Sök i Ratio Lex

Angående överenskommelse örn svensk-danskt samarbete för bekämpande av muloch klövsjukan

1938-04-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:312, Angående överenskommelse örn svensk-danskt samarbete för bekämpande av muloch klövsjukan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

1

Nr 312.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överenskommelse

örn svensk-danskt samarbete för bekämpande

av mul- och klövsjukan; given Stockholms slott den

29 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 29 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för finansdepartementet anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet

Pehrsson-Bramstorp, följande.

Den i flera europeiska länder för närvarande pågående mul- och klövsjukeepizootien

inkom under senare delen av sistlidet år från Tyskland lill

Danmark, där farsoten utbröt den 26 augusti 1937. Med den ökning i

antalet sjukdomsfall, som på senare tid konstaterats i vårt södra grannland,

har faran för sjukdomens överförande till Sverige aktualiserats.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 312. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Erinras må, att — enligt vad som torde vara allmänt erkänt — det mest

effektiva tillvägagångssättet vid mul- och klövsjukans bekämpande utgöres

av nedslaktning av alla klövbärande djur i de kreatursbesättningar, som

angripas av sjukdomen, samt nedgrävning på stället av alla djuren eller —

när tillräckligt betryggande anordningar kunna träffas — siaktning på närliggande

slakthus av ännu icke angripna djur. I samband med nedslaktningen

böra vidtagas i möjligaste mån effektiva avspärrningsåtgärder av

vederbörande distrikt och desinfektion av den smittade egendomen. Har

klövbärande djur från annan egendom varit i smittfarlig beröring med slaktad

besättning, bör sådant djur likaledes slaktas och desinfektion äga rum

å egendomen i erforderlig utsträckning. Dessutom bör profylaktisk seruminjektion

företagas å besättningar, som varit utsatta för risken att smittas

från angripen besättning. Då det icke ansetts rimligt, att de enskilda djurägarna

själva skola bära de stora förluster, som nedslaktningsmetodens tilllämpning

medför, plägar ersättning av statsmedel lämnas för nedslaktade

kreatur. De kostnader, som av denna anledning drabba statsverket, kunna

i händelse epizootien får större utbredning bliva mycket betydande. Såsom

exempel härå kan erinras örn att epizootien i Sverige åren 1924—1927 förorsakade

statskassan en utgift av nära 23 miljoner kronor, varav cirka 16

miljoner kronor i ersättningar för nedslaktade djurbesättningar.

Vad föreliggande fall angår har Danmark hittills lyckats genom snabba och

effektiva åtgärder begränsa epizootiens fortsatta utbredning. De anstalter,

som därvid vidtagits, hava bestått i ett strängt tillämpande av nedslaktningsmetoden

i förening med profylaktisk serumbehandling, s. k. ringympning

av kreatursbesättningarna på sådana gårdar, som varit belägna i trakten

kring gården med den smittade besättningen. Under de senaste månaderna

— februari, mars och april — har emellertid samtidigt med att sjukdomen

tagit ny fart i andra delar av Europa en påtaglig försämring i läget inträtt.

Sålunda lia i Danmark under sagda månader intill den 19 april

inträffat sammanlagt 42 fall mot under tiden 26 augusti 1937—31 januari

1938 endast 16 fall. I samtliga dessa 58 fall har nedslaktning skett. I ersättning

för inlösen av de nedslaktade besättningarna hava utgivits tillhopa omkring

930,000 danska kronor. Därjämte hava i anskaffningskostnader för

använt serum åtgått cirka 120,000 danska kronor. Genom försäljning av

kött m. m. från slaktade, ehuru icke angripna djur beräknas emellertid inflyta

så stort belopp, att nettoersättningarna för inlösta kreatursbesättningar

för närvarande torde kunna uppskattas till ungefär 800,000 danska kronor.

Erfarenheterna från tidigare mul- och klövsjukeepizootier hava givit vid

handen, att sjukdomens utbrott i vårt land i regel förorsakas av smittöverföring

från Danmark. Då de förluster och kostnader såväl för det allmänna

som för enskilda, vilka sjukdomens uppträdande medför, alltid måste

befaras bliva betydande, är det för Sveriges del ett uppenbart och starkt

intresse, att sjukdomen såvitt möjligt hejdas i Danmark. Det är fördenskull

ur svensk synpunkt angeläget, att mul- och klövsjukekampanjen därstädes

bedrives på möjligast effektiva sätt, och framför allt att nedslaktningsmeto
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

3

den — som vid föregående epizootier plägat tidigare övergivas i Danmark

än vad fallet varit hos oss — hålles vid makt så länge överhuvud taget den

epizootologiska situationen gör detta påkallat. Det torde under dylika omständigheter

få anses ligga i Sveriges intresse att på vissa villkor och under

förutsättning av ömsesidighet lämna Danmark ekonomiskt bistånd till möjliggörande

av ett förlängt bekämpande därstädes av mul- och klövsjukan

medelst användande av nedslaktningsmetoden.

