Sök i Ratio Lex

Angående ändring i vissa delar av tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934 (nr 443) m. m

1938-04-08 · 24 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:299, Angående ändring i vissa delar av tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934 (nr 443) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 299.

1

Nr 299.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i vissa

delar av tjänstepensionsreglementet för arbetare den

30 juni 1934 (nr 443) m. m.; given Stockholms slott

den 8 april 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser om ändring i vissa

delar av reglementet den 30 juni 1934 (nr 443) angående tjänstepension för

arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglementet för arbetare) samt örn

ändrad lydelse av övergångsbestämmelsen till reglementet den 16 oktober

1936 (nr 543) angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens

tjänst (familjepensionsreglementet för arbetare);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19118.

1 sami.

Nr 299.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

F örslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet den 30 juni

1934 (nr 443) angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst

(tjänstepensionsreglementet för arbetare).

Härigenom förordnas, att 1 § 1 och 2 morn., 2 § 2 och 3 mom. samt 3 §

andra stycket reglementet den 30 juni 1934 angående tjänstepension för arbetare

i statens tjänst ävensom punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna

till samma reglemente skola hava ändrad lydelse på sätt av det följande framgår:
-

1 §•

1. Detta reglemente äger tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst,

vilka fylla ett fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt

behov av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning.

övergår arbetare från arbete av fortlöpande natur till annat arbete

eller inskränkes arbetstiden, skall — under förutsättning, att hans anställning

i statens tjänst alltjämt utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla

— reglementet dock fortfarande tillämpas å honom.

2. Såsom förutsättning för reglementets tillämplighet gäller, att arbetaren

nått en levnadsålder av minst 21 år samt innehaft arbetaranställning i statens

tjänst i arbete av fortlöpande natur och med en arbetstid av normal omfattning

antingen 21 månader i följd eller minst 7 månader under vart och ett av

tre på varandra följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader under

högst fem på varandra följande kalenderår.

Arbetare skall — — — reglementets föreskrifter.

2 §•

2. Såsom tjänstår enligt detta reglemente skall jämväl tillgodoräknas

a) tid, för vilken arbetare, utan att detta reglemente varit å honom tilllämpligt,

vidkänts avdrag eller erlagt avgift för tjänstepension från staten

eller från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond

eller pensionskassa; samt

b) två tredjedelar av den tid, under vilken arbetare efter uppnådd ålder

av 18 år, utan att vidkännas pensionsavdrag eller erlägga pensionsavgift, i

statens tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

3

3. Har arbetare i samband med statens övertagande av kommunalt driven

verksamhet eller av enskilt företag övergått till statens tjänst, beror på

prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver, om och i vad mån tid, under

vilken arbetaren innehaft anställning hos den föregående arbetsgivaren,

må tillgodoräknas honom såsom tjänstår.

3 §•

Från och med---bestämmelserna i 4 §.

Vid tillämpning av detta stadgande må tid, varunder reglementet icke

varit å arbetaren tillämpligt, räknas såsom tjänstår endast i den mån arbetaren

för sådan tid vidkänts avdrag eller erlagt avgift för tjänstepension

från staten eller från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,

pensionsfond eller pensionskassa.

Är arbetare---nämnda tidsperiod.

övergångsbestämmelser.

2. Arbetare, som vid reglementets ikraftträdande är delägare i kassa för

pensionering av icke-ordinarie personal i statens tjänst, må såsom tjänstår

tillgodoräkna två tredjedelar av den tid före ikraftträdandet, som han enligt

för kassan gällande bestämmelser utan att därunder hava erlagt pensionsavgift

ägt tillgodoräkna såsom tjänstår, även om anställningen under nämnda

tid icke uppfyllt de förutsättningar, om vilka i 2 § 2 mom. b) förmäles.

3. Arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande ej är delägare i kassa

för pensionering av icke-ordinarie personal i statens tjänst, må, om han avgår

med rätt till pension före den 1 januari 1945 och därvid med tillämpning

av de i 2 § innefattade bestämmelserna icke kan räkna tjugufem tjänstår,

av tid, varunder han före ikraftträdandet innehaft statsanställning, som i

2 § 2 mom. b) sägs, såsom tjänstår för pension tillgodoräkna, i den mån så

erfordras för att uppbringa antalet tjänstår till tjugufem, fyra femtedelar örn

avgången äger rum före den 1 januari 1940 samt tre fjärdedelar om avgången

äger rum under tiden 1 januari 1940—31 december 1944. De nu föreskrivna

grunderna för beräkning av tjänstår skola i tillämpliga delar gälla jämväl

vid avgörande av fråga huruvida arbetare, som avgår före den 1 januari

1945, kan räkna för rätt till sjukpension erforderligt antal tjänstår.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1938. Beträffande kungörelsens

tillämpning å arbetare, som avgått ur tjänst före nämnda dag, skall

gälla vad därom särskilt stadgas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

F örslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av övergångsbestämmelsen till

reglementet den 16 oktober 1936 (nr 543) angående familjepension

för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglementet

för arbetare).

Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelsen till reglementet den 16

oktober 1936 angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens

tjänst skall hava följande ändrade lydelse:

Detta reglemente---sin anställning.

I fråga om arbetare, å vilken tjänstepensionsreglementet för arbetare vunnit

tillämpning före familjepensionsreglementets ikraftträdande och som vid

sin död kvarstod i tjänst eller enligt 4 § 5 mom. här ovan skall anses hava

kvarstått i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den mån detta ej följer

av 4 § 4 mom. — för bestämmande av familjepension åt hans efterlevande

såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han, innan detta reglemente

blev å honom tillämpligt, i statens tjänst innehaft anställning, som utgjort

hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla, ävensom, därest han

övergått från enskilt företags till statens tjänst i samband med statens övertagande

av sådant företag, den tid i det enskilda företagets tjänst, som han

med tillämpning av punkten 4 av övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet

för arbetare förklarats skola få tillgodoräkna såsom tjänstår.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1938. Beträffande kungörelsens

tillämpning i fråga örn arbetare, som avlidit före nämnda dag, gäller vad

därom särskilt stadgas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

vissa ändringar i tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934

(nr 443) och familjepensionsreglementet för arbetare den 16 oktober 1936

(nr 543) m. m. och anför därvid:

I proposition nr 254 till 1937 års riksdag angående tjänstårsberäkning

i vissa fall för pension enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare anförde

jag bland annat, att vad i ärendet förekommit bibragt mig den uppfattningen,

att vissa ändringar beträffande de nuvarande förutsättningarna

för tillämpligheten av tjänstepensionsreglementet för arbetare samt i reglerna

för tjänstårsberäkning vore motiverade utöver vad som ifrågasatts i propositionen.

Enär en närmare utredning av hithörande frågor syntes önskvärd,

förklarade jag mig ämna föranstalta om ytterligare utredning i ärendet

inom sådan tid, att författningsförslag kunde föreläggas 1938 års riksdag.

Jag framhöll vidare, att olägenheterna av ett sådant uppskov med frågans

avgörande torde, i den mån så befunnes påkallat, kunna kompenseras

genom retroaktiv tillämpning av de jämkningar i reglerna för tjänstårsberäkning,

som kunde bliva beslutade.

I skrivelse nr 190 har 1936 års riksdag i anledning av väckt motion anhållit

om utredning i fråga örn ändrade bestämmelser för tjänstårsberäkning

för arbetare i statens tjänst i syfte att tid, varunder arbetare åtnjutit

ledighet för offentligt uppdrag, skulle kunna tillgodoräknas såsom tjänstår.

Statskontoret har — efter hörande av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och statens pensionsanstalt

— den 18 november 1936 avgivit av Kungl. Maj:t infordrat utlåtande

och förslag i ämnet.

I en den 10 december 1936 dagtecknad skrift hava svenska järnvägsmannaförbundet,

försvarsverkens civila personals förbund samt telegraf- och telef

onmannaförbundet hos Kungl. Maj:t anhållit om sådan ändring av tillgodoräkningsreglerna

i tjänstepensionsreglementet för arbetare, att tid för anställning

i statens tjänst, varunder reglementet icke sigt tillämpning å arbetare,

komine att tillgodoräknas såsom tjänstår utan de avdrag vid tjänstårsberäkningen,

som föranleddes av de nuvarande bestämmelserna. I andra

hand huva förbunden yrkat, att dylik tid måtte få regelmässigt lill till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 299-

godoräknas såsom tjänstår. I framställningen har vidare påyrkats sänkning

av minimiåldern för tillgodoräkning av tjänstår från 21 till 18 år. Förbunden

hava ifrågasatt, att ändringarna måtte tillämpas retroaktivt från reglementets

ikraftträdande den 1 januari 1935.

