Angående medgivande av vissa förmåner åt Internationella reglering sbanken i Basel
1938-04-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:305, Angående medgivande av vissa förmåner åt Internationella reglering sbanken i Basel
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 305.
1
Nr 305..
*
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående medgivande
av vissa förmåner åt Internationella reglering sbanken
i Basel; given Stockholms slott den 8 april 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1938.
1 sami.
Nr 305.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 305.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockhols slott den 8 april 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn medgivande
av vissa förmåner åt Internationella regleringsbanken i Basel samt anför därvid
följande:
Vid en konferens i Haag undertecknades den 20 januari 1930 en överenskommelse
mellan Tyskland och de under världskriget allierade makterna,
vilken ersatte förut gällande avtal beträffande de tyska skadeståndsbetalningarna.
Denna överenskommelse, som grundade sig på den s. k. Youngplanen,
innebar bland annat, att en internationell bank skulle bildas som
ett medel för Young-planens förverkligande.
En sådan bank har också kommit till stånd i form av ett aktiebolag med
säte i Basel: Internationella regleringsbanken (Banque des Réglements Internationaux).
Emellertid begränsades icke bankens uppgifter till befattningen med de
tyska skadeståndsbetalningarna. Enligt bankens stadgar har nämligen banken
till föremål för sin verksamhet att befordra samarbetet mellan centralbankerna,
att skapa nya möjligheter för internationella finansaffärer samt
att efter avtal med de intresserade parterna uppträda som förvaltare (mandataire,
trustee) eller ombud vid internationella betalningar.
Enligt stadgarna skola riktlinjerna för bankens verksamhet stå i överensstämmelse
med de deltagande ländernas centralbankspolitik, och av banken
ifrågasatta affärer i de särskilda länderna få icke utföras, örn landets
centralbank inlägger förbud däremot.
Teckningen av bankens aktiekapital garanterades av centralbankerna i
Belgien, England, Frankrike, Italien, Japan och Tyskland samt av bankinstitut
i New York och Chikago. Även Sveriges riksbank erbjöds att teckna
aktier. I överensstämmelse med av Kungl. Maj:t i proposition nr 274
framlagt förslag beslöt 1930 års riksdag, att riksbanken skulle äga förvärva
aktier intill ett belopp av nominellt tjugu miljoner schweiziska francs. Riksbanken
tecknade sedermera aktier till ett belopp av tio miljoner schweiziska
francs.
Kungl. Maj.ts proposition nr 305.
3
För att underlätta Internationella regleringsbankens verksamhet tillerkändes
densamma genom nämnda överenskommelse i Haag, artikel X andra
stycket, vissa särskilda förmåner av i huvudsak den innebörden, att eventuella
valutarestriktioner och guldexportförbud inom de fördragsslutande
staterna icke skulle gälla banken, dess egna eller densamma anförtrodda tillgångar.
Vidare har bestämts, genom artikel XV i överenskommelsen, att
tvister mellan banken och en eller flera av signatärmakterna beträffande
tolkningen eller tillämpningen av överenskommelsen skola avgöras av en
särskild skiljedomstol, bestående av fem ledamöter utsedda för fem år åt
gången. Skiljedomstolens ordförande skall vara amerikansk medborgare.
Två ledamöter skola tillhöra stater, som voro neutrala under världskriget.
Av de båda återstående skall den ene vara tysk medborgare och den andre
medborgare i en av Tysklands fordringsägarstater. Parterna kunna även
överenskomma att hänskjuta en tvist till ordföranden eller annan ledamot
såsom ensam skiljedomare.
Förfarandet inför skiljedomstolen regleras av en bilaga XII till Haagöverenskommelsen.
Med hänsyn till att Internationella regleringsbanken fick sitt säte i
Schweiz, träffades en särskild överenskommelse mellan detta land samt
Belgien, England, Frankrike, Italien, Japan och Tyskland, vilken bland annat
innebär, att även Schweiz tillerkänt banken ifrågavarande förmåner samt
medgivit, att tvister mellan Schweiz och banken beträffande tolkningen eller
tillämpningen av överenskommelsen skola hänskjutas till förutnämnda
skiljedomstol, i vilken vid behandlingen av dylika tvister även en av
Schweiz utsedd ledamot skall deltaga.
Vid den ekonomiska världskonferensen i London 1933 beslöts att rikta
en inbjudan till de vid konferensen representerade stater, som icke undertecknat
överenskommelsen i Haag, att ansluta sig till artikel X andra stycket
i densamma och sålunda bevilja Internationella regleringsbanken den
privilegierade ställning i angivna hänseende, som banken förut tillerkänts av
Haag-överenskommelsens signatärmakter samt av Schweiz.
I syfte att ernå enhetlighet i de förklaringar härutinnan, som kunde komma
att avgivas av intresserade regeringar, utarbetades inom banken ett
förslag till dylik förklaring. Förslaget återgiver artikel X andra stycket i
Haag-överenskommelsen samt innefattar vidare en förklaring örn godkännande
av den enligt artikel XV i överenskommelsen utsedda skiljedomstolen
såsom forum för tvister mellan banken och vederbörande stat rörande tolkningen
eller tillämpningen av förklaringen. Vederbörande stat förklaras berättigad
att vid tvist mellan densamma och banken utse en ytterligare ledamot
i skiljedomstolen. Slutligen förklaras, att parterna kunna hänskjuta
dylik tvist till ordföranden eller annan ledamot som ensam skiljedomare.
