Sök i Ratio Lex

Angående lån för anläggning av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn

1938-05-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:325, Angående lån för anläggning av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

1

Nr 325.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lån för anläggning

av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn; given Stockholms

slott den 20 maj 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 maj 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

I proposition (nr 233) till innevarande års riksdag har Kungl. Majit framlagt

förslag bland annat till förordning angående handel med vissa mineraloljor.

Förslaget överensstämmer i stort sett med vad som föreslagits av

särskilda utredningsmän i ett den 29 december 1937 avgivet betänkande i

ämnet (stat. off. utr. 1937: 54). Syftet är dels att frambringa en ökad lagerhållning

inom landet av brännoljor dels ock att uppmuntra utvecklingen av

en inhemsk oljeraffineringsindustri. I sistnämnda hänseende tillstyrkes i

propositionen, att medverkan från statens sida lämnas till främjande av

uppkomsten av oljeraffinaderier genom enskild företagsamhet. Berörda medverkan

avses, på sätt närmare framgår av författningsförslaget, skola ske

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 32S. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

i den formen, att Kungl. Majit erhåller rätt att om så prövas erforderligt

för befordrande av avsättningen av inom landet raffinerad olja ålägga

importör av färdigprodukter att från vederbörande raffinaderi inköpa olja,

som där raffinerats. Emellertid uttalas tillika i propositionen, att det ej

torde vara uteslutet, att en inhemsk oljeraffineringsindustri kunde utvecklas

utan att tvångsåtgärder av dylikt slag behövde vidtagas. De möjligheter,

sorn härutinnan kunde yppa sig, finge bliva föremål för närmare prövning.

I en den 20 maj 1938 dagtecknad framställning har nu Rederiaktiebolaget

Nordstjernan anhållit om ett lån av statsmedel å 6 miljoner kronor för anläggning

av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn samt därvid anfört följande:

Enligt av bolaget verkställda beräkningar skulle årligen inom anläggningen

300.000—400,000 ton råolja kunna raffineras. De produkter, som härigenom

utvunnes, vore bensin, dieselolja, respektive motor- och pannbrännoljor,

smörjoljor, asfalt och fotogen. Kvantiteterna av de olika produkterna

kunde variera inom vida gränser med hänsyn till råoljans beskaffenhet samt

arbetsmetoderna vid raffineringen. Bedreves emellertid tillverkningen i syfte

att erhålla en relativt stor utvinning av bensin, kunde man räkna med ett

bensinutbyte av c:a 100,000 ton per år, varav c:a 25,000 ton flygbensin.

Kostnaderna för anläggningens uppförande beräknades till omkring 10

miljoner kronor. Av dessa kostnader torde drygt 6 miljoner kronor komma

att belöpa å utgifter för här i riket framställt material och till arbetslöner

inom landet.

Den nya anläggningen skulle uppföras dels å de fastigheter i Nynäshamn,

där för närvarande oljeraffinering bedreves, dels ock å vissa andra angränsande

fastigheter i Nynäshamn. Gällande taxeringsvärde å de äldre anläggningarna

utgjorde 1,680,000 kronor. Större delen av dessa avsåges komma

att kvarstå, och värdet av de kvarstående anläggningarna jämte marken

torde ej komma att understiga taxeringsvärdet. Någon annan skuld belastade

icke fastigheten än lån i manufakturförlagslånefonden och industrilånefonden

å c:a 220.000 kronor, vilka i händelse av bifall till förevarande

framställning komme att ofördröjligen infrias.

Under åberopande av det anförda finge bolaget anhålla örn ett statslån,

motsvarande 60 procent av anläggningskostnaden, eller sålunda omkring 6

miljoner kronor att lyftas mot vederbörlig skuldförbindelse i mån av behov.

Till säkerhet för lånet erbjödes botteninteckningar i förenämnda fastigheter

och anläggningar till sistnämnda belopp. Bolaget hemställde vidare,

att ränta å lånebeloppet utginge med högst 3 procent å lyftat lånebelopp

från lyftningsdagen samt att under anläggningstiden, beräknad till 1—2 år,

amorteringsfrihet gällde. Därefter skulle amortering ske med vissa belopp

årligen, sålunda att slutamortering ägde rum efter högst 8 år räknat från

den tidpunkt då anläggningarna tagits i bruk, dock icke senare än den 1

juli 1948.

