Sök i Ratio Lex

Med hemställan om godkännande av kungörelsen den 8 september 1939 om tillämpning vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), m. m

1939-09-08 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:12 (urtima riksdagen), Med hemställan om godkännande av kungörelsen den 8 september 1939 om tillämpning vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 12.

1

X r 12.

Kungl. Majis proposition till riksdagen med hemställan

om godkännande av kungörelsen den 8 september

1939 om tillämpning vid förstärkt försvarsberedskap

och mobilisering av förordningen den 12 juni 1931

(nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs

hustru och barn (familjeunderstöd), m. m.; given

Stockholms slott den 8 september 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att för sin del godkänna

Kungl. Maj:ts härvid fogade, denna dag utfärdade kungörelse om tillämpning

vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen den 12

juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn

(familjeunderstöd), m. m.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 12.

1947 39 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

Kungörelse

om tillämpning vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen

den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs

hustru och barn (familjeunderstöd), m. m.;

Härigenom förordnas, att förordningen den 12 juni 1931 om understöd i

vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd) skall tillsvidare

gälla jämväl i fråga örn sådana värnpliktiga, vilka vid förstärkt försvarsberedskap

och mobilisering inkallas till tjänstgöring jämlikt § 27 mom. 2 a,

§ 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, dock med iakttagande av

följande bestämmelser:

1. Stadgandet i 1 § andra stycket förordningen den 12 juni 1931 skall icke

tillämpas i fråga örn värnpliktig, som här avses.

2. I fråga örn sådan värnpliktig skola i stället för bestämmelserna i 2 §

första och tredje styckena förordningen den 12 juni 1931 gälla följande:

Understödet utgår med följande belopp för varje tjänstgöringsdag, in- och

utrycknings dagarna inberäknade, nämligen

till arbetsför hustru .................................................................. 1: — kr.

» » » och ett barn under 16 år .............................. 2:25 »

» » » » två eller flera barn under 16 år ............... 3: — »

» mindre arbetsför hustru ...................................................... 2: — »

» » » » och ett barn under 16 år .................. 2:75 »

» » » » och två eller flera barn under 16 år ... 3:50 »

» ett barn, örn fadern är änkling eller frånskild ........................ 2: 25 »

» två eller flera barn, örn fadern är änkling eller frånskild ......... 3: — »

3. Har understöd enligt vad ovan sägs prövats skola utgå, skall, förutom

nämnda understöd, utgå ett särskilt bostadsbidrag, som alltefter den ortsgrupp,

dit den kommun hänföres, där den eller de understödsberättigades

bostad är belägen, utgår med följande belopp för varje tjänstgöringsdag:

ortsgrupp 1 ............................................. 0: 75 kr.

» 2 ............................................. 1: 15 »

» 3 ............................................. 1:50 »

I fråga örn kommuns hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt

lagen örn folkpensionering verkställda indelningen.

4. Yad i 2 § sista stycket förordningen den 12 juni 1931 stadgas örn nedsättning

av familj eunderstödet i visst fall skall avse summan av understödet

och bostadsbidraget.

5. Yad i 3 § förordningen den 12 juni 1931 stadgas skall icke äga tillämpning

i fråga örn värnpliktig, som här avses.

6. I fråga örn villkoren för åtnjutande av understöd och bostadsbidrag

enligt denna kungörelse skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12. 3

kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259) angående tillämpning av förordningen

den 12 juni 1931, dock med iakttagande av följande:

a) Vid prövning av fråga, huruvida understöd skall utgå, må hänsyn tagas

allenast till den värnpliktiges, hans hustrus och hans barns under 16 år

inkomster under den tid tjänstgöringen pågår.

b) Understöd och bidrag utbetalas månadsvis i efterskott.

c) Vad i 8 § kungörelsen den 19 juni 1931 stadgas skall icke tillämpas å

värnpliktig, som här avses.

d) De särskilda föreskrifter, som må erfordras för tillämpningen av denna

kungörelse, utfärdas av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

Denna kungörelse träder omedelbart i kraft och skall i fråga örn värnpliktiga,

vilka inkallats i anledning av den 1 september 1939 anbefalld förstärkt

försvarsberedskap, äga tillämpning från och med inryckningsdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 12.

Utdrag av protokollet över för svar sär enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga örn

utfärdandet av provisoriska bestämmelser angående familjebidrag åt vissa

värnpliktiga samt anför:

Gällande bestämmelser örn familjeunderstöd.

