Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statlig lagerhållning m. m

1938-04-29 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:311, Angående anslag till statlig lagerhållning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

1

Nr 311.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

statlig lagerhållning m. m.; given Stockholms slott den

29 april 1938.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 29 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

I årets statsverksproposition har under tionde huvudtiteln, punkt 74, beräknats

ett förslagsanslag av 1,930,000 kronor till statlig lagerhållning m. m.

Jag får nu ånyo anmäla denna anslagsfråga.

I proposition (nr 318) till 1937 års riksdag angående fortsatt befrielse för

riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

m. m. hemställde Kungl. Maj:t, efter förslag av chefen för finansdeparteBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 311.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 311.

mentet, bland annat att riksgäldskontoret finge förskottsvis genom överlämnande

av statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i samråd

med riksbanken, ställa medel till förfogande för den myndighet, åt vilken

kunde komma att uppdragas att enligt fastställda direktiv verkställa inköp

för statens räkning från utlandet, att av myndigheten användas för

förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga belopp

i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000

kronor.

I ytterligare en proposition (nr 323) till samma riksdag föreslog Kungl.

Majit, i anslutning till det sålunda äskade bemyndigandet, på min föredragning,

att riksdagen skulle dels medgiva, att upphandling och upplagring av

varor finge verkställas för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer intill ett sammanlagt

belopp av 70,000,000 kronor, dels ock till statlig lagerhållning m. m. för

budgetåret 1937/1938 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2,000,000 kronor.

Riksdagen biföll båda propositionerna (skr. nr 328 och 398).

Av propositionen nr 323 framgår, att avsikten med den föreslagna statliga

upphandlingen var att, såsom en beredskapsåtgärd i händelse av avspärrning,

från utlandet inköpa och här upplägga ett reservförråd av varor, vilka

erfordrades för näringslivet men ej kunde frambringas i tillräcklig mängd

inom landet. Vidare framgår att från förslagsanslaget å 2,000,000 kronor

avsetts skola bestridas årliga omkostnader för verksamheten såsom utgifter

för administration, lagerhyror och varuomsättning samt anskaffande eller

utökning av lagerlokaler.

Den 25 juni 1937 har Kungl. Majit för handliavande av de med upphandlingen

och upplagringen sammanhängande uppgifterna tillsatt en särskild

nämnd av fyra personer, statens reservförrådsnämnd. Instruktion för denna

har utfärdats den 14 augusti 1937 (nr 754).

Den omedelbara ledningen av nämndens verksamhet utövas av en verkställande

direktör; därjämte finnes anställd biträdande personal. Nämnden

är skyldig att bedriva de nämnden anförtrodda uppgifterna enligt av

Kungl. Majit godkänd plan. Chefen för handelsdepartementet skall vidare

erhålla regelbundna rapporter rörande verksamheten. Nämnden äger befogenhet

att träffa uppgörelser med allmänna eller enskilda verk och företag

eller med enskilda personer örn uppköp, lagring och omsättning av varor

ävensom örn upplåtande och förhyrande av lagringsutrymmen. Nämnden

har även rätt att själv låta uppföra lagerlokaler, verkställa varuinköp samt

vidtaga anstalter för varors behöriga lagring och omsättning. Åtgärder av

större principiell betydelse skola underställas Kungl. Majits prövning.

Sedan en av nämnden uppgjord plan för verksamhetens bedrivande under

budgetåret 1937/1938 blivit av Kungl. Majit godkänd, har nämnden i enlighet

med särskilda av Kungl. Majit lämnade godkännanden verkställt inköp

av olika slags varor. Därvid har i regel tillgått så, att nämnden hänvänt

sig till de företag, som vanligen importera de olika varuslagen, och

med dessa importörer överenskommit örn viss upphandling för nämndens

räkning. I den män importören samtidigt varit förbrukare av den avsedda

varan har ofta avtal träffats örn lagring hos importören för nämndens räk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

3

ning av den importerade kvantiteten. I andra fall åter hava kontrakt avslutats

med lämpliga företag örn lagring av olika varor. Dessa lagringskontrakt

äro slutna i vissa fall på 10 år med rätt för nämnden att ytterligare

förlänga giltighetstiden; i andra fall åter hava avtalen kortare giltighetstid,

exempelvis 3 år, med rätt till förlängning tillsvidare, såvida icke

uppsägning sker. Kostnaderna för lagringen av de olika varorna växla

betydligt beroende på varuslagen. Ibland utgår ersättning efter visst belopp

per ton och år, i andra fall åter har nämnden, för att överhuvud få

uppgörelse till stånd, måst godkänna avsevärda engångsbelopp för bekostande

av uppförande av lämpliga lagerlokaler hos vederbörande lagerhållare.

