Sök i Ratio Lex

Angående anslag till centralt sjukhusarkiv

1938-01-21 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:60, Angående anslag till centralt sjukhusarkiv

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

i

Nr 60.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till centralt sjukhusarkiv; given Stockholms slott den

21 januari 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 januari 1938.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten 161, har Kungl.

Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Bidrag till centralt sjukhusarkiv

för budgetåret 1938/1939 beräkna ett anslag av 23,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga denna fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 60. ici 88 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Utredning av kommitterade.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 8 maj 1937 hava tekniske sekreteraren

i sjukhusens standardiseringskommitté, ingenjören Sten Aare, arkitekten

hos medicinalstyrelsen Hakon Ahlberg, ingenjören Hjalmar Cederström,

sekreteraren hos svenska landstingsförbundet Ivar Dahlgren samt direktören

för Göteborgs stads sjukhus Hugo Höglund, vilka på initiativ av svenska

sjukhusföreningen erhållit i uppdrag att såsom kommitterade utreda frågan

örn inrättande av ett centralarkiv för svenskt sjukhusväsen, framlagt plan

för organisation av ett dylikt arkiv samt tillika gjort framställning örn anvisande

av statsmedel för ändamålet.

I sin skrivelse hava de kommitterade till en början uppehållit sig vid

den betydelse, som ett centralt sjukhusarkiv kunde beräknas få u r

ekonomisk synpunkt, samt därutinnan framhållit bland annat:

För att bedöma betydelsen av ett centralarkiv för sjukhusväsendet syntes

böra beaktas den ekonomiska omfattningen av den verksamhet, som arkivet

avsåge att betjäna.

Under 1 O-årsperioden 1925—1934 hade sålunda byggnadskostnaderna

(inklusive kostnaderna för anskaffning av inventarier) för lasarett, sjukstugor,

epidemisjukhus, anstalter för tuberkulossjuka, enskilda m. fl. anstalter

samt anstalter för kroniskt sjuka i Sverige uppgått till i medeltal cirka 9.5

miljoner kronor per år. Under tiden 1 juli 1926—30 juni 1936 hade vidare

anslagen till statliga sinnessjukhus och liknande anstalter uppgått till icke

mindre än 44 miljoner kronor, varjämte till kommunala sinnessjukhus i Stockholm,

Göteborg och Malmö under senare åren anslagits cirka 33 miljoner

kronor. Även för framtiden hade man att emotse en byggnadsverksamhet på

sjukhusväsendets område, vilken syntes bliva av mycket stor omfattning.

Under de närmaste åren vore sålunda i olika delar av landet under utförande

eller planerades nybyggnader för i runt tal inemot 100 miljoner kronor.

Mot bakgrunden av de mycket betydande summor, som sålunda väsentligen

av allmänna medel nedlades på sjukhusbyggnader i vårt land, måste

de förhållandevis mycket blygsamma belopp, vilka en arkivverksamhet av

ifrågavarande slag krävde, framstå såsom väl använda pengar, därest denna

byggnadsverksamhet kunde draga verklig nytta av arkivet.

Hänsyn borde emellertid, framhålla de kommitterade, ej allenast tagas

till storleken av det i sjukhusbyggnader nedlagda kapitalet. Genom en

rationell planläggning av sjukhusen och en tidsenligt ordnad utrustning

syntes även icke oväsentliga besparingar i driftkostnad kunna ernås. Vidare

borde beaktas det ur ekonomisk synpunkt betydelsefulla förhållandet, att

sjukhusanläggningarnas »livslängd» syntes kunna icke oväsentligt ökas genom

en sådan mot den moderna tidens krav svarande planläggning och utrustning,

vartill det ifrågasatta arkivets verksamhet syftade. De kommitterade

erinra slutligen, att staten i sina granskande myndigheter, främst medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen, visserligen ägde organ, varigenom den i viss

mån kunde övervaka sjukhusbyggandet. Enär emellertid dessa myndigheter

hade att granska förslagen först sedan dessa tagit en definitiv form och

icke ägde möjlighet att i större''utsträckning medverka vid deras utarbetande,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

måste enligt sakens natur deras uppgift väsentligast inskränkas till att förhindra

uppenbara brister och att tillse, att gällande författningar efterlevdes.