över förbundens framställning har statskontoret den 3 mars 1937 avgivit

utlåtande efter hörande av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och statens pensionsanstalt.

Inom finansdepartementet har i anledning av vad sålunda förekommit

upprättats en den 7 januari 1938 dagtecknad promemoria, innefattande utredning

och förslag angående vissa ändringar i tjänstepensionsreglementet

för arbetare. Över promemorian hava utlåtanden avgivits av förut berörda

myndigheter och personalförbund.

Tillgodoräkningsreglerna.

I promemorian har främst behandlats spörsmålet om ändring av tillgodoräkningsreglerna.

Enligt 1 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare äger reglementet

tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst, vilka fylla ett fortlöpande

om ock endast för viss del av året förefintligt behov av arbetskraft och för

vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning. Övergår arbetare från

arbete av fortlöpande natur till annat arbete, skall reglementet dock fortfarande

tillämpas å honom.

Genom kungörelse den 7 december 1934 (nr 583) angående undantag från

tillämpningen av bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet för arbetare

har Kungl. Majit förordnat, att arbetare, vars avlöningsförmåner — i

förekommande fall inbegripet värdet av naturaförmåner enligt ortens pris —

beräknade för en anställningstid av 12 månader icke uppgå till ett belopp

av minst 1,700 kronor för man och 1,250 kronor för kvinna, ävensom skogsarbetare

skola undantagas från reglementets tillämpning.

De arbetargrupper, vilka falla utanför reglementets tillämpning, kunna

pensioneras enligt de mera summariska bestämmelserna i kungörelsen den

7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss

arbetarpersonal i statens tjänst. Högsta pension enligt dessa bestämmelser

motsvarar ungefärligen 2/3 av pensionsunderlaget för icke yrkesutbildad arbetare

jämlikt tjänstepensionsreglementet för arbetare.

Enligt 1 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet gäller såsom förutsättning

för reglementets tillämplighet, att arbetaren nått en levnadsålder av minst 21

år samt att hans anställning antingen fortgått 21 månader i följd eller för

vart och ett av tre på varandra följande kalenderår omfattat minst 7 månader

eller ock under 5 på varandra följande kalenderår omfattat tillhopa

minst 30 månader. Dessa tidsperioder hava i det följande benämnts väntetider.

Någon mera ingripande ändring av nu angivna villkor för reglementets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299-

7

tillämplighet har icke föreslagits i promemorian. De jämkningar av hithörande

bestämmelser i reglementet, som ifrågasatts i ärendet, torde få behandlas

i samband med detaljmotiveringen till upprättat författningsförslag.

De framkomna erinringarna mot tjänstepensionsreglementet för arbetare

hava huvudsakligen riktat sig mot reglerna för tillgodoräkning av tjänstår.

Enligt 2 § 1 mom. och 2 mom. a) skall såsom tjänstår helt tillgodoräknas

tid, varunder arbetaren vidkänts pensionsavdrag enligt reglementet eller, innan

reglementet blev å honom tillämpligt, erlagt avgift för tjänstepensionering

till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond

eller pensionskassa. I 2 § 2 mom. b) stadgas, att arbetare må tillgodoräkna

2/3 av den tid han eljest, med eller utan pensionsrätt, innehaft statsanställning

av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § sägs. Enligt

2 § 2 mom. c) skall vidare, i den mån så prövas skäligt, som tjänstår tillgodoräknas

2/3 av den tid, under vilken arbetare, innan reglementet blev tilllämpligt

å honom, under de i 1 § 2 mom. angivna förutsättningarna i statens

tjänst förrättat arbete, som icke varit av fortlöpande natur, eller innehaft

fast anställning vid armén, marinen eller flygvapnet.

Beträffande innebörden och tillämpningen av bestämmelserna i 2 § 2 mom.

b) och c) har i promemorian anförts i huvudsak följande:

För tillgodoräkning av anställningstid enligt 2 § 2 mom. b) erfordras, att

anställningen avsett arbete av fortlöpande natur, fullgjorts efter 21 års ålder

och varit förenad med daglig arbetstid av normal omfattning men även att

i 1 § 2 mom. för olika fall föreskriven väntetid gått till ända. Detta senare

villkor innebär, att den tid, som enligt punkten b) skall till 2U räknas som

tjänstår, anses börja först då den för varje fall gäilande väntetiden gått till

ända. Väntetiden, d. v. s. minst 21 månader, kommer sålunda alltid att helt

bortfalla vid tjänstårsberäkningen. Enligt 2 § 2 mom. c) gäller att arbetaren,

innan tillgodoräkning kan börja, måste hava uppfyllt de i 1 § 2 mom.

angivna förutsättningarna, d. v. s. fyllt 21 år och fullgjort väntetid. Avfattningen

av punkterna b) och c) har medfört, att arbetare i vissa fall vid tillgodoräkning

av tjänstår fått vidkännas avdrag för två väntetider. Detta

förhållande har emellertid undanröjts genom av Kungl. Majit utfärdade provisoriska

föreskrifter, vilka meddelats jämlikt riksdagens på grund av propositionen

nr 254/1937 lämnade bemyndigande (riksd. skr. nr 244/1937.)

Emellertid medföra de i punkterna b) och c) förekommande hänvisningarna

till 1 § respektive 1 § 2 mom. i vissa fall icke blott att väntetiden avdrages

vid tjänstårsberäkningen ulan även en ytterligare reducering av den

tid, som kan tillgodoräknas. Vid uträkningen av antalet tjänstår söker man

passa in en väntetid av den ena eller den andra typen så tidigt som möjligt

i anställningskedjan. Den tid, som faller före denna väntetids början, bortfaller

helt liksom själva väntetiden, enär arbetaren icke fyllt kravet på att

väntetid skall vara fullgjord. Härigenom kan utöver själva väntetiden en

betydande del av anställningstiden helt bortfalla. Vanligen äro de bortfallna

tidsperioderna korta och sakna större betydelse, men fall lia förekommit då

ända upp till 5 å 6 års anställningstid icke alls kommit med i tjänstårsberäkningen.

Den åtskillnad mellan fortlöpande arbete och arbete av annan natur, som

i 1 § lagts till grund för reglerna om reglementets tillämplighet, gör sig i fråga

örn tillgodoräkningsreglerna i 2 § 2 moni. b) och c) gällande sålunda att

enligt b) tillgodoräkning av arbete av fortlöpande natur skall ske, så snart

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 299.

reglementets bestämmelser äro fyllda, medan enligt c) arbete av icke fortlöpande

natur samt fast anställning vid försvarsväsendet tillgodräknas endast

i den mån så prövas skäligt.

En underhandsförfrågan hos de tillämpande myndigheterna har givit till

resultat, att skälighetsprövningen enligt c) praktiskt taget alltid resulterat

i att tillgodoräkning medgivits, dock under förutsättning att arbetaren

haft en normal daglig arbetstid. Brist i detta hänseende torde emellertid

föreligga i mycket få fall. Även för tillämpning av b) har med hänsyn till

bestämmelsernas avfattning krav uppehållits på normal daglig arbetstid.

Domänstyrelsen har med hänsyn till att skogsarbete i mycket stor utsträckning

är ackordsarbete, för vilket åtminstone formellt icke fastställts

någon viss daglig arbetstid, icke tillgodoräknat tid, varunder arbetare innan

arbetarpensionsreglementet blivit å honom tillämpligt varit sysselsatt i dylikt

arbete.

