Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Lyng sjöns vattenavledningsf öretag i Östergötlands län

1938-01-28 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:66, Angående ytterligare statsunderstöd till Lyng sjöns vattenavledningsf öretag i Östergötlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

1

Nr 66.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till Lyng sjöns vattenavledningsf öretag i

Östergötlands län; given Stockholms slott den 28 januari

1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 januari 1938.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
Den

4 oktober 1918 anvisade Kungl. Maj:t till sänkning av Lyngsjön samt

torrläggning och odling av vattensjuka marker inom Häradshammars, östra

Ny och Rönö socknar av Östergötlands län dels lån från odlingslånefonden

med 132,730 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278)

angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade villkor, dels ock

statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 87,300 kronor under de

i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren för erhållande

och tillgodonj utande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget stadgade

villkor, varjämte Kungl. Maj:t fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Vidare har Kungl. Maj:t till företaget anvisat den 14 maj 1920 ytterligare

lån från odlingslånefonden med 132,730 kronor samt den 5 juli 1929 dels

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 66—68. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 66-

statsbidrag från statens avdikningsanslag med 147,580 kronor under de villkor,

som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren

för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom kungörelserna

den 27 juni 1927 (nr 276) och den 27 juni 1929 (nr 215) gjorda ändringar,

dels ock lån från statens avdikningslånefond med 201,120 kronor under de i

kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren för lån från statens

avdikningslånefond stadgade villkor.

I samband med företagets godkännande år 1930 har lantbruksstyrelsen

jämlikt kungörelsen den 1 juni 1923 (nr 159) med ytterligare bestämmelser

för tilläggsbidrag till med statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget understödda

företag tillerkänt företaget sådant tilläggsbidrag med 20,350 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 7 september 1933 för 54 av 101 fastigheter,

varå 1920 års lån av länsstyrelsen i Östergötlands län genom utslag

den 1 februari 1932 fördelats, medgivit dels uppskov under fem år med

erläggande av envar av de annuitetsandelar, som från och med år 1933

förfalla till betalning å sagda lån, dels ock räntefrihet under uppskovstiden

å samma fastigheters andelar i oguldna kapitalskulden å lånet.

Den 7 september 1934 har Kungl. Majit medgivit innehavarna av ytterligare

16 fastigheter dels anstånd under ett år med erläggande av envar av

de annuiteter, som för sistnämnda fastigheter från och med år 1934 förfalla

till betalning å 1920 års lån, dels ock räntefrihet under uppskovstiden å

samma fastigheters andelar i oguldna kapitalskulden å lånet.

I skrivelse till jordbruksdepartementet den 13 november 1934 hemställde

styrelsen för Lyngsjöns vattenavledningsföretag, under åberopande av, bland

annat, en av lantbruksingenjören I. Helin verkställd utredning angående

företaget, att de till företaget den 14 maj 1920 och den 5 juli 1929 beviljade

statslånen måtte avskrivas.

Sedan länsstyrelsen i Östergötlands län, lantbruksstyrelsen och statskontoret

avgivit utlåtanden över framställningen, föreslog Kungl. Majit i en den 1

mars 1935 till riksdagen avlåten proposition, nr 180, riksdagen medgiva,

dels att till inbetalning av det till sänkning av Lyngsjön samt torrläggning

och odling av vissa vattensjuka marker den 5 juli 1929 beviljade lån från

statens avdikningslånefond finge från statens avdikningsanslag till företaget

anvisas ett statsbidrag av 201,120 kronor, dels ock att avdikningslånefondens

fordran för å nämnda lån upplupen ränta finge avskrivas.

Vid 1935 års riksdag förelågo därjämte till behandling två inom riksdagen

väckta motioner i ämnet (I: 189 och lii 391).

I skrivelse den 12 april 1935, nr 169, anmälde riksdagen — under åberopande

av jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 55 — att

riksdagen bifallit Kungl. Majits förslag.

I skrivelse den 10 november 1936 har nu styrelsen för Lyngsjöns vattenavledningsf

öretag hemställt dels att till inbetalning av det företaget den 14

maj 1920 beviljade lånet å 132,730 kronor ytterligare statsbidrag med detta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

3

belopp måtte beviljas företaget, dels ock att avdikningslånefondens fordran

för å sagda lån upplupen ränta måtte avskrivas.

Enligt vad i ärendet upplysts, lia kostnaderna för företaget uppgått till

omkring 836,200 kronor och båtnaden till omkring 380,000 kronor.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits den 15 december 1936 och

den 25 februari 1937 av länsstyrelsen i Östergötlands län, den 8 januari och

den 30 mars 1937 av lantbruksstyrelsen samt den 28 januari och den 29

april samma år av statskontoret.

