Sök i Ratio Lex

Angående försvar sberedskapens omedelbara stärkande

1938-04-29 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:307, Angående försvar sberedskapens omedelbara stärkande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

1

Nr 307.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försvar

sberedskapens omedelbara stärkande; given Stockholms

slott den 29 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAT ADOLF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 29 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson anför efter gemensam

beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen:

Vid behandlingen i riksdagens kamrar den 16 mars innevarande år av

statsutskottets utlåtande nr 4, angående regleringen för budgetåret 1938/1939

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till

försvarsdepartementet, yttrade statsministern, att den ökade osäkerhet i det

internationella läget, som framträtt efter statsverkspropositionens framBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 307. loss 38 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

läggande, föranlett regeringen att undersöka, huruvida vissa ytterligare åtgärder

till försvarsberedskapens omedelbara stärkande kunde vidtagas. Regeringen

hade för avsikt att på grundval av denna undersökning hos årets riksdag

hemställa, att ett avsevärt belopp anvisades för att efter regeringens

bedömande användas för angivna ändamål. I avvaktan på detta förslag syntes

lämpligen vissa punkter i statsutskottets utlåtande, vilka hänförde sig till

föreliggande motioner örn ökade anslag för krigsberedskapen, böra återremitteras

till utskottet. Dylik återremiss blev också av kamrarna beslutad.

Ledningen av det utredningsarbete, som av statsministern vid nämnda tillfälle

åsyftades, har omhänderhafts av chefen för försvarsstaben. Denne har

nu i skrivelse den 25 april 1938 anmält, att han med särskild skrivelse samma

dag överlämnade undersökning rörande åtgärder till försvarsberedskapens

omedelbara stärkande, vilka med hänsyn till nu rådande läge syntes i främsta

rummet böra vidtagas, jämte av dessa åtgärder betingade kostnader. Kostnaderna

uppginge till cirka 61.6 miljoner kronor i nya eller tilläggsanslag,

vartill komme tidigare anvisning å redan beslutade anslag av cirka 7.g miljoner

kronor.

I omförmälda särskilda skrivelse i ärendet har chefen för försvarsstaben

dels närmare redogjort för de principer, vilka legat till grund för utredningsarbetets

bedrivande och de olika medelskravens avvägande, dels ock angivit

de särskilda poster, vilka enligt hans mening borde ingå i den till grund för

förstärkningsanslagets beräkning liggande anslagsplanen. Beträffande var och

en av de särskilda posterna har chefen för försvarsstaben därvid lämnat en

närmare motivering för postens upptagande i planen ävensom för dess belopp.

Den föreliggande framställningen är till stora delar av den beskaffenhet,

att det icke synes mig lämpligt att i vidare mån än som av det följande

framgår redogöra för ärendets innebörd. Riksdagens vederbörande utskott

torde därom böra erhålla ytterligare upplysningar genom de handlingar, som

tillhandahållas utskottet.

Försvarsstabschefen har till en början anfört, att såsom grundval för den

verkställda undersökningen tjänat vissa ärendet bilagda, från försvarsgrenscheferna

införskaffade uppgifter. Dessutom hade jämväl samråd under hand

ägt rum såväl med försvarsgrenscheferna som med ordföranden i rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap. Vid angivandet av de särskilda

posterna i anslagsplanen hade sådana behov medtagits, som försvarsstabschefen

ansett vara mest trängande, och huvudsakligast sådana, som beräknades

bliva kännbara, även örn vårt land icke avspärrades från utländsk tillförsel.

Vid behovens gradering hade hänsyn allenast tagits till vad som synts

för riksförsvaret i dess helhet viktigast, utan hänsyn till den proportion vid

anslagsfördelningen mellan olika försvarsgrenar, som tillämpades beträffande

de ordinarie anslagen. De i planen upptagna anskaffningarna avsåges i stort

sett att vara begränsade till vad som kunde erhållas intill utgången av budgetåret

1938/1939.

De olika anslagsposterna hava av försvarsstabschefen indelats i fyra olika

grupper, en grupp för gemensamma behov, en för armén, en för marinen och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Knugl. Maj:ts proposition nr 307.

3

en för flygvapnet. Såsom gemensamma behov har upptagits flertalet av de

anslagsposter, som beröra markluftvärnets och luftbevakningens säkerställande,

ehuruväl dessa poster i förvaltningshänseende till större delen äro

hänförbara till armén. I anslutning till anslagsposternas framläggande har

chefen för försvarsstaben framhållit, att de angivna beloppen endast finge

betraktas såsom ungefärliga och tillkomna för att utgöra en allmän grund

såväl för beräknandet av den totala storleken av de medel, vilka borde anslås

för försvarsberedskapens omedelbara stärkande, som för detta totalbelopps

fördelning på olika ändamål.

De anslagsposter, som av chefen för försvarsstaben sålunda föreslagits

skola ligga till grund för beräkningen av det erforderliga anslagets storlek,

äro följande:

A. Gemensamma behov.

1. Luftvärnsautomatkanoner ................................. kronor 3,332,000: —

2. Luftvärnsammunition ....................................... » 9,270,000: —

3. Fortifikatoriska anordningar för Stockholms luftvärn » 100,000: —

4. Luftbevakningscentraler och luftbevakningens signalförbindelser

................................................ » 690,000: - -

5. Särskilda mobiliseringsförberedelser inom försvarsstaben

.......................... »_20,000: —

Summa kronor 13,412,000: —

B. Armén.

1. Viss ammunitionsanskaffning ........................... kronor 450,000: —

2. Viss ammunitionsanskaffning ........................... » 280,000: —

3. Signalmateriel ................................................ » 500,000: —

4. Optisk materiel ................................................ » 830,000: —

5. Viss för Gotlands försvar avsedd materiel ............ » 250,000: —

6. Motorfordon ................................................... » 270,000: —

7. Kulsprutepistoler ............................................. » 120,000: —

8. Sjukvårdsmateriel ............................................. » 1,000,000: —

9. Veterinärmateriel ............................................. » 50,000: —

10. Gasskyddsmateriel .......................................... » 1,400,000: —

11. Viss ingen]örmateriel ....................................... » 110,000: —

12. Drivmedelsförråd ............................................. » 240,000: —

13. Krigskartor ...................................................... » 15,000: —

14. Verktyg m. m. för krigsindustrien ..................... » 4,100,000: —

15. Anordnande av förrådslokaler.............................. » 250,000: —

16. Luftskydd för arméns fabriker, verkstäder och förråd » 200,000: —

17. Frivillig utbildning av luftvärnspersonal ............ » 100,000: —

18. Viss ammunitionsanskaffning ........................... » 400,000: —

19. Granatkastarammunition .................................... » 1,000,000: —

20. Kulsprutor och kulsprutegevär ........................... » 600,000: —

21. Motorfordon till luftvärnsartilleriet .......... »_1,000,000: —

Summa kronor 13,165,000: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

C. Marinen.

I. Flottan.

1. Underhåll och modernisering av fartyg ............... kronor

2. Anskaffning av motortorpedbåtar ........................ »

3. Konstruktionsritningar till nytt artillerifartyg ...... »

4. Påskyndat byggande av två kustundervattensbåtar »

5. Hjälpfartygens utrustning ................................. »

6. Luftskyddsanordningar .................................... »

7. Gasskyddsmateriel .......................................... »

II. Kustartilleriet.

8. Stärkande av artilleriförsvaret å vissa platser ...... »

9. Artilleriammunition .......................................... »

10. Gasskyddsmateriel .......................................... »

11. Eldledningsutrustning m. m. för sjöfrontsbatterier »

12. Kompletterande utrustning till rörliga haubits
batterier

......................................................... »

13. Minkabelanskaffning ....................................... »

III. Gemensamt.

14. Luftvärnsammunition .......................................

15. Maskinell utrustning för krigsindustrien ...............

16. Minor ............................................................

17. Artilleri-, torped-, radio-, minsvepnings- och nautisk

materiel ......................................................... »

18. Drivmedel ...................................................... »

19. Sjukvårdsmateriel ............................................. »

Summa kronor

D. Flygvapnet.

1. Anskaffning av bomber .................................... kronor

2. Reservdelar .................... »

3. Vissa anordningar å flygplan .............................. »

4. Anordningar för stations tjänsten ........................ »

5. Instrumentprovanläggningar .............................. »

6. Anordnande av flygfält vid Roma kloster ............ »

7. Inköp av mark för flygfält vid Kvidinge ............... »

8. Gasskydds- och saneringsmateriel ........................ »

9. Eldsläckningsmateriel ....................................... »

10. Luftskyddsanordningar .................................... »

11. Påskyndad anskaffning av lätta bombplan m. m. ... »

12. Drivmedel ...................................................... »

13. Krigskartor ...................................................... »

14. Utbildning av flygande personal ........................ »

15. Viss apparatur för utbildningen........................... »

16. Verktyg m. m. för krigsindustrien ........................ »

4,200,000: —

2,800,000: —

100,000: —

600,000: —

1,140,000: —

200,000: —

150,000: —

3,202,000: —

750,000: —

100,000: —

150,000: —

10,000: —

50,000: —

630,000: —

600,000: —

1,400,000: —

3,000,000: —

280,000: —

100,000: _

19,462,000: —

5,600,000: —

1,140,000: —

1,340,000: —

670,000: —

60,000: —

140,000: —

20,000: —

190,000: —

210,000: —

150,000: —

200,000: —

3,480,000: —

190,000: —

720,000: —

110,000: —

950,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

17. Speciell flygarbeklädnad ................................. kronor 100,000: —

18. Eskaderradiostation .......................................... » 80,000: —

19. ökade kostnader för anskaffning av torpedflygplan » 1,500,000: —-

20. Flygplan för strategisk spaning ........................... » 6,200,000: —

Summa kronor 23,050,000: —

En sammanställning av de sålunda av försvarsstabschefen framlagda anslagsposterna

utvisar följande:

Gemensamma behov

Armén .................

