Sök i Ratio Lex

Angående anvisande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 av vissa anslagsmedel

1939-09-15 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:19 (urtima riksdagen), Angående anvisande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 av vissa anslagsmedel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

1

Kr 19.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939140 av vissa anslagsmedel; given Stockholms

slott den 15 september 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 september 1939.

K ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund,

Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler vissa föreliggande

framställningar örn anvisande av medel för i det följande angivna ändamål

inom försvarsväsendet och anför därvid:

Efter det den av årets lagtima riksdag godkända beredskapsstaten för försvarsväsendet

genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 augusti 19o9 fastställts att

gälla som förskottsstat, har Kungl. Maj:t, efter framställningar från vederbörande

myndigheter, från det å förskottsstaten upptagna förskottsanslaget

till försvarsväsendet i allmänhet (Ga) i skilda poster anvisat betydande belopp

för anskaffande av materiel av olika slag för tillgodoseende av de tre försvarsBihang

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 19. 2006 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Departements
chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 19.

grenarnas behov. I propositionen nr 1 till den nu samlade urtima riksdagen

har Kungl. Majit föreslagit, att de belopp, som sålunda anvisats från nämnda

förskottsanslag till och med dagen för propositionens avlåtande, elen 8 september

1939, skulle täckas genom medelsanvisning å den tilläggsstat, som

skulle föreläggas riksdagen. Kungl. Majit har i anslutning därtill föreslagit

riksdagen att till viss extra materielanskaffning m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 71,000,000 kronor.

Emellertid hava från skilda håll anmälts vissa medelsbehov, som enligt cle

för förskottsstaten gällande principerna icke böra, där frågorna kunna underställas

riksdagens prövning, tillgodoses genom anvisande av medel å denna

stat. Anvisningarna i fråga böra i stället äga rum direkt å tilläggsstaten.

De anslagsframställningar av nämnda slag, vilka jag här vill upptaga till

behandling, hänföra sig främst till byggnadsföretag av skilda slag men även

till vissa andra frågor av mera speciell art.

Vissa av de frågor jag här kommer att beröra äro av den natur, att närmare

redogörelse för handlingarnas innehåll icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet.

Ytterligare upplysningar i dessa frågor torde få lämnas genom de

handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

De skilda ärendena torde böra upptagas under de särskilda rubriker i riksten

för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur äro att hänföra.

EGENTLIGA STATSUTGIFTER.

Fjärde huvudtiteln.

B. Försvarsstaben.

[1.] 9 a. Försvarsstaben: Vissa byggnads- och materieikostnader för försvarsstabens

radioanstalt, 1 eservcitionscinslag. Under punkten 11 i statsverkspropositionen

till årets lagtima riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att till Försvarsstaben.

Radioanstalt för innevarande budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor. Vad sålunda föreslagits blev av riksdagen bifallet.

I särskild skrivelse den 1 september 1939 har chefen för försvarsstaben

framlagt ett detaljerat förslag till ny organisation av radioanstalten, vilken

organisation avsages skola ersätta de nuvarande provisoriska anordningarna

pa ifrågavarande område. Radioanstalten skulle även efter den nya organisationens

genomförande lyda under chefen för försvarsstaben.

Den avsedda nya organisationen, vilken enligt förslaget skall genomföras

successivt med början under budgetåret 1940/41, förutsätter dels uppförande

av vissa byggnader och anskaffning av radiomateriel m. m. dels ock vissa utökningar

av försvarsgrenarnas personalstater för anstaltens betjäning m. m.

Den nyorganisation av försvarsstabens radioanstalt, som av chefen för försvarsstaben

här föreslås, avses såsom nyss nämnts att genomföras med början

under budgetåret 1940/41. Frågan örn anstaltens allmänna organisation, per
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

sonalbehov etc. lärer därför icke böra upptagas till bedömande förrän i samband

med framläggandet av statsverkspropositionen till 1940 års riksdag.

Emellertid synes det stå klart, att under alla förhållanden för anstaltens fortsatta

verksamhet erfordras vidtagande av vissa byggnadsåtgärder och anskaffande

av viss radiomateriel m. m. Nämnda åtgärder och materielanskaffningar,

av chefen för försvarsstaben kostnadsberäknade till sammanlagt 135,000 kronor,

synas lämpligen, för att möjliggöra ett snabbt genomförande av en blivande

nyorganisation, böra vidtagas snarast möjligt. Jag anser mig därför böra förorda,

att de härför erforderliga medlen anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår. Emot det beräknade beloppet, 135,000 kronor, lärer

intet vara att erinra.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Vissa byggnads- och materielkostnader

för försvarsstabens radioanstalt å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av......................................................... kronor 135,000.

