Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlskrona

1938-02-04 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:90, Angående omorganisation av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 90.

1

Nr 90.

i

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående omorganisation

av gymnasiet vid högre allmänna läroverket

i Karlskrona; given Stockholms slott den 4 februari

1938.

Kungl. Majit vill, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 4 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel,

Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anmäler fråga

rörande omorganisation av gymnasiet vid vissa högre allmänna läroverk

och anför härom följande:

I skrivelse den 25 oktober 1937 har skolöverstyrelsen i anledning av

från vederbörande läroverk till överstyrelsen inkomna framställningar hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för successivt genomförande

från och med läsåret 1938—1939 av en omorganisation av de högre allmänna

läroverken i Karlstad, å Kungsholmen i Stockholm samt i Karlskrona.

Överstyrelsens förslag innebär beträffande läroverket

i Karlstad: upprättande av en fyraårig realgymnasielinje vid sidan

av den nuvarande treåriga;

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 00.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

å Kungsholmen i Stockholm: ombildning av den nuvarande

treåriga latingymnasielinjen till fyraårig och upprättande av en fyraårig

realgymnasielinje vid sidan av den nuvarande treåriga; samt

i Karlskrona: upprättande av en treårig realgymnasielinje vid sidan

av den nuvarande fyraåriga.

Som villkor för omorganisationen skulle gälla, att vederbörande städer

åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler för de sålunda

omorganiserade läroverken jämte bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning.

Ett genomförande av förslagen skulle enligt överstyrelsens mening icke

behöva föranleda någon ökning i det av överstyrelsen i anslagsäskandena

för budgetåret 1938/39 beräknade anslagsbehovet för icke-ordinarie lärare.

Överstyrelsen har erinrat, att överstyrelsen tidigare i samband med liknande

framställningar framhållit, att frågan örn en omorganisation av

gymnasierna vid vissa läroverk icke syntes böra lösas isolerad utan i samband

med en omprövning av den nuvarande gymnasieorganisationens lämplighet

i dess helhet. En sådan omprövning skulle för närvarande otvivelaktigt

vara av värde, och därest en utredning av detta slag nu skulle sättas

i gång, såsom nyligen skett i fråga om organisationen av de högre allmänna

läroverken för flickor, syntes det vara lämpligast, att förevarande framställningar

bleve föremål för omprövning i samma sammanhang. Emellertid

hade överstyrelsen ansett sig böra för sin del redan nu taga ställning

till de ifrågavarande ansökningarna, då läget vid de berörda läroverken syntes

ganska lätt att bedöma.

1. Högre allmänna läroverket i Karlstad.

Nuvarande organisation. Realskolan, som är avsedd endast

för manliga lärjungar, omfattar en fyraklassig och en femldassig avdelning,

den senare med två serier parallellavdelningar. Realskolans avslutningsklass

omfattar sammanlagt två avdelningar. Gymnasiet, som från och med

läsåret 1931—1932 successivt ombildats till samgymnasium, omfattar en

fyraårig och en treårig latinlinje samt en treårig reallinje, vilken senare har

dubbla avdelningar i samtliga ringar.

Föreliggande framställningar. En framställning örn utökning

av gymnasiet med en fyraårig reallinje gjordes av läroverkets rektor

redan år 1932 men föranledde icke något förslag från skolöverstyrelsens

sida. Framställningen har nu upprepats.

Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt densamma, har anfört:

I de specialplaner, som utfärdats i anslutning till 1927 års riksdags beslut

angående organisationen av det högre skolväsendet i riket, hade upptagits

endast en serie avdelningar av realgymnasiet vid förevarande läroverk.

Detta hade också till en början visat sig tillfyllest, men tillströmningen till

gymnasiet och särskilt realgymnasiet hade under de senaste åren starkt

ökats. Upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Kristinehamn från och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

med läsaret 1931—1932 hade i detta avseende icke medfört någon ändring.

Höstterminen 1932 hade sålunda en uppdelning av första realringen måst

vidtagas, och från och med höstterminen 1934 hade denna ring regelbundet

måst dubbleras. Såväl läsåret 1936—1937 som 1937—1938 vore båda avdelningarna

fullsatta. År 1936 hade till och med några lärjungar måst avvisas.

Fran och med läsåret 1936—1937 vore hela realgymnasiet dubblerat. Antalet

lärjungar å realgymnasiet hade under höstterminerna 1931—1937 varit

följande:

År

RI3

R II3

R lil3

Summa

1931........

...... 301)

19

25

74

1932........

...... 42

28

17

87

1933........

...... 30

33

25

88

1934........

...... 45

31

32

108

1935.......

...... 50

44

25

119

1936........

...... 602)

41

39

140

1937........