Enligt förordningen den 13 augusti 1914 (nr 134) örn understöd i vissa

fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar,

erhåller under den tid, värnpliktig är inkallad till tjänstgöring för rikets

försvar eller efter fredstjänstgöringstidens slut kvarhålles för sådant ändamål,

den värnpliktiges familj av statsmedel understöd med en krona för varje

dag med tillägg av 25 öre örn dagen för varje barn under 15 år, därest familjen

för sitt uppehälle är i behov av sådant understöd. Under världskriget föreskrevs

provisorisk förhöjning av dessa belopp. I en tillämpningskungörelse

till nämnda förordning, utfärdad den 14 augusti 1914 (nr 138), stadgas, att

pensionsstyrelsen och pensionsnämndernas ordförande handlägga frågor örn

familjeunderstöd.

I fredstid utgå familjeunderstöd enligt förordningen den 12 juni 1931

(nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).

Enligt 1 § i denna förordning kunna den värnpliktiges hustru

och barn för tid, varunder värnpliktig fullgör honom åliggande tjänstgöring,

erhålla familjeunderstöd. Såsom allmän regel gäller, att understödets utgående

är beroende av att vid den prövning, som skall föregå beslut örn

understöds utbetalande, skall ha konstaterats, att understödet är nödvändigt

för anförvanternas uppehälle under familjeförsörjarens tjänstetid. För understödets

utgående har emellertid även uppställts det villkoret, att vid nämnda

behovsprövning icke befunnits uppenbart, att behovet icke föranledes av värnpliktstjänstgöringen.

Yad sistnämnda villkor beträffar är att märka, att vid

1939 års riksdag av herr Brädefors m. fl. väcktes en motion (11:127), däri

hemställdes, att sagda villkor måtte borttagas. Statsutskottet avstyrkte

motionen under hänvisning till det sociala försvarsberedskapskommittén meddelade

utredningsuppdraget. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Av vid kungörelsen fogat formulär till ansökan örn understöd framgår, att

vid behovsprövningen hänsyn skall tagas till båda makarnas inkomst- och för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 12.

mögenhetsförhållanden. Arbetsför hustru, som icke har barn, kan emellertid

enligt förordningen icke komma i åtnjutande av understöd, även örn behov

därav skulle föreligga. Har hustrun däremot barn, kan understöd utgå även

för det fall att hon är arbetsför och eventuellt själv skulle kunna förtjäna

medel till sitt och barnens uppehälle; understöd utgår naturligen även i detta

fall endast örn behov därav konstaterats, och är till beloppet lägre än för ej

arbetsför hustru.

Understödet utgår enligt 2 § med följande belopp för dag räknat:

till arbetsför hustru och ett barn .......................................... kronor 1: 35

» » » » två eller flera barn ........................ » 1:75

» mindre arbetsför hustru ................................................ » R 35

» » » » och ett barn .............................. » 1:75

» » » » och två eller flera barn ............... » 2:20

» ett barn, örn fadern är änkling eller frånskild .................. » 1: 35

» två eller flera barn, örn fadern är änkling eller frånskild ...... » 1: 75

Till arbetsför hustru utan barn utgår intet understöd. Utom äktenskap

födda barn äro berättigade till understöd i likhet med inom äktenskap födda.

Någon dyrortsgruppering förekommer icke. Därest behov av understöd

anses föreligga, utgår understödet med ovan angivna belopp. Reduktion i

beloppen kan förekomma endast då den värnpliktige på grund av avtal eller

genom lagakraftvunnet utslag är förpliktad till anförvant utgiva mindre belopp

än vad som skolat utgå i understöd enligt förordningen; i dylikt fall utbetalas

nämligen i understöd endast det avtalade eller domfästa beloppet.

Understöd utgår av statsmedel. Enligt 3 § är emellertid den värnpliktige

själv skyldig att såsom bidrag till understödet avstå en femtedel av vad han

för den tid understöd utgår äger uppbära såsom penningbidrag. Denna andel

innehålles av vederbörande chef. Därest innehållande ej kunnat ske, minskas

understödet i motsvarande grad.