D. La ntföi’5 varet.

[2.] 20 a. Förstärkning av anslaget till frivilliga skytteväsendets befrämjande. Å

riksstaten för innevarande budgetår finnes upptaget ett anslag å 470,000 kronor

till frivilliga skytteväsendets befrämjande. Rörande användningen av

detta anslag har Kungl. Majit genom beslut den 28 juli 1939 lämnat närmare

föreskrifter.

I skrivelse den 13 september 1939 har nu skytteförbundens överstyrelse

hemställt, att utöver det redan beviljade anslaget ett ytterligare belopp av

75,000 kronor måtte anvisas till det frivilliga skytteväsendet att enligt närmare

fördelning av överstyrelsen användas för anskaffande av ammunition åt

personer i eller under värnpliktsåldern, vilka under nu rådande förhållanden

önska inom det frivilliga skytteväsendet förvärva ökad skjutskicklighet.

Till utveckling av berörda framställning har överstyrelsen i sin skrivelse

anfört följande:

I de av Kungl. Majit fastställda grundstadgarna för det av staten understödda

frivilliga skytteväsendet angives dess uppgift i första hand vara att

befrämja skjutskickligheten bland Sveriges folk.

Att överstyrelsens strävande att på bästa möjliga sätt lösa denna sin uppgift

mer och mer vunnit statsmakternas erkännande, anser densamma bland

annat framgå av det successivt ökade anslag, som av de senaste årens riksdagar

på förslag av Kungl. Majit beviljats för skytterörelsens understödjande.

För innevarande budgetår utgör detta anslag 470,000 kronor, för vilkas användning

Kungl. Majit utfärdat föreskrifter genom nådigt brev den 28 sistlidne

juli.

Sedan dess hava emellertid händelser inträffat, vilka föranlett Kungl. Majit

att bland annat anbefalla intagandet av förstärkt försvarsberedskap, varigenom

vissa årsklasser av beväring och landstorm inkallats till beredskapstjänst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Senaste tillfälle, då liknande åtgärder ansågos böra vidtagas, var vid krigsutbrottet

1914. Det visade sig då, att svenska män av skilda årsklasser, främst

dock ur landstormen, i känslan av att de behövde förvärva ökad skjutfärdighet,

i stor utsträckning strömmade till de frivilliga skytteföreningarna. En beräkning

har givit vid handen, att antalet, som av denna anledning ingingo i skytteföreningarna,

utgjorde över 50,000. Överstyrelsen anser sig hava anledning

tro, att den skjututbildning, som bibringades dessa män, i viss mån bidrog till

höjande av försvarsformationernas stridsduglighet.

Yi stå nu inför en i viss mån enahanda situation som 1914. Skytteförbundens

överstyrelse skulle icke känna sitt ansvar eller fylla sin uppgift, örn den

icke vidtoge åtgärder för att i vad mån på den ankommer bidraga till stärkandet

av landets försvarskraft. Överstyrelsen har fördenskull riktat en uppmaning

till samtliga skytteförbund och skytteföreningar att hålla skjutbanoma tillgängliga

för alla, som önska komplettera sin skjututbildning, och att i mån av

tillgång ställa ledare samt ammunition till möjligast billiga pris till förfogande.

Emellertid äro de medel, som för utförande av dessa uppgifter stå skytteväsendet

till buds, synnerligen små. De kontanta tillgångarna ävensom ammunitionsinnehaven

inom skytteförbund och föreningar äro för närvarande mycket

knappa. Det ovan nämnda anslaget örn 470,000 kronor för innevarande budgetår

medgiver icke bestridande av andra utgifter än sådana, som det redan nu

befintliga medlemsantalet betingar.

För att den frivilliga skytterörelsen under de särskilda förhållanden, som

nu inträtt, skall kunna beredas möjlighet att på bästa sätt fylla sin uppgift i

försvarets tjänst, erfordras i första hand ökad tillgång till ammunition.

Örn man utgår ifrån, att 15,000 nya skyttar önska ingå i skytteföreningarna

för att där förvärva eller komplettera sin skjutfärdighet och att varje skytt

bör skjuta minst 50 skott, erfordras härför en ammunitionsmängd av 750,000

skott. Med en beräknad kostnad av 10 öre per skott motsvarar detta ett belopp

av 75,000 kronor.

På sätt skytteförbundets överstyrelse anfört torde det vara att förvänta,

att anslutningen till den frivilliga skytterörelsen i landet kommer att som en

följd av den inträdda krissituationen undergå en avsevärd stegring utöver den

som eljest räknats med. En dylik utveckling torde icke få anses sakna värde

ur försvarsberedskapssynpunkt. Emellertid måste därav följa, att de anslagsmedel,

som för det frivilliga skytteväsendets befrämjande anvisats under förutsättning

av en mera normal utveckling på förevarande område, komma att

bliva alltför knappa. Jag anser mig därför böra förorda, att någon förstärkning

av de härför anvisade anslagsmedlen beredes. Det av överstyrelsen härutinnan

föreslagna beloppet, 75,000 kronor, vilket beräknats med utgångspunkt

från en tilldelning av 50 skott till 15,000 nya skyttar, anser jag mig böra tillstyrka.