Marinen ..............

Flygvapnet ...........

........... kronor 13,412,000: —

........... » 13,165,000: —

........... » 19,462,000: —

........... » 23,050,000: —

Summa kronor 69,089,000: -—

Till de principer, som av chefen för försvarsstaben lagts till grund vid Departementsavvägandet

av de ändamål, vilka böra i första hand tillgodoses å den fram- chefen.

lagda anslagsplanen, kan jag helt ansluta mig, liksom jag även anser, att

de i planen upptagna särskilda anslagsposterna i stort sett äro lämpligt

valda och avvägda såväl i anseende till deras ändamål som i fråga örn

beloppens storlek. Att i sistnämnda hänseende avkall eller minskningar

måst göras i fråga om åtskilliga av försvarsgrenscheferna under ärendets

förberedande skede gjorda framställningar, har med hänsyn till nödvändigheten

att hålla anslagsbeloppet inom rimliga gränser naturligen icke kunnat

undvikas. På det hela taget torde emellertid kunna sägas, att genom

de föreslagna anskaffningarna i stort sett kan förverkligas vad man genom

den ifrågavarande åtgärden velat ernå, nämligen en omedelbar och kraftig

förstärkning av vår försvarsberedskap. En förutsättning är emellertid därvid,

att, på sätt försvarsstabschefen andragit, den framlagda anslagsplanen får i

främsta rummet betraktas som en grund för beräkningen av det erforderliga

anslagsbeloppet och att det sålunda får ligga i Kungl. Maj:ts skön att vidtaga

de jämkningar i de särskilda anslagsposternas storlek, som kunna komma

att föranledas av fortsatta undersökningar och rön. Härvid kan naturligen

också tänkas, att ett eller annat ändamål, som icke upptagits i anslagsplanen,

kan finnas lämpligen böra tillgodoses. Jag anser mig dock

kunna utgå ifrån att några större eller mera principiellt betydelsefulla ändringar

i anslagsplanen icke skola behöva vidtagas.

Utöver det nu sagda föranleder den framlagda anslagsplanen icke andra

erinringar från min sida än som i det följande beträffande vissa av de särskilda

posterna kommer att anföras. c

Å posten A. 1, som avser anskaffande av luftvärnsautomatkanoner, kan

på sätt försvarsstabschefen påpekat tänkas uppstå en behållning, i den

mån gåvomedel för luftvärnet eller särskilda medel för kraftverkens skyddande

mot anfall från luften komma att stå till förfogande redan under nästkommande

budgetår. Eventuellt uppstående dylik behållning lärer i överensstämmelse

med den av mig nyss hävdade principen kunna av Kungl. Maj:t

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

användas till försvarsberedskapens omedelbara stärkande i andra avseenden

än som i anslagsplanen upptagits.

Posten A. 5 å 20,000 kronor avses enligt försvarsstabschefens förslag att

ställas till hans förfogande för att organisera förberedandet och genomförandet

av vissa före och vid mobilisering erforderliga åtgärder i fråga örn kontroll,

bevakning m. m. Ändamålets natur är sådan, att det enligt min mening kan

ifrågasättas, huruvida detsamma lämpligen bör tillgodoses genom medel

från det nu ifrågavarande anslaget. Åtskilliga skäl tala för att härför

i stället borde anlitas de under fjärde huvudtiteln upptagna anslagen

till extra utgifter, vilka därtill torde kunna lämna tillgång. Det lärer därvid

böra få ligga i Kungl. Maj:ts skön att lämna de särskilda föreskrifter med avseende

å kontroll och revision rörande medlens användning, vilka nied hänsyn

till ändamålets speciella natur må befinnas påkallade.

I anslutning till anslagsposten B. 6, upptagande 270,000 kronor till motorfordon

för armén, vill jag erinra örn att framställningar örn anskaffning av

gasgeneratordrivna lastautomobiler för trängens behov under de senaste åren

från skilda håll framlagts, vilka framställningar emellertid icke hittills kunnat

föranleda till någon åtgärd. Sålunda framhöll inspektören för trängen i underdånig

skrivelse den 12 januari 1937, hurusom den erforderliga utökningen av

lastbilsbeståndet vid trängtrupperna på grund av 1936 års härordning skulle

kunna tillgodoses genom anskaffning av generatorgasbilar. Skrivelsen,

som gick ut på anskaffande av sammanlagt 64 dylika bilar för trängkårernas

räkning, föranledde icke någon framställning till riksdagen från Kungl.

Maj:ts sida. Emellertid gjordes genom en motion till 1937 års riksdag (nr 309

i andra kammaren) framställning örn att riksdagen måtte anslå ett belopp av

534,000 kronor för att möjliggöra den av inspektören för trängen föreslagna

anskaffningen. Vid motionens behandling anförde statsutskottet, att utskottet

funne frågan örn upprätthållande och utvecklande av generatorgasdrift vara

av stort allmänt intresse och förtjänt av särskild uppmärksamhet. Utskottet

erinrade också, att Kungl. Majit den 15 januari 1937 tillsatt en kommitté för

att utreda detta spörsmål (1937 års gasgeneratorkommitté). Under uttalande

av sin förvissning att kommittén utrustades med alla de hjälpmedel, som behövdes

för att utredningen skulle på ett allsidigt och tillförlitligt sätt kunna

verkställas, fann utskottet anledning icke då föreligga att tillstyrka riksdagen

att på grund av motion anvisa medel för ändamålet. Motionen blev också av

riksdagen på nämnda skäl avslagen.

I sitt den 9 december 1937 avgivna »delbetänkande med förslag angående

generatorgassystemets användning för drift av motorfordon» har 1937 års

gasgeneratorkommitté bland andra förslag även upptagit frågan örn den berörda

bilanskaffningen för trängtrupperna. Kommittén har därvid framhållit,

att det för en skyndsam övergång till generatorgasdrift erfordrades, att en

viss del av landets motorfordonspark funnes inrättad för sådan drift. Enligt

kommitténs åsikt borde därvid i första hand armén med hänsyn till frågans

betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt genom anskaffning av generator
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 307. ‘

gasdrivna motorfordon bidraga till att främja generatorgassystemets utveckling.

Kommittén hade icke ännu kunnat taga ställning till spörsmålet örn anskaffningen

av dylika bilar för arméns behov överhuvud taget. Däremot vore

det för kommittén uppenbart, att generatorgasdriften lämpade sig för ti ängtrupperna,

där också den största samlade erfarenheten på området funnes.

Kommittén funne det därför önskvärt, att trängtrupperna i första hand tilldelades

generatorgasdrivna motorfordon i den utsträckning, som inspektören

för trängen föreslagit. Utöver dessa lastbilar borde även generatorgasdrivna

traktorer med plog till ett antal av två för varje trängkår anskaffas. Kostnaden

för de föreslagna anskaffningarna beräknade kommittén till cirka 10,000

kronor per bil och 13,500 kronor per traktor med plog eller tillhopa 748,000

kronor.

Gasgeneratorkommitténs berörda framställning har, efter remiss, genom

utlåtande den 16 mars 1937 tillstyrkts av arméförvaltningens tygdepartement

efter samråd med chefen för armén. Ärendet har sedermera överlämnats till

chefen för försvarsstaben för yttrande, vilket emellertid ännu icke inkommit.

Det i anslagsplanen upptagna beloppet å 270,000 kronor till motorfordon

för armén omfattar icke, enligt vad chefen för försvarsstaben meddelat, de

nu omförmälda gasgeneratorbilarna utan avser huvudsakligen ökning av bilbeståndet

på Gotland samt viss materiel för de motoriserade infanterikanonförbanden

ävensom för kavalleriets pansarbilförband. Enligt min mening är

emellertid påskyndandet av anskaffningen av generatorgasdrivna lastbilar —

icke minst med hänsyn till de möjligheter till övning i användandet av dylika

bilar, som därigenom uppkomme — av en så utomordentlig betydelse för vårt

lands allmänna försvarsberedskap, att den planerade anskaffningen av dylika

bilar för trängens räkning helst borde åtminstone till någon del komma till

stånd i nu förevarande sammanhang. Det torde sålunda böra tagas under närmare

övervägande, huruvida icke det i anslagsplanen upptagna beloppet till

motorfordon för armén borde ökas med exempelvis 160,000 kronor, varmed

skulle kunna anskaffas fyra generatorgasdrivna lastautomobiler för varje

trängkår. Någon inverkan på beredskapsanslagets slutsumma torde emellertid

därav knappast behöva föranledas, då vissa besparingar lära vara att förutse

beträffande en eller annan av de övriga posterna.