Tillämpningsföreskrifter till familjeunderstödsförordningen äro givna i

kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259) angående tillämpning av förordningen

den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs

hustru och barn (familjeunderstöd). Enligt denna göres ansökan örn understöd

av den värnpliktige själv eller hans hustru eller av förmyndare eller

barnavårdsman för hans barn. Beslut örn understöd fattas av vederbörande

länsstyrelse. Understödet utbetalas direkt till familjen genom den värnpliktiges

chef eller befälhavare. Kostnaderna bestridas helt av statsmedel.

För budgetåret 1939/40 anvisades för ändamålet 141,000 kronor (förslagsanslag)

.

Sociala försvarsberedskapskommitténs förslag.

Enligt Kungl. Maj:ts den 24 februari 1939 givna bemyndigande hava sakkunniga1

— vilka antagit namnet sociala försvarsberedskapskommittén —- den 25 i samma månad tillkallats för att inom departementet biträda med

1 Landshövdingen i Malmöhus län A. N. Thomson, direktören A. T. N. Gabrielsson,

docenten E. W. Håstad, ledamöterna av riksdagens andra kammare fru Elsa Johansson,

J. A. L, Persson och N. I. Johansson samt byråinspektören i socialstyrelsen S. A. Skogh.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 12.

utredning angående vissa frågor rörande den sociala försvarsberedskapen

samt avgiva det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Det uppdrag,

som på ifrågavarande område givits kommittén, hänför sig huvudsakligen till

frågorna örn bidrag åt inkallade värnpliktigas familjer, örn arbetslöshetshjälpens

anpassning efter förhållandena vid krigsutbrott eller mobilisering,

örn lön eller pension åt sjuka och invalider tillhörande krigsmakten samt örn

understöd åt efterlevande till dem, som avlida under tjänstgöring för försvaret.

Slutligen må nämnas, att kommittén erhållit i uppdrag att utreda

jämväl förefintliga understöds- och pensionsfrågor för luftskyddets del.

Sociala försvarsberedskapskommittén har den 4 september 1939 avgivit

betänkande (del I) med förslag till familjebidragslag m. m.

Betänkandet innehåller förslag till lag örn familjebidrag åt värnpliktiga

under krigstjänstgöring m. m. (familjebidragslag) samt till förordning med

närmare bestämmelser angående tillämpning av familjebidragslagen (familjebidragsförordning).

Därjämte innefattar betänkandet förslag till lagar med

vissa bestämmelser rörande utmätning, hyra och bostadsrätt samt avbetalningsköp.

Kommitténs förslag såvitt rör sistnämnda lagar har överlämnats

till justitiedepartementet. Börande förslagets huvudpunkter i övrigt må här

omnämnas följande.

Familjebidragslagen är avsedd att gälla för värnpliktiga, vilka inkallats till

rikets försvar eller med hänsyn till dess säkerhet (enligt § 28 mom. 1 och

§ 36 mom. 2 värnpliktslagen) och å vilka krigsavlöningsreglementet helt eller

delvis skall tillämpas; dock skulle Konungen äga föreskriva såväl undantag

från denna huvudregel som utsträckning av lagens tillämpning till andra värnpliktiga.

Det har förutsatts, att lagens bestämmelser som regel skulle komma

att gälla för de värnpliktiga, som inkallas i anledning av mobilisering eller

förstärkt försvarsberedskap.

För familjebidrag stadgar lagförslaget tre olika former: familjepenning,

hyresbidrag och näringsbidrag. Därjämte regleras i visst hänseende rätten

till sjukvård för värnpliktigs familjemedlemmar. Kretsen av de personer, för

vilka familjebidrag kan utgå •—• den värnpliktiges familj i den föreslagna

lagens mening — utgöres av:

a) den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under sexton år;

b) den värnpliktiges föräldrar och adoptant, hans barn och adoptivbarn

över sexton år, hustrus barn och adoptivbarn samt frånskild hustru, en var

under förutsättning, att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande

och under tiden före inkallelsen i väsentlig mån bidragit till dennes

underhåll; samt

c) husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor

med barn under sexton år men ej med arbetsför hustru.

Familjepenningen, som avser att trygga de nödvändigaste levnadsbehoven,

utgår efter gradering i tre ortsgrupper, därvid tillämpas den enligt lagen örn

folkpensioneringen verkställda indelningen. Förslaget upptager följande

tariff:

1

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru eller, där

hustru ej finnes, annan

familjemedlem över

16 år, som förestår

den värnpliktiges hem

För annan familje- medlem Öyér 16 år

än som avses i

kol. 2

För familjemedlem

under 16 år

kronor

kronor

kronor

I ..........................

