Sök i Ratio Lex

Angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561) m. rn

1939-09-22 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:28 (urtima riksdagen), Angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561) m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

1

tfr 28.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förordning

med vissa särskilda föreskrifter rörande

tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23

oktober 1936 (nr 561) m. rn.; given Stockholms

slott den 22 september 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag,

dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till förordning

med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 (nr 561) m. m.; till förordning angående

ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr

561) samt till förordning angående ändring i övergångsbestämmelserna till

förordningen den 22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 (nr 561);

dels och föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen den 2 juni 1922 (nr 260)

örn automobilskatt.

GUSTAF.

Gerli. Strindlund.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 28.

1967 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Förslag

till

Förordning

med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 (nr 561) m. m.

Härigenom förordnas,

dels att följande stadganden tills vidare icke skola tillämpas, nämligen

1. 15 § 2 mom. andra stycket motorfordonsförordningen den 23 oktober

1936 i vad avser skyldighet att vid anmälan örn fordons avförande ur automobilregistret

erlägga en särskild avgift, svarande mot skatt för fordonet

under tre månader;

2. 25 § 3 mom. motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 (nr 284) i

vad avser förbud att vid godstrafik avhämta gods utom trafikområdet annat

än för befordran till ort inom detsamma och att vid sådan körning avhämta

gods å mera än en utom trafikområdet belägen ort samt 5 mom. i samma

paragraf i vad avser förbud att vid godstrafik taga automobil i bruk för

körning från annan ort utom trafikområdet än den där körningen avslutats;

3. 41 § tredje stycket vägtrafikstadgan den 23 oktober 1936 (nr 562) i

vad avser straff för befordran med lastautomobil av last, vars vikt överstiger

den för automobilen fastställda maximilasten;

dels ocJc att vid ansökning örn registrering av fordon, som jämlikt 15 §

2 mom. motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 avförts ur automobilregistret,

skyldighet att förete besiktningsinstrument tills vidare icke skall

föreligga, därest med fordonet icke vidtagits sådan ändring, som jämlikt 10 §

1 mom. samma förordning eljest skulle medfört skyldighet att anmäla fordonet

till ombesiktning samt sökanden skriftligen betygar, att sådan ändring

icke ägt rum.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

dock att vad ovan under punkt 3. stadgats ej skall gälla i fråga örn förseelse

som begåtts före förordningens ikraftträdande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 28.

3

Förslag1

till

Förordning

angående ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 (nr 561).

Härigenom förordnas, dels att 9 § 2 och 3 morn., 14 § 1 morn., 15 §

2 morn., 16 § 4 mom. och 17 § 1 mom. motorfordonsförordningen den 23

oktober 19361 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock

att till envar av 15, 17 och 29 §§ samma förordning skall fogas ett nytt

moment, betecknat såsom respektive 9, 4 och 3 morn., av nedan angivna

lydelse:

9 §''

2 mom. Tillverkare här i riket av motor- eller släpfordon eller här i riket

bosatt generalagent för sådan tillverkare i utlandet må kunna erhålla tillstånd

att få olika typer av tillverkningen besiktigade (typbesiktning) i den

ordning, ovan i 1 mom. sägs, med verkan att fordon av här angivet slag

skall anses som besiktigat, därest det enligt av tillverkaren eller generalagenten

utfärdat intyg är i full överensstämmelse med besiktigat typfordon

eller företer allenast sådana avvikelser från typfordonet, vilka äro att hänföra

till fordonets utstyrsel och icke förändra dess beskattningsförhållande.

Intyg, som--— därtill förordnar.

Tillstånd till--- — prövas föreligga.

Yad i---därtill förordnar.

3 mom. Innan besiktningsinstrument utfärdas beträffande släpfordon, som

icke undergått typbesiktning, skall besiktningsmannen å släpfordonet anbringa

ett märke till identifiering av detsamma {identifieringsmärke). Uppgift

örn identifieringsmärket skall för släpfordon, som i detta moment avses,

införas i besiktningsinstrumentet för fordonet.

Närmare föreskrifter — — — därtill förordnar.

§ 14.