Beloppet ifråga synes böra anvisas under ett särskilt anslag å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till frivilliga skytteväsendets

befrämjande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av ....................................... kronor 75,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19. O

[3.] 70 a. Vissa fortifikatoriska anordningar m. m., reservationsanslag. I Kungl.

Maj:ts proposition, nr 234, till årets lagtima riksdag angående extra materielanskaffning

m. m. för försvarsväsendet upptogs, bland annat, under lantförsvaret

en anslagspost örn 8,310,000 kronor till vissa fortifikatoriska anordningar

å olika platser i landet i syfte att underlätta arméns försvar av rikets

kuster. Sedan riksdagen bifallit propositionen, kava de ifrågavarande fortifikatoriska

anläggningarna omedelbart igångsatts ock till stor del färdigställts.

I särskild skrivelse den 31 augusti 1939 kar ckefen för armén, efter samråd

med ckefen för försvarsstaben, kemställt, att ytterligare medel måtte ställas

till förfogande för motsvarande ändamål, som avsetts med den nyssnämnda

anslagsposten. De fortifikatoriska anläggningar, som i den nu ifrågavarande

skrivelsen åsyftas, hänföra sig dels till vissa kompletteringsarbeten å redan

påbörjade anläggningar, dels till nya anläggningar å särskilt angivna platser

i landet.

Förutom för de nämnda fortifikatoriska anläggningarna har i förenämnda

skrivelse hemställts örn viss i samband därmed stående nyanskaffning av vapen

och ammunition.

Över chefens för armén förenämnda framställning hava arméförvaltningens

tygdepartement och fortifikationsstyrelse den 4 september 1939 avgivit utlåtande.

En ytterligare utbyggnad av de fortifikatoriska anordningar för underlättande

av arméns försvar av vissa kustområden, som påbörjats med anlitande

av de av årets lagtima riksdag härför anvisade medlen, måste enligt vad som

av handlingarna i ärendet framgår anses vara av stor betydelse ur allmän försvarssynpunkt.

Då det dessutom måste sägas, att den försvarseffekt, som

ernås genom de ifrågavarande, förhållandevis enkla anordningarna, är betydande,

anser jag mig böra tillstyrka, att särskilda anslagsmedel äskas av

riksdagen för vidtagande av ytterligare åtgärder av ifrågavarande slag.

Med hänsyn till angelägenheten av att i möjligaste mån begränsa utgifterna

anser jag mig emellertid icke, i varje fall för närvarande, böra ifrågasätta, att

samtliga de av chefen för armén föreslagna arbetena komma till utförande, utan

torde medel nu böra äskas allenast för utförande av de anläggningar, som

kunna betecknas såsom särskilt angelägna. Vilka anläggningar, som därvid

åsyftas, torde här icke böra redogöras för. Enligt vad jag inhämtat kunna

kostnaderna för utförande av dessa anläggningar beräknas uppgå till sammanlagt

3,750,000 kronor. Härtill kommer kostnaden för den nyanskaffning av

vapen och ammunition för dessa anläggningar, vilken erfordras för anläggningarnas

effektiva utnyttjande. Dessa kostnader kunna beräknas till cirka

250,000 kronor. Det belopp, som erfordras för de ifrågavarande anläggningarnas

färdigställande, uppgår sålunda till sammanlagt 4,000,000 kronor.

Detta belopp torde böra äskas som ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Departementschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majus proposition nr 19.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t ville

föreslå riksdagen

att till Vissa fortifikatönska anordningar m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 4,000,000.

E. Sjöförsvaret

[4.] 43 a. Utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, reservationsanslag.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 177 till 1932 års riksdag medgav

riksdagen, att av vissa besparade medel 368,500 kronor finge användas för

inköp av Kinnekulleverkens egendom och skifferoljeverk ävensom för iordningställande

av nämnda oljeverk och fortsatt drift därav. I yttrande till statsrådsprotokollet

i samband med propositionens beslutande framhöll dåvarande

chefen för försvarsdepartementet, att förslaget att inköpa nämnda egendom i

första hand avsåge att möjliggöra ett säkerställande av marinens behov av

flytande bränsle under tider, då import av denna vara av en eller annan anledning

icke kunde äga rum. De ifrågasatta åtgärderna vore således närmast att

anse såsom beredskapsåtgärder, och de krav, som borde uppställas beträffande

företagets bärighet i ekonomiskt avseende, måste följaktligen i viss mån modifieras

med hänsyn härtill. Vid bedömandet av Kinnekulleanläggningens betydelse

ur försvarsberedskapssynpunkt borde beaktas, att oljeverket vore avsett

att vara en försöksstation, varest möjligheterna för drift i större skala

skulle närmare undersökas och åtgärderna för övergång till sådan drift närmare

förberedas. Genom anläggningens förvärvande och driftens fortsättande

finge staten tillfälle att utbilda en för ändamålet lämplig ledan och arbetarstam,

vilken sedermera, därest driften behövde utökas, kunde användas i förhandsställning.