I samband med förevarande framställning hade bolaget ansett sig böra

upplysa om, att sedan Nynäshamnsanläggningen tagits i bruk, bolaget vore

berett att uppföra en liknande anläggning med samma kapacitet å en vid

västkusten belägen lämplig plats. Förhandlingar örn inköp av en sådan

plats hade redan igångsatts. Bolaget avsåge således att framdeles inkomma

med ansökan örn statslån för finansiering jämväl av sistnämnda anläggning.

över förevarande framställning hava efter remiss yttranden avgivits av

kommerskollegium, statskontoret samt fullmäktige i riksgäldskontoret. I

yttrandena anföres i huvudsak följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 3''J-k

3

Kommerskollegium: Atl staten genom lån understödde tillkomsten av en

fabriksanläggning, vars tillblivelse ansåges vara ett allmänt intresse, vore ju

en vanlig företeelse, och till det nu i Nynäshamn befintliga oljeraffinaderiet hade

även 1928—1931 lån beviljats från såväl industri-som manufakturförlagslånefonden

till ett sammanlagt belopp av 900,000 kronor, varav för närvarande

återstode 212,500 kronor att amortera. Lånevägen syntes även vara en

mera normal väg för understöd än beredande av tvångsavsättning för produkten.

Det lånesökande företaget borde på grund av för detsamma disponibel

teknisk och kommersiell erfarenhet hava relativt goda utsikter att göra

denna verksamhet lönande. Egna medel till betydande belopp funnes tydligen

tillgängliga för anläggningens utförande.

Då någon tvekan örn önskvärdheten av anläggningens utförande icke torde

råda och någon erinran mot formen för ett understöd icke heller funnes att

framställa, syntes det vara frågorna örn hur medel skulle anskaffas och örn

villkoren för lånet, som närmast borde upptagas till besvarande. Lånebehovet

hade angivits till cirka 6 miljoner kronor, och så stort belopp kunde icke

disponeras från nämnda båda ordinarie lånefonder, varjämte de för dessa

fastställda lånevillkoren torde vara för stränga i förevarande fall. Det syntes

därför erforderligt, att det behövliga beloppet anvisades av riksdagen.

Den säkerhet, som erbjödes i form av botteninteckningar i fastigheten, vore

väl ej fullt bankmässig, men syntes dock i betraktande av de föreliggande

omständigheterna kunna godtagas. De såsom säkerhet för de äldre lånen

hypotiserade inteckningarna i den nu befintliga anläggningen borde i detta

sammanhang frigöras för att ingå i säkerheten för det nya lånet. Med hänsyn

till nu rådande allmänna ränteläge, torde högre ränta än 3 procent icke

böra ifrågasättas, örn man med lånet ville åstadkomma ett verkligt stöd för

företaget. Mot att lånet bleve amorteringsfritt under anläggningstiden, ett

eller två år, och återbetalningen därefter verkställdes under 8 år hade kollegium

icke något att erinra.

Statskontoret: Genom tillkomsten av den planerade anläggningen skulle

önskemålet angående tillskapandet av en inhemsk oljeraffinering av betydande

omfattning bliva tillgodosett. Med hänsyn till angelägenheten härav

ur beredskapssynpunkt torde staten icke böra undandraga sig att lämna den

begärda medverkan till företagets finansiering. Ämbetsverket ville härvid

särskilt fästa uppmärksamheten vid att i den remitterade framställningen

icke ifrågasattes något sådant ingripande från statens sida, att importörerna

av färdiga oljeprodukter skulle åläggas att inköpa vissa kvantiteter inom landet

raffinerad olja. Frånvaron av dylika tvångsåtgärder med de olägenheter

och kontrollsvårigheter, som måste vara därmed förenade, vore givetvis att

betrakta såsom en fördel. Av nu anförda skäl ville statskontoret — trots det

betydande belopp, varom det här rörde sig — icke motsätta sig, att sökandebolaget

för ifrågavarande ändamål beviljades ett lån på högst 6 miljoner kronor

mot den ränta och på de lånevillkor i övrigt, som föreslagits.

