Angående ändring i vissa delar av tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934 (nr 443) m. m
1938-04-08 · 24 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:299, Angående ändring i vissa delar av tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934 (nr 443) m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
1
Nr 299.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i vissa
delar av tjänstepensionsreglementet för arbetare den
30 juni 1934 (nr 443) m. m.; given Stockholms slott
den 8 april 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser om ändring i vissa
delar av reglementet den 30 juni 1934 (nr 443) angående tjänstepension för
arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglementet för arbetare) samt örn
ändrad lydelse av övergångsbestämmelsen till reglementet den 16 oktober
1936 (nr 543) angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens
tjänst (familjepensionsreglementet för arbetare);
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 19118.
1 sami.
Nr 299.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
F örslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet den 30 juni
1934 (nr 443) angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst
(tjänstepensionsreglementet för arbetare).
Härigenom förordnas, att 1 § 1 och 2 morn., 2 § 2 och 3 mom. samt 3 §
andra stycket reglementet den 30 juni 1934 angående tjänstepension för arbetare
i statens tjänst ävensom punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna
till samma reglemente skola hava ändrad lydelse på sätt av det följande framgår:
-
1 §•
1. Detta reglemente äger tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst,
vilka fylla ett fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt
behov av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning.
övergår arbetare från arbete av fortlöpande natur till annat arbete
eller inskränkes arbetstiden, skall — under förutsättning, att hans anställning
i statens tjänst alltjämt utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla
— reglementet dock fortfarande tillämpas å honom.
2. Såsom förutsättning för reglementets tillämplighet gäller, att arbetaren
nått en levnadsålder av minst 21 år samt innehaft arbetaranställning i statens
tjänst i arbete av fortlöpande natur och med en arbetstid av normal omfattning
antingen 21 månader i följd eller minst 7 månader under vart och ett av
tre på varandra följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader under
högst fem på varandra följande kalenderår.
Arbetare skall — — — reglementets föreskrifter.
2 §•
2. Såsom tjänstår enligt detta reglemente skall jämväl tillgodoräknas
a) tid, för vilken arbetare, utan att detta reglemente varit å honom tilllämpligt,
vidkänts avdrag eller erlagt avgift för tjänstepension från staten
eller från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond
eller pensionskassa; samt
b) två tredjedelar av den tid, under vilken arbetare efter uppnådd ålder
av 18 år, utan att vidkännas pensionsavdrag eller erlägga pensionsavgift, i
statens tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla.
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
3
3. Har arbetare i samband med statens övertagande av kommunalt driven
verksamhet eller av enskilt företag övergått till statens tjänst, beror på
prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver, om och i vad mån tid, under
vilken arbetaren innehaft anställning hos den föregående arbetsgivaren,
må tillgodoräknas honom såsom tjänstår.
3 §•
Från och med---bestämmelserna i 4 §.
Vid tillämpning av detta stadgande må tid, varunder reglementet icke
varit å arbetaren tillämpligt, räknas såsom tjänstår endast i den mån arbetaren
för sådan tid vidkänts avdrag eller erlagt avgift för tjänstepension
från staten eller från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,
pensionsfond eller pensionskassa.
Är arbetare---nämnda tidsperiod.
övergångsbestämmelser.
2. Arbetare, som vid reglementets ikraftträdande är delägare i kassa för
pensionering av icke-ordinarie personal i statens tjänst, må såsom tjänstår
tillgodoräkna två tredjedelar av den tid före ikraftträdandet, som han enligt
för kassan gällande bestämmelser utan att därunder hava erlagt pensionsavgift
ägt tillgodoräkna såsom tjänstår, även om anställningen under nämnda
tid icke uppfyllt de förutsättningar, om vilka i 2 § 2 mom. b) förmäles.
3. Arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande ej är delägare i kassa
för pensionering av icke-ordinarie personal i statens tjänst, må, om han avgår
med rätt till pension före den 1 januari 1945 och därvid med tillämpning
av de i 2 § innefattade bestämmelserna icke kan räkna tjugufem tjänstår,
av tid, varunder han före ikraftträdandet innehaft statsanställning, som i
2 § 2 mom. b) sägs, såsom tjänstår för pension tillgodoräkna, i den mån så
erfordras för att uppbringa antalet tjänstår till tjugufem, fyra femtedelar örn
avgången äger rum före den 1 januari 1940 samt tre fjärdedelar om avgången
äger rum under tiden 1 januari 1940—31 december 1944. De nu föreskrivna
grunderna för beräkning av tjänstår skola i tillämpliga delar gälla jämväl
vid avgörande av fråga huruvida arbetare, som avgår före den 1 januari
1945, kan räkna för rätt till sjukpension erforderligt antal tjänstår.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1938. Beträffande kungörelsens
tillämpning å arbetare, som avgått ur tjänst före nämnda dag, skall
gälla vad därom särskilt stadgas.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
F örslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av övergångsbestämmelsen till
reglementet den 16 oktober 1936 (nr 543) angående familjepension
för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglementet
för arbetare).
Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelsen till reglementet den 16
oktober 1936 angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens
tjänst skall hava följande ändrade lydelse:
Detta reglemente---sin anställning.
I fråga om arbetare, å vilken tjänstepensionsreglementet för arbetare vunnit
tillämpning före familjepensionsreglementets ikraftträdande och som vid
sin död kvarstod i tjänst eller enligt 4 § 5 mom. här ovan skall anses hava
kvarstått i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den mån detta ej följer
av 4 § 4 mom. — för bestämmande av familjepension åt hans efterlevande
såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han, innan detta reglemente
blev å honom tillämpligt, i statens tjänst innehaft anställning, som utgjort
hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla, ävensom, därest han
övergått från enskilt företags till statens tjänst i samband med statens övertagande
av sådant företag, den tid i det enskilda företagets tjänst, som han
med tillämpning av punkten 4 av övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet
för arbetare förklarats skola få tillgodoräkna såsom tjänstår.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1938. Beträffande kungörelsens
tillämpning i fråga örn arbetare, som avlidit före nämnda dag, gäller vad
därom särskilt stadgas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 8 april 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
vissa ändringar i tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934
(nr 443) och familjepensionsreglementet för arbetare den 16 oktober 1936
(nr 543) m. m. och anför därvid:
I proposition nr 254 till 1937 års riksdag angående tjänstårsberäkning
i vissa fall för pension enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare anförde
jag bland annat, att vad i ärendet förekommit bibragt mig den uppfattningen,
att vissa ändringar beträffande de nuvarande förutsättningarna
för tillämpligheten av tjänstepensionsreglementet för arbetare samt i reglerna
för tjänstårsberäkning vore motiverade utöver vad som ifrågasatts i propositionen.
Enär en närmare utredning av hithörande frågor syntes önskvärd,
förklarade jag mig ämna föranstalta om ytterligare utredning i ärendet
inom sådan tid, att författningsförslag kunde föreläggas 1938 års riksdag.
Jag framhöll vidare, att olägenheterna av ett sådant uppskov med frågans
avgörande torde, i den mån så befunnes påkallat, kunna kompenseras
genom retroaktiv tillämpning av de jämkningar i reglerna för tjänstårsberäkning,
som kunde bliva beslutade.
I skrivelse nr 190 har 1936 års riksdag i anledning av väckt motion anhållit
om utredning i fråga örn ändrade bestämmelser för tjänstårsberäkning
för arbetare i statens tjänst i syfte att tid, varunder arbetare åtnjutit
ledighet för offentligt uppdrag, skulle kunna tillgodoräknas såsom tjänstår.
Statskontoret har — efter hörande av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och statens pensionsanstalt
— den 18 november 1936 avgivit av Kungl. Maj:t infordrat utlåtande
och förslag i ämnet.
I en den 10 december 1936 dagtecknad skrift hava svenska järnvägsmannaförbundet,
försvarsverkens civila personals förbund samt telegraf- och telef
onmannaförbundet hos Kungl. Maj:t anhållit om sådan ändring av tillgodoräkningsreglerna
i tjänstepensionsreglementet för arbetare, att tid för anställning
i statens tjänst, varunder reglementet icke sigt tillämpning å arbetare,
komine att tillgodoräknas såsom tjänstår utan de avdrag vid tjänstårsberäkningen,
som föranleddes av de nuvarande bestämmelserna. I andra
hand huva förbunden yrkat, att dylik tid måtte få regelmässigt lill till
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 299-
godoräknas såsom tjänstår. I framställningen har vidare påyrkats sänkning
av minimiåldern för tillgodoräkning av tjänstår från 21 till 18 år. Förbunden
hava ifrågasatt, att ändringarna måtte tillämpas retroaktivt från reglementets
ikraftträdande den 1 januari 1935.