...... 60

47

38

145

Med hänsyn till den starka tillströmningen av lärjungar till realskolan

liksom till den omständigheten, att gymnasiet utom från läroverkets realskola

numera mottoge lärjungar från Karlstads högre elementarläroverk för

flickor med dess realskola samt från ett stort antal realskolor och kommunala

mellanskolor (Skoghall, Säffle, Munkfors, Sunne, Torsby, Filipstad

och Åmål), kunde någon minskning i tillströmningen till gymnasiet icke

beräknas, i varje fall icke någon sådan minskning, att en serie avdelningar

åter skulle bli tillräcklig. Det hade visserligen kunnat förmodas, att upprättandet

av ett kommunalt treårigt realgymnasium i Arvika från och med

läsåret 1936—1937 skulle medfört någon minskning i tillströmningen till

realgymnasiet i Karlstad, men varken år 1936 eller år 1937 hade så blivit

fallet.

Överstyrelsen funne det följaktligen ådagalagt, att vid förevarande läroverk

erfordrades^ dubbla avdelningar av realgymnasiet och att ett konstant

behov härav måste beräknas i fortsättningen. En jämförelse med latinlinjen

utvisade, att tillströmningen till densamma för närvarande snarast

vore mindre än tillströmningen till reallinjen. Följande siffror angåve anslutningen

till latingymnasiet under höstterminerna 1936 och 1937:

LI4 LII4 L lil4 LIV4 LI3 LII3 L lil3 Summa

1936 ...... 22 25 18 19 22 22 15 143

1937 ...... 28 23 25 20 25 23 21 165

Det framginge sålunda, att behovet av dubblering för närvarande vore

lika stort på° reallinjen som på latinlinjen: båda linjerna syntes för beräknelig

tid framåt vara i behov av sådan dubblering.

Under sådana förhållanden bleve alltså frågan för reallinjens vidkommande

den, huruvida det vore lämpligare, att den ena serien realringar organiserades

såsom fyraårig gymnasielinje eller att båda kvarstode såsom treåriga.

Till förmån för det förra alternativet åberopades i läroverkets framställning

närmast pedagogiska skäl, och även överstyrelsen funne det påtagligt,

att den fyraåriga linjen vore i pedagogiskt hänseende den fördelaktigare.

1) 5 avvisade.

2) Några avvisade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Frågan bleve alltså endast den, om det med hänsyn till lärjungerekryteringen

å realgymnasiet vore lämpligt att organisera den ena serien avdelningar

såsom fyraårig.

I föreliggande fall syntes det överstyrelsen alldeles klart, att så vore fallet.

De närmast belägna realgymnasierna, i Kristinehamn och Vänersborg,

vore båda treåriga, och detsamma vore förhållandet med det nyupprättade

kommunala gymnasiet i Arvika. Redan med hänsyn härtill syntes det skäligt,

att inom det ifrågavarande mellanvästsvenska området tillgång

funnes till en fyraårig reallinje. Men detta syntes också skäligt med

hänsyn därtill, att gymnasiet rekryterades av ett så stort antal lärjungar

från läroverkets egen realskola, från elementarläroverket för flickor

med dess realskola och från den i Karlstads omedelbara grannskap belägna

kommunala mellanskolan i Skoghall. Höstterminen 1936 hade av de

60 lärjungarna i ring R I3 32 varit från Karlstad och dess allra närmaste omgivningar

och ytterligare 10 från Forshaga, Stora Kil och ett par andra

socknar samt under läsåret bosatta i hemmet. 30 av lärjungarna i fråga

hade avlagt realexamen vid högre allmänna läroverket i Karlstad, 9 hade

efter realexamen eller från klass 78 övergått från elementarläroverket för

flickor i Karlstad, medan 4 kommit från Skoghall. För ungefär två tredjedelar

av lärjungarna i ring RI3 hade frågan örn tre- eller fyraårig linje

alltså ur bostads- och därmed också ur ekonomisk synpunkt varit utan all

betydelse. Dessa siffror syntes i stort sett ge ett riktigt uttryck för det

rådande läget, sett i större omfattning och på längre sikt. Örn det vore

uppenbart, att läroverket borde äga en treårig linje med hänsyn därtill, att

lärjungar från ett avsevärt antal andra realskolor överginge till dess gymnasium,

syntes det sålunda lika uppenbart, att en fyraårig linje vore motiverad

av hänsyn till de ovannämnda lärjungekategoriema, vilka med en

sådan studiegång kunde med en jämnare och i det hela minskad arbetsbelastning

genomgå gymnasiet. Tillströmningen till latingymnasiets båda

linjer gå ve också en klar antydan om att efterfrågan vore minst lika stor

på platser i det fyraåriga som i det treåriga gymnasiet.

Överstyrelsen funné sålunda starka skäl tala för att ifrågavarande realgymnasium

omorganiserades på så sätt, att läroverket vid sidan av treårigt

jämväl erhölle fyraårigt realgymnasium.

Kostnadsökning. Den kostnadsökning, som kunde tänkas uppstå

vid en dylik omorganisation, syntes, anför skolöverstyrelsen, uteslutande

beröra tillkomsten av en första ring av fyraårigt realgymnasium. På det

differentierade gymnasiet syntes nämligen möjligheterna till samläsning i

vissa tillvalsämnen icke beröras av den ifrågasatta omorganisationen.

