Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande till svenska järnvägsmännens vilohemsförening u. p. a. av tre statens järnvägar tillhöriga barackbyggnader m. m

1938-01-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:53, Angående upplåtande till svenska järnvägsmännens vilohemsförening u. p. a. av tre statens järnvägar tillhöriga barackbyggnader m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtande

till svenska järnvägsmännens vilohemsförening

u. p. a. av tre statens järnvägar tillhöriga barackbyggnader

m. m.; given Stockholms slott den 21

januari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 januari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigfokss, Möller, Levinson,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Forslund anför:

Svenska järnvägsmännens vilohemsförening u. p. a. har till ändamål att

upprätta och förvalta semesterhem, avsedda för föreningens medlemmar.

Medlemskap kan vinnas av all vid Sveriges järnvägar anställd personal, och

medlem äger kvarstå efter avgång från tjänsten med pension. Föreningens

medel skola användas i första hand till förvaltning av semesterhemmen, uppBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 53.

ina 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

rättande av nya sådana och utdelande av stipendier till behövande medlemmar

för fri vistelse å hemmen samt i andra hand till nedbringande av

inackorderingsprisen vid semesterhemmen.

Med hänsyn till föreningens behjärtansvärda syfte hava statsmakterna vid - tre tillfällen lämnat föreningen ekonomiskt understöd. Sålunda erhöll föreningen

jämlikt beslut vid 1914 års senare riksdag (proposition nr 102, riksdagens

skrivelse nr 107) ett bidrag av 10,000 kronor, att utgå av statens järnvägars

trafikmedel. Med detta bidrag avsågs att lätta den skuldbörda, som

föreningen i samband med förvärv av semesterhemmet Fredensborg i Vimmerby

socken måst påtaga sig. Vidare medgav 1934 års riksdag (skrivelse

nr 16), med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 17, dels att en statens

järnvägar tillhörig byggnad i Björkliden å riksgränsbanan, vilken byggnad

förut förhyrts av föreningen, finge kostnadsfritt upplåtas till densamma tills

vidare under den tid, föreningen bedreve verksamhet å platsen, med skyldighet

för föreningen att underhålla byggnaden, dels ock att för tillbyggnad av

samma byggnad hnge av statens järnvägars trafikmedel användas ett belopp

av högst 25,000 kronor. Slutligen beviljade 1936 års riksdag (proposition

nr 32, riksdagens skrivelse nr 25) föreningen ett bidrag av högst 40,000

kronor av statens järnvägars trafikmedel till utvidgning av föreningens

semesterhem å Hällekinds egendom i närheten av Strömstad.

I skrivelse den 21 december 1937 har järnvägsstyrelsen gjort framställning

örn ytterligare bidrag av trafikmedel till förenämnda förening i syfte att

möjliggöra utvidgning av semesterhemmet vid Björkliden. Inledningsvis har

styrelsen beträffande föreningens verksamhet anfört:

Aven från de enskilda järnvägarnas sida har föreningen erhållit ekonomiskt

stöd. Sålunda erhöll den år 1913 av svenska järnvägsföreningen ett lån å

10,000 kronor, vilket, efter att ursprungligen hava varit avsett att löpa med

4.5 procents årlig ränta, på grund av 1914 års riksdags ovan berörda beslut

örn statsbidrag förvandlades till ett räntefritt lån och år 1934 blev efterskänkt.

Vidare erhöll vilohemsföreningen år 1936 från svenska järnvägsföreningen

ett nytt, likaledes räntefritt lån å 15,000 kronor.

Tack vare det ekonomiska bistånd, som sålunda vid olika tillfällen och

på skilda sätt lämnats vilohemsföreningen från såväl staten som enskilda

järnvägar har föreningen sett sig i stånd att från en relativt blygsam början

väsentligt utvidga sin verksamhet.

I skrivelsen bilagd tablå meddelas utförliga uppgifter rörande medlemsomslutuingen

samt besöksfrekvensen vid de särskilda semesterhemmen under

olika år, alltifrån det föreningen öppnade sitt första semesterhem. Från att

år 1913 hava varit 342 har föreningens medlemsantal nu vuxit till nära

6,000. Under samma tid har antalet gäster och gästdygn vid semesterhemmen

stigit än mycket kraftigare.