över förbundens framställning har statskontoret den 3 mars 1937 avgivit
utlåtande efter hörande av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och statens pensionsanstalt.
Inom finansdepartementet har i anledning av vad sålunda förekommit
upprättats en den 7 januari 1938 dagtecknad promemoria, innefattande utredning
och förslag angående vissa ändringar i tjänstepensionsreglementet
för arbetare. Över promemorian hava utlåtanden avgivits av förut berörda
myndigheter och personalförbund.
Tillgodoräkningsreglerna.
I promemorian har främst behandlats spörsmålet om ändring av tillgodoräkningsreglerna.
Enligt 1 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare äger reglementet
tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst, vilka fylla ett fortlöpande
om ock endast för viss del av året förefintligt behov av arbetskraft och för
vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning. Övergår arbetare från
arbete av fortlöpande natur till annat arbete, skall reglementet dock fortfarande
tillämpas å honom.
Genom kungörelse den 7 december 1934 (nr 583) angående undantag från
tillämpningen av bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet för arbetare
har Kungl. Majit förordnat, att arbetare, vars avlöningsförmåner — i
förekommande fall inbegripet värdet av naturaförmåner enligt ortens pris —
beräknade för en anställningstid av 12 månader icke uppgå till ett belopp
av minst 1,700 kronor för man och 1,250 kronor för kvinna, ävensom skogsarbetare
skola undantagas från reglementets tillämpning.
De arbetargrupper, vilka falla utanför reglementets tillämpning, kunna
pensioneras enligt de mera summariska bestämmelserna i kungörelsen den
7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss
arbetarpersonal i statens tjänst. Högsta pension enligt dessa bestämmelser
motsvarar ungefärligen 2/3 av pensionsunderlaget för icke yrkesutbildad arbetare
jämlikt tjänstepensionsreglementet för arbetare.
Enligt 1 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet gäller såsom förutsättning
för reglementets tillämplighet, att arbetaren nått en levnadsålder av minst 21
år samt att hans anställning antingen fortgått 21 månader i följd eller för
vart och ett av tre på varandra följande kalenderår omfattat minst 7 månader
eller ock under 5 på varandra följande kalenderår omfattat tillhopa
minst 30 månader. Dessa tidsperioder hava i det följande benämnts väntetider.
Någon mera ingripande ändring av nu angivna villkor för reglementets
Kungl. Maj:ts proposition nr 299-
7
tillämplighet har icke föreslagits i promemorian. De jämkningar av hithörande
bestämmelser i reglementet, som ifrågasatts i ärendet, torde få behandlas
i samband med detaljmotiveringen till upprättat författningsförslag.
De framkomna erinringarna mot tjänstepensionsreglementet för arbetare
hava huvudsakligen riktat sig mot reglerna för tillgodoräkning av tjänstår.
Enligt 2 § 1 mom. och 2 mom. a) skall såsom tjänstår helt tillgodoräknas
tid, varunder arbetaren vidkänts pensionsavdrag enligt reglementet eller, innan
reglementet blev å honom tillämpligt, erlagt avgift för tjänstepensionering
till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond
eller pensionskassa. I 2 § 2 mom. b) stadgas, att arbetare må tillgodoräkna
2/3 av den tid han eljest, med eller utan pensionsrätt, innehaft statsanställning
av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § sägs. Enligt
2 § 2 mom. c) skall vidare, i den mån så prövas skäligt, som tjänstår tillgodoräknas
2/3 av den tid, under vilken arbetare, innan reglementet blev tilllämpligt
å honom, under de i 1 § 2 mom. angivna förutsättningarna i statens
tjänst förrättat arbete, som icke varit av fortlöpande natur, eller innehaft
fast anställning vid armén, marinen eller flygvapnet.
Beträffande innebörden och tillämpningen av bestämmelserna i 2 § 2 mom.
b) och c) har i promemorian anförts i huvudsak följande:
För tillgodoräkning av anställningstid enligt 2 § 2 mom. b) erfordras, att
anställningen avsett arbete av fortlöpande natur, fullgjorts efter 21 års ålder
och varit förenad med daglig arbetstid av normal omfattning men även att
i 1 § 2 mom. för olika fall föreskriven väntetid gått till ända. Detta senare
villkor innebär, att den tid, som enligt punkten b) skall till 2U räknas som
tjänstår, anses börja först då den för varje fall gäilande väntetiden gått till
ända. Väntetiden, d. v. s. minst 21 månader, kommer sålunda alltid att helt
bortfalla vid tjänstårsberäkningen. Enligt 2 § 2 mom. c) gäller att arbetaren,
innan tillgodoräkning kan börja, måste hava uppfyllt de i 1 § 2 mom.
angivna förutsättningarna, d. v. s. fyllt 21 år och fullgjort väntetid. Avfattningen
av punkterna b) och c) har medfört, att arbetare i vissa fall vid tillgodoräkning
av tjänstår fått vidkännas avdrag för två väntetider. Detta
förhållande har emellertid undanröjts genom av Kungl. Majit utfärdade provisoriska
föreskrifter, vilka meddelats jämlikt riksdagens på grund av propositionen
nr 254/1937 lämnade bemyndigande (riksd. skr. nr 244/1937.)
Emellertid medföra de i punkterna b) och c) förekommande hänvisningarna
till 1 § respektive 1 § 2 mom. i vissa fall icke blott att väntetiden avdrages
vid tjänstårsberäkningen ulan även en ytterligare reducering av den
tid, som kan tillgodoräknas. Vid uträkningen av antalet tjänstår söker man
passa in en väntetid av den ena eller den andra typen så tidigt som möjligt
i anställningskedjan. Den tid, som faller före denna väntetids början, bortfaller
helt liksom själva väntetiden, enär arbetaren icke fyllt kravet på att
väntetid skall vara fullgjord. Härigenom kan utöver själva väntetiden en
betydande del av anställningstiden helt bortfalla. Vanligen äro de bortfallna
tidsperioderna korta och sakna större betydelse, men fall lia förekommit då
ända upp till 5 å 6 års anställningstid icke alls kommit med i tjänstårsberäkningen.
Den åtskillnad mellan fortlöpande arbete och arbete av annan natur, som
i 1 § lagts till grund för reglerna om reglementets tillämplighet, gör sig i fråga
örn tillgodoräkningsreglerna i 2 § 2 moni. b) och c) gällande sålunda att
enligt b) tillgodoräkning av arbete av fortlöpande natur skall ske, så snart
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
reglementets bestämmelser äro fyllda, medan enligt c) arbete av icke fortlöpande
natur samt fast anställning vid försvarsväsendet tillgodräknas endast
i den mån så prövas skäligt.
En underhandsförfrågan hos de tillämpande myndigheterna har givit till
resultat, att skälighetsprövningen enligt c) praktiskt taget alltid resulterat
i att tillgodoräkning medgivits, dock under förutsättning att arbetaren
haft en normal daglig arbetstid. Brist i detta hänseende torde emellertid
föreligga i mycket få fall. Även för tillämpning av b) har med hänsyn till
bestämmelsernas avfattning krav uppehållits på normal daglig arbetstid.
Domänstyrelsen har med hänsyn till att skogsarbete i mycket stor utsträckning
är ackordsarbete, för vilket åtminstone formellt icke fastställts
någon viss daglig arbetstid, icke tillgodoräknat tid, varunder arbetare innan
arbetarpensionsreglementet blivit å honom tillämpligt varit sysselsatt i dylikt
arbete.
