Sök i Ratio Lex

Angående medgivande av vissa förmåner åt Internationella reglering sbanken i Basel

1938-04-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:305, Angående medgivande av vissa förmåner åt Internationella reglering sbanken i Basel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

1

Nr 305..

*

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående medgivande

av vissa förmåner åt Internationella reglering sbanken

i Basel; given Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1938.

1 sami.

Nr 305.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockhols slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn medgivande

av vissa förmåner åt Internationella regleringsbanken i Basel samt anför därvid

följande:

Vid en konferens i Haag undertecknades den 20 januari 1930 en överenskommelse

mellan Tyskland och de under världskriget allierade makterna,

vilken ersatte förut gällande avtal beträffande de tyska skadeståndsbetalningarna.

Denna överenskommelse, som grundade sig på den s. k. Youngplanen,

innebar bland annat, att en internationell bank skulle bildas som

ett medel för Young-planens förverkligande.

En sådan bank har också kommit till stånd i form av ett aktiebolag med

säte i Basel: Internationella regleringsbanken (Banque des Réglements Internationaux).

Emellertid begränsades icke bankens uppgifter till befattningen med de

tyska skadeståndsbetalningarna. Enligt bankens stadgar har nämligen banken

till föremål för sin verksamhet att befordra samarbetet mellan centralbankerna,

att skapa nya möjligheter för internationella finansaffärer samt

att efter avtal med de intresserade parterna uppträda som förvaltare (mandataire,

trustee) eller ombud vid internationella betalningar.

Enligt stadgarna skola riktlinjerna för bankens verksamhet stå i överensstämmelse

med de deltagande ländernas centralbankspolitik, och av banken

ifrågasatta affärer i de särskilda länderna få icke utföras, örn landets

centralbank inlägger förbud däremot.

Teckningen av bankens aktiekapital garanterades av centralbankerna i

Belgien, England, Frankrike, Italien, Japan och Tyskland samt av bankinstitut

i New York och Chikago. Även Sveriges riksbank erbjöds att teckna

aktier. I överensstämmelse med av Kungl. Maj:t i proposition nr 274

framlagt förslag beslöt 1930 års riksdag, att riksbanken skulle äga förvärva

aktier intill ett belopp av nominellt tjugu miljoner schweiziska francs. Riksbanken

tecknade sedermera aktier till ett belopp av tio miljoner schweiziska

francs.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

3

För att underlätta Internationella regleringsbankens verksamhet tillerkändes

densamma genom nämnda överenskommelse i Haag, artikel X andra

stycket, vissa särskilda förmåner av i huvudsak den innebörden, att eventuella

valutarestriktioner och guldexportförbud inom de fördragsslutande

staterna icke skulle gälla banken, dess egna eller densamma anförtrodda tillgångar.

Vidare har bestämts, genom artikel XV i överenskommelsen, att

tvister mellan banken och en eller flera av signatärmakterna beträffande

tolkningen eller tillämpningen av överenskommelsen skola avgöras av en

särskild skiljedomstol, bestående av fem ledamöter utsedda för fem år åt

gången. Skiljedomstolens ordförande skall vara amerikansk medborgare.

Två ledamöter skola tillhöra stater, som voro neutrala under världskriget.

Av de båda återstående skall den ene vara tysk medborgare och den andre

medborgare i en av Tysklands fordringsägarstater. Parterna kunna även

överenskomma att hänskjuta en tvist till ordföranden eller annan ledamot

såsom ensam skiljedomare.

Förfarandet inför skiljedomstolen regleras av en bilaga XII till Haagöverenskommelsen.

Med hänsyn till att Internationella regleringsbanken fick sitt säte i

Schweiz, träffades en särskild överenskommelse mellan detta land samt

Belgien, England, Frankrike, Italien, Japan och Tyskland, vilken bland annat

innebär, att även Schweiz tillerkänt banken ifrågavarande förmåner samt

medgivit, att tvister mellan Schweiz och banken beträffande tolkningen eller

tillämpningen av överenskommelsen skola hänskjutas till förutnämnda

skiljedomstol, i vilken vid behandlingen av dylika tvister även en av

Schweiz utsedd ledamot skall deltaga.

Vid den ekonomiska världskonferensen i London 1933 beslöts att rikta

en inbjudan till de vid konferensen representerade stater, som icke undertecknat

överenskommelsen i Haag, att ansluta sig till artikel X andra stycket

i densamma och sålunda bevilja Internationella regleringsbanken den

privilegierade ställning i angivna hänseende, som banken förut tillerkänts av

Haag-överenskommelsens signatärmakter samt av Schweiz.

I syfte att ernå enhetlighet i de förklaringar härutinnan, som kunde komma

att avgivas av intresserade regeringar, utarbetades inom banken ett

förslag till dylik förklaring. Förslaget återgiver artikel X andra stycket i

Haag-överenskommelsen samt innefattar vidare en förklaring örn godkännande

av den enligt artikel XV i överenskommelsen utsedda skiljedomstolen

såsom forum för tvister mellan banken och vederbörande stat rörande tolkningen

eller tillämpningen av förklaringen. Vederbörande stat förklaras berättigad

att vid tvist mellan densamma och banken utse en ytterligare ledamot

i skiljedomstolen. Slutligen förklaras, att parterna kunna hänskjuta

dylik tvist till ordföranden eller annan ledamot som ensam skiljedomare.