Trots att föreningen numera förfogar över tre semesterhem, vilka var för

sig hållas öppna så lång tid som rimligen kan ifrågasättas, och trots att

antalet platser å hemmen vid olika tillfällen kunnat utökas, är efterfrågan

å rum tidvis väsentligt större än tillgången. Genom sin representation i

föreningens styrelse är järnvägsstyrelsen i tillfälle att noga följa och iakttaga,

hnru rörelsen bedrives och kan på den grund vitsorda föreningsstyrelsens

energiska och målmedvetna insatser i syfte att såvitt möjligt utjämna denna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

överbeställning och tillmötesgå alla, som önska vistas någon tid å semesterhemmen.

Detta oaktat har emellertid plats icke kunnat beredas på långt

när samtliga beställare, vilket särskilt gäller Björkliden, som på grund av

sitt säregna och ur natursynpunkt synnerligen gynnsamma läge visat sig

utöva den största dragningskraften. Under år 1937 hade enligt uppgift ej

mindre än 559 medlemmar med en beräknad uppehållstid av 3,933 dagar av

nyss berörda anledning förvägrats vistelse därstädes. Den stora och enligt

järnvägsstyrelsens mening välgrundade popularitet, som föreningens semesterhem

sålunda åtnjuta, har föranlett föreningen att ånyo taga under övervägande,

huruvida och på vad sätt en ytterligare utvidgning av verksamheten

skulle kunna tänkas genomförd.

Liksom vid föregående tillfällen träder emellertid frågan örn anskaffning

av nödigt kapital i förgrunden. På grund av de låga inackorderingspris,

som hållits, har rörelsen självfallet icke kunnat lämna någon nämnvärd

vinst, och föreningen förfogar därför icke över något överskott, som skulle

kunna sätta den i stånd att med egna medel finansiera någon utvidgning.

Ej heller anser sig föreningens styrelse kunna taga på sitt ansvar att genom

upptagande av lån för ändamålet söka realisera det sålunda aktualiserade

önskemålet.

Med stöd av berörda erfarenheter angående den oegennyttiga och såväl

för järn vägspersonalen som dess arbetsgivare gagnerika verksamhet, som av

föreningen bedrivits, och i beaktande jämväl av omständigheten att spörsmålet

örn beredande av tillfredsställande semestervila åt alla anställda nu

stöde i det allmänna intressets brännpunkt, hade järnvägsstyrelsen — som

funne det uppenbart, att ett ekonomiskt bistånd från statens sida vore en

oundgänglig förutsättning för att någon ytterligare utvidgning av verksamheten

nu skulle komma till stånd — ansett sig böra lämna sin medverkan

till ernående av ett sådant bistånd, och hade styrelsen med representanter

för vilohemsföreningens styrelse under hand dryftat vissa tänkbara projekt

till realiserande av föreningens önskemål. Dessa överläggningar hade resulterat

i att en ytterligare utvidgning av semesterhemmet vid Björkliden befunnits

vara den för närvarande lämpligaste lösningen av frågan. Vidare

anför styrelsen:

Bestämmande för järnvägsstyrelsens del har vid detta ställningstagande

varit, förutom platsens gynnsamma läge ur rekreation ssynpunkt, att statens

järnvägar i trakten av Jokkmokk äga tre arbetarebaracker, vilka, sedan inlandsbanan

blivit färdigställd, ej längre äro erforderliga för sitt ursprungliga

ändamål men efter förflyttning till Björkliden och sedan vissa, nödvändiga

omändringsarbeten blivit vidtagna å desamma skulle komma till en lämplig

och nyttig fortsatt användning, örn de ställdes till vilohemsföreningens

disposition.

Den nu ifrågasatta hjälpen är sålunda i huvudsak avsedd att erhålla

samma form som den hjälp, vilken järnvägsstyrelsen med statsmakternas år

1934 lämnade medgivande sedan nämnda år iämnar vilohemsföreningen för

dess verksamhet vid Björkliden; enda skillnaden är, att den byggnad, varom

då var fråga —- en för sitt ursprungliga ändamål ej vidare behövlig snöskottarebarack

— redan befann sig på platsen, medan de baracker, som det

här gäller, måste flyttas från Jokkmokk.

Kostnaderna för barackernas nedtagande samt uppförande vid Björkliden

ävensom för deras inredning för här avsett ändamål — häri inberäknat kost
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 53.

naderna för värme-, vatten-, avlopps- och elektriska ledningar samt för vissa

av den planerade utvidgningen betingade förändringar av de nuvarande lokalerna

— hava beräknats till 190,000 kronor. Framhållas må i detta sammanhang,

att de nya lokalerna givetvis äro avsedda att inredas utan ali

lyx och att inackorderingsavgifterna alltjämt äro avsedda att hållas mycket

låga. Å andra sidan måste lokalerna självfallet givas en för tidens krav

lämpad komfort och förses med gängse bekvämligheter.