Sedan med utgångspunkt från detta betraktelsesätt förberedande överläggningar

ägt rum mellan representanter för medicinalstyrelsen i Sverige

och veterinärdirektoratet i Danmark, beslöt Kungl. Majit — efter framställning

från danskt håll •— den 22 innevarande april, att förhandlingar i

ämnet skulle upptagas med ombud för danska regeringen. Till ombud å

svensk sida utsågos generaldirektörerna K. Bergendal och A. Höjer med besiktningsveterinären

professor H. Magnusson såsom sakkunnigt biträde.

Förhandlingarna, som ägde rum i Stockholm med början nämnda den 22

april, hava resulterat i ett förslag till överenskommelse angående svenskdanskt

samarbete för bekämpande av mul- och klövsjukan. Detta förslag

torde som bilaga få fogas till dagens protokoll.

Vidkommande förslagets innehåll må anföras följande.

Sedan under punkt 1) fastslagits, att mul- och klövsjukans bekämpande är

ett väsentligt och ömsesidigt intresse för de bägge länderna, angivas under

punkt 2) de anordningar av olika slag — i första hand nedslaktning, avspärrning,

desinfektion och profylaktisk seruminjektion — som böra vidtagas

i nämnda syfte.

Enligt punkt 3) skall, då mul- och klövsjuka uppträder i det ena av de

båda fördragsslutande länderna, det andra landet vara förpliktat att bidraga

till utgifterna för sjukdomens bekämpande. Förutsättning härför skall vara

omedelbart igångsättande och oavbrutet upprätthållande av de i punkten

2) angivna veterinära föranstaltningarna. Nedslaktning bör principiellt tilllämpas

i hela det smittade landet. Undantag bör dock kunna medgivas beträffande

särskilda besättningar, varvid man närmast åsyftar besättningar

med högt och erkänt avelsvärde. Möjlighet lämnas vidare öppen för de

båda ländernas regeringar att träffa överenskommelse örn undantagande

av viss del av det smittade landet från nedslaktningsmetodens tillämpning.

Enligt punkt 4) begränsas bidragsskyldigheten till att avse av statsmedel

utgående ersättningar för nedslaktade djur. Kostnader för djurens nedslaktning

och nedgrävning, likasom de ofta betydande utgifterna för desinfektion

och serumbehandling, samt kostnader för veterinärers resor och andra

utgifter för sjukdomens bekämpande falla däremot utanför bidragsskyldigheten.

Bidragsplikten skall icke inträda omedelbart vid utbrottet av sjukdomen,

utan först vid en senare tidpunkt. Då slaktersättningarna i Danmark —

såsom förut nämnts — beräknas för närvarande uppgå till omkring

800,000 danska kronor, har det i förevarande läge ansetts naturligt att taga

nämnda summa till utgångspunkt för bidragsberäkningen. Enligt vad i punkt

5) av förslaget föreskrives, skall bidraget utgå med belopp motsvarande 40

procent av vad som i slaktersättningar överskjuter 800,000 danska kronor

intill en sammanlagd slaktersättningskostnad av 1,800,000 danska kronor

samt därefter med 50 procent. Den totala bidragssumman, enligt punkt 6)

begränsad till 500,000 danska kronor, skulle vid sådant förhållande upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl Maj:ts proposition nr 312.

nås, när slaktersättningarna uppgå till sammanlagt 2,000,000 danska kronor,

varav följaktligen tre fjärdedelar skulle bestridas av det bidragsmottagande

och en fjärdedel av det bidragsgivande landet. Försäljningsvärdet

av vid nedslaktning tillgodogjorda djurdelar skall avräknas, innan bidraget

beräknas. För den händelse mul- och klövsjuka skulle uppträda jämväl i

det bidragsgivande landet, skall — sedan slaktersättningarna därstädes uppnått

nyssberörda belopp av 800,000 danska kronor — å det upplöpande bidragsbeloppet

avräknas ett belopp, motsvarande 40 respektive 50 procent av

slaktersättningarna i det bidragsgivande landet.