Beträffande anslagsposten B. 8 å 1,000,000 kronor till sjukvårdsmateriel för

armén vill jag erinra därom, att arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse genom

Kungl. Maj:ts beslut den 21 maj 1937 erhöll i uppdrag att verkställa utredning

rörande omfattningen av den brist i arméns sjukvårdsutrustning, som

bomme att föreligga, sedan sjukvårdsmateriel anskaffats för de av 1936 års

riksdag för motsvarande ändamål anvisade medlen, 500,000 kronor. I sin

skrivelse den 10 september 1937 med medelsäskanden för lantförsvaret för

budgetåret 1938/1939 anmälde arméförvaltningen, att sjukvårdsstyrelsen verkställt

dylik utredning med angivande av sifferuppgifter och förslag till anslagsbeviljande,

vilken den 30 augusti 1937 överlämnats till arméförvaltningen. Med

hänsyn till den korta tid, som stått till buds för arméförvaltningen, hade det

icke varit möjligt att taga ställning till denna anslagsfråga. Därtill bomme,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 307.

att det av sjukvårdsstyrelsen framlagda förslaget syntes böra underkastas

provning av chefen för armén i denna hans egenskap. Sedan så skett och

vederbörlig beredning av ärendet inom arméförvaltningen ägt rum, bomme

arméförvaltningen att framlägga ärendet till Kungl. Maj:ts prövning. I skrivelse

den 7 oktober 1937 hemställde arméförvaltningen sedermera, att i avvaktan

på resultatet av den närmare prövningen av sjukvårdsstyrelsens utredning

i statsverkspropositionen till 1938 års riksdag måtte för engångsanskaffning

av sjukvårdsmateriel beräknas ett belopp av 1,500,000 kronor. Med hänsyn

till det förberedande skick, i vilket ärendet befann sig, blev emellertid

något anslag för ändamålet icke upptaget i statsverkspropositionen. Chefen

för försvarsstaben har nu i sin skrivelse anmält, att utredningarna i ärendet

ännu icke vore avslutade, men att de brister i fråga örn sjukvårdsmateriel,

vilka måste fyllas före mobilisering, såvitt nu kunde bedömas, uppginge till

avsevärda belopp. Det i anslagsplanen upptagna beloppet 1,000,000 kronor avsåges

till en första anskaffning av sådan materiel.

Beträffande anslagsposten B. 17 till frivillig utbildning av luftvärnspersonal

torde böra erinras om att i årets statsverksproposition under anslaget

till truppförbandens övningar å titel V: Vissa frivilliga övningar beräknats ett

anslagsbelopp av 180,000 kronor, därav 37,000 kronor avsetts till understöd

åt frivilliga luftvämsorganisationer. Det har därvid förutsatts, att av sistnämnda

belopp 25,000 kronor skulle komma att tilldelas Stockholms luftvärnsförening.

Chefen för försvarsstaben har nu i sin skrivelse anfört, att

med de krav, som redan under budgetåret 1938/1939 komme att ställas på

sådan frivillig utbildning, varom här vore fråga, det vore ofrånkomligt att

avsevärt höja statsbidraget, örn de luftvärnspjäser, som komme att stå till

förfogande, skulle kunna nödtorvtigt betjänas. Det ökade anslagsbehovet

uppskattade försvarsstabschefen, i likhet med chefen för armén, till 100,000

kronor. Till den uppfattning, åt vilken försvarsstabschefen sålunda givit uttryck,

kan jag i huvudsak ansluta mig.

Anslagsposterna B. 18—21 intaga såtillvida en särställning bland de för

armén upptagna anslagsposterna, att de icke avse anslag till nya ändamål

utan allenast innebära ett tidigare anvisande av medel, som redan beslutats

skola utgå för respektive ändamål, fastän under senare budgetår. Den med

dessa anslagsposter till anskaffning under nästa budgetår föreslagna materi.

elen finnes sålunda medtagen bland den materiel, som enligt fastställda planer

skall anskaffas å det s. k. anslaget nr 2 till viss materielanskaffning under

budgetåren 1939/1940—1945/1946. Det sammanlagda beloppet av vad som sålunda

föreslås skola i förväg utgå redan under budgetåret 1938/1939 utgör

3,000,000 kronor.

I anslutning till framställningen örn den nämnda framflyttningen av vissa

medelsanvisningar har chefen för försvarsstaben i sin skrivelse anfört, att

beträffande övriga arméförvaltningens tygdepartement berörande materielanskaffningar

å »anslaget nr 2» bemyndigande borde lämnas departementet att

omedelbart föranstalta örn denna materiels beställande. De för denna materiel

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majda proposition nr 307•

avsedda medlen borde såsom konsekvens härav anvisas redan under budgetåren

1939/1940 och 1940/1941, även om de enligt tidigare fastställd plan skolat

utgå senare. Till denna försvarsstabschefens framställning anser jag mig böra

lämna min anslutning. Den materielanskaffning, som sålunda skulle komma

att koncentreras till de nämnda två budgetåren i stället för att fördelas på

sju budgetår, är enligt de fastställda materielplanerna beräknad till ett kostnadsbelopp

av sammanlagt 6,071,150 kronor. Därest riksdagen icke kommer

att hava något att däremot erinra, kommer jag således att i annat sammanhang

efter särskild framställning från tygdepartementet tillstyrka Kungl.

Majit att lämna departementet det nämnda bemyndigandet i fråga örn materielens

beställande, därvid som förutsättning gäller, att de för anskaffningen

i fråga erforderliga medlen komma att i sin helhet anvisas å riksstaten redan

under budgetåren 1939/1940 och 1940/1941.

Beträffande anslagsposten C. 2, 2,800,000 kronor till anskaffning av motortorpedbåtar,

har chefen för försvarsstaben i sin skrivelse påpekat, att bland

2. linjens fartyg nu inginge två motortorpedbåtar, men av så hög ålder och

omodern konstruktion, att, de näppeligen längre kunde anses besitta tillfredsställande

stridsvärde. Då dylika fartyg enligt samstämmig uppfattning måste

anses vara av värde i vårt försvarssystem, och då deras anskaffning kunde

ske på kort tid, syntes det välbetänkt att omedelbart tillföra försvarsmakten

det krafttillskott, som fyra dylika båtar utgjorde. Samma antal motortorpedbåtar

hade av försvarsstabschefen upptagits under alternativ A i hans utlåtande

rörande flottans fartygstyper m. m. Enligt marinförvaltningens beräkningar

uppginge kostnaden per båt vid beställning av två stycken till 900,000

kronor, under det att vid samtidig beställning av fyra båtar kostnaden per

båt reducerades till 700,000 kronor. — Det sålunda föreslagna anskaffandet

av fyra motortorpedbåtar synes mig vara en angelägenhet av stor vikt, varför

jag finner mig böra tillstyrka, att medel för en sådan anskaffning medräknas

å anslagsplanen.

Med avseende å den i försvarsstabschefens skrivelse upptagna anslagsposten

C. 3 till konstruktionsritningar till nytt artillerifartyg anser jag mig

böra lämna en kortare redogörelse för frågan örn flottans fartygstyper.

I anslutning till vissa i 1936 års försvarsproposition och sedermera i särskilda

utskottets vid 1936 års riksdag utlåtande nr 1 gjorda uttalanden uppdrog

Kungl. Majit genom beslut den 11 september 1936 åt dåvarande t. f. chefen

för marinen, vice amiralen C. L. de Champs att — med beaktande av vad till

statsrådsprotokollet för nämnda dag anförts och i enlighet med de närmare

anvisningar, som departementschefen under utredningens gång komme att

meddela — verkställa utredning angående frågan om ersättning av de för närvarande

i kustflottan ingående Sverige-skeppen ävensom angående de i övrigt

för flottan lämpligaste fartygstyperna.

Till fullföljande av nämnda uppdrag avlämnade chefen för marinen den 3

september 1937 »Utredning rörande flottans fartygstyper m. m.» (Statens

off. utredn. 1937:25). Denna utredning upptog dels en på längre sikt upp
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

gjord plan för sjöstyrkornas organisation — avseende en väsentlig utökning

av sjöstridskrafterna och med innebörd tillika, att kustflottan skulle indelas

i en Östersjö- oell en Yästkustflotta ni. m. —- dels ock ett nybyggnadsprogram

för flottan under en första byggnadsperiod omfattande de fem närmaste budgetåren.

I detta nybyggnadsprogram ingingo, bland annat, tre pansarkryssare

av närmare angiven typ (kustskepp) såsom led i Sverigeskeppens ersättande.

Dessa fartyg beräknades draga en kostnad av, inklusive utredning, 34.6 miljö

lier kronor per styck enligt den år 1936 gällande prisnivån. De vid utredningens

avlämnande gällande priserna lågo cirka 28 procent över denna nivå.

På sätt jag vid framläggandet av 1938 års statsverksproposition omnämnt,

blev genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 oktober 1937 chefens för marinen

nämnda utredning överlämnad till chefen för försvarsstaben med uppdrag

för denne att efter det ytterligare utredningsarbete, som kunde finnas erforderligt,

till Kungl. Majit inkomma med utlåtande i ärendet. Vid ärendets behandling

i statsrådet sistnämnda dag anförde jag till statsrådsprotokollet,

bland annat, att en närmare granskning av det av chefen för marinen fram

lagda byggnadsprogrammet gåve vid handen, att programmets genomförande

på föreslaget sätt skulle innebära en icke oväsentlig utökning av det nuvarande

fartygsbeståndet i kustflottan, i varje fall för den närmaste tiden efter

den första byggnadsperiodens slut. Sålunda skulle år 1943, bland annat, kustflottans

artillerifartygsbestånd komma att omfatta, förutom två av de nuvarande

pansarskeppen, de tre nyssnämnda pansarkryssarna av typen kustskepp.

