Sök i Ratio Lex

Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa

1938-04-22 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:304, Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

1

Nr 304.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till vissa

ändringar i gällande tulltaxa; given Stockholms slott

den 22 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 22 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen för finansdepartementet

vissa frågor örn ändringar i gällande tulltaxa samt anför därvid

följande:

Korinter. Tulltaxenummer 69: 2 i gällande tulltaxa omfattar, förutom fikon

samt apelsin-, citron- och pomeransskal, även korinter med en tull av

15 kronor för 100 kilogram. Korinter upptagas i den statistiska varuförteckningen

under nummer 142:2.

I eu till chefen för handelsdepartementet ställd skrivelse den 13 april 1938

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 304.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

har styrelsen för Sveriges allmänna exportförening gjort framställning i syfte

att åvägabringa tullfrihet för korinter.

Till stöd härför har åberopats att importen av russin icke vore belagd

med tull samt att russin och korinter komme till likartad användning i den

svenska konsumtionen. Ett slopande av tullen på korinter skulle, på skäl

som exportföreningen i sin skrivelse närmare utvecklat, vara av värde ur

svensk handelspolitisk synpunkt.

Kommerskollegium har i yttrande den 21 april 1938 biträtt exportföreningens

framställning.

Departement- Även jag förordar bifall till exportföreningens förslag, vars genomförande

c ''en'' bör vara ägnat att i sin mån befordra svenska handelsintressen. Härför erforderlig

ändring i tulltaxan torde kunna åvägabringas på så sätt, att tulltaxerubriken

nr 69: 1, som nu endast upptager russin, vilka äro fria från tull,

utvidgas att omfatta även korinter. Tulltaxerubriken nr 69: 2, till vilken korinter

nu hänföras, skulle efter den sålunda vidtagna ändringen komma att

upptaga fikon samt apelsin-, citron- och pomeransskal med oförändrad tull

av 15 kronor för 100 kilogram.

Vanilj och vanillin samt ersättningsmedel därför. Vanilj och vanillin

samt ersättningsmedel därför upptagas i gällande tulltaxa under nr 85 (statistiskt

nr 169) med en tull av 2,500 kronor för 100 kilogram.

Genom den överenskommelse, som den 31 januari 1938 träffats mellan

Sverige och Frankrike rörande varuutbytet de båda länderna emellan under

år 1938, har Sverige i likhet med tidigare år måst utfästa vissa vederlag i ersättning

för särskilda lättnader beträffande det franska kontingenteringssystemets

tillämpning å svenska varor. I nämnda överenskommelse har sålunda

på framställning från fransk sida bland annat utlovats förslag till riksdagen

om sänkning av tullen å vanilj från nuvarande 2,500 kronor till 800

kronor för 100 kilogram.

Berörda utfästelse grundar sig å en utredning i ämnet, som av kommerskollegium

och traktatberedningen framlagts i särskilda skrivelser till chefen

för handelsdepartementet den 8 respektive den 18 januari 1938. I sin skrivelse

har kommerskollegium bland annat erinrat om att tullen å vanilj och

vanillin enligt 1911 års tulltaxa (statistiskt nr 182 B och C) uppgått till 6

kronor för kilogram samt att den nuvarande tullsatsen införts i samband med

genomförande av vissa, av statsfinansiella skäl påkallade tullhöjningar vid

1921 års riksdag. Därjämte har kollegium framhållit följande:

Det från fransk sida framställda önskemålet avsåge närmast vanilj, d. v. s.

frukterna av vaniljväxten. I och för sig torde något tulltekniskt hinder ej

föreligga att bryta ut vanilj till en särskild position samt upptaga vanillin och

ersättningsmedel därför under ett nummer för sig. I 1911 års statistiska

variiförteckning hade vanilj och vanillin upptagits under särskilda

statistiska nummer. Vad beträffade tullsatsens höjd torde de skäl, som 1921

anförts för den då genomförda tullhöjningen, icke för närvarande stå hindrande

i vägen för en tullsänkning. Det franska önskemålet torde därför kunna

godtagas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

3

Traktatberedningen har i likhet med kommerskollegium funnit, att man

borde kunna från svensk sida tillmötesgå det franska önskemålet. Enligt

beredningens mening torde de svenska intressen, som vore förknippade med

den inhemska tillverkningen av vanillin icke kunna anses utgöra hinder för

den föreslagna tullnedsättningen.

