Sök i Ratio Lex

Angående inlösen av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget obligationslån

1938-02-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:98, Angående inlösen av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget obligationslån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inlösen

av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget

obligationslån; given Stockholms slott den 11 februari

1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 11 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

I skrivelse den 30 september 1937 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag

örn inlösen av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget obligationslån.

Itihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 98.

830 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 98.

Till en början torde jag få erinra om att Kungl. Majit, sedan 1930 års

riksdag (skrivelse nr 191) bifallit Kungl. Majits i proposition nr 182 framställda

förslag angående vissa med reglering av vattenavrinningen i Motala

ström sammanhängande frågor m. m., genom beslut den 16 maj 1930 godkänt,

bland annat, ett vid statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 7 mars 1930 fogat, mellan vattenfallsstyrelsen, å ena, samt direktören

O. Torell, advokaten T. Setterberg och bankdirektören N. Brolén, å andra

sidan, träffat avtal rörande överlåtelse av aktiemajoriteten i förenämnda bolag.

För gäldande av de enligt avtalet uppkommande kostnaderna skulle erforderligt

belopp tagas i anspråk av kraftverkens förnyelsefondsmedel.

Bolaget har enligt lånekontrakt den 6 februari 1929 med Östergötlands

enskilda bank och Skandinaviska kreditaktiebolaget upplagt ett obligationslån

å 3,600,000 kronor, löpande med 5 procents ränta och med skyldighet att

amortera lånet under åren 1930—1954. Bolaget har emellertid rätt att från

och med år 1939 öka den årliga amorteringen eller från och med den 15

februari 1939 på en gång återbetala hela den oguldna låneåterstoden, därvid

uppsägning skall ske senast fyra månader förut hos Östergötlands enskilda

bank.

I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen till en början meddelat, att för gäldande

av de med förutnämnda aktieförvärv förenade kostnaderna tagits i

anspråk ett belopp av 3,731,730 kronor.

Styrelsen har därefter anfört, att det med hänsyn till nu rådande ränteläge

måste för staten såsom ägare av så gott som samtliga aktier i Motala

ströms kraftaktiebolag vara en fördel att begagna sig av rätten till inlösen

av bolagets obligationslån redan den 15 februari 1939. Det belopp, fortsätter

styrelsen, som då skulle gäldas, utgjorde 2,769,000 kronor. Då betalningsterminen

skulle infalla redan under budgetåret 1938/1939, hade vattenfallsstyrelsen

velat redan nu anmäla denna fråga för Kungl. Majit.

I anslutning härtill föreslår vattenfallsstyrelsen, att medel till obligationslånets

inlösning finge, liksom tidigare medel till inköpet av bolagets aktier,

tagas ur kraftverkens förnyelsefonder. Dessa uppginge, meddelar styrelsen,

\id slutet av ar 1936 till 45,508,176 kronor 55 öre och kunde beräknas uppgå

till omkring 55,000,000 kronor vid utgången av år 1938.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 13 november 1937 anfört:

Vattenfallsstyrelsens framlagda förslag innebär, att staten till Motala ströms

kraftaktiebolag, vilket bolag äges av staten, utlämnar ett lån avsett att av

bolaget användas till inlösen av ett av bolaget år 1929 upptaget obligationslån.

Finansieringen av det av staten till bolaget utlämnade lånet avses härvid

skola ske genom att erforderligt belopp, 2,769,000 kronor, av statens

vattenfallsverks till kraftverkens förnyelsefond hänförliga likvida medel disponeras

för ändamålet. De i bolaget investerade statsmedlen komma i så fall

att uppgå till sammanlagt 6,500,730 kronor. Riksräkenskapsverket, som

finner denna transaktion vara för staten ekonomiskt fördelaktig, vill för sin

del tillstyrka, att disponibla likvida medel få på sätt styrelsen föreslagit

disponeras för lån till nämnda aktiebolag.