1 mom. Hos länsstyrelse skola föras automobilregister samt beredskapsförteckning

för motorfordon. I automobilregistret skola inskrivas de uppgifter

rörande automobiler, motorcyklar och släpfordon samt deras ägare, örn

vilkas intagande i registret Konungen förordnat. I beredskapsförteckningen

skola intagas motsvarande uppgifter örn sådant fordon, som enligt vad i

15 § 2 mom. sägs avförts ur automobilregistret.

Fordon skall — — — sin hemort.

Fordon skall —--skall brukas.

1 Senaste lydelse av 17 § 1 morn., se 1939: 351.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

15 §.

2 mom. Har ägare----ur registret.

Sådan anmälan---- med registreringsavgift.

Örn brukande, besiktning och registrering av fordon, som sålunda avförts

ur registret, gäller vad i denna förordning stadgats i fråga örn fordon, som

förut icke registrerats. Registreringsskyldigliet beträffande sådant fordon

föreligger dock icke i fall, då fordonet jämlikt bestämmelserna i allmänna

förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293), beredskapsförfogandelagen den

22 juni 1939 (nr 297), lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för

luftskyddets behov eller rekvisitionslagen den 31 mars 1938 (nr 87) av

staten är taget i anspråk med nyttjanderätt samt ej heller då fordonet tages

i bruk för färd i samband med avlämnande eller inmönstring av fordonet

enligt berörda lagar eller häst- och fordonsanskaffningslagen den 27 april

1934 (nr 84).

Ansökan örn ny registrering av fordonet skall innehålla uppgift örn den

förra registreringen och det fordonet därvid tilldelade registreringsmärket.

Det för registrering erforderliga besiktningsinstrumentet skall vara utfärdat

inom fjorton dagar före ingivandet av registreringsansökningen.

9 mom. Vad i 1, 3, 6 och 8 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla

i fråga örn fordon, som är infört i beredskapsförteckningen.

16 §.

4 mom. Närmare föreskrifter örn automobilregistrets och beredskapsförteckningens

förande ävensom örn avgifter för registering av fordon och annan

anteckning till automobilregistret meddelas av Konungen.

17 §.

1 mom. Inom respektive — — — fordonets registreringsmärlce.

Länen betecknas---Norrbottens län.

Ordningsnummer meddelas i löpande följd i särskilda serier för automobiler,

tyngre motorcyklar, lättviktsmotorcyklar och släpfordon. Örn fordon

är avfört ur registret och i samband därmed icke överförts till beredskapsförteckningen

eller avförts ur denna förteckning, må fordonets ordningsnummer

tilldelas annat fordon.

4 mom. Tages motorfordon eller släpfordon, som är infört i beredskapsförteckning

i anspråk för allmänt behov enligt vad i 15 § 2 mom. sägs,

skall fordonet begagna den fordonet före avregistreringen tillhörande registreringsskylten.

29 §.

3 moni. Vad i 1 och 2 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande anmälan till beredskapsförteckning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

O

Förslag''

till

Förordning

angående ändring i övergångsbestämmelserna till förordningen den

22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 (nr 561).

Härigenom förordnas, att punkterna 2, 3 och. 4 i övergångsbestämmelserna

till förordningen den 22 juni 1939 örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives:

2. Beträffande fordon, som vid förordningens ikraftträdande är i bruk

och enligt dessförinnan gällande bestämmelser är att anse såsom lättviktsmotorcykel,

skola nuvarande bestämmelser fortfarande äga giltighet intill

den 1 januari 1940; är fordonet vid sistnämnda tidpunkt icke i bruk behöver

anmälan örn registrering av fordonet icke göras förrän fordonet skall

tagas i bruk.

3. Ägare av fordon, som under punkt 2 avses, må intill den tidpunkt,

Kungl. Majit framdeles kan finna gott bestämma, på ansökning kunna erhålla

registrering av fordonet utan företeende av sådant besiktningsinstrument

eller typintyg, varom i 14 § 2 mom. motorfordonsförordningen den 23

oktober 1936 förmäles. Vid ansökningen skola fogas av två trovärdiga personer

utfärdat intyg, att fordonet av sökanden tagits i bruk före den 1 juli

1939, ävensom vederbörligt försäkringsbevis i två exemplar angående meddelad

försäkring samt av sökanden undertecknad uppgift, likaledes i två

exemplar, angående fordonets fabrikat, årsmodell, ramnummer och motornummer

och skall sådan uppgift vara till riktigheten bestyrkt av polismyndigheten

i den ort, där sökanden är bosatt. Sedan registrering skett, skall

det ena exemplaret av omförmälda uppgift, försett med påteckning örn den

verkställda registreringen och örn det fordonet därvid tilldelade registreringsmärket,

av länsstyrelsen tillhandahållas sökanden.