Traktatberedningen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke vid genomförande

av den avsedda tulltaxeändringen borde tillses, örn icke nedsättningen

borde göras tillämplig å tullpositionen i dess helhet.

I anslutning till sistberörda synpunkt hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt i skrivelse den 9 mars 1938 anfört huvudsakligen

följande:

Vanillin torde icke hava framställts i kommersiell omfattning inom landet,

förrän tillverkning därav under senare hälften av år 1933 upptagits vid en

fabrik i Malmö. Tillverkningskvantiteten uppgåves hava varit omkring 1,500

kg år 1937 och beräknades år 1938 stiga till omkring 2,000 kg. Huvudsakliga

råvaran vid vanillintillverkningen vid fabriken i Malmö vore importerad

nejlikolja.

Importen av varor, hänförliga till statistiskt nr 169, hade varit följande:

Kilogram Kronor Kilogram Kronor

År 1933 ........ 3,859 162,356 År 1935 ........ 4,870 209,789

» 1934 ........ 4,529 167,514 j» 1936 ........ 5,047 218,747.

Kvantiteten importerad vanillin uppskattades, ehuru på rätt osäkra grunder,

till cirka 60 procent av totalimporten; resten torde utgöras av vanilj,

vaniljsocker, vaniljextrakt och etylvanillin.

Ehuru tullskyddet för till ifrågavarande position hänförliga varor vore relativt

högt hade sålunda den inhemska tillverkningen av vanillin ej varit

tillräckligt stor för att hindra en mindre årlig ökning av importen. Av tillverkaren

uppgåves anledningen härtill vara, att av utländska tillverkare priset

för export på Sverige sattes avsevärt lägre än för export på en del andra

länder, där vanillintillverkning ej bedreves. Detta uttalande bekräftades i

viss mån av en av Sveriges kemiska industrikontor beträffande förhållandena

i Norge företagen utredning. Av tillverkaren uppgåves, att vid nu gällande

importpris och tullsats den svenska vanillintillverkningen icke skulle lämna

någon som helst vinst.

Den naturliga vaniljen hade en halt av ren vanillin av omkring 2 procent,

under det att den syntetiska handelsvaran vanillin vore i det närmaste fri

från främmande beståndsdelar. Visserligen innehölle den naturliga vaniljen

en del andra smakbildande beståndsdelar, som åtminstone i vissa fall vore

värdefulla, men det huvudsakliga effektiva innehållet utgjordes dock av vanillin.

Det syntes därför vara rimligt, att tullsatsen å handelsvaran vanillin

sattes avsevärt högre än tullen å vanilj, och under sådana omständigheter

syntes ej förefinnas skäl att i förevarande sammanhang företaga ändring beträffande

nu gällande tullsats å vanillin. Även för de extrakter, essenser

o. d., som i tulltaxan avsåges med uttrycket ersättningsmedel för vanilj och

vanillin, torde tullsatsen böra bibehållas oförändrad, då i motsatt fall vanillintullen

i större eller mindre utsträckning torde bliva verkningslös. Det förtjänade

exempelvis framhållas, att s. k. etylvanillin hade betydligt starkare

vaniljsmak än vanillin, samtidigt som den stöde i högre pris.

