Sök i Ratio Lex

Angående ändrad förlägg ning splats för Värmlands flygflottilj m. m

1938-05-06 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:314, Angående ändrad förlägg ning splats för Värmlands flygflottilj m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 314.

1

Xr 314.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad

förlägg ning splats för Värmlands flygflottilj m. m.;

given Stockholms slott den 6 maj 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 maj 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall en av de till nyuppsättning beslutade

flygflottiljerna, nämligen andra lätta bombflottiljen, jämte den i flottiljen ingående

underofficersskolan förläggas till Karlstad. I särskilda utskottets vid

nämnda års riksdag i denna del av riksdagen utan erinran lämnade utlåtande

nr 1 anfördes emellertid, att då det icke kunde överblickas, huruvida en framtida

förändring av flygfältsförhållandena m. m. kunde komma att berättiga

till en omplacering av flygförbanden, utskottet ville förorda, att frågan örn

de olika förbandens m. m. förläggning hölles öppen. Kungl. Majit borde sålunda

på förslag av chefen för flygvapnet framdeles kunna verkställa eventuellt

påkallad omplacering av förband m. m. till de olika förläggningsplatserna.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 3 1 4 . 971 88 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 314.

Genom beslut den 29 augusti 1936 har Kungl. Majit förordnat, bland annat,

att andra lätta bombflottiljen skall benämnas Värmlands flygflottilj (F7).

Denna flygflottilj avses skola uppsättas från och med budgetåret 1940/1941.

Vad beträffar kostnaderna för de för Värmlands flygflottilj erforderliga

byggnaderna m. m. hava dessa av 1936 års riksdags särskilda utskott angivits

på följande sätt:

Iståndsättnings- och örn ändringsarbeten.

Inredning av befintliga stallar till garage ..................... kronor 15,000: —

Nybyggnadsarbeten.

Hangarbyggnader för tre divisioner, vardera å 1,500 m2

å kronor 80: —...................................................... » 360,000: —

Uppställningsplan framför hangarerna ........................ » 90,000: —

Verkstadsbyggnad med monteringshall ........................ » 150,000: —

Elektrifiering av hangarer och verkstadsbyggnad m. m. ... » 50,000: —-

Vatten- och avloppsledningar för verkstadsbyggnaden ... » 50,000: —

Bombförråd ............................................................ » 20,000: —

Drivmedelsanläggning ............................................. » 25,000: —

Flygpl^sbelysning jämte transformatoranläggning och

anordningar för radioinstallation ........................... » 210,000: —

Flygfältsarbeten (enligt av stadsingenjörskontoret i Karlstad

verkställda beräkningar) ................................. » 500,000:_

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter, cirka

5 procent å kronor 1,380,000: — .............................. » 70,000: —

Summa kronor 1,540,000: —-

Från chefens för flygvapnet och flygförvaltningens sida har på senare

tid med styrka gjorts gällande, att beslutet om att förlägga en flygflottilj till

Karlstad vore ur olika synpunkter mindre lämpligt och i varje fall omöjligt

att genomföra inom den av riksdagen i sådant hänseende angivna kostnadsramen.

Sålunda anmälde fly g förvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti

1937 angående utgifter till vissa engångskostnader för flygvapnets byggnader

för budgetåret 1938/1939, att beträffande Värmlands flygflottilj vid flygstaben

och flygförvaltningen undersökningar påginge rörande vissa nya förhållanden,

som inträtt sedan den tidpunkt, då försvarskommissionen förordade

Karlstad som förläggningsort.

Vidare inkommo chefen för flygvapnet och flygförvaltningen genom skrivelse

den 2 oktober 1937 med framställning örn utredning rörande Karlstadsflottiljens

förläggningsförhållanden. I nämnda skrivelse påpekades till en

början, att under det att 1930 års försvarskommission i sitt betänkande liksom

ock Kungl. Majit i försvarspropositionen till 1936 års riksdag föreslagit,

att vid förläggandet av en flygflottilj till Karlstad Värmlands regemente

skulle indragas, riksdagen i försvarsbeslutet bestämt, att Värmlands regemente

skulle bibehållas i form av Värmlands fältjägarkår och förläggas till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. 3

sammans med flottiljen till regementets nuvarande etablissement. I skrivelsen

anfördes ytterligare bland annat följande:

I försvarskommissionens och sedermera riksdagens beräkningar hava

inga kostnader upptagits för förvärv av för flygfält erforderliga markområden.

Detta har, enligt vad som inhämtats, sin grund uti att representanter för

Karlstad stad år 1935 för försvarskommissionens representanter under hand

erbjödo sig att utan ersättning ställa till kronans förfogande ett för flygfält

lämpligt område. — — — Sammanlagda kostnaden för markförvärv, för

vilket ändamål försvarskommissionen ej ansett sig hava anledning beräkna

några som helst kostnader, uppgår till ■— -- 405,000 kronor.

I försvarskommissionens och sedermera riksdagens kostnadsberäkningar

för F 7 upptogs en summa av 500,000 kronor för iordningställande av flygfält

i Karlstad. Enligt FK del 1Y, sid 225, hade av stadsingenjörskontoret

i Karlstad lämnats uppgift örn att för fältets iordningställande erfordrades

detta belopp. -—- Vid av chefen för flygvapnet i maj månad 1937 på

platsen verkställda undersökningar har det emellertid visat sig, att flygfältets

iordningställande kommer att draga väsentligt större kostnader. Dessa

kunna således beräknas uppgå till 1,637,000 kronor, eller 1,137,000 kronor

mer än vad i riksdagsbeslutet finnes angivet. Från myndigheterna i Karlstad

har den 30 april 1937 på förfrågan uppgivits, att stadsingenjören, som lämnat

ifrågavarande uppgift, numera är död och att några anteckningar rörande

av denne verkställda kostnadsberäkningar icke kunnat återfinnas. Under angivna

förhållanden är det icke möjligt att söka en förklaring till ovannämnda

starkt skiljaktiga beräkningar rörande kostnaderna för iordningställande av

ett flygfält i Karlstad. Närmast till hands synes dock vara att förklara saken

så, att stadsingenjören beräknat det vara tillfyllest att dränera och planera

endast mindre delar av hela det ifrågavarande området och beräknat kostnaderna

från denna utgångspunkt.

I det föregående har redogjorts för vissa förhållanden, som medfört, att

kostnaderna för F 7 förläggning till Karlstad måste komma att högst väsentligt

överstiga de av 1936 års riksdag beräknade. Såsom av bifogad översikt

över kostnaderna för F 7 förläggning enligt olika alternativ närmare framgår,

belöpa sig de av riksdagen beräknade kostnaderna till 1,540,000 kronor.

Med hänsyn till de i det föregående berörda förhållandena komma kostnaderna

-— med utgångspunkt från 1935—1936 års prisnivå — att stiga till

omkring 3,812,000 kronor. —--F 7 förläggning i Karlstad blir särskilt

dyrbar därigenom, att till kostnaderna för ett avsevärt antal nya byggnader

komma betydande kostnader även för att erhålla ett flygfält.

Till ovan berörda omständigheter av ekonomisk art, som synas göra en

omprövning av frågan om F 7 förläggning erforderlig, komma emellertid även

andra förhållanden, som måste beaktas. Sedan 1935 har järnvägen Karlstad—

Kil, som löper i omedelbar anslutning till flygfältsområdets östra begränsningslinje,

elektrifierats. Därmed har områdets användbarhet såsom permanent

militärt flygfält försämrats. Fältets dimensioner kunna visserligen i och

för sig alltjämt anses i huvudsak motsvara de fordringar, som måste ställas på

militära flygfält, men fältets utnyttjande, som redan förut inskränkts genom

besvärande masker (skogklädd höjdsträckning i nordväst och norr, bebyggelse

i sydost, söder och sydväst), har genom järnvägens elektrifiering ytterligare

försvårats. Flygfältet kan numera vidare — på grund av järnvägens elektrifiering

i öster och ökad bebyggelse i söder — sägas praktiskt taget helt sakna

utvecklingsmöjligheter.

Såsom sammanfattning av vad i det föregående anförts, få chefen för flyg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 314.

vapnet och flygförvaltningen framhålla, att F 7 förläggning till Karlstad

måste komma att medföra betydligt högre kostnader än vad riksdagen beräknat

samt att flygflottiljen, trots dessa merkostnader, kommer att erhålla en förläggning,

som är förenad med stora olägenheter. Flygfältet, som redan från

början är otillräckligt med hänsyn till omgivande hinder, saknar utvecklingsmöjligheter

och är dessutom av mindre god beskaffenhet.

Flygmyndigheternas skrivelse den 2 oktober 1937 utmynnade i en hemställan

örn bemyndigande för dem att i samråd med chefen för försvarsstaben

samt, i vad avsåge förläggningsförhållandena i Karlstad, med chefen för armén

verkställa fullständig utredning rörande eventuell förläggning av Värmlands

flygflottilj till annan plats än Karlstad.

Det begärda bemyndigandet lämnades av Kungl. Majit genom beslut den

15 oktober 1937.

I anledning av det nyssnämnda bemyndigandet hava chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen med underdånig skrivelse den 3 mars 1938 inkommit

med utredning rörande Värmlands flygflottiljs förläggning jämte av utredningen

betingade förslag.

Beträffande de allmänna synpunkterna på valet av fredsförläggningsort för

ett flygförband hava flygmyndigheterna i skrivelsen anfört bland annat följande:
För

att erhålla klara utgångspunkter för bedömande av olika tänkbara

platsers lämplighet för förläggning av ett flygförband av flottiljs styrka hade

inom flygstaben verkställts utredning angående de faktorer av skilda slag, till

vilka hänsyn måste tagas vid val av fredsförläggningsorter för flygförband.

Ett dylikt allsidigt klarläggande hade med hänsyn till frågans stora vikt synts

nödvändigt. Valet av fredsförläggning komme nämligen att långt in i framtiden

i hög grad inverka på ett flygförbands övnings- och utbildningsmöjligheter

och därmed också på dess beredskap och krigsduglighet överhuvudtaget.

Ett mindre lämpligt val skulle vidare kunna leda till beklagliga konsekvenser

ur flygsäkerhetssynpunkt. Betydelsen härav framträdde med särskild skärpa,

när man betänkte, att det med all sannolikhet skulle ställa sig mycket svårt —

av ekonomiska skäl kanske omöjligt — att framdeles ändra ett missgrepp vid

val av förläggningsplats.

De vid undersökningen framkomna allmänna synpunkterna på val av fredsförläggningsort

för flygförband kunde sammanfattas sålunda:

a) Det geografiska läget bör för ett bombförband vara strategiskt undandraget.

Örten bör vid krigstillfälle beräknas bliva luftvärnsskyddad.

b) Flygfältets minimistorlek bör vara 1,000 X 1,000 meter med goda utvecklingsmöjligheter

i åtminstone två riktningar, vilka böra vara vinkelräta mot

varandra. Markbeskaffenheten bör under alla årstider medgiva belastningen

av tunga flygförband under hög flygfrekvens.

c) Flygfältets närmaste omgivning bör inom 3,000 meter från fältgränsen

vara fritt från höga hinder i flera skilda riktningar. Ur synpunkten av riskerna

i samband med start och landning bör flygplatsen ligga på något avstånd

(minst 3 kilometer) från större, tättbebyggt samhälle.

d) Det kringliggande landskapet bör dels vara öppet (medgiva god tillgång

på landningsmöjligheter), dels erbjuda god målterräng för bombfällning och

skjutning helst över fritt vatten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 314. 5

e) Läget bör vara tämligen avlägset från större civila flygplatser och luftfartsleder.

f) Dimfrekvensen bör icke vara hög.

g) Förefintligheten av goda civila undervisningsanstalter ävensom flygvetenskapliga

och flygindustriella anläggningar i flygplatsens närhet är en

fördel.

h) Därest vid val av plats väsentlig hänsyn skall tagas till ekonomiska förhållanden

är det till stor fördel örn ett fullt iordningställt flygfält finnes till

disposition.

i) För de enskilda befattningshavarna är det önskvärt att hava tillgång på

platsen till skolor för barnen samt att hava möjlighet att erhålla bostäder i den

fria marknaden i flygförläggningens närhet.

I fråga örn de olika alternativ, som kunde vara tänkbara för förläggning av

den här ifrågavarande flygflottiljen, hava flygmyndigheterna i sin skrivelse

meddelat, att chefen för försvarsstaben i ärendet verkställt en utredning

angående de strategiska synpunkterna på denna fråga. Av utredningen, vilken

med särskild skrivelse den 5 januari 1938 tillställts chefen för flygvapnet, hade

framgått, bland annat, att förläggningsplatsen av vissa strategiska skäl borde

väljas inom området mellan Hjälmaren, Vättern och Vänern samt norr (nordost)

örn sistnämnda sjö. Därest det ur andra synpunkter skulle anses lämpligt

att förlägga flottiljen sydväst eller söder örn nämnda område, men nära

Vänern, hade chefen för försvarsstaben icke velat motsätta sig detta. I så fall

borde emellertid väljas en så östligt belägen plats, som omständigheterna

medgåve.

Inom de sålunda av chefen för försvarsstaben såsom lämpliga eller godtagbara

angivna områdena hade — förutom Karlstadsförläggningen — åtskilliga

alternativa förläggningsplatser gjorts till föremål för överväganden. Vissa av

dessa platser hade av olika orsaker genast kunnat utmönstras såsom icke

lämpliga. De områden, som närmast kunde komma i fråga, vore enligt flygmyndigheternas

mening främst Närkesslätten söder örn Örebro samt Västgötaslätten.

Med hänsyn till bland annat kravet på lämplig bomb- och skjutterräng

framträdde härvid vissa delar av Västgötaslättens intill södra Vänernstranden

belägna delar såsom särskilt lämpliga. På grund av dessa överväganden hade

flygmyndigheterna ansett sig böra inrikta utredningsarbetet rörande förläggningsplats

för F 7 på följande platser och områden, nämligen: 1) Karlstad,

2) Karlskoga, 3) örebro, 4) Trollhättan och 5) södra Vänernstranden mellan

Lidköping och blädeberg.