Länsstyrelsen bär i utlåtandet den 15 december 1936 på det livligaste tillstyrkt

bifall till framställningen.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande den 8 januari 1937 anfört i huvudsak

följande:

Sedan inbetalning av 1929 års avdikningslån skett, uppginge till företaget

anvisade statsunderstöd till sammanlagt 721,810 kronor, varav 436,000 kronor

såsom statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget och statens avdikningsanslag,

20,350 kronor såsom tilläggsbidrag enligt kungörelsen den 1

juni 1923 (nr 159) angående tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna

avdikningsanslaget understödda företag samt 265,460 kronor såsom

lån från odlingslånefonden.

Företagets kostnadssumma, 836,200 kronor, motsvarade, jämnt fördelad

på all i företaget ingående mark, i runt tal 940 kronor för hektar. Den del

härav, som täckts medelst statsunderstöd, utgjorde omkring 810 kronor för

hektar, medan återstoden eller i runt tal 130 kronor för hektar bestritts av

intressenterna själva med anlitande av egna medel eller privata lån. Utöver

sistnämnda engångsutgift vöre den mark, som tillhörde delägarna i de till

företaget beviljade statslånen, belastad med en skuld till staten för dessa

lån av omkring 300 kronor för hektar, å vilken skuld den årliga amorteringen

jämte ränta utgjorde omkring 19 kronor för hektar.

Intressenternas egna utlägg till bestridande av företagets kostnader samt

gäldandet av annuiteterna å återstående statslån kunde väl synas betungande,

men vore likväl näppeligen av den storleksordning, att enbart av denna

anledning ytterligare understöd från statens sida torde kunna anses påkallat.

Emellertid syntes av handlingarna i ärendet framgå, att ägarna till

en stor del av i företaget ingående fastigheter, huvudsakligen småbrukare,

av orsaker, som icke hade samband med torrläggningsföretaget, vore i hög

grad belastade med skulder, varför de i många fall icke torde äga möjlighet

att fullgöra de ekonomiska förpliktelser, som åvilade dem. Vid sådant förhållande

ansåge sig lantbruksstyrelsen, örn ock icke utan tvekan i betraktande

av därmed följande konsekvenser, icke böra motsätta sig att från

statens sida åtgärder vidtoges för upphjälpande av intressenternas ekonomiska

ställning. Någon egentlig ledning för bedömandet av, huru långt och

i vad form en eventuell medverkan i sådant syfte borde gå, erhölles icke av

föreliggande handlingar. Lantbruksstyrelsen kunde dock för sin del möjligen

förorda, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ansökningen

ifrågasattes, den kapitalskuld av 1920 års lån, som återstode ogulden, sedan

1935 års annuiteter ä samina lån erlagts, avskreves, ävensom att avdikningslånefondens

fordran för å nämnda lån upplupen ränta efterskänktes. Enligt

från statskontoret inhämtad uppgift skulle kapitalskulden å lånet, efter

erläggandet av 1935 års annuiteter, vilka förfölle till betalning 1936, utgöra

109,815 kronor 48 öre. Efter en dylik avskrivning skulle såsom statslån till

företaget i fråga återstå endast 1918 års lån å 132,730 kronor, för vilket lån

amortering och ränta årligen skulle uppgå till omkring 9 kronor för hektar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 66-

Statskontoret har i sitt utlåtande den 28 januari 1937 anfort, att då redan

högst betydande belopp av statsmakterna ställts till förfogande i anledning

av de ekonomiska svårigheter, som uppkommit för företaget, statskontoret

ställde sig betänksamt gentemot det nu gjorda förslaget örn ytterligare hjälp

från statens sida. I varje fall syntes det ämbetsverket, att statens mellankomst

icke borde ifrågakomma annat än där ömmande ekonomiska omständigheter

förelåge. Fördenskull borde frågan icke upptagas till avgörande,

förrän fullständig utredning förebragts rörande de i företaget deltagande

fastighetsägarnas ekonomiska förhållanden.

I anledning av statskontorets uttalande har Kungl. Majit remitterat ärendet

till länsstyrelsen i Östergötlands län, som i utlåtandet den 25 februari

1937 anfört, att därest de av statskontoret hävdade principerna skulle tillämpas,

endast en del av intressenterna torde böra medgivas befrielse från återbetalningsskyldighet.

— För att tjäna till ledning i detta hänseende har länsstyrelsen

bifogat en tablå över den ekonomiska ställningen hos de av företaget

berörda fastigheternas ägare med undantag av Kuddby kommun, Norrköping—Söderköping—Vikbolandets

järnvägsaktiebolag samt östra Ny och

A missionsförening. I denna förteckning hava fastigheternas ägares ekonomi

graderats enligt följande skala, nämligen mycket god, god, tämligen god,

svag och mycket svag.