I fråga om riktlinjerna för arkivets verksamhet anse de

kommitterade lämpligt, att arkivet får sig anförtrott att samla, registrera och

systematiskt bearbeta uppgifter rörande sjukhus väsendet inom och utom

landet, såsom ritningar för rumstyper, för avdelningar och departement inom

sjukhusen samt grupperingsritningar ävensom tekniska, ekonomiska och organisatoriska

uppgifter beträffande sjukhusbyggnadens såväl anläggning som

drift. Härjämte borde i verksamheten ingå att standardisera samt utställa

ändamålsenlig sjukhusmateriell ävensom att tillhandahålla myndigheter,

organisationer och enskilda upplysningar ur det inom arkivet förefintliga

uppgiftsma te rialet. De kommitterade framhålla i anslutning härtill vidare:

För att centralarkivet skulle kunna fullgöra denna sin uppgift borde detsamma

bestå av arkiv (för ritningar, statistiska uppgifter och dylikt) jämte

bibliotek, innehållande böcker, tidskrifter och annan litteratur å sjukhusväsendets

område, standardiseringsbyrå och utställningsavdelning för såväl

standardiserade som annan ändamålsenlig materiell å det sjukhustekniska

området. I detta sammanhang syntes böra nämnas, att inom kommittén uttalats

önskvärdheten av att centralarkivet utvecklades till att bliva en forskningscentral,

vid vilken kunde hållas föredrag samt i övrigt meddelas upplysningar

åt personer, verksamma inom det sjukhustekniska området. Förslag

örn inrättande av en museiavdelning i anslutning till arkivet hade jämväl

väckts inom kommittén.

Med hänsyn till att den del av centralarkivets verksamhet, som skulle

fullgöras av den tilltänkta standardiseringsbyrån, redan handhades av ett

särskilt organ, sjukhusens standardiseringskommitté, samt då utställningsavdelningen

icke oundgängligen behövde träda i verksamhet samtidigt med

inrättandet av själva arkivet, ansåge kommittén, att det åtminstone under

den allra närmaste tiden vore tillräckligt, örn ett arkiv i inskränkt bemärkelse

komme till stånd, varmed åsyftades ett arkiv för ritningar, statistiskt material

och dylikt jämte bibliotek. För att rationalisera arbetet med planläggning

och utrustning av ett sjukhus borde emellertid standardiseringskommittén

och centralarkivet redan från början intimt samarbeta, för att så småningom

uppgå i en enhet, varigenom väsentliga besparingar och andra fördelar i

deras verksamhet skulle kunna uppnås.

En nödvändig förutsättning för att arkivet skulle bliva till verklig praktisk

nytta vore ock, att arkivmaterialet utarbetades efter enhetliga principer och

erhölle sådan utformning, att envar på det sjukhustekniska området något

insatt person lätt skulle kunna taga del av och tillgodogöra sig de uppgifter,

som tillhandahölles i arkivet. Sålunda borde ritningarna vara utarbetade

efter ett fastställt system med enhetliga beteckningar samt arbetsbeskrivningar,

protokoll över utförda provundersökningar och andra redogörelser

i möjligaste mån koncentrerade och förenklade. Vidare voro det önskvärt,

att särskilda mätningsmetoder fastställdes ävensom att kostnadskalkylerna

utfördes efter enhetligt system. Slutligen syntes det nödvändigt att arkivet

redan från början sökte internationellt samarbete och att normerna för arkivmaterialets

utformande sålunda i möjligaste mån bleve internationellt fastställda.