Vad först beträffar förutsättningarna för att •— i enlighet med försvarsbeslutet

— förlägga flygflottiljen i fråga till Karlstad hava flygmyndigheterna

i sin skrivelse anfört följande:

Karlstad är ur luftstrategisk synpunkt en lämplig plats för förläggning av

bombförband. Befintligheten av andra militärt betydelsefulla mål på samma

plats (infanterietablissement och vad därtill hörer ävensom broarna över Klarälven)

kan knappast betraktas såsom ett skäl mot en förläggning av flygförband

till Karlstad.

Det till flygfält avsedda området ligner vid stadens nordvästra utkant och

är tillräckligt för anordnandet av ett flygfält av storleken omkring 1,000 X

1,000 meter. Möjligheten att för flygning utnyttja hela fältet inskränkes dock

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

genom dc betydande hinder, som på de flesta sidor äro belägna omedelbart

invid fältgränsen (se nedan). Vidare erfordras mycket omfattande dräneringsoch

planeringsarbeten för områdets iordningställande och det är starkt tvivel

underkastat, örn flygfältet någonsin kan bliva fullt användbart. Marken består

av mossjord, tämligen sumpig, och markytan ligger obetydligt över Klarälvens

och Vänerns nivå. Enligt erhållna uppgifter bruka stora delar av fältet vissa

tider av året stå under vatten på grund av översvämningar. Kisk föreligger

därför att marken — särskilt under vissa tider av året -— ej kommer att kunna

motstå belastning av tunga flygplan.

Flygfältsområdet begränsas i norr och väster av sammanhängande skogsklädda

bergssträckningar av delvis ansenlig höjd. Längs områdets hela östra

sida löper den numera elektrifierade järnvägen Karlstad—Kil; omkring 300

meter öster därom ligga på en höjdsträckning Värmlands regementes kaserner

(byggnader i fyra våningar). I söder gränsar flygfältsområdet till stadens

utkanter med numera i stort sett sammanhängande bebyggelse, i allmänhet

1-våningshus med flaggstänger m. m. Längs hälften av fältets södra begränsningslinje

löper vidare järnvägen till Skoghall. Denna är ännu icke elektrifierad

och beslut därom förelåg ännu icke den 13 december 1937. Förberedelser

härför äro dock vidtagna. Utanför flygfältsområdets sydvästra hörn

är terrängen ännu i huvudsak öppen.

Anförda förhållanden giva vid handen, att det avsedda flygfältet på intet

sätt motsvarar de krav på hinderfrihet runt flygfält, som numera måste uppställas.

Militär flygning i större förband, i dålig sikt (dimma) och mörker

skulle komma att medföra betydande risker för flygvapnets personal och

materiel liksom för den söder örn fältet boende befolkningen. Liknande allvarliga

risker uppstå även, då flygplanen, särskilt örn de äro lastade med bomber,

under vissa vindförhållanden tvingas att omedelbart efter starten passera in

över stadens tätt bebyggda delar. En framtida utvidgning av flygfältet kan

betraktas såsom omöjlig.

Trakten omkring Karlstad är ur vissa synpunkter lämplig för ett flygförbands

övningar. Skjut- och bombfällningsövningar torde således med fördel

kunna äga rum över Vänern. Ur synpunkten av möjlighet till ombaseringar

och övningar däri ävensom i fråga örn nödlandningsmöjligheter är landskapet

däremot föga ändamålsenligt. I stort sett saknas nämligen landningsmöjligheter

annat än inom vissa mindre områden längs Vänernstranden.

Vad angår den civila flygverksamheten framgår av en skrivelse från drätselkammaren

den 14 februari 1938, att staden räknar med att den reguljära

trafikflygningen framdeles skall dragas till staden och att — därest civilflygning

icke kan medgivas eller icke låter sig ordna på ett ur civilflygets synpunkt

godtagbart sätt på det militära flygfältet — staden har för avsikt att

anordna ett civilt flygfält vid Sjövik, d. v. s. omkring 3 å 4 kilometer söder

örn det militära flygfältet.

Att direkta anspråk på det militära flygfältet för civil flygverksamhet icke

föreligga är i och för sig av största betydelse. Fördelen därav blir emellertid

illusorisk genom att luftfartsleden Stockholm—Oslo under alla förhållanden

torde komma att förläggas över Karlstad, där då också en s. k. fakultativ

civil landningsplats torde komma att anläggas.

Önskvärdheten att i närheten av ett flygförband hava tillgång till goda

civila undervisningsanstalter kan väl tillgodoses vid en förläggning till

Karlstad.

De klimatologiska förhållandena i Karlstad kunna ur flygsynpunkt betraktas

såsom godtagbara.

Vad personalens intressen angår utgör Karlstad i fråga örn såväl skol- som

bostadsförhållanden m. m. en fördelaktig och lämplig förläggningsort.

De ekonomiska förhållandena sammanhänga dels med behovet av nybygg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ti proposition nr 314.

7

nader för själva förläggningens ordnande, dels med kostnaderna för flygfältets

anordnande.

Vad först angår behovet av nybyggnader kunna enligt den av chefen för

armén verkställda utredningen följande lokaler avstås i I 22 etablissement:

en batalj onskasern;

vissa förrådsutrymmen; dessa bliva dock otillräckliga för flottiljens behov;

fem expeditionsrum, varav 3 stycken dock mycket små (8 kvadratmeter);

en byggnad för underofficersbostäder, under vissa förutsättningar.

Därutöver kunna enligt utredningen befintliga ekonomiutrymmen utnyttjas

gemensamt av infanteriförbandet och flygflottiljen. Vissa nybyggnader

för mässlokaler för manskap bliva dock erforderliga.

Med utgångspunkt från anförda förhållanden bliva följande nybyggnader

för F 7 erforderliga (å-priserna äro beräknade efter 1934—1935 års prisnivå,

d. v. s. i huvudsaklig överensstämmelse med försvarskommissionens av 1936

års riksdag sedermera godtagna värden):

Kanslihus ............................................................... kronor 150,000: —

Skolsalsbyggnad ...................................................... » 100,000: —

Mässbyggnad för manskap ....................................... » 60,000: —

Intendenturförråd ................................................... » 60,000: —

Vapenverkstad med förråd samt fallskärms- och flyg
materielförråd

...................................................... » 100,000: —

Hangarbyggnader för tre divisioner samt uppställningsplats

framför hangarerna ....................................... » 550,000: —

Verkstadsbyggnad med monteringshall ........................ » 210,000: —

Drivmedelsanläggningar, 2 stycken ........................... » 45,000: -—

Garagebyggnad jämte verkstad och förrådsutrymmen ... » 55,000: —

Flygplatsbelysning jämte transformator ..................... » 215,000: —

Elektrifiering samt vattenledningar och avloppsledningar » 175,000: —

Bombförråd ............................................................ » 20,000: —

Summa kronor 1,740,000: —

Beträffande flygfältets anordnande jämte därmed sammanhängande frågor

hava förhandlingar ägt rum med drätselkammaren i Karlstad. Resultatet av

dessa förhandlingar kan sammanfattas sålunda: Staden erbjuder sig att till

kronans förfogande kostnadsfritt ställa i stadens ägo befintligt, för det militära

flygfältet erforderligt område. Därjämte vill staden ställa vissa enskilda

personer tillhöriga områden (i anslutning till flygfältsområdet) till kronans

kostnadsfria förfogande, men förklarar sig icke vilja ikläda sig kostnader för

inlösen av de byggnader, som finnas uppförda på ifrågavarande område.

Enligt skrivelsen äro dessa byggnader approximativt taxerade till sammanlagt

65,000 kronor. Staden är vidare villig att underhålla och i vissa fall förbättra

befintliga tillfartsvägar men vill icke bidraga till erforderliga nyanläggningar.

Slutligen är staden villig framdraga vatten-, avlopps- och gasledningar

till flygfältets gräns; ledningar för elektrisk energi framdragas så,

att flygfältets behov av energi kan tillfredsställande tillgodoses.

Med utgångspunkt från anförda erbjudanden bliva följande kostnader för

flygfältets anordnande m. m. ofrånkomliga:

Flygfältsarbeten ...................................................... kronor 1,615,000: —

Inköp av vissa å »flygfältet» i enskild ägo varande byggnader

.................................................................. » 65,000: —-

Vägarbeten ............................................................ » 22,000: —

Viadukt över järnvägen mellan etablissementet och flygfältet

.................................................................. » 68,000: —

Ersättning till arrendatorer, uppskattat ........................ » 5,000: —

Summa kronor 1,775,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

Kostnaderna för F 7 förläggning till Karlstad kunna sålunda nied utgångspunkt

från 1934—1935 års prisnivå beräknas till:

För byggnader m. m................................................. kronor 1,740,000: —

Administrationskostnader:

6 procent å kronor 1,670,000 ................................. » 100,200: —

För flygfältet m. m................................................. » 1,775,000: —

Summa kronor 3,615,200: —

Jämfört med 1936 års riksdagsbeslut innebär detta en kostnadsökning med

2,075,200, varav för byggnader m. m. 800,200 kronor och för flygfältet m. m.

1,275,000 kronor.

Anledningarna till denna betydande kostnadsökning hava berörts i chefens

för flygvapnet och flygförvaltningens underdåniga skrivelse den 2 oktober

1937. Främst torde dessa sammanhänga med att beslutet av 1936 års riksdag

att bibehålla I 22 icke torde hava föregåtts av någon närmare undersökning

av infanterietablissementets tillräcklighet för såväl I 22 som F 7, samt vidare

—- vad flygfältet beträffar -—- med ofullständiga beräkningar rörande erforderliga

flygfältsarbeten i förening med de numera väsentligt ökade kraven

på storlek och markbeskaffenhet av det område, som måste iordningställas

till flygfält.

Ett bedömande av Karlstads lämplighet såsom förläggningsort för en

flygflottilj kan sammanfattas sålunda:

Platsen är lämplig ur följande synpunkter: det strategiska läget, undervisningsanstalter,

klimatet samt bomb- och skjutterräng.

Mot dessa fördelar stå emellertid allvarliga olägenheter. Det avsedda

flygfältet saknar helt utvecklingsmöjligheter. Fältets användbarhet är vidare

tvivelaktig på grund av markbeskaffenheten och risken för översvämningar.

Det är icke uteslutet att flygfältet, en gång iordningställt, kan komma att visa

sig praktiskt taget oanvändbart, därest icke ytterligare mycket betydande kostnader

nedläggas på detsamma. De i stort sett runt hela fältet befintliga

hindren innebära uppenbara risker för allvarliga olyckor vid militär flygning

Det kan av ekonomiska skäl betraktas såsom omöjligt att avlägsna dessa

hinder.

Trakten omkring Karlstad försvårar ett flygförbands utspridning vid krigstillfälle

och motsvarande övningar i fred och medgiver få möjligheter att undvika

svåra haverier vid nödlandningar.

Därest det militära flygfältet skulle upplåtas för den civila lufttrafiken,

skulle därmed följa betydande olägenheter.

Kostnaderna för en förläggning till Karlstad bliva betydande. De kunna

vad flygfältet beträffar icke ens exakt beräknas.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen hysa i följd av anförda förhållanden

den uppfattningen, att en förläggning av F 7 till Karlstad skulle

utgöra en olämplig, riskabel och därtill kostsam lösning, vars konsekvenser

med hänsyn till flygsäkerheten och i kostnadshänseende icke ens kunna överblickas.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen anse sig icke kunna

taga ansvaret för en sådan lösning. I

I fråga örn Karlskoga hava flygmyndigheterna anfört, att flygfält för närvarande

icke funnes där. Lämpligt område för flygfälts anordnande funnes

emellertid omkring 2 kilometer nordväst örn Karlskoga station. Kommunalfullmäktige

i Karlskoga hade erbjudit sig icke blott att till kronans disposition

och nyttjanderätt överlämna det ifrågavarande området utan jämväl att

iordningställa flygfält därstädes till en storlek av 1,000 X 1,000 meter samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 314.

att anlägga och underhålla vissa för flottiljen erforderliga vägar ävensom

vatten-, avlopps- och elektriska ledningar m. m.

Under dessa förutsättningar inskränkte sig kostnaderna för flottiljens förläggning

till Karlskoga i stort sett till kostnaderna för uppförande av de till

etablissementet hörande byggnaderna. Därjämte syntes det dock vara nödvändigt

att räkna med tjänstebostäder för delar av den icke kasernerade

personalen. Med utgångspunkt från 1934—1935 års prisnivå och i överensstämmelse

med försvarskommissionens av 1936 års riksdag sedermera godtagna

beräkningar kunde kostnaderna för flottiljens förläggning till Karlskoga

enligt närmare specifikation beräknas till 3,850,000 kronor.

Sammanfattningsvis hava chefen för flygvapnet och flygförvaltningen beträffande

Karlskogas lämplighet för förläggning av en flygflottilj anfört

följande:

Platsen är lämplig ur följande synpunkter: det strategiska läget, flygfältets

storlek, beskaffenhet och relativa hinderfrihet, frånvaron av civil reguljär

flygning, klimatet samt den tillgång som Bofors i tekniskt hänseende innebär.

Ur ekonomisk synpunkt innebär samhällets erbjudanden, att flottiljen kan

erhålla ett gott flygfält och ett ändamålsenligt etablissement under för staten

mycket gynnsamma villkor.

Mot dessa fördelar stå följande olägenheter. Flygfältets utvecklingsmöjligheter

äro begränsade och osäkra. Det omgivande landskapet är ur flera, synpunkter

olämpligt för flygövningars bedrivande och innebär vissa risker.

