Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för reglering av prisbildningen på stenkol m. m

1939-09-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:15 (urtima riksdagen), Angående vissa åtgärder för reglering av prisbildningen på stenkol m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

1

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

för reglering av prisbildningen på stenkol m. m.; given

Stockholms slott den 15 september 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

15 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund,

Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för handelsdepartementet förslag om vissa

åtgärder för reglering av prisbildningen på stenkol samt anför därvid:

I det oroliga läge på den inhemska varumarknaden, som uppkommit till

följd av den europeiska krisen, är det av vikt att förebygga omedelbara

prisstegringar på varor, som intaga en nyckelposition, och att därigenom

förhindra, att näring ges åt de krafter vilka, om de icke effektivt motverkas,

kunna utlösa en inflationsartad allmän prishöjning. Uppmärksamhet måste

särskilt ägnas det sätt på vilket utvecklingen av importprisen på de viktigaste

förnödenheterna påverkar hemmamarknaden. Om en betydande höjning av

dessa priser finge försiggå, skulle det otvivelaktigt framkalla föreställningar

örn en förestående allmän prisstegring och sålunda skärpa den omedelbara

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 15.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 15-

begränsning av utbudet och den ökning av efterfrågan som, enligt vad jag i

annat sammanhang framhållit, på nuvarande stadium av utvecklingen utgöra

det egentliga hotet mot penningvärdet.

Efter krigsutbrottet har prisbildningen på stenkol inom vårt land varit bragt

ur jämvikt. Detta gäller även, ehuru i mindre mån, för koks. På vissa håll

har en kraftig prisstegring ägt rum, som icke kunnat anses betingad av en

allmänt sett otillräcklig tillgång på kol till förkrigspriser. I ett sådant läge

måste av angivna skäl den betydande stegring av importpriset (eif svensk

hamn) på intill 100 procent och mera, som de efter krigsutbrottet inkomna

stenkolslasterna visat, aktualisera behovet av prisreglerande åtgärder. Innan

jag går in på den praktiska utformningen av sådana åtgärder torde jag få

i korthet beröra vissa principfrågor. Vad i det följande säges om stenkol, har

avseende jämväl å koks.

När försäljningspriset för nyinkomna kollaster ligger väsentligt över de

priser, som tillämpas vid försäljning av kol från inneliggande lager, måste

dessa senare priser vid fri prisbildning förutsättas undergå en snabb stegring,

åtminstone motsvarande importprishöjningen. Stegringen av hemmamarknadspriset

på stenkol får i sin tur omedelbara konsekvenser för priset på

hushållsbränsle och därmed för levnadskostnaderna. Denna effekt förstärkes

kraftigt genom kolprisets återverkan på övriga varupriser. Den sekundära

prishöjningen på varor, vilkas kostnadsläge i högre grad påverkas av bränslepriset,

kan förlöpa mycket snabbt. På åtskilliga punkter kommer den här

skildrade processen att ge upphov till vinster på inneliggande lager, vunna på

konsumenternas bekostnad.

Örn endast den prisstegring komme till stånd, som utgör en injustering av

de inhemska prisförhållandena efter ett riktigt förutsett nytt importprisläge

på stenkol, är det möjligt att utvecklingen icke skulle kunna anses förbunden

med så allvarliga olägenheter, att motåtgärder vore obetingat nödvändiga.

Erfarenheten visar emellertid, att övergången från ett prisläge till ett

annat på sätt här utvecklats, icke får karaktären av en sådan jämn anpassning.

På samtliga punkter har man att räkna med, att den förväntade utvecklingen

i viss utsträckning utlöser en begränsning av varuutbudet och

en forcering av varuefterfrågan, m. a. o. en tillfällig och konstlad knapphet

som i likhet med en verklig brist tenderar att driva prisstegringen utöver

vad som kan anses direkt motiverat av importprisutvecklingen. Härtill kommer

att även tillfälliga, panikartade importprishöjningar på stenkol i nuvarande

läge kunna komma att på ett avgörande sätt inverka på den inhemska

prisbildningen.

På en marknad, som allmänt sett är i balans, behöver en prisstegring på

kol icke betyda så mycket, om den håller sig inom rimliga gränser. Men

läget blir ett helt annat, om prisstegringen är betydande och betingelser även

i övrigt föreligga för en allmän prishöjning. I sistnämnda fall blir anpassningen

efter det höjda importpriset på en så allmänt betydelsefull vara som

stenkol lätt en drivande kraft i den allmänna prisutvecklingen, och denna i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 15.