Genom en cirkulärskrivelse av den 29 augusti 1933 från generalsekreteraren
i Nationernas Förbund mottog även den svenska regeringen en förfrågan,
huruvida Sverige ville tillerkänna Internationella regleringsbanken berörda
förmåner.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 305.
Under tiden november 1933—januari 1936 hava ett tiotal stater, däribland
vara nordiska grannländer, beviljat Internationella regleringsbanken ifrågavarande
förmåner. Medan frågan ännu var under övervägande inom den
svenska regeringen, inkom från Internationella regleringsbanken underhand
meddelande, att viss tvekan uppstått rörande tolkningen av artikel X andra
stycket i Haag-överenskommelsen, att en särskild tolkningskonvention skulle
åvägabringas samt att tillkomsten av denna syntes böra avvaktas innan
frågan om anslutning från Sveriges sida bragtes till avgörande.
Den åsyftade tolkningskonventionen upprättades sedermera i Bryssel den
30 juli 1936, varom den svenska regeringen officiellt underrättats genom
en cirkulärskrivelse av den 25 februari 1938 från generalsekreteraren i Nationernas
Förbund. I tolkningskonventionen uttalas, att den ifrågavarande
undantagsställningen för Internationella regleringsbanken, dess egendom och
åt densamma anförtrodd egendom, avser såväl mynt som andra betalningsmedel,
guldtackor, silver eller varje annan metall, värdeföremål, värdehandlingar
eller andra bankmässiga deposita. Vidare fastslås, att egendom och
tillgångar tillhöriga tredje man, vilka innehavas av någon institution eller
person enligt instruktion av Internationella regleringsbanken, i dess namn
eller för dess räkning, skola anses som anförtrodda åt banken och åtnjuta
samma friheter som egendom och tillgångar, som banken själv innehar för
annans räkning.
I syfte att underlätta anslutning från de staters sida, som icke tillhöra
Haag-överenskommelsens signatärmakter, har i tolkningskonventionen stadgats,
dels att nämnda stater äga rätt att ansluta sig till tolkningskonventionen
genom att underteckna originalurkunden till densamma, dels ock att
dylikt undertecknande tillika innefattar anslutning till artiklarna X och
XV samt bilaga XII av Haag-överenskommelsen.
Departements- Några betänkligheter synas icke möta mot anslutning från vårt lands sida
c ,e”'' till överenskommelsen om frihet från valutarestriktioner och guldexportförbud
för Internationella regleringsbanken. I detta avseende förtjänar särskilt
uppmärksammas bestämmelsen i bankens stadgar, att banken är skyldig
inhämta vederbörande centralbanks medgivande innan en affär företages
på viss penningmarknad. Med hänsyn till att Sverige äger ett icke obetydligt
intresse i Internationella regleringsbanken och dess verksamhet är det
för oss av värde att så många stater som möjligt ansluta sig till överenskommelsen.
Anslutning från Sveriges sida torde böra ske genom en av Kungl. Majit
med riksdagens medgivande avgiven förklaring, vari bestämmelserna i Haagöverenskommelsens
artikel X andra stycket ävensom de tolkningsbestämmelser,
som fastställts i Bryssel-överenskommelsen 1936, återgivas. Däremot
synes anslutning från vårt lands sida till skiljedomsklausulen i artikel
XV av Haag-överenskommelsen icke böra ske, då Sverige endast skulle
få utse en av domstolens sex ledamöter. I den förklaring i ämnet, som den
norska regeringen avgivit den 13 juli 1935, stadgas, att tvist mellan den nor
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 305.
5
ska regeringen och banken angående tolkningen eller tillämpningen av den
norska förklaringen skall avgöras av en skiljedomstol bestående av tre ledamöter,
av vilka vardera parten utser en ledamot och ordföranden utses av
parterna gemensamt, med bestämmelse tillika att, därest parterna icke
kunna enas vid val av ordförande, denne skall utses av presidenten i den
fasta mellanfolkliga domstolen i Haag. Jag förordar att enahanda förklaring
göres även från vår sida.
I en förklaring om tillerkännande åt Internationella regleringsbanken av
ifrågavarande förmåner får icke inläggas, att man från svensk sida avstår
från rätten att inleda och fullfölja ett rent civilrättsligt förfarande i ett eventuellt
fordringsmål mot banken, en tolkning som avvisats jämväl i uttalanden
från bankens sida. Ej heller innebär förklaringen ett medgivande av
guldklausul för bankens fordringar i Sverige.
Vid avgivande av förklaring i ämnet har Norge i likhet med vissa andra
länder förbehållit sig rätt att återkalla förklaringen 12 månader efter uppsägning.
Det synes lämpligt att Sverige förbehåller sig samma uppsägningsrätt.
