2,375
17,233
14,454
5,981
22.9
31.0
26.9
Maj ....
5,038
3,181
1,506
2,875
2,566
2,252
7,913
5,747
3,758
12.9
16.6
23.7
Juni ....
497
567
140
1,943
1,828
1,854
2,440
2,395
1,994
4.8
9.3
17.4
Juli ....
774
45
_
1,631
1,569
1,630
2,405
1,614
1,630
5.6
7.5
16.6
Augusti . .
509
33
—
1,991
1,758
1,488
2,500
1,791
1,488
6.0
8.6
15.6
September .
381
2,342
2,108
1,719
2,723
2,108
1,719
6.6
10.1
17.6
Oktober . .
997
172
167
3,769
2,667
2,239
4,766
2,839
2,406
10.1
11.5
19.4
November
3,653
1,998
1,300
4,309
2.816
2,826
7,962
4,814
4,126
14.7
16.7
25.5
December .
8,039
4.241
3,266
4,439
3,441
3,064
12.478
7,682
6,330
21.5
24.9
33.7
än siffrorna för samma månader 1936. Minsta antalet under året kommumalt
understödda, 1,488 redovisas för augusti.
Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten lämnas
i tab. 34.
d. Understödslinjens omfattning.
I tab. 34 återfinnes även en sammanställning av vissa uppgifter beträffande
understödslinjen. Tabellen ger vid en jämförelse med tab. 30 vid handen,
att understödslinjen, bortsett från november och december 1937, fortfarande
intager en i förhållande till arbetslinjen underordnad plats inom
hjälpverksamheten men att från och med maj 1937 till årets slut antalet understödda
i förhållande till antalet anmälda arbetslösa var större än under
motsvarande tid 1936.
3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.
I anledning av den förut omnämnda minskningen av ungdomsarbetslösheten
begränsades den för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda hjälpverksamheten
under år 1937 i ännu högre grad än som skett under nästföregående
år.
Hjälpåtgärderna anordnades under år 1937 i huvudsak efter samma riktlinjer
som under år 1936 och sålunda under de tre huvudformerna kursverksamhet,
frivillig arbet st junst och ungdomsreservarbeten.
Kursverksamheten undergick den största minskningen i förhållande till de
föregående åren. Sammanlagt anordnades under 1937 9 kurser, varav 4 i
städer och 5 i landskommuner med respektive 91 och 47 eller sammanlagt
64 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Tab. 35. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger och arbetselever.
T i d
Statskommunala
arbetsläger
Statliga
arbetsläger
Antal
läger
Antal
elever
Läger-
anordnare
Antal läger anordnade
av kommissionen
Å E
t a 1
städer
lands-
kom-
muner
helt i
egen
regi
i samband
med skogs- vårdsstyrel- ser eller hus- hållnings- sällskap
Summa
elev-
plat-
ser
elever
elev-
dagar
vistelse- tid per
elev i
medeltal
(veckor)
1933/1934
24
870
12
9
14
,
21
925
1,513
93,625
9
1934/1935
13
400
5
1
25
2
27
1,600
3,621
356,798
14
1935/1936
7
258
4
—
23
—
23
1,330
1,830’
146,217
11
1936/1937
7
116
2
—
10
—
10
540
7202
62,873
12
Pågående
3l/ta 1937
2
29
1
3
—
3
240
159
—
—
138 elevplatser. Kursernas längd varierade från 5 till 16 veckor. Tre av
kurserna avsågo undervisning i träslöjd. I övrigt må nämnas en kurs för
värmeledningsskötare, en kurs i elektrisk svetsning samt en kurs i skogsavverkningsteknik
för arbetslösa från en sågverkskommun. Det största antalet
kurser pågick i början av året. Vid årets slut bedrevs endast en kurs.
Statsbidrag beviljades under år 1937 till kursledar- och lärararvoden med
8,678 kronor och till undervisningsmateriel med 3,304 kronor 70 öre, därav
under senare halvåret respektive 2,128 och 2,632 kronor 40 öre. Att materielbidraget
till kurser under senare halvåret var jämförelsevis stort sammanhänger
med att under detta halvår statsbidrag medgavs till den förut
nämnda svetsningskursen, för vars bedrivande dyrbara aggregat måste anskaffas.
Kursdeltagarna erhöllo dagunderstöd med statsbidrag under kurstiden.
Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under år 1937 högst till
250 (i januari) och lägst till 181 (i november).
Statskommunala arbetsläger anordnades under året i två städer. Det ena
i Stockholms arbetslöshetskommittés regi, hade till arbetsobjekt huvudsakligen
uppförande av vissa byggnader å det s. k. Judarnreservatet i Bromma.
Det andra lägret, vilket anordnats av Göteborgs arbetslöshetskommitté, valett
s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. med arbetseleverna boende i sina hem) med
verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning för mekaniker.
Vid årets början pågingo 4 statliga arbetsläger. Vid två av dessa läger
meddelades utbildning i snickeri och mek. verkstadsarbete och vid de två
andra lämnades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete.
Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott anhöll i början av 1937,
att kommissionen måtte upprätta ett arbetsläger å egendomen Strömbacka
invid Piteå, samt meddelade, att utskottet sedermera ämnade föreslå landstinget
upprättande å egendomen av verkstadsskolor för arbetslös ungdom
1 Av dessa elever lia 150 st. under budgetåret även deltagit i statligt reservarbete.
2 > > > > 15 > » > > > * > >
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285
65
Tub. 36. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.
Åren 1935-1937.
År och
månad
Antal del- tagare i kur-
Frivillig arbetstjänst
Antal
arbetslösa
Summa delta- gare i kurser,
ser med av
kommissio- nen beviljat
statsbidrag
Arbets- elever i
statliga
läger
Arbets- elever i
statskom.
läger
Summa
sysselsatta
vid ung- doms reserv- arbeten
frivillig arbets- tjänst och ung- domsreserv- arbeten
1935
i Januari ....
1,720
1,088
134
1,222
69
3,011
| Februari ....
1,900
1,215
154
1,369
68
3,337
| Mars......
2,083
1,182
124
1,306
57
3,446
April.....
1,672
1,063
123
1,186
63
2,921
Maj......
716
941
84
1,025
45
1,786
| Juni ......
248
613
70
683
—
931
Juli......
176
501
75
576
16
768
Augusti ....
109
317
79
396
64
569
September . . .
121
269
66
335
90
546
Oktober ....
190
299
52
351
177
718
November . . .
317
418
48
466
217
1,000
December....
354
269
49
318
237
909
1936
Januari ....
598
430
52
482
339
1,419
Februari ....
826
487
51
538
397
1,761
Mars......
882
539
91
630
373
1,885
April.....
812
396
93
489
331
1,632
Maj......
287
372
80
452
293
1,032
Juni......
102
252
68
320
229
651
Juli......
45
205
56
261
205
511
Augusti ....
33
167
52
219
153
405
September . . .
—
164
53
217
142
359
Oktober ....
30
181
59
240
156
426
November . . .
30
219
58
277
206
513
December....
30
180
57
237
174
441
1937
Januari ....
—
190
60
250
195
445
Februari ....
57
185
58
243
181
481
Mars......
75
192
52
244
146
465
April......
41
170
44
214
76
331
Maj......
—
163
43
206
56
262
Juni......
—
165
42
207
18
225
Juli......
—
157
39
196
20
216
Augusti ....
—
161
39
200
23
223
September . . .
—
161
37
198
29
227
Oktober ....
—
157
35
192
47
239
November . . .
16
151
30
181
78
275
December....
16
155
29
184
29
229
för utbildning till murare, byggnadssnickare, mek. verkstadsarbetare, rörarbetare,
elektromontörer och bilmekaniker. Vid anordnande av ett arbetsläger
å egendomen vore önskvärt, att sådana anordningar beträffande lokaler
och maskinell utrustning vidtogos, att de blivande verkstadsskolorna
kunde beräknas få nytta därav. Sedan kommissionen underställt ärendet
Bihang till riksdagens protokoll 19118. 1 sami. Nr 28-5. 5
66
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Kungl. Maj:ts prövning och Kungl. Majit förklarat, att hinder icke mötte för
kommissionen att anordna ett arbetsläger å egendomen, öppnades i maj
1937 ett ännu pågående arbetsläger å egendomen. Arbetseleverna, vilkas antal
i regel uppgått till 65, och vilka sysselsatts med uppförande av en
större verkstadsskolbyggnad i tegel jämte ändrings- och reparationsarbeten
å redan befintliga byggnader, ha under ledning av lägrets lärare utfört allt
arbete därmed och därigenom förvärvat praktik i vissa av de yrken, vari
vidare utbildning skall lämnas vid de blivande verkstadsskolorna.
Vid slutet av 1937 pågick verksamheten vid 3 arbetsläger. Ett läger, som
bedrivits å den av kommissionen arrenderade egendomen Long i Grums
socken i Värmlands län, har nu nedlagts, och egendomen skall av kommissionen
avträdas den 14 mars 1938. En redogörelse för verksamheten vid
detta läger återfinnes i bilaga till Kungl. Majits proposition nr 302 till 1937
års riksdag, sid. 81.
Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses av tab. 35.
Under januari 1937 bedrevos 6 ungdomsreservarbeten, varav 5 statliga och
1 statskommunalt. Det senare arbetet, som avslutades under hösten 1937,
omfattade utförandet av en vägbyggnad samt meddelande av viss teoretisk
undervisning åt arbetarna. Av de statliga ungdomsreservarbetena avslutades
under året 4. Därav utgjordes tre av s. k. huggarskolor, vilka anordnats i
syfte att ge utbildning i skogsavverkning åt ynglingar från kommuner, där
stark efterfrågan å arbetskraft till skogarna brukar förekomma. Det 4:e
av de under året slutförda statliga ungdomsreservarbetena hade till arbetsobjekt
anläggande av en golfbana vid Tylösand i Halland, och arbetet därå
avslutades i juni 1937.
Under senhösten 1937 startades en ny huggarskola, vilken pågick vid årets
slut.
Vissa uppgifter rörande den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpen
under åren 1935—1937 återfinnas i tab. 36. De under 1936 och 1937
tillkomna verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha givetvis bidragit till
att en så avsevärd begränsning kunnat vidtagas i fråga om den yrkesutbildning,
som inrymts i den av kommissionen anordnade ungdomshjälpen.
Efter uppdrag av Kungl. Majit den 13 april 1934 upprättades samma år
ett statligt arbetsläger, avseende anläggande av ett tiotal småbruk vid Pengsjöby
i Västerbottens län. Det omlades sedermera till statligt ungdomsreservarbete
och bedrevs i denna form under hela år 1937 samt pågår alltjämt.
4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.
Tab. 37 å sid 39 ger en överblick över hjälpverksamhetens olika former
och omfattning under de senare åren. En schematisk bild av hjälpens fördelning
å olika hjälpformer under varje månad 1937 återfinnes i diagram 2,
sid. 53.