I promemorian har föreslagits sådan ändring av nuvarande bestämmelser
i fråga om tjänstårsberäkningen, att arbetare skall äga med 2U tillgodoräkna
som tjänstår ej blott väntetiden utan även all annan tid, varunder
han efter 21 års ålder utan att vidkännas pensionsavdrag eller erlägga pensionsavgift
i statens tjänst haft sådan anställning, att den utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla. Till stöd härför har i promemorian
anförts i huvudsak följande:
Skillnaden mellan anställning i fortlöpande arbet
e och annan anställning torde hava sin huvudsakliga betydelse
för avgränsningen av tillämplighetsområdet för tjänstepensionsreglementet
för arbetare. Anställningsformer och avlöningsförhållanden torde icke förete
någon så väsentlig avvikelse vid arbetaranställning i fortlöpande eller i
icke fortlöpande arbete, att därav nödvändigtvis bör följa att — sedan reglementet
väl blivit å arbetaren tillämpligt — berörda skillnad uppehälles även
beträffande tillgodoräkning av tjänstår. Åtskillnaden mellan fortlöpande
arbete och annat arbete och den därmed förbundna skälighetsprövningen enligt
2 § 2 mom. c) synes icke hava fått sådan praktisk betydelse att de av
nämnda anordning föranledda administrativa olägenheterna kunna anses motiverade.
Det synes därför som om övervägande skäl talade för att i till - godoräkningshänseende icke skilja mellan anställning av det ena eller andra
slaget.
Åv innehållet i 1930 års pensionssakkunnigas betänkande med förslag till
tjänstepensionsreglemente för arbetare (st. off. utr. 1932: 22) och förarbetena
i övrigt till reglementet framgår icke på ett oförtydbart sätt, huruvida
avsikten varit att låta väntetiden falla utanför tjänstårsberäkningen
eller icke. Möjligheten synes icke kunna uteslutas, att väntetidens totala
bortfallande vid tjänstårsberäkningen är en icke avsedd följd av de i 2 § 2
mom. b) och c) förekommande hänvisningarna till 1 § respektive 1 § 2 mom.
Det torde också ligga närmare till hands att begränsa väntetidens betydelse
till att utgöra en spärr för reglementets tillämplighet och icke låta systemet
med väntetid därutöver även inverka på omfattningen av den anställningstid.
som kan komma i fråga vid tjänstårsberäkningen.
Enligt de summariska bestämmelserna i kungörelsen 585/1934 bestämmes
pensionen i förhållande till den sammanlagda tid, arbetaren efter fyllda
21 år haft sådan anställning i statens tjänst, som utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla. För tillgodoräkning av anställning
erfordras icke att för densamma fastställts en daglig arbetstid av normal
omfattning. Även arbete, för vilket —- såsom ofta är fallet vid skogsarbete
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
— icke finnes fastställd viss arbetstid, samt arbete nied arbetstid understigande
den normala beaktas enligt de summariska bestämmelserna under
nyss angivna förutsättning att anställningen utgjort arbetarens huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla. Ej heller återfinnes i dessa bestämmelser
någon motsvarighet till reglementets väntetider.
Då de summariska pensionerna i stort sett bestämts till /3 av pension
enligt nämnda reglemente för icke vrkesutbildad arbetare med motsvarande
antal tjänstår, måste för undvikande av en försämring i pensionsläget för
en arbetare, som övergår från de summariska bestämmelserna till reglementet,
all den tid, som kunnat tillgodoräknas honom för summarisk pension,
tillgodoräknas med 2/3 enligt reglementet, således även tid, varunder
arbetaren haft inskränkt daglig arbetstid, ävensom väntetid.
Med utgångspunkt från att en övergång från de summariska bestämmelserna
till arbetarpensionsreglementet icke bör medföra försämrat pensionsläge
och med hänsyn till vad förut anförts synes det ur sakliga synpunkter befogat,
att för pension enligt reglementet såsom tjänstår tillgodoräknas 73 av
all den tid, varunder arbetaren efter fyllda 21 år utan att själv bidraga till
sin pensionering haft sådan anställning i statens tjänst, som utgjort hans
huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. Införande av föreskrift härom,
vilket även skulle onödiggöra den nuvarande uppdelningen av hithörande
bestämmelser i två särskilda punkter, synes vara ägnat att undanröja de
olägenheter, som ansetts förknippade med de nuvarande bestämmelserna,
nämligen att väntetid och tjänstetid, som i anställningskedjan infaller före
väntetiden, ävensom arbete, som icke krävt normal daglig arbetstid, icke alls
kan tillgodoräknas.
De i promemorian föreslagna ändringarna av nuvarande regler för tjänstårsberäkningen
hava i huvudsak tillstyrkts av de hörda myndigheterna ävensom
av personalförbunden. I samtliga yttranden har sålunda lämnats utan
erinran förslaget, att väntetid skall tillgodoräknas till 2 3 som tjänstår. Statskontoret,
järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen hava även i övrigt tillstyrkt
de föreslagna tillgodoräkningsreglerna.
Statskontoret har i sitt utlåtande anfört, bland annat, följande:
Det torde icke kunna bestridas, att bestämmelserna örn tjänstårsberäkning
i reglementet med dess nuvarande lydelse äro onödigt invecklade och
även i viss mån obilliga. En omläggning av bestämmelserna i enlighet med
promemorieförslaget torde icke ur kostnadssynpunkt kunna tillmätas någon
större betydelse. Ej heller lärer en dylik omläggning enligt vad
statskontoret underhand inhämtat — medföra några mera betydande administrativa
olägenheter, utan torde dessa väl motvägas av de fördelar, som en
förenkling av tjänstårsberäkningen skulle medföra. Med hänsyn härtill och
då även en viss överensstämmelse skulle ernås med den praxis i tråga örn
tillgodoräkning, som utbildat sig vid tillämpningen av civila tjänstepensionsreglementet,
anser sig ämbetsverket böra tillstyrka en omläggning av bestämmelserna
efter i huvudsak de i promemorian angivna riktlinjerna.
General poststyrelsen har anfört, bland annat, följande:
Generalpoststyrelsen vill icke förneka, att bestämmelsen örn att ils om_
nämnd väntetid skall belt bortfalla vid tjänstårsberäkningen mäste från arbetarens
sida sett verka sträng, siven örn densamma ur saklig synpunkt torde
kunna försvaras. Särskilt med hänsyn lill alt väntetidens väsentliga
betydelse ligger i dess egenskap siv spärranordning för reglementets tillämp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
ning, anser generalpoststyrelsen sig sakna anledning att nu motsätta sig
väntetidens — efter reduktion till 2/3 — inräknande i tjänståren.
Enligt generalpoststyrelsens mening hava tillräckligt bärande skäl icke anförts
för införande av en bestämmelse, som utsträcker tillgodoräkningsrätten
av tjänstår att omfatta två tredjedelar av varje sådan i statens tjänst efter
uppnådd ålder av 21 år innehavd anställning, huru tillfällig och kortvarig
denna än må hava varit, som utgjort huvudsaklig sysselsättning och
förvärvskälla. Därest emellertid nuvarande krav på normal daglig arbetstid,
för vilket otvivelaktigt föreligger visst fog, icke längre anses böra kvarstå
nied utgångspunkt från att en övergång från de summariska pensionsbestämmelserna
till arbetarpensionsreglementet icke bör försämra pensionsläget,
får generalpoststyrelsen — bland annat för att utredning rörande anställningsförhållanden
under förfluten tid icke skall omöjliggöras — förorda,
att endast två tredjedelar av sådan anställning, som kan av arbetaren
styrkas och som omfattat förslagsvis antingen minst 30 dagar i följd eller
för var och en av tre på varandra följande kalendermånader minst 10 dagar,
må tillgodoräknas arbetaren såsom tjänstetid.
Den karakteristik av statsanställningen, som innefattas i orden huvudsaklig
sysselsättning och förvärvskälla, lämnar rum för skälighetsprövning. För
undvikande av tolkningssvårigheter synes därför vara angeläget, att de nya
bestämmelserna givas ett innehåll, som tydligt och klart angiver innebörden
av dessa ord. Erfarenheten har givit vid handen, att pensionssökande gifta
städerskor, som exempelvis haft 3 timmars daglig statsanställning, betrakta
en sådan anställning såsom den huvudsakliga sysselsättningen och enda förvärvskällan,
medan i hemmet förekommande göromål enligt vederbörande
städerskas förmenande varit att anse såsom en bisyssla. Därest kravet på
normalarbetsdag kommer att slopas, får generalpoststyrelsen därför uttala
sig för önskvärdheten av att i reglementet intages en närmare definition rörande
de minimifordringar, som innefattas i uttrycket huvudsaklig sysselsättning
och förvärvskälla.