Under åberopande av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen
torde kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande
till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända, hemställer föredraganden
härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen
att
dels bemyndiga Kungl. Majit att avgiva förklaring om
medgivande av vissa förmåner åt Internationella regleringsbanken
i Basel av den lydelse i fransk text och svensk översättning,
bilaga vid detta protokoll utvisar,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i förekommande fall
vidtaga erforderliga åtgärder för uppfyllande av förpliktelser,
härrörande från sagda förklaring.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
P. J. Arrhenius.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 305.
Bilaga.
Förslag
till
Déclaration
concernant l’octroi de certains priviléges
å la Banque des Réglements
Internationaux å Håle.
Sur les territoires relevant de l’autorité
du Royaume de Suéde la Banque
des Réglements Internationaux, ses
biens et avoirs, ainsi que les dépöts et
autres fonds qui lui auraient été remis,
ne feront l’objet d’aucune disposition
établissant une incapacité quelconque
ou d’aucune mesure restrictive
telle que censure, réquisition, enlévement
ou confiscation en temps de
paix ou de guerre, représailles, interdictions
ou restrictions å 1’exportation
de Tor ou de devises ou de toute autre
mesure analogue.
Sont exempts des dispositions ou
mesures visées ci-dessus la Banque
des Réglements Internationaux, ses
biens et avoirs ainsi que tous les biens
et avoirs qui lui sont ou seront confiés,
qu’il s’agisse de numéraires ou
autres biens fongibles, de lingots d’or,
d’argent ou de tout autre métal, de
matiéres précieuses, de titres ou de
tous autres objets dont le dépöt est
admis par la pratique bancaire.
Seront considérés comme confiés å
la Banque des Réglements Internationaux,
et jouissant des immunités
prévues ci-dessus, au méme titre que
les biens et avoirs quille détiendra,
pour le compte d’autrui, dans les immeubles
affectés å cet usage par elle,
ses succursales ou agences, les biens
et avoirs de Bers qui seront détenus
par toute autre institution ou personne,
sur les instructions, au nom
Förklaring
om medgivande av vissa förmåner
åt Internationella regleringsbanken
i Basel.
Inom konungariket Sverige skola
Internationella regleringsbanken, dess
egendom och aktiva såväl som deposita
och andra värden, som anförtrotts
densamma, icke utgöra föremål för
anordning, som i något som helst avseende
medför bristande handlingsfrihet,
eller för någon restriktiv åtgärd
sådan som censur, rekvisition, beslag
eller konfiskation i freds- eller krigstid,
repressalier, förbud eller inskränkningar
beträffande utförsel av guld
eller valutor eller någon annan liknande
åtgärd.
Från ovan åsyftade anordningar
eller åtgärder undantagas Internationella
regleringsbanken, dess egendom
och aktiva såväl som egendom och
aktiva som blivit eller bliva anförtrodda
åt densamma, vare sig fråga
är örn mynt eller andra betalningsmedel,
guldtackor, silver eller varje annan
metall, värdeföremål, värdehandlingar
eller andra bankmässiga deposita.
Egendom och aktiva tillhöriga tredje
man, vilka innehavas av någon institution
eller person enligt instruktion
av Internationella regleringsbanken,
i dess namn eller för dess räkning,
skola anses anförtrodda åt Internationella
regleringsbanken och åtnjuta
ovan avsedda förmåner, på samma
sätt som egendom och aktiva, som
Internationella regleringsbanken innehar
för annans räkning, inom de lo
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 305.
7
et pour le compte de la Banque des
Réglements Internationaux.
Tout différend entre le Gouvernement
suédois et la Banque des Réglements
Internationaux concernant
1’interprétation ou 1’application de la
présente déclaration sera soumis å un
tribunal arbitral composé de trois
membres. Chacune des Parties désignera
un membre du tribunal, et le
surarbitre sera nommé par les deux
Parties d’un commun accord. Au cas
ou les Parties n’arriveraient pas å se
mettre d accord sur le choix du surarbitre,
le Président de la Cour permanente
de Justiee internationale å
La Haye sera prié de procéder å sa
désignation.
Le Gouvernement suédois se réserve
le droit de dénoncer la présente déclaration
avec un préavis de douze
mois.
kaliteter, som upplåtits för detta ändamål
av banken, dess filialer eller
agenturer.
Varje tvist mellan svenska regeringen
och Internationella regleringsbanken
angående tolkningen eller
tillämpningen av denna förklaring
skall underställas en skiljedomstol bestående
av tre ledamöter. Vardera
parten utser en ledamot av domstolen
och ordföranden utses av parterna gemensamt.
Därest parterna icke kunna
enas vid val av ordförande, skall
presidenten i fasta mellanfolkliga
domstolen i Haag anmodas att verkställa
valet.
Svenska regeringen förbehåller sig
rätt att återkalla denna förklaring
tolv månader efter uppsägning.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:316 Skrivelse till Rönningen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension åt studierektorn vid arméns underofficersson, läroverksadjunkten C. E s. 1 i texten
- BU 1938:48 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medgivande av vissa förmåner åt Internationella regleringsbanken i Basel. s. 3 i texten