Av tabellen framgår, att totalantalet av stat och kommun hjälpta i för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. 37. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1935—1937.
År och månad
Arbetslinjen
UnderstSdslinjen
Ungdomshjälpen
Summa hjälptaj
i statliga
reserv - arbeten
syssel- satta
i stats- kornmu- nala re- servarbe- ten sys- selsatta
i kom- munala
reserv- arbeten
syssel
satta
Summa
% av
hela an- talet
hjälp- sökande
1 dag- under- stödda
med
stats- bidrag
kom-
munalt
under-
stödda
Summa
% av
hela an- talet
hjälp- sökande
kurs-
del-
tagare
del- tagare i
frivillig
arbets- tjänst
i ung- doms- reserv- arbeten
syssel- satta
Summa
% av
hela an
talet
hjälp- sökande
Antal
% »v
hela an- talet- hjälp- sökande
1935
Januari .
19,190
12,221
5,318
36.729
39.3
16,129
5,959
22,088
23.6
1,865
1,222
69
3,156
3.4
61,973
66.3
April . .
17,345
11.780
3,455
32,580
43.4
11,859
3,730
15,589
20.7
1,740
1,186
63
2,989
4.0
51,158
68.1
Juli . . .
18,215
9,132
2,200
29,547
69.4
598
1,631
2,229
5.2
232
576
16
824
1.9
32,600
76.5
Oktober .
13,320
6,626
2,$83
22,779
48.4
807
3,769
4,576
9.7
253
351
177
781
1.7
28,136
59.8
1930
Januari .
11,348
6.417
3,885
21,650
35.3
11,226
4,799
16,025
26.1
710
482
339
1,531
2.5
39,206
63.9
Februari .
11,088
6,209
3,709
21,006
36.1
13,305
5,393
18,698
32.2
960
538
397
1,895
3.3
41,599
71.6
Mars. . .
10,171
5,865
3,468
19,504
36.7
12,982
4,744
17,726
33.3
1,019
630
373
2,022
3.8
39,252
73.8
April . .
9,140
5,631
2,672
17,443
37.4
9,321
4,350
13,671
29.3
868
489
331
1,688
3.6
32,802
70.3
Maj . . .
10,578
5,655
2,164
18,397
53.2
2,901
2,566
5,467
15.8
293
452
293
1,038
3.0
24,902
72.0
Juni . . .
10,453
4,940
1,929
17,322
67.0
465
1,828
2,293
8.9
107
320
229
656
2.5
20,271
78.4
Juli . . .
9,299
4,223
1,734
15,256
70.9
_
1,569
1,569
7.3
48
261
205
514
2.4
17,339
80.6
Augusti .
8.184
3,438
1,673
13,295
64.0
—
1,758
1,758
8.5
33
219
153
405
1.9
15,458
74.4
September
7,479
3,302
1,575
12,356
59.1
—
2,108
2,108
10.1
—
217
142
359
1.7
14,823
70.9
Oktober .
7,001
3,181
1,702
11,884
48.1
142
2,667
2,809
11.4
30
240
156
426
1.7
15,119
61.2
November
7,424
3,090
2,220
12,734
44.3
1,968
2,816
4,784
16.fi
52
277
206
535
1.9
18,053
62.8
December.
6,648
3,134
2,152
11,934
38.7
4,211
3,441
7,652
24.9
53
237
174
464
1.6
20,050
65.1
1 1937
Januari
7,818
3,047
2,885
13,750
41.0
5,497
3,433
8,930
26.7
39
250
195
484
1.4
23,164
69.1
Februari .
7,862
3,132
2,751
13,745
43.9
6,073
3,119
9,192
29.4
96
243
181
520
1.7
23,457
75.0
Mars . . .
6,740
3,005
2,276
12,021
43.8
5,774
2,584
8,358
30.1
lil
244
146
501
1.8
20,880
75.2
April . .
5,659
2,775
1,790
10,224
46.0
3,565
2,375
5,940
26.7
69
214
76
359
1.6
16,523
74.3
Maj . . .
4,147
2,242
1,417
7,806
49.3
1,506
2,252
3,758
23.7
17
206
56
279
1.8
11,843
74.8
Juni . . .
3,510
2,017
1,098
6,625
58.0
140
1,854
1,994
17.5
8
207
18
233
2.0
8,852
77.5
Juli . . .
3,027
1,643
863
5,533
56.6
_
1,630
1,630
16.6
_
196
20
216
2.2
7,379
75.3
Augusti .
2,680
1,394
832
4,906
51.2
—
1,488
1,488
15.6
—
200
23
223
2.8
6,617
69.1
September
2,302
1,387
875
4,564
46.7
—
1,719
1,719
17.6
—
198
29
227
2.3
6,510
66.6
Oktober .
2,139
1,449
989
4,577
36.9
167
2,239
2,406
19.4
_
192
47
239
1.9
7,222
58.2
November
2,444
1,476
1,285
5,205
32.2
1,284
2,826
4,110
25.4
21
181
78
280
1.7
9,595
59.3
December.
2,212
1,507
1,268
4,987
26.6
3,251
3,064
6,315
33.7
39
184
29
252
1.3
11,554
61.6
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.
68
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
hållande till hela antalet hjälpsökande arbetslösa under 1937 liksom under
1936 i stort sett varit något större än under 1935. Det torde observeras, att
tabellerna även innesluta uppgifter om de arbetslösa, som lämnats bistånd
enbart av kommunerna.
Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen, omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatser m. m. utgjordes vid utgången
av december 1937 av inalles 427 befattningshavare, varav 129 voro anställda
vid kommissionens centrala kansli och 298 vid arbetsplatserna och arbetslägren.
Motsvarande antal vid utgången av 1936 voro 191 vid kommissionens
centrala kansli och 554 vid arbetsplatserna och arbetslägren eller inalles 745.
Till besvärsnämnden för reservarbetslöner inkommo under 1937 sammanlagt
17 klagomål. Under året avgjordes 21 ärenden, varav 4 utgjorde från
föregående år balanserade sådana; 20 av ärendena avsågo reservarbetslönens
storlek och ett ärende en fråga, som av nämnden befunnits falla utanför
dess befogenhetsområde. Till kommissionen remitterades 19 ärenden för
utredning och yttrande. Kommissionen höjde därvid reservarbetslönen i 3
fall. I 3 andra fall höjdes lönen av besvärsnämnden.
Reservarbetslönens storlek för de kommuner, för vilka dylik lön fastställts
och som till kommissionen rapporterat, att hjälpsökande arbetslösa funnos
inom kommunen vid utgången av 1937, belyses av efterföljande sammanställning.
Antalet dylika kommuner utgjorde 216, varav 73 städer och 143
landskommuner.
R e s e r v a r b e t s 1 ö n kronor
8:40 8:— 7:60 7:20 6:80 6:40 6:— 5:60 5:20 4:80 4:40
Städer.......... 1 1 1 2 9 23 20 13 3 — —
Landskommuner......— — 3 — 1 2 — 7 34 60 36
Summa 1 1 4 2 10 25 20 20 37 60 36
För vissa områden inom en del kommuner har därjämte fastställts särskilda
reservarbetslöner, högre än de för kommunen i övrigt gällande. Anledningen
har varit, att för dessa områden löneläget i öppna marknaden på
grund av industriell verksamhet varit högre än för övriga delar av kom
-
munen.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
69
III. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader
under återstoden av innevarande budgetår.
I sin underdåniga skrivelse den 24 november 1937 anmälde kommissionen,
att den för det dåvarande icke funne anledning att hemställa om utverkande
av något anslag för innevarande budgetår utöver de belopp, som stodo till
förfogande för hjälpverksamheten. Det framhölls dock, att med hänsyn till
ovissheten om arbetsmarknadens utveckling under återstoden av budgetåret
och om den utsträckning, i vilken anspråk på arbetslöshetshjälp kunde uppkomma,
ävensom de kostnadsökningar för reservarbeten, som kunde inträffa
på grund av ökade material- och transportkostnader m. m., en reservation för
eventuellt ökat medelsbehov måste göras.
I fråga om kostnaderna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. beräknar kommissionen alltjämt, att för budgetåret anslagna medel
jämte inbetalningar å lån ur väglånefonden, vars kapitalbelopp enligt beslut
av 1936 års riksdag får tagas i anspråk för bestridande av kostnader för
hjälpverksamheten, samt ersättningar från uppdragsgivare m. m. skola förslå
till täckande av kostnaderna för hjälpverksamhetens bedrivande under detta
budgetår. En viss förskjutning i den av kommissionen upprättade planen för
färdigställande av statliga reservarbeten, vilken plan ingår i prop. 302/1937,
torde emellertid bliva en ofrånkomlig följd av de prisförhöjningar, som inträtt
under året och de omkastningar i arbetsprogrammet, som — på sätt ovan
angivits — nödvändiggjorts av lokala arbetslöshets- och arbetsmarknadsförhållanden.
Kommissionen vill ånyo understryka ovannämnda reservation
med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling. Såsom kommissionen
förut framhållit, synes antalet hjälpsökande arbetslösa den 28
februari 1938, i motsats mot vad varit fallet under de närmast föregående
åren 1934—1937, icke ha sjunkit i jämförelse med januarisiffran. Skulle det
i fortsättningen visa sig, att arbetslösheten under innevarande vår icke visar
en mot föregående års svarande nedgång, torde det bliva ofrånkomligt att
bereda hjälp åt ett större antal arbetslösa än som beräknats vid bestämmandet
av anslaget för innevarande budgetår. För en dylik utvidgning av verksamheten
torde de medel, som stå till kommissionens förfogande, näppeligen
bliva tillräckliga.
Beträffande kostnaderna för kommissionens centrala kansli under innevarande
budgetår hänvisas till särskild framställning därom denna dag.
IY. Medelsbehovet för budgetåret 1938/1939.
Såsom förut nämnts lämnades i skrivelse den 24 november 1937 en preliminär
beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1938/1939, och anmäldes
då även, att kommissionen längre fram, då förhållandena bättre kun
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
<0 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
de överblickas, komme att lämna en kompletterande framställning i detta
hänseende.
Arbetsmarknadens gynnsamma utveckling under år 1937 möjliggjorde en
successiv begränsning av hjälpåtgärderna. Den ökning av arbetslösheten, som
inträdde under årets sista månader samt under januari detta år, och det sannolika
uteblivandet av den sedvanliga minskningen i arbetslösheten från januari
till februari under innevarande år, skulle kunna —- såsom antytts å sid.
3 — uppfattas såsom tecken på ett försämrat konjunkturläge. Med hänsyn
till ovissheten i detta avseende har kommissionen ansett sig för närvarande
icke böra för nästkommande budgetår räkna med något förbättrat arbetslöshetsläge.