Telegrafstyrelsen har uttalat, att tillgodoräkning av varje örn än så kortvarig
anställningstid torde komma att medföra vissa administrativa olägenheter,
samt ansett, att kravet å normal daglig arbetstid borde bibehållas såsom
villkor för tillgodoräkning av tjänstår. Styrelsen har vidare anfört,
att med hänsyn till de skiftande förhållanden, under vilka arbete utfördes
för statens räkning, styrelsen ej heller kunde anse oriktigt, att en viss skälighetsprövning
fortfarande stöde till myndighetens förfogande, då det gällde
tillgodoräknande av tid för tjänstårsberäkning.
Järnvägsstyrelsen har vitsordat, att tillämpningen av tjänstepensionsreglementet
för arbetare i dess nuvarande lydelse givit rum för tveksamhet i
vissa hänseenden och att bestämmelserna medfört, att en del av arbetarens
anställningstid i oskälig omfattning icke kunnat tillgodoräknas såsom tjänstår
för pension. Styrelsen ansåge sig därför kunna tillstyrka genomförande
av de i promemorian föreslagna tillgodoräkningsreglerna.
Domänstyrelsen bär bland annat anfört, att enligt de föreslagna bestämmelserna
tid, varunder skogsarbete utförts, i regel komme att tillgodoräknas
med 2/s såsom tjänstår för pension, efter det tjänstepensionsreglementet
genom arbetarens överflyttning till annat arbete blivit å honom tillämpligt,
samt att fran styrelsens sida intet vore att häremot erinra.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 299-
Statens pensionsanstalt bär angående frågan om tillgodoräkning av tid,
varunder arbetstiden icke uppgått till den normala, i huvudsak anfört:
Mot förslaget örn utsträckning av tjänstårsberäkningen till att, i likhet
med vad som gäller enligt de summariska pensionsbestämmelserna, omfatta
jämväl tid för anställning i arbete med i viss mån inskränkt arbetstid under
förutsättning, att anställningen utgjort arbetarens huvudsakliga sysselsättning
och förvärvskälla, har pensionsanstalten i princip intet att erinra. Anstalten
anser dock, att formuleringen av den föreskrift, genom vilken ifrågavarande
tjänstårsberäkning skulle regleras, bör vara otvetydigare än den i
promemorian föreslagna, vilken ansluter sig till motsvarande formulering i
de summariska pensionsbestämmelserna. Det tämligen tänjbara uttrycket
»anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla»,
vilket vid tillämpning av nämnda pensionsbestämmelser lett till godtagande
av en arbetstid av ned till fyra timmar för dag, kan visserligen anses
försvarligt, då, såsom fallet är enligt de summariska bestämmelserna,
fråga är örn skälighetsprövning. Det torde emellertid vara mindre lämpligt
i förevarande fall, där sådan prövning förutsättes vara utesluten. Enligt
pensionsanstaltens mening böra, för undvikande av tvekan och ojämnhet
vid tillämpningen, de kategoriska reglementsbestämmelserna om tjänstårsberäkning
för avgiftsfri anställningstid vara så vitt möjligt otvetydiga och
helst uttryckligen angiva vilken inskränkning i arbetstiden, som är förenlig
med rätt till sådan beräkning. I anslutning härtill vill pensionsanstalten
ifrågasätta, att i den föreslagna bestämmelsen i 2 § 2 mom. b) orden »anställning,
som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla»
utbytas mot orden »anställning i arbete, för vilket fastställts en arbetstid av
minst två tredjedelar av normal omfattning».
Personalförbunden hava påyrkat viss utvidgning av de i promemorian föreslagna
tillgodoräkningsreglerna. Järnvägsmannaförbundet samt telegrafoch
telefonmannaförbundet hava sålunda ifrågasatt, att bestämmelsen, att
tjänstår icke beräknas för tid före 21 års ålder, skall ändras till att avse 18
års ålder. Försvarsverkens civila personals förbund har ansett, att åldersgränsen
bör helt bortfalla. Till stöd för yrkandena på denna punkt har i
huvudsak framhållits, att motsvarande åldersgräns i de förutvarande kassorna
för pensionering av icke-ordinarie personal var bestämd till 18 år.
Bland den till förbunden anslutna personalen förekomme ej sällan anställning
redan vid sistnämnda ålder. En arbetare utförde vid 18 års ålder i
huvudsak samma slags arbete, som vid högre alder grundade rätt till tjänstårsberäkning.
För tjänstemän funnes icke lika restriktiva bestämmelser beträffande
tjänstårsberäkning. För arbetarna, som i vissa fall vore säsonganställda,
vore det i högre grad än för tjänstemän av vikt att få tillgodoräkna
tjänstår för så lång anställningstid som möjligt.
Järnvägsstyrelsen har beträffande nu förevarande spörsmål framhållit, att
enligt bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet finge tjänstemän
— frånsett dem, för vilka övergångsbestämmelserna vore gällande — såsom
tjänstår normalt tillgodoräkna sig endast den tid, under vilken de haft
att vidkännas pensionsavdrag, varför således, då extra ordinarie anställning
icke kunde vinnas före fyllda 20 år, något tillgodoräknande av tiden
före denna åldersgräns regelmässigt icke kunde ifrågakomma. Styrelsen an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 299-
såge därför, att ett fastställande av åldersgränsen till 18 år i tjänstepensionsreglementet
för arbetare icke borde ifrågakomma med mindre även ändring
i civila tjänstepensionsreglementets föreskrifter angående tjänstårsberäkning
genomfördes.
Statens pensionsanstalt har ansett en utvidgning av tjänstårsberäkningen
till att omfatta även anställningstid före 21 års ålder icke tillräckligt motiverad
i betraktande av, bland annat, att det för hel pension erforderliga antalet
tjänstår vore begränsat till 30.
För belysande av antalet enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare beviljade
pensioner m. m. har vid promemorian fogats följande uppställning:
Myndighet
Pen-
sioner
bevil-
jade
1985
Pen-
sioner
bevil-
jade
1936
Pen-
sioner
bevil-
jade
1937
Summa
Total- summa ut- gående
grund- belopp
Kr.
Grund- belopp i
medeltal
Kr.
Postverket ........................
5
_
1
6
5,412
902
Telegrafverket....................
25
20
27
72
97,404
1,353
Statens järnvägar:
a) verkstadsarbetare......
117
62
76
255
386,942
1,517
b) övriga arbetare................
344
125
61
530
438,057
827
Statens vattenfallsverk.............
10
8
6
24
20,676
862
Domänverket....................
3
18
21
42
22,332
532
Statens pensionsanstalt ...........
240
146
109
495
446.580
902
Totalsumma
744
379
301
1,424
1,417,403
995
Statens järnvägars verkstadsarbetare
117
62
76
255
386,942
1,517
Telegrafverkets verkstadsarbetare____
25
20
27
72
97,404
1,353
Arbetare, vilka beröras av i P. M. före- slagna ändringar
602
297
198
1,097
933,057
851
Enligt vad som uppgivits från järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen beröra
de i promemorian föreslagna ändringarna icke de redan pensionerade
verkstadsarbetarna, vilka samtliga varit delägare i kassa för pensionering
av icke ordinarie personal.
För undersökning av kostnaderna för genomförande av de i promemorian
föreslagna utvidgningarna av rätten att räkna tjänstår har inom järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och statens pensionsanstalt beträffande
sammanlagt 176 arbetare, som redan pensionerats enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare och skulle komma att beröras av ifrågavarande
utvidgningar, verkställts beräkning av de pensioner, som skulle för
varje fall utgå enligt förslaget. En sammanställning av beräkningarna utvisar,
att nämnda 176 arbetare, som enligt nuvarande regler tillgodoräknats
sammanlagt 2,657 tjänstår och i pension uppbära sammanlagt 137,196 kro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
13
nor för år, dyrtidstillägg ej inräknat, skulle vid genomförande av promemorieförslaget
äga tillgodoräkna sammanlagt 2,927 tjänstår, motsvarande ett
sammanlagt pensionsbelopp av 152,109 kronor. Pensionsförbättringen för
de pensionärer undersökningen berört motsvarar i medeltal 85 kronor för år,
vilket innebär en höjning av medeltalet för de utgående pensionsbeloppen
från i avrundade tal 780 kronor till 865 kronor eller med 10.9 procent. Medeltalet
tillgodoräknade tjänstår visar en höjning från 15.1 till 16.6. Kostnaderna
för samtliga den 1 januari 1938 befintliga arbetarpensionärer, som
skulle beröras av höjningarna, skulle i enlighet härmed kunna beräknas till
(1,097 X 85 =) 93,245 kronor för år förutom dyrtidstillägg. En inom domänstyrelsen
företagen stickprovsundersökning rörande de nya bestämmelsernas
inverkan för 25 ännu icke pensionerade sågverksarbetare utvisar en
genomsnittlig pensionsförbättring av 212 kronor för år utom dyrtidstillägg,
väsentligen beroende på att skogsarbete tillgodoräknas som tjänstår enligt
promemorieförslaget.