Körande huvudmannaskapet hava de kommitterade betonat lämpligheten

av att arkivet stöde under medicinalstyrelsens inseende, detta med hän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

syn till styrelsens egenskap av högsta statliga myndighet beträffande frågor

inom sjukhusväsendets område. För upprätthållande av nära samarbete med

övriga huvudmän för sjukhusväsendet borde emellertid arkivets verksamhet

i första hand övervakas av ett råd eller en nämnd, sammansatt av representanter

för staten, landstingen, städer utanför landsting, svenska sjukhusföreningen

och eventuellt sammanslutningar av på sjukhusväsendets område

verksamma fackmän.

Beträffande finansieringen av arkivets verksamhet anföra

de kommitterade bland annat:

Staten borde bestrida de direkta kostnaderna för arkivets drift, under det

att sjukhusägarna borde bidraga till verksamheten genom att kostnadsfritt

tillhandahålla större delen av arkivmaterialet, såsom byggnadsritningar, inredningsbeskrivningar,

driftkalkyler, statistiska uppgifter, protokoll över

utförda provundersökningar m. m. En dylik fördelning av kostnaderna vore

enligt de kommitterades mening icke blott den rättvisaste utan jämväl den

mest praktiska. De kostnader, som sjukhusägarna sålunda skulle påtaga sig,

kunde visserligen icke evalveras i penningar men komme med säkerhet

att utgöra endast en mycket ringa del av kostnaderna för sjukvårdsinrättningarnas

uppförande, inredning och drift samt kompenserades dessutom

av de besparingar, som dessa huvudmän komme att göra vid

planerande och byggande av sjukhus genom att de utan kostnad ägde erhålla

värdefulla uppgifter från arkivet.

1 anslutning härtill beröra de kommitterade frågan, huruvida och i vilken

utsträckning sjukvårdsinrättningarnas huvudmän kunde åläggas att tillhandahålla

arkivet de uppgifter, som erfordrades för att arkivet skulle kunna

fylla sitt ändamål. De kommitterade yttra härutinnan följande:

Enligt gällande författningsbestämmelser skulle ritningar av ny-, till- och

ombyggda sjukvårdsinrättningar insändas till medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

för godkännande, varjämte det ålåge vederbörande att, sedan

ritningarna godkänts, tillställa medicinalstyrelsen kopior av ritningarna, vilka

förvarades i styrelsens arkiv. Det vore ur centralarkivets synpunkt synnerligen

önskvärt, örn sjukvårdsinrättningarnas huvudmän kunde förpliktas

tillhandahålla arkivet det för dess verksamhet erforderliga materialet, utarbetat

enligt de normer, som enligt vad tidigare anförts borde gälla för de

ritningar och annat material, som skulle samlas i arkivet. Enligt de kommitterades

förmenande syntes medicinalstyrelsen med stöd av gällande författningsbestämmelser

emellertid icke hava sådan befogenhet, att den kunde

ålägga vederbörande sjukhusägare att tillhandahålla arkivmaterial utöver

nyssnämnda ritningskopior, vilka för arkivets vidkommande i flertalet fall

icke vore direkt användbara utan måste omarbetas för att komma i överensstämmelse

med för arkivmaterialet gällande normer. Tillhandahållandet av

arkivmaterialet komme sålunda att bliva beroende av frivilliga åtaganden

från sjukhusägarnas sida. Med hänsyn till från auktoritativt håll gjorda uttalanden

hade man emellertid befogad anledning förmoda, att sjukhusens

huvudmän i stor utsträckning redan från början skulle inse den stora nytta

ett arkiv medförde och för den skull komma att tillhandahålla därför erforderligt

material.

De årliga kostnaderna för arkivets verksamhet under de närmaste åren

hava de kommitterade beräknat i enlighet med följande alternativ, allteftersom

medicinalstyrelsen komme att kostnadsfritt kunna upplåta lokal eller ej.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 60.