3

sin tur återverkar på anpassningen ifråga, så att den förlöper våldsammare

och med betydligt större risk för överdrifter än eljest. Av särskild vikt för

bedömningen av stenkolsprisets möjliga återverkan på penningvärdet är den

sannolika svårigheten att hålla jordbrukspriserna utanför en allmän prisstegring,

som får stöd av väsentligt ökade bränslekostnader och priser på

lantbruksmaskiner, cement etc. Och med en höjning av jordbrukspriserna

följer i sin tur sannolikt en allmän lönestegring.

Slutsatsen av det anförda blir, att hemmamarknaden nu måste skyddas mot

att inflytandet från importprisstegringen på kol ohämmat får göra sig gällande.

Till stöd för penningvärdet måste därför sannolikt en isolering i prishänseende

av hemmamarknaden med större eller mindre styrka upprätthållas, så

länge det inhemska marknadsläget kan erbjuda förutsättningar för en fortgående

och accelererande allmän prishöjning. Då även otillräcklig varuförsörjning

kan verka starkt prisstegrande, måste isoleringen genomföras så, att

icke importen minskas eller ens motiven till import försvagas. Örn det inhemska

priset stabiliseras på en lägre nivå än den, som för importörerna möjliggör

en vinst eller ens täckning av deras omkostnader, är det emellertid

uppenbart, att man icke kan räkna med oförändrad koltillförsel, om ej det

allmänna ställer en garanti till importörerna att få skäliga kostnader täckta

och därutöver handelsvinst. Isoleringen av hemmamarknaden från importprisstegringen

förutsätter därför ett tillskott av medel från det allmänna. Här

har räknats med att importen fortsättningsvis får ligga i enskilda företagares

händer. Slutsatsen blir dock givetvis densamma, även om staten själv importerar

och säljer till ett pris, understigande kostnaderna för införseln.

Det är tydligt, att de medelstillskott från statens sida, som äro ofrånkomliga

om man vill förhindra en mot importprisstegringen svarande kolprisstegring

på hemmamarknaden, kunna bli av betydande omfattning. Läget i

detta hänseende blir gynnsammare, i den mån man kan tillåta priserna att

stiga; fastställes försäljningspriset över förkrigsnivån, erhålles till och med en

vinst på alla inneliggande lager, som bör gå i avräkning mot kommande förluster.

I den mån förlusterna betingas av förändringar i priser och frakter,

som komma utlandet till godo, medföra utbetalningarna för deras täckning ej

några köpkraftstillskott till marknaden. Det är därför i samma mån ej nödvändigt

att av penningpolitiska skäl finansiera dem genom ökad beskattning.

Krav på täckning uppkommer emellertid av statsfinansiella skäl och måste

även på penningpolitiska grunder uppställas, i den män förlusterna gå tillbaka

på kostnadsstegringar till förmån för svenska betalningsmottagare.

Olägenheten av nämnda finansiella konsekvenser av prisregleringen måste

vägas mot de förut skildrade vådorna av en fri prisutveckling på hemmamarknaden.

Om importprisstegringen förbindes med en allmän prisrörelse, blir dess

fördelning mellan medborgarna fullständigt godtycklig; allmänt sett kan antagas

att i första hand alla med bundna inkomster — alltså närmast räntor

och arbetslöner — komma att drabbas, oavsett var inom produktionen inkomsttagarna

äro verksamma. En utslagning av en större eller mindre del

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

av importprisstegringen på medborgarna efter beskattningsgrunder framstår

då såsom rimligare än fri prisbildning med den fördelning av bördan som

nås vid en sådan; isynnerhet gäller detta i den mån man kan anpassa valet

av skattekälla efter den här ifrågavarande utgiftens särskilda art. I nuvarande

läge synes mig under dessa omständigheter de finansiella konsekvenserna

av en viss isolering av hemmamarknaden i prishänseende icke utgöra

ett tillräckligt skäl mot att en sådan genomföres.

När jag så övergår till frågan örn formen för en begränsning av importprisstegringens

återverkan på hemmamarknaden, vill jag förutskicka, att

jag anser denna böra ske med minsta möjliga rubbning av nuvarande handelsorganisation

och handelsförbindelser, lag förutsätter därför, att kolimporten

tillsvidare skall i huvudsak ankomma på enskilda företagare och

att även distributionen skall i allt väsentligt följa samma banor som hittills.

I annat sammanhang denna dag har Kungl. Majit bemyndigat chefen för

handelsdepartementet att tillsätta en statens kolnämnd, avsedd att under industrisakkunniga

handlägga frågor rörande försörjningen med kol och koks.

Kungl. Majit har därjämte förordnat örn importreglering för kol samt uppdragit

åt kolnämnden att omhänderha licensgivningen.