I vad mån upprättandet av en första ring av fyraårigt realgymnasium

bomme att innebära någon kostnadsökning eller icke, vore i föreliggande

fall svårt att på förhand avgöra. Det berodde helt och hållet på, huruvida

avlastningen av läroverkets realskola bleve så stor, att tillkomsten av en

ring (med 28 timmars undervisning i teoretiska ämnen) rnotvägdes av bortfallet

av en realskoleklass (med 31 veckotimmars undervisning). Mest sannolikt

vore, att detta under vissa år bleve fallet, under andra år icke. Upprättandet

av någon ny ordinarie ämneslärartjänst syntes omändringen

under sådana förhållanden icke motivera. De år, som ett bortfall av en realskoleklass

icke ägde rum, inträdde emellertid en kostnadsökning i huvudsak

motsvarande avlöningen till en extralärare och cirka 5 timlärartimmar.

Frågan om lektorstjänsternas antal syntes icke påverkas av den ifrågasatta

ombildningen. Mot denna funnes sålunda icke heller ur kostnads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90. 5

synpunkt anledning att göra några invändningar, varför överstyrelsen tillstyrkte,

att en sådan komme till stånd från oell nied läsåret 1938—1939.

För budgetåret 1938/39 syntes det mest sannolikt, att samtidigt med

tillkomsten av den nya gymnasieavdelningen en klassavdelning i realskolan

bortfölle, varför överstyrelsen för sagda budgetår icke räknade med behov

av någon ny extralärare med anledning av ombildningen.

2. Högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm.

Nuvarande organisation. Realskolan, som är avsedd endast

för manliga lärjungar, omfattar en femklassig linje, uppdelad å tre serier

parallellavdelningar. Gymnasiet, som är avseftt för såväl manliga som

kvinnliga lärjungar, omfattar en treårig latinlinje och en likaledes treårig

reallinje, vilken senare numera i sin helhet är dubblerad.

Föreliggande framställningar. Den av skolöverstyrelsen

föreslagna omorganisationen innebär, som nämnts, att latinlinjen och den

ena reallinjen skulle ombildas till fyraåriga.

Antalet lärjungar i de olika avdelningarna av gymnasiet hade, erinrar

överstyrelsen under läsåren 1936—1938 utgjort följande:

Ringar

1936—1937

1937—1938

Latinlinjen I...........

17

29

II..........

21

19

III...........

29

23

Summa

67

71

Reallinjen I...........

55

60

11...........

60

58

III...........

46

41

Summa

161

159

Det framginge av dessa uppgifter, att reallinjen omfattade mer än dubbla

antalet lärjungar å latinlinjen. De fullsatta avdelningarna i de lägsta realringarna

samt omfattningen av realskolan med minst tre avdelningar av

varje klass (även avgångsklassen) gjorde sannolikt, att den starka tillströmningen

till läroverkets realgymnasium icke vore av tillfällig natur utan att

man kunde räkna med ett konstant behov av dubbla avdelningar å denna

linje. De senare årens livliga byggnadsverksamhet inom just det område,

där Kungsholmens läroverk vore det närmast liggande allmänna läroverket,

samt utvidgningen av detta område över bland annat Fredhälls- och Kristinebergsområdena,

i förening med läroverkets lättillgänglighet för vissa

delar av Södermalm, gåve också vid handen, att läroverket i sin helhet

kunde även i fortsättningen påräkna en stark tillströmning av lärjungar,

trots att en mycket betydelsefull avlastning i detta hänseende ägt rum

under de senaste åren i samband med upprättandet av högre allmänna läroverket

i Bromma.

Liksom beträffande Karlstadsläroverket hade man här tidigare räknat

med behov av endast en serie avdelningar å reallinjen. Då nu en konstant

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

ökning i tillströmningen inträtt, aktualiserades även beträffande förevarande

läroverk frågan, om icke den ena serien lämpligen borde anordnas med

fyraårig studiegång. Att så borde ske, vore örn möjligt ännu mera uppenbart

i detta fall, där det endast vore ett jämförelsevis obetydligt mindretal

lärjungar, som överginge till gymnasiet från längre bort belägna skolor.

Av de 55 lärjungarna i första realringen vid Kungsholmens läroverk läsåret

1936—1937 hade sålunda 39 kommit från läroverkets egen realskola. De

övriga syntes hava övergått från andra skolor, sannolikt i Stockholm, eftersom

de där haft sin hemort; endast två hade varit inackorderade. För den

alldeles övervägande majoriteten av dessa lärjungar måste det sålunda te

sig sorn ett önskemål och en fördel att hava tillgång till en fyraårig gymnasielinje.