5

Alt. 1 Alt. 2

Kronor Kronor

Föreståndarens arvode ................................................... 7,000 7,000

Maskinskriverskans lön ................................................... 2,400 2,400

Lokal (inklusive städning, lyse etc.) ................................. 2,500 —

Telefonavgifter ............................................................ 300 —

Porton och dylikt ......................................................... 200 —-

Skrivmaterial och förbrukningsartiklar ........................... 800 800

Extra arbetskraft (översättning, renritning etc.) ............... 2,500 2,500

Kopiering .................................................................. 300 300

Inköp av böcker och tidskrifter, inbindning etc................... 2,500 2,500

Diverse utgifter ...................................... 500_500

Summa kronor 19,000 16,000

För såväl föreståndaren som maskinskriverskan har beräknats s. k. heltidst

jänstgöring. Därest arkivet jämväl skulle innehålla modeller av sjukhusutrustning

och annat, hava de kommitterade funnit en avsevärt större lokal

med högre hyra erforderlig. Det har dock framhållits, att denna ökade

kostnad borde kunna täckas genom hyresavgifter från de utställande firmorna.

För anskaffande av inventarier hava de kommitterade härutöver räknat med

en engångskostnad av 3,000 kronor.

Med hänsyn till den omständigheten, att uppgifterna från arkivet som

regel böra lämnas avgiftsfritt, hava de kommitterade ej beräknat några inkomster

å arkivets verksamhet, bortsett från en avgift, motsvarande självkostnaden

för kopiering av ritningar och avskrift av handlingar. I internationellt

avseende borde under förutsättning av ömsesidighet jämväl avgiftsfria

uppgifter lämnas arkiv i utlandet. Slutligen hava de kommitterade

anmärkt, att örn och när sjukhusens standardiseringskommitté komme att

uppgå i arkivet, spörsmålet örn arkivets finansiering måste upptagas till förnyad

prövning. Nämnda kommitté finansierades nämligen för näryarande

med bidrag av staten, vissa kommunala sjukhusägare, institutioner samt

sammanslutningar av industrier.

Medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 11 oktober 1937 har medicinalstyrelsen i allt väsentligt uttalat

sin anslutning till de kommitterades förslag samt hemställt örn anvisande

av medel för ändamålet för budgetåret 1938/1939.

Styrelsen har därvid till en början vitsordat behovet av ett centralt sjukhusarkiv,

varvid styrelsen yttrat:

Under de senaste åren hade ett flertal moderna sjukvårdsinrättningar uppförts

i vårt land. De i statens sjulivårdskommittés betänkande angående den

slutna kroppssjukvården angivna riktlinjerna holle för närvarande på att förverkligas,

och under det närmaste årtiondet syntes med största sannolikhet

komma att inrättas nya specialavdelningar vid åtskilliga av de delade lasaretten.

Bland de nya avdelningar, som sålunda kunde förväntas komma till

stånd, önskade styrelsen särskilt framhålla barnbörds-, pediatriska och reumatiska

avdelningar. Styrelsen ville i detta samband framhålla, att förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majda proposition nr 60.

uppkommit örn inrättande av dels poliklinikhem med tillhörande arbetsavdelningar,

dels poliklinikavdelningar för olika slag av specialvård, allt i avsikt

att begränsa motsvarande avdelningars alltför starka utbyggnad. Ett

centralarkiv skulle vid denna byggnadsverksamhet säkerligen medverka till

att de för ifrågavarande ändamål erforderliga byggnaderna bleve både effektiva

och proportionsvis billiga.

I fråga örn huvudmännens medverkan anser sig styrelsen kunna räkna

med att vederbörande sjukhusbyggare framdeles komme att vid upprättande

av kontrakt med sjukhusarkitekterna taga tillbörlig hänsyn till centralarkivets

behov av ritningar och beskrivningar samt att sålunda dylika utan

kostnad för statsverket skulle komma att tillhandahållas arkivet. Yad däremot

beträffade redan utförda sjukhusbyggnader — i huvudsak de senaste

årens skapelser — fordrades för handlingarnas överlämnande till arkivet tillstånd

av vederbörande arkitekt. Det syntes emellertid styrelsen som örn utredningskommitténs

sammansättning skulle utgöra garanti för att ett sådant

överlämnande komme till stånd i önskvärd utsträckning. Föreskrift örn

skyldighet för huvudmännen att fullgöra detta borde icke ifrågakomma, då

en oförbehållsam anslutning från de intresserade parternas sida vore en

förutsättning för arkivets inrättande. Den av de kommitterade ifrågasatta

nämnden kunde enligt styrelsens mening lämpligen sammansättas av ombud

för svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska sjukhusföreningen

och svenska arkitektföreningen jämte ytterligare någon av Kungl.