Av 1937 års riksdag anslogs ett belopp av 15,000 kronor för utförande av

en skorstensanläggning vid skifferoljeverken och påföljande år beviljade riksdagen

ett anslag å 180,000 kronor för förbättrande av oljeverksanläggningen.

Av sistnämnda belopp avsågos 120,000 kronor för ett ugnslock av förenklad

konstruktion och 60,000 kronor för en anläggning för tillvaratagande av gas,

som utvinnes vid olj ef ramställningen.

I skrivelse den 11 september 1939 har nu marinförvaltningen erinrat örn att

syftet med flottans oljeskifferanläggning å Kinnekulle vore att i fredstid äga

en försöksanläggning för destination av skiffer, som vid avspärrning skulle

utgöra en modell för snabbt utbyggbara anläggningar i stor skala. På grund

av bombfaran från luften ansåge emellertid marinförvaltningen numera, att en

utbyggnad av anläggningen icke borde i den ursprungligen planerade omfattningen

äga rum å det kronan redan tillhöriga området å Kinnekulle, utan att

vid fullständig utbyggnad en del av anläggningen borde förläggas till annan

lämplig plats, varest mark i sådant fall måste förvärvas. Vidare borde enligt

marinförvaltningens åsikt en utbyggnad av den del av anläggningen, som

skulle utföras i samband med det nuvarande oljeverket, lämpligen ske i två

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

etapper, detta med hänsyn till dels svårigheten att uppbringa kvalificerad

personal i tillräcklig omfattning för anläggningarnas uppförande och för

driften efter desammas färdigställande ävensom att ordna bostäder för denna

personal, dels önskvärdheten att rent praktiska erfarenheter, som vunnes vid

ett utförande i begränsad omfattning, skulle kunna tillgodogöras vid en fortsatt

utbyggnad. Arbetena i den första etappen beräknades av marinförvaltningen

draga en kostnad av 5,500,000 kronor, under det att kostnaderna för de

till andra etappen hänförliga arbetena beräknades till omkring 7,000,000

kronor. Med hänsyn till de betydande svårigheter, som förelåge för import

av flytande bränsle under krig och krigsfara, föresloge marinförvaltningen,

efter att i frågan hava inhämtat direktiv från chefen för marinen, att skifferoljeverket

å Kinnekulle snarast utbyggdes i enlighet med det förslag, som betecknats

såsom första etappen. Flottans behov av brännolja skulle därigenom

i väsentlig grad kunna fyllas genom inhemsk tillverkning, vilken vid mobilisering

omedelbart kunde tagas i anspråk.*

Den av marinförvaltningen gjorda framställningen har tillstyrkts av chefen

för försvarsstaben.

Flottans skifferotjeverk på Kinnekulle är, såsom framgår av det förut anförda,

en med tanke på försvarsberedskapen tillkommen anläggning, avsedd

att i fredstid drivas i liten skala men kunna i en avspärrningssituation snabbt

utbyggas till en avsevärd kapacitet. Förslag har nu av marinförvaltningen

framlagts om anläggningens utbyggande i två etapper, varav dock för närvarande

endast den första — kostnadsberäknad till 5,500,000 kronor — skulle

komma till utförande. Frågan örn Kinnekulleverkets utbyggande torde hava

i hög grad aktualiserats av den inträdda situationen. Visserligen förfogar

flottan över relativt stora förråd av brännolja, men under en långvarig

neutralitetsvakt blir också åtgången på brännolja i hög grad stegrad. Då

man måste räkna med uppkommande betydande svårigheter att införa

brännolja i landet, synes det därför ändamålsenligt att i nuvarande

situation söka utnyttja den möjlighet för oljeförsörjning, som inom landet

står till buds, även örn det måste te sig ovisst, huruvida den för ändamålet

erforderliga kapitalinvesteringen ur uteslutande ekonomisk synpunkt kan vara

berättigad. I likhet med marinförvaltningen anser jag emellertid, att oljeverkets

utbyggnad för närvarande bör begränsas till den föreslagna första

etappen. Kostnaderna härför hava som nämnts beräknats till 5,500,000 kronor.

Emot denna beräkning synes icke föreligga skäl till erinran. Jag förutsätter

emellertid, att en plan för medlens närmare användande underställes Kungl.