I detta sammanhang erinrades även därom att även lärjungarna i

kommunala mellanskolor numera, jämlikt bestämmelserna i § 37 läroverksstadgan,

kunde utan särskild prövning övergå från kommunala mellanskolans

näst högsta klass till första ringen av fyraårigt gymnasium, och där

sådan möjlighet förefunnes, torde flertalet lärjungar, som hade för avsikt

att fortsätta studierna å gymnasiet, finna det förmånligt att begagna sig

av densamma, därest ombytet av läroanstalt icke nödvändiggjorde inackordering

å annan ort. Det borde sålunda icke vålla några som helst olägenheter

för lärjungarna vid Stockholms norra kommunala mellanskola, som

vore belägen omedelbart intill Kungsholmens läroverk, att övergå till detta

läroverk redan efter näst högsta klassen av realskolan, och för det relativa

fåtal, som vid denna tidpunkt icke ännu definitivt bestämt sig i fråga örn

gymnasiestudier, skulle den treåriga linjen, som icke vore avsedd att försvinna,

stå öppen följande år.

Att vid Stockholmsläroverken tillströmningen till den fyraåriga reallinjen

vore större än till den treåriga framginge av en blick på förhållandena

viel de läroverk, där båda linjerna funnes. Läsåret 1936—1937 hade lärjungeantalet

å reallinjerna varit följande:

Treåriga linjen Fyraåriga linjen

Högre allmänna läroverket å Södermalm .... 66 204

Nya elementarskolan.................... 71 741)

Högre realläroverket å Norrmalm.......... 75 221

Högre allmänna läroverken å Östermalm och i Bromma hade endast fyraårigt

och högre allmänna läroverket för flickor endast treårigt realgymnasium.

Under läsåret 1937—1938 vore antalet avdelningar inom de olika realringarna

vid de högre allmänna läroverken i Stockholm detsamma som under

läsåret 1936—1937 bortsett från att vid nya elementarskolan det fyraåriga

gymnasiet vore färdigbildat och med det undantaget, att ytterligare

en avdelning upprättats av första ringen av det fyraåriga gymnasiet vid

högre realläroverket å Norrmalm. Trots att det fyraåriga realgymnasiet

sålunda för året ökats med en avdelning, hade dock 38 till inträde å detsamma

berättigade lärjungar eller mer än en hel klassavdelning måst avvisas,

nämligen 5 vid högre realläroverket å Norrmalm, 17 vid högre allmänna

läroverket å Södermalm och 16 vid högre allmänna läroverket i

Bromma. Även till det treåriga gymnasiet hade år 1937 några avvisats,

nämligen 8 lärjungar vid högre realläroverket å Norrmalm. Genom att till

inträde å det fyraåriga gymnasiet berättigade lärjungar icke vunne inträde,

*) Endast tre ringar färdigbildade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition Nr 90.

ökades givetvis ett följande år efterfrågan på platser i det treåriga, då

sådana lärjungar i många fall i stället genomginge realskolans avgångsklass

och sedan överginge till det treåriga gymnasiet efter avlagd realexamen.

Överstyrelsen funne det alltså ådagalagt, att en dubbel organisation av

realgymnasiet vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen skulle betydligt

bättre än den nuvarande motsvara behovet och tillmötesgå önskemål

hos både målsmän, lärjungar och lärare, och överstyrelsen ville därför för

sin del tillstyrka den framställning örn realgymnasiets omorganisation, som

framlagts av rektor och kollegiet vid sagda läroverk.

Beträffande latinlinjens vid förevarande läroverk ombildning från treårig

till fyraårig har skolöverstyrelsen erinrat om att denna fråga redan en gång

varit föremål för prövning, nämligen i samband med sakkunnigutredningen

åren 1933 och 1934 angående en förbättrad ställning för ämnena latin och

grekiska vid de allmänna läroverken (statens offentliga utredningar 1934: 41).

De sakkunniga hade bland annat föreslagit ombildning av vissa treåriga

latingymnasier till fyraåriga, däribland det nu förevarande, och överstyrelsen

hade för sin del tillstyrkt förslaget, såvitt rörde Kungholmens läroverk.

I 1935 års åttonde huvudtitel (punkten 125, sid. 448 ff.) hade, erinrar överstyrelsen,

denna fråga lämnats åt sidan, ehuru det skett under uttalande av

sympatier för den föreslagna ombildningen.

De skäl, som föranlett överstyrelsen att då tillstyrka ifrågavarande latinlinjes

ombildning till fyraårig hade, framhåller överstyrelsen, närmast varit

de dåvarande rekryteringsförhållandena vid Kungsholmens läroverk och

Stockholmsläroverken i allmänhet. Motsvarande förhållanden under höstterminen

1936 framginge av nedanstående sammanställning:

Läroverk

Antal lärjungar

i latingymnasium

Därav intagna i

gymn. från andra

skolor

Inackorderade

gossar

flickor

gossar

flickor

gossar

flickor

Kungsholmen:

3-årigt...............

44

23

ii

23

6

Norra latinläroverket:

3-årigt...............

56

_

49

—

12

—

4-årigt...............

313

—

125

—

2

—

Högre elementarläroverket

å Södermalm:

3-årigt...............