Ämbetsverken hava slutligen framlagt förslag till sådan ändrad lydelse av

tulltaxan, som betingas av den ifrågasatta sänkningen av tullen å vanilj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

Departements- För infriande av den från svensk sida vid förhandlingarna om reglering för

chefen &r 1938 av varuutbytet mellan Frankrike och Sverige gjorda utfästelsen med

avseende å tullen för vanilj förordar jag sänkning av nämnda tull från 2,500

kronor till 800 kronor för 100 kilogram.

Beträffande åter den av traktatberedningen väckta frågan om sänkning av

tullen jämväl för övriga under ifrågavarande tullposition upptagna varor

finner jag mig, med hänsyn till vad kommerskollegium och generaltullstyrelsen

anfört rörande tillverkningsförliållandena för vanillin, icke kunna tillstyrka

åtgärd i sådant hänseende.

Jag ansluter mig till det av ämbetsverken framlagda förslaget till ändring

av ifrågavarande tulltaxerubrik. Denna bör enligt berörda förslag uppdelas

på två rubriker, den ena, nr 85: 1, avseende vanilj med tull av 800 kronor,

och den andra nr 85: 2, avseende vanillin samt ersättningsmedel för vanilj

och vanillin med tull av 2,500 kronor, allt för 100 kilogram.

Kryssfaner av björk. Enligt gällande tulltaxa, tulltaxenummer 340, utgår

tullen å fanerskivor av 7 mm tjocklek eller därunder samt å hoppressade

faner- eller träskivor (s. k. kryssfaner o. dvl.) med 10 kronor för 100 kilogram.

Kryssfaner av björk hänföras till statistiskt nummer 761, vilket avser

hoppressade faner- eller träskivor (s. k. kryssfaner o. dyl.) av annat träslag

än av furu och gran.

I skrivelse den 25 februari 1938 har trakiatberedningen på grund av särskild

anledning för tillgodoseende av vissa handelspolitiska intressen framlagt

förslag till sänkning av tullen för kryssfaner av björk från 10 kronor

för 100 kilogram med 3 kronor till 7 kronor för 100 kilogram.

I sin berörda skrivelse har traktatberedningen till en början lämnat en

redogörelse rörande den svenska kryssfanerindustriens ställning. I sådant

hänseende har beredningen anfört bland annat följande:

Den svenska kryssfanerindustriens nuvarande årliga kapacitet uppginge

till i runt tal 40,000 kubikmeter eller omkring 25,000 ton. Tillverkningen,

som vore fördelad på sju fabriker, bestode vid de större fabrikerna till omkring

90 % av furu- och blott till c:a 10 % av björkfaner. Vid ett par smärre

fabriker utgjordes produktionen dock till omkring 50 °/o av björkfaner och

resten av furufaner.

Tillverkningen av kryssfaner hade enligt uppgifter hämtade ur Sveriges

officiella statistik åren 1931—1936 utgjort:

Av furu eller Av annat trä- T , , ,

År gran slag lant

ton % ton % ton värde i kr.

1931 ............ 11,568 91.0 1,140 9.0 12,708 4,629,065

1932 ............ 11,063 87.5 1,575 12.5 12,638 4,903,768

1933 ............ 11,846 86.7 1,821 13.3 13,667 4,776,356

1934 ............ 12,568 84.7 2,267 15.3 14,835 5,885,532

1935 ............ 16,729 88.0 2,280 12.0 19,009 7,281,756

1936 ............ 19.899 89.4 2,360 10.6 22,259 8,182,575.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

5

Tillverkningen hade alltså under senare år undergått en kraftig stegring

såväl i fråga örn kryssfaner av »furu eller gran» som av »annat träslag», vilken

sistnämnda grupp huvudsakligen utgjordes av kryssfaner av björk. Någon

tillverkning av granfaner torde knappast förekomma i Sverige.

Till upplysning rörande Sveriges in- och utförsel av kryssfaner förtjänade

följande ur den officiella svenska statistiken hämtade uppgifter att antecknas:

Införsel:

Av furu

eller gran

ton

Av annat

träslag

ton

Utförsel:

Av furu Av annat

eller gran träslag

ton ton

År 1931 ...