1: 75

1: —

0: 70

II ..........................

2: —

1: 25

0: 80

III ..........................

2: 25

1:50

0: 90

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 12.

Av familjepenningen utgår för de ovan under a) nämnda familjemedlemmarna

visst grundbelopp utan behovsprövning. Grundbeloppet utgör för

hustru en krona och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.

Genom denna bestämmelse har kommittén — i enlighet med en i direktiven

för kommittéarbetet uttalad tanke — sökt i viss mån giva familjebidraget

karaktären av en familj elon. I huvudsak skall emellertid behovet vara avgörande

för rätten till familjebidrag. Sålunda stadgas, att familjepenning,

utöver grundbeloppet, utgår allenast i den mån behov därav skäligen kan

antagas föreligga. Vid bestämmande av beloppets storlek skall hänsyn tagas

till familjens samtliga inkomster utom den värnpliktiges krigslön. För familjemedlem,

som tillhör den ovannämnda kategorien a), må ej fastställas högre

belopp än det, varmed den värnpliktige under tiden före inkallelsen stadigvarande

bidragit till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll. Familjepenning

utgår icke till värnpliktig, som åtnjuter avlöning enligt civila elier

(i egenskap av civil befattningshavare vid försvarsväsendet) militära avlöningsreglementet.

För dessa statstjänstemän, vilka vid inkallelse få behålla

viss del av lönen, skulle emellertid hyresbidrag kunna utgå.

Hyresbidraget utgår enligt förslaget helt efter behovsprövning. I den mån

familjepenningen förslår till bekostandet av bostad utgår således intet hyresbidrag.

Bidraget må endast avse beredande av bostad åt familjemedlemmar,

med vilka den värnpliktige omedelbart före inkallelsen sammanbott. Hyresbidrag

kan avse antingen hyra eller, örn den värnpliktige äger bostaden eller

innehar denna med bostadsrätt, kostnad för bestridande av ränta och amortering

å lån för bostadens anskaffande eller för fullgörande av förpliktelser

mot bostadsrättsföreningen. I förra fallet är bidraget begränsat till den vid

inställelsen avtalade hyran, i senare fallet till det för bostaden beräknade

hyresvärdet. Även värmekostnad må inräknas i hyran. Något visst maximum

för hyresbidraget finnes ej angivet i lagförslaget. Vid behovsprövningen

skall hänsyn tagas till familjens skäliga behov av bostad, till den värnpliktiges

eller hans hustrus bundenhet av hyresavtal och andra åtaganden för bostadsbehovets

tillgodoseende ävensom till familjens samtliga inkomster, utom

den värnpliktiges krigslön. Såsom villkor för erhållande av hyresbidrag må,

där så prövas skäligt, föreskrivas, att viss del av bostaden skall utan ersättning

upplåtas för krigsmaktens eller luftskyddets behov eller för annat allmänt

ändamål. För att möjliggöra flyttning till billigare bostad stadgas, att

hyresbidraget må avse även sådana kostnader, som äro förenade med ombyte

av bostad.

Näringsbidraget avser enligt förslaget att bereda möjlighet för värnpliktiga,

vilka driva näring eller rörelse — t. ex. lantbruk eller mindre hantverkseller

handelsrörelse — att i företaget anställa arbetskraft för verksamhetens

upprätthållande. Bidraget utgår med högst så stort belopp, som är oundgängligt

för näringens eller rörelsens upprätthållande, och må ej överstiga

tvåhundra kronor i månaden. Är verksamhetens upprätthållande av särskild

betydelse för det allmänna, må dock bidraget kunna utgöra högst trehundra

kronor i månaden. Näringsbidrag må ej utgå med mindre det måste antagas,

att bidraget är nödvändigt för näringens eller rörelsens fortsatta drivande,

att förutsättningar i övrigt äro för handen för verksamhetens upprätthållande

samt att näringens eller rörelsens fortsättande överensstämmer med allmänt

intresse. Till förekommande av missbruk stadgar förslaget vissa inskränkningar

i rätten att för bidraget anställa släktingar till den värnpliktige. Den som

uppbär näringsbidrag äger ej åtnjuta annat familjebidrag än familjepenningens

grundbelopp. Vid valet mellan de bidrag, som kunna utgå utöver

nämnda grundbelopp, skall, örn förutsättningar för beviljande av näringsbidrag

äro för handen, denna form av bidrag äga företräde.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 12.