39

22

1

4-årigt...............

106

—

49

—

2

—

Flickläroverket:

3-årigt...............

_

57

—

54

—

13

4-årigt..............

—

191

—

119

—

6

Läroverken i Bromma och å Östermalm samt nya elementarskolan hade

endast fyraåriga latingymnasier. Vad särskilt beträffade läroverket i Bromma,

hade före höstterminen 1937 samtliga lärjungar i gymnasiet intagits

från andra skolor, detta i anslutning till grunderna för gymnasiets upprättande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

I gymnasiet vid Kungholmens läroverk hade sålunda endast 11 av de 44

manliga lärjungarna d. v. s. 25 procent intagits från andra skolor, och ingen

av dessa vore inackorderad. För det treåriga gymnasiet vid Norra latinläroverket,

högre allmänna läroverket å Södermalm och flickläroverket,

vid vilka även funnes fyraårigt gymnasium, vore motsvarande siffror 49 av

56 eller 87,5 procent, 22 av 39 eller 56 procent och 54 av 57 eller 95 procent.

Antalet av egna lärjungar, som Övergånge till dessa skolors treåriga linjer,

vore alltså jämförelsevis litet, uppgående till respektive 12,5 procent, 44

procent och 5 procent. Det visade sig sålunda med full tydlighet, att läroverkens

egna lärjungar företrädesvis Övergånge till fyraårigt gymnasium,

när valet stöde fritt. Med största sannolikhet skulle de manliga lärjungarna

vid läroverket å Kungsholmen övergå till det fyraåriga gymnasiet, därest

ett sådant funnes vid läroverket. Aven de lärjungar, som vid övergång till

gymnasiet måste byta läroverk, visade sig i fråga om Stockholm företrädesvis

välja det fyraåriga gymnasiet. Sammanlagt hade sålunda höstterminen

1936 vid de ovannämnda treåriga gymnasielinjerna varit intagna 82 lärjungar,

vilka vunnit inträde i vederbörande gymnasium från annan skola,

medan till de nämnda fyraåriga linjerna under samma förhållanden övergått

174 eller något mer än dubbla antalet, varvid ändock de läroverk, sorn

endast hade fyraåriga gymnasielinjer, icke medräknats. Det antal gossar,

som tillhörde det treåriga latingymnasiet å Kungsholmen och som under

alla förhållanden skulle hava valt den treåriga linjen, vore sålunda med all

säkerhet icke större, än att de mycket väl skulle hava kunnat beredas plats

i de jämförelsevis glest besatta avdelningarna av Norra latinläroverkets treåriga

gymnasium (L III 16, L II 21 och L 119 lärjungar).

Något annorlunda förhölle det sig visserligen med flickorna. Men då den

treåriga linjen vid flickläroverket också vore så jämförelsevis glest besatt,

att där under läsåret 1936—1937 hade kunnat mottagas ytterligare 11 lärjungar

i ring I, 12 lärjungar i ring II och 10 lärjungar i ring III, medan antalet

kvinnliga lärjungar i var och en av de nämnda ringarna vid läroverket

å Kungsholmen utgjorde respektive 4, 9 och 10, av vilka med all sannolikhet

flertalet skulle hava valt fyraårig linje, om sådan funnits — endast

6 hade varit inackorderade, och förhållandena vid flickläroverket kunde

jämföras — syntes det även ur de kvinnliga lärjungarnas synpunkt saknas

anledning att bibehålla det treåriga gymnasiet till förfång för det mera

eftersökta och pedagogiskt fördelaktigare fyraåriga.

Förhållandena vid läroverken i Stockholm vore självfallet helt andra än

vid flertalet läroverk å andra orter, där tillströmning till gymnasiet ofta

förekomme från ganska avlägset belägna skolor. Till de högre allmänna läroverken

i Stockholm bleve det mestadels endast fråga om övergång från realskolorna

och kommunala mellanskolorna i Stockholm eller dess omedelbara

närhet.

Ett förhållande, som i detta sammanhang syntes böra uppmärksammas,

vore även, att, enligt vad överstyrelsen hade sig bekant och såsom även

framhölles i läroverkets skrivelse, lärjungar vid Kungsholmsläroverkets

realskola i stor utsträckning sökte sig över till fyraåriga gymnasier vid

andra högre allmänna läroverk, då de föredroge den fyraåriga studiegången.

Sålunda hade 23 av lärjungarna i klass 45 vid Kungsholmens läroverk vårterminen

1937 anmält sig önska övergå till fyraårig latinlinje och 36 till

fyraårig reallinje. På detta sätt förlorade läroverket varje år ett stort antal

av sina för studier mest begåvade lärjungar; med hänsyn till trängseln på

det fyraåriga gymnasiet lyckades det i allmänhet endast för de bäst kvali
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

ficerade att vinna sådan övergång. En omorganisation, som tiUgodosåge

lärjungarnas och målsmännens påtagliga önskemål i detta avseende, skulle

sålunda även så till vida vara fördelaktig ur läroverkets synpunkt, att den

skulle gynnsamt påverka lärjungeurvalet vid läroverkets gymnasium. Överstyrelsen

tillstyrkte förty även den från läroverkets sida föreslagna ombildningen

av den treåriga latinlinjen till fyraårig från och med läsåret

1938—1989.