Bestyrkande, som — — — verkställas kostnadsfritt.

Med polismyndighet — — — i orten.

4. Örn ägare av i punkt 2 avsett fordon förvärvar körkort för förande av

lättviktsmotorcykel, må länsstyrelsen intill den tidpunkt, Kungl. Majit framdeles

kan finna gott bestämma, på ansökning och sedan registrering av

fordonet skett medgiva, att körkortet skall gälla även för förande av det av

sökanden ägda fordonet. Yid ansökningen skall fogas av två trovärdiga

personer utfärdat intyg, att fordonet av sökanden tagits i bruk före den 1

juli 1939. Medgivande som nu sagts skall, jämte fordonets registreringsmärke,

antecknas å körkortet.

Henna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 28.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse ar 2 oell 5 §§ förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt b

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ förordningen den 2 juni 1922 om

automobilskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

2 §•

Från skatteplikt frikallas:

a) automobil, som---svensk undersåte;

b) automobil eller---tjäna brandväsendet;

c) motorcykel, som---såsom lättviktsmotorcykel; samt

d) automobil eller släpvagn, då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt

jämlikt bestämmelserna i allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939

(nr 293), beredskapsförfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 297), lagen den 31

mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets behov eller rekvisitionslagen

den 31 mars 1938 (nr 87).

5§-

Skatt utgår---etthundrasextio kronor.

För automobil, som är inrättad för och drives med generatorgas, framställd

av inhemskt bränsle, och för släpvagn, som är inrättad för och huvudsakligen

användes till uppbärande av generator för framställning av sådan

gas, som ovan sägs, utgår skatt med hälften av de i denna paragraf stadgade

skattesatserna.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 § 1939: 329, oell beträffande 5 § 1938: 136.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 28.

7

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, försvars- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Strindlund:

Genom kungörelsen den 1 september 1939 (nr 588) örn inskränkning i rätten

att framföra vissa fordon ävensom i försäljningen av bensin och lättbentyl

för drivande av samma fordon samt kungörelsen den 6 september 1939 (nr 627)

örn inskränkning i rätten att framföra lastautomobil eller traktor ävensom i

försäljningen av flytande bränsle för drivande av sådant fordon har användningen

av motorfordon i avsevärd omfattning förbjudits.

I syfte att i viss mån minska de olägenheter, som bestämmelserna i

nämnda kungörelser medföra, synas smärre jämkningar och ändringar i vissa

författningar böra vidtagas.

I 25 § motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 regleras, bland annat,

rätten för innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik att utföra körning

utanför trafikområdet. Tillståndshavaren äger sålunda att i anledning av

beställning, som emottagits å ort inom trafikområdet, utföra körning från

sådan ort till ort utom detsamma. För det fall att körning avslutats utom

trafikområdet, må automobilen tagas i bruk för körning direkt tillbaka till

trafikområdet. Vid körning utom trafikområdet äger tillståndshavare rätt

att utan inskränkningar verkställa personbefordran å den direkta vägsträckan

från trafikområdet till bestämmelseorten och åter. I fråga örn godsbefordran

stadgas emellertid, att gods icke må avhämtas utom trafikområdet annat än

för befordran till ort inom detsamma. Dessutom gäller vid sådan körning,

att gods ej får avhämtas å mera än en utanför trafikområdet belägen ort.

Har körning avslutats utom trafikområdet, må återkörning av gods verkställas

endast från den ort utom trafikområdet, där huvudkörningen avslutats.

Dessa bestämmelser, som ha till syfte att förekomma en osund konkurrens

mellan olika trafikföretag, kunna stundom leda till ineffektiv förbrukning

av motorbränsle. Sålunda kan exempelvis inträffa, att fordonshavare på

grund av dessa bestämmelser tvingas avvisa erbjudanden örn frakter även i

fall, då han färdas med ringa eller ingen last. Att upphäva alla lokala restriktioner

för den yrkesmässiga trafiken synes mig dock vara en alltför vittgående

åtgärd. I nuvarande situation torde emellertid en sådan uppmjukning

av de för godstrafiken gällande bestämmelserna böra ske, att dylik trafik må

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

bedrivas i enlighet med de mindre stränga föreskrifter, som nu gälla beträffande

yrkesmässig automobiltrafik för personbefordran.