Särskilt utgör fältets belägenhet på kort avstånd från Bofors artilleriskjutfält

faror för flygsäkerheten särskilt vid flygning i moln eller dålig sikt. Vissa

svårigheter föreligga sannolikt att erhålla rutinerad civil lärarpersonal. Ur

den enskildes synpunkt äro skol- och bostadsförhållandena mindre gynnsamma.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen hysa i följd av anförda förhållanden

den uppfattningen, att en förläggning av F 7 till Karlskoga ur

många synpunkter erbjuder ett godtagbart alternativ. _ De därmed samtidigt

förenade olägenheterna ur synpunkten bristande möjligheter till flygförbandens

utspridning, i fråga örn utbildning och övningar samt särskilt med hänsyn

till flygsäkerheten äro emellertid av den art, att en förläggning till Karlskoga

icke kan förordas, enär andra alternativ föreligga, som icke äro förenade

med så starkt framträdande olägenheter. I

I fråga örn Örebro hava flygmyndigheterna i sin skrivelse anfört, att där

funnes ett staden tillhörigt civilt flygfält, som dock i sin nuvarande utsträckning

icke motsvarade fordringarna på ett flygfält för en flygflottilj. Emellertid

hade drätselkammaren i Örebro avgivit erbjudande att icke blott kostnadsfritt

överlämna det nuvarande fältet till kronans disposition och nyttjanderätt

utan jämväl att därutöver kostnadsfritt överlämna och till flygfält

iordningställa de ytterligare områden, som erfordrades för att flygfältet skulle

erhålla dimensionerna 1,000 X 1,000 meter. På grund av vissa hinder omedelbart

intill flygfältets gränser kunde dock denna yta icke i alla riktningar fullt

utnyttjas. Vidare hade staden förbundit sig att kostnadsfritt framdraga erforderliga

vatten-, avlopps- och elektriska ledningar till vissa punkter invid

flygfältet m. m. ävensom att vidtaga åtgärder till förhindrande i viss utsträckning

av framtida högbebyggelse i flygplatsens närhet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 314.

Kostnaderna för en förläggning av flygflottiljen till Örebro inskränkte sig

under angivna förutsättning i stort sett till uppförande av de till etablissementet

hörande byggnaderna. Med tillämpning av de förut angivna beräkningsgrunderna

kunde kostnaderna för förläggningen enligt närmare angiven

specifikation beräknas till sammanlagt 3,320,000 kronor.

Förutsättningarna för en flygflottiljförläggning till Örebro sammanfattades

av flygmyndigheterna sålunda:

Platsen är lämplig ur följande synpunkter: det strategiska läget, flygfältets

dimensioner och beskaffenhet, det omgivande landskapets allmänna karaktär,

undervisningsanstalterna, klimatet och bostadsförhållandena.

Ur ekonomisk synpunkt innebär slutligen stadens erbjudande, att flottiljen

kan erhålla ett gott flygfält med ett ändamålsenligt etablissement under för

staten mycket gynnsamma villkor.

Mot dessa uppenbara fördelar stå följande nackdelar. Kravet på att det

militära flygfältet skall upplåtas för civil reguljär lufttrafik, flygfältets avsaknad

av utvecklingsmöjligheter i norr och söder samt dess läge i omedelbar

anslutning till ett stort samhälle med omfattande högbebyggelse, vilket innebär

risker för militär och civil personal och egendom.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen hysa i följd av anförda förhållanden

den uppfattningen, att en förläggning av F 7 till örebro ur flera

synpunkter erbjuder ett godtagbart och fördelaktigt alternativ. De risker,

som följa med fältets läge nära inpå staden, samt flygfältets avsaknad av utvecklingsmöjligheter

i norr och söder medföra emellertid, att det icke kan

anses lämpligt, eller framsynt att till Örebro förlägga ett bombförband. Enär

andra alternativ föreligga, som icke äro förenade med anförda olägenheter,

anse sig chefen för flygvapnet och flygförvaltningen icke kunna förorda en

förläggning av F 7 till Örebro.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen hava därefter behandlat förutsättningarna

för flygflottiljens förläggande till Trollhättan och därvid anfört

i huvudsak följande:

Trollhättan innesluter åtskilliga anläggningar, som kunna betraktas såsom

sannolika mål för fientliga bombföretag. Främst märkas härvidlag Nydqvist

och Holms anläggningar och Trollhätte kraftverks maskinbyggnad och regleringsdammar

i stadens södra utkant eller sydligare delar, Stallbacka industriområde

i stadens norra utkant samt Svenska Aeroplan A.-B. ytterligare

norr därom. Det må emellertid bemärkas, att avstånden från den plats,

där ett etablissement lämpligen bör uppföras vid en förläggning av F 7 till

Trollhättan, till qvan angivna anläggningar i flertalet fall är så stort, att flygetablissementet

icke kommer att utgöra ett gemensamt bombmål med dessa

befintliga anläggningar.

Den betydande lokala spridning, som utmärker flertalet av de i Trollhättan

belägna anläggningarna utgör sålunda en faktor, som måste beaktas vid bedömandet

av lämpligheten att till denna plats förlägga ytterligare ett för

bombanfall sannolikt mål. Det bör även framhållas, att Trollhättan med sina

för hela landet viktiga anläggningar torde bliva starkt luftvärnsförsvarat. För

en till Trollhättan förlagd flottiljs vidkommande innebär detta, att flottiljen

—- därest den över huvud taget kvarligger på fredsförläggningsorten vid krigstillfälle

—. erhåller ett väsentligt bättre skydd mot flyganfall än vid en förläggning

till de flesta andra tänkbara platser.

Ett flygfält är för närvarande under iordningställande cirka 4.5 kilometer

norr örn Trollhättans centrum. Såsom nedan kommer att närmare behandlas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 314.

erbjuda sig myndigheterna i Trollhättan i samverkan med Svenska Aeroplan

A.-B. att dels kostnadsfritt överlämna detta fält till kronan, därest ett flygförband

förlägges till staden, dels att därutöver överlämna och till flygfält iordningställa

ytterligare områden, så att flygfältet erhåller en i huvudsak cirkelrund

yta med 1,000 meters diameter jämte en därutanför liggande 100 meter

bred ävenledes iordningställd zon. Vid en förläggning av F 7 till Trollhättan

erhåller flottiljen sålunda ett flygfält av tillfredsställande dimensioner. Markbeskaffenheten

är god.

I fråga örn hinder i flygfältets omedelbara omgivningar må anföras följande.

Omkring 300 meter sydväst örn flygfältets gräns _ ligger Svenska Aeroplan

A.-B:s verkstäder. Söder örn flygfältet torde etablissementet böra förläggas.

Mellan dessa båda marker föreligger frihet från hinder inom ett några

hundra meter brett omiåde. Väster och nordväst örn flygfältet flyter den här

omkring 300 meter breda Göta älv; den västra stranden är intill ett pär

hundra meters avstånd från stranden låg. I denna riktning kan hinderfrihet

sägas föreligga inom omkring 500 meters avstånd från fältgränsen. Utanför

fältets gräns i norr och nordost är terrängen jämn och hinderfri. Samma förhållande

gäller terrängen öster örn flygfältet. På 500 meters avstånd går dock

här en kraftledning, vilken dock, i händelse så i en framtid blir nödvändigt,

kan förflyttas. Såsom sammanfattning kan sägas, att flygfältets närmaste

omgivningar äro i hög grad fria från hinder. Icke pa någon sida inskränkes

den fria inflygningen av sammanhängande hinder. Synnerligen goda utvecklingsmöjligheter

förefinnas genom att fältet kan utvidgas högst betydligt såväl

åt nordost som åt öster och ostsydost. Vid mera betydande framtida utvidgning

österut måste dock den ovannämnda kraftledningen flyttas.

Det omgivande landskapets allmänna karaktär är gynnsam för flygverksamhetens

bedrivande. Trollhättetrakten är tämligen öppen och någon mil

öster därom börjar Västgötaslätten med ganska goda baserings- och nödlandningsmöjligheter.

Vänern utgör ett lämpligt målområde för vissa övningar i

skjutning och bombfällning. Det hade dock varit till fördel, örn avståndet

till förläggningsort och målområde för skjutning och bombfällning varit

mindre.

Vad angår flygfältets användning för civil flygverksamhet föreligga från

stadens sida inga anspråk. Luftfartsleden Malmö—Göteborg—Oslo berör

icke Trollhättetrakten. Däremot föreligger behov för Svenska Aeroplan A.-B.

att få disponera flygfältet för bolagets provflygningar. I viss mån torde detta

få anses utgöra en olägenhet, ehuruväl icke av samma grad som en till en

militär flygplats förlagd reguljär trafikflygning; Heitman man heller icke

bortse från, att en »samförläggning» av en civil industri och ett militärt flygförband

kan medföra en del friktioner och irritationsmoment. Här antydda

olägenheter av en förläggning av F7 till Trollhättan uppvägas dock av de

obestridliga fördelar för flygförbandet, som en dylik samförläggning ur andra

synpunkter medför. Här må i detta avseende endast pekas på, att grannskapet

till en stor flygindustri innebär en värdefull tillgång för den tekniska

tjänsten och den tekniska utbildningen vid ett flygförband. Dessa fördelar

torde få anses uppväga de i det föregående berörda olägenheterna.

Trollhättans civila undervisningsanstalter äro sannolikt icke lika goda som

i samhällen med fullständigt läroverk. De nyss berörda möjligheterna i fråga

om den flygtekniska undervisningen äro däremot en fördel.

De klimatologiska förhållandena kunna betraktas såsom godtagbara.

Personalens intressen torde kunna väl tillgodoses i vad avser tillgången

på lämpliga bostäder. I skolhänseende är Trollhättan däremot mindre fördelaktigt

pä grund av avsaknad av fullständigt läroverk. Närheten till Väners
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 314.

borg (14 kilometer), dit bussförbindelse upprätthålles, medför dock, att

barnen kunna bo i hemmen inom förläggningsorten men gå i skola i Vänersborg.

Från Trollhättan stads drätselkammare har den 31 januari 1938 till flygförvaltningen

inkommit en skrivelse, vari efter stadsfullmäktigebeslut lämnas

vissa erbjudanden beträffande förläggning av en flygflottilj till Trollhättan.

Skrivelsen innebär i huvudsak följande: Staden överlämnar kostnadsfritt för

flygfält och etablissement erforderliga områden samt bekostar flygfältets

ävensom det därintill liggande säkerhetsområdets iordningställande. Staden

anlägger vissa nya vägar samt bekostar dessas underhåll. Staden anlägger

och bekostar ledningar för vatten och avlopp. Ledningar för elektricitet

framdragas av Trollhätte kraftverk. Staden förbinder sig att vidtaga åtgärder

till förhindrande dels av all bebyggelse inom 500 meter från flygfältets norra

och östra gränser samt dels dessutom av bebyggelse högre än 1:15 utanför

detta område samt i övriga riktningar. (I detta avseende sträcker sig Trollhättan

längre i erbjudanden än övriga orter.)

Kostnaderna för F7 förläggning till Trollhättan inskränka sig således

liksom i Örebro huvudsakligen till uppförande av de till etablissementet

hörande byggnaderna enligt nedanstående sammanställning:

Tablå utvisande kostnaderna för F 7 förläggning till Trollhättan.

Arbeten.

Kostnader.

Kronor.

Kanslibyggnad med offmäss samt 4 offrum .

200,000

500.000

71.000

24(1,000

167.000 j

217.000 1

30.000

135.000

125.000

100.000

550.000

125.000

210.000

45.000

55.000

210,000

30.000

20.000

40.000

20.000

185,000

Förläggningsbaracker, 4 st.....................

Bostadslägenheter, 10 eldst., för köksförest., maskinist oell två eldare samt

kökspersonal ..........................

Kok- och matinrättning....................

Angcentraler med ytterledningar ...........

Byggnad för skolsal, gymnastiksal, bad- och tvättinrättning

Vakt- och arre stbyggnad ...........

Mässbyggnad för uoff och manskap samt 4 uoffrum .

Sjukpaviljong och intendenturförräd med verkstadslokal .

Vapenverkstad med förråd och bostad för vapenhantverkare samt fallskärms- och flygm aterielförråd .............

Hangarbyggnader för tre divisioner samt uppställningsplan framför hanga- renia...................

Vattenledningar samt avloppsledningar ...

Verkstadsbyggnad med monteringshall .. .

Drivmedelsmläggningar, 2 st......

Garagebyggnad jämte verkstad och förrådsutrymmen ... .

Flygplatsbelysning jämte transformator .......

Utvändiga elektriska ledningar ...........

Bombförråd ....................

Terrasseringsarbeten .........

Stängsel .................

Administrationskostnader för ovanstående 6 %

Summa kronor

3,275,000

Som en sammanfattning av vad i det föregående anförts beträffande

Trollhättans lämplighet för förläggning av en flygflottilj få chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen anföra följande.

Ur strategisk synpunkt är Trollhättans läge godtagbart, örn ock i vissa

lägen icke det allra bästa. Det ökade skydd, som en till Trollhättan förlagd

flottilj kan beräknas erhålla, utgör en faktor, som måste tillmätas betydelse

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 314.

13

vid jämförelse mellan Trollhättan och andra platser, vilka senare visserligen

måhända icke kunna anses vara i lika hög grad utsatta för flyganfall men

som å andra sidan icke heller äga motsvarande skyddsmedel.