Det framlagda byggnadsprogrammet syntes därför icke utan vidare kunna

godtagas såsom svar på det spörsmål, som enligt försvarsbeslutet närmast

skulle hänskjutas till särskild utredning, nämligen frågan örn sättet för att

genom ersättningsbyggnad bevara kustflottans slagkraft och taktiska användbarhet.

Det syntes därför icke kunna undgås, att chefens för marinen förslag,

för att kunna läggas till grund för ett statsmakternas ståndpunktstagande i

ämnet, gjordes till föremål för överarbetning i angivna hänseende. På chefen

för försvarsstaben borde ankomma att, på grundval av chefens för marinen

utredning och det ytterligare material, som kunde anses erforderligt att för

ändamålet införskaffa, undersöka de vägar som kunde förefinnas för att på

ett ur det samlade försvarets synpunkt tillfredsställande sätt ernå vad som

genom 1936 års försvarsbeslut i detta hänseende åsyftades, nämligen i stort

sett ett bevarande av slagkraften och användbarheten hos flottan, sådan den

för närvarande är sammansatt. Jag framhöll samtidigt, att det vid överarbetningen

naturligen icke finge bortses från att åt de ekonomiska faktorerna

måste inrymmas ett väsentligt inflytande.

Med skrivelse den 1 mars 1938 har chefen för försvarsstaben, till fullgörande

av det honom genom Kungl. Majlis beslut den 8 oktober 1937 lämnade

uppdraget, inkommit med »Utlåtande rörande flottans fartygstyper

m. m.» (Statens off. utredn. 1938: 9). I nämnda utredning hava med beaktande

av de givna direktiven till närmare granskning upptagits fem olika alternativ

till sammansättning av kustflottan. I det första av dessa alternativ, som be

nämnes »typutredningens reviderade förslag», har framlagts en flottyp, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majda proposition nr 307.

med tillvaratagande av de väsentliga värdena i chefens för marinen utredning

kunde anses närmast överensstämma med grundtanken i det lämnade uppdraget.

Enligt detta alternativ skulle i kustflottan ingå, bland annat, fyra

pansarkryssare av den av cliefen för marinen föreslagna typen såsom ersättning

för de nuvarande Sverige-skeppen.

De övriga alternativen — benämnda alternativ A, B, C och D — kunna i

stora drag karakteriseras på följande sätt. Enligt alternativ A skulle i

kustflottan ingå fyra stycken »kustförsvarsfartyg», bestyckade med 4 stycken

25 cm kanoner (förutom medelsvårt och lätt artilleri), försedda med skydd

för fartygens vitala delar mot 20.3 cm projektiler och 250 kg pansarbomber

vid fällning på höjder även över 3,000 meter, med betryggande flytbarhet vid

torped- eller minträff samt med en maximifart av lägst 20 knop. Kostnaderna

för kustförsvarsfartygen beräknades till 33.4 miljoner kronor per styck. Förutom

de nämnda artillerifartygen, vilka avsåges skola ersätta Sverigeskeppen,

skulle enligt detta alternativ i kustflottan ingå 1 (2) lätta kryssare,

8 jagare, 4 motortorpedbåtar, 10 undervattensbåtar, 8 vedettbåtar och minsvepare

samt 2 moderfartyg. — I alternativ B hava kustförsvarsfartygen

utbytts mot artillerifartyg av mindre typ och med så svag konstruktion beträffande

skyddet, att förs vars verksamheten måste begränsas till skärgårdarna,

»skärgårdsskepp». Priset för dessa har beräknats till 26.4 miljoner kronor

per styck. Dessa skepp skulle vara bestyckade med 4 stycken 21 cm kanoner

(förutom medelsvårt och lätt artilleri). Det minsta antal dylika fartyg, som

erfordrades, vore enligt försvarsstabschefens mening 8. Utom de 8 skärgårdsskeppen

skulle kustflottan enligt detta alternativ bestå av 9 kanonbåtar, 12

kustundervattensbåtar, 24 motortorpedbåtar, 4 vedettbåtar och minsvepare

samt 4 moderfartyg. — Alternativ C innebär förslag till en av endast

lätta fartyg sammansatt flotta, vars huvudfartyg skulle utgöras av lätta kryssare,

bestyckade med 6 stycken 15 cm kanoner och 4 torpedtuber samt med

en fart av 30 knop. Antalet dylika kryssare, vilka beräknades kosta 29.9

miljoner kronor per styck, borde vara 6. I övrigt skulle enligt detta alternativ

i kustflottan ingå 12 jagare, 8 kustjagare, 15 undervattensbåtar, 4 minsvepare

och 2 moderfartyg. — Vad slutligen beträffar alternativ D innebär detta

likaledes en av lätta fartyg sammansatt flotta, men med ett huvudfartyg av

mindre men snabbare typ än den i alternativ C ingående lätta kryssaren, nämligen

torpedkryssaren. Denna har kostnadsberäknats till 13.6 miljoner kronor.

Antalet dylika angives till 8. I övrigt skulle enligt detta alternativ i kustflottan

ingå 16 jagare, 24 motortorpedbåtar, 15 undervattensbåtar, 4 minsvepare

och 4 moderfartyg.

Vad beträffar de med de olika alternativen förenade kostnaderna har såsom

jämförelsetal i utredningen framlagts den sammanlagda årskvoten för

varje alternativ, beräknad till summan av de enskilda fartygens anskaffningskostnad,

dividerad med respektive fartygstypers livslängd. Denna årskvot

blir för »typutredningens reviderade förslag» 15.81 miljoner kronor, för alternativ

A 13.5 8 miljoner kronor, för alternativ B 14.6 4 miljoner kronor, för

alternativ C 20.55 miljoner kronor och för alternativ D 20.18 miljoner kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

Chefen för försvarsstaben har såsom sammanfattning av de av honom i

utredningen framlagda synpunkterna anfört, att en lösning av typfrågan, som

skulle innebära insättande av andra fartyg i de pansrade artillerifartygens

ställe, icke kunde anses giva en ur ekonomisk eller organisatorisk synpunkt

fördelaktig lösning av ersättningsbj-ggnadsproblemet. Däremot syntes utredningen

visa, att en framkomlig väg för bevarandet i stort sett av flottans slagkraft

och taktiska användbarhet, sådan den för närvarande är sammansatt,

vore införandet antingen av ett annat fartyg, svagare i artilleri och skydd

men snabbare (pansarkryssaren enligt typutredningens förslag), eller av en

mindre artillerifartygstyp (kustförsvarsfartyget, alternativ A). Vid samtidigt

beaktande av både effektivitets- och kostnadssynpunkterna har chefen för

föisvarsstaben ansett alternativ A innebära den ändamålsenligaste lösningen.

En ersättningsbyggnad enligt alternativ A skulle enligt försvarsstabschefens

utredning under de närmaste fem budgetåren omfatta slutförande

av två under byggnad varande jagare och 2 undervattensbåtar, nybyggnad av

2 kustförsvarsfartyg och 1 undervattensbåt, anskaffande av 4 motortorpedbåtar

samt påbörjande av 1 moderfartyg och 2 undervattensbåtar. Kostnaderna

skulle under den närmaste 5-årsperioden te sig på följande sätt:

Budgetåret 1938/1939 .......

Miljoner kronor

7-6 + erforderliga medel för för- beredande konstruktionsarbeten.

19.21

18.28

17.79

17.79

» 1939/1940 .....

» 1940/1941 ............

» 1941/1942 ........

» 1942/1943 ............

Försvarsstabschefen har i sin utredning till prövning upptagit jämväl

frågan, huruvida utgångspunkten för utredningen, nämligen vidmakthållandet

av en flotta någorlunda motsvarande den i 1936 års försvarsbeslut upptagna,

erbjuder den rationellaste utvägen att tillgodose de uppgifter inom försvaret,

som enligt samma beslut åvila marinen. Enligt försvarsstabschefens mening

läge det intet onaturligt i att det, såsom ock skett i det offentliga meningsutbytet,

ifrågasattes, huruvida icke dessa uppgifter skulle kunna på ett effektivare

och möjligen även ekonomiskt fördelaktigare sätt lösas genom en annan

fördelning än den hittills tänkta mellan flotta, kustartilleri och eventuellt

flygstridskrafter. Detta spörsmål hade för bedömandet av flottans nu aktuella

ersättningsbygge så stor betydelse, att försvarsstabschefen ansett sig böra

upptaga detsamma till närmare undersökning.

Som arbetshypotes har vid denna undersökning uppställts artillerifartygens

utbytande mot en utvidgning av kustartilleriet och dess uppgifter, eventuellt

även med en ökning av vissa flygstridskrafter, jämte bibehållandet i huvudsak

av en lätt flotta till ungefär samma omfattning som de lätta fartygen i

alternativ A.

Engångskostnaderna för den för sådant fall behövliga utvidgningen av

kustartilleriet hava i utredningen beräknats till sammanlagt 91.81 miljoner

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 307. 13

kronor, vartill skulle komma kostnaden för anskaffande av ett eventuellt

erforderligt spaningsflygförband.