Maj:ts prövning.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad, av flottans slcifferoljeverk å Kinnekulle å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 5,500,000.

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

[5.] 43 b. Anordnande av en reservkraftstation i Fårösund, reservationsanslag. I

särskild skrivelse den 4 september 1939 har marinförvaltningen anfört, bland

annat, att för säkerställande av tillgången på elektrisk energi för kustartilleriets

anläggningar i Fårösund en reservkraftstation vore erforderlig, och har marinförvaltningen

hemställt örn anvisande av härför erforderliga anslagsmedel,

beräknade till 125,000 kronor.

Då den föreslagna reservkraftstationen uppenbarligen skulle vara synnerligen

värdefull ur försvarsberedskapssynpunkt, anser jag mig böra tillstyrka,

att densamma kommer till utförande. Emot de för ändamålet beräknade

kostnaderna, 125,000 kronor, har jag icke något att erinra. De för anläggningen

erforderliga medlen synas böra upptagas å tilläggsstat för budgetåret 1939/40.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

•

att till Anordnande av en reservkraftstation i Fårösund å

tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 125,000.

6.] 61 a. Iordningställande av luftskyddsrum för sjökarteverket, reservationsanslag.

I skrivelser den 7 augusti och den 7 september 1939 har chefen för sjökarteverket

hemställt, att ett belopp av 11,400 kronor måtte ställas till förfogande

för inredning av luftskyddsrum i ett för sjökarteverket tidigare

iordningställt bombfritt valv.

I avgivet utlåtande i ärendet har marinförvaltningen tillstyrkt chefens för

sjökarteverket framställning och därvid tillika framhållit, att ämbetsverket

icke disponerade över medel för ifrågavarande ändamål.

Att ett luftskyddsrum för sjökarteverket snarast iordningställes synes

vara en angelägenhet av vikt, icke minst med hänsyn till sjökortsplåtarnas

svårersättlighet. Jag anser mig därför böra tillstyrka chefens för sjökarteverket

ifrågavarande framställning. För ändamålet erforderliga medel, beräknade

till 11,400 kronor, torde böra äskas hos riksdagen å tilläggsstat för

budgetåret 1939/40.

Under åberopande av det anförda hemställer, jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Iordningställande av luftskyddsrum för sjökarteverket

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 11,400.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 19.

9

KAPITALINVESTERING.

Fonden för förlag till statsverket.

[7.] 6 a. Uppförande av manskapsbaracker å Järvafältet, reservationsanslag. Frågan

om förbättrade förläggningsförhållanden å Järvafältet för trupper nr bland

annat Stockholms garnison, vilkas utbildning eller övning förlagts till fältet,

har vid olika tillfällen varit föremål för statsmakternas avgöranden. Sålunda

medgav 1936 års riksdag (skrivelse nr 160) på förslag av Kungl. Maj:t (proposition

nr 97), att till förläggningsförhållandenas förbättrande finge disponeras

tillhopa 262,000 kronor av försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde.

Anslagsbeloppet avsågs för elektrifiering av Järvafältet, för uppförande av

mathallar och kokvagnshus, för fördjupning av brunnar m. m. Sedan riksdagens

militieombudsman i skrivelse den 17 juli 1936 påtalat, att vidtagna

eller planerade anstalter för befälets och manskapets förläggning icke kunde

anses tillfyllest för beredande av drägliga förhållanden under truppernas

vistelse å övningsfältet, gjordes vidare hos 1938 års riksdag framställning

(proposition nr 181) örn anvisande av ytterligare medel, 320,000 kronor, för

förbättringsarbeten. Riksdagen medgav (skrivelse nr 245), att högst sistnämnda

belopp finge tagas i anspråk från förenämnda försäljningsmedel.

Av vad min företrädare i ämbetet vid framläggandet av förenämnda proposition

nr 181 till 1938 års riksdag uttalat, mot vilket riksdagen icke fann

anledning till erinran, framgår, att sistnämnda belopp i första hand avsågs

för möjliggörande av en mera tillfredsställande vattenförsörjning å Järvafältet,

för förbättringar av vissa anordningar för officerares och underofficerares

förläggning samt för ökat stallutrymme vid vissa förläggningar. Med

hänsyn till den förestående utflyttningen av Stockholms garnison till Järvafältet

ifrågasattes däremot icke, att, såsom vederbörande myndigheter föreslagit,

uppföra nya baracker för manskapets förläggning. Då Livregementet

till häst förutsattes komma att utflyttas senare än de övriga truppförbanden

och regementets behov av tillfälligt förläggningsutrymme komme att kvarstå

jämväl sedan denna fråga genom kaserneringen blivit löst för de andra truppförbanden,

föreslogs dock ifråga örn nämnda regemente vissa förbättringar

med avseende å manskapets förläggningsutrymme, bestående i påbyggande

och inredande av en å Järvafältet vid Säby belägen stenbyggnad.