..... 23

517

År 1931 .......

. 4,503

301

» 1932 ...

..... 49

433

» 1932 .......

. 3,553

287

» 1933 ...

..... 13

540

» 1933 .......

. 4,597

166

» 1934 ...

...... 1

679

» 1934 .......

. 4,682

192

» 1935 ...

...... 16

984

» 1935 .......

. 6,748

61

» 1936 ...

..... 43

1,319

» 1936 .......

. 8,504

28.

I införseln

under rubriken »av

annat träslag» inginge

även andra

hårda

träslag än björk.

Av siffrorna rörande Sveriges in- och utförsel samt inhemska produktion

av kryssfaner franninge, att den svenska produktionen av björkfaner numera

i dess helhet konsumerades inom landet, samt att jämväl tillverkningen

av furufaner till drygt 60 °/o avsattes å hemmamarknaden. Vidare kunde

därur utläsas, att den inhemska förbrukningen av kryssfaner ökat från i

runt tal 8,400 ton år 1931 till över 16,100 ton år 1936 eller mM 91 °/o. Förbrukningen

av såväl furufaner som björkfaner hade stigit, ehuru ökningen

relativt sett varit störst för björkfaner. Därigenom att under rubriken »av

annat träslag» en jämförelsevis stor import av kryssfaner av andra hårda

träslag än björk inginge, vore det icke möjligt att tillförlitligt uppgiva, huru

stor ökning förbrukningen av björkfaner undergått. Man kunde emellertid

beräkna att förbrukningen av björkfaner åren 1931—1936 ökat från 1,200

ton till åtminstone 3,300 ton eller med 175 %>. Ökningen av förbrukningen

av björkplywood hade i väsentlig utsträckning kunnat tillgodoses genom

ökad produktion av björkfaner inom landet, vilken såsom av ovan återgivna

siffror franninge stigit från 1,140 ton år 1931 till 2,360 ton år 1936.

En beräkning av tullskyddets höjd vore förenad med vissa svårigheter,

emedan priserna å plywood dels varierade avsevärt alltefter de olika kvaliteterna

och formaten, dels ock beräknades för kubikmeter, under det att tullen

utginge för kilogram; man räknade med att en kubikmeter björkplywood

vägde omkring 700 kilogram men samma volym furuplywood endast

600 kilogram. Beräknat efter 1936 års svenska införselstatistik torde tullen i

genomsnitt motsvara omkring 20 %> av cifpriset å importerat kryssfaner.

Med hänsyn till produktens relativt låga förädlingsgrad måste tullen anses

såsom förhållandevis hög.

Traktatberedningen har vidare framhållit, att för bedömande av ifrågavarande

spörsmål det dock icke vore tillfyllest enbart med en undersökning av

tillverkningsförhållandena för björkfaner utan densamma finge inriktas även

på furufaner, enär den svenska produktionen av björkfaner stöde i intimt

samband med tillverkningen av furufaner. Beredningen har därvid lämnat

vissa uppgifter rörande användningen av kryssfaner samt har härutinnan

framhållit:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 304-

Björkfaneret funne sin huvudsakliga användning vid fabrikation av möbler

och dörrar samt såsom emballage. Det torde vidare lämpa sig både för

överfanering, lasering och målning. Furufaneret användes företrädesvis för

ytbeklädnader, vid vilka träets struktur önskades utnyttjad såsom dekorativt

inslag, men brukades ofta i direkt tävlan med björkfaner vid tillverkning av

möbler och dörrar även där målning skulle ifrågakomma samt vid överfanering.