En ändring av tillgodoräkningsreglerna i tjänstepensionsreglementet tor Departements.
• o * CfldtCfl
arbetare framstår enligt den i ärendet förebragta utredningen såsom motiverad.
Av vikt är isynnerhet att tid, varunder arbetaren icke varit underkastad
tjänstepensionsreglementet och ej själv bidragit till sin pensionering, i
stor utsträckning nu överhuvud taget icke beaktas vid tillgodoräkningen. Det
i promemorian framlagda förslaget innebär, att såsom tjänstår skulle tillgodoräknas
två tredjedelar av all tid, varunder arbetare efter viss ålder utan
att själv bidraga till sin pensionering i statens tjänst innehaft anställning,
som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla, i samband
varmed den nuvarande skillnaden mellan fortlöpande arbete och annat arbete
skulle bortfalla såvitt angår tjänstårsberäkningen. Genomförande av
detta förslag torde vara ägnat att i väsentlig mån undanröja de nuvarande
olägenheterna, och jag anser mig böra förorda, att förslaget, som i huvudsak
tillstyrkts av de hörda myndigheterna, lägges till grund för en omarbetning
av hithörande bestämmelser.
Från vissa myndigheters sida har framhållits, att de föreslagna reglerna
skulle orsaka svårigheter vid tillämpningen genom att även kortvariga och
spridda anställningstider komme att medräknas. I yttrandena har likaså
anförts, att begreppet huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla vore ägnat
medföra tolkningssvårigheter. Jag anser icke, att dessa erinringar böra
föranleda frångående av promemorieförslaget. Redan nu måste kortvariga
anställningsperioder, som i anställningskedjan ligga efter väntetiden, medräknas.
De tolkningsspörsmål, som kunna uppstå i fråga örn uttrycket huvudsaklig
sysselsättning och förvärvskälla, inställa sig även vid tillämpningen
av de i kungörelsen nr 585,1934 meddelade summariska pensionsbestämmelserna,
i vilka samma uttryck återfinnes utan att ändring eller förtydligande
ifrågasatts. Därtill kommer att innebörden av detta uttryck vid
reglementets tillämpning kan bliva av betydelse endast i de undantagsfall, då
reglementet blir tillämpligt å arbetare, sorn tidigare haft anställning med
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
mer väsentligt avkortad arbetstid. I fråga om skogsarbete med ackordsersättning,
det mest betydelsefulla fallet då formellt krav på normal daglig arbetstid
ej gäller, torde tvekan knappast böra råda om att arbetare regelmässigt
skall anses hava haft sin huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla
genom skogsarbetet under de tider han varit bunden vid dylikt arbete.
Beträffande det ifrågavarande uttryckets närmare innebörd torde jag även
få hänvisa till vad jag i ämnet anfört i proposition nr 222/1934 (sid 167).
Jag anser mig i detta sammanhang böra framhålla, att prövning huruvida
en anställning inneburit huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla alltid
måste förutsätta ett bedömande av omständigheterna i det särskilda fallet
och att det med hänsyn till de mycket varierande arbets- och avlöningsförhållandena
synes vara av vikt för en tillfredsställande tillämpning av pensioneringsbestämmelserna,
att icke fordringarna i fråga om anställningens
omfattning m. m. alltför hårt bindas vid siffermässiga normer. Å andra sidan
synes angeläget, att anställningsförhållandena för arbetare av vederbörande
myndighet i möjligaste mån så bestämmas, att tvekan i nyssberörda
hänseende icke uppkommer.
Från personalförbundens sida har påyrkats, att tjänstårsberäkning skall
medgivas även för anställningstid före uppnådd ålder av 21 år, beträffande
vilken ålder ändring ej föreslagits i promemorian. Denna åldersgräns infördes
i samband med tillkomsten av tjänstepensionsreglementet för arbetare
och innebar en skärpning i förhållande till tidigare gällande bestämmelser
angående pensionering av arbetare, vilken skärpning ansågs möjlig då enligt
reglementet det för hel pension erforderliga antalet tjänstår, vilket tidigare i
vissa fall varit 35, samtidigt begränsades till 30. Den promemorian vidfogade
tabellen utvisar, att örn man undantager statens järnvägars och telegrafverkets
verkstadsarbetare de utgående pensionernas medeltal icke tillnärmelsevis
når upp till hel pension. Med ledning av utredningen i ärendet
torde medeltalet tjänstår för nu pensionerade arbetare kunna uppskattas till
något över 15, om man bortser från de arbetarkategorier som varit delaktiga
i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal. Även om detta medeltal
kan antagas i framtiden stiga i den mån arbetarna allt längre tid varit under
reglementets tillämpning före pensioneringen, torde dock vara klart, att arbetare,
särskilt säsongarbetare, i mycket stor utsträckning icke komma att
uppnå 30 tjänstar utan fa atnöjas med avkortad pension. Med hänsyn härtill
och då beträffande arbetare ur sakliga synpunkter icke torde föreligga
anledning att i tillgodoräkningshänseende göra åtskillnad mellan arbete, som
utförts mellan 18 och 21 ars alder, och senare utfört arbete, förordar jag en
nedsättning av åldergränsen till 18 år. Ändringens praktiska betydelse är
svår att närmare angiva utan ingående undersökning, men man torde
kunna utgå ifrån att ett betydande antal arbetare varit anställda i statens
tjänst någon del av tiden mellan 18 och 21 års ålder. Järnvägsstyrelsen
har framhållit,att en sänkning av tillgodoräkningsgränsen till 18 år för
arbetare bör medföra motsvarande bestämmelse beträffande tjänstemännen.
I den mån motsvarande tillgodoräkningsfråga kan bliva av betydelse för
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
15
tjänsteman är Kungl. Majit emellertid enligt 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet
befogad att tillgodoräkna tjänstår även för tid före 21 års
ålder, en bestämmelse, vartill motsvarighet saknas beträffande arbetare.
Enligt de i det föregående anförda beräkningarna torde de i promemorian
föreslagna ändringarna innebära en förbättring av enligt nuvarande regler
bestämda pensioner med omkring 10 procent, vilken siffra icke torde mera
avsevärt rubbas, om tillgodoräkningsrätten utvidgas till att även avse anställningstid
mellan 18 och 21 års ålder.
Merkostnaderna på grund av de föreslagna pensionsförbättringarna torde
med nuvarande pensionärsbestånd komma att uppgå till omkring 100,000
kronor för år, dyrtidstillägg ej inräknat. Av nämnda summa kan ett belopp
av omkring 50,000 kronor beräknas falla å arbetare, vars pensionsförmåner
utgå från de under elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslagen till pensioner
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare och till dyrtidstillägg åt f. d.
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Inom finansdepartementet har upprättats förslag till de författningsändringar
i tjänstepensionsreglementet för arbetare, som påkallas vid bifall lill
vad jag här förordat. Jag torde nu få övergå till en redogörelse för och närmare
motivering av detta förslag.
Detaljmotivering till författningsförslaget angående ändringar i tjänstepensionsreglementet
för arbetare.
1 § 1 mom.
Beträffande bestämmelsen i 1 moni. andra punkten bär i promemorian anförts,
att tvekan uppstått, huruvida reglementet alltjämt skall vara tillämpligt
även om det nya, icke fortlöpande arbetet skulle medföra en arbetstid
understigande den normala ävensom huruvida reglementet skall alltjämt tillläinpas
å arbetare, som i fortlöpande arbete får arbetstiden nedsatt.
Statskontoret har i utlåtande över promemorian i denna del anfört följande:
I promemorian har icke tagits ställning till spörsmålet, huruvida reglementet
alltjämt skall tillämpas på en arbetare, som får sin arbetstid nedsatt under
den normala. I anledning härav vill statskontoret framhålla, att enligt promemorieförslaget
dylik nedsatt arbetstid — såframt anställningen utgjort arbetarens
huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla — skulle med två tredjedelar
få tillgodoräknas arbetare som tjänstår enligt 2 § 2 mom. b) i reglementet.