I promemorian har föreslagits sådan ändring av nuvarande bestämmelser

i fråga om tjänstårsberäkningen, att arbetare skall äga med 2U tillgodoräkna

som tjänstår ej blott väntetiden utan även all annan tid, varunder

han efter 21 års ålder utan att vidkännas pensionsavdrag eller erlägga pensionsavgift

i statens tjänst haft sådan anställning, att den utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Till stöd härför har i promemorian

anförts i huvudsak följande:

Skillnaden mellan anställning i fortlöpande arbet

e och annan anställning torde hava sin huvudsakliga betydelse

för avgränsningen av tillämplighetsområdet för tjänstepensionsreglementet

för arbetare. Anställningsformer och avlöningsförhållanden torde icke förete

någon så väsentlig avvikelse vid arbetaranställning i fortlöpande eller i

icke fortlöpande arbete, att därav nödvändigtvis bör följa att — sedan reglementet

väl blivit å arbetaren tillämpligt — berörda skillnad uppehälles även

beträffande tillgodoräkning av tjänstår. Åtskillnaden mellan fortlöpande

arbete och annat arbete och den därmed förbundna skälighetsprövningen enligt

2 § 2 mom. c) synes icke hava fått sådan praktisk betydelse att de av

nämnda anordning föranledda administrativa olägenheterna kunna anses motiverade.

Det synes därför som om övervägande skäl talade för att i till - godoräkningshänseende icke skilja mellan anställning av det ena eller andra

slaget.

Åv innehållet i 1930 års pensionssakkunnigas betänkande med förslag till

tjänstepensionsreglemente för arbetare (st. off. utr. 1932: 22) och förarbetena

i övrigt till reglementet framgår icke på ett oförtydbart sätt, huruvida

avsikten varit att låta väntetiden falla utanför tjänstårsberäkningen

eller icke. Möjligheten synes icke kunna uteslutas, att väntetidens totala

bortfallande vid tjänstårsberäkningen är en icke avsedd följd av de i 2 § 2

mom. b) och c) förekommande hänvisningarna till 1 § respektive 1 § 2 mom.

Det torde också ligga närmare till hands att begränsa väntetidens betydelse

till att utgöra en spärr för reglementets tillämplighet och icke låta systemet

med väntetid därutöver även inverka på omfattningen av den anställningstid.

som kan komma i fråga vid tjänstårsberäkningen.

Enligt de summariska bestämmelserna i kungörelsen 585/1934 bestämmes

pensionen i förhållande till den sammanlagda tid, arbetaren efter fyllda

21 år haft sådan anställning i statens tjänst, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. För tillgodoräkning av anställning

erfordras icke att för densamma fastställts en daglig arbetstid av normal

omfattning. Även arbete, för vilket —- såsom ofta är fallet vid skogsarbete

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

— icke finnes fastställd viss arbetstid, samt arbete nied arbetstid understigande

den normala beaktas enligt de summariska bestämmelserna under

nyss angivna förutsättning att anställningen utgjort arbetarens huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Ej heller återfinnes i dessa bestämmelser

någon motsvarighet till reglementets väntetider.

Då de summariska pensionerna i stort sett bestämts till /3 av pension

enligt nämnda reglemente för icke vrkesutbildad arbetare med motsvarande

antal tjänstår, måste för undvikande av en försämring i pensionsläget för

en arbetare, som övergår från de summariska bestämmelserna till reglementet,

all den tid, som kunnat tillgodoräknas honom för summarisk pension,

tillgodoräknas med 2/3 enligt reglementet, således även tid, varunder

arbetaren haft inskränkt daglig arbetstid, ävensom väntetid.

Med utgångspunkt från att en övergång från de summariska bestämmelserna

till arbetarpensionsreglementet icke bör medföra försämrat pensionsläge

och med hänsyn till vad förut anförts synes det ur sakliga synpunkter befogat,

att för pension enligt reglementet såsom tjänstår tillgodoräknas 73 av

all den tid, varunder arbetaren efter fyllda 21 år utan att själv bidraga till

sin pensionering haft sådan anställning i statens tjänst, som utgjort hans

huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. Införande av föreskrift härom,

vilket även skulle onödiggöra den nuvarande uppdelningen av hithörande

bestämmelser i två särskilda punkter, synes vara ägnat att undanröja de

olägenheter, som ansetts förknippade med de nuvarande bestämmelserna,

nämligen att väntetid och tjänstetid, som i anställningskedjan infaller före

väntetiden, ävensom arbete, som icke krävt normal daglig arbetstid, icke alls

kan tillgodoräknas.

De i promemorian föreslagna ändringarna av nuvarande regler för tjänstårsberäkningen

hava i huvudsak tillstyrkts av de hörda myndigheterna ävensom

av personalförbunden. I samtliga yttranden har sålunda lämnats utan

erinran förslaget, att väntetid skall tillgodoräknas till 2 3 som tjänstår. Statskontoret,

järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen hava även i övrigt tillstyrkt

de föreslagna tillgodoräkningsreglerna.

Statskontoret har i sitt utlåtande anfört, bland annat, följande:

Det torde icke kunna bestridas, att bestämmelserna örn tjänstårsberäkning

i reglementet med dess nuvarande lydelse äro onödigt invecklade och

även i viss mån obilliga. En omläggning av bestämmelserna i enlighet med

promemorieförslaget torde icke ur kostnadssynpunkt kunna tillmätas någon

större betydelse. Ej heller lärer en dylik omläggning enligt vad

statskontoret underhand inhämtat — medföra några mera betydande administrativa

olägenheter, utan torde dessa väl motvägas av de fördelar, som en

förenkling av tjänstårsberäkningen skulle medföra. Med hänsyn härtill och

då även en viss överensstämmelse skulle ernås med den praxis i tråga örn

tillgodoräkning, som utbildat sig vid tillämpningen av civila tjänstepensionsreglementet,

anser sig ämbetsverket böra tillstyrka en omläggning av bestämmelserna

efter i huvudsak de i promemorian angivna riktlinjerna.

General poststyrelsen har anfört, bland annat, följande:

Generalpoststyrelsen vill icke förneka, att bestämmelsen örn att ils om_

nämnd väntetid skall belt bortfalla vid tjänstårsberäkningen mäste från arbetarens

sida sett verka sträng, siven örn densamma ur saklig synpunkt torde

kunna försvaras. Särskilt med hänsyn lill alt väntetidens väsentliga

betydelse ligger i dess egenskap siv spärranordning för reglementets tillämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

ning, anser generalpoststyrelsen sig sakna anledning att nu motsätta sig

väntetidens — efter reduktion till 2/3 — inräknande i tjänståren.

Enligt generalpoststyrelsens mening hava tillräckligt bärande skäl icke anförts

för införande av en bestämmelse, som utsträcker tillgodoräkningsrätten

av tjänstår att omfatta två tredjedelar av varje sådan i statens tjänst efter

uppnådd ålder av 21 år innehavd anställning, huru tillfällig och kortvarig

denna än må hava varit, som utgjort huvudsaklig sysselsättning och

förvärvskälla. Därest emellertid nuvarande krav på normal daglig arbetstid,

för vilket otvivelaktigt föreligger visst fog, icke längre anses böra kvarstå

nied utgångspunkt från att en övergång från de summariska pensionsbestämmelserna

till arbetarpensionsreglementet icke bör försämra pensionsläget,

får generalpoststyrelsen — bland annat för att utredning rörande anställningsförhållanden

under förfluten tid icke skall omöjliggöras — förorda,

att endast två tredjedelar av sådan anställning, som kan av arbetaren

styrkas och som omfattat förslagsvis antingen minst 30 dagar i följd eller

för var och en av tre på varandra följande kalendermånader minst 10 dagar,

må tillgodoräknas arbetaren såsom tjänstetid.

Den karakteristik av statsanställningen, som innefattas i orden huvudsaklig

sysselsättning och förvärvskälla, lämnar rum för skälighetsprövning. För

undvikande av tolkningssvårigheter synes därför vara angeläget, att de nya

bestämmelserna givas ett innehåll, som tydligt och klart angiver innebörden

av dessa ord. Erfarenheten har givit vid handen, att pensionssökande gifta

städerskor, som exempelvis haft 3 timmars daglig statsanställning, betrakta

en sådan anställning såsom den huvudsakliga sysselsättningen och enda förvärvskällan,

medan i hemmet förekommande göromål enligt vederbörande

städerskas förmenande varit att anse såsom en bisyssla. Därest kravet på

normalarbetsdag kommer att slopas, får generalpoststyrelsen därför uttala

sig för önskvärdheten av att i reglementet intages en närmare definition rörande

de minimifordringar, som innefattas i uttrycket huvudsaklig sysselsättning

och förvärvskälla.