Med denna utvidgning skulle plats kunna beredas för ytterligare 50 gäster,

förutom utrymme för den tjänstepersonal, som det ökade gästantalet får

beräknas kräva. Då de av vilohemsföreningen för närvarande disponerade

byggnaderna i Björkliden hava plats för 63 gäster, innebär förslaget en

väsentlig ökning av möjligheterna till inkvartering därstädes. Att döma av

föreliggande och ovan meddelade uppgifter angående beställningar, som icke

kunnat effektueras, torde den planerade utbyggnaden emellertid icke vara

för stort tilltagen, i all synnerhet som enligt § 9 i föreningens stadgar även

icke medlemmar äga rätt att mot erläggande av fastställda högre avgifter

vistas å semesterhemmen i den utsträckning som föreningens styrelse bestämmer

och då utrymmet så medgiver. På grund av denna bestämmelse

har också ett ej oväsentligt antal icke medlemmar vistats å hemmet å tider,

då detta ej varit helt upptaget av förtursberättigade medlemmar. Till belysande

av den omfattning, i vilken utomstående — icke järnvägsmän —

frekventerat semesterhemmet i Björkliden må i detta sammanhang meddelas,

att enligt av föreningen lämnade uppgifter nämnda hem under år 1937 besöktes

av 234 dylika gäster, vilka tillförde statens järnvägar en bruttoinkomst

— eventuell sovvagnsavgift oberäknad — av cirka 9,000 kronor och att för

samma tid 241 dylika personer, vilka skulle hava tillfört statens järnvägar

en inkomst av cirka 10,000 kronor, på grund av brist på utrymme icke

kunde beredas plats därstädes.

Vid sitt ställningstagande till berörda fråga har järnvägsstyrelsen såsom

förvaltare av ett affärsverk givetvis icke kunnat helt bortse från nyssberörda

förhållande, d. v. s. att statens järnvägar genom att giva vilohemsföreningen

sin medverkan, på sätt nu avsåges, i viss utsträckning även

skulle gagna det egna affärsintresset; på grund av den nu rådande platsbristen

hade statens järnvägar nämligen med säkerhet gått miste örn en ej

oväsentlig biljettinkomst.

Till alldeles övervägande del är styrelsens inställning till vilohemsföreningens

planer emellertid dikterad av den även för verket gagnande verksamhet,

som föreningen bedriver och som gör den väl förtjänt icke blott av

det erkännande och stöd, som hittills kommit densamma till del utan även

av ytterligare hjälp från statsmakternas sida.

Vad angår storleken av denna hjälp må beaktas, att föreningen för den

låga medlemsavgiften av 1 krona per år står öppen för ali järnvägspersonal

oavsett grad, alltså för mellan 47,000 och 48,000 personer, och att semesterhemmen

äro inrättade och avsedda icke blott för medlemmarna utan även

för dessas närmaste anhöriga. Sedda i förhållande till detta betydande

underlag för verksamheten och dennas hittillsvarande snabba utveckling

förefalla de av företagsledningarna lämnade bidragen jämte det nu ifrågasatta

stödet icke anmärkningsvärt stora. Många enskilda företag hava ju

till fromma för sin personal och dess behov av vila och rekreation tillskjutit

relativt sett mycket större belopp och ofta helt på egen bekostnad

ställt dylika semesterhem till personalens förfogande. Vilohemsföreningen

åter har genom intresserat och målmedvetet arbete — medlemsavgifter,

lotterimedel samt en av föreningen utgiven jultidning m. m. — själv kunnat

till semesterhemmen och deras utrustning hopsamla ett belopp av nära

300,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

I likhet med kostnaderna för den år 1934 beslutade tillbyggnaden av den

av vilohemsföreningen tills vidare disponerade byggnaden i Björkliden torde

även kostnaderna för nu ifrågasatta förändringsarbeten böra bestridas av

statens järnvägars trafikmedel. Med hänsyn till beloppets storlek, inemot

200,000 kronor, och det ändamål, som här avses, synes emellertid varken

lämpligt eller erforderligt att på en gång avföra hela kostnaden i statens

järnvägars räkenskaper, utan synes densamma lämpligen kunna fördelas på

ett flertal år — förslagsvis fyra — och skulle därvid belastas endast år med

större överskott av malmbanan än det av Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag

garanterade minimum (sex procent å anläggningskostnaden).