Ett flygfält av tillräckliga dimensioner och god markbeskaffenhet kan

erhållas. Fältets omedelbara omgivning är i hög grad örn också icke fullständigt

fri från hinder. Mycket goda utvecklingsmöjligheter föreligga i två vinkeiräta

riktningar. Det omgivande landskapet, särskilt Yästgötaslätten och

Vänern, är i flera avseenden gynnsamt för ett flygförbands övningar av olika

slag. Närheten till Svenska Aeroplan A.-B. innebär såväl olägenheter som

fördelar. Frånvaron av reguljär trafikflygning är en fördel. De klimatologiska

förhållandena äro godtagbara. Ur personalens synpunkt äro bostadsförhållandena

goda och skolförhållandena drägliga. Ur ekonomisk synpunkt

innebär slutligen stadens erbjudande, att flottiljen kan erhålla ett gott flygfält

med ett ändamålsenligt etablissement under för staten mycket gynnsamma

villkor.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen hysa i följd av anförda förhållanden

den uppfattningen, att en förläggning av F 7 till Trollhättan erbjuder

ett godtagbart alternativ, som måste anses överlägset övriga i denna

utredning hittills behandlade sådana,

Slutligen hava chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i sin skrivelse

ingående behandlat alternativet med en förläggning av flottiljen till en plats

å södra Vänernstranden mellan Lidköping och Halleberg. Myndigheterna

hava därvid anfört i huvudsak följande:

Av de i denna utredning behandlade faktorer, som böra utöva inflytande

på valet av förläggningsort för ett flygförband, är det särskilt två, som ur

fredssynpunkt förtjäna att uppmärksammas. Den ena bottnar i strävan att

erhålla ett flygfält, som icke blott har tillräckliga dimensioner och god markbeskaffenhet

utan jämväl är så fritt från omgivande hinder, att högsta grad

av flygsäkerhet skapas. Den andra sammanhänger med önskemålet att skapa

gynnsammast möjliga betingelser för flygövningarnas bedrivande; härvid

framträder särskilt betydelsen av att nära inpå fredsförläggningen hava möjligheter

till bombfällning och skjutning, det senare även mot mål i luften.

I här berörda avseenden liksom i flera andra, utgör Trollhättan en lämpligare

förläggningsort än övriga behandlade alternativ. Icke heller Trollhättan

kan emellertid betraktas såsom en fullt idealisk plats. I syfte att få

klarlagt, huruvida icke de militära fordringarna på en förläggningsort för ett

flygförband skulle kunna till fullo bliva tillgodosedda, ha chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen verkställt undersökningar av vissa områden

och platser utöver de i det föregående behandlade. Härvid har området

mellan Lidköping och Halleberg på grund av landskapets allmänna beskaffenhet—

utpräglat slättland — och omedelbara närhet till Vänern gjorts till

föremål för särskild uppmärksamhet.

Såsom resultat av dessa undersökningar har framgått, att synnerligen

gynnsamma möjligheter för förläggning av en flygflottilj föreligga å Såtenäs

egendoms markområden omkring 23 kilometer ostnordost om Vänersborg.

Såtenäs läge ur luftstrategisk synpunkt är något lämpligare än det cirka

30 kilometer längre sydväst ut belägna Trollhättans. I fråga örn luftvärn

kommer dock en flottilj vid Såtenäs sannolikt att vara svagare skyddad, än

om den är förlagd till Trollhättan. Ur synpunkten av förhållandena i fred

framträder Såtenäs såsom i flera avseenden överlägset samtliga övriga behandlade

alternativ. Inom egendomen kan sålunda för relativt ringa kost
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 314.

nader åstadkommas ett mycket stort flygfält av fullgod beskaffenhet, vars

omgivningar äro osedvanligt fria från hinder av alla slag. Söder och österut

gränsar flygfältet omedelbart till Yästgötaslätten med dess ganska goda baserings-

och nödlandningsmöjligheter, omedelbart väster och norr örn fältet

ligger Vänern såsom en idealisk terräng för skjutning och bombfällning.

Platsen är vidare helt fri från varje slag av civilflygning. De klimatologiska

förhållandena torde överensstämma med de för Trollhättan gällande.

Mot här angivna uppenbara fördelar stå egentligen endast vissa olägenheter

i fråga örn den teoretiska utbildningens beroende av tillgång till civila

läroanstalter ävensom i fråga örn personalens intressen av förläggning till

plats med åtminstone realskola, möjligheter att åtminstone i viss utsträckning

erhålla bostäder i allmänna hyresmarknaden m. m. Dessa olägenheter

böra emellertid icke tillmätas alltför stor betydelse, särskilt som avstånden

till Vänersborg och Lidköping icke torde utesluta, att särskilda bussförbindelser

för skolgången anordnas.

Ur ekonomisk synpunkt kommer en förlängning till Såtenäs att ställa sig

dyrbarare än övriga alternativ, därest man endast tager hänsyn till engångskostnaderna

för förläggningens ordnande. Tager man i betraktande, att en

förläggning till Såtenäs sannolikt kommer att medföra minskade utgifter för

flygövningar och transporter m. m., synes det emellertid troligt, att detta

alternativ i själva verket utgör den mest ekonomiska lösningen av F 7 förläggningsfråga.

I varje fall torde man erhålla högsta tänkbara effektivitet för

nedlagda kostnader.

Förhandlingar med ägaren till Såtenäs, hovjägmästare Lund, hava givit

vid handen, att egendomen kan förvärvas för 650,000 kronor utan inventarier.

Fastigheten är intecknad för cirka 348,000 kronor i Älvsborgs läns hypoteksförening,

varav cirka 238,000 löpa mot 4 ränta och cirka 110,000 mot 3V4

procent ränta; båda lånen amorteras med Vz procent örn året, vartill kommer

V10 procent årligt förvaltningsbidrag. För flygfältets iordningställande erfordras

250,000 kronor. Ledningar för vatten, avlopp och elektricitet bliva

något dyrare än i övriga alternativ. Slutligen måste tjänstebostäder uppföras

för i stort sett samtlig personal, motsvarande en kostnad av omkring

730,000 kronor. I övrigt bliva kostnaderna lika med de för Örebro och

Trollhättan beräknade. Det kan möjligen bliva nödvändigt att förutom

Såtenäs framdeles även inköpa cirka 60 hektar angränsande mark sydost

Såtenäs för att förhindra bebyggelse, som kan bliva till hinders vid start och

landning. Detta område torde gå att förvärva för 100,000 kronor. Denna

kostnad är emellertid ej upptagen i vidstående kostnadstablå, dels emedan

behov av ifrågavarande utökning icke för närvarande föreligger, dels enär

den nordöstra delen av Såtenäs egendom framdeles eventuellt kan delvis frånsäljas

såsom möjligen icke erforderlig för flottiljens behov.

Med utgångspunkt från anförda förhållanden kunna de totala kostnaderna

för Såtenäs beräknas enligt vidstående tablå.

Såsom sammanfattning få chefen för flygvapnet och flygförvaltningen anföra

följande.

Betraktat ur objektivt militära synpunkter måste Såtenäs anses vara överlägset

alla andra undersökta alternativ. Då personalens intressen framdeles

sannolikt torde kunna bliva bättre tillgodosedda än vad som till en början

måhända blir fallet och då hänsyn till de relativt betydande engångskostnaderna

icke böra få tillmätas utslagsgivande betydelse, hysa chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen den uppfattningen, att en förläggning till Såtenäs

utgör den bästa lösningen av frågan om F 7 förläggning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. 15

Tablå utvisande kostnaderna för F 7 förläggning till Såtenäs.

Arbeten.

Kostnader.

Kronor.

Kanslibyggnad med ofF.-mäss samt 4 off.-rum ............................

200,000

500,000

Bostadslägenheter, 10 eldst., för köksförest., maskinist och två eldare samt

kasperson al ..........................................................

71,000

Kok- och matinrättning..................................................

240,000

Angcentraler med ytterledningar ........................................

167,000

Byggnad för skolsal, gymnastiksal, bad- och tvättinrättning ..............

217,000

Vakt- och arrestbyggnad ................................................

30,000

Mässbyggnad för u.-off. och manskap samt 4 u.-off.-rum..................

135,000

Sjukpaviljong och in tendén turförråd med verkstadslokal..................

125,000

Vapenverkstad med förråd och bostad för vapenhantverkare samt fallskärms-

100,000

Hangarbyggnader för tre divisioner samt uppställningsplan framför hanga-

Terna..................................................................

550,000

Vattenledningar samt avloppsledningar + vattenverk......................

245,000

Verkstadsbyggnad med monteringshall ..................................

210,000

Drivmedelsanläggningar, 2 st.............................................

45,000

Garagebyggnad jämte verkstad och förrådsutrymmen ....................

75,000

Flygplatsbelysning jämte transformator..................................

210,000

Utvändiga elektriska ledningar ..........................................

30,000

Bombförråd ............................................................

20.000

Terrasseringsarbeten ....................................................

85,000

Stängsel ................................................................

20,000

Tjänstebostäder å 4,000 kr./bost. (182 eldstäder) ..........................

730,000

Administrationskostnader för ovanstående 6 % ...........................

240,000

Flygfältsarbeten ........................................................

250,000

Markförvärv............................................................j

(+ 40,000) *)

Elektrifiering............................................................

125.000

Summa kronor

5,270,000

+ 40,000 9

= kronor

5,310,000

Såsom sammanfattning av det utförda utredningsarbetet och därav följande

förslag hava chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i sin skrivelse

den 3 mars 1938 anfört följande:

Det har av de verkställda utredningarna framgått, att en förläggning av

F 7 till Karlstad skulle innebära en olämplig, riskabel och därtill kostsam

lösning av F 7 förläggningsfråga. Det har även påvisats, att andra möjligheter

i fråga örn val av förläggningsort föreligga, vilka ur olika synpunkter

äro Karlstadsalternativet klart överlägsna.

Med anledning av anförda förhållanden anse chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen det vara nödvändigt, att 1936 års riksdags beslut om förläggning

av F 7 till Karlstad upphäves och att flottiljen förlägges till annan

plats.

Innan myndigheterna övergå till att framlägga förslag till annan förläggningsort

för F7, böra emellertid vissa med upphävandet av beslutet örn

Karlstad såsom förläggningsort sammanhängande förhållanden först beröras.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle, i överensstämmelse med försvars- i)

i) Därest fastigheten skall göras gravationsfri, torde detta icke kunna ske p& annat

sätt än genom uppköp av mot lånen svarande belopp i hypoteksbanksobligationer, vilket

torde medföra en engångskostnad av omkring 40,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 314.

kommissionens förslag, flygvapnets underofficersskola förläggas till F 7,

Karlstad, i stället för till F 1, Västerås, dit skolan varit förlagd alltsedan

tidpunkten för dess första organiserande år 1932. Försvarskommissionens förslag

örn skolans förflyttning torde hava bottnat i en önskan att för underofficersskolan

utnyttja den goda tillgång på lokaler i Karlstad, som skulle

bliva en följd av Värmlands regementes fullständiga indragning. Något behov

av en förflyttning av flygvapnets underofficersskola ur synpunkten av lokaltillgången

i Västerås föreligger emellertid icke. Ur flygvapnets synpunkt är

en dylik förflyttning ej heller önskvärd; fastmera skulle en dylik åtgärd

numera vara olämplig, enär därmed skulle följa ombyte av hela den civila

lärarpersonalen, som vid underofficersskolan i Västerås vunnit rikliga erfarenheter

beträffande den speciella undervisningen vid ifrågavarande skola. Slutligen

må framhållas, att en förläggning av underofficersskolan till F 7 under

nu rådande förutsättningar skulle medföra icke oväsentligt ökade byggnadskostnader

för F 7 och detta oberoende av till vilken plats denna flottilj än

förlägges.

På anförda skäl finna chefen för flygvapnet och flygförvaltningen det vara

mest ändamålsenligt, att 1936 års riksdagsbeslut örn underofficersskolans förläggning

till F 7 upphäves och att skolan i stället allt framgent förlägges till

F 1, Västerås.

Under förhandlingarna angående Karlstad har från därvarande myndigheters

sida framförts vissa synpunkter rörande stadens mellanhavanden med

kronan i fråga örn av staden till Värmlands regementes disposition ställda

markområden m. m. I huvudsak har härvid framkommit följande. Genom

kontrakt mellan kronan och staden den 7 december 1906 har staden utan

ersättning med full äganderätt upplåtit vissa områden för Värmlands regementes

behov. I § 4 av nämnda kontrakt stadgas, att därest ifrågavarande

områden »icke längre skulle behövas till förläggning av ett infanteriregemente

eller annat truppförband av motsvarande storlek» vore kronan skyldig

att till staden utan kostnad överlåta meromnämnda områden. Under de

skriftliga förhandlingarna med Karlstads myndigheter har vid olika tillfällen

framkommit, att Karlstad med stöd av ovan relaterade paragraf anser sig

hava rätt att återfå delar av I 22 övningsfält, på grund av den minskning regementet

skall undergå enligt 1936 års försvarsbeslut. Emellertid har det visat

sig, att Karlstadsmyndigheterna göra sina krav oberoende av örn ett flygförband

förlägges till staden eller icke. Till belysande av detta förhållande må

anföras, vad drätselkammaren i sin skrivelse till chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen den 28 januari 1938 i denna fråga anfört. Där säges följande:

»Stadens rätt att återfå regementsområdena kan icke hava blivit kringskuren

utan består enligt bestämmelserna i kontraktet mellan kronan och

staden av år 1906 allt fortfarande. Att en flygflottilj förlägges hit föranleder

ingen ändring i denna sak. Staden skall ju nämligen på sätt ovan sagts kostnadsfritt

upplåta markområden för flygfältet.»

Enär således enligt myndigheternas i Karlstad egen uppfattning en förläggning

av F 7 till Karlstad eller till annan plats icke utövar inflytande på

stadens krav på återfående av vissa markområden tillhörande 122, hava

chefen för flygvapnet och flygförvaltningen icke funnit anledning föreligga,

att i denna utredning upptaga till närmare granskning frågan örn de av

myndigheterna i Karlstad uppställda kravens rättmätighet eller vilka möjligheter,

som kunna föreligga att tillmötesgå dessa krav.

Återgående till frågan örn val av ny förläggningsort för F 7 få chefen för

flygvapnet och flygförvaltningen anföra följande. De verkställda undersökningarna

giva vid handen, att den ur objektiv militär synpunkt bästa lösningen

erhålles, örn F 7 förlägges till Såtenäs. Denna lösning måste därför

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 314. 17

av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen givas företräde framför andra

alternativ.

Därest Kungl. Maj:t skulle anse, att en förläggning av F 7 till Såtenäs på

grund av de därmed förenade större kostnaderna icke bör ifrågakomma, bör

någon av de platser väljas, som på grund av kommunala myndigheters

erbjudanden ställer sig ekonomiskt fördelaktig och samtidigt är militärt godtagbar.