Telegrafstyrelsen har uttalat, att tillgodoräkning av varje örn än så kortvarig

anställningstid torde komma att medföra vissa administrativa olägenheter,

samt ansett, att kravet å normal daglig arbetstid borde bibehållas såsom

villkor för tillgodoräkning av tjänstår. Styrelsen har vidare anfört,

att med hänsyn till de skiftande förhållanden, under vilka arbete utfördes

för statens räkning, styrelsen ej heller kunde anse oriktigt, att en viss skälighetsprövning

fortfarande stöde till myndighetens förfogande, då det gällde

tillgodoräknande av tid för tjänstårsberäkning.

Järnvägsstyrelsen har vitsordat, att tillämpningen av tjänstepensionsreglementet

för arbetare i dess nuvarande lydelse givit rum för tveksamhet i

vissa hänseenden och att bestämmelserna medfört, att en del av arbetarens

anställningstid i oskälig omfattning icke kunnat tillgodoräknas såsom tjänstår

för pension. Styrelsen ansåge sig därför kunna tillstyrka genomförande

av de i promemorian föreslagna tillgodoräkningsreglerna.

Domänstyrelsen bär bland annat anfört, att enligt de föreslagna bestämmelserna

tid, varunder skogsarbete utförts, i regel komme att tillgodoräknas

med 2/s såsom tjänstår för pension, efter det tjänstepensionsreglementet

genom arbetarens överflyttning till annat arbete blivit å honom tillämpligt,

samt att fran styrelsens sida intet vore att häremot erinra.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 299-

Statens pensionsanstalt bär angående frågan om tillgodoräkning av tid,

varunder arbetstiden icke uppgått till den normala, i huvudsak anfört:

Mot förslaget örn utsträckning av tjänstårsberäkningen till att, i likhet

med vad som gäller enligt de summariska pensionsbestämmelserna, omfatta

jämväl tid för anställning i arbete med i viss mån inskränkt arbetstid under

förutsättning, att anställningen utgjort arbetarens huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla, har pensionsanstalten i princip intet att erinra. Anstalten

anser dock, att formuleringen av den föreskrift, genom vilken ifrågavarande

tjänstårsberäkning skulle regleras, bör vara otvetydigare än den i

promemorian föreslagna, vilken ansluter sig till motsvarande formulering i

de summariska pensionsbestämmelserna. Det tämligen tänjbara uttrycket

»anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla»,

vilket vid tillämpning av nämnda pensionsbestämmelser lett till godtagande

av en arbetstid av ned till fyra timmar för dag, kan visserligen anses

försvarligt, då, såsom fallet är enligt de summariska bestämmelserna,

fråga är örn skälighetsprövning. Det torde emellertid vara mindre lämpligt

i förevarande fall, där sådan prövning förutsättes vara utesluten. Enligt

pensionsanstaltens mening böra, för undvikande av tvekan och ojämnhet

vid tillämpningen, de kategoriska reglementsbestämmelserna om tjänstårsberäkning

för avgiftsfri anställningstid vara så vitt möjligt otvetydiga och

helst uttryckligen angiva vilken inskränkning i arbetstiden, som är förenlig

med rätt till sådan beräkning. I anslutning härtill vill pensionsanstalten

ifrågasätta, att i den föreslagna bestämmelsen i 2 § 2 mom. b) orden »anställning,

som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla»

utbytas mot orden »anställning i arbete, för vilket fastställts en arbetstid av

minst två tredjedelar av normal omfattning».

Personalförbunden hava påyrkat viss utvidgning av de i promemorian föreslagna

tillgodoräkningsreglerna. Järnvägsmannaförbundet samt telegrafoch

telefonmannaförbundet hava sålunda ifrågasatt, att bestämmelsen, att

tjänstår icke beräknas för tid före 21 års ålder, skall ändras till att avse 18

års ålder. Försvarsverkens civila personals förbund har ansett, att åldersgränsen

bör helt bortfalla. Till stöd för yrkandena på denna punkt har i

huvudsak framhållits, att motsvarande åldersgräns i de förutvarande kassorna

för pensionering av icke-ordinarie personal var bestämd till 18 år.

Bland den till förbunden anslutna personalen förekomme ej sällan anställning

redan vid sistnämnda ålder. En arbetare utförde vid 18 års ålder i

huvudsak samma slags arbete, som vid högre alder grundade rätt till tjänstårsberäkning.

För tjänstemän funnes icke lika restriktiva bestämmelser beträffande

tjänstårsberäkning. För arbetarna, som i vissa fall vore säsonganställda,

vore det i högre grad än för tjänstemän av vikt att få tillgodoräkna

tjänstår för så lång anställningstid som möjligt.

Järnvägsstyrelsen har beträffande nu förevarande spörsmål framhållit, att

enligt bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet finge tjänstemän

— frånsett dem, för vilka övergångsbestämmelserna vore gällande — såsom

tjänstår normalt tillgodoräkna sig endast den tid, under vilken de haft

att vidkännas pensionsavdrag, varför således, då extra ordinarie anställning

icke kunde vinnas före fyllda 20 år, något tillgodoräknande av tiden

före denna åldersgräns regelmässigt icke kunde ifrågakomma. Styrelsen an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 299-

såge därför, att ett fastställande av åldersgränsen till 18 år i tjänstepensionsreglementet

för arbetare icke borde ifrågakomma med mindre även ändring

i civila tjänstepensionsreglementets föreskrifter angående tjänstårsberäkning

genomfördes.

Statens pensionsanstalt har ansett en utvidgning av tjänstårsberäkningen

till att omfatta även anställningstid före 21 års ålder icke tillräckligt motiverad

i betraktande av, bland annat, att det för hel pension erforderliga antalet

tjänstår vore begränsat till 30.

För belysande av antalet enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare beviljade

pensioner m. m. har vid promemorian fogats följande uppställning:

Myndighet

Pen-

sioner

bevil-

jade

1985

Pen-

sioner

bevil-

jade

1936

Pen-

sioner

bevil-

jade

1937

Summa

Total- summa ut- gående

grund- belopp

Kr.

Grund- belopp i

medeltal

Kr.

Postverket ........................

5

_

1

6

5,412

902

Telegrafverket....................

25

20

27

72

97,404

1,353

Statens järnvägar:

a) verkstadsarbetare......

117

62

76

255

386,942

1,517

b) övriga arbetare................

344

125

61

530

438,057

827

Statens vattenfallsverk.............

10

8

6

24

20,676

862

Domänverket....................

3

18

21

42

22,332

532

Statens pensionsanstalt ...........

240

146

109

495

446.580

902

Totalsumma

744

379

301

1,424

1,417,403

995

Statens järnvägars verkstadsarbetare

117

62

76

255

386,942

1,517

Telegrafverkets verkstadsarbetare____

25

20

27

72

97,404

1,353

Arbetare, vilka beröras av i P. M. före- slagna ändringar

602

297

198

1,097

933,057

851

Enligt vad som uppgivits från järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen beröra

de i promemorian föreslagna ändringarna icke de redan pensionerade

verkstadsarbetarna, vilka samtliga varit delägare i kassa för pensionering

av icke ordinarie personal.

För undersökning av kostnaderna för genomförande av de i promemorian

föreslagna utvidgningarna av rätten att räkna tjänstår har inom järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och statens pensionsanstalt beträffande

sammanlagt 176 arbetare, som redan pensionerats enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare och skulle komma att beröras av ifrågavarande

utvidgningar, verkställts beräkning av de pensioner, som skulle för

varje fall utgå enligt förslaget. En sammanställning av beräkningarna utvisar,

att nämnda 176 arbetare, som enligt nuvarande regler tillgodoräknats

sammanlagt 2,657 tjänstår och i pension uppbära sammanlagt 137,196 kro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

13

nor för år, dyrtidstillägg ej inräknat, skulle vid genomförande av promemorieförslaget

äga tillgodoräkna sammanlagt 2,927 tjänstår, motsvarande ett

sammanlagt pensionsbelopp av 152,109 kronor. Pensionsförbättringen för

de pensionärer undersökningen berört motsvarar i medeltal 85 kronor för år,

vilket innebär en höjning av medeltalet för de utgående pensionsbeloppen

från i avrundade tal 780 kronor till 865 kronor eller med 10.9 procent. Medeltalet

tillgodoräknade tjänstår visar en höjning från 15.1 till 16.6. Kostnaderna

för samtliga den 1 januari 1938 befintliga arbetarpensionärer, som

skulle beröras av höjningarna, skulle i enlighet härmed kunna beräknas till

(1,097 X 85 =) 93,245 kronor för år förutom dyrtidstillägg. En inom domänstyrelsen

företagen stickprovsundersökning rörande de nya bestämmelsernas

inverkan för 25 ännu icke pensionerade sågverksarbetare utvisar en

genomsnittlig pensionsförbättring av 212 kronor för år utom dyrtidstillägg,

väsentligen beroende på att skogsarbete tillgodoräknas som tjänstår enligt

promemorieförslaget.