På delvis i hemlig skrivelse närmare utvecklade skäl har försvarsstabschefen

funnit sig icke kunna förorda genomförandet av den tanke, som legat

till grund för sistnämnda undersökning, utan ansett sig böra lämna ett bestämt

företräde åt en ersättningsbyggnad av nuvarande flotta på sätt i det

föregående angivits.

För egen del finner jag de utredningar i typfrågan, som i och med chefens

för marinen och försvarsstabschefens utlåtanden nu föreligga, utgöra ett i

stort sett tillräckligt material för bedömande av spörsmålet örn vilka fartygstyper,

som lämpligen böra ifrågakomma då det gäller att genom ersättningsbyggnad

bevara kustflottans slagkraft och taktiska användbarhet. Någon

ytterligare utredning rörande den frågan synes mig sålunda — frånsett eventuella

detaljspörsmål — knappast erforderlig. Då emellertid en ingående prövning

bör ske med hänsyn såväl till de olika alternativen till flottans sammansättning

som ock till den i detta sammanhang uppkomna frågan örn andra

åtgärder — bland annat i avseende på kustartilleriet — är jag icke beredd

att framlägga förslag i ämnet i sådan tid, att de kunna bliva föremål för

prövning av årets riksdag. Det synes mig icke heller vara av nöden att redan

i år fatta definitiv ståndpunkt till frågan örn flottans ersättningsbyggnad.

De av myndigheterna framlagda förslagen förutsätta nämligen icke, att någon

nybyggnad av fartyg utöver den som innefattas i 1936 års försvarsbeslut skall

äga rum förrän under budgetåret 1939/1940, vadan frågan utan olägenhet

ännu kan hållas öppen.

För att kunna igångsätta nybyggnad av artillerifartyg under sistnämnda budgetår

måste emellertid ritnings- och konstruktionsarbetena redan dessförinnan

vara slutförda. Dylika arbeten beräknas för ett artillerifartyg draga en

tid av ungefär ett år. För tids vinnande synes det därför angeläget, att medel

ställas till förfogande redan för budgetåret 1938/1939 för utförande av dylika

ritnings- och konstruktionsarbeten. I anslutning till den ståndpunkt försvarsstabschefen

därutinnan intagit lära dessa arbeten i första hand böra

avse ett artillerifartyg av i huvudsak den typ, som ingår i det av honom

framlagda alternativet A, ett s. k. kustförsvarsfartyg.

De för konstruktionsarbetena i fråga erforderliga medlen beräknas uppgå

till cirka 100,000 kronor. Enligt vad jag från marinförvaltningen inhämtat

förefinnes emellertid å medel, som i samband nied 1927 års flottbyggnadsbeslut

ställts till förfogande för uppgörande av ritningar till pansarskepp

m. m., en odisponerad behållning å cirka 45,000 kronor. Denna behållning

synes böra i första hand användas för utförandet av konstruktionsarbetena å

kustförsvarsfartyget. Det ytterligare belopp, som skulle erfordras för ändamålet,

uppgår sålunda till 55,000 kronor.

Det nämnda beloppet, 55,000 kronor, synes mig med anledning av det anförda

böra beräknas i anslagsplanen. Jag anser mig emellertid böra betona,

att, såsom redan av det förut sagda framgår, någon slutlig ståndpunkt till

frågan örn flottans ersättningsbyggnad icke därigenom får anses vara fattad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 307.

Vad därefter beträffar anslagsposten C. 4 å 600,000 kronor till påskyndat

byggande av två kustundervattensbåtar är denna post såtillvida av samma

natur som de förut omnämnda posterna B. 18—21, att icke heller denna post

innefattar begäran örn nya anslagsmedel utan endast ett framskjutande av

en medelsanvisning, som enligt försvarsbeslutet skulle utgå under ett senare

budgetår. I skrivelse den 10 mars 1938 har marinförvaltningen redan tidigare

framlagt denna fråga för Kungl. Maj:ts prövning, därvid utgångspunkten

huvudsakligen varit önskemålet att bereda en jämn sysselsättning åt Karlskrona

örlogsvarv. Med det nu gällande ersättningsbyggnadsprogrammet

kunde nämligen icke det arbetsbehov fyllas, som förefunnes för bibehållande

av varvets hela arbetarstam längre än till omkring den 1 juli 1939. Med hänsyn

till den tid, som för materielanskaffning måste föregå ett nytt nybyggnadsarbetes

påbörjande i verkstäderna, borde därför för att undvika avskedande

av arbetare tillses, att något nytt arbete beordrades vid Karlskrona

örlogsvarv före den 1 januari 1939. Härför kunde lämpligen komma i fråga

de två undervattensbåtar, vilka enligt försvarsbeslutets ersättningsbyggnadsberäkningar

skulle påbörjas under budgetåret 1940/1941. För dessa två båtar

hade marinförvaltningen utarbetat projekt och kostnadsberäkningar. Ämbetsverket

hade därvid valt en mindre typ än de senast byggda, av vilka en

homogen division bleve färdigställd med de två nu under byggnad varande

undervattensbåtarna. Denna mindre typ, kustundervattensbåt, vore avsedd

att på sätt såväl chefen för marinen som chefen för försvarsstaben i samband

med typutredningen föreslagit användas jämte undervattensbåtarna av

nuvarande typ. En båt av denna typ beräknades av marinförvaltningen skola

draga en kostnad av 3,000,000 kronor, alltså väsentligt mindre än de nu underbyggnad

varande undervattensbåtarna. Med hänsyn till arbetsförhållandena

vid Karlskrona örlogsvarv vore det angeläget, att förberedelserna för kustundervattensbåtarnas

byggande snarast igångsattes. Ett tidigare igångsättande

av undervattensbåtbygge än riksdagen avsett vore av vikt även med

hänsyn till att under åren 1941—1943 lokalstyrkornas undervattensbåtar

minskades med sex stycken. — Chefen för försvarsstaben har i sin förevarande

skrivelse anslutit sig till vad marinförvaltningen sålunda anfört och

för ändamålet beräknat ett belopp av 600,000 kronor å anslagsplanen. För

min del anser jag det icke minst ur försvarsberedskapssynpunkt vara synnerligen

angeläget, att beståndet av undervattensbåtar hålles uppe, varför

jag vill lämna min anslutning till det påskyndande av detta bygge, som

här föreslås. Emot att byggandet får omfatta en annan och mindre typ än

de senast byggda undervattensbåtarna torde intet vara att erinra.

Den under C. 8 upptagna anslagsposten å 3,202,000 kronor till stärkande

av kustartilleriförsvaret å vissa platser innefattar bland annat förslag till

anordnande av fasta batterier å vissa angivna platser, för vilket ändamål en

del redan befintliga pjäser skulle dit förflyttas från annat håll. Därest det

skulle anses lämpligare att i stället för att anordna fasta batterier å de angivna

platserna vidtaga andra åtgärder i motsvarande syfte, gående ut på antingen

anskaffning av ett modernt rörligt kanonbatteri samt effektivisering av viss

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majcts proposition nr 307.

15

befintlig äldre armémateriel eller ock dylik effektivisering samt åtgärder i

övrigt för ökad beredskap vid det artilleri, som avsåges för det omedelbara

kustförsvaret, torde det böra ankomma på Kungl. Majit att efter erforderlig

ytterligare utredning taga ställning härtill. — Utöver vad nu nämnts avses med

den här ifrågavarande anslagsposten påbörjande av förflyttning till annan plats

av visst till Vaxholms fästning hörande haubitsbatteri. Denna förflyttning anses

komma att taga en tid av två år i anspråk, varför å anslagsplanen allenast beräknats

hälften av den därför erforderliga kostnaden. Örn den ifrågasatta förflyttningen

vid den fortsatta prövningen finnes böra komma till stånd, lärer,

på sätt försvarsstabschefen föreslagit, marinförvaltningen böra erhålla bemyndigande

att redan innevarande år teckna för flyttningsarbetets genomförande

m. m. erforderliga kontrakt.

Beträffande anslagsposten C. 10 till gasskyddsmateriel för kustartilleriet

torde endast böra påpekas, att det här upptagna beloppet, 100,000 kronor,

utgör ett tillägg till ett redan genom 1936 års försvarsbeslut avsett anslagsbelopp

för samma ändamål.

I fråga örn anslagsposten C. 17, innefattande ett belopp av 3,000,000 kronor

till artilleri-, torped-, radio-, minsvepnings- och nautisk materiel för marinen,

torde här böra framhållas, att posten i fråga avser att till en del fylla vissa

brister i fråga örn marinens tekniska utrustning, vilka av marinförvaltningen

närmare utvecklats i dess skrivelser angående anslagsbehovet för budgetåret

1938/1939 men som av olika skäl endast delvis ansågos böra föranleda

medelsäskanden i årets statsverksproposition. Bland materiel, vars anskaffande

chefen för försvarsstaben avsett skola äga rum inom denna anslagspost,

märkas dels en dynamometer för kontroll och justering av 53 cm torpeder

vid torpedverkstaden i Karlskrona dels ock en undervattenstub för

impulsskjutning av dylika torpeder. Bägge dessa anskaffningar funnos upptagna

i marinförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår. Vidare avses

viss materiel för kustsignalväsendet ävensom militärfyrlampor skola anskaffas

för dessa anslagsmedel. Hit hör också ett belopp om 85,000 kronor

såsom tillägg till det redan förut för budgetåret 1938/1939 anvisade anslaget

till ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel. För revidering av

vissa sjökort, för vilket ändamål redan anvisats ett anslag av 5,000 kronor

för nästa budgetår, avses att å förevarande anslagspost taga i anspråk ytterligare

10,000 kronor. En mindre summa för anskaffning av s. k. igenkänningssignalmateriel

har likaledes avsetts skola utgå från denna anslagspost.