Genom en cirkulärskrivelse av den 29 augusti 1933 från generalsekreteraren

i Nationernas Förbund mottog även den svenska regeringen en förfrågan,

huruvida Sverige ville tillerkänna Internationella regleringsbanken berörda

förmåner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Under tiden november 1933—januari 1936 hava ett tiotal stater, däribland

vara nordiska grannländer, beviljat Internationella regleringsbanken ifrågavarande

förmåner. Medan frågan ännu var under övervägande inom den

svenska regeringen, inkom från Internationella regleringsbanken underhand

meddelande, att viss tvekan uppstått rörande tolkningen av artikel X andra

stycket i Haag-överenskommelsen, att en särskild tolkningskonvention skulle

åvägabringas samt att tillkomsten av denna syntes böra avvaktas innan

frågan om anslutning från Sveriges sida bragtes till avgörande.

Den åsyftade tolkningskonventionen upprättades sedermera i Bryssel den

30 juli 1936, varom den svenska regeringen officiellt underrättats genom

en cirkulärskrivelse av den 25 februari 1938 från generalsekreteraren i Nationernas

Förbund. I tolkningskonventionen uttalas, att den ifrågavarande

undantagsställningen för Internationella regleringsbanken, dess egendom och

åt densamma anförtrodd egendom, avser såväl mynt som andra betalningsmedel,

guldtackor, silver eller varje annan metall, värdeföremål, värdehandlingar

eller andra bankmässiga deposita. Vidare fastslås, att egendom och

tillgångar tillhöriga tredje man, vilka innehavas av någon institution eller

person enligt instruktion av Internationella regleringsbanken, i dess namn

eller för dess räkning, skola anses som anförtrodda åt banken och åtnjuta

samma friheter som egendom och tillgångar, som banken själv innehar för

annans räkning.

I syfte att underlätta anslutning från de staters sida, som icke tillhöra

Haag-överenskommelsens signatärmakter, har i tolkningskonventionen stadgats,

dels att nämnda stater äga rätt att ansluta sig till tolkningskonventionen

genom att underteckna originalurkunden till densamma, dels ock att

dylikt undertecknande tillika innefattar anslutning till artiklarna X och

XV samt bilaga XII av Haag-överenskommelsen.

Departements- Några betänkligheter synas icke möta mot anslutning från vårt lands sida

c ,e”'' till överenskommelsen om frihet från valutarestriktioner och guldexportförbud

för Internationella regleringsbanken. I detta avseende förtjänar särskilt

uppmärksammas bestämmelsen i bankens stadgar, att banken är skyldig

inhämta vederbörande centralbanks medgivande innan en affär företages

på viss penningmarknad. Med hänsyn till att Sverige äger ett icke obetydligt

intresse i Internationella regleringsbanken och dess verksamhet är det

för oss av värde att så många stater som möjligt ansluta sig till överenskommelsen.

Anslutning från Sveriges sida torde böra ske genom en av Kungl. Majit

med riksdagens medgivande avgiven förklaring, vari bestämmelserna i Haagöverenskommelsens

artikel X andra stycket ävensom de tolkningsbestämmelser,

som fastställts i Bryssel-överenskommelsen 1936, återgivas. Däremot

synes anslutning från vårt lands sida till skiljedomsklausulen i artikel

XV av Haag-överenskommelsen icke böra ske, då Sverige endast skulle

få utse en av domstolens sex ledamöter. I den förklaring i ämnet, som den

norska regeringen avgivit den 13 juli 1935, stadgas, att tvist mellan den nor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

5

ska regeringen och banken angående tolkningen eller tillämpningen av den

norska förklaringen skall avgöras av en skiljedomstol bestående av tre ledamöter,

av vilka vardera parten utser en ledamot och ordföranden utses av

parterna gemensamt, med bestämmelse tillika att, därest parterna icke

kunna enas vid val av ordförande, denne skall utses av presidenten i den

fasta mellanfolkliga domstolen i Haag. Jag förordar att enahanda förklaring

göres även från vår sida.

I en förklaring om tillerkännande åt Internationella regleringsbanken av

ifrågavarande förmåner får icke inläggas, att man från svensk sida avstår

från rätten att inleda och fullfölja ett rent civilrättsligt förfarande i ett eventuellt

fordringsmål mot banken, en tolkning som avvisats jämväl i uttalanden

från bankens sida. Ej heller innebär förklaringen ett medgivande av

guldklausul för bankens fordringar i Sverige.

Vid avgivande av förklaring i ämnet har Norge i likhet med vissa andra

länder förbehållit sig rätt att återkalla förklaringen 12 månader efter uppsägning.

Det synes lämpligt att Sverige förbehåller sig samma uppsägningsrätt.