Kostnadsökning. Ombildningen av gymnasiet vid Kungsholmens

läroverk skulle medföra en utvidgning redan från början av antalet gymnasieavdelningar

från nuvarande 9 till 11. Å andra sidan kunde beräknas en

minskning av läroverkets realskola på grund av gymnasiets ombildning.

Antalet avdelningar i realskolans avgångsklass hade höstterminen 1936 varit

tre med sammanlagt 81 lärjungar och vore innevarande läsår likaledes tre

med sammanlagt 63 lärjungar. Man syntes med all sannolikhet kunna räkna

med att efter upprättande av fyraårigt gymnasium det icke komme att

finnas behov av mer än en avdelning av realskolans avslutningsklass. Visserligen

vore det rätt stor sannolikhet, att antalet avdelningar i avslutningsklassen

oberoende av ombildningen komme att i fortsättningen sjunka

från tre till två, då realskolans klasser för närvarande omfattade genomgående

tre avdelningar, medan klass 4“ föregående år omfattat fyra avdelningar,

men under alla förhållanden kunde man räkna med att ombildningen

medförde minskning av realskolans klasser med åtminstone en. Sålunda

kunde ombildningen möjligen och under vissa år medföra en ökning

av totala antalet avdelningar i hela skolan med en, i kostnadsavseende i det

hela motsvarande lönen till en icke-ordinarie lärare samt cirka 5 timlärartimmar.

För nästkommande budgetår syntes man icke behöva räkna med

någon sådan ökning.

3. Högre allmänna läroverket i Karlskrona.

Nuvarande organisation. Realskolan, öppen även för kvinnliga

lärjungar, omfattar en fyraklassig och en femklassig avdelning, den

senare med parallellavdelningar, varjämte en handelslinje, omfattande

realskolans två högsta klasser, är under successivt anordnade från och med

innevarande läsår. Gymnasiet, likaledes tillgängligt även för kvinnliga lärjungar,

omfattar en fyraårig och en treårig latinlinje samt en fyraårig reallinje.

Föreliggande framställningar. Skolöverstyrelsens förslag

innebär, som nämnts, att gymnasiet skulle utökas med en treårig reallinje.

Höstterminen 1937 hade, erinrar överstyrelsen, lärjungefördelningen vid

läroverket varit följande:

Realskolan:

F e

mari

g »

Fyra

å r i g

a

l

2

3

4

5

1

2

3

4

a........

33

34

37

28

32

31

37

25

30

b........

34

34

38

34

—

—

—

—

—

c........

34

33

38

29

—

—

—

—

—

Summa

101

101

113

91

32

31

37

25

30

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Majlis proposition Nr 90.

Gymnasiet:

Fyraårig

i linjerna

Treåriga linjen

L

R

L

I...........

25

30

17

II...........

28

26

13

III...........

25

29

9

IV...........

20

27

—

Summa

98

112

39

Tillströmningen till de särskilda gymnasielinjerna under läsåren 1933

—1937 belyses av nedanstående av skolöverstyrelsen uppgjorda sammanställningar:
-

Real

linje

n

Summa

Läsår

I

II

ni

IV

1933—1934 ....

30

25

24

18

97

1934—1935 ....

30

22

26

21

99

1935—1936 ....

30

26

21

24

101

1936—1937 ....

30

28

34

16

108

L

a t i

n 1

i n

j e r

n a

F y

r a

å r

g a

T

r e å r i

g a

Läsår

i

ii

III

IV

Summa

I

ii

III

Summa

1933—1934 ....

29

27

18

20

94

11

12

4

27

1934—1935 ....

28

29

25

17

99

11

11

12

34

1935—1936 ....

30

25

29

24

108

14

16

11

41

1936—1937 ....

30

27

23

24

104

17

11

15

43

Höstterminen 1936 hade, framhåller överstyrelsen, 6 till intagning i

R I4 berättigade elever avvisats och höstterminen 1937 icke mindre än 18.

Det vore i detta sammanhang betecknande, att sistnämnda termin icke

mindre än 14 av de 30 eleverna i RI4 såtillvida måste anses överkvalificerade,

som de hade avlagt godkänd realexamen. En snar ändring av dessa

anmärkningsvärda förhållanden syntes vara av behovet påkallad. Frågan

vore sedan, i vilken riktning en dylik ändring borde gå. Såsom läroverkets

rektor framhållit, syntes starka skäl tala för att å ena sidan en dubblering

av ringarna å den nuvarande fyraåriga reallinjen icke vore lämplig, men att

å andra sidan ett upprättande av en ny, treårig reallinje vid sidan av den

redan befintliga fyraåriga skulle bliva ekonomiskt fördelaktigare och, framför

allt från elevernas synpunkt, mera tacknämlig.