I 41 § 3 stycket vägtrafikstadgan den 23 oktober 1936 (nr 562) föreskrives,

att där med lastautomobil befordras last, vars vikt överstiger den för automobilen

fastställda maximilasten, den felande skall straffas med dagsböter. Då

en viss säkerhetsmarginal i fråga örn en automobils lastkapacitet i allmänhet

torde föreligga, kan även detta stadgande, som betingas av trafiksäkerhetssynpunkter,

motverka ett effektivt utnyttjande av motorbränslet. Från denna

synpunkt synes det i nuvarande läge därför påkallat, att stadgandet tills vidare

i avvaktan på inträdandet av normala förhållanden sättes ur kraft. Genom

denna åtgärd avses naturligen icke att helt bortse från trafiksäkerhetssynpunkter.

Förare av lastautomobil är givetvis fortfarande skyldig att även med

avseende å transporterad last jämlikt 2 § vägtrafikstadgan iakttaga all den

omsorg och varsamhet, som till förekommande av olycksfall betingas av omständigheterna.

Där så ej sker, kan straff ådömas jämlikt 38 § nämnda stadga.

Vidare må framhållas, att den numera starkt minskade trafiken kan antagas

komma att i viss mån reducera trafikriskerna.

I samband med nu berörda fråga vill jag erinra örn att vederbörande

myndigheter, som meddela tillstånd till yrkesmässig trafik med lastautomobil,

bland villkoren för godkännande av fordon i dylik trafik stundom intagit

bestämmelser, som inskränka möjligheten att utnyttja fordonens maximilastförmåga.

Då dylika inskränkningar, vilka äro tillkomna för att undvika

olämplig konkurrens mellan olika trafikföretag, under nuvarande förhållanden

icke äro motiverade, torde Kungl. Maj :t i cirkulärskrivelse till nämnda myndigheter

böra anmoda dem att i fråga örn fordon, vilka på grund av särskilt tillstånd

för närvarande få brukas och i fråga örn vilka inskränkningar av förut

angivet slag må gälla, meddela beslut, att inskränkningarna tills vidare icke

skola äga giltighet.

I särskilda skrivelser ha kungl, automobilklubben och motormännens riksförbund

hemställt, att med hänsyn till nu rådande inskränkningar i rätten

att framföra motorfordon vissa ekonomiska lättnader måtte medgivas i fråga

örn avförande ur automobilregistret av däri införda fordon.

I 15 § 2 mom. motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561)

stadgas, att där ägare av registrerat fordon har för avsikt att under viss tid

eller tills vidare icke nyttja fordonet i trafik, anmälan örn detta förhållande

må göras hos vederbörande länsstyrelse för fordonets avförande ur automobilregistret.

Sedan fordonet avregistrerats är ägaren till motorfordonet icke

skyldig att för fordonet utgiva skatt eller underhålla trafikförsäkring. Anmälan

örn fordons avförande ur automobilregistret skall emellertid jämlikt stadgande

i sistnämnda författningsrum vara åtföljd av en särskild avgift, svarande mot

skatt för fordonet under tre månader.

Det får antagas, att flertalet av de motorfordonsägare, som genom nämnda

kungörelser örn förbud mot viss trafik betagits rätten att använda sina

fordon, ämna begagna möjligheten att få fordonen avförda ur automobilregistret.

Att därvid uttaga den berörda särskilda avgiften, som har till syfte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 28.

9

att förekomma missbruk av rätten till temporär avregistrering av motorfordon,

synes under nuvarande omständigheter obilligt. Jag föreslår därför, att föreskriften

örn skyldighet att erlägga denna avgift tills vidare sättes ur kraft.

Vid ny registrering av fordon, som jämlikt 15 § 2 mom. motorfordonsförordningen

avförts ur automobilregistret, måste enligt samma stadgande företes

ett besiktningsinstrument, som skall vara utfärdat inom fjorton dagar

före ingivandet av registreringsansökningen. Denna föreskrift avser att skapa

garanti för att fordonet, under den tid det icke varit i bruk, ej undergått någon

väsentlig förändring. I nuvarande situation, då det är sannolikt att ett stort

antal fordon kommer att temporärt avregistreras, synes det emellertid skäligt

att i viss utsträckning tillfälligt upphäva denna föreskrift. Man torde sålunda

kunna utgå ifrån, att det största antalet temporärt avregistrerade bilar icke

kommer att under den tid, fordonen icke äro i bruk, undergå någon förändring.