Kommissionen beräknar överslagsvis, att under budgetåret 1938/1939 i medeltal
minst 6,000 personer komma att befinna sig i sådan situation, att de
böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen, samt att fördelningen
på olika hjälpformer bör bliva i genomsnitt ungefär följande.
Statliga reservarbeten.............. 1,650 man
Statskommunala reservarbeten.......... 800 »
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . 3,550 »
6,000 man.
En närmare redogörelse för utformningen av det hjälpprogram, som kommissionen
sålunda uppställt, lämnas i det följande.
A. Statliga reservarbeten.
I skrivelse den 5 mars 1937, vilken refererats i proposition nr 302/1937,
lämnade kommissionen en redogörelse för det tilltänkta arbetsprogrammet
för budgetåret 1937/1938. Kommissionen meddelade däri, att den disponerade
arbetsobjekt för utförande såsom statliga reservarbeten av sådan omfattning,
att desamma icke kunde färdigställas inom en ur teknisk och ekonomisk
synpunkt önskvärd tid, därest vid desamma sysselsattes huvudsakligen
reservarbetare och endast ett för arbetenas rationella bedrivande oundgängligen
erforderligt antal s. k. specialarbetare, i regel cirka 10 °/o av arbetsstyrkan.
Finge däremot specialarbetare till ett antal av i medeltal under budgetåret
700 man anställas, beräknade kommissionen, att ett avslutande av de arbeten,
som finge anses mest angelägna, skulle kunna ske under budgetåret.
Kommissionens hela engagemang den 1 mars 1937 utgjorde 277 arbetsföretag
och därav beräknades vid en anordning, som den föreslagna, 168 arbeten vara
avslutade vid utgången av budgetåret 1937/1938.
Den plan, kommissionen sålunda framlagt, godkändes av statsmakterna.
Som i det föregående antytts, har emellertid i viss mån en förskjutning
ägt runi, i det att en del av de statliga reservarbeten, som enligt ovannämnda
plan skolat avslutas under innevarande budgetår, blivit försenade, bland annat
på grund av den osedvanligt stora omsättningen inom reservarbetarstyrkan
(jfr sid. 20). Av de 168 arbetsföretag, som, örn arbetsplanen kunnat full
-
71
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
följas, skulle varit färdigställda vid utgången av budgetåret 1937/1938, beräknar
kommissionen, att 129 arbetsföretag skola kunna slutföras till nämnda
tid.
Vid ingången av budgetåret 1938/1939 skulle sålunda till kommissionens
förfogande stå 148 arbetsobjekt.
De av kommissionen vid budgetårets ingång disponerade arbetsobjekten
kunna indelas i följande grupper.
I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten äro av den art, att det ur ekonomisk,
teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställas
snarast möjligt;
a) företag, som kunna färdigställas före den 1 juli 1939,
b) företag, som icke kunna färdigställas före den 1 juli 1939.
II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kan uppskjutas,
den s. k. arbetsreserven.
Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för deras
utförande angåvos i kommissionens förenämnda skrivelse den 24 november
1937 sålunda.
Ungefärlig
kostnad
Antal
bndgetåret
arbeten
1938/1939
. 74
3,500,000
—
. 35
4,000,000
1,500,000
. 59
—
16.000,000
Summa kronor
7,500,000
17,500,000
(Observeras bör, att 20 arbetsföretag, avsedda att utföras delvis under budgetåret
1938/1939 och delvis efter den 1 juli 1939, förekomma under såväl
grupp I: b) som grupp II.)
Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades alltså till
i runt tal 25 milj. kronor. Under den tid, som förflutit, sedan dessa beräkningar
gjordes, ha emellertid vissa förskjutningar i arbetsprogrammet måst
vidtagas, och dessutom ha vissa prisstegringar inträtt å material- och körningskostnader,
varför slutförandet av dessa arbeten måste beräknas — givetvis
med reservation för de ytterligare stegringar, som kunna inträda —
draga en kostnad ej understigande 26.0 milj. kronor.
Såsom här ovan (sid. 42) angivits, beräknar kommissionen, att för tillgodoseende
av det sannolika behovet av arbetslöshetshjälp i medeltal under
budgetåret 1,650 arbetslösa böra beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten.
Med denna arbetsstyrka kan emellertid icke färdigställas samtliga
de arbeten, som, enligt vad nyss angivits, äro av den art, att det ur olika synpunkter
måste anses önskvärt, att de färdigställas under budgetåret. Kostnaden
för färdigställandet av dessa arbeten beräknades, såsom av ovanstående
sammanställning framgår, av kommissionen i skrivelse den 24 november
1937 till 7.5 milj. kronor, under det att kostnaderna för sysselsättande i
statliga reservarbeten under eli år av 1,650 arbetslösa kunna beräknas uppgå
72
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
till 5.3 milj. kronor, d. v. s. c:a 3,200 kronor per årsverke. Därest icke avsevärda
förändringar i arbetslöshetsläget motivera, att ett väsentligt större antal
hjälpsökande än 1,650 i medeltal under året hänvisas till statliga reservarbeten,
är det sålunda icke möjligt att såsom reservarbeten under budgetåret
slutföra samtliga de arbeten, varom nyss talats.
Kommissionen har i sin förutberörda framställning av den 5 mars 1937
redogjort för de förhållanden, som för det dåvarande påkallade ett snabbare
slutförande av statliga reservarbeten, än som kunde ske med hänvisade reservarbetare
och för dessas sysselsättande oundgängligen erforderliga specialarbetare.
Vad kommissionen då framhöll i fråga om budgetåret 1937/1938.
gäller i allt väsentligt även i fråga om budgetåret 1938/1939, såvitt förhållandena
nu kunna bedömas. Av olika anledningar bör den arbetsstyrka, som
kan ställas till förfogande utöver de hänvisade reservarbetarna, avlönas på
öppna marknadens villkor och, så långt sig göra låter, ett lämpligt antal s. k.
avslutningsarbeten utföras helt med sådan arbetskraft. På grund av arbetsföretagens
natur av färdigställningsarbeten förutsättes ofta en större yrkesvana,
än som för närvarande i regel är för handen hos de hänvisade reservarbetarna.
Dessa arbeten kunna dessutom ej utföras annat än under sommarhalvåret
eller den tid, då behovet av arbetslöshetshjälp är minst. Många
av de oavslutade arbetena äro belägna i sådana delar av landet, att arbetslöshet
nu icke där föreligger. På grund härav skulle ett avarbetande av arbetsobjekten
uteslutande ur tekniska och ekonomiska synpunkter nödvändiggöra,
att de hjälpsökande hänvisades till statliga reservarbeten, oavsett
dessas belägenhet i förhållande till den arbetslöses hemort. Då de hjälpsökande
arbetslösa i stor utsträckning utgöras av familjeförsörjare, torde det
emellertid vara mindre ändamålsenligt, att arbetslösa sändas till långt från
hemorten belägna arbetsplatser, samtidigt som det i hemorten finnes lämpliga
arbetsobjekt, vilkas slutförande dock icke är av lika brådskande natur.
Komimssmnen finnér det därför angeläget, att reservarbetena även under
nästkommande budgetår bedrivas efter två linjer, nämligen
a) reservarbeten av hittills gängse typ, vid vilka arbetsstyrkan utgöres av
hanvisade arbetslösa, samt till en mindre del, i regel omkring 10 %
s. k. specialarbetare;
b) arbeten, vilka antingen äro att betrakta såsom avslutningsarbeten eller
vi ka det ar synnerligen angeläget att färdigställa under budgetåret, men
vilkas fardigstallande icke kan utföras inom ramen av reservarbetsprogrammet.
nen tilh3116™3 ^ gen°mfÖrande av detta förslag beräknas av kommissions
K" "t?”’ HVSe^a UtfÖraS Sås°m reservarbeten . . . 5,300,000 kronor
b) for arbeten avsedda att slutföras helt eller i huvudsak på
öppna marknadens villkor.............pa 2>2(XM)00 kronor
arbetslöshetnl1^1 ^ ^ ^ ^ ^ bdägna 1 trakter med ringa eller ingen
73
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Kommissionen finner det vanskligt att nn angiva det exakta antalet arbeten,
som enligt detta program kan slutföras under budgetåret, enär den på
grund av arbetsmarknadens krav vid vissa tillfällen starka omsättningen av
arbetskraften vid reservarbetena kan medföra betydande förskjutningar.
Om ej oförutsedda omständigheter inträffa, bör dock ett 50-tal arbeten kunna
slutföras, huvudsakligen med arbetskraft enligt b) här ovan, och dessutom
ett mindre antal reservarbeten, möjligen ett 20-tal. Som reservarbeten
komma även att drivas arbetsföretag, som icke bliva färdiga under
budgetåret.
Det må framhållas, att ovanstående beräkningar förutsätta, att de arbeten,
vilka skola utföras med öppna marknadens arbetsmetoder, få bedrivas
på den ur teknisk-ekonomiska synpunkter lämpligaste tiden av året
och utan hänsynstagande till arbetsmarknadsförhållanden i olika delar av
landet. Skulle dessa förutsättningar icke uppfyllas, torde detta medföra,
icke blott att reservarbetena icke bliva färdigställda i avsedd omfattning
utan även att ersättningar från uppdragsgivarna icke inflyta under budgetåret
med de belopp, som kommissionen vid sitt senare i denna skrivelse intagna
anslagsyrkande beräknat.
I anslutning till vad nu sagts om arbetsprogrammet för budgetåret 1938/
1939 vill kommissionen här framhålla, att detsamma innebär uppläggandet
av en arbetsreserv med ett nu beräknat värde av inemot 16 milj. kronor.
Denna arbetsreserv utgöres av arbeten, för vilka detaljerade arbetsplaner
(renstakningshandlingar) och kostnadsberäkningar föreligga och vilka arbeten
i viss utsträckning varit föremål för bearbetning, vadan erforderlig utrustning
av arbetsredskap finnes lätt tillgänglig. Arbetena kunna snabbt
åter igångsättas, och de äro därför att betrakta såsom en värdefull tillgång,
för den händelse ändrade konjunkturer skulle påfordra ökat bistånd från
samhällets sida åt oförvållat arbetslösa. En dylik arbetsreserv torde för
övrigt stå i bästa överensstämmelse med de för den samhälleliga hjälpverksamheten
vid arbetslöshet ledande grundprinciper, som bland annat fått ett
uttryck i hjälpkungörelsens föreskrift — 21 §, f — »att reservarbete bör
kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt efter arbetslöshetens
växlande omfattning».
I ersättningar från uppdragsgivare till statliga reservarbeten m. m. beräknar
kommissionen under förut angivna förutsättningar, att under budgetåret
1938/1939 kommer att inflyta ett belopp av 1,500,000 kronor. Detta
belopp kommer till största delen att härröra från de arbeten, som äro avsedda
att slutföras helt eller i huvudsak på öppna marknadens villkor. II.