Maj:t eller medicinalstyrelsen utsedd representant. I administrativt hänseende

borde arkivet lyda under medicinalstyrelsens lasarettsbyrå.

Rörande statens utgifter för arkivets drift anför styrelsen härefter följande.

Beträffande lokaler för centralarkivet vore de av styrelsen disponerade

utrymmena för närvarande ansträngda till bristningsgränsen men för handen

varande planer gjorde dock sannolikt, att styrelsen örn ett eller annat år

skulle kunna ställa lokal för arkivet till förfogande. För det närmaste året

hade man dock att räkna med att lokal måste förhyras å annat håll.

I fråga örn de kommitterades förslag till utgiftsstat hade styrelsen icke

någon annan erinran att framställa än att posten »diverse utgifter» borde

höjas från 500 kronor till 1,500 kronor, varigenom utgifterna för arkivet under

dess första verksamhetsår, då lokal för ändamålet måste förhyras, sålunda

skulle komma att uppgå till den i förslaget angivna summan av 20.000 kronor.

Beträffande föreståndarens kompetens ansåge styrelsen, att denne helst borde

vara vederbörligen utbildad arkitekt men att någon bindande föreskrift därom

lämpligen ej borde givas. Såväl föreståndaren som maskinskriverskan borde

anställas såsom extra ordinarie tjänstemän samt erhålla sina förordnanden

av medicinalstyrelsen. Därest under blivande semester eller annan ledighet

för befattningshavarna vikarie måste förordnas, syntes kostnaderna därför

kunna belasta endera av posterna »extra arbetskraft» eller »diverse utgifter».

Vidare anser styrelsen i likhet med de kommitterade ett engångsanslag å

3.000 kronor vara erforderligt för anskaffande av inventarier till arkivet.

För ifrågavarande ändamål skulle sålunda enligt styrelsens förmenande

under budgetåret 1938/1939 erfordras ett anslag å tillhopa (20,000 + 3,000)

23.000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 60.

Slutligen bär styrelsen i fråga om ersättningen för verkställande av kopior

av ritningar samt avskrifter av andra i arkivet förvarade handlingar ansett

böra i tillämpliga delar gälla de föreskrifter om stämpel och lösen av handlingar,

som äro eller kunna bliva givna för medicinalstyrelsen.

Mot medicinalstyrelsens beslut har en ledamot, byråchefen von Dardel,

reserverat sig och därvid yttrat i huvudsak följande.

Det föreslagna centralarkivet skulle otvivelaktigt komma att innebära fördelar

för de myndigheter, som framdeles hade att taga ställning till utvidgningar

eller moderniseringar av dem tillhöriga sjukvårdsinrättningar. Detta

gällde emellertid närmast landstingen och de därmed jämställda städerna.

Statens innehav av sjukhusbyggnader inskränkte sig i huvudsak till de statliga

sinnessjukhusen, vilka i byggnadsavseende intoge en särställning i förhållande

till andra sjukhus. På grund därav syntes det tilltänkta arkivet icke

kunna förväntas bliva av samma betydelse för staten som för kroppssjukhusens

huvudmän. Med hänsyn därtill ansåge sig reservanten böra ifrågasätta,

örn staten hade anledning att ombesörja anordnandet och driften av

centralarkivet, Dess ändamål syntes ligga så nära sjukhusens standardiseringskommittés,

att det vore mest naturligt örn arkivet omhänderhades av

denna kommitté och att kostnaderna för arkivet delades mellan de huvudmän

— landstingen och de, större städerna — som i första hand komme att utnyttja

arkivet. I betraktande av den fördel för det allmänna, som arkivets

tillkomst skulle innebära, syntes det emellertid befogat, att staten understödde

dess verksamhet dels genom kontant bidrag, dels ock genom överlämnande

till arkivet av de ritningar å kommunala sjukhusbyggnader, som överlämnats

eller komme att överlämnas till medicinalstyrelsen.