Av ifrågavarande platser är Trollhättan lämpligast och kan betraktas

såsom ett fullt godtagbart alternativ.

1 anslutning till ovanstående få chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

anföra följande. En förläggning till Såtenäs, alternativt Trollhättan,

kommer att medföra, att den dit förlagda flottiljen erhåller ett flygfält, som

särskilt i fråga örn hinderfrihet och markbeskaffenhet är väsentligt bättre än

flygfältet på Karlsborg, dit F 6 skall förläggas. Enligt riksdagsbeslutet skall

emellertid F 6 utgöras av en tung bombflottilj, d. v. s. ett förband, som är i

behov av ett större och bättre fält än en lätt bombflottilj (F7).

Yad ovan anförts beträffande flygfälten på Karlsborg, respektive Såtenäs

(ev. Trollhättan) synes göra det lämpligt, att en omplacering av flottiljerna

kommer till stånd. Till Karlsborg bör således förläggas den lätta bombflottiljen

och till Såtenäs (ev. Trollhättan) den tunga. I huvudsak innebär

en dylik omläggning ingen annan förändring i hittills vidtagna dispositioner

än att vid Såtenäs (ev. Trollhättan) uppföras hangarer avsedda för tunga flygplan

i stället för för lätta sådana, under det att de för Karlsborg beräknade

större hangarerna i motsvarande grad minskas. Den nu under uppförande

varande hangaren för en tung division är i.huvudsak tillräcklig för två lätta

divisioner. I stället för ytterligare två hangarer för tunga divisioner på denna

plats erfordras sålunda endast en hangar för en lätt division.

Slutligen få chefen för flygvapnet och flygförvaltningen anföra följande.

Enligt 1936 års riksdagsbeslut skall F 7 uppsättas från och med den 1 juli

1940. För att detta skall bliva möjligt är det oundgängligen nödvändigt, att

för flygfältets iordningställande erforderliga arbeten igångsättas och slutföras

under budgetåret 1938/1939. Under 1939/1940 måste de erforderliga

byggnaderna uppföras och flygfältet samtidigt ligga i vall.

Av anförda skäl synes det nödvändigt, att frågan örn F 7 förläggning förelägges

innevarande års riksdag för principbeslut i fråga örn platsen. Vidare

erfordras, att innevarande års riksdag beviljar de medel, som erfordras för

markförvärv och flygfältsarbeten ävensom för vissa förberedelser i övrigt vid

Såtenäs, varemot med beviljande av medel för etablissement m. m. lämpligen

bör anstå till 1939 års riksdag. Därest Eders Kungl. Majit finner det lämpligt

att i stället för Såtenäs föreslå Trollhättan såsom förläggningsort, erfordras

under budgetåret 1938/1939 medel endast för förberedelser av olika slag.

Härför kunna 100,000 kronor beräknas vara tillfyllest. Flygfältets iordningställande

kommer enligt erbjudandet av drätselkammaren att igångsättas så

snart beslut i förläggningsfrågan föreligger och beräknas tagas i bruk i full

utsträckning sommaren 1940.

Flygmyndigheternas skrivelse utmynnar i förslag,

att 1936 års riksdagsbeslut om förläggning av F 7 till Karlstad måtte upphävas,

att F 7 måtto förläggas till Såtenäs och att härför måtto anvisas ett belopp

av 5,310,000 kronor, varav 1,000,000 kronor för budgetåret 1938/1939 samt

återstoden under budgetåret 1939/1940,

att — därest förslaget om flottiljens förläggning till Såtenäs icke skulle

vinna Kungl. Majlis gillande — F7 måtte förläggas till Trollhättan och här
Bihang

till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 311. 97i 38 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 314.

för anvisas ett belopp av 3,275,000 kronor, varav 100,000 kronor för budgetåret

1938/1939 och återstoden under budgetåret 1939/1940,

att flygvapnets underofficersskola måtte förläggas till Västmanlands flygflottilj

samt

att F 7 skulle utgöra tungt bombförband och Karlsborgs flygflottilj lätt

bombförband.

Flygmyndigheterna hava slutligen i skrivelsen meddelat, att chefen för

försvarsstaben i ärendet anfört, att Såtenäs ur luftskyddssynpunkt vore att

föredraga framför Trollhättan men att även Trollhättan vore godtagbart som

förläggningsplats samt att det vore av synnerlig vikt att arbetet med förläggningens

ordnande igångsattes redan instundande sommar.

Efter avlåtandet av den nyssnämnda skrivelsen den 3 mars 1938, för vars

huvudsakliga innehåll sålunda redogjorts, hava flygmyndigheterna efter hand

inkommit med ytterligare utredning i den föreliggande förläggningsfrågan.

Sålunda har flygförvaltningen i skrivelse den 12 mars 1938, i anslutning

till det i den föregående skrivelsen framlagda förslaget örn förvärvande av

egendomen Såtenäs i Tuns socken av Skaraborgs län för anordnande av flygflottilj

förläggning där, till närmare behandling upptagit frågan örn sättet

för egendomens förvärvande. Flygförvaltningen har därutinnan meddelat,

att ämbetsverket med egendomens’ägare, hovjägmästaren P. A. Lund, upptagit

förhandlingar örn inköp av densamma. Som resultat av förhandlingarna hade

från Lund till flygförvaltningen överlämnats ett utkast till köpekontrakt,

enligt vilket Lund till Kungl. Majit och kronan försålde egendomen på i

kontraktet närmare angivna villkor för en köpeskilling av 650,000 kronor.

Tillika hade meddelats, att utsikt saknades att genom frivillig överenskommelse

med ägaren erhålla förmånligare villkor än utkastet innehölle. I anslutning

härtill har flygförvaltningen anfört följande:

Ämbetsverket har låtit värdera egendomen genom arméförvaltningens

fortifikationsstyrelses domänofficer översten N. Wikander och domänintendenten

i Skaraborgs län ryttmästaren B. Ekberg, vilka avgivit ett den 1 mars

1938 dagtecknat värderingsinstrument, däri egendomen åsatts ett värde av

614,700 kronor.

Vid sin prövning av utkastet till köpekontrakt har ämbetsverket funnit,

anledning till följande huvuderinringar mot detsamma.

Köpeskillingen skulle utgöra 650,000 kronor. Detta belopp synes, med

hänsyn till önskvärdheten att få till stånd en frivillig uppgörelse, visserligen

kunna ur kronans synpunkt godtagas. På sätt nedan skall påvisas, överstiger

emellertid den verkliga förvärvskostnaden enligt avtalsutkastet väsentligt berörda

belopp.

Det förutsättes i utkastet, att kronan skulle i avräkning å köpeskillingen

övertaga två hypotekslån för tillhopa cirka 348,000 kronor. Det har under

förhandlingarna av jordägarens ombud uppgivits, att en överenskommelse

med vederbörande hypoteksinrättning örn frigörande av lånen — vilka vore

bundna till respektive år 1990 och år 2000 — komme att draga en kostnad av

cirka 40,000 kronor. Med nämnda belopp har även räknats i skrivelsen den

3 mars 1938.

Utöver köpeskillingen samt kostnaden för lånens frigörande skulle emel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 314.

lertid kronan vid en uppgörelse i enlighet med utkastet åtaga sig ytterligare

ekonomiska förpliktelser. Jämlikt § 4 mom. 1 skulle kronan sålunda övertaga

viss förpliktelse att årligen leverera 90 kg råg till en välgörenhetsinrättning.

Det kapitaliserade värdet härav torde kunna beräknas till cirka 300 kronor.

Härjämte skulle kronan enligt sagda paragraf, mom. 2—5 ikläda sig ansvar

för odlingslån, vilkas kapitaliserade värden synas kunna uppskattas till sammanlagt

ungefär 12,500 kronor. Vidare har jordägaren förbehållit sig att framdeles

få lyfta ett till cirka 14,000 kronor beräknat ersättningsbelopp för skada

å egendomen till följd av Vänerns reglering, oaktat nämnda skada icke inträffat

vid tiden för överlåtelsen.

Samtliga nu nämnda prestationer från kronan eller jordägaren förbehållna

rättigheter lära rätteligen vara att anse såsom tillägg till köpeskillingen, vilken

på grund härav finge anses ökad med cirka (40,000 + 300 + 12,500 + 14,000) =

66,800 kronor eller till cirka 716,800 kronor. Detta belopp anser flygförvaltningen

med hänsyn till egendomens taxeringsvärde 548,800 kronor och ovannämnda

värdering å 614,700 kronor vara för högt.

På grund härav torde vara nödvändigt att tillgripa expropriation. Kostnaderna

härför beräknar ämbetsverket enligt följande grunder:

Expropriationsersättning ...................

Expropriationskostnader ...................

Oförutsedda utgifter .........................

......................... » 15,000:

........................ » 10,000:

Summa kronor 640,000: —

Enligt angivna beräkningar är egendomens förvärvande medels expropriation

för kronan avsevärt fördelaktigare än enligt förenämnda avtalsutkast.

Själva expropriationsersättningen synes kunna beräknas till det av Wikander

och Ekberg satta värde avrundat till 615,000 kronor, vilket överstiger taxeringsvärdet,

548,800 kronor, med icke mindre än 66,200 kronor.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställde flygförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte dels förordna, att egendomen Såtenäs skulle för förläggning

av F 7 i den ordning lagen den 12 maj 1917 örn expropriation stadgar

till kronan avstås, dels ock av det i chefens för flygvapnet och flygförvaltningens

skrivelse den 3 mars 1938 för budgetåret 1938/1939 begärda anslaget,

därest detsamma av riksdagen beviljades, för ifrågavarande ändamål ställa

till flygförvaltningens förfogande ett belopp av 640,000 kronor.

Därefter hava chefen för flygvapnet och flygförvalVningen i skrivelse den

31 mars 1938 inkommit med kompletterande utredning rörande vissa med en

förläggning till Såtenäs alternativt Trollhättan sammanhängande förhållanden.

Myndigheterna hava därvid till en början upptagit frågan, huruvida icke

vid en förläggning till Såtenäs delar av egendomen kunde vara tillfyllest för

flottiljens behov, varvid andra delar kunde tänkas av kronan försäljas eller

överlämnas till domänverkets förvaltning. Härutinnan verkställda undersökningar

gåve vid handen, att flottiljens behov av utrymmen, inräknat skjutoch

bombfällningsterräng, syntes kunna tillgodoses utan att hola egendomen

toges i anspråk. Sålunda vore vissa i och för sig icke obetydliga områden å

egendomens östra delar för närvarande icke oundgängligen nödvändiga för

flottiljens behov. Domänintendenten i Skaraborgs län hade värderat dessa

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 314.

områden till 100,000 kronor. Vid ett inköp av Såtenäs syntes det emellertid

knappast vara möjligt att ur köpet utesluta ifrågavarande delar av egendomen.

På förfrågan hade domänstyrelsen förklarat sig intet hava att erinra mot att

ifrågavarande delar ställdes under domänverkets förvaltning.

Myndigheterna hava vidare ingått på en närmare utveckling av sitt i skrivelsen

den 3 mars 1938 gjorda uttalande, att det syntes troligt, att Såtenäsalternativet

med hänsyn till minskade utgifter för flygövningar och transporter

m. m. i själva verket utgjorde den mest ekonomiska lösningen av

flottiljens förläggningsfråga. Myndigheterna hänvisade därutinnan till en av

chefen för flygvapnet utarbetad, skrivelsen bifogad P. M., av vilken framginge,

att de årliga kostnaderna för flygvapnets övningar m. m. vid en förläggning

till Trollhättan kunde beräknas bliva minst 38,000 kronor högre än

vid en förläggning till Såtenäs. Härtill komme, att kostnaderna för underhåll

av flygfältet i Trollhättan bleve icke oväsentligt högre än motsvarande

kostnader i Såtenäs. Slitningen av flygfältet i Trollhättan komme nämligen

att bliva större än vid Såtenäs på grund av aeroplanfabrikens flygningar å

det förra fältet och fabriksbolaget vore icke villigt att bidraga med underhållskostnaderna

för flygfältet.

Vidare hava flygmyndigheterna i skrivelsen den 31 mars 1938 ånyo upptagit

till behandling den i skrivelsen den 3 mars 1938 berörda frågan örn

fördelar och olägenheter av den avsedda gemensamheten med aeroplanfabriken

ifråga örn begagnandet av flygfältet i Trollhättan vid en förläggning dit.

För att förbereda en reglering av förhållandena i olika hänseenden mellan

kronan (flygflottiljen) och fabriksbolaget vid en dylik gemensamhet hade

myndigheterna fört vissa skriftliga förhandlingar med bolaget. På grund av

vad vid dessa förhandlingar framkommit måste de olägenheter, som antytts

i skrivelsen den 3 mars 1938, anses vara väsentligt allvarligare än vad man

tidigare haft anledning befara. Bolagets provflygningar komme att få en

betydande omfattning och bolaget förbehölle sig full frihet angående tiderna

för dessa. Bolaget kunde icke förbinda sig att ställa sig i beroende av den

militära flygverksamheten, varmed indirekt måste anses följa, att flottiljens

verksamhet måste underordnas bolagets godfinnande. Det framginge vidare,

att bolaget räknade med att flygfältet skulle förbliva bolagets egendom men

få kostnadsfritt disponeras av kronan, som skulle helt svara för och bekosta

flygfältets utrustning, underhåll, skatter m. m. De anförda förhållandena

medförde, att den i skrivelsen den 3 mars 1938 uttalade uppfattningen, att

de med en samförläggning förenade olägenheterna skulle komma att uppvägas

av därmed förenade fördelar, icke längre kunde vidhållas. Olägenheterna

måste numera anses komma att bliva vida större än fördelarna.