Vid bifall till vattenfallsstyrelsens förslag komma praktiskt taget samtliga

i bolaget såsom aktiekapital och lån investerade medel att utgöras av i vatten
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majna proposition nr 98. 3

fallsstyrelsens räkenskaper bokförda statsmedel. Vid sådant förhållande vill

riksräkenskapsverket ifrågasätta, huruvida icke tidpunkten kan vara inne att

upplösa aktiebolaget samt införliva bolagets tillgångar med statens kraftverk

-hn dylik åtgärd behöver i redovisningshänseende icke föranleda annan

ändring, an att tillgångsvärdena för kraftverken och till dem hänförliga inventarier

m. m. i samband med inlösningen av obligationslånet genom omföring

från respektive konton för aktier och utlånta eller likvida medel ökas med

belopp, svarande mot de i bolaget investerade medlen.

Med anledning av vad riksräkenskapsverket uttalat angående upplösning

av Motala ströms kraftaktiebolag har vattenfallsstyrelsen i utlåtande den

11 januari 1938 anfört:

Ur formell synpunkt kan Motala ströms kraftbolag utan nämnvärd svårighet

likvideras, sedan lånet blivit inlöst. Vattenfallsstyrelsen har emellertid

i sitt yttrande av den 11 januari 1937 rörande statsrevisorernas berättelse

påvisat, att det icke finnes något reellt skäl, som talar för ett frångående av

den nuvarande förvaltningsformen, men att det ur många synpunkter är önskväit

att fortsätta med denna. Styrelsen tillåter sig här göra en sammanfattning

av dessa synpunkter.

Utgifterna för styrelsearvoden i bolaget öfipgå endast till omkring 2,000

kronor per år, och sådana arvoden utgå icke till de styrelseledamöter, som

är o tjänstemän i vattenfalls verket.

Kraftverksdirektören vid Motala kraftverk, som jämväl är verkställande

direktör i Motala ströms kraftaktiebolag, tillser, att samarbetet mellan de

båda företagen ordnas på bästa sätt.

Bolagets distribution är av annan art än vattenfallsstyrelsens och i stor

omfattning inriktad på detalj distribution, varav följer, att dess arbetssätt och

och dess taxor måste avvika från vattenfallsstyrelsens.

Bolaget driver vid sidan av distributionen även installationsrörelse och

kan genom att utnyttja samma personal ömsom för driften, ömsom för installationsarbetena,

åstadkomma viss besparing gentemot det fall, att installationsarbetena

nedläggas, vilket blir en oundgänglig följd, örn bolaget upplöses.

Installationsrörelsen underlättar även den propaganda, som bedrives för en

intensifierad elektrifiering.

För vattenfallsstyrelsen är det av stort intresse att själv förvärva erfarenhet

örn de resultat, som kunna ernås med hänsyn till stromkonsumtion, strömpris

och räntabilitet, då kraftproducenten själv handhar rörelsen ända fram

till detaljabonnenterna.

Till bolaget hör en icke obetydlig fastighetsrörelse i Borensberg, som

vattenfallsstyrelsen icke lyckats avveckla på en gång. Under den fria förvaltningsform,

som nu följes, har emellertid denna fastighetsrörelse vid Borensberg

utvecklats mycket gynnsamt. Till fastighetsrörelsen hör vattenledningsoch

avloppsnät, som bör överlämnas till Borensberg, när samhället nått

sådan storlek och styrka, att det självt kan övertaga dessa anläggningar.

Bolaget har sedan gammalt ägt en del kvarnar, av vilka en sålts, en utarrenderats

men en fortfarande drives av bolaget. Av dessa kan den ena

kvarnen icke utan väsentlig olägenhet säljas, emedan den är belägen i strömmen

strax ovanför Näs kraftstation. Till den andra kvarnen har icke hittills

funnits någon lämplig köpare.

Under uttalande att en likvidation sålunda icke skulle medföra någon

fördel men däremot bestämda olägenheter och förluster, vilket, framhåller

styrelsen, riksräkenskapsverket sannolikt icke varit i tillfälle att bedöma, hem
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

ställer styrelsen, att riksräkenskapsverkets uttalande i fråga om bolagets

eventuella avveckling icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Beträffande villkoren för det ifrågasatta lånet till kraftbolaget har vattenfallsstyrelsen

i promemoria den 28 januari 1938 anfört:

Det nuvarande lånet har förräntats efter 5 procent. Summan av ränta

och amortering har utgjort omkring 255,000 kronor per år, och sedan lånet

den 15 februari 1937 nedamorterats från ursprungligen 3.6 miljoner kronor

till 2.8 8 miljoner kronor, har räntebeloppet för år 1937 nedgått till 144,000

kronor och amorteringsbeloppet stigit till 111,000 kronor.