Yttranden över förslaget.

över medicinalstyrelsens framställning hava yttranden avgivits av statskontoret,

byggnadsstyrelsen, riksarkivet, svenska landstingsförbundet, svenska

stadsförbundet, sjukhusens standardiseringskommitté, svenska lasarettsläkarföreningen,

svenska sanatorieläkarföreningen, svenska arkitekters riksförbund

samt svenska sjukhusföreningen.

Av yttrandenas innehåll framgår, att allenast statskontoret och riksarkivet

ställt sig avvisande till förslaget.

Sålunda ansluter sig statskontoret i huvudsak till de synpunkter, som

reservanten inom medicinalstyrelsen anlagt.

Riksarkivet ifrågasätter likaledes, huruvida icke föreliggande önskemål

kunde lika väl tillgodoses på det enklare sätt, som nämnde reservant i sitt

yttrande förordat.

Skulle emellertid det tilltänkta centralarkivet bliva verklighet, komme

__framhåller riksarkivet — de i centralarkivet ingående handlingarna icke

att vara hänförliga till sådana arkivhandlingar, som enligt gällande förordningar

ligga under arkivinspektion eller kunna ifrågakomma till leverans

till vederbörande lands- eller länsarkiv, detta av den anledningen, att arkivet

endast komme att omfatta kopior av ritningar och andra handlingar.

Övriga myndigheter och sammanslutningar hava uttalat sin principiella

anslutning till förslaget, varvid i några fall den uppfattning, som

kommit till uttryck i reservationen inom medicinalstyrelsen särskilt bemötts.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nrJSO.

Sålunda framhåller svenska landstingsförbundet:

Det vöre även enligt förbundets mening en nödvändig förutsättning för

att arkivet skulle kunna komma till stånd och fortbestå, att staten påtoge

sig ansvaret för detsamma. Det syntes nämligen annars bliva synnerligen

svårt att åstadkomma det för arkivets finansiering nödiga samarbetet mellan

de olika sjukhusägarna. Detta hade visserligen lyckats beträffande sjukhusens

standardiseringskommitté, men finansieringen av denna hade, synnerligast

i början, varit förenad med svårigheter och det vore endast tack vare

att staten trätt hjälpande emellan, som kommittén kunnat existera. Man

kunde ej, såsom reservanten inom medicinalstyrelsen gjort, förutsätta, att

ytterligare en organisation skulle kunna finansieras på liknande sätt. För

statens övertagande av ansvaret för arkivet kunde även åberopas, att staten

vöre landets största sjukhusägare och att staten på senare år i allt större

utsträckning lämnat bidrag till den kommunala sjukvården, såväl kroppssom

sinnessjukvården.

Sjukhusens standardiseringskommitté gör i detta sammanhang följande

uttalande.

Det vore måhända sant, att sinnessjukhusen i byggnadshänseende intoge

en viss särställning i förhållande till andra sjukhus, men beträffande såväl

inredning som drift vore de fullt likställda med övriga sjukhus och staten

komme sålunda att kunna erhålla värdefulla uppgifter från denna ej oväsentliga

del av arkivets verksamhetsområde. Vidare kunde erinras, att staten

ägde militära kroppssjukhus och inom kort komme att övertaga bland annat

serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset samt att staten lämnade stora

bidrag till såväl inrättande som driften av bland annat tuberkulossjukvårdsanstalter,

vårdhem för lättskötta sinnessjuka och för kroniskt sjuka ävensom

från och med nästa år till barnbördshus’ varjämte förelåge förslag till dylikt

bidrag till medicinska avdelningar för barn vid lasaretten, avdelningar för

reumatiskt sjuka och anstalter för psykoneuroser.