II. Sta ts ko niman a t a reservarbeten.
Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten synes även under budgetåret
1938/1939 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre ensamstående
personer i viss utsträckning. Man torde böra beräkna, att 800
personer i medeltal under året skola beredas hjälp i form av statskommu
-
74
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
nalt reservarbete. Därvid har kommissionen tagit hänsyn till att inom
vissa delar av landet familjeförsörjare i viss utsträckning torde komma att
beredas arbetslöshetshjälp genom beredskapsarbete. Statsverkets kostnader
för bedrivande av statskommunala reservarbeten under budgetåret i nyss
angivna utsträckning beräknades i förenämnda skrivelse den 24 november
1937 till 1.9 milj. kronor. Denna beräkning torde icke komma att nämnvärt
påverkas av den prisstegring å material, som ägt rum sedan nämnda
skrivelse avgavs.
Enligt den nyss angivna planen skulle statskommunala reservarbeten av
mera avsevärd omfattning komma att bedrivas huvudsakligen i städer och i
vissa utanför de egentliga arbetslöshetsdistrikten belägna industrikommuner.
Framförallt i storstäderna synes det nuvarande arbetslöshetsklientelet till
avsevärd del vara att anse som ett restklientel, för vilket i någon mån modifierade
hjälpåtgärder vore påkallade. Ehuruväl denna fråga är föremål för
undersökning genom 1937 års arbetslöshetssakkunniga, har kommissionen
vid beviljandet av statsbidrag till statskommunala reservarbeten i vissa fall
ansett sig böra tillämpa något restriktivare grunder än tillförene. Detta
har varit fallet bland annat i fråga om större och medelstora städer, varest
arbeten beviljats på villkor, att statsbidrag utgår endast till reservarbetarnas
löner men icke till kostnader för material, transporter och arbetsledning.
Med hänsyn till vad ovan anförts örn möjligheten att i vissa fall nedbringa
statsverkets kostnader för de statskommunala reservarbetena, anser sig kommissionen
kunna beräkna årsverkskostnaden för en i statskommunalt reservarbete
sysselsatt arbetslös till 2,400 kronor. Kostnaderna för sysselsättandet
av 800 personer i statskommunala reservarbeten skulle då uppgå
till c:a 1,900,000 kronor.
C. Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp.
Det är uppenbarligen vanskligt att beräkna, i vilken utsträckning arbetslöshetshjälp
i form av kontantunderstödsverksamhet kan komma att påkallas
under budgetåret 1938/1939. Såvitt nu kan bedömas, torde emellertid
hjälp i denna form komma att behövas ungefär i samma utsträckning som
under innevarande budgetår. Så anses även vara förhållandet med ungdomshjälpen.
Kommissionen upptager därför vid denna beräkning 3,550
arbetslösa personer att hjälpas genom kontantunderstödsverksamhet eller
ungdomshjälp för en kostnad av 2,200,000 kronor.
Sammanfattning A— C.
Arbetslöshetshjälp beräknas under budgetåret 1938/1939 kunna beredas
åt i medeltal tillhopa 6,000 arbetslösa för en kostnad av 9.4 milj. kronor enligt
nedanstående sammanställning.
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.
75
Hjälpform
Statligt reservarbete.............
Statskommnnalt reservarbete.........
Kontantunder3tödsverksambet och ungdomshjälp
Antal arbetslösa
som avses att
hjälpas i genom- snitt under bud- getåret
..... 1,650
..... 800
..... 3,550
Beräknad
kostnad
5.300.000 kronor
1.900.000 >
2.200.000 »
Summa
6,000
9,400,000 kronor
Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade
inkomster
1,400,000 » ,
vadan för hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av
8,000,000 kronor
Till färdigställande av statliga reservarbeten utanför det
egentliga hjälpprogrammet beräknas..........
2,200,000 »
I). Kommissionens centrala förvaltning.
I fråga om medelsbehovet för kommissionens centrala förvaltning får
kommissionen anföra följande.
I proposition 302/1937 gjorde departementschefen vid bestämmandet av
anslaget till kommissionens centrala förvaltning för innevarande budgetår
vissa jämförelser med motsvarande kostnader under budgetåren 1929/1930
och 1930/1931, då arbetslösheten var av en med den under budgetåret 1937/
1938 förutsatta jämförlig storleksordning.
1937/1938
Kansliet.
Beräknat i
Beräknas i
1929/1930
1930/1931
framställ- ningen den
särskild
framställning
1938/1939
6/s 1937
denna dag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kommissionens ledamöter ....
12,000
11,790
19,800
19,800
19,800
Personalkostnader........
188,847
196,840
506,700
493,000
324,700
Kontorskostnader m. m. (inkl.
55,000
städning) ..........
78,7671
114,290*
125,000
87,500
Resekostnader.........
8,771
5,520
10,000
7.000
7,000
Summa för kansliet
288,385
328,440
661,500
607,300
406,500
Övriga kostnader.
Länsstyrelsernas revisorer ....
—
—
20,000
25.000
15,000
Överrevisorerna med bitr.....
11,995 2
10,800 2
16,500
16,500
16.500
Besvärsnämnden........
—
—
2,000
1,200
2,000
Summa övriga kostnader
11,995
10,800
38,600
42,700
33,600
Summa administrationskostnader
300,380
339,240
700,000
650,000
440,000
Årbetslöshetsräkningen.....
—
—
—
50,000
10,000
Totalsumma
—
—
—
700,000
450,000
Här ovan lämnas en sammställning av kostnaderna för kommissionens
centrala förvaltning m. m. för budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 samt de
1 Häri ingå, hyreskostnader nied c:a 20.000 kronor. — 2 I kommissionens berättelse för tiden
1925—1934 (sid. 580) äro kostnaderna för överrevisorerna med biträden ej medtagna.
76
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
beräknade kostnaderna för åren 1937/1938 och 1938/1939. Därvid bär för
budgetåret 1937/1938 angivits såväl de i kommissionens framställning till
Kungl. Maj:t den 5 mars 1937 beräknade kostnaderna som ock de kostnader,
vilka, med hänsyn till under den tilländalupna delen av budgetåret gjorda utgifter,
få anses såsom sannolika och som därför upptagits i kommissionens
ovan nämnda särskilda skrivelse denna dag om visst tilläggsanslag för den
centrala förvaltningens kostnader under budgetåret 1937/1938.
Kommissionen tillåter sig här erinra om att kommissionen icke ansett sig
kunna underlåta att bereda den hos kommissionen anställda kanslipersonalen
en avlöningsförbättring ungefär motsvarande den provisoriska avlöningsförstärkning,
som av 1937 års riksdag beslutats för vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. (riksdagens skrivelse nr 473). Denna avlöningsförstärkning
medför för kansliets vidkommande en höjning av personalkostnaderna
under budgetåret 1937/1938 med omkring 20,000 kronor.
I sin preliminära framställning den 24 november 1937 angående bl. a. medelsbehovet
för den centrala förvaltningen under budgetåret 1938/1939 beräknade
kommissionen överslagsvis en summa av 400,000 kronor. De noggrannare
beräkningar, som sedan dess kunnat verkställas, giva emellertid vid handen,
att detta belopp, även med iakttagande av den största sparsamhet, icke
kan beräknas bliva tillräckligt, om kommissionen skall bliva i stånd att på
ett tillfredsställande sätt fullgöra sin åligganden, nu närmast de arbetsuppgifter,
som förutsättas i det här ovan framlagda arbetsprogrammet för budgetåret.
Såsom av ovanstående sammanställning framgår, erfordras ett belopp
av 450,000 kronor, varav 10,000 kronor beräknas för slutförandet av
redogörelsen för arbetslöshetsräkningen.
Då kommissionen sålunda icke blott varit nödsakad att hemställa om förstärkning
av det anslag, som ställts till förfogande för innevarande budgetår,
utan även funnit sig böra föreslå Kungl. Majit att hos riksdagen anhålla örn
anvisande av medel för budgetåret 1938/1939 i större omfattning än som vid
den preliminära budgetframställningen ifrågasatts, torde en något utförligare
motivering vara på sin plats.
I sin ovan berörda framställning av den 5 mars 1937 redogjorde kommissionen
för vissa med kansliarbetet sammanhängande förhållanden, vilka vöre
av natur att påverka medelsbehovets omfattning och till vilka hänsyn enligt
kommissionens förmenande måste tagas vid bedömandet av frågan örn storleken
av de medel, som borde ställas till kommissionens förfogande för ändamålet
i fråga. Kommissionen framhöll därvid bl. a. följande.
Kansliarbetets av reservarbetena betingade volym minskades icke i samma
takt som reservarbetsstyrkan, och avvecklingen av de många arbetsföretag,
som igångsatts under arbetslöshetskrisen, komme att fortsätta under en
förhållandevis lång tid framåt. Det med slutförandet av en arbetsplats förenade
arbetet inom kansliet vore betydande och toge avsevärd tid i anspråk.
Dessutom kunde detsamma ej utan olägenhet ledas av annan person än den
inspekterande ingenjör, som haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd. Antalet
befattningshavare hade emellertid kunnat avsevärt nedbringas och korn
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
77
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
missionen beräknade att fortlöpande inskränkningar skulle kunna göras.
Kommissionen underströk, att den endast med en viss tvekan vidtagit inskränkningar
av den genomgripande omfattning, som skett. Från den fordran,
som måste ställas på att statsverkets intressen noga tillvaratoges vid de
omfattande ekonomiska transaktioner, som sammanhängde med arbetsplatsernas
avveckling, bade kommissionen självfallet icke kunnat bortse. Därjämte
vore kommissionen otvivelaktigt skyldig att beakta riksdagens vid upprepade
tillfällen framförda krav på ökad kontroll över hjälpverksamheten.
Det torde få anses ligga i sakens natur, att ökad kontroll medförde ökade
kostnader.
Utöver vad i sagda framställning den 5 mars 1937 anförts örn de åligganden,
som påvila kommissionens centrala kansli, får kommissionen ytterligare
framhålla, att numera föreligga ett antal i förhållande till budgetåren 1929—
1931 helt nya eller väsentligt utökade arbetsuppgifter. Till och med budgetåret
1931/1932 omfattade kommissionens kassarörelse endast den centrala
förvaltningen och de statliga reservarbetena, övriga utbetalningar av statsbidrag
ävensom av arvoden till länsstyrelsernas revisorer verkställdes av statskontoret
och erfordrade för kommissionens vidkommande endast översändande
av protokollsutdrag (jfr bilaga A, sid. 57, utbetalningar av statsbidrag
etc.). Från och med budgetåret 1932/1933 äro emellertid dessa utbetalningar
och med dem sammanhängande kontrollåtgärder överförda till kommissionens
kassarörelse. Denna har ytterligare belastats på grund av de olika
hjälpformer och de förändringar i villkoren för statsbidrag, som tillkommit
under senare år. Den avsevärt vidgade statskommunala reservarbetslinjen
och icke minst de efter den 1 juli 1933 utgående bidragen till kostnader för
material, transporter och arbetsledning vid dylika arbeten förorsaka ett betydande
kontrollarbete såväl inom kommissionens tekniska som kamerala avdelningar.