I skrivelse den 6 september 1939 har nu arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

med anledning av en av chefen för fjärde arméfördelningen i skrivelse

den 22 maj 1939 till styrelsen och ämbetsverkets intendenturdepartement

gjord framställning i ämnet, ånyo upptagit frågan örn uppförande av

manskapsbaracker å Järvafältet. I anslutning därtill har styrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte anvisa medel för uppförande av tre dylika byggnader.

I sin förenämnda skrivelse den 22 maj 1939 har chefen för fjärde arméfördelningen

framhållit, att det endast i ringa mån vore möjligt att ordna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 19.

förläggning i kasern för de värnpliktiga av 1935 års klass, som innevarande

år inkallats till fullgörande av beredskapstjänstgöring vid de till Stockholm

förlagda truppförbanden. Den stora huvuddelen av dessa värnpliktiga måste

därför förläggas till Järvafältet, därvid förläggning under tak kunde beredas

endast en del av de inkallade, under det att återstoden måste bivackera.

Arméfördelningschefen har i anslutning härtill anfört följande:

Under den jämförelsevis långa tid, varom här är fråga, är bivackering ur

hälsovårdssynpunkt även vid nu förevarande gynnsamma årstid icke önskvärd.

Även med hänsyn till personlig hygien, persedelvård, trevnad m. m. är förläggning

under tak att föredraga.

Beträffande framdeles till beredskapstjänstgöring eventuellt inkallade årsklasser

torde man städse hava att räkna med att förläggning å Järvafältet

måste ordnas i motsvarande omfattning som den ovan angivna. Visserligen

kan inträffa, att tjänstgöringen bliver förlagd till tid på året, då ökat förläggningsutrymme

står till förfogande i kasernerna. Men även i så fall måste —

därest det med ifrågavarande tjänstgöring avsedda utbildningsmålet skall

kunna nås — förläggning å Järvafältet ordnas under större delen av tjänstgöringstiden.

Övningsmöjligheterna å Ladugårdsgärdet äro nämligen numera

synnerligen otillfredsställande, och övningarnas förläggande till Järvafältet

endast under en dag eller eljest under kortare perioder skulle på grund av

förflyttningarna till och från Järvafältet medföra alltför stor tidsförlust.

Vid en eventuell inkallelse till beredskapstjänstgöring under efterhösten,

vintern eller förvåren skulle en långvarigare bivackering ur hälsosynpunkt

för dessa nyinkallade värnpliktiga kunna vara förenad med avsevärd våda.

Det är därför ur hälsovårdssynpunkt påkallat, att anordningar vidtagas för

möjliggörande av förläggning under tak å Järvafältet av framdeles eventuellt

inkallade beredskapsomgångar.

Med ledning av styrkeförhållandena för 1935 års klass och avgången från

densamma till följd av hemförlovning, synes det framtida förläggningsbehovet

å Järvafältet för till beredskapstjänst inkallad årsklass böra beräknas till

omkring 1,300 man per omgång.

Antalet man, som med nuvarande förläggningsanordningar kunna förläggas

under tak i uppvärmda lokaler är 440 man eller, örn förläggningsutrymme i

mathallar och dylikt utnyttjas för förläggning, 600 man. Sådant utnyttjande

bör dock ej ske, enär det ur hygienisk synpunkt ej är lämpligt att verkställa

utspisning i förläggningslokalerna, och emedan utspisning vid ogynnsam

väderlek icke lämpligen bör äga rum under bar himmel.

Det antal man, för vilket förläggningsutrymme under tak å Järvafältet nu

kan beredas, bör alltså sättas till 440. Ytterligare sådant utrymme bör alltså

beredas för (1,300 — 440=) 860 man. Med hänsyn härtill torde 4 stycken

baracker, vardera rymmande omkring 200 man samt inrymmande även tvätt-,

förråds- och expeditionsrum, böra uppföras.

Lämpligheten av att nedlägga avsevärdare kostnader för detta mer eller

mindre tillfälliga byggnadsbehov kan ifrågasättas. Det är emellertid att

beakta, att här avsedda baracker skulle vara av stort värde även ur andra

synpunkter än de ovan angivna.

Innan kaserneringen av garnisonens förband kommer till stånd, är det

nämligen ur övningssynpunkt nödvändigt, att tidvis förlägga förbanden till

Järvafältet. Med hänsyn härtill skulle barackerna vara av stort värde. Det

nu å Järvafältet befintliga förläggningsutrymmet under tak är otillräckligt

för att tillgodose detta förläggningsbehov.

Även efter förbandens kasernering å Järvafältet vore dessa baracker,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 19.