I ett avseende har likväl även från tillstyrkande håll mer eller mindre

starkt hävdats, att förslaget vore behäftat med en viss oklarhet. Detta

gäller spörsmålet om huvudmännens möjligheter att tillhandahålla ritningar

åt arkivet.

Svenska stadsförbundet framhåller sålunda bland annat:

Den omständigheten, att svenska arkitektföreningens ordförande varit

ledamot i utredningskommittén, syntes i och för sig icke utgöra någon säker

borgen för att ersättningsfrågor ej här kunde uppkomma, som skulle väsentligt

öka sjukhusbyggarnas kostnader för tillhandahållandet av äldre ritningar.

Örn än för framtiden avtal kunde träffas örn skyldighet för arkitekterna att

tillhandahålla ritningar, kunde det väl dock tänkas, att vissa kostnader för

dessa ytterst drabbade huvudmännen. Det behövde näppeligen tolkas såsom

något misstroende mot arkitekternas villighet att stödja arkivets arbete, örn

man under alla förhållanden önskade en mera ingående utredning av detta

spörsmål.

Svenska landstingsförbundet anser, att erforderliga garantier måste skapas

för att arkivmaterialet skall kunna användas i den form och i den utsträckning,

som ifrågasatts, utan att särskilda ersättningsanspråk komma att framställas

av vederbörande arkitekter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60. 9

Mot förslagets utformning i övrigt hava allenast mindre

erinringar framställts.

Sålunda framhåller svenska landstingsförbundet, att det icke lämpligen

bör ifrågasättas, att sjukhusägarna skola bekosta omritning i för arkivet

lämpat format av ritningarna till de redan uppförda eller moderniserade

sjukhusen. För den händelse arkivet skulle visa sig vara i behov av

ritningar av vissa detaljer i äldre, väl planlagda sjukhus, finge det

anses bliva en uppgift för den i arkivet anställde arkitekten att företaga

erforderliga omritningar, allra helst som denne till en början ej kunde

bliva så strängt sysselsatt.

I fråga örn sammansättningen av det av medicinalstyrelsen föreslagna

konsultativa organet har sjukhusens standardiseringskommitté med hänsyn

till det ifrågasatta intima samarbetet mellan kommittén och centralarkivet

hemställt, att i nämnda organ jämväl borde ingå en representant från kommittén,

förslagsvis dess verkställande ledamot.

Svenska sanatorieläkar för eningen är av den meningen, att en i tjänst

varande sjukhusläkare bör vara medlem av det konsultativa organet. I detta

yrkande instämmer svenska lasarettsläkarföreningen, som därjämte förordar,

att nämnde läkare utses av sjukhusföreningen eller lasarettsläkarföreningen.

Även svenska arkitekters riksförbund hemställer, att förbundet måtte beredas

tillfälle att genom en representant få deltaga i övervakandet och dirigerandet

av arkivets verksamhet.

Beträffande den ifrågasatta arkivföreståndarens arvode framhåller svenska

lasarettsläkarföreningen, att detta i förslaget tilltagits så snävt, att den önskvärda

kontinuiteten i föreståndarskapet äventyrades. I fråga örn föreståndarens

kompetens vill svenska arkitekters riksförbund understryka betydelsen av

att föreståndaren besitter sådana kvalifikationer, att han självständigt kan

handhava och bearbeta det inkdmna materialet, förstå att lämna vederhäftiga

upplysningar i fackfrågor samt införskaffa erfarenhetsrön örn huru olika anläggningar

visa sig funktionera i verkligheten. Det synes förbundet under

sådana omständigheter nödvändigt, att denne person måste äga arkitektutbildning

samt vara grundligt praktikutbildad på sjukhusområdet.

Slutligen har riksarkivet gjort gällande, att beteckningen »arkiv» på den

föreslagna institutionen icke kunde sägas vara den adekvata. Med hänsyn

till de föreslagna olikartade verksamhetsgrenarna syntes det ur terminologisk

synpunkt icke sakna betydelse, att institutionen finge ett annat, till missförstånd

mindre inbjudande namn, exempelvis centralbyrån eller centralanstalten

för svenskt sjukhusväsen.