Ungdomsverksamhetens olika hjälpformer, väsentligt utökade
efter den 1 juli 1933, kräva alltjämt ett betydande arbete, trots att denna
gren av kommissionens verksamhet kunnat högst betydligt inskränkas. De
återstående arbetslägrens utveckling till yrkesbetonade läger av verkstadsskoletyp
har nämligen medfört, att redovisnings- och kontrollarbetet icke undergått
så stor minskning som eljest skulle varit fallet.
Av alldeles särskild betydelse för kansliarbetets omfattning äro de statliga
reservarbetena. I bilaga 4 lämnas vissa uppgifter rörande omslutningen under
olika år. Av denna bilaga kan utläsas bl. a., att antalet statliga reservarbetsplatser,
som under budgetåret 1929/1930 utgjorde 82 och 1930/1931 120,
under innevarande budgetår utgör 324, d. v. s. 4 gånger så många arbetsplatser
som under förstnämnda år och nära 3 gånger så många som under
budgetåret 1930/1931. Att antalet arbetsplatser direkt påverkar antalet
tjänstemän vid det centrala kansliet torde, såsom varande självklart, icke
påkalla någon närmare redogörelse.
En god mätare på det tekniska gransknings- oell det kamerala indrivningsarbetets
omfattning finnes i de ersättningssummor, som uppdragsgivarna baft
att erlägga under olika år. Dessa uppgingo under budgetåret 1929/1930 till
78
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
548.000 kronor, under budgetåret 1930/1931 till 525,000 kronor, under budgetåret
1936/1937 — trots väsentligt gynnsammare villkor för uppdragsgivarna
(lägre procentuella bidrag från deras sida) — till 5,861,000 kronor och
beräknas under innevarande budgetår komma att något överstiga 4,000,000
kronor.
Vid de statliga reservarbetena kommer materiel i stor utsträckning till användning.
Inventarievärdet av sådan materiel utgjorde budgetåret 1929/1930
260.000 kronor, 1930/1931 679,000 kronor, 1935/1936 2,535,000 kronor och
under budgetaret 1936/1937 1,868,000 kronor. Kontrollen av dessa betydande
värden kräver mycket arbete vid det centrala kansliet. Detta arbete
minskas ingalunda i samma mån som vei''ksamheten nedgår, enär försäljningen
av överflödig materiel på möjligast förmånliga villkor som regel är
minst lika, mangen gang ännu mer arbetskrävande än inköpet av densamma.
Ytterligare ett mått på kansliarbetets omfattning erhålles genom antalet
på kansliet behandlade skrivelser. Är 1929 utgjorde antalet inkomna
.skrivelser 17,778 och antalet utgående skrivelser 13,404. År 1937 voro motsvarande
siffror 78,202 respektive 64,191. Härvid bör dock observeras att
i dessa siffror icke ingå regelbundna rapporter från arbetsplatser och arbetslöshetskommittéer
m. m. — under år 1937 i tiotusental — och ej de skrivelser,
som — desslikes i stort antal — distribuerats likalydande till ett
flertal mottagare.
Arvoden till de av länsstyrelserna förordnade revisorerna ävensom kostnaderna
för besvärsnämnden för reservarbetslöner äro utgiftsposter, till vilka
det under budgetåren 1929/1931 ej fanns någon motsvarighet.
Slutligen vill kommissionen framhålla den väsentliga förändring, kommissionens
tillsyn över och kontroll av hjälpverksamheten undergått på
grund av riksdagens vid olika tillfällen uttalade önskemål. Den sociala kontrollen
av kommunernas sätt att sköta hjälpverksamheten fordrar en högt
kvalificerad personal och medför, örn den skall leda till önskat resultat, ett
betydande arbete inom kansliet. Utvidgningen av den statskommunala reservarbetslinjen
har nödvändiggjort en väsentlig förstärkning av den personal
som sysselsatts med granskning och kontroll av dessa arbeten. Då materialredovisningarna
från de statskommunala arbetena kunna granskas först
sedan arbetet är slutfört, råder här samma förhållande som vid de statliga
reservarbetena, nämligen att en betydande eftersläpning i kansliets arbete
uppstår.
Kommissionen får, under hänvisning till sin förut berörda särskilda skrivelse
denna dag rörande ökat anslag för innevarande budgetår, meddela,
att personalen vid kommissionens centrala kansli utgjordes av följande antal
befattningshavare
den 1 juli 1937 ..... 125
» 1 januari 1938 .... 116, varav 16 för arbetslöshetsräkningen,
opaginerad Kontrollera mot PDF
79
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
och att sagda personal enligt den nu framlagda planen för budgetåret 1938/
1939 beräknas komma att uppgå till
den 1 juli 1938 ..... 79, varav o för arbetslöshetsräkningen,
» 1 januari 1939 .... 55
» 1 juli 1939 ..... 54.
Vid kommissionens kansli finnas anställda ett antal tjänstemän, vilka under
avsevärd tid varit i statens tjänst. För närvarande finnas 30 befattningshavare
med över 10 års statstjänst, och av dessa hava 25 över 15 års
statstjänst. Den sammanlagda årliga lönesumman för dessa tjänstemän
överstiger 200,000 kronor och utgör sålunda väsentligt mer än hälften av de
för budgetåret enligt sammanställningen å sid. 47 beräknade personalkostnaderna.
Då personalen, som ovan angivits, beräknas komma att under budgetårets
första hälft undergå en rätt väsentlig minskning — från 79 till 55
befattningshavare — kan, under förutsättning att arbetslösheten utvecklar
sig på sådant sätt, att det här ifrågasatta programmet för inskränkning av
kommissionens verksamhet kan realiseras, under budgetårets senare hälft
fråga uppkomma, huruvida särskilda åtgärder böra vidtagas beträffande de
tjänstemän, som då icke längre skulle behövas för arbetet hos kommissionen.
Dessa personer med avsevärd tjänstetid hos kommissionen måste givetvis
med hänsyn till deras på lång erfarenhet grundade sakkunskap anses representera
en värdefull tillgång inom de grenar av den samhälleliga hjälpverksamheten,
som falla inom kommissionens verksamhetsområde. Det torde
därför ligga i det allmännas intresse att denna sakkunskap tillvaratages, särskilt
med hänsyn till nödig beredskap för en eventuell kris. Härtill kommer
att, ehuruväl samtliga dessa befattningshavare formellt endast äro att
betrakta som extra tjänstemän, det väl knappast kan anses staten värdigt
att utan vidare avskeda dem.
Kostnaderna för den centrala administrationen under budgetåret 1938/1939
beräknas såsom här ovan angivits, till
kommissionen och dess kansli............kr. 406,500
länsstyrelsernas revisorer, överrevisorerna och besvärs
nämnden
för reservarbetslöner...........;> 33,500
arbetslöshetsräkningen ...............» 10,000
Summa kronor 450,000
Såsom bilagor till denna framställning fogas
dels tvenne diagram rörande arbetslösheten och hjälpverksamheten
(bil. 1—2);
dels sammanställningar angående ortstillägg till reservarbetare vid statliga
reservarbeten (bil. 3):
dels vissa uppgifter till belysande av gransknings- och bokföringsarbctets
omfattning (bil. 4);
dels översikt över kommissionens ekonomiska ställning den 30 juni 1937
(bil. 5).
80
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Hemställan.
Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att
Kungl. Majit hos riksdagen äskar
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1938/1939 ett förslagsanslag av.........kr. 450,000,
dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
för samma budgetår ett reservationsanslag av . . . » 8,000,000,
dels till Arbeten utanför det egentliga hfälpprogrammet
ett anslag av..................» 2,200,000. I
I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens samtliga
ledamöter.
Stockholm den 9 mars 1938.
Underdånigst
På Statens arbetslöshetskommissions vägnar:
GUNNAR HUSS
Birger Arvas
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
81
Bilaga 1.
Antal
200000
Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1937,
150000
100000
50000
Jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938
Bilaga 2.
Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpfonner år 1937.
Antal
40000
I statliga reservarbeten sysselsatta
I statskommunala » >
Dagunder stödda med statsbidrag
Ungdomshjälp..........
30000 -
Kommunalt hjälpta
Ohjälpta.....
20000 -•
10000
Jan. Fehr. Mars Apr. Maj Juni Juli Äng. Sept. Oht. Nov. Dec.
Biliana till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. fi
82
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Ortstillägg (inkl. extra ortstillägg) under
16—31 maj
Reservarbetslön i
hänvisnings- kommnnen1
kr.
Res
ervarbet
slön
6:40
6: —
5:60
Antal
man
Orts-
tillägg
kr.
Dags-
kost-
nad*
kr.
Antal
man
Orts-
tillägg
kr.
Dags-
kost-
nad
kr.
Antal
man
Orts-
tillägg
kr.
Dags-
kost-
nad
kr.
8:40........
82
1,504: 70
1:77
17
327:10
1:66
__
8: —........
4
65:60
1:31
—
—
—
—
—
—
7: 60........
38
556:40
1:19
1
20:80
1:60
9
214: —
2: —
7: 20........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6: 80........
5
26: —
0:40
29
276: 30
0:75
2
14:40
1:20
6: 40........
6*
—
—
—
—
—
—
10
104: —
0:80
5: 60........
—
—
—
—
_
_
_
5:20........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4:80........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4: 40........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
129
2,152: 70
47
624:20
21
332:40
16—30 noveni-
8: 40........
39
645:50
1:34
23
349: —
1:50
—
—
_
7: 60........
13
199:20
1:20
—
—
—
—
—
—
7: 20........
—
—
—
—
—
—
—
—
_
6: 80........
—
—
—
28
276:90
0: 79
—
—
—
6:40........
6: —........
—
—
—
4
17:20
0:40
—
—
—
5: 60........
5: 20........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4:80........
—
- |
—
—
—
—
—
4: 40........
—
—
_
—
- ;
—
—
—
Summa
52
844: 70
j
55
643: 10
—
—
—
1 Uppgift å de kommuner från vilka hänvisats reservarbetare, som åtnjutit ortstillägg, återfinnes
i efterföljande förteckning.
2 Med dagskostnad avses medelkostnaden per dag, för vilken ortstillägg utbetalats.
3 Endast extra ortstillägg har kunnat ifrågakomma.
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285
83
Bilaga 3.
perioderna 16—31 maj och 16—30 november 1937.
1937.
ar
b e t s p
lat
sen
Totalsumma
5:20
4:80
4:40
Antal
man
Orts-
tillägg
kr.