Bestämmande för valet av träslag vöre vidare ofta anspråken på

format. Furuplywood torde emellanåt få ersätta björkplywood på grund av

att plywood i furu kunde framställas i större format än i björk, särskilt när

det gällde höga kvaliteter. Enär sålunda artskillnaden mellan faner av olika

slags material i stort sett icke vöre avgörande för dess användning, och då

kvaliteten och formatet vore av större betydelse än materialet för prissättningen

å plywood i Sverige, syntes det antagligt, att en tullnedsättning och

därmed följande prisnedsättning på björkfaner jämväl kunde komma att

utöva en pristryckande verkan å furufaner. Av samma skäl torde en eventuell

ökning av björkfanerimporten komma att medföra minskad avsättning

icke blott av svensk björk- utan även av svensk furufaner på den inhemska

marknaden. Att i närvarande stund vinna en ökad exportmarknad för furuplywood

torde vara en vansklig uppgift, som endast kunde ske till pris av

skärpt konkurrens mellan furuplywood och plywood av andra träslag, främst

Oregon pine men jämväl björk.

Vidkommande möjligheterna att inom landet uppnå en mera betydande

ökning i plywoodkonsumtionen har beredningen framhållit:

Dessa möjligheter begränsades starkt av den i Sverige högt uppdrivna förbrukningen

av wallboard, särskilt s. k. hård wallboard, som direkt konkurrerade

med plywood. Ar 1935 tillverkades omkring 48,000 ton wallboards i

Sverige till ett värde överstigande 12 milj. kronor; motsvarande siffror för

1936 vöre 63,000 ton resp. 16 milj. kronor, och produktionen torde sedermera

ytterligare hava väsentligt ökats. För närvarande funnes i Sverige ett

tiotal wallboardfabriker, varjämte ytterligare ett par större sådana vore

under uppförande. Enligt uppgift från den Svenska wallboardfabrikanternas

förening bestode wallboardproduktionen till omkring hälften av hård

wallboard, varav för närvarande omkring 85 procent funne avsättning inom

landet för byggnadsändamål samt i möbel- och snickeriindustrierna. Nämnda

förening hade vidare framhållit, att en genom nedsättning av tullen för

björkplywood ökad konsumtion härav komme att medföra en minskad avsättning

av wallboard inom landet, vilket bleve så mycket mera kännbart

som redan härförutan avsättning för en betydande del av den i ökning stadda

inhemska wallboardproduktionen måste sökas på exportmarknaderna.

Traktatberedningen har vidare inhämtat uppgifter örn tillräckligheten av

de svenska tillgångarna på björk av lämpliga kvaliteter och dimensioner för

den alltmera stegrade efterfrågan på björkplywood i Sverige samt i anslutning

därtill framhållit, att björk av den grovlek, som krävdes för fanertillverkning

vanligen icke förekomme i större bestånd, men att det örn något

årtionde, då verkningarna av en förbättrad björkskogsvård mera allmänt

började framträda, icke torde komma att möta några svårigheter att förse

en väsentligt utökad björkfanerproduktion med virke.

I fråga om sättet för genomförande av den föreslagna tullnedsättningen

har traktatberedningen anfört:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304-

7

Nedsättningen kunde ske genom en uppdelning av tulltaxenuinmer 340 på

så sätt, att en rubrik, 340:1, skulle avse s. k. kryssfaner av björk och en

andra rubrik, 340: 2, skulle avse andra slag av fanerskivor respektive av

hoppressade faner- eller träskivor.

En sådan uppdelning skulle givetvis medföra vissa svårigheter i tulltekniskt

hänseende i jämförelse med nu gällande bestämmelser, i det att man

vid tulltaxeringen hade att bedöma träslagets art och även, i fråga om av

olika träslag sammansatt kryssfaner, att bestämma huvudbeståndsdelen.

Dessa svårigheter vore dock icke av den art att de borde tillmätas avgörande

betydelse. Vidare hade framhållits den ojämnhet i tullbeskattningen,

som skulle uppkomma genom en tullnedsättning för kryssfaner av björk.

Dylikt kryssfaner komme nämligen i sådant fall att draga lägre tull än samma

vara av furu eller gran och även bliva lägre tullbeskattat än enkelfaner

av björk, som utgjorde halvfabrikat för framställning av kryssfaner avbjörk.

