Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1938/89

1938-04-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:297, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1938/89

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 297.

1

Nr 297.

Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret

1938/89; given Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anmäler frågan

örn beredande av dyrtidstillägg för budgetåret 1938/39 åt de präster,

som avses i lagen den 23 november 1934, nr 544, samt anför härom följande:

Jämlikt nämnda lag må Konung och riksdag bevilja dyrtidstillägg

ur kyrkofonden dels åt de präster, som åtnjuta lön eller arvode enligt

1910 års prästlöneregleringslag, dels åt innehavare av prästerlig emeritilön.

Beträffande dyrtidstillägg åt här ifrågavarande prästmän gälla för

närvarande de bestämmelser, som i anslutning till av riksdagen härutBihang

till riksdagens protokoll 19S8. 1 sami. Nr 297. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 897.

innan godkända grunder blivit av Kungl. Majit utfärdade i kungörelse

den 17 januari 1936 nr 7.

Enligt de i denna kungörelse givna bestämmelserna utgår dyrtidstilllägget,

beräknat för månad, i form av procentuellt tillägg, i förekommande

fall ökat med ett fast tillägg (barntillägg). Det procentuella

tillägget, inklusive medgiven förhöjning därav med barntillägg, beräknas

för i tjänst varande präster enligt de allmänna grunder, som äro eller

varda bestämda för beräknandet av dyrtidstillägg eller motsvarande

förmån åt befattningshavare i statens tjänst, som åtnjuta reglerad avlöning,

dock att det för nämnda befattningshavare gällande procenttalet

därvid i varje särskilt fall minskas med tre. För emeritilöntagare beräknas

dyrtidstillägget enligt de allmänna grunder, som äro eller varda

bestämda för beräknande av sådant tillägg eller motsvarande förmån

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, som åtnjuta pension enligt

civila tj änstepensionsreglementet.

Att det prästerskapet tillerkända dyrtidstillägget sålunda bestämts

att utgå efter för befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens

tjänst gällande s. k. reducerad beräkningsgrund är föranlett därav,

att de ifrågavarande prästmännen efter dyrtidens inträde erhållit viss

provisorisk reglering av sina löneförmåner — i tjänst varande präster

från och med den 1 maj 1930 och emeritilöntagare från och med den

1 maj 1927. Av bestämmelserna i nyss åberopade kungörelse framgår,

att de allmänna grunderna för beräknande av dyrtidstillägg åt i samma

kungörelse angivna kategorier befattningshavare och f. d. befattningshavare

i statens tjänst numera även i övrigt äga en huvudsaklig tilllämplighet

vid bestämmandet av prästerskapets dyrtidstillägg. Anpassningen

i sådant hänseende har särskilt möjliggjorts, sedan det i samband

med ecklesiastikårets avskaffande föreskrivits, att prästerskapets

betydelsefullaste löneförmåner skola, från och med ingången av år 1936,

utbetalas månadsvis i efterskott.

Den enda avvikelsen från regleringen av de statliga dyrtidstilläggen,

som föreligger i avseende å beräkningen av de prästerliga dyrtidstilläggen,

berör de i tjänst varande prästerna och innebär, på sätt förut omnämnts,

att procenttalet för uträknandet av dessas dyrtidstillägg i varje

särskilt fall sättes tre enheter under vad som för motsvarande kategori

statstjänstemän tillämpas. Denna reduktion av procenttalet har ansetts

motiverad av det förhållandet, att såväl ordinarie som extra ordinarie

präster åtnjuta förmånen att erhålla en huvudsaklig del av sin avlöning

in natura (fri bostad å prästgård, respektive fri bostad och fritt vivre)

eller att efter särskild beräkningsgrund uppbära gottgörelse härför i penningar,

vilken förmån ansetts för prästerna innebära en bestående lättnad

i dvrtidens tryck, som i allmänhet icke tillkomme statstjänstemännen.

Prästerna kunde fördenskull i avseende å sådan del av löneförmånerna,

i motsats till statstjänstemännen, anses ha erhållit full kompensation

för levnadskostnadernas ökning.

I övrigt torde beträffande här berörda frågor få hänvisas till vad

därom anförts i propositionen nr 131/1935.

Departe- Av vad chefen för finansdepartementet i propositionen nr 293/1938

mentsele fen. anfört beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 297.

m. fl. framgår, att i de gällande allmänna grunderna för dyrtidstillägg

åt sådana befattningshavare icke för budgetåret 1938/39 ifrågasatts

någon jämkning, ägnad att beröra de prästerliga befattningshavarna.

På grund härav förordar jag, att dyrtidstillägg till de prästmän, som

avses i lagen den 23 november 1934 om dyrtidstillägg åt präster, må

under budgetåret 1938/39 utgå efter de regler, som för närvarande tilllämpas,

och hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig sålunda förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under budgetåret

1938/39 tili de prästmän, som finnas omförmälda i

lagen den 23 november 1934 (nr 544) örn dyrtidstillägg

åt präster.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:450 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1938/39. a1 i texten
  2. 1LU 1938:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1938/39. s. 1 i texten