De medel, som härför borde äskas hos riksdagen, torde böra ställas till förfogande

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd. Med hänsyn till

den räntefot, 3 procent, efter vilken lånet skulle förräntas och (Itai relativt

korta återbetal Hingst iden torde något avskrivningsanslag icke vara påkalla!.

Il i k s gäld sf ull m ä kt i g e: Fullmäktige ansåge sig böra uttala sig endast beträffande

villkoren för ett eventuellt lån. Örn lånet beviljades, vore från fullmäktiges

sida intet att erinra mot att räntefoten bestämdes till 3 procent, sitt

ainorteringsfrihet medgåves under anläggningstiden samt att slutlig amortering

skulle ske senast den 1 juli 1948. Vad säkerheten för länet beträffade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. proposition nr 325.

Departements
chefen.

ville fullmäktige ur de synpunkter, riksgäldskontoret företrädde, uttala, att

den erbjudna säkerheten näppeligen kunde anses fullt betryggande och att

sålunda därutöver viss tilläggssäkerhet torde kunna ifrågasättas.

Såsom torde framgå av mili redogörelse till statsrådsprotokollet den 25

februari 1938 vid anmälan av det förslag till förordning angående handel med

vissa mineraloljor, m. m., vilket resulterat i Kungl. Maj:t proposition nr 233

till riksdagen samma dag, måste det anses vara av betydelse för landet att hava

tillgång till en inhemsk industri för oljeraffinering av större omfattning än

den vi för närvarande äga. Enskild företagsamhet, syftande att åstadkomma

en förbättring i förhållandena på området, synes därför värd att uppmuntras.

I nyssnämnda proposition avsågs medverkan från statens sida skola kunna

lämnas i den formen, att avnämare av olja inom riket ålades att verkställa

sina oljeinköp från raffinaderier härstädes till myckenheter och priser, som

Kungl. Ma:jt kunde finna skäligt bestämma, önskvärt vore naturligtvis,

örn dylika tvångsåtgärder kunde undvikas. Förevarande framställning från

Rederiaktiebolaget Nordstjernan synes därför förtjänt av uppmärksamhet.

I ärendet har omnämnts, att den raffineringsanläggning vid Nynäshamn, som

med framställningen avses, skulle vara tillräcklig för en årlig tillverkning av

cirka 100,000 ton bensin, varav omkring 25,000 ton flygbensin. Till jämförelse

må nämnas att hela vår bensinförbrukning under 1936 beräknas hava

uppgått till ungefär 440,000 ton. Anläggningen i fråga skulle sålunda bliva

i stånd att tillgodose närmare en fjärdedel av årsbehovet. Några åtgärder

från statens sida till stöd för avsättningen av utvunna produkter hava icke

ifrågasatts.

De föreslagna lånevillkoren hava i de över framställningen avgivna yttrandena

ansetts godtagbara, örn än riksgäldsfullmäktige funnit viss tilläggssäkerhet

kunna ifrågasättas. Lånet skulle sålunda utgå med belopp, motsva

rande 60 procent av den till 10 miljoner kronor beräknade anläggningskostnaden

eller alltså med omkring 6 miljoner kronor. Räntan är föreslagen till

3 procent. Under anläggningstiden, beräknad till högst 2 år, skulle amorteringsfrihet

åtnjutas. Därefter skulle amortering ske med vissa belopp årligen

på så sätt att slutamortering ägt rum senast den 1 juli 1948. Såsom säkerhet

lämnas inteckningar med bästa förmånsrätt i anläggningen till samma

belopp som lånet.

Jag tillstyrker bifall till vad sålunda föreslagits. Vad särskilt beträffar den

erbjudna säkerheten finner jag i likhet med kommerskollegium, att densamma

får anses vara av beskaffenhet att med hänsyn till omständigheterna

kunna godtagas.

Under åberopande av det anförda och under framhållande att proposition

i ämnet lärer enligt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas utan hinder av att

den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått

till ända hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

att till Län för anläggning av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn

för budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 6,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

Bihang lill riksdagens protokoll 19:18.

1 sami

Nr 32.r>.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående lån för anläggning av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn. a1 i texten
  2. SU 1938:211 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för anläggning av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn. s. 1 i texten