Under senare år hade den uppfattningen alltmera gjort sig gällande, att

i pedagogiskt hänseende det treåriga gymnasiet överhuvud måste anses som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

en föga lämplig skolform; härvidlag hade den starkaste kritiken riktats mot

den treåriga latinlinjen, som ansetts alltför betungande till och med för

begåvade lärjungar. Även om också den treåriga reallinjen i pedagogiskt

avseende måste anses mindre lyckad än den fyraåriga, erbjöde den emellertid

i andra hänseenden vissa påtagliga fördelar framför allt av social art.

Då det treåriga gymnasiet upprättats, hade som bekant den bärande tanken

varit den, att denna gynmasieform skulle underlätta övergången till gymnasiet

för de clever, vilka avlagt realexamen, och därmed också —• och framför

allt — göra det lättare för elever från mindre orters samrealskolor och

kommunala mellanskolor att efter avlagd realexamen vinna inträde å gymnasium

vid högre allmänt läroverk i närmaste större samhälle. Det läge i

sakens natur, att denna förmån vore mera påtaglig för sådana elever, vilkas

hemort saknade högre allmänt läroverk, än för dem, som i hemorten kunde

avlägga både real- och studentexamen vid statlig läroanstalt.

En treårig reallinje vid högre allmänna läroverket i Karlskrona skulle

bland annat bliva till nytta för elever från Ronneby samrealskola; härvidlag

ville överstyrelsen hänvisa till att rektor vid nämnda skola instämt

i rektors vid Ivarlskronaläroverket framställning och motiverat sitt instämmande

med att bland annat framhålla, att ett allt större antal elever

efter att hava avlagt realexamen i Ronneby sökte inträde vid realgymnasiet

i Karlskrona, och att dessa Ronnebybor icke ville eller kunde besöka

annat läroverk med treårigt gymnasium främst av det skälet, att de hade

den stora fördelen att kunna bo i sina hem, om de ginge i Karlskrona läroverk.

De läroanstalter, som därnäst i detta sammanhang syntes komma

i fråga, vore de båda kommunala mellanskolorna i Emmaboda och Torsås.

Båda dessa orter läge emellertid lika nära Kalmar som de läge nära Karlskrona.

Då det i Kalmar funnes treårig reallinje, syntes eleverna från nyssnämnda

båda kommunala mellanskolor i första hand söka sig till Kalmar.

För Emmabodas vidkommande funnes ytterligare en möjlighet: i Växjö,

som icke läge längre bort från Emmaboda än Karlskrona, funnes också treårig

reallinje.

Ytterligare en reallinje i Karlskrona skulle emellertid i stor utsträckning

också gagna dem av läroverkets egna elever, vilka önskade fortsätta på

realgymnasiet men icke kunde beredas plats på den fyraåriga linjen. För

närvarande måste nämligen ett stort antal av dem, vilka av utrymmesskäl

avvisats från R I4, hänvisas till 55 eller 44 och sålunda avlägga realexamen.

Eftersom emellertid möjligheten att efter avlagd realexamen vinna inträde

i R II4 också på grund av utrymmesskäl vore mycket liten, måste flera av

dessa elever med realexamen gå till R I4, varigenom deras studietid förlängdes

med ett år; samtidigt som de måste underkasta sig denna olägenhet, försvårade

de möjligheten för sina yngre kamrater från 4;’ och 34 att vinna

inträde i R I4. Om emellertid gymnasiet å reallinjen finge en ny serie avdelningar,

vilken då lämpligen borde organiseras såsom treårig linje vid sidan

av den fyraåriga, skulle visserligen fortfarande de elever från 45 och 34, som

icke vunne inträde i R I4, bliva tvungna att avlägga realexamen före inträde

å gymnasiet, men de skulle sedan efter avlagd examen i långt större utsträckning

än vad nu vore fallet få möjlighet att avlägga studentexamen på

tre år. För övrigt skulle sannolikt en treårig reallinje föranleda en del elever

att icke i första hand söka från 45 och 34 direkt till fyraåriga realgymnasiet

utan hellre gå till realskolans avslutningsklass och där försöka avlägga realexamen

för att sedan bättre kunna avgöra, huruvida de passade för gymnasiestudier

över huvud.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

12 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 90.

Överstyrelsen ansåge sig därför kunna dela rektors uppfattning, att det

i detta fall syntes vara lämpligare att inrätta en ny, treårig reallinje än att

upprätta parallellavdelningar av den redan befintliga fyraåriga, i ali synnerhet

som den förra åtgärden — såsom också rektor framhållit — både för

staten, staden och läroverket skulle bliva ekonomiskt fördelaktigare än den

senare.

Kostnadsökning. Med hänsyn till det ringa lärjungeantalet på

den treåriga latinlinjen skulle en ny, treårig reallinje i stor utsträckning

kunna samläsa med denna linje och — i fråga örn franska i de två högsta

ringarna — också med fyraåriga reallinjen.