Under hänsynstagande härtill synes det ämbetsverket följdriktigt,
att i det fall arbetstiden visserligen sättes under det normala men arbetet
fortfarande utgör arbetarens huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla,
reglementet alltjämt skall vara tillämpligt å honom.
Ett stadgande av sådan innebörd lärer svårligen kunna leda till några betänkliga
konsekvenser, då jämlikt stadgandena i kungörelsen den 7 december
1934 (nr 583) från tillämpningen av bestämmelserna i reglementet äro undantagna
sådana arbetare, vilkas avlöningsförmåner — i förekommande fall inbegripet
värdet av naturaförmåner enligt ortens pris — beräknade för en an
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
ställningstid av tolv månader, icke uppgå till ett belopp av minst 1,700 kronor
för man och 1,250 kronor för kvinna. Skulle arbetstiden nedsättas i så
hög grad, att årsinkomsten icke når upp till nämnda belopp, kommer — även
om anställningen fortfarande utgör arbetarens huvudsakliga sysselsättning och
förvärvskälla — reglementet på grund av nämnda stadgande icke längre att
kunna tillämpas å arbetaren.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får statskontoret föreslå, att förevarande
moment jämkas i berörda hänseende, varvid momentet förslagsvis
synes kunna erhålla följande lydelse:
1. Detta reglemente äger tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst,
vilka fylla ett fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt behov
av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning,
övergår arbetare från arbete av fortlöpande natur till annat arbete eller inskränkes
arbetstiden för honom — dock icke mer än att arbetet fortfarande
utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla — skall reglementet
fortfarande tillämpas å honom.
Statens pensionsanstalt har ansett nuvarande bestämmelser innebära, att
en nedsättning av arbetstiden alltid medför, att reglementet upphör att vara
tillämpligt, samt föreslagit sådan formulering av bestämmelsen, att annan
tolkning bleve utesluten.
Jag ansluter mig till vad statskontoret i förevarande hänseende anfört och
föreslår i huvudsaklig överensstämmelse härmed viss ändring av 1 § 1 mom.
1 § 2 mom.
Beträffande detta moment har i promemorian betonats önskvärdheten av
en klar och effektiv gränsdragning i fråga örn reglementets tillämplighet i
det enskilda fallet genom uppehållande av fordran på att väntetid skall fullgöras
i arbete av fortlöpande natur, för vilket fastställts en arbetstid av normal
omfattning. Å andra sidan har framhållits, att väntetid, som en gång
fullgjorts, för framtiden bör berättiga arbetare att omedelbart få reglementet
å sig tillämpat vid förnyad anställning i arbete av fortlöpande natur.
I enlighet härmed har i promemorian föreslagits viss omformulering av 2
mom. Förslaget har i denna del tillstyrkts av samtliga myndigheter.
Det vid propositionen fogade författningsförslaget ansluter till nyssnämnda
i promemorian innefattade förslag, dock att viss ytterligare jämkning i
nuvarande lydelse vidtagits i syfte att av bestämmelserna klart skall framgå,
att beträffande arbetare, för vilken gäller längsta väntetiden, 30 månader,
reglementet skall bliva gällande så snart väntetiden gått till ända, oavsett
hur lång tid som då kan återstå till det femte kalenderårets utgång.
2 § 2 mom.
I promemorian har föreslagits visst tillägg till 2 § 2 mom. a) i syfte att
jämväl tid, under vilken arbetare kan hava vidkänts pensionsavdrag enligt
civila eller militära tjänstepensionsreglementet, skall helt tillgodoräknas som
tjänstår enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare.
Ändringen har tillstyrkts av de hörda myndigheterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
17
Även jag anser den föreslagna ändringen böra vidtagas. Emellertid anser
jag lämpligast, att förevarande författningsrum gives sådan utformning, att
det — utan att nämna något visst reglemente — medger full tillgodoräkning
av tid, för vilken arbetaren möjligen kan hava vidkänts pensionsavdrag eller
erlagt pensionsavgift för tjänstepension antingen omedelbart från staten eller
från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond eller
pensionskassa.
I 2 § 2 mom. b) har vidtagits de ändringar som jag ovan förordat i fråga
örn tillgodoräkning av tid, varunder reglementet icke varit å arbetaren tilllämpligt.
Jag utgår ifrån att, i enlighet med nuvarande praxis, tillgodoräkning
icke medgives för tid, varunder arbetare kan hava innehaft anställning
efter uppnådd pensionsålder. Nuvarande 2 § 2 mom. c) torde helt böra
utgå.
2 § 3 mom.
I samband med skyddshemmens förstatligande torde åtskilliga vid skyddshemmen
anställda, som äro att hänföra till arbetare, övergå i statens tjänst.
Det kan förväntas, att i samband med andra kommunala uppgifters överflyttande
till staten ytterligare dylika fall uppkomma.
Bestämmelsen i 2 § 3 mom. synes böra utvidgas att avse även nyss angivna
fall.
3 §•
I 3 § 2 stycket torde böra vidtagas sådan ändring, att bestämmelsen kommer
att korrespondera mot stadgandet i 2 § 2 mom. a) i dess föreslagna nya
lydelse.
I 3 § sista stycket stadgas, att därest arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle
icke är berättigad att utbekomma någon avlöning för den tidsperiod
löneutbetalningen avser, skall han icke heller vidkännas pensionsavdrag
för nämnda tidsperiod.
Såsom ovan framhållits har 1936 års riksdag i skrivelse nr 190 i anledning
av väckt motion anhållit örn utredning och förslag i fråga om ändrade
bestämmelser för tjänstårsberäkning för arbetare i statens tjänst beträffande
tid, varunder arbetare fullgjort offentligt uppdrag. Dylik tid kan
enligt nuvarande bestämmelser icke tillgodoräknas i den mån arbetaren för
en avlöningsperiod icke är berättigad till någon avlöning och sålunda ej heller
kan vidkännas pensionsavdrag.
Statskontoret har i ett den 18 november 1936 avgivet utlåtande anfört,
bland annat, att den ifrågasatta möjligheten att tillgodoräkna ledighet för
offentligt uppdrag vore befogad men borde inskränkas till uppdrag av
statlig karaktär, enär pensionsavdrag då kunde verkställas å utgående ersättning.
Offentligt uppdrag av icke statlig karaktär vore i allmänhet så
kortvarigt, att dylik ledighet icke varade en hel ordinarie avlöningsperiod och
sålunda icke orsakade avbrott i tjänstårsberäkningen. Därest tillgodoräkningen
begränsades på nyss angivet sätt, kunde frågan lösas genom tillägg
till 9 § kungörelsen den 7 december 1934 (nr 581) med föreskrifter rö
Bihang
till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 299. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
rande tillämpning av tjänstepensionsreglementet för arbetare, utan att ändring
vidtoges av själva reglementet. Det ifrågasatta tillägget skulle ske genom
anknytning till nuvarande bestämmelse rörande uttagande av pensionsavdrag
enligt arbetarpensionsreglementet av arbetare, som på förordnande
uppehåller tjänstemannabefattning i statens tjänst.
I den inom finansdepartementet upprättade promemorian har tillstyrkts,
att tid för offentligt uppdrag skulle få tillgodoräknas i enlighet med statskontorets
förslag. Emellertid syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke den
av statskontoret föreslagna ändringen av 9 § tillämpningsföreskrifterna innebure
sådan avvikelse från huvudstadgandet i reglementet, att under riksdagens
medverkan jämkning även av stadgandet i 3 § sista stycket reglementet
borde ske. Härvid vore att märka, att det av Kungl. Majit i 9 §
tillämpningsföreskrifterna meddelade stadgandet rörande pensionsavdrag
för tid, varunder arbetare varit förordnad som tjänsteman, syntes på helt
annat sätt anknyta till det normala avdragsförfarandet än ett dylikt stadgande
för tid, varunder arbetare t. ex. tjänstgjort som riksdagsman.
Statskontoret har i sitt utlåtande över promemorian anfört, att vissa skäl
kunde anföras för den i promemorian föreslagna jämkningen av 3 § sista
stycket, men ansett sig böra ifrågasätta, om tillräcklig anledning förelåge
för dylik ändring.