Anslagspostens huvuddel har emellertid avsetts för komplettering av utrustningsbehovet

av artilleriammunition ävensom för anskaffning av radiomateriel,

minsvepningsmateriel och motmedel mot undervattensbåtar.

1 anslutning till behandlingen av de för marinen avsedda anslagsposterna

i planen har chefen för försvarsstaben meddelat, att det av marinförvaltningen

under ärendets behandling framhållits vara synnerligen betydelsefullt,

att den del av materielanskaffningen för kustartilleriet, vilken enligt

1936 års försvarsbeslut skulle genomföras under 10-årsperioden 1936/1937—- 1945/1946 men ännu ej påbörjats, enär medel för densamma planenligt ej

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 307.

skulle anvisas förrän under 10-årsperiodens senare skede, genomfördes

snarast möjligt. Härför erfordrades icke anvisande av särskilda medel för budgetåret

1938/1939 utan endast bemyndigande för ämbetsverket att avsluta

leveranskontrakt för anskaffningens planenliga genomförande. För anskaffningens

genomförande erforderliga medel kunde i vanlig ordning äskas av

marinförvaltningen att beviljas av nästkommande års riksdag. — I vad marinförvaltningen

sålunda anfört har chefen för försvarsstaben ansett sig böra

instämma. I anslutning härtill vill jag erinra därom, att de i försvarsbeslutet

beräknade kostnaderna för materielanskaffning för kustartilleriet uppgå

till sammanlagt 12,099,000 kronor. Inberäknat vad som av årets riksdag

redan anvisats för nästa budgetår hava av nämnda belopp redan

utgått sammanlagt 8,060,000 kronor. Yad som återstår att anvisa utgör således

(12,099,000 — 8,060,000=) 4,039,000 kronor. I likhet med marinförvaltningen

och chefen för försvarsstaben anser även jag, att det vore av stor

betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt, örn den materiel, som åsyftas med

dessa anslagsmedel, kunde anskaffas snarast möjligt. Därest ingen erinran

däremot förspörjes från riksdagens sida, kommer jag därför — i likhet med

vad jag förut anfört i fråga örn viss tygmateriel för armén —- att efter framställning

i vederbörlig ordning tillstyrka, att marinförvaltningen bemyndigas

att redan innevarande år träffa de avtal örn leverans av ifrågavarande materiel,

som finnas erforderliga, därvid som förutsättning gäller att anslagsmedlen

härför komma att i sin helhet bliva tillgängliga redan under budgetåren

1939/1940 och 1940/1941.

Den under D. 1 upptagna anslagsposten å 5,600,000 kronor till bomber

för flygvapnet utgör till viss del, nämligen 1,900,000 kronor, endast ett framskjutande

av materielanskaffning, som innefattas i 1936 års försvarsbeslut

men som enligt dess beräkningar skolat ske senare än under budgetåret

1938/1939. Övrig del av anslagsposten, 3,700,000 kronor, utgöres däremot av

medel, som ansetts erforderliga för bombanskaffning utöver vad i försvarsbeslutet

beräknats. Dock avses ett mindre belopp, nämligen 220,000 kronor,

att användas för förråd för bombernas uppläggande.

Under anslagsposten D. 3, vissa anordningar å flygplan, å 1,340,000 kronor

har chefen för försvarsstaben upptagit ett antal mindre poster, omfattande

anordningar och utrustning av teknisk natur för att trygga flygverksamheten

samt för att öka bombförbandens stridsvärde. För dessa anordningar, vilka

kommit i användning först under senare år, hava medel icke beräknats i 1936

års försvarsordning.

Anslagsposten D. 4 å 670,000 kronor hänför sig till särskild utrustning,

som anses erforderlig för att flygmaterielen under fältmässiga förhållanden,

d. v. s. utan omedelbar tillgång till hangarer och verkstäder, skall kunna

handhavas på lämpligt sätt med hänsyn till såväl flygsäkerhet som beredskap.

Exempelvis erfordras anordningar för att starta motorerna, för uppvärmning

av motorer och olja samt för att befria flygkroppar och vingar från is och

snö m. m.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

jj ij Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

Den under D. 6 upptagna anslagsposten till anordnande av flygfält vid

Roma kloster på Gotland berör ett spörsmål, som redan förut vid ett par

tillfällen av flygmyndigheterna framlagts för Kungl. Maj:ts prövning. Till

en början upptogs frågan av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i

underdånig skrivelse den 22 januari 1937, däri anfördes, att då flygverksamheten

över och kring Gotland med sannolikhet komme att taga sin början

redan före ett krigsutbrott, vissa landningsplatser måste kunna användas vid

behov utan att särskilda förberedelser dessförinnan behövde vidtagas. Landningsplatserna

vid Fårösund och Visborgs slätt, vilka enligt 1936 års försvarsbeslut

skulle iordningställas, vore därvid icke tillräckliga. Minst en landningsplats

vore därutöver erforderlig, vilken med hänsyn till anfallsrisk från

sjön helst borde givas ett från kusten i möjligaste män undandraget läge.

Verkställda undersökningar hade givit vid handen, att lämplig landningsplats

skulle kunna anordnas vid Roma kloster. Flygmyndigheterna ansåge ur flygvapnets

synpunkt synnerligen angeläget, att ett flygfält därstädes snarast

anlades. Ett av flygförvaltningen utarbetat kostnadsförslag utvisade, att

sammanlagda kostnaden för flygfältets iordningställande uppginge till 237,500

kronor. Som Roma kungsgård, å vars mark det tilltänkta fältet skulle ligga,

förvaltades av domänstyrelsen, borde kungsgården — med undantag av två

utmarker örn tillhopa cirka 90 hektar samt av vissa närmare angivna områden

innehållande byggnadsminnesmärken och fornlämningar — överlämnas till

flygvapnets förvaltning. Den areal, som sålunda borde överlämnas, utgjorde

cirka 460 hektar, varav emellertid för flygfält erfordrades endast cirka 165

hektar. Återstående 295 hektar vore det flygförvaltningens avsikt att fortsättningsvis

utarrendera. Vad beträffade områdena med byggnadsminnesmärken

och fornlämningar — å en ärendet bilagd karta utmärkta med röd färgstreckning

— borde dessa överflyttas till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

förvaltning. Flygmyndigheterna hemställde således, att Roma

kungsgård — med nyss angivna undantag — måtte överföras från domänverkets

till flygvapnets vård och förvaltning, mot att domänfonden nedskreves med ett

mot den överflyttade fastighetens värde svarande belopp.

I yttrande över nämnda framställning den 25 januari 1937 tillstyrkte dåvarande

t. f. chefen för försvarsstaben bifall till densamma.

Domänstyrelsen anförde i yttrande över framställningen samma den 25

januari 1937, att därest ifrågavarande egendom, 35/s mantal Roma klosters

kungsgård i Roma socken, på sätt i ärendet ifrågasatts funnes böra disponeras

för anordnande av landningsfält för flygplan, styrelsen i likhet med

flygförvaltningen ansåge, att hela egendomens hemskifte, vilket tidigare

disponerats i en arrendelott, borde överflyttas till flygvapnets förvaltning.

Styrelsen instämde sålunda i flygförvaltningens hemställan, att ifrågavarande

kronoegendom med undantag av de båda till egendomen hörande utmarksskiftena,

benämnda Gurpeskogen och Klosterängen, skulle överflyttas till

flygförvaltningen. Det syntes vara lämpligt, att i likhet med vad i dylika fall

plägade föreskrivas, bestämmelse infördes därom, att flygförvaltningen inträdde

i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit och kronan ägde till

Bihang till riksdagens protokoll W38. 1 sami. Nr 307. loss 38 .2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 307.

nyttjanderättsliavarna å egendomen. Vidare borde domänstyrelsen förbehållas

rätt att utsyna och försälja den skog å de till överflyttande till flygförvaltningen

ifrågasatta områdena, som med anledning av flygfältsanläggningen

måste avverkas.

Slutligen hemställde riksantikvarien i yttrande i ärendet likaledes den

25 januari 1937 på närmare anförda skäl, att i samband med överflyttande

av kungsgårdens förvaltning det forna klosterområdet med klosterkyrkans

ruiner samt lämpligt omgivande markområde till den omfattning, varom närmare

överenskommelse finge träffas mellan akademien och flygförvaltningen,

måtte såsom kulturhistoriskt minnesmärke ställas under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens förvaltning.

Flygmyndigheternas nyssberörda framställning har hittills icke föranlett

till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Emellertid upptog flygförvaltningen ånyo förevarande fråga i sin skrivelse

den 31 augusti 1937 angående anslag till byggnadsändamål m. m. för flygvapnet

för budgetåret 1938/1939, i det att ämbetsverket dels hemställde örn

ett anslag av 37,500 kronor till anordnande av ett flygfält å Roma kungsgård,

dels upprepade sin hemställan, att kungsgården — med angivna undantag

— måtte överföras till flygvapnets förvaltning. Frågan blev emellertid

icke upptagen i statsverkspropositionen till årets riksdag.