Merantalet veckotimmar utöver det nuvarande timantalet beräknade

överstyrelsen för läsåret 1938—1939 till 13, för läsåret 1939—1940 till 38

och från och med läsåret 1940—1941 till 57. Detta syntes innebära, att för

läsåret 1938—1939 endast en timlärare bleve erforderlig, för läsåret 1939

—1940 därjämte en icke-ordinarie lärare med full tjänstgöring och från och

med läsåret 1940—1941 två icke-ordinarie och en timlärare. Detta senare

måste dock betraktas såsom ett maximum, enär det knappast syntes sannolikt,

att behovet av skilda avdelningar även i högsta ringen bleve permanent.

Även om en ny, treårig reallinje skulle aktualisera behovet av en ny ordinarie

lektors- eller adjunkts^anst vid läroverket, skulle detta behov bliva

lika aktuellt, därest den nuvarande fyraåriga reallinjens avdelningar dubblerades,

vilket — såsom förut nämnts — måste ske, om icke en ny, treårig

reallinje upprättades.

Då det således icke heller ur kostnadssynpunkt torde kunna göras några

invändningar mot inrättandet av en treårig reallinje vid sidan av den redan

befintliga fyraåriga, ansåge sig överstyrelsen beredd att tillstyrka en sådan

åtgärd från och med läsåret 1938—1939.

Jag anser icke tillräckliga skäl föreligga att för närvarande föreslå Kungl.

Majit den omprövning av den nuvarande gymnasieorganisationens lämplighet

i dess helhet, som av överstyrelsen ifrågasatts. Denna organisation,

som genomförts i överensstämmelse med 1927 års beslut, har enligt min

mening ännu varit i full verksamhet allt för kort tid för att. några mera

bestämda och tillförlitliga omdömen skulle kunna fällas angående den sålunda

åvägabragta reformen. Skulle i enstaka fall ändringar i berörda organisation

ådagaläggas vara av behovet påkallade, bör hinder icke möta härför,

under förutsättning att sådana ändringar icke innebära ett principiellt

ställningstagande eller kunna medföra konsekvenser, som beröra väsentliga

delar av organisationen i övrigt. Örn jag med utgångspunkt från denna förutsättning

granskar skolöverstyrelsens förslag, vill det synas, som om överstyrelsens

framställning beträffande gymnasiet i Karlstad skulle kunna

draga med sig vittgående följder, eftersom större delen av våra landsortsgymnasier

äro anordnade på samma eller likartat sätt som det nuvarande

Karlstadsgymnasiet. I varje fall föreligger ingen utredning, som visar, att

förhållandena vid dessa andra gymnasier ej kunna åberopas till stöd för

enahanda förändring, som den av överstyrelsen nu i fråga om Karlstadsgymnasiet

föreslagna. Med hänsyn härtill finner jag mig icke kunna för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Marits proposition Nr 90.

orda sistberörda förslag. Vad angår gymnasiet vid högre allmänna läroverket

å Kungsholmen vill jag framhålla, att Stockholms stads myndigheter

för närvarande hava under behandling ett omfattande förslag till förändring

av den högre skolundervisningens organisation i huvudstaden, närmast avseende

den kvinnliga ungdomens studiemöjligheter. I avbidan på utgången

av denna fråga är jag icke benägen att nu förorda någon ombildning av

läroverket å Kungsholmen, enär det icke är uteslutet, att spörsmålet örn

dess organisation kan röna inverkan av den förra frågan, och nämnda spörsmål

i alla händelser synes mig böra prövas i samband med denna.

Vad åter beträffar gymnasiet vid läroverket i Karlskrona synes mig förslaget

örn inrättande därstädes av en treårig realgymnasielinje vid sidan av

den fyraåriga i och för sig väl motiverat. Då det ej heller torde kunna medföra

några mera långt gående konsekvenser med avseende å gymnasieorganisationen

i övrigt och icke kan åsamka det allmänna nämnvärt ökade

kostnader, anser jag mig böra tillstyrka förslaget. Framhållas bör, att ett

genomförande av detta förslag under nästa budgetår icke lärer påkalla någon

ändring i de beräkningar rörande storleken under budgetåret 1938/39

av förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar, som verkställts i

den till 1938 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen, bilagan åttonde

huvudtiteln. Den treåriga realgymnasielinjen bör upprättas successivt från

och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer.

Såsom villkor för omorganisationen bör föreskrivas, att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att besluta, att vid högre allmänna läroverket i Karlskrona

skall från och med budgetåret 1938/39 eller den

senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt upprättas

en treårig realgymnasielinje vid sidan av den nuvarande

fyraåriga, under förutsättning, att Karlskrona stad,

såvitt angår nämnda treåriga gymnasielinje, åtager sig att

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-H

egent en, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlskrona. a1 i texten
  2. SU 1938:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlskrona. s. 1 i texten