En ändring av tillgodoräkningsreglerna i tjänstepensionsreglementet tor Departements.

• o * CfldtCfl

arbetare framstår enligt den i ärendet förebragta utredningen såsom motiverad.

Av vikt är isynnerhet att tid, varunder arbetaren icke varit underkastad

tjänstepensionsreglementet och ej själv bidragit till sin pensionering, i

stor utsträckning nu överhuvud taget icke beaktas vid tillgodoräkningen. Det

i promemorian framlagda förslaget innebär, att såsom tjänstår skulle tillgodoräknas

två tredjedelar av all tid, varunder arbetare efter viss ålder utan

att själv bidraga till sin pensionering i statens tjänst innehaft anställning,

som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla, i samband

varmed den nuvarande skillnaden mellan fortlöpande arbete och annat arbete

skulle bortfalla såvitt angår tjänstårsberäkningen. Genomförande av

detta förslag torde vara ägnat att i väsentlig mån undanröja de nuvarande

olägenheterna, och jag anser mig böra förorda, att förslaget, som i huvudsak

tillstyrkts av de hörda myndigheterna, lägges till grund för en omarbetning

av hithörande bestämmelser.

Från vissa myndigheters sida har framhållits, att de föreslagna reglerna

skulle orsaka svårigheter vid tillämpningen genom att även kortvariga och

spridda anställningstider komme att medräknas. I yttrandena har likaså

anförts, att begreppet huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla vore ägnat

medföra tolkningssvårigheter. Jag anser icke, att dessa erinringar böra

föranleda frångående av promemorieförslaget. Redan nu måste kortvariga

anställningsperioder, som i anställningskedjan ligga efter väntetiden, medräknas.

De tolkningsspörsmål, som kunna uppstå i fråga örn uttrycket huvudsaklig

sysselsättning och förvärvskälla, inställa sig även vid tillämpningen

av de i kungörelsen nr 585,1934 meddelade summariska pensionsbestämmelserna,

i vilka samma uttryck återfinnes utan att ändring eller förtydligande

ifrågasatts. Därtill kommer att innebörden av detta uttryck vid

reglementets tillämpning kan bliva av betydelse endast i de undantagsfall, då

reglementet blir tillämpligt å arbetare, sorn tidigare haft anställning med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

mer väsentligt avkortad arbetstid. I fråga om skogsarbete med ackordsersättning,

det mest betydelsefulla fallet då formellt krav på normal daglig arbetstid

ej gäller, torde tvekan knappast böra råda om att arbetare regelmässigt

skall anses hava haft sin huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla

genom skogsarbetet under de tider han varit bunden vid dylikt arbete.

Beträffande det ifrågavarande uttryckets närmare innebörd torde jag även

få hänvisa till vad jag i ämnet anfört i proposition nr 222/1934 (sid 167).

Jag anser mig i detta sammanhang böra framhålla, att prövning huruvida

en anställning inneburit huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla alltid

måste förutsätta ett bedömande av omständigheterna i det särskilda fallet

och att det med hänsyn till de mycket varierande arbets- och avlöningsförhållandena

synes vara av vikt för en tillfredsställande tillämpning av pensioneringsbestämmelserna,

att icke fordringarna i fråga om anställningens

omfattning m. m. alltför hårt bindas vid siffermässiga normer. Å andra sidan

synes angeläget, att anställningsförhållandena för arbetare av vederbörande

myndighet i möjligaste mån så bestämmas, att tvekan i nyssberörda

hänseende icke uppkommer.

Från personalförbundens sida har påyrkats, att tjänstårsberäkning skall

medgivas även för anställningstid före uppnådd ålder av 21 år, beträffande

vilken ålder ändring ej föreslagits i promemorian. Denna åldersgräns infördes

i samband med tillkomsten av tjänstepensionsreglementet för arbetare

och innebar en skärpning i förhållande till tidigare gällande bestämmelser

angående pensionering av arbetare, vilken skärpning ansågs möjlig då enligt

reglementet det för hel pension erforderliga antalet tjänstår, vilket tidigare i

vissa fall varit 35, samtidigt begränsades till 30. Den promemorian vidfogade

tabellen utvisar, att örn man undantager statens järnvägars och telegrafverkets

verkstadsarbetare de utgående pensionernas medeltal icke tillnärmelsevis

når upp till hel pension. Med ledning av utredningen i ärendet

torde medeltalet tjänstår för nu pensionerade arbetare kunna uppskattas till

något över 15, om man bortser från de arbetarkategorier som varit delaktiga

i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal. Även om detta medeltal

kan antagas i framtiden stiga i den mån arbetarna allt längre tid varit under

reglementets tillämpning före pensioneringen, torde dock vara klart, att arbetare,

särskilt säsongarbetare, i mycket stor utsträckning icke komma att

uppnå 30 tjänstar utan fa atnöjas med avkortad pension. Med hänsyn härtill

och då beträffande arbetare ur sakliga synpunkter icke torde föreligga

anledning att i tillgodoräkningshänseende göra åtskillnad mellan arbete, som

utförts mellan 18 och 21 ars alder, och senare utfört arbete, förordar jag en

nedsättning av åldergränsen till 18 år. Ändringens praktiska betydelse är

svår att närmare angiva utan ingående undersökning, men man torde

kunna utgå ifrån att ett betydande antal arbetare varit anställda i statens

tjänst någon del av tiden mellan 18 och 21 års ålder. Järnvägsstyrelsen

har framhållit,att en sänkning av tillgodoräkningsgränsen till 18 år för

arbetare bör medföra motsvarande bestämmelse beträffande tjänstemännen.

I den mån motsvarande tillgodoräkningsfråga kan bliva av betydelse för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

15

tjänsteman är Kungl. Majit emellertid enligt 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet

befogad att tillgodoräkna tjänstår även för tid före 21 års

ålder, en bestämmelse, vartill motsvarighet saknas beträffande arbetare.

Enligt de i det föregående anförda beräkningarna torde de i promemorian

föreslagna ändringarna innebära en förbättring av enligt nuvarande regler

bestämda pensioner med omkring 10 procent, vilken siffra icke torde mera

avsevärt rubbas, om tillgodoräkningsrätten utvidgas till att även avse anställningstid

mellan 18 och 21 års ålder.

Merkostnaderna på grund av de föreslagna pensionsförbättringarna torde

med nuvarande pensionärsbestånd komma att uppgå till omkring 100,000

kronor för år, dyrtidstillägg ej inräknat. Av nämnda summa kan ett belopp

av omkring 50,000 kronor beräknas falla å arbetare, vars pensionsförmåner

utgå från de under elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslagen till pensioner

enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare och till dyrtidstillägg åt f. d.

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Inom finansdepartementet har upprättats förslag till de författningsändringar

i tjänstepensionsreglementet för arbetare, som påkallas vid bifall lill

vad jag här förordat. Jag torde nu få övergå till en redogörelse för och närmare

motivering av detta förslag.

Detaljmotivering till författningsförslaget angående ändringar i tjänstepensionsreglementet

för arbetare.

1 § 1 mom.

Beträffande bestämmelsen i 1 moni. andra punkten bär i promemorian anförts,

att tvekan uppstått, huruvida reglementet alltjämt skall vara tillämpligt

även om det nya, icke fortlöpande arbetet skulle medföra en arbetstid

understigande den normala ävensom huruvida reglementet skall alltjämt tillläinpas

å arbetare, som i fortlöpande arbete får arbetstiden nedsatt.

Statskontoret har i utlåtande över promemorian i denna del anfört följande:

I promemorian har icke tagits ställning till spörsmålet, huruvida reglementet

alltjämt skall tillämpas på en arbetare, som får sin arbetstid nedsatt under

den normala. I anledning härav vill statskontoret framhålla, att enligt promemorieförslaget

dylik nedsatt arbetstid — såframt anställningen utgjort arbetarens

huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla — skulle med två tredjedelar

få tillgodoräknas arbetare som tjänstår enligt 2 § 2 mom. b) i reglementet.