Med anledning av en av Axvalls municipalnämnd den 22 mars 1938 gjord

framställning örn att Axvalla hed borde komma i åtanke som förläggningsort

för flygflottiljen har chefen för flygvapnet med skrivelse den 5 april 1938

inkommit med en rapport över verkställd rekognoscering rörande möjligheterna

för en dylik förläggning. Rekognosceringen hade utförts den 30

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl, Majis proposition nr 314.

och 31 mars 1938 av byggnadsassistenten C. Gunnarson med biträde av

schaktmästaren T. E. Öhberg. Av rapporten framginge, att de uppskattade

kostnaderna för anordnande av flygfält å Axvalla hed uppginge till 2,250,000

kronor. Med tillämpande av de beräkningsgrunder, som använts i chefens

för flygvapnet och flygförvaltningens utredning rörande flottiljens förläggning,

skulle kostnaderna för en förläggning till Axvall bliva för etablissementet

3,300,000 kronor, för flygfältet 2,250,000 kronor och för tjänstebostäder

450,000 kronor eller tillhopa 6,000,000 kronor. Till denna summa komme

emellertid ytterligare kostnader. Sålunda bleve det nödvändigt, att kronan

återförvärvade viss mark å övningsfältet, som tidigare försålts till Skaraborgs

läns landsting. Detta område måste också helt befrias från därå befintliga,

till folkhögskola anordnade byggnader. Vidare erfordrades för anordnande

av ett flygfält å Axvall ett område, som år 1935 upplåtits på 25 år till Axvalls

idrottsplatskommitté. Idrottskommittén hade på detta område nedlagt cirka

40,000 kronor för iordningställande av idrottsplats. Slutligen syntes det

sannolikt, att kronan bleve tvungen lämna vederlag till vissa jordägare, vilka

sedan gammalt använde Axvalla hed för mulbete.

Slutligen hava — i anledning av framställningar från Mariestads stadsfullmäktiges

beredningsutskott — undersökningar företagits angående möjligheterna

för att förlägga den ifrågavarande flottiljen till Björsäter i trakten

av Mariestad. Börande denna fråga har i huvudsak följande förekommit. I

skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 19 april 1938 har beredningsutskottet

hemställt, att ett med skrivelsen framlagt förslag till flottiljförläggning

inom Björsäters socken måtte upptagas till behandling, innan

förläggningsfrågan slutligen avgjordes. Den till förläggning föreslagna platsen

vore belägen invid Vänern och vore mycket jämn i fråga örn såväl jordens

beskaffenhet som höj dläge. Även ur dräneringssynpunkt vore den ifrågasatta

platsen synnerligen fördelaktig. För personalens trivsel ställde sig platsen i

Björsäter i flera avseenden fördelaktigare än Såtenäsförslaget. För övningar

kunde disponeras dels en betydande vik av Vänern omedelbart utanför flygfältet,

där praktiskt taget ingen båttrafik förekomme, dels även ett större

markområde å en utskjutande landtunga. Kostnaderna för fältets anordnande

ansåges bliva lägre än vid Såtenäs, särskilt som vissa bidrag till markförvärv

kunde ställas i utsikt från Mariestads stad och andra kommuner.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen hava den 25 april 1938 i anledning

av remiss inkommit med yttrande över beredningsutskottets nyssberörda

framställning och därvid till en början anmält, att flottiljens förläggande till

någon plats i trakten av Mariestad redan tidigare varit föremål för myndigheternas

överväganden. Med ledning bland annat av vissa under sommaren 1937

företagna flygfältsrekognosceringar hade det emellertid bedömts såsom icke

möjligt att efter ett riksdagsbeslut år 1938 kunna så snabbt färdigställa flygfält

å någon plats i Mariestadstrakten, att detta kunde tagas i bruk den 1 juli

1940, då flottiljen enligt gällande planer skulle uppsättas. Främst av detta

skäl hade den av myndigheterna i Mariestad nu föreslagna platsen icke upptagits

till behandling i chefens för flygvapnet och flygförvaltningens skrivelse

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 314.

den 3 mars 1938. För att kunna taga ställning till den av myndigheterna i

Mariestad verkställda utredningen hade flygmyndigheterna nu låtit verkställa

ytterligare undersökningar på platsen. Undersökningarna hade utförts av

byggnadsassistenten Gunnarson, i fråga om markförvärv m. m. under medverkan

av domänintendenten i Skaraborgs län B. Ekberg. I anslutning till

över undersökningarna avgivna rapporter ville chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

anföra i huvudsak följande synpunkter rörande den ifrågasatta

platsens lämplighet för förläggning av en flygflottilj jämförd med motsvarande

förhållanden vid Såtenäs:

Goda möjligheter föreligga att anordna ett flygfält vid Björsäter. Det föreslagna

fältet har tillräckliga dimensioner och är i detta avseende jämnbördigt

med Såtenäs. Flygfältets omgivningar vid Björsäter medgiva även, liksom

fallet är vid Såtenäs, möjligheter till framtida utvidgning. De närmaste omgivningarna

kring fältet vid Björsäter medgiva i huvudsak obehindrad inflygning

från norr och från söder. I väster befintlig skogklädd höjdsträckning och

Björsäter-gårdarna i öster inskränka däremot den fria inflygningen i nämnda

riktningar. Motsvarande förhållanden äro vid Såtenäs gynnsammare.

Markens beskaffenhet på fältet vid Björsäter torde sannolikt medgiva, att

ett flygfält med erforderlig hållfasthet anordnas. Marken på Såtenäsfältet är

dock bättre.

Det kring Björsäter liggande landskapets allmänna karaktär kan betraktas

såsom i stort sett godtagbar ur synpunkten av en flottiljs övningar av olika

slag. Baseringsmöjligheterna utanför flygfältet äro dock bättre i trakten av

Såtenäs. Samma förhållande gäller i fråga örn möjligheten att erhålla för

bombfällning och skjutning lämpliga mark- och vattenområden.

Önskemålet ur såväl tjänstens som den enskildes synpunkt att förlägga

flottiljen i närheten av en plats med ordnade skolförhållanden tillgodoses

sannolikt något bättre vid en förläggning till Björsäter. Det må emellertid

beaktas, att gymnasium icke finnes i Mariestad lika litet som i närheten av

Såtenäs. Vad personalens intressen i övrigt angår blir det i båda fallen nödvändigt

att uppföra tjänstebostäder å förläggningsplatsen. Vad Björsäter beträffar,

blir avståndet från Mariestad till den avsedda platsen för flottiljens

etablissement med den planerade sträckningen av landsvägsförbindelserna omkring

13 å 14 kilometer. Detta avstånd måste anses vara för stort för att personalen

i större utsträckning skall utan betydande olägenheter för tjänsten

kunna vara bosatt i staden. Vid de verkställda kostnadsberäkningarna har

dock räknats med tjänstebostäder endast för omkring två tredjedelar av personalen.

Den återstående delen skulle således hänvisas till att bo i Mariestad.

Yad så de ekonomiska förhållandena beträffar så kunna byggnadskostnaderna,

vad etablissementet angår, beräknas bliva lika i båda alternativen,

övriga kostnader sammanhänga med markförvärv, flygfältets iordningställande

och i anslutning därtill erforderliga arbeten samt tjänstebostäder. En jämförelse

mellan beräkningarna i den underdåniga skrivelsen den 3 mars 1938

angående F 7 förläggning och i till denna skrivelse fogad bilaga giva vid handen

följande:

Såtenäs

Bjorsäter

Markförvärv........................

690,000

550,000

Flygfältets iordningställande........

Tjänstebostäder ....................

250.000

650,000

730.000

500,000

Summa

1,670,000

1.700.000 !

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr -Sid.

I ovanstående tabell ingå icke kostnaderna för vatten och avlopp, terrasseringsarbeten

m. m. Med hänsyn till att flottiljens etablissement i Björsäteralternativet,

därest etablissementet icke skall förläggas helt skyddat, måste

förläggas å väsentligt mera stenbunden mark än å Såtenäs, måste man emellertid

räkna med att nämnda kostnader bliva något högre i Björsäteralternativet

än i Såtenäsalternativet. Det synes sålunda sannolikt, att en förläggning

till Björsäter skulle medföra något högre kostnader än vid en förläggning till

Såtenäs.

Av det ovan i fråga örn kostnaderna anförda framgår, att dessa i Björsäteralternativet

kunna bliva något högre eller något lägre än i Såtenäsalternativet,

beroende på den uppgörelse, som kan komma att träffas mellan kronan och

vederbörande kommunala myndigheter. Dessa differenser äro emellertid så

obetydliga, att man i stort sett kan betrakta Björsäter- och Såtenäsalternativen

såsom ur ekonomisk synpunkt jämnbördiga.

Yad slutligen tidsfaktorn angår få chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

anföra följande.

En förläggning av F 7 till Såtenäs medgiver flottiljens planenliga uppsättning

från och med den 1 juli 1940. En förläggning till Björsäter kommer med

hänsyn till att flygfältet kan tagas i anspråk för flygtjänst först sommaren

1942 att medföra två års försening med flottiljens uppsättning. Därest — med

hänsyn till de ytterligare utredningar, som oundgängligen erfordras, innan

statsmakterna kunna fatta slutgiltig ställning till Björsäteralternativet — frågan

skulle komma att avgöras först av nästa års riksdag, skulle förseningen

av F 7 uppsättning sannolikt komma att uppgå till tre år.

Som en sammanfattning av undersökningarna rörande Björsäter hava chefen

för flygvapnet och flygförvaltningen i sin nyssberörda skrivelse anfört, att

möjligheter förelåge att till Björsäter förlägga en flygflottilj under i stort

sett goda förhållanden. Dessa vore dock icke gynnsammare eller i flera betydelsefulla

avseenden ens lika gynnsamma som vid en förläggning till

Såtenäs. Kostnaderna vore ej heller lägre, i varje fall icke nämnvärt. Anordnandet

av en flygflottilj förläggning vid Björsäter droge avsevärt längre tid

än vid Såtenäs och kunde icke genomföras till den för flottiljens uppsättning

bestämda tidpunkten. Då sålunda en förläggning av F 7 till Björsäter i stället

för till Såtenäs icke skulle medföra några fördelar men däremot omöjliggöra

flygvapnets planenliga uppsättning, finge chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

avstyrka en förläggning av flygflottiljen i fråga till Björsäter.

Sedan beredningsutskottet med skrivelse den 25 april 1938 inkommit med

viss ytterligare utredning i ärendet, varvid ifrågasatts, bland annat, att flygfältet

skulle erhålla ett i viss mun annat läge än som i den första skrivelsen

föreslagits, vilket skulle medföra, att fältet skulle kunna färdigställas till den

1 juli 1940, har chefen för flygvapnet den 3 maj 1938 till chefen för försvarsdepartementet

avgivit en promemoria i ärendet. Däri har framhållits, att det

föreslagna ändrade läget av flygfältet med hänsyn till omkringliggande hinder

icke kunde ur flygsäkerhetssynpunkt godtagas. Flygmyndigheternas undersökningar

och beräkningar rörande tidsförhållanden och kostnader hade utgått

från ett läge för flygfältet, som vore ur flygteknisk synpunkt godtagbart,

även örn förhållandena icke heller här bleve do bästa. Detta fält kunde enligt

flygmyndigheternas uppfattning icke befinna sig i för bombförband godtag
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 314.

bart skick den 1 juli 1940. I fråga om de av beredningsutskottet gjorda jämförelserna

mellan Såtenäs och Björsäter ville chefen för flygvapnet framhålla,

att flygfältet vid Såtenäs komme att bliva ur olika synpunkter bättre än det

vid Björsäter, att övningsmöjligheterna vid Såtenäs komme att särskilt i fråga

örn bombfällning och skjutningar bliva bättre än vid Björsäter samt att

flottiljen vid Såtenäs kunde — i motsats till vid Björsäter — erhålla ett

klart avgränsat och i hög grad koncentrerat område för sin verksamhet.

Med skrivelse den 4 maj 1938 har beredningsutskottet överlämnat en promemoria

rörande frågan örn flygfält vid Björsäter, däri utskottet närmare utvecklat

skälen för att flygflottiljens förläggning till Björsäter enligt utskottets

mening icke skulle komma att fördröja flygfältets färdigställande och ej

heller i andra avseenden vore mindre fördelaktig än en förläggning till Såtenäs

utan tvärtom medförde beaktansvärda fördelar. Utskottet har därvid åberopat,

bland annat, ett av statens lantbruksingenjör H. Welin-Berger och jordbrukskonsulenten

hos Älvsborgs läns norra hushållningssällskap H. Djurberg utfärdat

utlåtande angående en av dem den 2 maj 1938 företagen okulär besiktning

av de till flygfält föreslagna områdena vid Björsäter och Såtenäs.

Slutligen har chefen för flygvapnet den 6 maj 1938 inkommit med ytterligare

en promemoria i ärendet, däri särskilt framhållits, att Såtenäs-alternativet

erbjöde åtskilliga fördelar i övningshänseende framför Björsäteralternativet.

Den första fråga, som i detta ärende lärer böra upptagas till bedömande,

är det av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen framförda önskemålet

örn upphävande av 1936 års beslut att förlägga en av de till nyuppsättning

planerade flygflottiljerna till Karlstad. De mot denna förläggning från myn

digheternas sida anförda betänkligheterna äro av två slag, dels ekonomiska

och dels militärt-organisatoriska.

I ekonomiskt hänseende betingades 1936 års beslut örn en flygförläggning

i Karlstad bland annat därav, att genom den samtidigt beslutade nedskärningen

av Värmlands regemente till en infanterikår vissa delar av regementets

nuvarande etablissement skulle kunna frigöras för att användas till flygflottilj

förläggning. I detta hänseende är emellertid att märka, att försvarsbeslutet

såtillvida avvek från de förslag, som framlades såväl av 1930 års försvarskommission

som av Kungl. Majit i 1936 års försvarsproposition, att dessa

senare inneburo, att Värmlands regemente skulle helt indragas. Bibehållandet

av regementet i form av en infanterikår rubbar naturligen i väsentlig

grad förutsättningarna för att bereda tillräckliga utrymmen åt flygflottiljen

i det befintliga kasernetablissementet. I försvarsbeslutets kostnadsberäkningar

för flygflottiljens anordnande upptogos emellertid samma byggnadskostnader

som de av försvarskommissionen och i försvarspropositionen beräknade.