I dessa fall synes det därför icke nödvändigt, att ägarna betungas med utgifter

och besvär för en ny besiktning, vilka särskilt då fordonet måste föras lång

väg till vederbörande besiktningsman icke äro obetydliga. Jag föreslår därför,

att skyldigheten att vid ny registrering i nu berörda fall förete besiktningsinstrument

tills vidare icke skall åvila sådan ägare av temporärt avregistrerat

motorfordon, som skriftligen betygar, att fordonet sedan avregistreringen

skett icke undergått sådan förändring, som enligt bestämmelserna

i 10 § 1 mom. motorfordonsförordningen skulle ha medfört skyldighet

att låta verkställa ombesiktning av fordonet.

I detta sammanhang torde jag här få anmäla en av chefen för armén efter

samråd med chefen för försvarsstaben gjord hemställan örn inrättande av ett

beredskapsregister för sådana fordon, som till följd av de förutnämnda bestämmelserna

örn inskränkning i rätten att framföra motorfordon ävensom i

försäljningen av motorbränsle kunna komma att tills vidare avföras ur automobilregistret.

Till stöd för sin framställning har chefen för armén anfört, att

automobilregistret utgjorde grundhandling till den jämlikt häst- och fordonsanskaffningslagen

i fredstid av länsstyrelsen verkställda uttagningen av motorfordon

för krigsmaktens mobiliseringsbehov. Avföres ett stort antal motorfordon

ur automobilregistret, kunde nämnda uttagning därför komma att äventyras,

för så vitt icke fordonets hemvist m. m. jämväl efter fordonets avförande

ur registret fortfarande av länsstyrelsen vore känd. Åtgärder syntes därför

böra vidtagas för att fordon, som av nu gällande inskränkningar i motortrafiken

begärdes avfört ur automobilregistret, alltjämt av länsstyrelsen på ett

eller annat sätt registrerades. Detta syntes lämpligen kunna ske genom att ett

särskilt register, förslagsvis benämnt beredskapsregister för motorfordon, upplades

vid länsstyrelsen för här ifrågavarande motorfordon. Ett sådant register

syntes enklast kunna åstadkommas genom att registerblad, som avfördes ur

automobilregistret, överfördes till beredskapsregistret.

Genom den föreslagna åtgärden syntes, fortsätter chefen för armén, själva

uttagningen i fredstid av motorfordon för krigsmaktens behov bliva fullt

säkerställd. Emellertid måste sådana uttagna fordon, även örn de avförts ur

automobilregistret, vid inträffande mobilisering jämväl kunna utan omgång

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

inställas för inmönstring eller motsvarande förfarande. Enligt gällande bestämmelser

finge emellertid fordon, som avförts ur automobilregistret, icke

brukas förrän efter förnyad besiktning och. registrering. För sådana fordon,

vilka överförts till beredskapsregistret och som uttagits för krigsmaktens

behov, måste sålunda nya bestämmelser utfärdas, som möjliggjorde fordonets

förande till vederbörlig inställelseort vid mobilisering. Härvid torde böra

föreskrivas att sådant motorfordon, efter anmodan av länsstyrelsen eller

militär myndighet, finge utan hinder av motorfordonsförordningens föreskrifter

samt utan hinder av bestämmelserna i kungörelserna nr 588/1939 och

627/1939 angående inskränkningar i rätten att inköpa bensin m. m. samt bruka

motorfordon framföras till plats för inställelse vid mobilisering. Som sådan

anmodan borde avses mönstringsbesked, tillställt ägare av uttaget motorfordon

jämlikt häst- och fordonsanskaffningslagen.