Såväl hyresbidrag som näringsbidrag föreslås skola undantagsvis kunna

utgå även till värnpliktig, som icke har familj.

I fråga örn användandet av de olika bidragsformerna föreslås vidare, att

hyresbidrag ej skall utgå, där Konungen så förordnar — t. ex. vid inkallelse,

som beräknas bliva kortvarig — samt att näringsbidrag utgår först efter det

Konungen förordnat därom. Sistnämnda bidragsform förutsätter en icke alltför

kortvarig inkallelse.

Enligt förslaget äger Konungen såsom villkor för erhållande av familjebidrag

— utöver familj epenningens grundbelopp — föreskriva skyldighet för

familjemedlemmarna att hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete, i den mån

sådant erbjudes (arbetsförmedlingsplikt). Arbetsförmedlingsplikt avser icke

familjemedlem, som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom

han erhåller full sysselsättning. Såsom sådant arbete anses vård av minderåriga

eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke

skäligen bör avbrytas.

För familjebidragens administrerande förutsätter förslaget medverkan av

kommunerna. Fastställandet och utbetalandet av bidragen skulle sålunda ske

genom kristidsnämnd, där sådan tillsatts, eljest genom drätselkammare respektive

kommunalnämnd, såvida ej länsstyrelsen för visst fall därtill förordnade

annat kommunalt organ. Såsom överinstans till de lokala organen skulle länsstyrelserna

fungera och såsom central inspektionsmyndighet har kommittén

tänkt sig statens arbetskommission, vilket kristidsorgan borde tillsättas, då

lagens bestämmelser trädde i tillämpning.

Såsom en följd av att beslutanderätten rörande bidragen anförtros åt

kommunala organ har kommittén ansett nödigt föreslå ett visst ekonomiskt

medansvar för kommunerna. Dessa skulle normalt bidraga med Vs av kostnaden;

dock att grundbeloppen skulle helt bestridas av statsmedel. Statsbidraget

skulle kunna höjas, då särskilda skäl föranledde därtill, t. ex. svår

skattebörda eller talrika bidragsfall.

I förslaget till familjebidrags för ordning hava upptagits närmare föreskrifter

beträffande vissa myndigheters åligganden med avseende å lagens

tillämpning, ansökan örn familjebidrag, bidragens utbetalande, kontroll av

behovet av bidrag samt örn statsbidrag och förskott m. m.

De författningar rörande familjebidrag åt värnpliktiga vid förstärkt försvarsberedskap

eller mobilisering, som av sociala försvarsberedskapskommittén

föreslagits såsom ersättning för 1914 års föråldrade bestämmelser i ämnet,

innebära ett väsentligt avsteg från såväl sistnämnda bestämmelser som 1931

års för fredsförhållanden avsedda författningsföreskrifter. Icke minst kommer

detta till synes därutinnan, att kommittén förutsatt medverkan av kommunerna

såväl i ekonomiskt som i administrativt hänseende. Med hänsyn till kommittéförslagets

nu angivna innebörd har jag ansett mig icke kunna taga ståndpunkt

till detsamma, förrän samtliga de myndigheter, kommunala sammanslutningar

m. fl., vilka beröras av de föreslagna bestämmelserna, fått taga del av förslaget

och yttra sig över detsamma. Då å ena sidan en något så när rymlig

remisstid måste medgivas och å andra sidan behovet av förbättrade familjeunderstöd

måste snarast tillgodoses, har jag ansett det nödvändigt att till

övervägande upptaga frågan örn utfärdande av provisoriska bestämmelser i

ämnet. Närmast till hands ligger därvid att bygga på de bestämmelser som

innefattas i 1931 års författningar. Genom bibehållande av den redan be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

fintliga organisationen — vilken innebär, att ansökningarna om understöd

prövas av länsstyrelserna och att understöden av vederbörande militära befäl:

havare utbetalas till de bidragsberättigade anhöriga —- torde i allt fall vid

nuvarande omfattning av inkallelserna större skyndsamhet vid ärendenas avgörande

vinnas än genom tillskapandet av en ny organisation, som utan nödig

förberedelsetid finge träda i funktion.

