Sök i Ratio Lex

Angående rätt för statsmeteorologen T. Ii. P. Bergeron att för placering i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

1938-01-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:49, Angående rätt för statsmeteorologen T. Ii. P. Bergeron att för placering i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

1

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för statsmeteorologen

T. Ii. P. Bergeron att för placering i löneklass

tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; given

Stockholms slott den 14 januari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maji Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss

Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet fråga örn

rätt för statsmeteorologen T. H. P. Bergeron att för placering i löneklass tillgodoräkna

sig viss tjänstgöring samt anför därvid:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har i skrivelse den 4 september

1936 — med förmälan att anstalten den 31 juli 1936 utnämnt Bergeron

till statsmeteorolog — anhållit, att Bergeron, som den 20 maj 1922 trätt i utländsk

tjänst, måtte för placering i löneklass få tillgodoräkna sig den tid från

den 1 februari 1925, under vilken han i en följd utfört mot hans nuvarande

tjänst svarande arbete i utlandet, med avdrag dock för tre ai.

Börande Bergerons tjänstgöring upplyses i skrivelsen, att han varit meteo
Bihang

lill riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 49. *

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 4!J.

roing dels under tiden 1 januari 1920—15 maj 1922 vid anstalten, dels under

tiden 20 maj 1922—31 oktober 1923 och 1 februari 1925—31 januari 1929 vid

Bergens geofysiska institut, dels ock under tiden den 1 februari 1929—14 juli

1935 vid meteorologiska institutet i Oslo. I nu nämnda tjänstgöringar har

emellertid enligt vad i skrivelsen uppgives avbrott skett dels under tiden 12

oktober 1928—16 april 1929, då Bergeron tjänstgjort såsom instruktör vid

väderlekstjänsten på Malta, och dels under tiden 23 september 1930—12 december

1930 och 18 december 1931—31 oktober 1932, då Bergeron varit instruktör

vid väderlekstjänsten i Moskva. Från den 15 juli 1935 till sin utnämning

den 31 juli 1936 till statsmeteorolog har Bergeron varit e. o. meteorolog

vid anstalten.

I en den 1 mars 1937 dagtecknad promemoria har chefen för anstalten

överdirektören G. Slettenmark rörande Bergerons tjänst i utlandet och övriga

kvalifikationer anfört följande:

Enligt överenskommelse med överdirektör A. W. Wallén hade Bergeron

1922 tagit tjänstledighet för att arbeta vid väderlekstjänsten i Bergen och

sätta sig in i den s. k. Bergenskolans metoder. Arbetet hade emellertid dragit

ut på tiden och Bergeron hade blivit en av de främsta medarbetarna vid

utarbetandet av de metoder, som nu vid flertalet väderlekstjänster och även

i Sverige lades till grund för prognosarbetet. Under en följd av 13 år hade

Bergeron oavbrutet varit anställd i norska statens tjänst vid »De Meteorologiske

Institusjoner», först i Bergen och sedan i Oslo. Hans tjänsteställning

motsvarade från och med 1926 statsmeteorolog och från 1 februari 1929 förste

statsmeteorolog (»direktörens konsulent i vservarslingstekniske spörsmål»),

Bergeron hade under denna tid åtnjutit tjänstledighet dels för vissa

studier i Tyskland, dels för att såsom sakkunnig biträda vid organiserandet

av väderlekstjänsten på Malta och i Moskva.

Att Bergeron gjort sig känd såsom en synnerligen skicklig vetenskapsman

och framstående kännare av arbetet inom den praktiska väderlekstjänsten

franninge utom av nyssnämnda sakkunnigeuppdrag även därav, att han vore

medlem av fyra internationella meteorologiska kommissioner och fyra av deras

underkommissioner, därav president i symbolunderkommissionen, att han

av de utländska sakkunnige fått andra förslagsrummet till meteorologiprofessuren

i Uppsala och att han utnämnts till docent vid Stockholms högskola.

xVtt de kunskaper och erfarenheter Bergeron sålunda förvärvat under sitt

arbete i norsk statstjänst vore av utomordentligt värde för anstalten läge i

öppen dag.

Därvid finge först nämnas att Bergeron helt eller delvis utarbetat de norska

observatörsinstruktionerna, den internationella molnatlasen och karttecknen,

vilket nu kommit till direkt nytta vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,

och att han under sitt arbete vunnit samma erfarenheter om skötseln

av meteorologiska stationer, väderlekstjänst m. m.. som örn han varit anställd

vid anstalten.