Enligt punkten 6) begränsas — såsom nämnts — den totala bidragssumman

till högst 500,000 danska kronor. Intill dess detta belopp är nått, är det

bidragsmottagande landet förpliktat att fullfölja tillämpningen av nedslaktningsmetoden.

Undantag härifrån kan dock medgivas, exempelvis för sådant

fall, att en fortsatt tillämpning av metoden vore ur veterinär synpunkt

att anse som meningslös. För dylikt undantag fordras dock överenskommelse

mellan de båda ländernas regeringar. Enligt sista stycket i punkt 6)

kan den totala bidragssumman höjas till högst 1,000,000 danska kronor, örn

regeringarna äro eniga om att fortsätta med tillämpningen av nedslaktningsmetoden.

Enligt punkt 7) skall av regeringen i vartdera landet tillsättas en sakkunnig

kommission med uppgift att — under inbördes samverkan kommissionerna

emellan — biträda i frågor rörande tillämpningen av överenskommelsen

och kontrollen av med bidragsutbetalningen sammanhängande förhållanden.

För kontrollen erforderligt material skall av vartdera landet ställas

till förfogande.

I punkten 8) föreskrives, att de båda ländernas veterinära bestämmelser

icke beröras av överenskommelsen.

Överenskommelsens giltighetstid är enligt punkt 9) begränsad till utgången

av mars månad 1939. Efter denna tidpunkt skola bidrag enligt överenskommelsen

snarast möjligt regleras.

över förslaget till avtal hava efter remiss yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

lantbruksstyrelsen och statskontoret, vilka samtliga lämnat förslaget

utan erinran.

Vidkommande frågans statsfinansiella och anslagstekniska konsekvenser

har statskontoret anfört följande.

Huruvida och med vilket belopp Sverige — därest den föreslagna överenskommelsen

träffas —■ kan bliva bidragsskyldigt till Danmark, blir givetvis

beroende på den kommande utvecklingen och kan nu icke överblickas. Då

mul- och klövsjukeepizooti för närvarande pågår i Danmark, lärer man

emellertid böra räkna med att Sverige på grund av överenskommelsen får

under nästkommande budgetår vidkännas en utgift motsvarande högst 500,000

kronor eller -— under de i punkt 6) andra stycket angivna förutsättningar —

högst 1 miljon kronor i danskt mynt. Medel för ändamålet torde böra äskas

av riksdagen.

Statskontoret vill erinra örn, att förekommande ersättningar för kreatur,

som på grund av mul- och klövsjuka kunna komma att nedslaktas i Sverige,

äro avsedda att bestridas från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

övriga utgifter. Enligt statskontorets mening borde detta anslag

lämpligen anlitas jämväl för här förväntade utgifter. Anslaget har emellertid

för nästa budgetår redan beviljats av riksdagen (se riksdagens skr. nr 9),

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

5

därvid anslagsbeloppet bestämts till allenast 100,000 kronor. Vid sådant förhållande

torde Kungl. Maj:t böra för ändamålet hos riksdagen äska ett särskilt

anslag under nionde huvudtiteln. Anslaget, vilket torde böra givas

förslagsanslags karaktär, synes böra upptagas med lägst 500,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att under senare delen av nästlidet Departement*- år mul- och klövsjuka utbrutit i Danmark och att under sistförflutna tre 0Ä4/aBmånader

ett flertal fall därstädes förekommit. Även om man genom snabba

och rigorösa föranstaltningar hittills lyckats begränsa epizootiens fortsatta

utbredning, föreligger dock särskilt inför den nu förestående varmare årstiden

med dess livligare förbindelser mellan länderna ökad fara för vidare

spridning. Det är under sådana omständigheter synnerligen angeläget, att

liksom hittills effektiva åtgärder till sjukdomens bekämpande vidtagas. Framför

allt är det i sådant avseende önskvärt, att — trots därmed ofrånkomligen

förbundna dryga kostnader — nedslaktningsmetoden alltjämt hålles vid

makt. Att så sker måste med hänsyn till risken av smittans överförande till

Sverige anses såsom ett gemensamt intresse för Sverige och Danmark. Det

synes mig för den skull naturligt, att under vissa villkor och betingelser man

från svensk sida lämnar Danmark ekonomiskt stöd vid det fortsatta bekämpandet

av farsoten.