11

därest de bleve förlagda till övnings- oell fältskjutningsterrängen i Järvafältets

nordliga område, av betydande värde, främst därför att tillfällig förläggnings

anordnande inom dessa områden skulle oftare kunna komma till

stånd oell mindre tid alltså gå förlorad genom förflyttningar från kasernerna

och åter.

Barackerna skulle vidare möjliggöra förläggning under tak av till fullgörande

av landstormsövningar inkallade värnpliktiga, vilket såväl ur hälsovårdssynpunkt

som ur övningssynpunkt vore fördelaktigt.

Ökade möjligheter skulle ävenledes erhållas att å Järvafältet tillfälligt förlägga

under tak förband ur krigsskolan, underofficersskolan och infanteriskjutskolan,

vilket för dessa skolor skulle medföra fördelar.

Beträffande platser för dessa baracker böra följande synpunkter vara vägledande:
lämpligt

läge med hänsyn till övningarnas, särskilt fältskjutningarnas,

bedrivande,

anslutning till nu befintliga anordningar för vatten- och kraftförsörjning

samt för förläggning,

läge å Järvafältets norra del.

I anslutning till dessa synpunkter böra barackerna förläggas med en i

Väsby, en i Bög samt två i Hägerstalund. För varje barack böra uppföras

kokhus och avträden. Vidare erfordras viss intendenturmateriel (sängar,

sängutredning, skåp, bord, stolar m. m.), vilken materiel bör vara anskaffad

samtidigt med att barackerna bliva färdigställda.

För egen del har fortifikations styr elsen i ärendet anfört bland annat följande:
Oaktat

nya förhållanden inträtt i och med beredskapstjänsten, finner sig

fortifikationsstyrelsen böra erinra därom, att 1938 års riksdag för förbättrande

av förläggningarna å Järvafältet anvisat betydande belopp efter beräkningsgrunder,

vilka framgå av Kungl. Maj:ts proposition nr 181/1938. Av propositionen,

sid. 5, kan även utläsas, att arméfördelningschefen — i anslutning till

av militieombudsmannen gjorda uttalanden — ansåge det påkallat att uppföra

baracker för inkvartering av trupp inom det norra området av Järvafältet

(det nu för nybyggnaderna föreslagna), dit marschtiderna från förläggningarna

i södra och sydöstra delarna av fältet bleve tämligen stora. Enligt

till propositionen fogat utdrag av protokollet över försvarsärenden fann

emellertid föredragande departementschefen sig icke böra, med hänsyn till

den förestående kaserneringen å Järvafältet, ifrågasätta, att nya baracker för

manskapets förläggning då uppfördes, helst kostnaderna för barackerna

syntes vara alltför stora med hänsyn till den relativt begränsade användning,

som desamma kunde förväntas komma att få efter kaserneringens genomförande.

Olägenheten med tidsförlust på grund av fotmarsch syntes departementschefen

kunna elimineras genom begagnande av lämpliga transportmedel.

Kostnaderna för tillgodoseende av arméfördelningschefens nu ifrågavarande

framställning angående anordnande av baracker m. m. bliva än mer

betydande. F>e beräknas nämligen uppgå för nybyggnaderna till 890,000

kronor samt för kasern- och förplägnadsutredning enligt av intendenturdepartementet,

efter arméfördelningschefens hörande, den 12 sistlidne juli

lämnad uppgift till 55,000 kronor, eller till sammanlagt 945,000 kronor. Med

allt fog synes det därför styrelsen, i likhet med arméfördelningschefen, kunna

ifrågasättas lämpligheten av att nedlägga så högst avsevärda kostnader för

täckande av detta mer eller mindre tillfälliga byggnadsbehov, i ali synnerhet

som anslagskraven för de nya kasernerna å Järvafältet kunna förväntas bliva

betydande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Departements
chefen.

Fortifikationsstyrelsen Ilar emellertid vidare framhållit, att därest beredskapstjänsten

skulle kunna upprätthållas, det syntes vara erforderligt att

bereda förläggningsutrymmen i den utsträckning, som chefen för fjärde arméfördelningen

angivit. För ändamålet borde emellertid uppföras endast sådana

byggnader, som även framdeles kunde helt utnyttjas; detta skulle bliva fallet,

därest tre av de för Svea livgarde planerade byggnaderna vid regementets

förläggningsområde i trakten av Sörentorp komme till uppförande. Dessa

byggnader, vilka enligt styrelsens förmenande närmast syntes böra uppföras

såsom baracker, beräknades draga en kostnad av 1,800,000 kronor, däri icke

inginge kostnader för kasern- och förplägnadsutredning.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts och under framhållande,

att något anslag icke stöde till förfogande för ändamålet, har fortifikationsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Majit måtte ställa erforderliga medel,

1,300,000 kronor, till förfogande för barackernas uppförande. Styrelsen har

därvid föreslagit, att medlen finge utgå från de medel, som 1939 års riksdag

anvisat för anordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations

förläggningar å Järvafältet, för att framdeles ersättas av blivande

anslag för anordnande av förläggning för Svea livgarde.