Dags-
kost-
nad
kr.
Antal
man
Orts- til lägg
kr.
Dags-
kost-
nad
kr.
Antal
man
Orts-
tillägg
kr.
Dags-
kost-
nad
kr.
Antal
man
Orts-
tillägg
kr.
Dags-
kost-
nad
kr.
3
47: —
1:62
26
786: 70
2:52
2
49:60
2:25
130
2,715:10
1:93
_
—
—
2
62:40
2:40
—
—
—
6
128: —
1:68
1
24: —
2: —
105
3,214:35
2: 68
90
2,789:95
2:84
244
6,819:50
2:45
_
—
—
16
292:50
1:53
—
—
—
16
292:50
1:53
1
20:80
1:60
54
1,190:40
1:77
16
320:40
1:91
107
1,848: 30
1:42
64
912: —
1:20
102
1,765: 70
1:52
lil
2,366:10
1:78
287
5,147:80
1:53
9
69: 60
0:80
2
5:10
0:30
119
1,955:30
1:48
130
2,030: —
1:43
6
30:40
0:40
94
702:55
0: 76
25
281: 70
1:11
125
1,014:65
0: 81
28
136:40
0: 403
69
438:-
0:57
106
1,184: 40
0: 96
203
1,758:80
0: 75
_
25
173: 20
0: 573
71
368:15
0:44
96
541:35
0:47
_
—
—
—
—
—
11
56:40
0:533
11
56:40
0:53
112
1,240:20!
495
8,630:90
551
9,372: -
1,355
22,352:40
1: 45
ber 1937.
14
356: 20
2:15
12
291: 90
2:06
4
127: -
2:44
92
1,769:60
1:65
4
74: —
2:24
71
2,107:05
2:62
38
1,366: 70
2:89
126
3,746:95
2:54
_
_
_
27
553: 35
2:03
—
—
—
27
553:35
2:03
_
__
34
771:90
1:81
24
544: 40
2:09
86
1,593: 20
1:53
6
93: 60
1:20
38
667: 65
1:42
72
1,329:20
1:76
120
2,107: 65
1:57
4
16: —
0:80
6
65:90
1: —
67
1,179: 95
1:49
77
1,261: 85
1:43
2
10: 40
0: 40
69
594: 45
0: 77
9
101:85
1:10
80
706: 70
0:80
21
102:80
0: 403
67
466:80
0: 65
75
868: —
0: 98
163
1,437: 60
0: 77
_
O
O
19:60
0: 633
38
201:20
0:41
41
220: 80
0: 42
_
_
_
—
—
—
1
8:80
0: 803
1
8:80
0:80
51
053: —|
| 327
5,538:00
328
5,727:10
813
13,406: 50
1:43
84
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Bilaga 3 a.
Förteckning Öyér kommuner, från vilka hänvisats reservarbetare, som
åtnjutit ortstillägg (inkl. extra ortstillägg) under perioderna
16—31 maj och 16—30 november 1937.
Reserv-
arbets-
Kommun
Antal reserv- arbetare med
ortstillägg
lön
kr.
16—31
mai
1937
16—30
november
1937
8: 40
Stockholm.....
130
92
8: —
Sundbyberg ....
6
—
7:60
Göteborg......
173
93
Jukkasjärvi ....
31
8
Solna.......
40
25
7: 20
Örebro.......
16
27
6:80
Borås.......
1
Gällivare......
—
24
Hälsingborg ....
26
19
Landskrona ....
—
1
Luleå.......
4
5
Malmö.......
67
36
Spånga ......
5
—
Sundsvall.....
4
—
Östersund.....
1
—
1
| 6:40
Gällivare.....
48
Gävle.......
10
5
Halmstad . ...
—
2
Härnösand.....
3
_
Jönköping.....
2
—
Kalmar......
10
5
Karlskrona.....
35
26
Karlstad......
2
_
Landskrona ....
3
—
Linköping.....
11
—
Lund.......
—
7
Norrköping ....
Skön (Skönsmon o.
28
17
Skönsberg) ....
19
17
Söderhamn.....
84
11
Trollhättan ....
3
—
Vänersborg.....
17
30
Ystad.......
12
—
6: —
Kristinehamn ....
2
1
Lysekil......
18
7
Nässjö.......
13
—
Oskarshamn ....
7
4
Tidaholm.....
6
1
Uddevalla.....
69
50
Västervik.....
15
14
Reserv-
arbets-
Kommun
Antal reserv- arbetare med
ortstillägg
lön
kr.
16—31
maj
1937
16-31
november
1937
5: 60
Alnö........
26
24
Arboga ......
1
—
Gudmundrå . . .
—
6
Hässjö.......
30
20
Höganäs......
7
—
Njurunda .....
31
13
Ronneby stad . . .
14
6
Skön.......
—
2
Timrå.......
12
9
Ytterlännäs ....
4
—
5: 20
2
3
Bjärtrå......
9
2
Brastad......
17
6
Bro (Gbg o. Boh. län)
16
18
Hogdal.......
Häverö (Hallstavik o.
21
17
Herräng).....
1
—
Högsjö.......
2
—
Järna (Kopp. län) . .
1
—
Lommeland ....
—-
8
Lyse........
5
4
Malmön......
9
3
Nederkalix.....
10
10
Nora (Vrnl. län) . .
18
17
Näsinge......
13
9
Råneå.......
22
29
Skee........
23
15
Tossene......
17
7
Tuna (Vrnl. län) . .
13
15
Töre........
4
—
4:80
Agnetorp......
1
_
Asarum......
15
15
Harg.......
14
—
Kville.......
25
4
Ljusnarsberg ....
1
2
Lommeland ....
7
—
Nedre Ullerud . . .
1
—
Norra Solberga . . .
16
14
Styrnäs ......
1
*
Stävie .......
1
1
Svenneby .....
1
—
Södra Vram ....
12
4
Tynderö......
1
1
4:40*
Eda........
3 !
_
Svarteborg.....
2 1
—
Tjurkö.......
1
1
Torhamn .....|
5
—
Tysk undersåte. — ’ Endast extra ortstillägg har kunnat ifrågakomma.
Bilaga till Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.
85
Bilaga 4.
Vissa uppgifter rörande statliga reservarbetsplatser, som under budgetåren
1929—1937 varit föremål för granskning oell bokföring
i nämnvärd omfattning.
Budgetår
Antal
arbetsplatser
Ersättningssummor
från uppdragsgivare
(inklusive räntor)
Kronor
Inventarievärden
Kronor
1929—1930 .............
82
548,000
260,000
1930-1931 .............
120
525,000
679,000
1931—1932 .............
227
1,038,000
1,752,000
1932—1933 .............
367
2,402,000
2,402,000
1933—1934.............
515
4,757,000
3,444,000
1931—1935 .............
632
4,836,000
3,189,000
1935—1936 .............
541
5,863,000
2,535,000
1936-1937 .............
407
5,861,000
1,868,000
1937—1933 .............
324
—
—
Utbetalningar av statsbidrag från kommissionens kassa till dagunderstöd,
hyreshjälp, kursverksamhet och statskommuuala reservarbeten
samt kostnader för frivillig arbetstjänst, ungdomsreservarbeten
och revisorsarvoden.
Budgetår
Kronor
Härav statliga
läger och ungdoms- reservarbeten
1929—1930 ............
_
1930—1931 ............
—
—
1931—1932 ............
—
—
1932-1933 ............
19,357,000
—
1933-1934 ............
22,664,000
390,000
1934-1935 ............
27,281,000
1,450,000
1935—1936 ............
16,328,000
1,195,000
1936-1937 ............
9,189,000
849,000
86
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Översikt över Statens arbetslöshetskommissions
Tillgångar.
I. I statskontoret innestäende belopp:
A. Förslagsanslag till Statens arbetslöshetskommission, Litt.
V B 17.
1) Anslag för löpande budgetår................ 1,020,000: —
2) Disponerat »/» 36-30/« 37 ................. 1,020,000: —
B. Reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., Litt. V B 18.
1) Återstående å föregående budgetårs anslag den 1936 . . . 4,592,247:48
2) Anslag för löpande budgetår................ 22,000,000: —
3) Återbetalat anslag.................... 3,033:75
26,595,281: 23
4) Disponerat 7? 36—30/e 37 ................. 25,487,625:52 1,107,655:71
II. 1 arbetslöshetskommissionen:
A. Kassa- och bankbehållningar,
1) Litt. Y B 17.......
2) > Y B 18.......
15,698:89
97,192:04 112,890: 93
B. Till betalning förfallna fordringar,
Litt. V B 18.
1) Hos vägstyrelser m. fl. för utförda arbeten......... 1,006,662: 41
2) » domänstyrelsen för avlöningar m. m.......... 162:50
3) > kommuner för ortstillägg............... 117,786:25
4) > diverse personer................... 30,360:78
5) > kommuner för dagunderstöd och kostnad för elever vid
frivillig arbetstjänst................... 1,676:40
6) Hos diverse personer för arbetsläger och ungdomsreservarbeten 8,088: 22
1,164,736:56
C. Förskottsmedel för redovisning.
1) Vid statliga reservarbetsplatser.........
2) > > arbetsläger och ungdomsreservarbeten
254,189:83
6,059= 22 260,249:05
D. Inventarier.
Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsinventarier m. m.
1) vid statliga reservarbetsplatser.............
2) » > arbetsläger och ungdomsreservarbeten . . . .
3) > Longs gård....................
1,466,481: 69
65,752:11
54,463: 22 1,586,697: 02
E. Väglånefbudén.
Utestående fordringar
225,000: — 225,000: —
Summa Kronor 4,457,229:27
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
87
ekonomiska ställning den 30 juni 1937.
Bilaga 5.
Skulder.
I. Av medel lios statskontoret reserverade belopp:
A. Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.,
Litt. V B 18.
1) Div. myndigheter till främjande av företagsverksamhet.
Enl. riksdagsbeslut 1932 ............... Kr. 1,000,000: —
» > 1933 > 1,000,000: —
Kr. 2,000,000: —
Hest å anvisade belopp........................
Enl. riksdagsbeslut 1935 ............... Kr. 1,000,000: —
> > 1936 > 500,000: —
Kr. 1,500,000: —
Resterande belopp, varav är anvisat 476,652: 99 .............
2) Div. myndigheter till övriga ändamål c:a................
17,516: 41
975,352:99
54,900: —
II. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskonimission, Litt. V B 17:
Överskott att återleverera till Statskontoret..............
15,698:89
III. I statliga reservarbeten bundna tillgångar:
Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel.......... 3,011,682: 63 IV.
IV. Till disposition för verksamheten står:
A. Av medel hos statskontoret.
Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverk
samhet
m. m., Litt. V B 18 ............... 59,886:31
B. Av medel hos kommissionen.
Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunder
stödsverksamhet m. m., Litt. V B 18.
Kassa och bank...............