Styrelsen erhåller under innevarande budgetår från riksgäldskontoret å

däri insatta medel en ränta av 3.6 procent, vilken väntas nedgå ned emot 3.o

å 3.5 procent. Örn kraftbolaget upptoge ett nytt 10-årigt obligationslån i

öppna marknaden, skulle sannolikt detta kunna erhållas till 3.2 5 å 3.5 procent

ränta. Med hänsyn till dessa omständigheter synes räntefoten kunna fastställas

till 3.5 procent. Amorteringsbeloppet bör fastställas till minst 150,000,

högst 300,000 kronor per år.

Kraftaktiebolaget borde alltså erhålla från och med den 15 februari 1939

ett 10-årigt lån ur vattenfallsstyrelsens förnyelsefonder av 2,769,000 kronor,

att förräntas efter 3.5 procent med räntebetalning halvårsvis i efterskott den

30 juni och den 30 december, med amortering den 30 december varje år med

minst 150,000 kronor, högst 300,000 kronor.

För staten såsom ägare av så gott som samtliga aktier i Motala ströms kraftaktiebolag

är det, såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, med hänsyn till det

för närvarande rådande låga ränteläget ekonomiskt fördelaktigt, att bolaget

sättes i stånd att inlösa sitt med 5 procents ränta löpande obligationslån av

år 1929. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag mig därför böra tillstyrka

vattenfallsstyrelsens förslag, att staten tillhandahåller bolaget erforderliga

medel för inlösen av obligationslånet, vilket kan ske tidigast den 15

februari 1939. Det för ändamålet erforderliga beloppet, 2,769,000 kronor, torde

i enlighet med vattenfallsstyrelsens av riksräkenskapsverket biträdda förslag

få utgå såsom lån och finansieringen ske genom disponerande av till vattenfallsstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar

till statens vattenfallsverks förnyelsefond. För lånets erhållande

synas i huvudsak böra föreskrivas de av vattenfallsstyrelsen föreslagna villkoren.

Med hänsyn till att efter en inlösen av bolagets obligationslån praktiskt

taget samtliga i bolaget såsom aktiekapital och lån investerade medel skulle

utgöras av i vattenfallsstyrelsens räkenskaper bokförda statsmedel har riksräkenskapsverket

ifrågasatt, att bolaget i samband med obligationslånets inlösen

skulle träda i likvidation och bolagets tillgångar införlivas med statens

kraftverk. I samband med statsmakternas beslut örn statens övertagande av

aktiemajoriteten i bolaget förutsattes också, att bolaget skulle upplösas och

dess egendom införlivas med statens tillgångar, då en avveckling på antagbara

villkor kunde ske av sådana verksamhetsgrenar, vilka måste betraktas

såsom främmande för vattenfallsverkets uppgift. Ehuru vissa skäl kunna

tala för en dylik åtgärd, har jag med hänsyn till, bland annat, vad vattenfallsstyrelsen

anfört rörande de olägenheter och förluster, som en likvidering

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majda proposition nr 98.

av bolaget för närvarande skulle medföra för statsverket, ävensom det förhållandet

att nu berörda fråga i anledning av uttalande av riksdagens år 1936

församlade revisorer varit föremål för behandling av riksdagen men icke föranlett

något särskilt uttalande från riksdagens sida, emellerid icke ansett mig

böra för närvarande framlägga förslag i av riksräkenskapsverket ifrågasatt

riktning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Motala ströms kraftaktiebolag må för inlösen av återstående

del, 2,769,000 kronor, av ett av bolaget upptaget obligationslån

av år 1929 erhålla ett lån å sagda belopp under villkor,

som Kungl. Majit äger bestämma, samt att för utgivande av

detta lån må disponeras till vattenfallsstyrelsens förfogande

stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till

statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget obligationslån. a1 i texten
  2. SU 1938:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen av ett av Motala ströms kraftaktiebolag upptaget obligationslån. s. 3 i texten