Under hänsynstagande härtill synes det ämbetsverket följdriktigt,

att i det fall arbetstiden visserligen sättes under det normala men arbetet

fortfarande utgör arbetarens huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla,

reglementet alltjämt skall vara tillämpligt å honom.

Ett stadgande av sådan innebörd lärer svårligen kunna leda till några betänkliga

konsekvenser, då jämlikt stadgandena i kungörelsen den 7 december

1934 (nr 583) från tillämpningen av bestämmelserna i reglementet äro undantagna

sådana arbetare, vilkas avlöningsförmåner — i förekommande fall inbegripet

värdet av naturaförmåner enligt ortens pris — beräknade för en an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 299.

ställningstid av tolv månader, icke uppgå till ett belopp av minst 1,700 kronor

för man och 1,250 kronor för kvinna. Skulle arbetstiden nedsättas i så

hög grad, att årsinkomsten icke når upp till nämnda belopp, kommer — även

om anställningen fortfarande utgör arbetarens huvudsakliga sysselsättning och

förvärvskälla — reglementet på grund av nämnda stadgande icke längre att

kunna tillämpas å arbetaren.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får statskontoret föreslå, att förevarande

moment jämkas i berörda hänseende, varvid momentet förslagsvis

synes kunna erhålla följande lydelse:

1. Detta reglemente äger tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst,

vilka fylla ett fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt behov

av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning,

övergår arbetare från arbete av fortlöpande natur till annat arbete eller inskränkes

arbetstiden för honom — dock icke mer än att arbetet fortfarande

utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla — skall reglementet

fortfarande tillämpas å honom.

Statens pensionsanstalt har ansett nuvarande bestämmelser innebära, att

en nedsättning av arbetstiden alltid medför, att reglementet upphör att vara

tillämpligt, samt föreslagit sådan formulering av bestämmelsen, att annan

tolkning bleve utesluten.

Jag ansluter mig till vad statskontoret i förevarande hänseende anfört och

föreslår i huvudsaklig överensstämmelse härmed viss ändring av 1 § 1 mom.

1 § 2 mom.

Beträffande detta moment har i promemorian betonats önskvärdheten av

en klar och effektiv gränsdragning i fråga örn reglementets tillämplighet i

det enskilda fallet genom uppehållande av fordran på att väntetid skall fullgöras

i arbete av fortlöpande natur, för vilket fastställts en arbetstid av normal

omfattning. Å andra sidan har framhållits, att väntetid, som en gång

fullgjorts, för framtiden bör berättiga arbetare att omedelbart få reglementet

å sig tillämpat vid förnyad anställning i arbete av fortlöpande natur.

I enlighet härmed har i promemorian föreslagits viss omformulering av 2

mom. Förslaget har i denna del tillstyrkts av samtliga myndigheter.

Det vid propositionen fogade författningsförslaget ansluter till nyssnämnda

i promemorian innefattade förslag, dock att viss ytterligare jämkning i

nuvarande lydelse vidtagits i syfte att av bestämmelserna klart skall framgå,

att beträffande arbetare, för vilken gäller längsta väntetiden, 30 månader,

reglementet skall bliva gällande så snart väntetiden gått till ända, oavsett

hur lång tid som då kan återstå till det femte kalenderårets utgång.

2 § 2 mom.

I promemorian har föreslagits visst tillägg till 2 § 2 mom. a) i syfte att

jämväl tid, under vilken arbetare kan hava vidkänts pensionsavdrag enligt

civila eller militära tjänstepensionsreglementet, skall helt tillgodoräknas som

tjänstår enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare.

Ändringen har tillstyrkts av de hörda myndigheterna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

17

Även jag anser den föreslagna ändringen böra vidtagas. Emellertid anser

jag lämpligast, att förevarande författningsrum gives sådan utformning, att

det — utan att nämna något visst reglemente — medger full tillgodoräkning

av tid, för vilken arbetaren möjligen kan hava vidkänts pensionsavdrag eller

erlagt pensionsavgift för tjänstepension antingen omedelbart från staten eller

från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond eller

pensionskassa.

I 2 § 2 mom. b) har vidtagits de ändringar som jag ovan förordat i fråga

örn tillgodoräkning av tid, varunder reglementet icke varit å arbetaren tilllämpligt.

Jag utgår ifrån att, i enlighet med nuvarande praxis, tillgodoräkning

icke medgives för tid, varunder arbetare kan hava innehaft anställning

efter uppnådd pensionsålder. Nuvarande 2 § 2 mom. c) torde helt böra

utgå.

2 § 3 mom.

I samband med skyddshemmens förstatligande torde åtskilliga vid skyddshemmen

anställda, som äro att hänföra till arbetare, övergå i statens tjänst.

Det kan förväntas, att i samband med andra kommunala uppgifters överflyttande

till staten ytterligare dylika fall uppkomma.

Bestämmelsen i 2 § 3 mom. synes böra utvidgas att avse även nyss angivna

fall.

3 §•

I 3 § 2 stycket torde böra vidtagas sådan ändring, att bestämmelsen kommer

att korrespondera mot stadgandet i 2 § 2 mom. a) i dess föreslagna nya

lydelse.

I 3 § sista stycket stadgas, att därest arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle

icke är berättigad att utbekomma någon avlöning för den tidsperiod

löneutbetalningen avser, skall han icke heller vidkännas pensionsavdrag

för nämnda tidsperiod.

Såsom ovan framhållits har 1936 års riksdag i skrivelse nr 190 i anledning

av väckt motion anhållit örn utredning och förslag i fråga om ändrade

bestämmelser för tjänstårsberäkning för arbetare i statens tjänst beträffande

tid, varunder arbetare fullgjort offentligt uppdrag. Dylik tid kan

enligt nuvarande bestämmelser icke tillgodoräknas i den mån arbetaren för

en avlöningsperiod icke är berättigad till någon avlöning och sålunda ej heller

kan vidkännas pensionsavdrag.

Statskontoret har i ett den 18 november 1936 avgivet utlåtande anfört,

bland annat, att den ifrågasatta möjligheten att tillgodoräkna ledighet för

offentligt uppdrag vore befogad men borde inskränkas till uppdrag av

statlig karaktär, enär pensionsavdrag då kunde verkställas å utgående ersättning.

Offentligt uppdrag av icke statlig karaktär vore i allmänhet så

kortvarigt, att dylik ledighet icke varade en hel ordinarie avlöningsperiod och

sålunda icke orsakade avbrott i tjänstårsberäkningen. Därest tillgodoräkningen

begränsades på nyss angivet sätt, kunde frågan lösas genom tillägg

till 9 § kungörelsen den 7 december 1934 (nr 581) med föreskrifter rö
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 299. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

rande tillämpning av tjänstepensionsreglementet för arbetare, utan att ändring

vidtoges av själva reglementet. Det ifrågasatta tillägget skulle ske genom

anknytning till nuvarande bestämmelse rörande uttagande av pensionsavdrag

enligt arbetarpensionsreglementet av arbetare, som på förordnande

uppehåller tjänstemannabefattning i statens tjänst.

I den inom finansdepartementet upprättade promemorian har tillstyrkts,

att tid för offentligt uppdrag skulle få tillgodoräknas i enlighet med statskontorets

förslag. Emellertid syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke den

av statskontoret föreslagna ändringen av 9 § tillämpningsföreskrifterna innebure

sådan avvikelse från huvudstadgandet i reglementet, att under riksdagens

medverkan jämkning även av stadgandet i 3 § sista stycket reglementet

borde ske. Härvid vore att märka, att det av Kungl. Majit i 9 §

tillämpningsföreskrifterna meddelade stadgandet rörande pensionsavdrag

för tid, varunder arbetare varit förordnad som tjänsteman, syntes på helt

annat sätt anknyta till det normala avdragsförfarandet än ett dylikt stadgande

för tid, varunder arbetare t. ex. tjänstgjort som riksdagsman.

Statskontoret har i sitt utlåtande över promemorian anfört, att vissa skäl

kunde anföras för den i promemorian föreslagna jämkningen av 3 § sista

stycket, men ansett sig böra ifrågasätta, om tillräcklig anledning förelåge

för dylik ändring.