Oguldna lån ur väglånefonden........
97,192: 04
225,000: — 322,192:04 382,078:35
Samma Kronor 4,457,225»: 27
88
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Bilaga B.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statsbommunala reservarbeten,
uiiderstödsyerksamhet, hyreshjälp, kurser saint frivillig arbetstjiinst
under tiden V? 193t>—3% 1937.
Län och
städer
Statliga
reserv-
arbeten
Stats-
kommunala
reserv-
arbeten
Understöd
''Hyres-
hjälp
Kurser,
frivillig
arbetstjänst
Summa
1
:2
3
*
5
6
i
Stockholms stad ..
141,521:19
880,956: 64
123,460: 59
36,246: 75
42,223: 24
1,224,408: 41
Stockholms län____
1,785,683:82
127,807: 23
4,386: 65
—
37,751: 37
1,955,629:07
Uppsala stad......
kred. 94: 68
12,218: 90
—
—
12,124: 22
Uppsala län i övr.
—
72,651:02
2,422: 96
—
5,743:87
80,817: 85
Eskilstuna stad____
Södermanlands län
—
26,491:26
—
—
—
26,491: 26
i övrigt ........
433,373: 79
24,962:81
—
—
458,336: 60
Linköpings stad ..
—
—
1,552: 69
—
1,552:69
Norrköpings stad..
Östergötlands län i
7,694: 37
7,874: 79
4,410: 07
19,979: 23
övrigt..........
191,626: 68
9,697: 97
—
—
201,324:65
Jönköpings stad ..
620: 30
105,541:06
—
—
106,161:36
Jönköpings län i övr.
1,292,482: 20
70,828: 67
—
—
—
1,363,310:87
Kronobergs län....
725,544:02
73,743: 77
—
—
799,287: 79
Kalmar stad......
66,899:97
5,269:89
—
72,169:86
Kalmar län i övrigt
997,344: 65
277,460: 01
14,934: 79
1,457: 93
5,214:81
1,296,412:19
Gotlands län......
25:87
13,169:15
743:39
-
13,938: 41
Karlskrona stad .
33,917:11
—
—
—
33,917:11
Blekinge län i övr.
870,719: 09
168,135: 91
—
988:13
1,039,843:13
Kristianstads län..
521,786:84
28,863:47
—
—
550,650:31
Hälsingborgs stad..
29,406: 62
1,185:97
30,592: 59
Landskrona stad ..
64,463: 36
—
64,463: 36
Lunds stad.......
217: 45
80,5t;4:54
1,069: 03
168: 90
—
2,114:00
81,959: 92
Malmö stad ......
_
233,196:19
27,795:02
6,928: 05
270,033: 26
Malmöhus län i övr.
725,773:48
118,983: 69
18,176:48
8,196: 83
871,130: 48
Halmstads stad . ..
1,143: 99
34,568: 76
1,338: 84
—
37,051: 59
Hallands län i övr.
331,085:26
18,372: 62
167,192:58
516,650:46
Göteborgs stad ....
—
124,976: 98
109,032:14
17,484: 00
53,115: 91
304,609: 03
Mölndals stad ....
-
221,148:14
—
221,148:14
Uddevalla stad....
Göteborgs o. Bohus
-
124,629:11
11,583:16
1,834: 86
5,091: 42
143,138:55
län i övrigt ....
2,877,575: 71
646,441: 86
69,248: 60
1,919:43
5,623: 42
3,600,809:02
Borås stad........
—
—
—
—
Älvsborgs län i övr.
1,235,046: 63
145,589: 61
5,014: 50
—
lil: 24
1,385,761:98
Skaraborgs län____
184,479: 62
75,421: 36
1,236:46
—
23,782:88
284,920:32
[ Karlstads stad ....
2,276: 75
—
3.305:42
—
—
5,582:17
Värmlands län i övr.
413,061: 67
244,115: 67
6,380:45
—
138,761:19
802,318: 98
| Örebro stad ......
kred. 106: 76
35,350: 95
2,362:83
73: 60
1,553:00
39,233: 62
Örebro län i övrigt
851,867: 78
56,062: 45
1,542: 81
460: 60
75,567:08
985,500: 72
Västerås stad......
—
6,261:17
—
—
—
6,261:17
j Västman!, län i övr.
280,238:16
85,216:11
889: 76
—
3,333:07
369,677:10
Kopparbergs län ..
1,066,292:03
416,481: 21
'' 2,108:06
—
131,154: 33
1,616,035: 63
1 Gävle stad........
1,569:04
37,255: 85
8,048: 52
425: 60
—
47,299: 01
j Gävleborgs län i övr.
749,418:14
405,901:41
31,854:44
1,389: 20
15,507: 22
1,204,070: 41
j Sundsvalls stad . ..
| Västernorrlands län
—
3,617: 62
2,663:96
133: 75
—
6,415:33
i övrigt.........
1,582,715:86
1,391,861:57
584,916: 60
38,657:55
73,114: 28
3,671,265:86
1 Jämtlands län____
490,125:82
120,949: 96
—
—
—
611,075:78
Västerbottens län..
315,594: 54
90,264: 36
1,143: 75
—
204,445: 34
611,447:99
Norrbottens län . ..
1,214,034: 67
235,145: 38
63,796:19
6,980: 85[
51,779: 70
1,571,736: 79
Hela riket 1
19,283,043: 61
7,017,819:25 1,143,559:39
122,357:90 1,049,764:12 28,616,544:27
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285-
89
Bilaga C.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
understödsverksamliet, liyreslijälp, kurser samt frivillig arbetsvinst
under tiden 1h 1937—,8A 1938.
Län och
städer
Statliga
reserv-
arbeten
Stats- kommunala |
reserv- arbeten
Understöd
Hyres-
hjiilp
Kurser,
frivillig 1
''arbetstjänst
1
2
a
4
5
6
Stockholms stad ..
84,410: 22
191,713: 25
1,092: 27
Kred. 337: 50
2,717:28
Stockholms län ..
850,117:38
50,339:08
202: 53
—
6: 26
Uppsala stad......
—
—
—
—
—
Uppsala län i övr.
—
979:55
—
—
—
Eskilstuna stad....
—
—
—
—
—
Södermanlands län
i övrigt ........
150,336:99
6,261:13
—
—
—
Linköpings stad ..
—
—
—
—
—
Norrköpings stad..
—
—
834: 25
—
—
Östergötlands län 1
övrigt..........
33,122:19
800: 61
_
—
—
Jönköpings stad ..
1,428:16
14,567:10
—
—
-1
Jönköpings län i övr.
671,454: 41
19,817:96
—
—
—
Kronobergs län ..
255,084:75
15,165: 67
—
—
-1
Kalmar stad......
—
14,194: 94
Kred. 13:77
—
—
Kalmar län i övrigt
98,124:32
78,884: 01
—
—
32: 27
Gotlands län......
793: 56
9,033: 32
—
—
—
Karlskrona stad ..
—
4,566:53
—
—
—
Blekinge län i övr.
346,425:43
56,642: 83
—
—
15:55
Kristianstads län..
156,572: 83
2,885: 24
—
—
—
Hälsingborgs stad..
—
4,600: 00
4,272: 84
Kred. 6: 36
2,303: 30
Landskrona stadj..
—
—
—
—
Lunds stad ......
—
20,250:00
—
—
184:73
Malmö stad ......
204,016: 24
59,213: 36
18,303: 58
8,409:14
Malmöhus län i övr.
75,516: 91
398:01
—
—
Halmstads stad ..
486: 00
2,610: 70
553:34
—
—
Hallands län i övr.
145,159: 50
10,904:10
—
—
576: 30
Göteborgs stad____
22,397: 60
26,179: 67
4,879: 61
741:80
2,335: 71
Mölndals stad ....
—
189,900:00
—
—
1,233:28
Uddevalla stad____
—
59,809: 33
—
—
Göteborgs o. Bohus
län i övrigt ____
904,456: 33
297,082:88
22,853: 36
43: 70
—
Borås stad........
—
—
—
—
—
Älvsborgs län i övr.
284,429:83
25,694:74
640: 42
—
—
Skaraborgs län....
Kred. 5,563: 55
8,099: 33
—
—
30:00
Karlstads stad ....
2,338: 40
—
-
—
Värmlands län i övr.
324,338: 94
49,089:81
380:35
—
61,661: 20
Örebro stad ......
507:12
12,422: 40
—
—
Örebro län i övrigt
471,188: 45
2,003: 50
—
—
175: 20
Västerås stad......
—
—
—
—
—
Västman!, län i övr.
235,980: 64
4,738: 91
—
—
330:36
Kopparbergs län ..
536,322: 29
31,116:90
—
—
12,352: 31
Gävle stad........
774: 00
15,294: 33
—
—
—
Gävleborgs län i övr.
112,001: 17
183,097: 55
447: 78
237: 00
107:35
Sundsvalls stad.. ..
—
4,515: 88
—
—
—
Västernorrlands län
i övrigt ........
227,855: 06
607,160:19
100,197: 63
15,982: 35
1,557: 85
Jämtlands län ....
196,884: 83
14,679: 85
—
—
Västerbottens län..
15,753: 84
14,992: 05
93,108: 81
Norrbottens län ..
482,392: 31
54,232:80
762: 35
491: 43
270,311:96
Hela riket
(>,809,589: 23
2,289,050:41
155,804: 55
25,5(51:51
449,129:72
Summa
279,595:52
900,665:25
979:55
156,598:12
834:25
33,922:80
15,995: 26
691,272:37 j
270,250:421
14,181:17:
177,040: 60i
9,826:88!
4,566: 531
403,083: 811
159,458: 07
11,259:78
20,250:00
86,110:81
279,931:15!
3,650:041
156,639: 90!
56,534:39
189,900: 00j
61,042: 61;
— 1,224,436: 271
310,764:99
2,565:78
2,338: 40;
435,470:30!
12,929: 52 i
473,367:15
241,049: 911
579,791: 50
16,068: 33
295,890:851
4,515: 88j
952,753:08 j
211,564: 68
123,854: 70|
808,190:85
90
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Sammanställning per den 31 december 1937 av statliga
Antal
företag
Härav
Ändamål
slut-
förda
total-
kostnader
under
utfö-
rande
total-
kostnader
i Allmänna vägar (inkl. gator) ........
4
1
62,650
3
1,172,249
i Broar...................
—
—
35,350
—
205,920
Järnvägsanläggningar................
—
—
21,200
—
—
j Utdikningar ....................
1
—
29,500
1
114,700
Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. flottledsanläggningar m. m.)..
_
_
15,000
_
Skogsförbättrande åtgärder (nyplante- ringar, återplanteringar, Domänsty- relsens vägar och dikningsarbeten)..
Dricksvatten- och avloppsledningsar- beten ...........................
2
1
257,525
1
105,000
Flygfält ............................
2
—
—
2
924,400
Andra arbeten......................