Chefen för försvarsstaben har nu i en föreliggande skrivelse bifogad, till

chefen för försvarsdepartementet ställd promemoria framlagt ytterligare synpunkter

på frågan och därvid, bland annat, framhållit angelägenheten av att

ett landningsfält på Gotland snabbt iordningställdes. Roma kloster vore den

enda plats där detta kunde ske. Därest inom den närmaste tiden ett civilt

flygfält anordnades vid Visby, kunde detta fält fylla även militära behov. I

sådant fall förelåge icke anledning att genom planering förbättra flygfältet

å Visborgs slätt. De medel, 100,000 kronor, som för detta ändamål avsetts

av det av årets riksdag för budgetåret 1938/1939 beviljade reservationsanslaget

till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m., behövde

alltså icke tagas i anspråk härför. Det syntes då lämpligt, att nämnda medel

disponerades för anläggning av flygfältet vid Roma. I sin föreliggande skrivelse

har chefen för försvarsstaben därför föreslagit, dels att 140,000 kronor

beräknades å anslagsplanen för anläggning av militärt flygfält vid Roma

kloster och dels att de för flygfältsarbeten å Visborgs slätt för nästkommande

budgetår avsedda anslagsmedlen i stället måtte få disponeras för anläggningen

av flygfältet vid Roma kloster.

För egen del finner jag mig efter den utredning, som numera förebragts

rörande behovet av att ett reservlandningsfält i de inre delarna av Gotland

snarast möjligt anordnas, böra tillstyrka, att ett dylikt flygfält anlägges vid

Roma kloster i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget.

Kostnaderna för fältets anordnande, vilka beräknats uppgå till cirka 240,000

kronor, torde, i anslutning till vad chefen för försvarsstaben föreslagit, till ett

belopp av 120,000 kronor få finansieras genom att för ändamålet användas de

medel, 100,000 kronor jämte 20 procent förhöjning därå, som i planen för reser
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

vationsanslaget till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader

m. m. för budgetåret 1938/1939 avsetts för flygfältsarbeten å Visborgs slätt

men som vid den planerade tillkomsten av ett civilt flygfält vid Visby måste

anses mindre behövliga. Återstoden eller 120,000 kronor torde böra beräknas

å den föreliggande anslagsplanen. Förutsättningen för förslagets genomförande

lärer emellertid vara, att Roma klosters kungsgård, på sätt flygmyndigheterna

tidigare föreslagit, med undantag för de nämnda utmarksskiftena, överlämnas

från domänverkets till flygvapnets förvaltning, överflyttandet torde böra ske

å tid, som må mellan domänstyrelsen och flygförvaltningen närmare överenskommas,

och i enlighet med de villkor som angivits i domänstyrelsens berörda

yttrande den 25 januari 1937. Medgivande härtill torde i förevarande sammanhang

böra inhämtas av riksdagen. Jag förutsätter därvid, att den del av egendomen,

som är att betrakta som kulturhistoriskt minnesmärke, sedermera

må, efter gemensam framställning från flygförvaltningen och riksantikvarien,

avskiljas till att förvaltas av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Vad därefter beträffar anslagsposten D. 7 för inköp av mark till flygfält

vid Kvidinge, vill jag erinra örn att flygförvaltningen i sin skrivelse den 31

augusti 1937 angående anslag till byggnadsändamål m. m. för flygvapnet för

budgetåret 1938/1939 jämväl hemställde örn ett belopp av 38,000 kronor för

anordnande av ett reservflygfält vid Kvidinge för flygkrigsskolans räkning.

Framställningen i fråga upptogs emellertid icke i årets statsverksproposition.

Chefen för försvarsstaben har nu i sin förevarande skrivelse anfört, att

det ur försvarsberedskapssynpunkt förelåge behov av ett ökat antal permanenta

flygfält i Skåne. Till följd av den ökade utbildningsverksamheten hade

det vidare blivit nödvändigt att förlägga viss del av flygkrigsskolans utbildning

till ett vid Kvidinge förhyrt flygfält. Åtgärder borde därför nu vidtagas

för att fältet vid Kvidinge måtte kunna anordnas såsom permanent flygfält.

Kostnaderna för inköp av den till flygfält redan iordningställda marken

beräknades till 20,000 kronor, vilket belopp upptagits i anslagsplanen. — Att

det ifrågavarande flygfältet är behövligt för flygvapnets räkning, synes mig

vara ådagalagt. Huruvida medel för förvärvande av detsamma böra anvisas

å förevarande anslag, synes mig däremot mera tvivelaktigt, då den försvarsberedskap

som fältets existens innebär lärer vara för handen i samma mån,

även örn det såsom för närvarande är fallet förhyres. Frågan om förvärvet av

fältet synes mig därför snarare böra upptagas till prövning i samband med

flygvapnets anslagsbehov för budgetåret 1939/1940.

I fråga örn anslagsposten D. 9 till eldsläckningsmateriel för flygvapnet

torde böra erinras örn att flygförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1937

angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1938/1939 hemställde om

ett anslag av 225,000 kronor till modernisering och utökning av flygvapnets

eldsläckningsmateriel. Framställningen motiverades med att en undersökning

vid truppförbanden (flygverkstäderna) givit vid handen, att med hänsyn

till den synnerligen dyrbara materielen och den överhängande faran för

människoliv eldsläckningsberedskapen måste snarast möjligt utökas och

moderniseras. Med nuvarande anordningar vore det uteslutet att nied utsikt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

till framgång kunna bekämpa en uppstående eldsvåda, till dess att kommunal

brandkår kunde komma till bistånd. För nödvändig komplettering av förbandens

eldsläckningsmateriel erfordrades ett belopp, specificerat för de

särskilda förbanden, örn sammanlagt 265,000 kronor. Av detta belopp syntes

kostnaderna för anskaffning av eldsläckningsmateriel vid Värmlands flygflottilj

och övningsplatsen i Boden tills vidare kunna anstå, vadan anslagsbehovet

bleve 225,000 kronor. — Chefen för flygvapnet har nu i den framlagda

anslagsplanen för eldsläckningsmateriel upptagit ett belopp av 210,000

kronor. —- För egen del finner jag det kunna sättas i fråga, huruvida det

ifrågavarande ändamålet är att hänföra till sådan krigsberedskap, som med

det förevarande beredskapsanslaget närmast avses. Att anskaffningen av

materielen i fråga är en angelägenhet av vikt, är emellertid otvivelaktigt.

Frågan örn anskaffningen bör äga rum i förevarande ordning torde böra närmare

prövas i ett senare sammanhang, därvid också det för ändamålet erforderliga

beloppets storlek torde komma under närmare prövning. Emot att det

av försvarsstabschefen föreslagna beloppet medräknas å anslagsplanen torde

emellertid intet vara att erinra.

Vad beträffar den under D. 11 upptagna anslagsposten å 200,000 kronor

avses av densamma 100,000 kronor för åstadkommande av ett snabbare fullföljande

av materielanskafbringen till den första lätta bombflottiljen, vilken

blivit fördröjd genom att det tidigare ansetts nödvändigt att ur arbetsförsörjningssynpunkt

förlägga en del av tillverkningen till centrala flygverkstaden

å Malmen. Återstående 100,000 kronor av denna anslagspost avse forcering

av leveranser av radiomateriel, vilken ansetts nödvändig av den anledningen,

att vissa flygplan kunnat levereras tidigare än ursprungligen kunnat bedömas.

I fråga örn posten D. 12 å 3,480,000 kronor till drivmedel för flygvapnet

torde här böra anmärkas, att den övervägande huvuddelen av anslagsposten

givetvis avser inköp av flytande bränsle men att däri också medräknats kostnaderna

för inköp av bensinfat ävensom för tankanläggningar å vissa platser.

I anslutning till posten D. 14 å 720,000 kronor till utbildning av flygande

personal har chefen för försvarsstaben i sin skrivelse anfört, att ehuru nu

ifrågavarande beredskapsmedel i första hand borde avses för anskaffning av

materiel, varå brister förefunnes, det med hänsyn till de speciella förhållanden,

som förelåge vid flygvapnet, vore nödvändigt att här upptaga vissa medel för

särskild utbildning av flygvapnets personal. Denna utbildning omfattade dels

utbildning i förande av de nytillkommande bombplanen och jaktplanen, dels

viss utbildning till krigsberedskapens höjande. Av de av försvarsstabschefen

under denna post upptagna medlen avses, enligt vad jag under hand inhämtat,

cirka 155,000 kronor till förstärkning av anslaget till flygvapnets övningar

och cirka 465,000 kronor till förstärkning av anslaget till underhåll av flygmateriel.

Återstoden eller 100,000 kronor avses till förstärkning av anslaget

till vapen och ammunition i och för anskaffning av viss övningsmateriel. —

För min del anser jag mig kunna biträda försvarsstabschefens hemställan örn

att de ifrågavarande förstärkningsanslagen upptagas å anslagsplanen.

Anslagsposten D. 17 å 100,000 kronor till speciell flygarbeklädnad innebär

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

allenast en tidigare anvisning av medel, som för ändamålet beräknats skola

utgå under senare budgetår.

Anslagsposten D. 18 å 80,000 kronor till en eskaderradiostation upptager

likaledes medel, som redan beräknats skola utgå å flygvapnets materielanslag

men som nu av närmare angivna skäl föreslås att anvisas tidigare än som

ursprungligen avsetts.