Även för min del anser jag, att arbetare bör få tillgodoräkna tjänstår för

tid, varunder han varit ledig för offentligt uppdrag. Med hänsyn till att

dylik tillgodoräkning principiellt bör vara förbunden med skyldighet att

vidkännas pensionsavdrag, synes mig lämpligt, att tillgodoräkningen, på

sätt statskontoret föreslagit, begränsas till att avse ledighet för sådant offentligt

uppdrag, för vilket ersättning utbetalas av statsmedel. Vad angår

frågan om erforderliga författningsändringar, anser jag mig kunna biträda

statskontorets förslag, att ändring bör vidtagas allenast av 9 § tillämpningsföreskrifterna

till tjänstepensionsreglementet för arbetare.

övergångsbestämmelser.

I promemorian har med anledning av den föreslagna ändringen av bestämmelserna

i 2 § 2 mom. b) och c) föreslagits viss redaktionell jämkning av

punkten 2 i övergångsbestämmelserna.

Järnvägsstyrelsen har funnit viss ytterligare ändring erforderlig i nämnda

stadgande och därvid anfört i huvudsak:

Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall sådan arbetare, som

tidigare varit delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal

i statens tjänst, få som tjänstår tillgodoräkna 2/3 av den tid före den 1 januari

1918, som han enligt för kassan gällande bestämmelser ägt tillgodoräkna såsom

tjänstår. Emellertid finnas fall, då dylik arbetare först efter nämnda

dag fått det förutvarande pensionsreglementet på sig tillämpat, ehuru han

tidigare innehaft anställning i statens tjänst. I bestämmelsen angivna tidpunkt

den 1 januari 1918 synes därför böra ändras till den 1 januari 1935,

då nuvarande reglemente trädde i kraft.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

För egen del biträder jag vad i promemorian och i järnvägsstyrelsens utlåtande

föreslagits.

Enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna må arbetare, å vilken reglementet

med ikraftträdandet erhöll tillämpning och som vid nämnda tidpunkt

ej var delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal i statens

tjänst, örn han avgår med rätt till pension före den 1 januari 1945 och därvid

med tillämpning av de i 2 § innefattade bestämmelserna icke kan räkna

25 tjänstår, av tid, varunder han före ikraftträdandet innehaft statsanställning

av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § sägs, såsom tjänstår

för pension tillgodoräkna, i den mån så erfordras för att uppbringa antalet

tjänstår till 25, fyra femtedelar om avgången äger rum före den 1 januari

1940 samt tre fjärdedelar om avgången äger rum under tiden 1 januari

1940—31 december 1944.

Beträffande dessa bestämmelser har i promemorian anförts i huvudsak

följande:

Förevarande punkt tillädes av riksdagen i anledning av motion (bankoutsk.

uti. nr 60/1934, s. 37). Avsikten var att genom en under övergångstiden

förmånligare tillgodoräkning hindra, att arbetare — särskilt förmän — komme

att få lägre pensioner än som kunde antagas skolat utgå i riksdagspension

enligt tidigare praxis. Den förmånligare beräkningen ansågs av utskottet

böra begränsas till att avse endast arbete, som uppfyllde de i 1 § stadgade

förutsättningarna för pensionsrätt, eller således arbete av fortlöpande

natur. Skillnaden mellan olika slag av anställning återfinnes sålunda även

i denna bestämmelse i fråga om tillgodoräkning av tjänstår, och arbete av

icke fortlöpande natur tillgodoräknas även för förevarande kategori arbetare

endast med 2/3 enligt 2 § 2 mom. c).

Därest emellertid berörda åtskillnad upphäves i 2 § 2 morn., synes punkten

3 i övergångsbestämmelserna böra ändras i anslutning till den nya regel, som

kan komma att meddelas örn tillgodoräkning överhuvud taget av tid, varunder

arbetare icke själv bidragit till sin pensionering. Härigenom skulle den förmånligare

tillgodoräkningen komma att omfatta även arbete av icke fortlöpande

natur och fast anställning vid försvarsväsendet.

Författningsrummet torde även böra underkastas sådan jämkning, att även

fråga huruvida arbetaren förvärvat tillräckligt antal tjänstar för rätt till sjukpension

kommer att avgöras enligt den förmånligare tillgodoräkningsregeln.

Vad i promemorian föreslagits har icke föranlett erinran i sak fran de hörda

myndigheternas sida.

Järnvägsmannaförbundet har framhållit, att de enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare utgående pensionerna i vissa fall blivit mycket låga. Ur

försörjningssynpunkt vore påkallat med ett stadgande örn minimipension, ej

understigande pension enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående

förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare

vid armén och marinen.

Försvarsverkens civila personals förbund har ifrågasatt, att enligt den i

punkten 3 övergångsvis stadgade förmånligare tillgodoräkningsregeln måtte

få tillgodoräknas ända upp till 30 tjänstår. Förbundet har vidare erinrat,

att enligt kungörelsen nr 10/1926 angående förtidspension och avskedser
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 299.

sättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen arbetare,

som avskedades i anledning av 1925 års försvarsreform och vid avskedet innehade

en anställningstid av 15 år, tillerkändes pension med 680 kronor för

år med tillägg av 20 kronor för varje ytterligare anställningsår, dock högst 980

kronor. En dylik pension å 680 kronor uppginge, inräknat pensionstillägg och

dyrtidstillägg, till sammanlagt 960 kronor. För att få en motsvarande pensionsförmån

enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare erfordrades mer

än 20 års anställningstid för en icke yrkesutbildad arbetare, som före den 1

januari 1935 icke själv bidragit till sin pensionering, även om tillgodoräkning

av tjänstår skedde enligt promemorieförslaget och med 4/5. I många fall

hade de enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare utgående pensionerna

blivit mycket små i jämförelse med dem, som beviljats enligt kungörelsen nr

10/1926, något som borde förhindras genom övergångsbestämmelserna.

Statens pensionsanstalt har anfört, bland annat, att en sådan ändring av

den övergångsvis medgivna fördelaktigare tillgodoräkningsregeln, att densamma

skulle få anlitas för uppbringande av antalet tjänstår till 30 i stället

för 25 icke torde vara påkallad för tillgodoseende av det av riksdagen angivna

syftet med sagda regel. På grund härav och med hänsyn till den ökning

av pensionskostnaderna, som en dylik ändring skulle föranleda, funne

sig pensionsanstalten icke böra tillstyrka densamma.

De i promemorian föreslagna ändringarna av förevarande punkt 3 i övergångsbestämmelserna

anser jag mig böra biträda. Emellertid kan med

sin nuvarande lydelse denna punkt tolkas så, att den ej är tillämplig å arbetare,

som på grund av uppehåll i arbetssäsongen eller eljest tillfälligtvis icke

var i tjänst vid årsskiftet 1934/1935, då reglementet trädde i kraft. Dylik arbetare

skulle sålunda icke komma i åtnjutande av de övergångsvis föreskrivna

förmånligare tillgodoräkningsreglema. Till undvikande härav har jag

ansett mig böra föreslå sådan ytterligare jämkning av punkten 3, att densammas

tillämplighet i första hand anknytes till att avgång med rätt till

pension äger rum före den 1 januari 1945.

Försvarsverkens civila personals förbunds yrkande om viss utvidgning utöver

vad i promemorian föreslagits av de i samma punkt medgivna förmånligare

tillgodoräkningsreglema kan jag icke tillstyrka. Icke heller vad av

personalförbunden i övrigt hemställts angående förbättrade pensionsförmåner

åt arbetare, som avgå under övergångstiden, synes böra i nu förevarande

sammanhang föranleda någon åtgärd.

De nya bestämmelsernas ikraftträdande.

I förutberörda proposition nr 254/1937 framhöll jag, att olägenheterna av

ett uppskov med revisionen av bestämmelserna i tjänstepensionsregiementet

för arbetare till 1938 års riksdag kunde, i den mån så befunnes påkallat,

kompenseras genom en retroaktiv tillämpning av de nya reglerna.