Av de varor, som gjorts till föremål för inköp, märkas bland andra vissa

för jordbruket erforderliga gödselmedel och kraftfoder. Beträffande fettämnen

hava avtal träffats örn leverans av vissa oljor, och i fråga örn flytande

bränslen är avsikten att öka landets förråd av bensin och andra brännoljor.

Vidare hava inköpts eller avses skola inköpas vissa myckenheter stenkol

och metaller av olika slag samt kemikalier, erforderliga för olika industriella

ändamål. Slutligen må nämnas, att jämväl läkemedel och vissa

helfabrikat äro avsedda till inköp av nämnden. Omkring mitten av april

1938 hade avtal träffats örn inköp för nämndens räkning av varor till belopp

något överstigande 40,000,000 kronor. Förberedelser hade därjämte

vidtagits för verkställande av inköp till belopp av återstående cirka 30,000,000

kronor. Över förslagsanslaget till statlig lagerhållning m. m. hade vid

samma tidpunkt anvisats medel till ett sammanlagt belopp av 3,370,000

kronor.

Med skrivelse den 17 november 1937 har statens reserv/örrådsnämnd överlämnat

ett av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap utarbetat

förslag till plan för inköp och lagring genom nämnden av varor till ett

belopp av 70,000,000 kronor jämväl under budgetåret 1938/1939. Nämnden

har hemställt att rikskommissionens ifrågavarande förslag måtte läggas

lill grund för proposition i ämnet till 1938 års riksdag; och har nämnden i

detta ämne vidare anfört bland annat följande:

Mot det av rikskommissionen uppgjorda förslaget hade nämnden i stort

sett icke något att erinra. Kostnaderna under nästa budgetår för en reservlagring

av de varor, som innefattades i rikskommissionens inköpsplan för

budgetåren 1937/1938 och 1938/1939 kunde, med stöd av hittills vunnen

erfarenhet, beträffande flertalet varor beräknas med någorlunda säkerhet.

I fråga örn några av varorna, särskilt flytande bränslen, kol och fettämnen,

vore emellertid en dylik beräkning i hög grad vansklig. Av nämnden

verkställd uppskattning rörande kostnaderna för reservlagringen under

nästa budgetår måste därför betraktas såsom synnerligen approximativ.

Av de med reservlagringen förenade utgifterna torde vissa kostnader, nämligen

utgifter för varors lossning, transport till lagringsplats, intagning i

lagerlokal och liknande, i allmänhet motsvaras av en ökning av varans värde,

enär varorna huvudsakligen lagrades å med hänsyn till konsumtionen

av desamma lämpliga platser. Nämnden hade därför ansett sig böra särskilja

dylika kostnader från utgifter för själva lagringen och för varornas vård

och omsättning. Vidare hade tullar och acciser redovisats för sig liksom

även nämndens administrationskostnader.

Nämndens uppskattning av kostnaderna för reservlagringen under nästa

budgetår framginge av följande sammanställning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Kostnader för varors lossning, transport inom landet, intagning

i magasin och liknande .................... kronor

Kostnader för varors lagring, vård och omsättning samt

eventuell försäkring m. m......................... »

Skatter (oljekakor och bensin) ...................... »

Tull (bensin) ...................................... »

Administrationskostnader ............................ »

1.400.000

1.800.000

2,500,000

21,000

130,000

Summa kronor 5,851,000.

Vidare har inkommit en inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

utarbetad promemoria om viss förstärkning av verkstadsindustriens

maskinutrustning.