I sitt yttrande den 30 mars 1937 har lantbrukstyrelsen anfört i huvudsak

följande:

Lantbruksstyrelsen ville för sin del framhålla, att för den händelse möjligheten

att komma i åtnjutande av den begärda lindringen i återbetalningsskyldigheten

ansåges böra bliva beroende av vederbörandes ekonomiska ställning,

det svårligen läte sig göra att fullt rättvist bestämma, varest gränsen

borde dragas mot de låntagare, vilka med hänsyn till bättre ekonomiska förhållanden

icke borde komma ifråga till erhållande av dylik lindring. Avgörandet

härutinnan måste bliva desto mera vanskligt, som låntagarens ekonomiska

trångmål kunde vara beroende av omständigheter, som icke hade

samband med torrläggningsföretaget, i vilket täll det kunde ifrågasättas,

huruvida bistånd från statens sida i nu avsedda form kunde överhuvud taget

vara befogat.

I det läge, vari frågan om ytterligare understöd till företaget nu befunne

sig, syntes det emellertid lantbruksstyrelsen skäligt, att lindring i återbetalningen

av ifrågavarande lån finge komma de låntagare till godo, vilkas ekonomi

vore i länsstyrelsens förenämnda tablå betecknad såsom mycket svag

eller svag, under förutsättning att annuitetens belopp vore i förhållande till

låntagarens tillgångar av nämnvärd storlek. Dessa låntagare hade angivits

i en av lantbruksstyrelsen upprättad förteckning, i vilken jämväl införts den

kapitalskuld å sagda lån, som enligt av statskontoret lämnad uppgift åvilade

respektive fastigheter efter inbetalandet av 1935 års annuitet å lånet. Å

ifrågavarande låntagare belöpande andelar av lånet uppginge enligt förteckningen

till sammanlagt 40,529 kronor 37 öre. I förteckningen upptagna fastighetsbeteckningar

m. m. vore hämtade ur länsstyrelsens utslag den 1 februari

1932 angående fördelningen på vederbörande fastigheter av ifrågavarande

lån.

På grund av det anförda och under åberopande av styrelsens förut uttalade

reservation ifråga örn möjligheten att göra en rättvis uppdelning av

företagets intressenter beträffande rätten till ytterligare bidrag ville lant
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Förteckning över delägare i Lyngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands län,

vilka synas böra erhålla lindring i återbetalningen av sina andelar i till företaget

den 14 maj 1920 beviljat lån från odlingslånefonden.

1

2

3

4

5

Låntagare

Fastighet

Jord-

register

nr

Mantal

Kapitalskuld

efter erläg- gandet av

1935 års

annuitet

Kronor

Axel Beckman

östra Ny socken.

Norrmems mellangård ..........

l1

1/2

3,151: 57

Filip Eriksson

Höckerstad, Söderskog ..........

l7

avs.

660: 36

D:o

Söderskog ......................

i1

>

416:33

Johan Efraim Svens- sons stärbhus

D:o

D:o

D:o

D:o

En till hemmanet 1 V> mantal Ene- berga i Kuddby socken hörande

andel av utjorden Norrkärret ..

En till hemmanet 1 mantal Skar- penberga i Å socken hörande

andel av utjorden Norrkärret..

En till hemmanet V» mantal Grev- stad i Å socken hörande andel

av utjorden Norrkärret........

En till hemmanet Södermem hö- rande andel av utjorden Norr- kärret ........................

Södermem......................

22

5/16

495:46

234: 48

114:56

182:23

1,107:15

D:o

D:o

23

5/16

1,395:15

D:o

D:o

gemensamma och oskiftade ägor

av 2—3

av 1 5/8

238: 56

D:o

D:o

gemensamma och oskiftade ägor

av 2—3

av 1 5/8

283:80

D:o

Södermem......................

32

1/2

1,638:16

D:o

D:o

33

1/2

1,379:60

D:o

Södermem

En å utjorden Partmossen be- löpande andel ................

av 2—3

1 5/8

625: 70

D:o

Södermem

En å utjorden Partmossen be- löpande andel ................

av 2—3

1 5/8

283: 54

Josef Viktor Karlsson

Södermem......................

l2

4/5

2,368: 74

D:o

D:o

42

38/41

3,442:12

John Wannstedt

Fagerhult ......................

ll

1/4

2,394:87

August V. M. Gustafsson

Såntorp ........................

l1

1

4,512: 82

D:o

Hus eller Norrängen ............

av l1

5/8

6,672:19

J. Albin Lundgren

Lyngsjöhagen, Lundbo ..........

l4

avs.