Sammanfattningsvis har traktatberedningen uttalat, att i ärendet väl torde

få anses framgå, att en tullnedsättning för kryssfaner av björk av sådan

storlek, att den bleve av verklig betydelse ur handelspolitisk synpunkt, icke

kunde ske utan risk för olägenheter för svenska tillverkare av björk- och

furufaner samt hård wallboard, och att det måhända icke vore uteslutet att

vissa svenska skogsmossen även skulle kunna få känning av verkningarna

därav. Vid vägandet av berörda olägenheter för plywood- och wallboardindustrien

respektive skogsbruket mot tullsänkningens handelspolitiska värde

har beredningen funnit de handelspolitiska intressena böra tillmätas den

största betydelsen.

I gemensamt yttrande den 18 mars 1938 hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

anfört, att de i likhet med traktatberedningen befarade, att

den föreslagna tullnedsättningen icke kunde ske utan risk för olägenheter

för svenska tillverkare av kryssfaner och hård wallboard, men att övervägande

skäl av handelspolitisk natur dock talade för en sådan åtgärd, varför

ämbetsverken funnit sig böra tillstyrka, att den förordade nedsättningen genomfördes

på föreslaget sätt.

Frågan örn en sänkning av tullen å kryssfaner av björk har sedan ganskåDepartemenislänge

diskuterats i därav berörda kretsar. Den har jämväl varit föremål för cAe/en.

ingående handelspolitiska överväganden. Av den förebragta utredningen

framgår, att en dylik sänkning — även av den begränsade omfattning traktatberedningen

föreslagit — kan komma att ogynnsamt inverka på vissa svenska

industriintressen. Möjligen kan även på längre sikt skogsbruket få menlig

känning därav. De nämnda olägenheterna äro dock begränsade och vissa

möjligheter torde väl föreligga för deras neutraliserande genom ökad aktivitet

å exportmarknaden. Vidare torde den omständigheten, att samtliga

hörda myndigheter, trots klar insikt örn de ifrågavarande olägenheterna, tillstyrkt

tullsänkningen, visa, att de fördelar av handelspolitisk natur, densamma

kan antagas medföra, äro av stor betydelse för avsättning av svenska

exportvaror. Till denna mening ansluter även jag mig, varför jag förordar

traktatberedningens förslag.

Jag biträder jämväl det av traktatberedningen föreslagna sättet för ändrin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

gens genomförande. Ifrågavarande tulltaxerubrik bör alltså uppdelas på

två rubriker, sålunda att en rubrik, nr 340: 1, avser s. k. kryssfaner av björk

och en andra rubrik, nr 340: 2, avser andra slag av björkfaner samt fanerskivor

av andra träslag än björk. Vid den första rubriken bör tullen fastställas

till 7 kronor för 100 kilogram. Tullsatsen vid den andra rubriken bör

bibehållas oförändrad vid 10 kronor för 100 kilogram.

Under åberopande av vad i det föregående anförts och under framhållande

att proposition i ärendet torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i

allmänhet stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan

att träda i kraft å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer:

Tull

för 100 kg

kronor

Frukter och bär, ätbara:

torkade eller saltade:

69: 1

russin och korinter..............

fria

69:2

fikon; ävensom apelsin-, citron- och

pomeransskal ................

T

15: —

85:1

Vanilj..............................

N

800: —

85:2

Vanillin samt ersättningsmedel för vanilj

och vanillin ......................

N

2,500: —

Fanerskivor av 7 mm tjocklek eller där-

under samt hoppressade faner- eller

träskivor (s. k. kryssfaner o. dyl.):

340:1

s. k. kryssfaner av björk........

N

7: —

340: 2

andra slag......................

N

10: —

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Knut von Horn.

387793. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:332 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 304 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. a1 i texten
  2. BevU 1938:25 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 30A med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. s. 16 i texten