I promemorian framhålles, bland annat, att många verkstadsföretag funnes,

vilka icke ägde fullt moderna maskiner och vilka icke kunde bära kostnaderna

för egen anskaffning av mera dyrbara sådana. Därest staten från

utlandet inköpte ett antal maskiner av det slag, varom här vore fråga och

vilka vore användbara ej blott för materieltillverkning vid krig utan jämväl

kunde brukas i den normala produktionen, samt dessa maskiner på fördelaktiga

villkor ställdes till hågade verkstadsföretags förfogande, förefölle

det troligt att en ganska livlig efterfrågan därå skulle framträda. Genom en

sådan ökning i maskinbeståndet skulle vinnas en mycket värdefull förstärkning

av vår försvarsberedskap men samtidigt också åstadkommas en för

fredstillverkningen önskvärd rationalisering av industriens materielutrustning

och därmed en förbättring i dess produktionsbetingelser.

Kommerskollegium har i utlåtande den 20 april 1938 över nämnda promemoria

tillstyrkt att -— sedan viss ytterligare utredning verkställts — åtgärder

måtte vidtagas i enlighet med förslagets syfte. Kollegium anför härom

i huvudsak följande:

Närmast kunde man tänka sig, antingen att maskinerna inköptes genom

statens försorg och utlämnades till verkstäderna eller att staten genom lån

satte företagen i stånd att — givetvis i enlighet med statliga direktiv —

själva inköpa maskinerna. I båda fallen kunde inköpskostnaderna tänkas

återgäldade till staten genom amortering under vissa år. Lindring i företagens

kostnader skulle då kunna åstadkommas genom att ränta antingen ej

alls behövde erläggas eller endast efter en låg räntefot. Det vore tydligt,

att i den mån kostnaderna på så sätt skulle ställa sig för företagen avsevärt

fördelaktigare än förvärv av maskinerna i vanlig ordning genom köp, dispositionsrätten

skulle komma att innebära en subvention från statens sida.

Fördelningen av maskinerna, respektive maskinlånen kunde under sådana

omständigheter vara en rätt grannlaga uppgift, vid vars lösande det gällde

att undvika att från statens sida oskäligt gynna vissa företag på andras bekostnad.

Det syntes icke föreligga utredning örn, i vilken omfattning landets

ifrågakommande verkstäder kunde lämpa sig för utplacering av de

inköpta maskinerna. Det vore tänkbart, att verkstadsföretag skulle så

allmänt kunna komma i åtnjutande av ifrågavarande fonn av statsunderstöd,

att ett gynnande av vissa företag på andras bekostnad icke kunde anses

förekomma. Innan definitiva åtgärder för maskinanskaffning vidtoges,

torde därför närmare riktlinjer för maskinernas disposition böra utarbetas.

Därvid syntes böra undersökas, huruvida icke statens understöd borde i första

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

5

hand komma sådana företag till godo, beträffande vilka icke kunde antagas

att de utan dylikt stöd komme att modernisera sin ifrågavarande maskinutrustning.

Det torde måhända också i övrigt finnas önskvärt, att vissa garantier

skapades för att den under statens medverkan företagna maskinanskaffningen

verkligen ledde till den åsyftade ökningen av tillverkningskapaciteten,

exempelvis därigenom, att företagen förbunde sig att kvarhålla i reserv

sådana äldre maskiner, som genom nyanskaffningen bleve obehövliga

för den normala produktionen.

I detta sammanhang må beröras ytterligare ett par spörsmål, som med

lagringsfrågan så tillvida äro jämförbara, att lösningen av desamma skulle

underlätta Sveriges försörjningsmöjligheter i händelse av avspärrning.

I skrivelse (nr 392) anhöll 1937 års riksdag, att Kungl. Majit måtte låta

verkställa en allsidig utredning rörande möjligheterna att inom vårt land

framställa syntetiskt motorbränsle. Med anledning härav anmodade Kungl.

Majit den 25 juni 1937 ingenjörsvetenskapsakademien att utarbeta redogörelse

över kända metoder för framställning av dylikt bränsle samt att därmed

jämte yttrande i ämnet snarast möjligt inkomma till Kungl. Majit.