1
1
24,000
—
—
Summa
10
3
445,225
7
2,522,269
I antalet företag ingå endast nystartade arbeten men är i kostnadssummorna även upp-
Sammanställning per den 31 december 1937 av statliga
Ändamål
Antal
företag
Härav
slut-
förda
total-
kostnader
under
utfö-
rande
1
total-
kostnader
Allmänna vägar (inkl. gator) ........
—
100,100
295
—
482,000
11,780
Broar ..........................
Summa
—
—
100,395
—
493,780
Under perioden ha inga nya arbeten startats, varför kostnadssummorna ange kostnaden för
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
91
Bilaga D.
reservarbeten som kontraherats under tiden l/i 1936—30/e 1937.
Summa
totalkost-
nader
Härav
Av summa totalkostnader
belöpa å
besk
men ej
påb.
total-
kostnader
av
statsmedel
från andra
arbetslöner
material
m. m.
1,234,899
1,124,398
110,496
852,000
382,899
_
_
241,270
206,885
34,385
156,000
85,270
_
—
21,200
21,200
—
15,000
6,200
—
—
144,200
138,465
5,735
125,000
19,200
—
-
15,000
15,000
12,000
3,000
362,525
272,525
90,000
252,000
110,525
_
—
924,400
924,400
—
700,000
224,400
_
—
24,000
24,000
—
18,200
6,000
—
—
2,967,494
2,726,873
240,616
2,130.000
837,494
taget! kostnaden för tilläggsarbeten till tidigare avtalade företag.
Bilaga E.
reservarbeten som kontraherats under tiden 1/i—31/i2 1937.
Summa
totalkost-
nader
Härav
Av summa totalkostnader
belöpa å
besk
men ej
påb.
total-
kostnader
av
statsmedel
från andra
arbetslöner
material
m. m.
—
—
582,100
12,075
553,370
10,279
28,730
1,796
410,000
7,850
172,100
4,225
—
—
594175
563,649
30,526 417,850
176,325
tilläggsarbeten till tidigare avtalade företag.
92
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Sammanställning per den 31 december 1937 av statskomm minia
Här-
Slag av arbeten
Anta
före-
tag
slutförda
under utförande
antal
totalkostnad
antal
totalkostnad
a) 1) Allmänna vägar (inkl. gator)......
19
4
432,768
14
1,054,053
2) Broar..........
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår- vägar)
1,300
1) järnvägsanläggningar .........
_
_
_
_
2) skenfria korsningar.....
i c) Understöd åt jordbruket för jordförbätt- ringar m. 777.
2,200
1) utdikningar ........
_
_
_
2) bevattningsanläggningar......
3) uppförande eller förbättring av bo-
—
—
—
—
—
stadshus på landsbygden ..
—
—
_
_
_
4) av andra byggnader därstädes____
_
_
5) gödselvårdsanläggningar____
_
—
_
_
_
6) enskilda vägar......
31
15
233,880
15
464,530
7) anläggande av nya samhällen samt
—
_
_
_
| 8) andra koloniseringsåtgärder
| d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot
översvämningar, flottledsanläggningar
1,180
m. m.)...........
| e) Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-
2
1
54,700
1
46,000
ringar, återplanteringar m. m.)......
1
—
—
1
11,500
| f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbelen
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl.
29
18
503,040
11
655,020
hamnarnas mekaniska utrustning)....
h) Flyganläggningar
2
_
—
2
33,800
1) flyghamnar ..........
_
_
2) flygfält ........................
i) Byggnadsföretag
1) byggnader för offentliga myndig-
1
i
1,225,000
heter ..........
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och
—
—
—
—
—
stadsliknande samhällen.....
_
_
| 3) andra byggnadsföretag..........
—
—
—
—
—
j) 1) Elektriska installationer . ..
_
2) kraftverk........
_
_
3) kraftöverföringsanläggningar ....
—
—
_
—
—
k) 1) Gasverk.........
2) anläggningar för distribution av gas
—
—
—
—
—
på långa distanser..........
1) Arbeten berörande:
—
—
—
— j
1) telegraf...........
_
_
2) telefon..........
3) radio............
m) Andra arbeten:
—
—
—
—
—
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten
_
_
2) arkivarbeten ......
2
1
30,000
i
41,500
3) brandbrunnar.......
1
_
4) idrottsplatser ..........
2
1
78,085
5) kyrkogårdar ............
3
1
43^530
2
87,760
6) skol- och lekplaner......
1
—
1,375
1
12,365
7) övriga arbeten........
6
4 1
118,040
2
124,000
Summa
100
45
1,000,098
51
8,755,528
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.
93
Bilaga F.
reservarbeten, som beviljats under tiden 1h 193<i—3% 1937.
a v
Härav
Av summa tot.kostn. belöpa
beslutade men ej
påbörjade
Summa total- kostnader
av statsmedel
från andra
å arbetslöner
å mäter.- o.
spec.k.
antal
totalkostnad
1
10,720
1,497,541
992,046
505,495
968,265
529.276
—
—
1,300
850
450
1,100
200
_
—
—
2,200
1,100
1,100
1,540
660
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
_
—
—
1
27,200
725,610
392,340
333,270
485,675
239,935
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,180
355
825
1,180
—
—
100,700
24,690
76,010
69,540
31,160
—
—
11,500
9,725
1,775
9,500
2,000
—
—
1,158,060
610,390
547,670
599,600
558,460
—
—
33,800
21,080
12,720
24,000
9,800
__
—
—
—
1,225,000
642,870
582,130
690,000
535,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
--
—
—
—
—
--
—
--
—
—
_
_
—
—
71,500
19,535
51,965
55,380
16,120
1
2,310
2,310
730
1,580
1,130
1,180
1
20,000
98,085
46,945
51,140
49,685
48,400
—
131,290
106,175
25,115
103,795
27,495
—
13,740
10,760
2,980
10,390
3,350
242,040
67,810
174230
152,900
89,140
4
<50,880
5,815,866
2,947,401
2,8(18,455
8,228,680
2,092,176
94
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
Sammanställning per den 31 december 1937 ar statskommunala
Antal
före-
tag
Här-
Slag ay arbeten
slutförda
under utförande
antal
totalkostnad
antal
totalkostnad
a) 1. Allmänna vägar (inkl. gator)......
17
2
63,630
14
421,861
2. Broar............................
—
—
—
—
—
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår- vägar)
1. järnvägsanläggningar.............
2. skenfria korsningar...............
—
—
—
—
—
c) Understöd åt jordbruket för jordförbättrin- gar m. m.
1. utdikningar......................
530
2. bevattningsanläggningar ..........
—
—
—
—
—
3. uppförande eller förbättring av bo- stadshus på landsbygden..........
_
_
_
_
_
4. av andra byggnader därstädes ....
—
—
—
—
—
5. gödselvårdsanläggningar ..........
—
—
—
—
—
6. enskilda vägar....................
6
—
10,139
6
295,545
7. anläggande av nya samhällen samt
—
—
—
—
—
8. andra koloniseringsåtgärder.......
—
—
—
—
—
d) Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. flodregleringar, skyddsåtgärder
mot översvämningar, flottledsanlägg- ningar m. m.) ......................
2
2
777,800
e) Skogsförbättrande åtgärder (nyplante- ringar, återplanteringar m. m.).......
—
—
—
—
—
f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten
9
—
13,000
9
320,280
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar
(inkl. hamnarnas mekaniska utrust- ning)...............................
h) Flyganläggningar
1. flyghamnar......................
_
_
_
_
_
2. flygfält..........................
—
—
—
—
—
i) Byggnadsföretag
1. byggnader för offentliga myndigheter
_
_
_
2. bostadsbyggnadsföretag i städer och
stadsliknande samhällen..........
_
_
_
_
_
3. andra byggnadsföretag............
—
—
—
—
—
j) 1. Elektriska installationer...........
—
—
—
—
—
2. kraftverk.........................
—
—
—
—
—
3. kraftöverföringsanläggningar........
—
—
—
—
—
k) 1. Gasverk..........................
—
—
—
—
—
2. anläggningar för distribution av gas
på långa distanser................
—
—
—
—
—
1) Arbeten berörande:
1. telegraf..........................
_
_
2. telefon...........................
—
—
—
—
—
3. radio............................
—
—
—
—
—
m) Andra arbeten
1. restaurerings- och fornvårdsarbeten
2. arkivarbeten.....................
2
—
—
—
—
3. brandbrunnar....................
1
—
—
1
16,800
4. idrottsplatser.....................
1
—
15,665
1
17,300
5. kyrkogårdar......................
—
—
—
—
3,205
6. skol- och lekplaner...............
—
—
—
—
—
7. övriga arbeten...................
7
—
—
5
34,825
Summa
45
2
102,964
as
1,887,616
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.
95
Bilaga G.
reservarbeten, som beviljats under tiden 1/i—S1/i2 1937.
a v
H ä
r a v
Av summa tot. kostn, belöpa
beslut
på
antal
ade men ej
började
totalkostnad
Summa total- kostnader
av statsmedel
från andra
å arbetslöner
å mäter. o.
spec. kostn.
1
11,000
496,491
343,127
153,364
344,968
151,523
—
_
_
—
—
—
—
530
265
265
530
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
305,684
192,590
113,094
203,545
102,139
—
—
—
• -
—
—
—
~
—
—
777,800
141,900
635,900
473,000
304,800
—
—
333,280
176,855
156,425
208,675
124,605
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
-
_
_
—
—
_
_
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
2,045
2,045
615
1,430
2,045
—
_
_
16,800
5,855
10,945
6,700
10,100
__
_
32,965
20,720
12,245
23,600
9,365
—
—
3,205
2,590
615
2,200
1,005
2
19,600
54,425
30,690
23,735
36,335
18,090
5
82,645
2,023,225
»15,207
1,108,018
1,801,598
721,627
96
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.
Bilaga H.
P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till
främjande av företagsverksamhet.
Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande
stående medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten (1935/
1936: V. B. 16) och anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. (1936/1937: V. B. 18 samt V. B. 19) ha sedan den 19 mars 1937 enligt
särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut anvisats:
Kostnader för Lyckebyåutredningen .................... kronor 15,000
Enkronasvägar i Västerbottens län...................... » 210,000
Kronor 225,000.
Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 2,000,000 kronor,
anvisats tillhopa 1,001,300 kronor, vadan för närvarande till Kungl. Maj:ts
förfogande står ett belopp av (2,000,000— 1,001,300 — 225,000) = 773,700
kronor.
Av detta belopp har emellertid avsetts att preliminärt bestrida de beräknade
kostnaderna för Lyckebyåns reglering, 450,000 kronor.
Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
381287
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SU 1938:183 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. jäm s. 13 i texten
- Rskr. 1938:405 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbet slö shet skommission, reservarbeten och kontantunderstödsver a1 i texten