En förutsättning för förslagets genomförande vore, fortsätter styrelsen,

förutom att hjälp erliölles från statens järnvägar, att för den nu ifrågasatta

utvidgningen erforderlig kronomark upplätes till vilohemsföreningen på

ungefär enahanda villkor, som gällde i fråga örn den till föreningen vid

Björkliden hittills upplåtna kronomarken. Några mera ingående förhandlingar

med vederbörande länsstyrelse härom hade emellertid på frågans nuvarande

ståndpunkt icke ansetts böra drivas, vilket styrelsen i detta sammanhang

ansett sig böra meddela.

Under åberopande av vad sålunda och i tidigare liknande framställningar

anförts, har järnvägsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, dels att omförmälda tre baracker må efter flyttning till

Björkliden kostnadsfritt upplåtas till svenska järnvägsmännens vilohemsförening

tills vidare under den tid, föreningen bedriver verksamhet å platsen,

dels ock att för nyssnämnda flyttning samt för utförande av vissa erforderliga

omändrings- och inredningsarbeten må av statens järnvägars trafikmedel

användas ett belopp av högst 190,000 kronor.

Såsom den lämnade redogöi''elsen utvisar, hava statsmakterna redan förut

vid tre tillfällen ekonomiskt understött den b elij ärtan svärd a verksamhet,

som utövas av svenska järnvägsmännens vilohemsförening.

Det år efter år starkt ökade medlemsantalet i föreningen och den stegrade

besöksfrekvensen vid de särskilda semesterhemmen vittna därom, att

föreningens verksamhet omslutes med allt större intresse av järnvägarnas

personal. Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår, att en utvidgning av

föreningens rörelse måste ske för att föreningen mera effektivt skall kunna

fylla sina syften.

Enligt det av järnvägsstyrelsen framlagda förslaget skulle den erforderliga

utvidgningen åstadkommas genom att till semesterhemmet i Björkliden flytta

tre i Jokkmokk befintliga barackbyggnader, vilka efter inlandsbanans färdigställande

ej liro erforderliga för sitt ursprungliga ändamål, samt inreda dessa

med gästrum m. m. Härigenom skulle plats beredas för ytterligare 50 gäster,

och antalet samtidiga gäster å hemmet skulle sålunda kunna ökas från 63

till 113. Kostnaderna för barackernas flyttning och inredning hava beräknats

till 190,000 kronor. Järnvägsstyrelsen hemställer, att nämnda kostnad

måtte få bestridas av trafikmedel samt att byggnaderna — i likhet med det

nuvarande semesterhemmet — måtte få kostnadsfritt upplåtas till föreningen

tills vidare, så länge densamma bedriver verksamhet å platsen.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Visserligen innebär järnvägsstyrelsens förslag, att från statens sida skulle

lämnas ett väsentligt större understöd till föreningens verksamhet än någon

gång tidigare skett. A andra sidan finner jag i likhet med styrelsen starka

skäl tala för att statsbaneföretaget medverkar till förverkligandet av det med

utvidgningen avsedda syftemålet att bereda järnvägspersonalen ökade möjligheter

till semestervila. Jag finner mig därför kunna tillstyrka bifall till

styrelsens framställning.

Det torde få ankomma på järnvägsstyrelsen att låta verkställa ifrågavarande

flyttning och inredning av barackbyggnaderna samt att meddela de

närmare bestämmelser, som i samband med byggnadernas upplåtande till

föreningen må erfordras. Föreningen bör givetvis vara skyldig att underhålla

byggnaderna och bör tillika — i enlighet med vad som föreskrevs i

samband med statsbidraget till utvidgningen av semesterhemmet å Hällekind

— förbindas att icke nedlägga verksamheten i Björkliden, med mindre järnvägsstyrelsen

därtill lämnat sitt samtycke.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att omförmälda, statens järnvägar tillhöriga tre barackbyggnader

må efter flyttning från Jokkmokk till Björkliden

kostnadsfritt upplåtas till svenska järnvägsmännens vilohemsförening

u. p. a tills vidare under den tid, föreningen bedriver

verksamhet å platsen,

dels ock att för nämnda flyttning samt för omändrings- och

inredningsarbeten i sagda byggnader må av statens järnvägars

trafikmedel användas ett belopp av högst 190,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Hansson.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:87 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåt amie till svenska järnvägsmännens vilohems förening u. p. a. av tre barackbyggn a1 i texten
  2. SU 1938:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande till svenska järnvägsmännens vilohemsförening u. p. a. av tre barackbyggnader m. m. a1 i texten