Med skrivelse den 5 april 1938 har ingenjörsvetenskapsakademien överlämnat

en rapport i ämnet, avgiven av en utav akademien för ändamålet utsedd

kommitté; och har akademien därvid tillika anfört i huvudsak följande:
Med

hänsyn till frågans omfattande natur hade kommittén till en början

koncentrerat sig på metoder, som kunde tänkas bli av någon mera avgörande

betydelse för vårt lands självförsörjning med flytande bränsle. Under

utredningens gång hade det visat sig ogörligt för kommittén att taga definitiv

ställning till vissa uppkommande frågor, förrän en del speciella undersökningar

och experiment kunnat utföras. Kommittén hade därför till akademien

inlämnat en preliminär rapport, som utmynnade i vissa förslag till sådana

speciella undersökningar. Då det syntes högst angeläget, att möjligheter

bereddes för att utan dröjsmål sätta igång med dessa undersökningar,

hade akademien velat omedelbart till Kungl. Majit överlämna kommitténs

nämnda preliminära rapport samtidigt som akademien ville understryka

önskvärdheten av att på föreslaget sätt skapa vidgade förutsättningar för

kommitténs fortsatta arbete.

En sammanfattning av den av ingenjörsvetenskapsakademien tillsatta

kommitténs förslag beträffande igångsättande av vissa ytterligare utredningar

jämte kostnadsberäkningar ter sig sålunda:

1. En ny metod — som framkommit utomlands — att utvinna torv syntes

giva vissa möjligheter för ekonomiskt tillgodogörande av våra torvmossar.

Av stor betydelse för landets försörjning med flytande motorbränslen

syntes vara möjligheten att av sålunda utvunnen torv framställa torvbriketter,

vilka vid lågtemperaturdestillation gåve dels koks, som utgjorde ett

värdefullt fast bränsle, dels tjära, ur vilken bensin kunde framställas genom

destination eller hydrering. För klargörande av förutsättningar för sådan

utvinning och förädling av torv samt av de utfallande produkternas användbarhet

erfordrades ett anslag av 150,000 kronor.

2. Tillverkningen av alkohol genom förjäsning av träsockret i sullitlut

vore utan tvivel en av våra viktigaste utvägar att ersätta importerat motorbränsle,

vilken ännu ej vore på långt när fullt utnyttjad för normala förhål
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr Sil
-

landeri. Även i ett nödläge, då cellulosatillverkningen måste inskränkas,

syntes sprittillverkningen kunna säkerställas och eventuellt utvidgas dels

genom vissa anordningar vid driften av sulfitfabrikerna, dels genom en föreslagen

metod, enligt vilken träsocker vid behov provisoriskt skulle kunna

framställas i befintliga sulfitfabriker utan samband med cellulosatillverkningen

för att sedan förjäsas i befintliga sulfitspritfabriker. Kostnaden för

utprovande av dessa försockringsmetoder beräknades till 25,000 kronor.

3. Försök i utlandet syntes giva vid handen att man av etylalkohol lätt

kunde framställa vissa andra produkter, exempelvis eteralkohol och etylacetal,

vilka uppgåves hava mycket goda egenskaper som motorbränsle. För

framställning av och försök med sådana nya motorbränslen erfordrades ett

anslag av tillhopa 25,000 kronor.

Ingenjörsvetenskapsakademiens förevarande skrivelse har ännu icke föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Ytterligare anhöll 1937 års riksdag i skrivelse (nr 381) hos Kungl. Majit

om utredning rörande betingelserna för tillverkning av fosforsyrehaltiga gödningsämnen

med svensk apatit som råvara. För därav föranledda arbetsföretag

och malmförädlingsförsök anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret

1937/1938 under tionde huvudtiteln ett anslag av 300,000 kronor.

Sedan kommerskollegium den 10 och styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet den 31 mars 1938 avgivit utlåtande i

ärendet, har Kungl. Majit den 8 april 1938 uppdragit åt kommerskollegium

att träffa avtal örn utförande av försök för tillverkning av fosforsyrehaltiga

gödningsämnen ur svensk apatit i huvudsaklig överensstämmelse med en av

kollegium i dess utlåtande angiven plan. Tillika har Kungl. Majit sistsagda

dag av förenämnda anslag till arbetsföretag och malmförädlingsförsök för tillvaratagande

av apatit m. m. ställt till kollegii förfogande ett belopp av

högst 20,000 kronor att av kollegium disponeras för omförmälda försöksverksamhet

i mån av behov. Någon ytterligare anvisning av medel från anslaget

har hittills ej skett.