Även för min del anser jag, att arbetare bör få tillgodoräkna tjänstår för
tid, varunder han varit ledig för offentligt uppdrag. Med hänsyn till att
dylik tillgodoräkning principiellt bör vara förbunden med skyldighet att
vidkännas pensionsavdrag, synes mig lämpligt, att tillgodoräkningen, på
sätt statskontoret föreslagit, begränsas till att avse ledighet för sådant offentligt
uppdrag, för vilket ersättning utbetalas av statsmedel. Vad angår
frågan om erforderliga författningsändringar, anser jag mig kunna biträda
statskontorets förslag, att ändring bör vidtagas allenast av 9 § tillämpningsföreskrifterna
till tjänstepensionsreglementet för arbetare.
övergångsbestämmelser.
I promemorian har med anledning av den föreslagna ändringen av bestämmelserna
i 2 § 2 mom. b) och c) föreslagits viss redaktionell jämkning av
punkten 2 i övergångsbestämmelserna.
Järnvägsstyrelsen har funnit viss ytterligare ändring erforderlig i nämnda
stadgande och därvid anfört i huvudsak:
Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall sådan arbetare, som
tidigare varit delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal
i statens tjänst, få som tjänstår tillgodoräkna 2/3 av den tid före den 1 januari
1918, som han enligt för kassan gällande bestämmelser ägt tillgodoräkna såsom
tjänstår. Emellertid finnas fall, då dylik arbetare först efter nämnda
dag fått det förutvarande pensionsreglementet på sig tillämpat, ehuru han
tidigare innehaft anställning i statens tjänst. I bestämmelsen angivna tidpunkt
den 1 januari 1918 synes därför böra ändras till den 1 januari 1935,
då nuvarande reglemente trädde i kraft.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
För egen del biträder jag vad i promemorian och i järnvägsstyrelsens utlåtande
föreslagits.
Enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna må arbetare, å vilken reglementet
med ikraftträdandet erhöll tillämpning och som vid nämnda tidpunkt
ej var delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal i statens
tjänst, örn han avgår med rätt till pension före den 1 januari 1945 och därvid
med tillämpning av de i 2 § innefattade bestämmelserna icke kan räkna
25 tjänstår, av tid, varunder han före ikraftträdandet innehaft statsanställning
av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § sägs, såsom tjänstår
för pension tillgodoräkna, i den mån så erfordras för att uppbringa antalet
tjänstår till 25, fyra femtedelar om avgången äger rum före den 1 januari
1940 samt tre fjärdedelar om avgången äger rum under tiden 1 januari
1940—31 december 1944.
Beträffande dessa bestämmelser har i promemorian anförts i huvudsak
följande:
Förevarande punkt tillädes av riksdagen i anledning av motion (bankoutsk.
uti. nr 60/1934, s. 37). Avsikten var att genom en under övergångstiden
förmånligare tillgodoräkning hindra, att arbetare — särskilt förmän — komme
att få lägre pensioner än som kunde antagas skolat utgå i riksdagspension
enligt tidigare praxis. Den förmånligare beräkningen ansågs av utskottet
böra begränsas till att avse endast arbete, som uppfyllde de i 1 § stadgade
förutsättningarna för pensionsrätt, eller således arbete av fortlöpande
natur. Skillnaden mellan olika slag av anställning återfinnes sålunda även
i denna bestämmelse i fråga om tillgodoräkning av tjänstår, och arbete av
icke fortlöpande natur tillgodoräknas även för förevarande kategori arbetare
endast med 2/3 enligt 2 § 2 mom. c).
Därest emellertid berörda åtskillnad upphäves i 2 § 2 morn., synes punkten
3 i övergångsbestämmelserna böra ändras i anslutning till den nya regel, som
kan komma att meddelas örn tillgodoräkning överhuvud taget av tid, varunder
arbetare icke själv bidragit till sin pensionering. Härigenom skulle den förmånligare
tillgodoräkningen komma att omfatta även arbete av icke fortlöpande
natur och fast anställning vid försvarsväsendet.
Författningsrummet torde även böra underkastas sådan jämkning, att även
fråga huruvida arbetaren förvärvat tillräckligt antal tjänstar för rätt till sjukpension
kommer att avgöras enligt den förmånligare tillgodoräkningsregeln.
Vad i promemorian föreslagits har icke föranlett erinran i sak fran de hörda
myndigheternas sida.
Järnvägsmannaförbundet har framhållit, att de enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare utgående pensionerna i vissa fall blivit mycket låga. Ur
försörjningssynpunkt vore påkallat med ett stadgande örn minimipension, ej
understigande pension enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående
förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare
vid armén och marinen.
Försvarsverkens civila personals förbund har ifrågasatt, att enligt den i
punkten 3 övergångsvis stadgade förmånligare tillgodoräkningsregeln måtte
få tillgodoräknas ända upp till 30 tjänstår. Förbundet har vidare erinrat,
att enligt kungörelsen nr 10/1926 angående förtidspension och avskedser
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
sättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen arbetare,
som avskedades i anledning av 1925 års försvarsreform och vid avskedet innehade
en anställningstid av 15 år, tillerkändes pension med 680 kronor för
år med tillägg av 20 kronor för varje ytterligare anställningsår, dock högst 980
kronor. En dylik pension å 680 kronor uppginge, inräknat pensionstillägg och
dyrtidstillägg, till sammanlagt 960 kronor. För att få en motsvarande pensionsförmån
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare erfordrades mer
än 20 års anställningstid för en icke yrkesutbildad arbetare, som före den 1
januari 1935 icke själv bidragit till sin pensionering, även om tillgodoräkning
av tjänstår skedde enligt promemorieförslaget och med 4/5. I många fall
hade de enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare utgående pensionerna
blivit mycket små i jämförelse med dem, som beviljats enligt kungörelsen nr
10/1926, något som borde förhindras genom övergångsbestämmelserna.
Statens pensionsanstalt har anfört, bland annat, att en sådan ändring av
den övergångsvis medgivna fördelaktigare tillgodoräkningsregeln, att densamma
skulle få anlitas för uppbringande av antalet tjänstår till 30 i stället
för 25 icke torde vara påkallad för tillgodoseende av det av riksdagen angivna
syftet med sagda regel. På grund härav och med hänsyn till den ökning
av pensionskostnaderna, som en dylik ändring skulle föranleda, funne
sig pensionsanstalten icke böra tillstyrka densamma.
De i promemorian föreslagna ändringarna av förevarande punkt 3 i övergångsbestämmelserna
anser jag mig böra biträda. Emellertid kan med
sin nuvarande lydelse denna punkt tolkas så, att den ej är tillämplig å arbetare,
som på grund av uppehåll i arbetssäsongen eller eljest tillfälligtvis icke
var i tjänst vid årsskiftet 1934/1935, då reglementet trädde i kraft. Dylik arbetare
skulle sålunda icke komma i åtnjutande av de övergångsvis föreskrivna
förmånligare tillgodoräkningsreglema. Till undvikande härav har jag
ansett mig böra föreslå sådan ytterligare jämkning av punkten 3, att densammas
tillämplighet i första hand anknytes till att avgång med rätt till
pension äger rum före den 1 januari 1945.
Försvarsverkens civila personals förbunds yrkande om viss utvidgning utöver
vad i promemorian föreslagits av de i samma punkt medgivna förmånligare
tillgodoräkningsreglema kan jag icke tillstyrka. Icke heller vad av
personalförbunden i övrigt hemställts angående förbättrade pensionsförmåner
åt arbetare, som avgå under övergångstiden, synes böra i nu förevarande
sammanhang föranleda någon åtgärd.
De nya bestämmelsernas ikraftträdande.
I förutberörda proposition nr 254/1937 framhöll jag, att olägenheterna av
ett uppskov med revisionen av bestämmelserna i tjänstepensionsregiementet
för arbetare till 1938 års riksdag kunde, i den mån så befunnes påkallat,
kompenseras genom en retroaktiv tillämpning av de nya reglerna.