Med beaktande härav har i promemorian i huvudsak anförts:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299-

21

Med hänsyn till de avsevärda ojämnheter tillgodoräkningsreglernas nuvarande

tillämpning medfört, torde det vara lämpligt, att de nya bestämmelserna

få avse icke blott pensioner, som framdeles beviljas, utan även

samtliga efter arbetarpensionsreglementets ikraftträdande den 1 januari 1935

beviljade pensioner, som alltjämt utgå, när de nya bestämmelserna träda i

kraft. Härigenom skulle alla pensionärer för framtiden komma i åtnjutande

av de förmånligare tillgodoräkningsreglerna. Det synes emellertid rimligt,

att de av de nya reglerna föranledda pensionsförhöjningarna få i viss utsträckning

tillgodonjutas retroaktivt. Denna retroaktiva tillämpning synes

dock lämpligen böra begränsas så, att uppkommande förhöjningar få åtnjutas

tidigast från och med den 1 juli 1937, d. v. s. den tidpunkt, då ett ikraftträdande

tidigast kunnat ifrågakomma, om de nya reglerna beslutats av 1937

års riksdag. De nya reglernas retroaktiva verkan skulle sålunda begränsas

till ett år. Vad sålunda kan komma att beslutas bör äga motsvarande tilllämpning

i fråga om uppskjuten livränta.

Mot vad i promemorian i denna del föreslagits har icke gjorts någon erinran

från de hörda myndigheternas sida.

Personalförbunden hava påyrkat, att de nya bestämmelserna skola tilllämpas

retroaktivt från och med den 1 januari 1935. Förbunden hava till

stöd härför framhållit, att väntetidens bortfallande vid tjänstårsberäkningen

sannolikt icke varit lagstiftarens mening, varför skäligheten bjöde, att uppkommande

pensionsförhöjningar borde räknas ända från nämnda dag.

De föreslagna ändringarna synas böra träda i kraft den 1 juli 1938.

Med hänsyn till den stränga återhållsamhet beträffande retroaktiv tillämpning

av pensionsbestämmelser, som statsmakterna plägat iakttaga, anser jag

mig icke kunna tillstyrka en längre gående retroaktiv tillämpning än som föreslagits

i promemorian eller från och med den 1 juli 1937.

Utredningen i ärendet har visat, att i vissa fall, då arbetares ansökan om

sjukpension avslagits på grund av att han icke kunnat såsom erfordras enligt

7 § c) räkna 10 tjänstår, han skulle hava kommit i åtnjutande av dylik

pension vid tillämpning av nu föreslagna bestämmelser om tillgodoräkning.

Beträffande dessa fall synas mig starka billighetsskäl tala för att ansökningarna,

i den mån pensionssökanden alltjämt är i livet, upptagas till förnyad

prövning enligt de nya tillgodoräkningsregler, som kunna bliva beslutade,

och med iakttagande av samma föreskrift i fråga om retroaktivitet, som av

mig nyss förordats.

Bestämmelserna om de nya stadgandenas retroaktiva tillämpning synas

lämpligen icke böra intagas i författningstexten. I stället torde bemyndigande

utverkas för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

jag förordat meddela nödiga föreskrifter i ämnet.

Retroaktiv tillämpning torde icke böra förekomma beträffande bestämmelserna

om ändring av 2 § 3 mom. och 3 §.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

Övriga frågor.

I promemorian har framhållits, att genomförande av ändrade regler för

tillgodoräkning av tjänstår enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare kan

medföra viss inverkan på de enligt familjepensionsreglementet

för arbetare utgående pensionerna, enär dessa enligt 4 § 4 mom. äro

direkt beroende av det antal tjänstår, som tillgodoräknas jämlikt 2 § tjänstepensionsreglementet,

och har i promemorian ifrågasatts, att även familjepensionärerna

böra komma i åtnjutande av samma retroaktiva tillämpning som

tjänstepensionärerna.

De hörda myndigheterna hava lämnat detta förslag utan erinran.

Beträffande övergångsbestämmelsen till familjepensionsreglementet har

statens pensionsanstalt anfört:

Därest övergångsstadgandet till familjepensionsreglementet förblir oförändrat

gällande, skulle tjänstårsberäkningen bliva tämligen komplicerad i

fråga örn arbetare, vilken vid familjepensionsregleinentets ikraftträdande

den 1 januari 1937 innehade sådan anställning, som i nämnda stadgande

sägs. Sålunda skulle för bestämmande av familjepension efter sådan arbetare

av anställningstiden före reglementets ikraftträdande tjänstår räknas,

dels, enligt övergångsstadgandet, för hela den tid arbetaren efter fullgjord

väntetid innehaft anställning i fortlöpande arbete med normal arbetstid,

dels även, enligt de nya tillgodoräkningsreglerna, för två tredjedelar av väntetiden

samt av tid för sådan anställning i icke fortlöpande arbete och i fortlöpande

arbete med inskränkt arbetstid, som utgjort arbetarens huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla.

Beträffande förevarande övergångsbestämmelse anförde jag i proposition

nr 201/1936 (s. 110) med förslag till familjepensionsreglemente för arbetare

i huvudsak följande:

Beträffande rätten att i familjepensionshänseende tillgodoräkna anställningstid

före reglementets ikraftträdande får jag hänvisa till vad jag anfört i

samma fråga vid behandlingen av allmänna familjepensionsreglementet. Jag

anser således även här rimligt att medgiva tillfeodoräkning av hela denna tid,

även i den mån detta ej följer av huvudregeln i departementsförslagets 4 §

4 morn., enligt vilken såsom tjänstår skall räknas tid, vilken arbetaren må

räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet för arbetare.

Uttalandet föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

Därest såsom jag förordat tjänstårsberäkningen enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare göres oberoende av skillnaden mellan anställning i

fortlöpande arbete och annan anställning, torde icke heller i familjepensionshänseende

dylik åtskillnad böra iakttagas. Den nuvarande övergångsbestämmelsen

till familjepensionsreglementet torde i enlighet härmed böra

anslutas till de av mig nu föreslagna ändringarna i tjänstepensionsreglementet

så att arbetare för familjepension får helt tillgodoräkna den anställning

i statens tjänst före familjepensionsreglementets ikraftträdande, som han

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

23

helt eller delvis äger tillgodoräkna jämlikt tjänstepensionsreglementet. I detta

syfte har upprättats författningsförslag, innefattande viss omarbetning av

övergångsbestämmelsen till familjepensionsreglementet. För att övergångsbestämmelsen

skall bliva tillämplig även å arbetare, som tillfälligtvis icke

innehade anställning vid familjepensionsreglementets ikraftträdande, har även

vidtagits sådan jämkning, att övergångsbestämmelsens tillämplighet gjorts

beroende av huruvida tjänstepensionsreglementet för arbetare vunnit tillämpning

å vederbörande vid familjepensionsreglementets ikraftträdande. De

uppkommande kostnadsökningarna torde stanna vid relativt obetydliga

belopp.

De föreslagna ändringarna torde böra givas samma retroaktiva tillämpning

som föreslagits beträffande tillgodoräkningsreglerna i tjänstepensionsreglementet

och torde även bestämmelserna härom få utfärdas av Kungl.

Majit.

Såsom förut anförts får enligt de summariska pensionering sbestämmelsernai

kungörelsen nr 585/1934 anställningstid tillgodoräknas

från och med 21 års ålder. Därest åldersgränsen för tjänstårsberäkning

sänkes till 18 år enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare, synes motsvarande

ändring böra vidtagas i kungörelsen nr 585/1934 med i huvudsak samma

retroaktiva tillämpning, som föreslagits för ändringarna i tjänstepensionsreglementet

för arbetare. Härtill torde riksdagens bemyndigande böra

inhämtas.

De i det föregående berörda, inom finansdepartementet upprättade förslagen

till kungörelser om ändring i vissa delar av reglementet den 30 juni 1934

(nr 443) angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglementet

för arbetare) samt om ändrad lydelse av övergångsbestämmelsen

till reglementet den 16 oktober 1936 (nr 543) angånde familjepension

för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglementet för

arbetare) böra underställas riksdagen för godkännande.

Under framhållande av att de av mig nu tillstyrkta förslagen synas jämlikt

§ 54 riksdagsordningen kunna, utan hinder av att den för propositioners

avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till ända, föreläggas

riksdagen, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att

dels godkänna berörda förslag till kungörelser;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts, utfärda

övergångsbestämmelser till samma kungörelser samt bestämmelser

om ändrad lydelse av kungörelsen den 7 december

1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss

arbetarpersonal i statens tjänst.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 299.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition till riksdagen

skall avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

887856. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:380 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående tillämpning av allmänna familjepensionsreglementet å lärare vid statens undervisnings a1 i texten