694: 26

D:o

Hårsmossen, ett torp............

l1

lägenhet

124:12

Karl Druid

Olofstorp

gemensamma och oskiftade ägor

]5—6

7/24 + 7/24

824: 75

D:o

D:o

21

lägenhet

2,087:50

Johan Ferdinand Ros- valls stärbhus

Gryt och Lönsholmen,

1 äng ........................

l1

821:82

Axel L. Andersson,

Höckerstad

Kuddby socken.

Kapperstad klt.

Gebondeäng ..................

32

2/3

373:89

Emma Månsson och Gun-

Rönö socken.

Rävegrav ......................

av ll

1/2 ten

318: 97

nar Månssons stärbhus

Filip Gottfrid Svensson

Stensätter

gemensamma och oskiftade ägor

|2—3

1/4+ 1/4

3,686: 67

Summa kronor

40,529:37

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

Departements
chefen.

bruksstyrelsen ifrågasätta, att Kungl. Maj:t föresloge riksdagen att medgiva,

dels att till ifrågavarande företag finge för avskrivning av i nämnda förteckning

angivna delägares andelar av det till företaget den 14 maj 1920

beviljade lånet från odlingslånefonden å 132,730 kronor anvisas från statens

avdikningsanslag statsbidrag med så stort belopp, som motsvarade sagda

delägares andelar av den efter erläggandet av 1935 års annuiteter kvarstående

kapitalskulden å samma lån, dels ock att avdikningslånefondens fordran

för å nämnda låneandelar upplupen ränta finge avskrivas.

Vid lantbruksstyrelsens yttrande har fogats den däri omförmälda förteckningen,

vilken intagits å sid. 5.

Statskontoret har i utlåtandet den 29 april 1937 uttalat, att statskontoret

för sin del icke ville göra erinran mot att åtgärder vidtoges för beredande av

ytterligare hjälp till vissa av intressenterna i företaget i enlighet med vad

lantbruksstyrelsen ifrågasatt.

Till följd av omständigheter, varöver intressenterna i ifrågavarande torrläggningsföretag

icke kunnat råda, ha kostnaderna för detsamma kommit

att stiga till belopp, som ej stå i rimligt förhållande till båtnaden av företaget.

Delägarna ha på grund härav kommit att drabbas av synnerligen betungande

skuldbördor. Tidigare ha statsmakterna inskridit till delägarnas hjälp

genom beviljande av statsbidrag från statens avdikningsanslag å 201,120

kronor ävensom genom avskrivande av vissa räntefordringar. Emellertid synas

sådana omständigheter vara för handen, att ytterligare bistånd från statens

sida bör lämnas. Detta bistånd torde dock för närvarande endast böra

givas sådana delägare i företaget, vilka till följd av sin svaga ekonomiska

ställning äro i trängande behov därav. Enligt vad den i ärendet förebragta

utredningen utvisar torde de i den av lantbruksstyrelsen upprättade förteckningen

upptagna delägarna närmast behöva dylik hjälp. Dessa delägares

kapitalskuld uppgår enligt förteckningen efter erläggandet av 1935 års annuitet

till sammanlagt 40,529 kronor 37 öre. Frågan huruvida bistånd från

statens sida jämväl bör lämnas andra delägare i företaget torde böra underkastas

ytterligare utredning. Sedan denna blivit slutförd, torde jag ånyo,

såvitt dessa delägare angår, få underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

I anslutning till vad statskontoret och lantbruksstyrelsen föreslagit torde

alltså nu riksdagens samtycke böra inhämtas till att ytterligare statsbidrag

å 40,529 kronor 37 öre från statens avdikningsanslag må beviljas för avbetalning

i huvudsaklig överensstämmelse med den av lantbruksstyrelsen upprättade

förteckningen å kapitalskulden av det genom beslutet den 14 maj

1920 till företaget beviljade lånet å 132,730 kronor. I samband med beviljandet

av detta bidrag bör även avskrivas den å den avbetalade kapitalskulden

upplupna räntan. Bidragsbeloppet torde icke böra inräknas i det belopp,

som Kungl. Maj:t enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt

gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66. •

dels att till avbetalning i enlighet med vad i det föregående

anförts å det till sänkning av Ljungsjön samt torrläggning

och odling av vattensjuka marker inom Häradshammars,

östra Ny och Rönö socknar av Östergötlands län den

14 maj 1920 beviljade lånet från odlingslånefonden må från

statens avdikningsanslag till företaget anvisas ett statsbidrag

av 40,529 kronor 37 öre,

dels ock att odlingslånefondens fordran å upplupen ränta

å den del av lånet, som sålunda avbetalas, må avskrivas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Sandström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Lyngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands län. a1 i texten
  2. JoU 1938:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Lgngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands län. a1 i texten