På kolnämnden torde såsom första uppgift få ankomma att organisera en

s. k. pool för kolimporten. I poolen torde böra ingå samtliga som driva importhandel

med stenkol med undantag för företag som importera kol blott

för egen förbrukning. Frågan om poolens lämpliga omslutning bör det i övrigt

ankomma på kolnämnden att överväga och bestämma. Licens för kolimport

synes böra lämnas endast den, som ingått i poolen och i förhållande

till denna iklätt sig förpliktelse att följa av poolen meddelade föreskrifter med

avseende å de införda kolpartiernas försäljning, jämte sådana företag som

importera blott för egen förbrukning. Poolmedlemmarnas inköp och fraktavtal

böra före licensgivningen noggrant prövas av nämnden.

Sedan ifrågavarande poolbildning kommit till stånd, bör mellan staten

och poolen träffas ett avtal som reglerar poolens skyldigheter och rättigheter.

Enligt detta avtal bör poolen å sin sida förbinda sig att följa de föreskrifter

med avseende å försäljningen av stenkol som må bliva av staten fastställda.

Den viktigaste av dessa föreskrifter — den som avser att reglera det av medlemmarna

i poolen tillämpade försäljningspriset — torde böra meddelas av

Kungl. Majit efter förslag av kolnämnden. Priset behöver icke vara enhetligt

för alla delar av marknaden. Vid en eventuell prisdifferentiering bör

hänsyn tagas till prisregleringens syfte att bryta importprisstegringens återverkan

på den allmänna prisutvecklingen inom landet. I den mån försäljning

till underpris sker till industriföretag, böra garantier krävas mot oskälig

produktprisstegring. Föreskrifter för försäljningen avseende annat än prissättningen

böra i regel lämnas av kolnämnden. Staten å sin sida bör lämna

en utfästelse att ersätta poolen den förlust som tillskyndas dess medlemmar

vid försäljning av stenkol på de av staten meddelade villkoren. Vid förlust
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

5

beräkningen böra medlemmarna gottskrivas kostnaderna för de försålda partierna

(samtliga självkostnader) samt därutöver handelsvinst, allt enligt kolnämndens

prövning. Vinst utöver den sålunda bestämda handelsvinsten, som

medlem gör, örn försäljningspriset — exempelvis vid avyttring från äldre lager

— överstiger det honom gottskrivna beloppet, skall av honom avstås.

Garantien bör omfatta även den förlust som kan tillskyndas medlem för lager,

som föreligga vid avtalets upphörande. Det må i detta sammanhang till slut

understrykas, att statens tillskott till täckning av de sålunda framräknade förlusterna

för poolen äro att betrakta såsom stöd för hemmamarknaden och för

stenkols- och koksförbrukarna å denna, men däremot ej för importörerna

själva.

Med den här föreslagna anordningen vinnes, att staten komimer att helt

behärska prissättningen på kol — och i viss mån även på olika industriprodukter

— utan att någon minskning av kolimporten till landet behöver befaras

uppkomma till följd av statens ingripande. Vissa kompletterande åtgärder

erfordras emellertid, för att den inhemska prisbildningen skall redan

från början kunna anses på ett tillfredsställande sätt ordnad. Dessa åtgärder

betingas av dels risken för att inneliggande varumängder i avvaktan på den

vidare utvecklingen ej i vanlig utsträckning ställas till marknadens förfogande,

dels en lokalt framträdande knapphet i förhållande till en vid denna tid av

året reguljär ökning av inköpen från förbrukarnas sida, dels slutligen möjligheten

för lagerhållarna att övergångsvis tillgodogöra sig i förevarande läge

oskäliga vinster. Om den föreslagna organisationen kommer till stånd och

importen erhåller avsett skydd, synas dock inga svårigheter föreligga att komma

till rätta med ifrågavarande förhållanden med hjälp av de medel som stå

till Kungl. Maj :ts förfogande. Huru de kompletterande åtgärderna böra i detalj

utformas, saknar jag anledning att i detta sammanhang behandla.

Det förslag vars grundlinjer jag här utvecklat har under hand delgivits

industrisakkunniga och prissakkunniga. Prissakkunniga ha därvid tillstyrkt

förslaget, och industrisakkunniga ha, ur de synpunkter de ha att företräda,

lämnat detta utan erinran.

Den här föreslagna formen för reglering av prisbildningen på kol fordrar

på två punkter riksdagens medverkan. På grund av det betalningsansvar,

som enligt avtalet med poolen skidle åvila staten, böra huvudgrunderna för

avtalet underställas riksdagen. Vidare bör av riksdagen äskas medel för bestridande

av de utgifter som till följd av avtalet kunna komma att åvila statsverket.