Departements- \ proposition (nr 308) till innevarande års riksdag angående fortsatt bechefen.

frjeise för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar

med guld m. m. har Kungl. Majit, på förslag av chefen för finansdepartementet,

i likhet med föregående år hemställt om bemyndigande för riksgäldskontoret

att förskottsvis, genom överlämnande av statsskuldbevis med

form och förfallotid bestämda i samråd med riksbanken, ställa medel till

förfogande för myndighet, åt vilken uppdrages att enligt fastställda direktiv

och i av riksdagen medgiven utsträckning verkställa inköp för statens räkning

från utlandet. De sålunda till förfogande ställda medlen skola användas

för förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga

belopp i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000

kronor. Vid bifall till denna hemställan skulle således, om motsvarande bemyndigande

föregående år medräknas, inköp från utlandet möjliggöras intill

ett sammanlagt belopp av 200,000,000 kronor. Härav hava hittills allenast

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

7

70,000,000 kronor beslutats skola användas till upplagring av varor för statens

reservförrådsnämnds räkning.

Enligt den utredning av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

vilken låg till grund för lagringsbeslutet vid 1937 års riksdag, skulle

den totala lageranskaffning, som ur beredskapssynpunkt borde eftersträvas,

draga en kostnad av 220,000,000 kronor. Emellertid ansågs det av

flera skäl omöjligt att omedelbart anskaffa och upplägga förråd av denna

storleksordning. Erfarenheten under den tid, statens reservförrådsnämnd

varit i verksamhet, har också visat, att upphandlingen icke kan forceras.

Bland annat lägga svårigheter med anskaffande av erforderliga lagringsutrymmen

hinder i vägen härför. Det torde för närvarande, oaktat de förberedelser

som vidtagits, få anses ovisst, om samtliga de varor, för vilka nyssnämnda

belopp om 70,000,000 kronor är avsett, hinna inköpas före utgången

av löpande budgetår. I varje fall torde en del leveranser knappast kunna

slutföras förrän senare.

Liksom det ur penningpolitiska synpunkter ansetts lämpligt med förnyat

bemyndigande att för inköp från utlandet disponera riksbankens guldoch

valutareserver, torde det ur den ekonomiska försvarsberedskapens synpunkt

vara ett önskemål att den påbörjade statliga lagringsverksamheten må

kunna fortsätta och utvidgas. Med hänsyn till vad nyss erinrats angående

den takt, i vilken upphandlingen kan bedrivas, förefaller det osäkert, huruvida

ett så stort belopp som 70,000,000 kronor kommer att behövas för ändamålet

jämväl under budgetåret 1938/1939. Jag vill emellertid icke motsätta

mig att, i enlighet med statens reservförrådsnämnds förslag, erforderligt

medgivande till inköp av varor till detta belopp äskas av riksdagen.

I anslutning till vad jag anförde vid anmälan till 1938 års statsverksproposition

av utgifterna under tionde huvudtiteln, punkt 74, kunna de med reservlagringen

förenade kostnaderna — frånsett direkta inköpskostnader —

sägas vara av i huvudsak två slag, nämligen dels sådana, vilka vid en försäljning

täckas av köpeskillingen och alltså böra inräknas i lagervärdet, dels ock

sådana, vilka icke kunna uttagas vid varornas föryttring. Till sistnämnda

slag av kostnader torde få hänföras de av statens reservförrådsnämnd till

130.000 kronor beräknade administrationskostnaderna och till 1,800,000 kronor

uppskattade kostnaderna för varornas lagring, vård, omsättning, försäkring

m. m. Jag förordar, att för bestridande av dylika kostnader under tionde

huvudtiteln upptages för nästkommande budgetår ett förslagsanslag av

1.930.000 kronor. Med hänsyn till att även övriga här berörda omkostnader

— av reservförrådsnämnden beräknade till (1,400,000 + 2,500,000 +

21.000 =) 3,921,000 kronor — utgå i svenskt mynt, medan däremot det allmänna

förskottsbemyndigande, inom vars ram det för upphandlingen avsedda

beloppet å 70,000,000 kronor faller, begränsats till utländsk valuta,

torde också dessa omkostnader böra täckas över riksstaten. Utgifternas

värdeskapande natur synes emellertid berättiga till att de bestridas å kapitalbudgeten.