Departementschefen.

De uppgifter, som skulle komma att åvila det ifrågasatta centralarkivet,

framstå onekligen såsom betydelsefulla, och det lider intet tvivel, att

arkivet under förutsättning av en tillfredsställande organisation bör bliva

till gagn för det svenska sjukhusväsendets utveckling. Ej heller kan tvekan

råda örn de fördelar av ej minst ekonomisk art, som den föreslagna

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 samt. Nr 60.

161

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

anordningen skulle medföra för det allmänna. Staten torde därför böra lämna

sin medverkan till förslagets realiserande.

I betraktande av den betydelse, som arkivet skulle få för i främsta rummet

landstingen och de större städerna, tala onekligen vissa skäl för att kostna

derna för arkivets drift borde bestridas genom samverkan mellan staten samt

svenska landstings- och stadsförbunden såsom organ för dessa huvudmän. För

att arkivet må komma till stånd synes det emellertid nödvändigt, att staten

helt ikläder sig utgifterna vid igångsättandet. Jag har med hänsyn härtill icke

velat motsätta mig, att staten tills vidare ensam svarar för dessa utgifter.

Skulle däremot framdeles visa sig uppstå en avsevärdare kostnadsökning, anser

jag mig böra förutsätta, att bidrag lämnas jämväl av nämnda organisationer

eller i annan liknande ordning. De för nästa budgetår beräknade kostnaderna

föranleda från min sida ingen erinran.

Vad därefter angår frågan örn verksamhetens ledning, har jag på grund av

vad som i ärendet förevarit övervägt, att åtminstone till en början denna fråga

skulle kunna lösas på det sättet, att åt sjukhusens standardiseringskommitté

anförtroddes att under medicinalstyrelsens överinseende handhava arkivverksamheten.

Jag finner dock tillräckliga skäl icke hava anförts för en

dylik anordning. Däremot synes mig förtjäna undersökas, örn icke institutionen

lämpligen bör erhålla en ställning, analog med exempelvis svenska

skolmuseet. Detta förutsätter, att för ändamålet bildas en särskild organisation,

åt vilken huvudmannaskapet anförtros. Givetvis bör arkivet stå under

medicinalstyrelsens inseende.

Emellertid vill jag till denna min tillstyrkan foga ett betydelsefullt

villkor. I likhet med såväl svenska landstingsförbundet som svenska stadsförbundet

finner jag frågan örn eventuella ersättningsanspråk från vederbörande

sjukhusarkitekters sida för ritningarnas överlämnande till arkivet

icke vara tillfredsställande klarlagd i förslaget. Enligt gällande lagstiftning

torde det förhålla sig så, att för rätt att efterbilda byggnad av nu ifrågavarande

slag erfordras tillstånd från arkitektens sida. Uttryckliga krav på ekonomisk

gottgörelse för att sjukhusritningarna skola få ställas till arkivets förfogande

hava visserligen icke framkommit, men kan det, efter vad jag inhämtat, icke

anses uteslutet, att en förhöjning av arkitektarvodet kommer att framdeles

uppställas såsom villkor för en dylik dispositionsrätt. En sådan ordning

kan jag icke finna tillfredsställande. Statens medverkan till det planerade

arkivets tillkomst bör alltså lämnas endast under den uttryckliga förutsättningen,

att ritningar jämte övriga byggnadshandlingar tillhandahållas arkivet

utan annan gottgörelse till vederbörande arkitekt än den, som betingas av

eventuella kostnader för duplicering, omritning i för arkivet lämpat format

och dylikt.

Tillräckliga skäl synas icke för närvarande föreligga till avvikelse från

den av medicinalstyrelsen föreslagna benämningen.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga närmare

föreskrifter rörande anslagets användning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60. 11

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till centralt sjukhusarkiv för budgetåret

1938/1939 anvisa ett anslag av ........................ kronor 23,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils-Sture Lindqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1938:5 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193813.9 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet. s. 60 i texten