Genom sitt arbete i de internationella kommissionerna hade han vidare

vunnit en nära kontakt med flertalet mera betydande europeiska meteorologiska

institut och forskare, vilket vore ovärderligt för anstaltens omfattande

internationella samarbete. Av vikt därvid vore bland annat även, att Bergeron

talade och skreve obehindrat, utom svenska och norska, tyska och engelska

och vore mycket väl hemmastadd i franska och ryska.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Majlis proposition nr 49.

3

Slutligen linge framhållas, att Bergeron förvärvat stor vana och skicklighet

i att undervisa och handleda, vilket vore av stort värde för fyllandet av

det stora praktiska undervisningsbehov, som förelåge vid anstaltens olika väderlekstjänster.

Då Bergeron sålunda utfört praktiska och vetenskapliga arbeten av stor

betydelse för hans nuvarande verksamhet vid anstalten, vore de begärda

ålderstilläggen i synnerligen hög grad motiverade.

Till följd av remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den 2 februari 1937

av statskontoret och den 12 mars 1937 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Statskontoret har i sitt yttrande hemställt, att ansökningen icke måtte föranleda

någon åtgärd.

Till stöd för sin ståndpunkt har statskontoret anfört:

Vid befordran från icke-ordinarie befattning till ordinarie tjänst finge befattningshavare

för placering i löneklass i den nya tjänsten jämlikt 11 §2

morn. gällande avlöningsreglemente, efter prövning av Kungl. Majit i varje

särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid han utom statens tjänst utfört

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin

art och omfattning funnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart

med eller av högre värde än det arbete, han hade att utföra å den ordinarie

befattningen.

Det avgörande hade härvid, enligt vad förarbetena till dessa bestämmelser

utvisade, ansetts vara det föregående arbetets beskaffenhet att, på samma

gång det varit likartat eller jämförbart med utövning av den statstjänst, som

tillträddes, tjäna ett verkligt samhällsändamål.

Då det arbete, varom i detta fall vore fråga, utförts vid meteorologiska institutioner

i utlandet, torde åberopade författningsrum icke äga tillämpning.

Enär Bergeron icke heller enligt annat stadgande i avlöningsreglementet kunde

i lönehänseende tillgodoräknas ifrågavarande tjänstgöringstid, hemställde

statskontoret, att framställningen icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd

föranleda.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har — under hänvisning till ett beslut

av 1930 års riksdag varigenom förste statsmeteorologen V. F. V. Lundholm

medgivits rätt att för uppllyttning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

vid fysikalisk-meteorologiska observatoriet i Davos (prop. nr 163, jordbruksutsk.

uti. nr 36, R. skr. nr 242) — anfört, att. med hänsyn till den ståndpunkt,

som vid behandlingen av nyssberörda ärende kommit till uttryck rörande

värdet ur det allmännas synpunkt av befattningshavares vid statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt tjänstgöring i utlandet, lönenämnden ansett

förutsättning för en tillämpning av stadgandet i 11 § 2 mom. avlöningsreglementet

i förevarande fall vara för handen. Lönenämnden har därför

icke velat motsätta sig, att Bergeron i viss utsträckning tillgodoräknades den

tid han varit verksam vid utländska institutioner. Lönenämnden har föreslagit,

att han av sagda tid finge räkna sig tillgodo sammanlagt sex år.

Den tjänstgöring Bergeron haft vid utländska institutioner lärer, såsom Departement

statskontoret i sitt utlåtande framhållit, näppeligen kunna betraktas såsom

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, att därpå skulle kun

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

na grundas anspråk jämlikt 11 § 2 morn. av allmänna avlöningsreglementet att

tillgodoräkna tjänstgöringen för placering i lönehänseende. Emellertid torde

Bergerons tjänstgöring i utlandet lia varit av stor betydelse för hans nuvarande

verksamhet vid meteorologisk-hydrografiska anstalten. Med hänsyn

härtill finner jag mig böra förorda, att Bergeron berättigas att i viss omfattning

tillgodoräkna sig berörda tjänstgöring. Såsom lönenämnden i sitt yttrande

påpekat har riksdagen tidigare i liknande fall medgivit tillgodoräknande

av dylik tjänstgöring. I överensstämmelse med vad nämnden föreslagit

anser jag, att Bergeron bör få tillgodoräkna sig sex år av ifrågavarande

tjänstgöringstid för placering i löneklass. Ärendet torde böra underställas

riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att statsmeteorologen T. H. P. Bergeron må vid placering i

löneklass tillgodoräkna sig sex år av den tid, han tjänstgjort

vid meteorologiska institutioner i utlandet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

379278. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:70 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående utredning om ändrade villkor för underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa. s. 1 i texten
  2. JoU 1938:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för statsmeteorologen T. H. P. Bergeron att för placering i löneklass tillgodoräkna sig viss tj a1 i texten