Sistnämnda medelsbehov är tydligen av samma karaktär som de för vilka

täckning ansetts böra beredas genom anvisande av anslag å en särskild förslcottsstat

för försvarsväsendet m. m. Utgiftens storlek kan sålunda för närvarande

ej överblickas. Den blir tydligen beroende av de utförsäljningspriser

å kol och koks, som efter övervägande av vid olika tider rådande omständigheter

komma att fastställas. Men den påverkas också i avgörande grad

av importkostnaderna och därvid icke minst av frakterna. Åtgärder för att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

hålla fraktkostnaderna inom rimliga gränser bli sålunda av väsentlig betydelse

även vid regleringen av kolpriserna. Det synes icke vara möjligt att nu

fastställa sådana grunder för det erforderliga anslagets disposition, att detta

kan anses bliva i sak maximerat av riksdagen. Här ifrågavarande utgifter

låta sig icke naturligt inordna under något av de anslag som upptagits å den

reviderade förskottsstat, som underställts riksdagens prövning (prop. nr 2).

Jag finner mig därför böra föreslå, att å staten uppföres ett nytt anslag för

ändamålet. Å detta anslag böra avföras även framdeles eventuellt tillkommande

nya utgifter med samma syftning som de här behandlade. Jag vill

slutligen förorda, att ersättningar för rekvisition enligt allmänna förfogandelagen

få utgå av det nya anslaget, i den mån ersättningarna avse förfoganden

för civila ändamål; dessa ersättningar bestridas nu av förskottsanslaget till

allmänna utgifter för försvarsberedskap. Det nya anslaget synes lämpligen

kunna upptagas under sjunde huvudtiteln oell beräknas till ett belopp av 20

miljoner kronor. Siffran är naturligtvis godtyckligt vald men har betydelse

genom att den anger den gräns vid vilken medelsbehovet måste bli föremål

för riksdagens omprövning.

1 detta sammanhang ber jag att få beröra en fråga avseende dispositionen

av medel å förskottsstaten, ehuru den sakligt sett icke har samband nied

det här behandlade ärendet.

I skrivelse nr 312/1939 har riksdagen medgivit, att de kostnader, som kunde

uppkomma genom enligt riksdagens beslut vidtagna åtgärder till förstärkning

av den personella försvarsberedskapen under budgetåret 1938/39 och

beträffande 1934 års klass under innevarande budgetår, finge bestridas från

å riksstaten för sagda budgetår uppförda förslagsanslag, i den mån de vöre

av natur att normalt böra belasta vissa dylika anslag, och i övrigt finge belasta

anslaget till oförutsedda utgifter. I dåvarande läge syntes det givetvis mindre

lämpligt att för sådana förutsedda beredskapsåtgärder räkna med disposition

av medel å försvarsväsendets beredskapsstat.

Åtgärder ha i enlighet härmed vidtagits, för att kostnaderna på grund

av samtliga de beslut angående inkallande och kvarhållande av olika klasser

värnpliktiga, som Kungl. Maj:t fattat under tiden mars—juli 1939, skola redovisas

på angivet sätt. I skrivelse den 9 september 1939 har arméförvaltningens

civila departement emellertid framhållit svårigheterna att i nu rådande

läge vid sidan av de ordinarie anslagstitlama i förenämnda syfte hålla ett

flertal särskilda titlar och med hänsyn till de förändrade budgetförhållandena

hemställt, att dessa kostnader måtte från och med ingången av nu

löpande budgetår få sammanslås med kostnader, som skola redovisas å förskottsstaten.

Den föreslagna anordningen synes mig innebära en ändamålsenlig anpassning

av redovisningen efter det ändrade läget. För den händelse riksdagen

icke riktar någon erinran däremot, torde därför nyss angivna bered
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

7

skapskostnader från och med ingången av innevarande budgetår få redovisas

å vederbörande anslag och undertitlar å förskottsstaten.

Med åberopande av det anförda hemställer jag,

dels att Kungl. Maj:t måtte inhämta riksdagens bemyndigande

att med en i enlighet med det anförda bildad importörsorganisation

träffa avtal av den huvudsakliga innebörd

som framgår av det föregående,

dels ock att Kungl. Majit, med viss ändring av tidigare förslag,

måtte föreslå riksdagen att å förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. under sjunde huvudtiteln för Allmänna

utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder upptaga ett

anslag av, förslagsvis, 20,000,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:31 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förskottsstat för försvarsväsendet m. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1939:4 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för reglering av prisbildningen på stenkol m. m. s. 1 i texten
  3. 1SärU 1939:1 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående vissa åtgärder för reglering av prisbildningen på stenkol m. m. s. 1 i texten