Det är från nu angivna utgångspunkter som de förhandlingar upptagits,

vilka lett till här återgivna förslag till överenskommelse angående svenskdanskt

samarbete på förevarande område. Överenskommelsen tager närmast

sikte på den föreliggande situationen men har i sin utformning erhållit

en fullt ömsesidig karaktär. Förslaget, som lämnats utan erinran av de

hörda myndigheterna, synes mig lämpligt avvägt.

Enligt förslaget till överenskommelse skall bidragsskyldigheten avse allenast

utgivna ersättningar för slaktade kreatur, däremot ej andra kostnader

för mul- och klövsjukans bekämpande, såsom utgifter för desinfektion och

serumbehandling. Såsom ovan nämnts uppskattas storleken av de hittillsvarande

slaktersättningarna i Danmark till omkring 800,000 kronor netto.

För dessa kostnader skall Danmark självt helt svara. Den därefter inträdande

bidragsskyldigheten har avvägts på sådant sätt, att, när slaktersättningarna

totalt uppgå till 2,000,000 kronor, Danmark skall självt stå för tre fjärdedelar

eller 1,500,000 kronor och Sverige för en fjärdedel eller 500,000 kronor.

Vid en total slaktersättningskostnad av 3,000,000 kronor utgör Danmarks

andel 2,000,000 kronor och Sveriges 1,000,000 kronor. Därutöver kan Sveriges

bidrag icke stiga. Intill dess nyss berörda totala slaktersättningsbelopp av

2,000,000 kronor netto blivit nått, är Danmark förpliktat att fortsätta med

nedslaktningen, såvida annan överenskommelse med Sverige ej träffas. Därefter

blir nedslaktningsmetodens fortsatta upprätthållande beroende på särskilda

förhandlingar mellan de båda regeringarna. Samtliga i det föregående

angivna siffror avse danskt mynt.

överenskommelsens giltighetstid har begränsats till utgången av mars

1939. Därest verkningarna av överenskommelsen visa sig motsvara vad man

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

nu synes hava anledning att hoppas, torde i god tid före giltighetstidens utlöpande

överenskommelsens förnyande böra tagas under övervägande.

På sätt statskontoret framhållit i sitt i ärendet avgivna yttrande, kan det

svenska bidraget beräknas komma att uppgå till högst 500,000 eller, under

vissa förutsättningar, högst 1,000,000 danska kronor. För att bereda medel

till denna utgift torde ett särskilt anslag lill Bidrag till bekämpande av moloch

klövsjukan i Danmark böra uppföras under nionde huvudtiteln. Anslaget,

vilket bör givas förslagsanslags karaktär, synes böra upptagas med ett

belopp motsvarande ungefärlig maximibelastning eller 850,000 kronor.

Jämlikt § 54 riksdagsordningen torde proposition i ärendet kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tiden gått till ända.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran att frågan

om den föreslagna överenskommelsens slutliga godkännande och undertecknande

torde böra upptagas först sedan riksdagen beviljat de för överenskommelsens

fullföljande erforderliga medlen, hemställer föredragande departementschefen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till bekämpande av mul- och klövsjukan i

Danmark för budgetåret 1938/1939 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 850,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

s. 7 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

7

Bilaga.

Förslag

till

överenskommelse angående svensk-danskt samarbete för

bekämpande av mul- och klövsjukan.1

Mellan svenska och danska regeringarna har följande överenskommelse

träffats:

1) Enighet råder därom, att genomförandet av de mest effektiva åtgärder

till förhindrande av mul- och klövsjukesmittans utbredning, när sjukdomen

konstateras i ett av de två länderna, är av väsentligt och ömsesidigt intresse

för bägge länderna.

2) Såsom det mest effektiva tillvägagångssättet anses nedslaktning av alla

klövbärande djur i de angripna besättningarna och nedgrävning på stället

av alla djuren eller — när tillräckligt betryggande anordningar kunna träffas

— siaktning på ett närliggande slakthus av de ännu icke angripna djuren.

I samband med nedslaktningen vidtagas författningsenligt föreskrivna

avspärmingsåtgärder av vederbörande distrikt och desinfektion av den smittade

egendomen. Har klövbärande djur från annan egendom varit i smittfarlig

beröring med den slaktade besättningen, bör sådant djur likaledes

slaktas och desinfektion företagas på egendomen i erforderlig utsträckning.

Dessutom bör profylaktisk seruminjektion företagas å besättningar, som varit

utsatta för smitta från den angripna besättningen, därest icke förflutit

mer än ett fåtal dagar efter det att den smittfarliga förbindelsen ägt rum.