I yttrande den 13 september 1939 har chefen för arméstaben, för chefen för

armén enligt bemyndigande, under framhållande bland annat, att de föreslagna

åtgärderna syntes grunda sig på för utflyttningen uppgjord byggnadsplan,

tillstyrkt fortifikationsstyrelsens framställning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att frågan örn ordnandet av förbättrade

förläggningsförhållanden å Järvafältet varit föremål för statsmakternas

prövning senast år 1938. Därvid befunnos åtgärder för uppförande

av nya baracker å Järvafältet för förläggning av manskap icke erforderliga,

bland annat med hänsyn till den förestående utflyttningen av flertalet av de

till Stockholm nu förlagda truppförbanden. Förhållandena hava emellertid

numera utvecklats därhän, att en förnyad prövning av frågan örn omfattningen

av de å Järvafältet erforderliga förläggningsutrymmena synes befogad.

Yad som närmast aktualiserat frågan är den utökade tjänstgöringsskyldighet

i beredskapssyfte, som efter den under innevarande år genomförda ändringen

av värnpliktslagen jämlikt § 27 mom. 2 a kan åläggas vissa värnpliktiga.

Av vad chefen för fjärde arméfördelningen i ärendet anfört torde

framgå, att nöjaktig förläggning inomhus för närvarande icke kan beredas

dem, som inkallas till dylik beredskapstjänstgöring till i Stockholm förlagda

truppförband. Att nuvarande förläggningsförhållanden äro än mer otillfredsställande

vid inkallelser av den omfattning, som förekommit under senare tid

för ernående av en förstärkt försvarsberedskap, torde utan vidare vara uppenbart.

I likhet med myndigheterna finner jag därför angeläget att åtgärder

vidtagas för att i görligaste mån avhjälpa de förefintliga bristerna i nämnda

hänseende.

Därvid må till en början framhållas, att såsom norm för ett omedelbart

utökande av förläggningsutrymmena å Järvafältet icke bör läggas en inkallelse
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 19.

13

kontingent av den omfattning som under senaste tid betingats av den anbefallda

förstärkta försvarsberedskapen. Däremot synes det med fog kunna

göras gällande, att förläggningsutrymmena böra så kompletteras, att möjlighet

till förläggning under tak skall föreligga för dem, som med stöd av § 27

mom. 2 a värnpliktslagen inkallas till beredskapstjänstgöring vid truppförband

tillhörande Stockholms garnison.

Chefen för fjärde arméfördelningen har föreslagit, att för avhjälpande av

bristerna å förläggningsutrymmen vissa manskapsbaracker, vilka icke planerats

vid garnisonens utflyttande till Järvafältet, borde uppföras å fältets norra del.

På skäl som av min företrädare i ämbetet anförts vid framläggandet av propositionen

nr 181 till 1938 års riksdag synes dock en sådan anordning mindre

lämplig. I stället finner jag mig böra lämna min anslutning till arméförvaltningens

fortifikationsstyrelses förslag, enligt vilket för de angivna bristernas

snara avhjälpande skulle uppföras vissa byggnader, vilka avses att ingå i den

för Svea livgardes kasernetablissement planlagda, till trakten av Sörentorp

å Järvafältets sydostliga del förlagda bebyggelsen. Dessa byggnader utgöras

av tre baracker, vilka under alla förhållanden framdeles skulle komma till

uppförande. Mot den av fortifikationsstyrelsen verkställda beräkningen av

kostnaderna för färdigställande snarast möjligt av dessa baracker, 1,300,000

kronor, lärer intet vara att erinra.

Fortifikationsstyrelsens förslag, att de nämnda kostnaderna tillsvidare

skulle bestridas av medel, som anvisats för ordnandet av Svea artilleriregementes

och Stockholms tygstations förläggningar å Järvafältet, för att sedermera

ersättas av de medel, som kunna komma att anvisas för utflyttandet av

Svea livgarde, anser jag mig emellertid icke böra biträda. Medel för ifrågavarande

byggnadsföretag synas lämpligare böra, i likhet med vad i propositionen

nr 180 till 1938 års riksdag förutsatts i fråga örn övriga kostnader för

Stockholmsgarnisonens utflyttande till Järvafältet, anvisas å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket. Utgiften bör senare bliva föremål för

reglering i enlighet med de principer, som för motsvarande fall godkänts av

årets lagtima riksdag.

Med hänsyn till ärendets brådskande natur anser jag, att förevarande medel

böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av manskapsbaracker å Järvafältet å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 1,300,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:43 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/M av vissa anslagsmede s. 6 i texten
  2. 1SärU 1939:23 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret I939i40 av vissa anslagsmedel. a1 i texten