Av utredningen i förevarande ärende framgår, att kostnaderna för ordnande

av flygflottiljens förläggning till Karlstad — frånsett flygfältets iordningställande

-— numera kunna beräknas till 1,840,000 kronor, ett belopp som

med 800,000 kronor överstiger det i försvarsbeslutet angivna. Även örn

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition nr 314.

nämnda belopp skulle kunna något nedpressas, synes det uppenbart, att byggnadskostnaderna

komma att bliva väsentligt högre än som beräknats, vilket

framför allt lärer vara att tillskriva den nyssberörda omständigheten, att

etablissementet enligt försvarsbeslutet även skall lämna utrymme åt den beslutade

infanterikåren.

Den väsentligaste kostnadsökningen i förhållande till försvarsbeslutets beräkningar

hänför sig emellertid till iordningställandet av flygfältet. I försvarsbeslutet

—- liksom i försvarskommissionens betänkande och i försvarspropositionen

— upptogos kostnaderna härför till ett belopp av 500,000

kronor. Denna summa angavs i samtliga fall vara byggd på uppgifter från

stadsingenjörskontoret i Karlstad. Vid de undersökningar, som sedermera

vidtagits av flygvapnets myndigheter, har utrönts, att denna beräkning uppenbarligen

vilar på förutsättningar, som i själva verket icke varit för handen.

Utan att här kunna närmare ingå på huru den nämnda kostnadssiffran ernåtts,

har jag att konstatera, att enligt av flygmyndigheterna företagna undersökningar

och beräkningar, vilkas riktighet anledning icke förefinnes att ifrågasätta,

iordningställandet av flygfält i Karlstad skulle draga en kostnad av sammanlagt

1,775,000 kronor, d. v. s. 1,275,000 kronor mera än som i försvarsbeslutet

beräknats.

Då sålunda kostnaderna för en förläggning av flygflottiljen till Karlstad

enligt den i detta ärende förebragta utredningen skulle komma att överstiga

vad som enligt försvarsbeslutet beräknats med över 2,000,000 kronor, synes

det stå klart, att de skäl av ekonomisk art, som ansetts tala för en dylik förläggning,

i mycket avsevärd grad försvagats.

Från flygmyndigheternas sida har emellertid gjorts gällande, att även frånsett

de ekonomiska synpunkterna den tilltänkta förläggningen av flygflottiljen

till Karlstad skulle vara förenad med allvarliga olägenheter. Främst

hänföra sig dessa invändningar till flygfältets beskaffenhet. På grund av

markens lösa konsistens och fuktiga belägenhet anse myndigheterna det

tvivel underkastat, örn flygfältet någonsin skall kunna bliva fullt användbart,

i varje fall för tunga bombplan. Härtill kommer, att flygfältet på flera sidor

begränsas av besvärande hinder. Utmed ena sidan löper den elektrifierade

järnvägen Karlstad—Kil. Längs hälften av fältets södra begränsningslinje

går järnvägen Karlstad—Skoghall, vars elektrifiering förberedes. På andra

sidor begränsas fältet av skogsklädda bergssträckor. Flygmyndigheterna hava

i ärendet uttalat, att dessa i stort sett runt hela fältet befintliga hinder innebära

uppenbara risker för allvarliga olyckor vid militär flygning. Som helhetsomdöme

örn Karlstadförläggningen hava myndigheterna anfört, att denna

skulle utgöra en olämplig, riskabel och därtill kostsam lösning av förläggnings

frågan.

För min del har jag icke kunnat undgå att finna de emot flygflottiljens

förläggning till Karlstad anförda invändningarna grundade på starka skäl.

Att en dylik lösning blir väsentligt dyrare än som räknats med i försvarsbeslutet

har redan framhållits. Då därtill kommer, att nian enligt vad myndigheterna

påvisat även med dessa ökade kostnader skulle erhålla en förlägg
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

ning, som i viktiga hänseenden måste betecknas som otillfredsställande och

ur säkerhetssynpunkt riskabel, har jag — efter att hava vid ett personligt

besök på platsen tagit del av de lokala förhållandena därstädes — kommit till

den uppfattningen, att klokheten och försiktigheten bjuda att övergiva

tanken på att förlägga den ifrågavarande flygflottiljen till Karlstad.

Därest på sätt jag salunda vill föreslå beslutet örn förläggande av F 7 till

Karlstad upphäves, uppställer sig omedelbart frågan örn vilka konsekvenser

ett sådant beslut kan eller bör medföra med avseende å användningen av de

utrymmen i ärmlands regementes nuvarande etablissement, som avsetts

skola övertagas av F 7. Det år 1936 fattade beslutet örn Värmlands regementes

nedskärande till en kår, Värmlands fältjägarkår, var som förut framhållits

i viss mån betingat av att F 7 förutsattes skola förläggas till Karlstad. Örn

nu så icke kommer att ske, ligger det nära till hands att överväga, huruvida

icke Värmlands regemente lämpligen borde bibehållas som ett infanteriregemente

av normal storlek och minskningen till en kår i stället kunde utan motsvarande

olägenheter ske med något annat infanteriregemente. Ett särskilt

skäl härför utgör den omständigheten, att Karlstads stad kan förväntas

komma att göra gällande vissa å tidigare överlåtelseavtal grundade anspråk

på återbekommande av delar av det nuvarande övningsfältet, därest Värmlands

regementes minskning till en kår genomföres. Ett regemente, som i

stället vore tänkbart att reducera till en kår är Livgrenadjärregementet, vars

nuvarande etablissement i Linköping enligt försvarsbeslutet skall delvis övertagas

av det till nyuppsättning beslutade Östgöta luftvärnsregemente. Att en

sådan lösning — samtidigt som den medförde, att etablissementet i Karlstad

bleve helt utnyttjat för sitt ändamål — skulle medföra vissa fördelar av bland

annat ekonomisk art synes stå klart. Däremot tarvar frågan rätt ingående

undersökningar rörande de föreliggande militära och organisatoriska betingelserna

för en dylik lösning. Då dessa undersökningar ännu icke kunnat slutföras,

är jag icke beredd att nu uttala någon bestämd bening rörande förevarande

spörsmål. Frågan torde icke heller med nödvändighet behöva slutligen

lösas förrän vid 1939 års riksdag.

Jag övergår så till huvudfrågan i detta ärende, spörsmålet rörande platsen

för förläggning av F 7, sedan Karlstadförslaget övergivits. Såsom av den

föregående redogörelsen framgår hava flygmyndigheterna vidtagit ingående

undersökningar för ändamålet å ett flertal platser i västra och mellersta

Sverige, nämligen Karlskoga, örebro, Trollhättan, Såtenäs, Axvall och Björsäter.

Ytterligare ett antal platser har varit under övervägande men kunnat av

olika skäl redan utan närmare undersökning avvisas. Den i ärendet förebragta

utredningen synes enligt min mening utvisa, att två av de nämnda

närmare undersökta platserna, nämligen Trollhättan och Såtenäs, böra

komma i åtanke framför de övriga. Gentemot en förläggning till Karlskoga,

Örebro och Axvall hava nämligen från myndigheternas sida, såsom av det

föregående framgår, framförts så vägande invändningar av olika slag, att

dessa platser — även örn åtskilliga fördelar kunna påvisas vara förenade med

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 314.

en förläggning dit — i jämförelse med Trollhättan och Såtenäs måste komma

i bakgrunden. Och vad beträffar Björsäter, som eljest onekligen erbjuder

vissa fördelar som förläggningsplats, har jag efter tagen kännedom om olika

på frågan inverkande omständigheter kommit till den bestämda uppfattningen,

att det måste anses högeligen ovisst, huruvida ett fullgott flygfält

skall kunna iordningställas där till tidpunkten för flottiljens uppsättande.

Redan på denna grund anser jag, att Björsäter näppeligen kan ifrågakomma

såsom förläggningsplats för flottiljen. Härtill kommer, att — enligt vad

flygmyndigheterna i ärendet framhållit och jag själv vid besök på platsen

varit i tillfälle att iakttaga — övningsförhållandena särskilt i avseende å

bombfällnings- och skjutningsmöjligheter äro väsentligt fördelaktigare vid

Såtenäs än vid Björsäter. Detta beror framför allt därpå, att bombfällning

och skjutning vid Såtenäs kunna försiggå över delar av Vänern, som helt

sakna trafik, medan dylika övningar vid Björsäter måste försvåras och störas

av att motsvarande vattenområde där icke kan helt friläggas från trafik av

fiske- och andra båtar. Framhållas må för övrigt, att Björsäter-alternativet

icke heller skulle komma att bliva i någon väsentlig mån ekonomiskt fördelaktigare

än Såtenäs-alternativet, med vilket det närmast är att jämföra.

En inbördes jämförelse mellan Trollhättan och Såtenäs såsom förläggningsplatser

för F 7 erbjuder onekligen vissa svårigheter, beroende på det

värde man vill tillmäta vissa i fråga örn de två platserna förefintliga fördelar

och olägenheter i nämnda hänseende. Vad först beträffar flygfält finnas på båda

platserna goda möjligheter att erhålla ett fullgott sådant med goda utvecklingsmöjligheter.

Det omgivande landskapet är också i bägge fallen lämpligt

för ett flygförbands övningar av olika slag. Till förmån för Trollhättan-alternativet

talar den omständigheten, att förläggningen blir anknuten till en

stad med därav följande fördelar för personalen i fråga örn tillgång till

bostäder, skolor m. m. Som en med detta alternativ förknippad fördel har

också åberopats den omständigheten, att Svenska aeroplanaktiebolagets nya

flygplanfabriker komma att bliva belägna i omedelbar närhet till flottiljen

med därav följande möjligheter till reparationer m. m. Å andra sidan har

framhållits, att detta förläggningsalternativ även innebär avsevärda olägenheter,

hänförliga till de friktioner mellan flygflottiljen och bolaget som lätt

kunna komma att uppstå vid den gemensamma användning av flygfältet, som

utgör en av förutsättningarna i alternativet. Denna synpunkt har särskilt

starkt framhållits i flygmyndigheternas förenämnda skrivelse den 31 mars

1938. Ur ekonomisk synpunkt ställer sig emellertid Trollhättan-alternativet

såtillvida avsevärt fördelaktigare än Såtenäs-alternativet, att engångskostnaderna

för förläggningen till Trollhättan av flygförvaltningen beräknats till

3.275.000 kronor, medan förläggningen till Såtenäs kostnadsberäknats till

5.310.000 kronor, allt enligt 1934—1935 års prisnivå.

Den nämnda avsevärda skillnaden i engångskostnad mellan de två förläggningsalternativen

medför, att det dyrare alternativet, Såtenäs, endast bör

kunna ifrågakomma, därest påtagliga fördelar äro förknippade därmed i förhållande

till Trollhättan. Enligt flygmyndighoternas uppfattning är detta

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majus proposition nr 314.

fallet. Sålunda äro det avsedda flygfältets omgivningar så gott som fullständigt

fria från hindrande masker. Vidare finnas i fältets omedelbara närhet

utmärkta möjligheter till övningar i skjutning och bombfällning, medan dylika

övningar i Trollhättan endast skulle kunna bedrivas på ett rätt avsevärt avstånd

från förläggningen. Slutligen har framhållits, att de förut omförmälda

olägenheterna, som äro förknippade med ett med Svenska aeroplanaktiebolaget

gemensamt utnyttjande av flygfältet i Trollhättan, icke äga någon

motsvarighet i Såtenäs. Flygmyndigheterna hava därför ansett Såtenäsalternativet

ur militära synpunkter vara överlägset alla andra undersökta

alternativ.

För egen del har jag vid ett övervägande av de olika omständigheter, som

kunna anses tala för eller emot det ena eller andra alternativet, stannat vid

den uppfattningen, att Såtenäs-alternativet erbjuder så många och påtagliga

fördelar i jämförelse med alternativet Trollhättan, att jag oaktat de väsentligt

större engångsutgifter, som därav betingas, anser mig böra förorda flottiljens

förläggande till Såtenäs. Vad som därvidlag varit för mig avgörande är icke

blott den ur övnings- och flygsäkerhetssynpunkt otvivelaktigt överlägsna belägenheten

— varom jag vid besök å bägge platserna varit i tillfälle att personligen

göra iakttagelser — utan även och framför allt den omständigheten,

att därigenom undvikas de enligt min mening påtagliga olägenheter i fråga

örn flygfältets utnyttjande, som kunna befaras bliva en följd av en förläggning

till Trollhättan. Trollhättans stad har visserligen i samverkan med

Svenska aeroplanaktiebolaget erbjudit sig att utan kostnad för statsverket

ställa för flygfält och etablissement erforderlig mark till flygförvaltningens

förfogande ävensom att bekosta flygfältets torrläggning och planering m. m.

Flygfältet skulle emellertid därvid överlämnas till flygförvaltningens förfogande

med villkor, bland annat, att bolaget icke därigenom åsamkades några

extra kostnader eller hindrades vid sina provflygningar samt att flygfältet i

sin helhet förbleve bolagets egendom. Enligt vad som framgår av flygmyndigheternas

skrivelse den 31 mars 1938 är det att förvänta, att bolagets provflygningar

komma att få en betydande omfattning. Bolaget har också förbehållit

sig full frihet angående tiderna för dessa. Vid dessa förhållanden kan

jag icke annat än dela myndigheternas uppfattning, att de inskränkningar i

fråga örn flygfältets utnyttjande, som utgöra en förutsättning för Trollhättanalternativets

genomförande, innebära alltför stora risker såväl för störningar

i flottiljens verksamhet som för andra framtida konfliktsituationer för att en

dylik förläggning skall kunna tillrådas. Härtill kommer att, enligt vad utredningen

i ärendet giver vid handen, de årliga kostnaderna för övningar, flygfältsunderhall

m. m. vid Såtenäs kunna beräknas komma att rätt avsevärt

understiga motsvarande kostnader vid en förläggning till Trollhättan.