Under åberopande av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen

torde kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande

till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända, hemställer föredraganden

härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen

att

dels bemyndiga Kungl. Majit att avgiva förklaring om

medgivande av vissa förmåner åt Internationella regleringsbanken

i Basel av den lydelse i fransk text och svensk översättning,

bilaga vid detta protokoll utvisar,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i förekommande fall

vidtaga erforderliga åtgärder för uppfyllande av förpliktelser,

härrörande från sagda förklaring.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Bilaga.

Förslag

till

Déclaration

concernant l’octroi de certains priviléges

å la Banque des Réglements

Internationaux å Håle.

Sur les territoires relevant de l’autorité

du Royaume de Suéde la Banque

des Réglements Internationaux, ses

biens et avoirs, ainsi que les dépöts et

autres fonds qui lui auraient été remis,

ne feront l’objet d’aucune disposition

établissant une incapacité quelconque

ou d’aucune mesure restrictive

telle que censure, réquisition, enlévement

ou confiscation en temps de

paix ou de guerre, représailles, interdictions

ou restrictions å 1’exportation

de Tor ou de devises ou de toute autre

mesure analogue.

Sont exempts des dispositions ou

mesures visées ci-dessus la Banque

des Réglements Internationaux, ses

biens et avoirs ainsi que tous les biens

et avoirs qui lui sont ou seront confiés,

qu’il s’agisse de numéraires ou

autres biens fongibles, de lingots d’or,

d’argent ou de tout autre métal, de

matiéres précieuses, de titres ou de

tous autres objets dont le dépöt est

admis par la pratique bancaire.

Seront considérés comme confiés å

la Banque des Réglements Internationaux,

et jouissant des immunités

prévues ci-dessus, au méme titre que

les biens et avoirs quille détiendra,

pour le compte d’autrui, dans les immeubles

affectés å cet usage par elle,

ses succursales ou agences, les biens

et avoirs de Bers qui seront détenus

par toute autre institution ou personne,

sur les instructions, au nom

Förklaring

om medgivande av vissa förmåner

åt Internationella regleringsbanken

i Basel.

Inom konungariket Sverige skola

Internationella regleringsbanken, dess

egendom och aktiva såväl som deposita

och andra värden, som anförtrotts

densamma, icke utgöra föremål för

anordning, som i något som helst avseende

medför bristande handlingsfrihet,

eller för någon restriktiv åtgärd

sådan som censur, rekvisition, beslag

eller konfiskation i freds- eller krigstid,

repressalier, förbud eller inskränkningar

beträffande utförsel av guld

eller valutor eller någon annan liknande

åtgärd.

Från ovan åsyftade anordningar

eller åtgärder undantagas Internationella

regleringsbanken, dess egendom

och aktiva såväl som egendom och

aktiva som blivit eller bliva anförtrodda

åt densamma, vare sig fråga

är örn mynt eller andra betalningsmedel,

guldtackor, silver eller varje annan

metall, värdeföremål, värdehandlingar

eller andra bankmässiga deposita.

Egendom och aktiva tillhöriga tredje

man, vilka innehavas av någon institution

eller person enligt instruktion

av Internationella regleringsbanken,

i dess namn eller för dess räkning,

skola anses anförtrodda åt Internationella

regleringsbanken och åtnjuta

ovan avsedda förmåner, på samma

sätt som egendom och aktiva, som

Internationella regleringsbanken innehar

för annans räkning, inom de lo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

7

et pour le compte de la Banque des

Réglements Internationaux.

Tout différend entre le Gouvernement

suédois et la Banque des Réglements

Internationaux concernant

1’interprétation ou 1’application de la

présente déclaration sera soumis å un

tribunal arbitral composé de trois

membres. Chacune des Parties désignera

un membre du tribunal, et le

surarbitre sera nommé par les deux

Parties d’un commun accord. Au cas

ou les Parties n’arriveraient pas å se

mettre d accord sur le choix du surarbitre,

le Président de la Cour permanente

de Justiee internationale å

La Haye sera prié de procéder å sa

désignation.

Le Gouvernement suédois se réserve

le droit de dénoncer la présente déclaration

avec un préavis de douze

mois.

kaliteter, som upplåtits för detta ändamål

av banken, dess filialer eller

agenturer.

Varje tvist mellan svenska regeringen

och Internationella regleringsbanken

angående tolkningen eller

tillämpningen av denna förklaring

skall underställas en skiljedomstol bestående

av tre ledamöter. Vardera

parten utser en ledamot av domstolen

och ordföranden utses av parterna gemensamt.

Därest parterna icke kunna

enas vid val av ordförande, skall

presidenten i fasta mellanfolkliga

domstolen i Haag anmodas att verkställa

valet.

Svenska regeringen förbehåller sig

rätt att återkalla denna förklaring

tolv månader efter uppsägning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:316 Skrivelse till Rönningen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension åt studierektorn vid arméns underofficersson, läroverksadjunkten C. E s. 1 i texten
  2. BU 1938:48 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medgivande av vissa förmåner åt Internationella regleringsbanken i Basel. s. 3 i texten