Örn för en period, då nedslaktning av smittade besättningar eljest företages,

undantag från nedslaktning i enlighet med vad under punkt 3) sägs medgives

för viss besättning, skola strängast möjliga avspärmingsåtgärder vidtagas

intill dess desinfektion på egendomen utförts. Detta sista gäller också

om nedslaktning endast delvis företages av den orsaken, att huvudparten

av besättningens klövbärande djur redan varit sjuk under loppet av det

sista året.

3) Då fall av mul- och klövsjuka uppträder i ettdera av de två länderna,

är det andra landet förpliktat att på sätt nedan sägs bidraga till utgifterna

för sjukdomens bekämpande.

Förutsättning för dylikt bidrag skall vara att under punkt 2) här ovan

nämnda föranstaltningar omedelbart igångsättas och oavbrutet upprätthållas

samt att nedslaktning tillämpas i hela det smittade landet med undantag

dock för sådana besättningar, beträffande vilka särskild överenskommelse

träffas mellan de i punkt 7) omförmälda kommissionerna. Efter överenskommelse

mellan de båda ländernas regeringar må ändring i nämnda föranstaltningar

kunna ske, där det epizootologiska läget det påfordrar.

4) Den i punkt 3) angivna bidragsskyldigheten avser endast av statsmedel

utgående ersättningar för inlösen av nedslaktade djur (slaktersättningar),

däremot icke kostnader för djurens nedslaktning och nedgrävning och ej

1 Förslaget föreligger även i dansk text, som här uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

heller kostnader för desinfektion och serumbehandling, veterinärers resor

eller andra utgifter för sjukdomens bekämpande.

5) Bidragsskyldigheten inträder, då slaktersättningarna överstiga åttahundratusen

danska kronor. Bidraget utgår med belopp, motsvarande 40

procent av vad som i slaktersättningar överskjuter nämnda summa intill en

sammanlagd slaktersättningskostnad av en miljon åttahundratusen danska

kronor samt därefter med 50 procent.

Skulle under bidragstiden mul- och klövsjuka uppträda jämväl i det bidragsgivande

landet, skall — sedan slaktersättningarna därstädes uppnått

ett belopp av åttahundratusen danska kronor — å det upplöpande bidragsbeloppet

avräknas ett belopp, motsvarande 40 respektive 50 procent av de

slaktersättningar, som utgå i det bidragsgivande landet.

Vid bidragsberäkning i enlighet med vad ovan sägs skall från slaktersättningarna

avdragas försäljningsvärdet av tillgodogjorda djurdelar.

6) Den totala bidragssumman från det ena landet till det andra begränsas

till högst femhundratusen danska kronor. Intill dess detta maximum är

nått, är det bidragsmottagande landet förpliktat att, därest icke mellan de

båda ländernas regeringar annan överenskommelse träffas, fullfölja tillämpningen

av nedslaktningsmetoden.

Såframt de båda ländernas regeringar vid den tidpunkt, då nämnda bidragsmaximum

har uppnåtts, äro eniga örn att alltjämt fortsätta med nedslagning,

kan den totala bidragssumman höjas till en miljon danska kronor.

7) Regeringen i vartdera av de fördragsslutande länderna nedsätter en

sakkunnig kommission att, under inbördes samverkan kommissionerna emellan,

biträda i frågor, som avse tillämpningen av denna överenskommelse

samt kontrollen av med bidragsutbetalningarna sammanhängande förhållanden.

Allt för kontrollens utövande erforderligt material skall av vartdera

landet ställas till förfogande.

8) De två ländernas veterinära bestämmelser beröras icke av denna överenskommelse.

9) Ifrågavarande överenskommelse, som omedelbart trader i kraft, galler

intill utgången av mars månad 1939.

Bidrag, som i överenskommelsen avses, regleras snarast möjligt etter utgången

av nämnda månad, varvid, därest fråga uppkommer om omräkning

av svenskt mynt till danskt, sadan omräkning skall ske. efter Sveriges riksbanks

avista säljkurs a danska kronor a sista noteringsdagen i samma

månad.

Till bekräftelse härav hava undertecknade, därtill behörigen befullmäktigade,

underskrivit denna överenskommelse i två exemplar och försett densamma

med sina sigill;

Som skedde i Stockholm den

387999. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:376 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överenskommelse örn svensk-danskt samarbete för bekämpande av muloch klövsjukcm. a1 i texten
  2. JoU 1938:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överenskommelse örn svensk-danskt samarbete för bekämpande av muloch klövsjukan. s. 4 i texten