Örn alltså flottiljen i fråga enligt min mening bör förläggas till Såtenäs,

uppställer sig till en början frågan örn förvärvet av för förläggningen därstädes

erforderlig mark. Från den nuvarande ägaren till Såtenäs egendom föreligger

anbud örn försäljning av egendomen för ett pris av 650,000 kronor utan inventarier.

Flygförvaltningen har emellertid i sin förenämnda skrivelse den

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majus proposition nr 314.

12 mars 1938 framhållit, att den egentliga köpeskillingen enligt anbudet på

grund av vissa angivna omständigheter i själva verket finge anses uppgå till

cirka 717,000 kronor. Då egendomens taxeringsvärde utgjorde 548,800 kronor

och en på ämbetsverkets föranstaltande verkställd värdering av densamma

slutade å 614,700 kronor, ansåge ämbetsverket den begärda köpeskillingen

alltför hög. Ämbetsverket har därför ansett det vara nödvändigt att tillgripa

expropriation. Kostnaderna härför hava beräknats till 640,000 kronor. För

egen del anser jag mig icke nu kunna fatta definitiv ståndpunkt till frågan,

huruvida det föreliggande köpeanbudet bör antagas eller huruvida förvärvet

bör ske genom expropriation. Frågan därom torde det få ankomma på Kungl.

Majit att längre fram taga ställning till. I varje fall torde det knappast vara

möjligt eller lämpligt att från förvärvet utesluta vissa delar av egendomen,

vilka icke bliva direkt erforderliga för flygflottiljen. Dylika delar torde i

stället efter förvärvet böra antingen överlämnas till domänverkets förvaltning

eller också, därest så finnes lämpligt, övertagas av statens jordnämnd

i och för dess verksamhet.

Kostnaderna för andra lätta bombflottiljens förläggande till Såtenäs hava

i ärendet angivits till sammanlagt 5,310,000 kronor, därav 690,000 kronor1)

för markförvärv och 4,620,000 kronor för byggnader, flygfältsarbeten m. m.

Härvid är att märka, att sistnämnda belopp beräknats efter de arbets- och

materialpriser, som gällde under åren 1934—1935. För närvarande torde den

verkliga kostnaden ligga cirka 20 procent däröver.

Därest, på sätt jag i det följande kommer att föreslå, ett utbyte kommer

till stånd mellan Såtenäsflottiljen och den till Karlsborg förlagda flottiljen,

så att den förstnämnda flottiljen kommer att bestå av en medeltung bombflottilj

i stället för av en lätt, komma kostnaderna för Såtenäsförläggningen

att undergå vissa ökningar, vilka emellertid i huvudsak kompenseras av motsvarande

minskningar för Karlsborgsförläggningen. Sålunda beräknas hangarbyggnaderna

med uppställningsplaner komma att draga en kostnad av sammanlagt

1,095,000 kronor för en medeltung mot 550,000 kronor för en lätt

flottilj (se tabellen å sid. 15). Verkstadsbyggnaden beräknas komma att kosta

335.000 kronor mot 210,000 kronor. Slutligen anses kostnaderna för förläggningsbaracker

tarva en ökning med cirka 50,000 kronor till 550,000 kronor.

Merkostnaderna för förläggning av en medeltung bombflottilj till Såtenäs i

stället för en lätt kunna sålunda beräknas till 720,000 kronor och kostnaderna

för hela förläggningen till (5,310,000 + 720,000 =) 6,030,000 kronor, fortfarande

med utgångspunkt från 1934—1935 års priser. Med en beräknad

prisfördyring av 20 procent å byggnads- och flygfältsarbeten m. m. blir den

beräknade kostnaden för hela förläggningen (6,030,000 + 1,070,000=)

7.100.000 kronor. Inom nämnda belopp lära jämväl kunna rymmas vissa merkostnader

för en del av flygförvaltningen i kostnadsberäkningarna icke medtagna

särskilda flygfältsarbeten, vilka enligt vad under ärendets behandling

blivit utrönt torde komma att visa sig erforderliga.

i) Härav avses 40,000 kronor till åtgärder för att göra egendomen gravationsfri efter

köpet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

Av det för Såtenäsförläggningens ordnande erforderliga beloppet beräknas

1,000,000 kronor böra vara tillgängliga redan under budgetåret 1938/1939 och

återstoden under därpå följande budgetår. Det nyssnämnda beloppet, 1,000,000

kronor, torde böra anvisas å kapitalbudgeten för nästkommande budgetår

under »Fonden för förlag till statsverket». Rörande sättet för avskrivning

av denna kapitalinvestering lärer chefen för finansdepartementet komma att

i annat sammanhang framlägga förslag.

I och med genomförandet av det sålunda framlagda förslaget örn förändrad

förläggningsplats för F 7 uppkomma vissa andra spörsmål, som i anslutning

därtill kräva sin lösning. Ett av dessa rör frågan örn förläggningen av flygvapnets

underofficersskola. Denna skola har alltsedan sin tillkomst varit

och är alltjämt anknuten till Västmanlands flygflottilj i Västerås. Enligt 1936

års försvarsbeslut skall skolan emellertid ingå i den flottilj, som avsetts skola

förläggas till Karlstad. Med ett upphävande av beslutet örn förläggande av

F 7 till Karlstad måste sålunda jämväl beslutet örn platsen för underofficersskolan

revideras. Flygmyndigheterna hava i sin förberörda skrivelse den 3

mars 1938 uttalat, att ur flygvapnets synpunkt en förflyttning av skolan från

dess nuvarande förläggning i Västerås icke är önskvärd utan fastmera skulle

vara ur olika synpunkter olämplig. Myndigheterna hava därför ansett beslutet

örn underofficersskolans förläggning till F 7 böra upphävas och föreslagit, att

skolan i stället allt framgent skall vara förlagd till Västmanlands flygflottilj i

Västerås. Till denna åsikt anser jag mig böra ansluta mig. Frågan örn den

sålunda föreslagna förändringen lärer emellertid böra föreläggas riksdagen

för godkännande.

Ett annat spörsmål, som i detta sammanhang bör lösas, är den av flygmyndigheterna

i skrivelsen den 3 mars 1938 upptagna och av mig förut berörda

frågan, huruvida den flottilj som föreslås skola förläggas till Såtenäs bör

— liksom Karlstadflottiljen enligt försvarsbeslutet — utgöras av en lätt

bombflottilj eller huruvida ett utbyte bör ske, så att den medeltunga bombflottilj,

som enligt försvarsbeslutet skall vara förlagd till Karlsborg (Västgöta

flygflottilj), förlägges till Såtenäs och Karlsborgsflottiljen i stället blir

en lätt bombflottilj. Flygmyndigheterna hava därutinnan framhållit, att en

förläggning till Såtenäs kommer att medföra, att den dit förlagda flottiljen

erhåller ett flygfält, som särskilt i fråga örn hinderfrihet och markbeskaffenhet

är väsentligt bättre än flygfältet å Karlsborg. Då ett av en tung bombflottilj

bestående förband vore i behov av ett större och bättre fält än en lätt

bombflottilj, syntes det lämpligt, att en omplacering av angiven art bomme

till stånd. Ett dylikt utbyte synes även enligt min mening lämpligen böra

äga rum. Rörande denna åtgärd i och för sig lärer Kungl. Majit äga besluta

utan riksdagens hörande. Då därigenom uppkomma vissa konsekvenser av

ekonomisk art, torde frågan emellertid böra underställas riksdagens prövning.

I sistnämnda hänseende har flygförvaltningen i skrivelse den 13 april 1938

anfört i huvudsak följande: För Västgöta flygflottilj å Karlsborg vore avsett

att under budgetåret 1938/1939 uppföra bland annat två hangarbyggnader för

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

medeltunga bombplan jämte uppställningsplaner för en sammanlagd kostnad

av 870,000 kronor (se 1938 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 3

sid. 10). Tillsammans med den beräknade prisförhöjningen av 20 procent

stöde för ändamålet till förfogande sammanlagt (870,000 + 174,000 =)

1.044.000 kronor. En under innevarande budgetår uppförd liknande hangarbyggnad,

som sålunda ursprungligen avsetts för en medeltung division, avsåges

efter den föreslagna förändringen skola användas för två lätta divisioner.

Därvid måste dock tjänsteutrymme för den andra divisionen tillbyggas.

Under budgetåret 1938/1939 erfordrades sålunda, förutom det

nämnda tjänsteutrymmet, hangarbyggnad för den tredje divisionen jämte

uppställningsplan. De härför erforderliga kostnaderna beräknades uppgå för

det ökade tjänsteutrymmet till 70,000 kronor, för den nya hangarbyggnaden

till 225,000 kronor och för uppställningsplanen till 36,000 kronor eller tillhopa

till 331,000 kronor. Härigenom uppstode en behållning av (1,044,000 —

331.000 =) 713,000 kronor. Det sålunda inbesparade beloppet, som funnes

tillgängligt redan under budgetåret 1938/1939, borde lämpligen disponeras

för utförande redan under nämnda budgetår av sådana arbeten för Karlsborgsflottiljen,

som enligt föreliggande byggnadsprogram varit avsedda att

utföras först under budgetåret 1939/1940. De arbeten, som sålunda borde

komma till utförande, vore följande:

Officersmässbyggnad (uppföres i stället för avsedd skolsalsbyggnad;

skolsalar inredas i stället i de till officersmäss

avsedda lokalerna i kanslibyggnaden samt i

ekonomibyggnaden; för nybyggnaden disponeras de

70.000 kronor, som beräknats för skolsalsbyggnaden

jämte 20 procent tillägg därå eller 14,000 kronor samt

16.000 kronor av det till 115,000 kronor beräknade

beloppet till »slip med tillfartsväg», vilket anses

kunna nedbringas till 99,000 kronor) ..................... kronor 100,000: —

Flygmaterielförråd (80,000 kronor + 20 procent) ......... » 96,000: —

Garagebyggnad (40,000 kronor + 20 procent) ............... » 48,000: —

Flygplatsbelysning (210,000 kronor + 20 procent) ......... » 252,000: —

Flyttning av skjutbana (15,000 kronor + 20 procent) ...... » 18,000: —

Tjänstebostäder (145,000 kronor + 20 procent) ............ » 174,000: —

Administration (20,800 kronor + 20 procent) ............... » 25,000: —

Summa kronor 713,000

Tillika har flygförvaltningen anmält, att den förläggningsbarack, som

enligt föreliggande planer vore avsedd att för 120,000 kronor uppföras för

Västgöta flygflottilj under budgetåret 1939/1940, genom flottiljens förändring

till en lätt bombflottilj icke längre erfordrades utan kunde utgå ur bj''ggnadsprogrammet.

För min del anser jag mig böra tillstyrka de förändringar i byggnadsprogrammet

för Karlsborgsflottiljen, som sålunda — i anlutning till förslaget

örn flottiljens förändrade karaktär — av flygförvaltningen föreslagits. Därest

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:t3 proposition nr 314.

riksdagen icke kommer att hava något att däremot erinra, är det sålunda min

avsikt att 1‘ramdeles, efter särskilda framställningar från flygförvaltningen,

tillstyrka, att den del av det för flygvapnet avsedda, i reservationsanslaget

till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret

1938/1939 ingående anslagsbeloppet å 7,200,000 kronor, som beräknats

åbelöpa Västgöta flygflottilj, användes i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av flygförvaltningen i dess nyssberörda skrivelse föreslagits. Vid ett

genomförande härav blir följden, att av de för Västgöta flygflottilj planerade

byggnadsarbetena för budgetåret 1939/1940 komma att återstå allenast »slip

med tillfartsväg», kostnadsberäknad till (115,000 —16,000=) 99,000 kronor,

samt tjänstebostäder till ett belopp av (200,000 —145,000=) 55,000 kronor

jämte för administrationskostnader (35,000 — 20,800 =) 14,200 kronor, allt

enligt 1934—1935 års priser. Byggnadskostnaderna under budgetåret 1939/1940

för flottiljen i fråga skulle således komma att uppgå till sammanlagt (99,000

+ 55,000 + 14,200 =) 168,200 kronor. Då flottiljens byggnadskostnader för

budgetåret 1939/1940 förut beräknats till sammanlagt 885,000 kronor, utgör

den genom de föreslagna förändringarna uppkommande kostnadsminskningen

vid Karlsborgsflottiljen (885,000—-168,200=) 716,800 kronor, ett belopp som

i stort sett motsvarar den av ombytet föranledda kostnadsökningen vid F 7.

Slutligen torde böra med några ord beröras frågan örn de ändringar i flottiljernas

benämning, som måste bliva en följd av de föreslagna åtgärderna.

Den för F 7 fastställda benämningen Värmlands flygflottilj blir tydligen

missvisande efter flyttningen till Såtenäs. Med hänsyn till att Såtenäs ligger

i Västergötland, synes även den för Karlsborgsflottiljen fastställda benämningen

Västgöta flygflottilj framdeles bliva mindre lämplig. Nya benämningar

synas sålunda böra fastställas för såväl Karlsborgs- som Såtenäsflottiljerna.

Jag torde framdeles få tillfälle att för Kungl. Majit framlägga förslag

härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande av att

proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tiden gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels — med ändring av vad 1936 års försvarsbeslut därutinnan

innehåller — besluta, att flygvapnets andra medeltunga

bombflottilj skall förläggas till Såtenäs i Skaraborgs län, att

den andra lätta bombflottiljen skall förläggas till Karlsborg

samt att flygvapnets underofficersskola skall vara förlagd till

Västmanlands flygflottilj i Västerås,

dels medgiva, att flygfält och kasernetablissement m. m. för

andra medeltunga bombflottiljen må anordnas å Såtenäs huvudsakligen

i överensstämmelse med vad i det''föregående angivits

och i enlighet med därvid framlagda kostnadsberäkningar,

dels ock till markinköp m. m. för andra medeltunga bomb
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

flottiljens förläggning å kapitalbudgeten för budgetåret 1938/1939

under Fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 1,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

;s

Bihang till riksdagens protokoll 1938.

1 sami.

Nr 314.

971 38

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad förläggning splats för Värmlands flygflottilj m. m. s. 1 i texten