Yad till en början angår frågan, för vilka kategorier värnpliktiga särskilda

bestämmelser äro erforderliga, må erinras därom, att enligt § 4 mom. 2

värnpliktslagen den, som vid tiden för inskrivningsskyldighetens inträdande

har hustru oller barn, vilka för sitt uppehälle äro väsentligen beroende av

hans arbete, helt frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid. I

enahanda ordning frikallas under vissa förutsättningar värnpliktiga, vilka

draga försorg örn föräldrar, syskon m. fl. anhöriga. För det fall, att försörjningsplikten

blir aktuell först efter inskrivningen har Kungl. Majit enligt

§ 16 mom. 5 värnpliktslagen i ömmande fall plägat meddela befrielse från

värnpliktstjänstgöringens fullgörande i fredstid. Med hänsyn härtill torde

—- ehuru familjeunderstödsförordningens bestämmelser överhuvudtaget äro i

behov av översyn — icke vara erforderligt att omedelbart upptaga frågan örn

ändrade bestämmelser örn familjeunderstöd beträffande de familjeförsörjare,

vilka under förstärkt försvarsberedskap fullgöra första tjänstgöring, tjänstgöring

i en följd eller repetitionsövning. De värnpliktiga, vilka fullgöra beredskapsövning,

hava avslutat sin normala värnpliktstjänstgöring och uppnått en

ålder, då giftermålsfrekvensen är avsevärt större än för de förut nämnda

kategorierna. Detta gäller i än högre grad dem, som inkallas enligt § 28 mom. 1

eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, och i all synnerhet landstormsmännen. Det

torde vara ofrånkomligt, att familjeunderstöden för dessa, i extraordinär ordning

inkallade värnpliktiga undergå en avsevärd förhöjning och att bestämmelserna

även i andra hänseenden för dem göras något förmånligare än enligt

1931 års förordning.

I fråga örn understödsbeloppens storlek må erinras, att enligt 1931 års

förordning dessa som regel utgå enligt den i förordningen intagna skalan.

Jämkning av beloppen förekommer sålunda endast för det fall, att den värnpliktige

på grund av avtal eller enligt domstols utslag ålagts att utgiva ett

mindre belopp än som i understödsskalan angives för vederbörande familjemedlem.

Enbart höjning av de i skalan upptagna beloppen skulle därför

med hänsyn till den skillnad i levnadskostnader, som förefinnes mellan olika

orter — framför allt beträffande bostadskostnaderna — komma att verka

ojämnt. Detta skulle kunna motverkas genom att en del av höjningen utginge

i form av ett särskilt bostadsbidrag, graderat efter dyrort. Dessa överväganden

ha föranlett till att två bidragsskalor upprättats, en för familjeunderstöd i

anslutning till 1931 års förordning och en för bostadsbidrag, graderad efter

dyrort, I den förra skalan ha beloppen å 1: 35 kronor, 1: 75 kronor och 2: 20

kronor ansetts kunna höjas till respektive 2: 25 kronor, 3:— kronor och 3: 50

kronor, dock med någon jämkning för mindre arbetsför hustru med eller

utan barn. Med hänsyn till de svårigheter, som kunna tänkas föreligga att

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 12.

1947 39 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

erhålla lämpligt arbete, synes skäligen ett mindre familjeunderstöd böra

utgå även till arbetsför hustru, som saknar barn. Beloppet härav synes böra

sättas till en krona, motsvarande det av sociala försvarsberedskapskommittén

föreslagna grundbeloppet för hustru.

Dyrortsgraderingen av bostadsbidraget torde för vinnande av största

möjliga enkelhet kunna ske efter den enligt lagen örn folkpensionering verkställda

indelningen, vilken för övrigt av sociala försvarsberedskapskommittén

föreslagits skola komma till användning beträffande familjepenning, varom

stadgas i kommitténs lagförslag. Lämpliga belopp synas vara 0: 75 kronor i

lägsta, 1: 15 kronor i mellersta och 1: 50 kronor i högsta dyrort, allt per dag,

motsvarande en månadshyra av 22: 50 kronor, 34: 50 kronor respektive 45: —

kronor. För att icke under ifrågavarande provisorium alltför mycket komplicera

behovsprövningen, torde bostadsbidrag böra utgå i samtliga de fall, då

familjeunderstöd beviljas, dock med den begränsningen, att sammanlagda

beloppet av understödet och bostadsbidraget ej må överstiga vad den värnpliktige

har att per dag utgiva, då underhållsskyldigheten är fastställd genom

avtal eller domstols utslag. Någon undersökning av den värnpliktiges bostadsförhållanden

skulle sålunda icke erfordras, utan bostadsbidrag skulle alltid

utgå, då understödsberättigad familjemedlem finnes, dock med iakttagande

av nyssnämnda reduktionsregel i förekommande fall.