Yad beträffar anslagsposten D. 19 å 1,500,000 kronor till ökade kostnader

för anskaffning av torpedflygplan har chefen för försvarsstaben erinrat, att

flygförvaltningen i sin skrivelse den 21 februari 1938 angående fullföljande

av 1936 års materielplan — vilken skrivelse låg till grund för Kungl. Maj:ts

proposition nr 149 till årets riksdag angående beställning av viss flygmateriel

för leverans under budgetåren 1939/1940—1942/1943 — beräknat kostnaderna

för marinflygflottiljens materiel till cirka 10,200,000 kronor. Dessa kostnadsberäkningar

hade varit grundade på vissa offerter avseende enmotoriga

torpedplan. Flygförvaltningen hade emellertid samtidigt anmält, att ämbetsverket

icke vore berett att framlägga förslag till anskaffning, förrän vissa

sedan någon tid pågående förhandlingar angående lämplig typ blivit slutförda.

Vid dessa förhandlingar hade sedermera från marint håll gjorts

gällande, att tvåmotoriga torpedplan borde anskaffas för marinflygflottiljen

i stället för enmotoriga. Undersökningarna örn vilken flygplantyp, som

i så fall skulle komma i fråga, ävensom rörande de ekonomiska förutsättningarna

för en dylik omläggning av anskaffningsplanen påginge alltjämt.

Innan dessa undersökningar blivit slutförda, vore flygförvaltningen icke i

stånd att angiva, huruvida anskaffning av ett för marinen godtagbart, lämpligt

torpedflygplan kunde ske inom den av flygförvaltningen preliminärt angivna

kostnadsramen. — Chefen för försvarsstaben har för egen del i sin skrivelse

anfört, att med hänsyn till den betydelse, som en snar anskaffning av torpedplan

skulle komma att hava för flottans försvarsberedskap, det syntes lämpligt

att av här ifrågavarande medel för försvarsberedskapens höjande reserverades

1,500,000 kronor för att bestrida de ökade kostnader utöver tidigare beräknade

10,200,000 kronor, som anskaffningen av en del tvåmotoriga torpedflygplan

eventuellt kunde komma att medföra. — För egen del vill jag erinra

därom, att nyanskaffningen av flygplan för marinflygflottiljen enligt gällande,

av Kungl. Majit fastställd materielplan icke skall äga rum förrän efter utgången

av budgetåret 1938/1939. Den här föreliggande framställningen avser

således, enligt vad under hand lämnade upplysningar närmare givit vid

handen, icke blott en eventuell övergång från enmotoriga till tvåmotoriga

torpedplan för en del av flottiljen utan även ett framskjutande till tiden av

flygplananskaffningen såtillvida, att dels vissa förskottsmedel å leveransen

beräknas bliva erforderliga redan under budgetåret 1938/1939 och dels några

plan av den nya typen skulle kunna levereras redan under samma budgetår

i och för provning av torpeder. Härför kunde beräknas under budgetåret åtgå

det belopp av 1,500,000 kronor, som av chefen för försvarsstaben upptagits i

anslagsplanen. Anslagsposten i fråga synes därför närmast vara att hänföra

till den typ av poster, som innebär ett tidigare anvisande av medel än som

ursprungligen beräknats. Samtidigt avser emellertid framställningen att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 307.

möjliggöra en eventuell övergång från enmotoriga till tvåmotoriga plan för

marinflygflottiljen, en åtgärd som beräknats medföra en förhöjning av den

för flottiljen beräknade totala anskaffningskostnaden från 10,200,000 kronor

till 11,700,000 kronor. Rörande frågan härom lärer det få ankomma på Kungl.

Majit att efter utredningarnas slutförande fatta beslut. Emot det föreslagna

framskjutandet av materielens leverans lärer under alla förhållanden intet

vara att erinra. Härav betingade ändringar i den fastställda materielplanen

lära sedermera, efter förslag av flygförvaltningen, böra vidtagas.

Den sista anslagsposten, D. 20, å 6,200,000 kronor avser dels att möjliggöra

en tidigare anskaffning än som enligt föreliggande materielplan beräknats

av vissa för arméflygflottiljen avsedda spaningsflygplan, dels att

giva dessa plan en annan och effektivare konstruktion än som hittills varit

avsikten. De närmare synpunkterna på denna fråga hava utvecklats i en särskild,

till försvarsstabschefens skrivelse fogad promemoria. Anskaffningen

av dessa plan har av flygförvaltningen beräknats draga en kostnad av 6,200,000

kronor. Häri hava emellertid tullkostnader icke inräknats. Då dessa kunna

beräknas uppgå till cirka 800,000 kronor, skulle den sammanlagda anskaffningskostnaden

komma att uppgå till 7,000,000 kronor. Av nämnda belopp

kunna omkring 1,900,000 kronor beräknas utgöra en tidigare anvisning av

medel, som enligt försvarsbeslutets beräkningar skolat utgå för ett motsvarande

antal flygplan under senare budgetår. Återstoden eller 5,100,000

kronor utgör således den merkostnad, som skulle bliva en följd av den föreslagna

övergången till en annan flygplantyp. Jag finner mig för min del med

hänsyn till den avsevärt ökade försvarsberedskap, som den föreslagna åtgärden

skulle medföra, böra tillstyrka att densamma kommer till genomförande.

I anslagsplanen torde fördenskull böra för ändamålet beräknas ett belopp

av 7,000,000 kronor, en summa som av nyssnämnda anledning med 800,000

kronor överstiger det i försvarsstabschefens anslagsplan angivna beloppet.

Yad sålunda av mig anförts i fråga örn vissa av de särskilda anslagsposterna

i försvarsstabschefens plan giver vid handen, att jag anser planen

i fråga böra i stort sett läggas till grund för beräkningen av det anslag till

försvarsberedskapens omedelbara stärkande, örn vars anvisande för budgetåret

1938/1939 jag ämnar föreslå Kungl. Majit att för riksdagen framlägga

förslag. På grund av den höjning å 800,000 kronor av den sist omförmälda

anslagsposten, som jag av anförda skäl räknat med, och då ett anslag av

denna natur icke lärer böra beräknas annat än i ett på lämpligt sätt avrundat

tal, lärer anslaget i fråga, å vilket försvarsstabschefen beräknat utgifter till

ett sammanlagt belopp av 69,089,000 kronor, lämpligen böra bestämmas till

en avrundad summa av 70,000,000 kronor.

Beträffande anslagets disponerande för de olika ändamål, som därmed

avses skola tillgodoses, lärer det böra ankomma på Kungl. Majit att, efter

framställningar i vanlig ordning från vederbörande försvarsgrens förvaltningsmyndighet,

därom fatta beslut i huvudsaklig överensstämmelse nied vad förut

anförts.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

Anslaget torde böra såsom reservationsanslag anvisas å riksstatens fjärde

huvudtitel för nästkommande budgetår och där upptagas under rubriken

G. Gemensamma anslag. I förvaltnings- och redovisningshänseende lärer anslaget

lämpligen böra omhänderhavas av en enda myndighet, vilken i så fall

torde böra vara arméförvaltningens civila departement.

Med avseende å sättet för täckandet av förevarande anslagsäskande har

chefen för finansdepartementet meddelat följande:

För det extraordinära anslagsäskande, som nu framlägges, kan utrymme

tydligen icke beredas inom ramen av förut beräknade inkomster. Omständigheterna

göra det naturligt att överväga åtgärder av engångsnatur, varigenom

åtminstone den väsentliga delen av kostnadsökningen omedelbart täckes av

skatteinkomster. Någon ny skatteform, med karaktär av värnskatt, behöver

därför icke anlitas. I anknytning till de skatteformer, som för närvarande

bestå, synes det vara möjligt att erhålla det behövliga inkomstbeloppet, ökade

bidrag torde därvid få lämnas såväl av enskilda inkomsttagare som av förmögenhetsägare

och bolag. Frågan örn den närmare utformningen av denna

beskattning kommer att anmälas i samband med den sedvanliga förnyade

inkomstberäkningen för nästa budgetår.

Under åberopande av vad i det föregående anförts och med framhållande

av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i

allmänhet stadgade tiden gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels till för svar sberedskapens omedelbara stärkande å riksstatens

fjärde huvudtitel för budgetåret 1938/1939 anvisa ett

reservationsanslag av 70,000,000 kronor,

dels ock medgiva, att fastigheten 35/s mantal Roma klosters

kungsgård i Roma socken å Gotland, med undantag av två till

egendomen hörande utmarksskiften benämnda Gurpeskogen

och Klosterängen, må på de av domänstyrelsen i yttrande den

25 januari 1937 föreslagna villkor överflyttas från domänverkets

till flygvapnets förvaltning å tid, som må genom överenskommelse

mellan domänstyrelsen och flygförvaltningen närmare

bestämmas.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:407 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar m. m. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1938:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande m. m. s. 1 i texten
  3. BevU 1938:37 Betänkande, i anledning av väckta motioner om visst tillägg till omsättningsoch utskänkningsskatten d spritdrycker för partiell finansiering av det i Kungl. Maj s. 24 i texten
  4. SU 1938:206 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsbei''edskapens omedelbara stärkande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  5. UU 1938:9 Utlåtande i anledning av väckt motion i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande. s. 6 i texten