Med beaktande härav har i promemorian i huvudsak anförts:
Kungl. Maj:ts proposition nr 299-
21
Med hänsyn till de avsevärda ojämnheter tillgodoräkningsreglernas nuvarande
tillämpning medfört, torde det vara lämpligt, att de nya bestämmelserna
få avse icke blott pensioner, som framdeles beviljas, utan även
samtliga efter arbetarpensionsreglementets ikraftträdande den 1 januari 1935
beviljade pensioner, som alltjämt utgå, när de nya bestämmelserna träda i
kraft. Härigenom skulle alla pensionärer för framtiden komma i åtnjutande
av de förmånligare tillgodoräkningsreglerna. Det synes emellertid rimligt,
att de av de nya reglerna föranledda pensionsförhöjningarna få i viss utsträckning
tillgodonjutas retroaktivt. Denna retroaktiva tillämpning synes
dock lämpligen böra begränsas så, att uppkommande förhöjningar få åtnjutas
tidigast från och med den 1 juli 1937, d. v. s. den tidpunkt, då ett ikraftträdande
tidigast kunnat ifrågakomma, om de nya reglerna beslutats av 1937
års riksdag. De nya reglernas retroaktiva verkan skulle sålunda begränsas
till ett år. Vad sålunda kan komma att beslutas bör äga motsvarande tilllämpning
i fråga om uppskjuten livränta.
Mot vad i promemorian i denna del föreslagits har icke gjorts någon erinran
från de hörda myndigheternas sida.
Personalförbunden hava påyrkat, att de nya bestämmelserna skola tilllämpas
retroaktivt från och med den 1 januari 1935. Förbunden hava till
stöd härför framhållit, att väntetidens bortfallande vid tjänstårsberäkningen
sannolikt icke varit lagstiftarens mening, varför skäligheten bjöde, att uppkommande
pensionsförhöjningar borde räknas ända från nämnda dag.
De föreslagna ändringarna synas böra träda i kraft den 1 juli 1938.
Med hänsyn till den stränga återhållsamhet beträffande retroaktiv tillämpning
av pensionsbestämmelser, som statsmakterna plägat iakttaga, anser jag
mig icke kunna tillstyrka en längre gående retroaktiv tillämpning än som föreslagits
i promemorian eller från och med den 1 juli 1937.
Utredningen i ärendet har visat, att i vissa fall, då arbetares ansökan om
sjukpension avslagits på grund av att han icke kunnat såsom erfordras enligt
7 § c) räkna 10 tjänstår, han skulle hava kommit i åtnjutande av dylik
pension vid tillämpning av nu föreslagna bestämmelser om tillgodoräkning.
Beträffande dessa fall synas mig starka billighetsskäl tala för att ansökningarna,
i den mån pensionssökanden alltjämt är i livet, upptagas till förnyad
prövning enligt de nya tillgodoräkningsregler, som kunna bliva beslutade,
och med iakttagande av samma föreskrift i fråga om retroaktivitet, som av
mig nyss förordats.
Bestämmelserna om de nya stadgandenas retroaktiva tillämpning synas
lämpligen icke böra intagas i författningstexten. I stället torde bemyndigande
utverkas för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
jag förordat meddela nödiga föreskrifter i ämnet.
Retroaktiv tillämpning torde icke böra förekomma beträffande bestämmelserna
om ändring av 2 § 3 mom. och 3 §.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
Övriga frågor.
I promemorian har framhållits, att genomförande av ändrade regler för
tillgodoräkning av tjänstår enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare kan
medföra viss inverkan på de enligt familjepensionsreglementet
för arbetare utgående pensionerna, enär dessa enligt 4 § 4 mom. äro
direkt beroende av det antal tjänstår, som tillgodoräknas jämlikt 2 § tjänstepensionsreglementet,
och har i promemorian ifrågasatts, att även familjepensionärerna
böra komma i åtnjutande av samma retroaktiva tillämpning som
tjänstepensionärerna.
De hörda myndigheterna hava lämnat detta förslag utan erinran.
Beträffande övergångsbestämmelsen till familjepensionsreglementet har
statens pensionsanstalt anfört:
Därest övergångsstadgandet till familjepensionsreglementet förblir oförändrat
gällande, skulle tjänstårsberäkningen bliva tämligen komplicerad i
fråga örn arbetare, vilken vid familjepensionsregleinentets ikraftträdande
den 1 januari 1937 innehade sådan anställning, som i nämnda stadgande
sägs. Sålunda skulle för bestämmande av familjepension efter sådan arbetare
av anställningstiden före reglementets ikraftträdande tjänstår räknas,
dels, enligt övergångsstadgandet, för hela den tid arbetaren efter fullgjord
väntetid innehaft anställning i fortlöpande arbete med normal arbetstid,
dels även, enligt de nya tillgodoräkningsreglerna, för två tredjedelar av väntetiden
samt av tid för sådan anställning i icke fortlöpande arbete och i fortlöpande
arbete med inskränkt arbetstid, som utgjort arbetarens huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla.
Beträffande förevarande övergångsbestämmelse anförde jag i proposition
nr 201/1936 (s. 110) med förslag till familjepensionsreglemente för arbetare
i huvudsak följande:
Beträffande rätten att i familjepensionshänseende tillgodoräkna anställningstid
före reglementets ikraftträdande får jag hänvisa till vad jag anfört i
samma fråga vid behandlingen av allmänna familjepensionsreglementet. Jag
anser således även här rimligt att medgiva tillfeodoräkning av hela denna tid,
även i den mån detta ej följer av huvudregeln i departementsförslagets 4 §
4 morn., enligt vilken såsom tjänstår skall räknas tid, vilken arbetaren må
räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet för arbetare.
Uttalandet föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
Därest såsom jag förordat tjänstårsberäkningen enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare göres oberoende av skillnaden mellan anställning i
fortlöpande arbete och annan anställning, torde icke heller i familjepensionshänseende
dylik åtskillnad böra iakttagas. Den nuvarande övergångsbestämmelsen
till familjepensionsreglementet torde i enlighet härmed böra
anslutas till de av mig nu föreslagna ändringarna i tjänstepensionsreglementet
så att arbetare för familjepension får helt tillgodoräkna den anställning
i statens tjänst före familjepensionsreglementets ikraftträdande, som han
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
23
helt eller delvis äger tillgodoräkna jämlikt tjänstepensionsreglementet. I detta
syfte har upprättats författningsförslag, innefattande viss omarbetning av
övergångsbestämmelsen till familjepensionsreglementet. För att övergångsbestämmelsen
skall bliva tillämplig även å arbetare, som tillfälligtvis icke
innehade anställning vid familjepensionsreglementets ikraftträdande, har även
vidtagits sådan jämkning, att övergångsbestämmelsens tillämplighet gjorts
beroende av huruvida tjänstepensionsreglementet för arbetare vunnit tillämpning
å vederbörande vid familjepensionsreglementets ikraftträdande. De
uppkommande kostnadsökningarna torde stanna vid relativt obetydliga
belopp.
De föreslagna ändringarna torde böra givas samma retroaktiva tillämpning
som föreslagits beträffande tillgodoräkningsreglerna i tjänstepensionsreglementet
och torde även bestämmelserna härom få utfärdas av Kungl.
Majit.
Såsom förut anförts får enligt de summariska pensionering sbestämmelsernai
kungörelsen nr 585/1934 anställningstid tillgodoräknas
från och med 21 års ålder. Därest åldersgränsen för tjänstårsberäkning
sänkes till 18 år enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare, synes motsvarande
ändring böra vidtagas i kungörelsen nr 585/1934 med i huvudsak samma
retroaktiva tillämpning, som föreslagits för ändringarna i tjänstepensionsreglementet
för arbetare. Härtill torde riksdagens bemyndigande böra
inhämtas.
De i det föregående berörda, inom finansdepartementet upprättade förslagen
till kungörelser om ändring i vissa delar av reglementet den 30 juni 1934
(nr 443) angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglementet
för arbetare) samt om ändrad lydelse av övergångsbestämmelsen
till reglementet den 16 oktober 1936 (nr 543) angånde familjepension
för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglementet för
arbetare) böra underställas riksdagen för godkännande.
Under framhållande av att de av mig nu tillstyrkta förslagen synas jämlikt
§ 54 riksdagsordningen kunna, utan hinder av att den för propositioners
avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till ända, föreläggas
riksdagen, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
dels godkänna berörda förslag till kungörelser;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts, utfärda
övergångsbestämmelser till samma kungörelser samt bestämmelser
om ändrad lydelse av kungörelsen den 7 december
1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss
arbetarpersonal i statens tjänst.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition till riksdagen
skall avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
P. J. Arrhenius.
887856. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:380 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående tillämpning av allmänna familjepensionsreglementet å lärare vid statens undervisnings a1 i texten