Stadgandet i 3 § i 1931 års förordning, att värnpliktig själv skall bidraga

till det hans hustru eller barn tillkommande understödet med en femtedel av

penningbidraget, saknar motsvarighet i sociala försvarsberedskapskommitténs

förslag. Kommittén har — med erkännande av det värde en dylik bestämmelse

kan äga för inskärpande av den värnpliktiges ansvar för de anhöriga —

i anseende dels till beloppets ringa betydelse såsom täckning för familjebidraget

och dels till det onödigt komplicerade förfarandet funnit skäl ej

föreligga att överflytta ett stadgande av motsvarande innehåll till den av

kommittén föreslagna lagen. Samma skäl kunna åberopas för att utelämna

stadgandet i förevarande, för förstärkt försvarsberedskap avsedda bestämmelser.

Ehuru stadgandet enligt sin ordalydelse och i överensstämmelse med

krigsavlöningsreglementets grunder ej gäller, då de värnpliktiga i stället för

penningbidrag erhålla terminslön enligt nämnda reglemente, torde dock för

tydlighetens skull böra utsägas, att stadgandet ej skall gälla beträffande de

värnpliktiga, örn vilka här är fråga.

Inledningsvis har berörts, hurusom 1931 års förordning såsom villkor för

erhållande av understöd uppställer, att det skall vara uppenbart, att behovet

icke föranledes av värnpliktstjänstgöringen. Sociala försvarsberedskapskommittén,

som i enlighet med vad förut framhållits i viss man betraktar

familjebidraget såsom en den värnpliktige tillkommande löneförmån, har

icke upptagit något motsvarande stadgande i sitt förslag. Med hänsyn härtill

och jämväl till det förhållandet, att stadgandets tillämpning mången gång

torde framstå såsom obilligt, har jag ansett, att stadgandet icke bör gälla

beträffande den personal, som här avses.

Bestämmelser av det innehåll, som i det föregående angivits, torde lämp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 12.

ligast böra utfärdas i form av en kungörelse angående tillämpning vid förstärkt

försvarsberedskap och mobilisering av bestämmelserna i 1931 års förordning.

I en dylik kungörelse torde även böra angivas de jämkningar i 1931 års tilllämpningskungörelse,

som erfordras. Sålunda torde, med hänsyn till att

tjänstgöringstiden ej är på förhand bestämd, föreskrift böra meddelas därom,

att bidragsbelopp skola utbetalas månadsvis i efterskott. Stadgandet i 8 §

tillämpningskungörelsen, vilket har avseende å det fall, att avdrag å penningbidraget

skall ske, bör givetvis ej vinna tillämpning. Då tvekan kan råda,

efter vilka normer behovsprövningen bör ske, torde i förtydligande syfte böra

stadgas, att hänsyn endast skall tagas till den värnpliktiges, hans hustrus och

hans barns under 16 år inkomster under den tid tjänstgöringen pågår. I övrigt

torde det böra ankomma på vederbörande centrala förvaltningsmyndighet att

utfärda de särskilda föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av förevarande

bestämmelser.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom försvarsdepartementet upprättats

förslag till kungörelse i ämnet. Med hänsyn till angelägenheten av

att de nya bestämmelserna snarast möjligt skola kunna tillämpas i fråga om

de värnpliktiga, som inkallats i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen,

anser jag, att kungörelsen ifråga bör av Kungl. Majit utfärdas att

omedelbart träda i kraft. Samtidigt bör proposition avlåtas till riksdagen med

hemställan, att riksdagen måtte för sin del godkänna författningen.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

dels besluta att härvid fogade kungörelse om tillämpning

vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen

den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt

värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), m. m. skall

utfärdas,

dels ock föreslå riksdagen att för sin del godkänna nämnda

kungörelse.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

omförmälda kungörelse skall utfärdas och att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wikland.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:39 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med hemställan örn godkännande av kungörelsen den 8 september 1939 örn tillämpning vid förstär s. 1 i texten
  2. 1SärU 1939:18 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med hemställan om godkännande av kungörelsen den 8 september 1,939 örn tillämpning vid förstärkt försvarsbere s. 1 i texten