Jag föreslår, att ett särskilt reservationsanslag å 4,000,000

kronor för ändamålet anvisas under fonden för förlag till statsverket.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

I linje med frågan om uppläggning i reservförråd av från utlandet inköpta

varor ligger förslaget om förstärkning av verkstadsindustriens maskinutrustning

genom inköp medelst statsmedel av vissa arbetsmaskiner, som på fördelaktiga

villkor kunde ställas till intresserade företags förfogande. De former

under vilka detta förslag lämpligast bör förverkligas torde, såsom kommerskollegium

i sitt yttrande framhållit, få göras till föremål för närmare

överväganden. I princip kan jag emellertid, i likhet med kollegium, ansluta

mig till förslaget. Man torde få utgå från att statens medverkan sker på så

sätt, att vederbörande företag genom reservförrådsnämnden såsom lån erhåller

erforderligt belopp i utländsk valuta. Lånen, vilka böra bokföras

såsom fordringar i svenskt mynt samt löpa räntefritt eller mot låg ränta,

skola återbetalas inom tid, som Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer.

Lånemedlen torde, där så erfordras, få användas även för uppmontering

av maskinerna. För lånerörelsen synes lämpligen böra upptagas ett

särskilt anslag under fonden för förlag till statsverket. Medelsbehovet synes

förslagsvis kunna uppskattas till 5,000,000 kronor. Närmare direktiv för

låneverksamheten torde få meddelas av Kungl. Majit.

Ett syfte, likartat det som upplagringen av varor avser att fylla, kan tillgodoses

genom att främja utnyttjandet av förefintliga råvarutillgångar inom landet

för framställning av sådana varor, vilka i händelse av avspärrning ej kunna

erhållas i tillräcklig mängd utifrån. Erfarenheten visar, att ett behov föreligger

att kunna i viss utsträckning bidraga till lösning av beredskapsfrågan även på

denna väg. I det föregående har i korthet redogjorts för ingenjörsvetenskapsakademiens

utredning rörande framställning av syntetiskt motorbränsle.

Såsom därav framgår skulle de av akademien tillstyrkta försöksarbetena

draga en kostnad av tillhopa 200,000 kronor. Det synes önskvärt,

att dessa arbeten kunna komma till utförande. Vidare har omnämnts, att

Kungl. Majit av det vid 1937 års riksdag till arbetsföretag och malmförädlingsförsök

för tillvaratagande av apatit m. m. anvisade anslaget å 300,000

kronor hittills icke kunnat använda mer än 20,000 kronor. Då anslaget är

obetecknat och alltså icke får disponeras efter utgången av innevarande

budgetår, kan det vara lämpligt att medel i annan ordning beredas för möjliggörande

av eventuell ytterligare försöksverksamhet på det område, som

med anslaget avsetts. Även andra spörsmål, till sin innebörd jämförliga med

de nu nämnda, kunna uppkomma, av sådan natur att deras lösning utan alltför

stort dröjsmål framstår såsom angelägen. Erinras må exempelvis att

fråga väckts om användande av den i vissa delar av landet, särskilt på Öland,

förekommande glaukoniten —- ett i havet bildat kalihaltigt mineral — såsom

gödningsmedel. Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande den 22 april 1938

hava utsetts fyra sakkunniga att verkställa en förberedande undersökning i

ämnet. Skulle det visa sig, att möjligheter föreligga att med tillfredsställande

resultat använda inhemsk glaukonit i stället för importerat kalisalt, vore

detta naturligtvis ur beredskapssynpunkt av synnerligt värde.

För nämnda och liknande ändamål torde för nästa budgetår böra beräknas

ett belopp av tillhopa 500,000 kronor. Beloppet synes böra anvisas så
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 311.

9

som reservationsanslag under tionde huvudtiteln. Frågan om beredande av

täckning för beloppet torde få senare anmälas av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande att

proposition i ämnet lärer enligt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas utan

hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels medgiva, att upphandling och upplagring av varor intill

ett sammanlagt belopp av 70,000,000 kronor må verkställas

för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna riktlinjer;

dels till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1938,

1939 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1.930.000 kronor;

dels till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa

inhemska råvarutillgångar m. m. för budgetåret 1938/1939

under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

500.000 kronor;

dels till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för

budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten under fonden för

förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag av

4,000,000 kronor;

dels ock till Förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien

för budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten under

fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

•

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksriksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 311.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statlig lagerhållning m. m. s. 3 i texten