Yad chefen för armén anfört synes mig värt beaktande. I syfte att säkerställa

uttagningen av motorfordon och släpfordon för krigsmaktens mobiliseringsbehov

även för det fall, att ett större antal fordon på grund av nu rådande

särskilda förhållanden skulle tillfälligt avföras ur automobilregistret, synas

därför dessa fordon böra överföras till en särskild förteckning, till vilken anmälningar

rörande däri intagna fordon skola ske i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som gäller för i automobilregistret intagna fordon. Förteckningen,

som lämpligen bör benämnas beredskapsförteckning för motorfordon, bör

bildas av de blad, som uttagas ur automobilregistret, sedan fordonen avförts

ur registret. I syfte att underlätta ett återinförande i automobilregistret av

ett avregistrerat fordon böra fordonen i beredskapsförteckningen intagas

under samma registreringsnummer, under vilka de förekommit i automobilregistret

samt vid ny registrering åter erhålla det gamla numret. Utöver

närmare bestämmelser rörande beredskapsförteckningens förande, vilka det

torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera utfärda, erfordras för genomförande

av nu ifrågavarande förslag vissa tillägg och ändringar till 14—17 §§

och 29 § i 1936 års motorfordonsförordning.

Ägare av ett fordon, som jämlikt häst- och fordonsanskaffningslagen under

fredstid uttagits för krigsmaktens behov, är skyldig att vid mobilisering för

fordonets avlämnande fx-amföra detsamma till den inmönstringsplats, som angivits

i ägaren tillställt mönstringsbesked. Har fordonet avförts ur automobilregistret,

får det jämlikt bestämmelse i 15 § 2 mom. i 1936 års motorfordonsförordning

emellertid icke utom i vissa undantagsfall tagas i bruk förrän ny

registrering av fordonet skett. Av olika skäl synes det emellextid uppenbart

olämpligt, att registreringsskyldighet formellt skall föreligga då fråga är

endast örn ett framförande till inmönstringsplats av ett avregistrerat fordon

eller dess återförande från dylik plats till fordonets hemvist. I 15 §

2 mom. i 1936 års motorfordonsförordning bör därför införas ett stadgande av

innehåll, att registreringsskyldighet icke föreligger i fall, varom nu är fråga.

En dylik befrielse från registreringsplikten medför automatiskt jämväl en

befrielse från skyldigheten att erlägga automobilskatt, enär förutsättning för

skattskyldighet enligt automobilskatteförordningen utgör, att det ifrågavarande

fordonet är eller bort vara här i riket registrerat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 28.

11

Behov av befrielse från registrerings- och skatteplikt föreligger, utom i

nyss angivna fall, jämväl under vissa andra förhållanden. Motor- eller släpfordon

kan under utomordentliga situationer av det allmänna tagas i anspråk

med nyttjanderätt eller äganderätt enligt allmänna förfogandelagen, beredskapsförfogandelagen,

förfogandelagen för luftskyddets behov samt rekvisitionslagen.

Vidare kan sådant fordon med äganderätt tagas i anspråk enligt

den ovanberörda häst- och fordonsanskaffningslagen. Övertager staten med

nyttjanderätt ett fordon, som tidigare avregistrerats, synes icke kunna påfordras,

att ägaren av fordonet skall vara skyldig att i anledning av fordonets

insättande i trafik registrera fordonet och för detsamma erlägga skatt. Skyldigheten

torde ej heller lämpligen böra överflyttas å staten. Några olägenheter

av betydenhet torde icke föranledas av att fordon, som sålunda avses,

ej äro registrerade, och jag föreslår därför, att i 15 § 2 mom. införes ett stadgande

av innehåll, att registreringsskyldighet ej skall föreligga i berörda fall

samt ej heller då fordonet tages i bruk för färd i samband med avlämnande

enligt berörda lagar. Härav följer, som förut angivits, att skyldighet ej heller

föreligger att för fordonet erlägga automobilskatt.

Är fordon, som staten övertager med nyttjanderätt, infört i automobilregistret,

kommer skyldighet att svara för fordonet åvilande skatt att ankomma

på fordonsägaren även för den tid, då fordonet användes av staten. Då detta

synes obilligt men skattskyldighet ej lämpligen bör åläggas staten föreslår

jag, att befrielse stadgas från skattskyldighet i förevarande fall.

Har ägare av fordon erlagt skatt för detsamma för tid, under vilken

fordonet tagits i anspråk av staten med äganderätt eller nyttjanderätt, på sätt

förut angivits, synes fordonsägaren böra i någon form erhålla ersättning för

det sålunda utgivna skattebeloppet. Att medgiva rätt till återbäring av erlagd

skatt synes emellertid för detta fall icke påkallat, men hänsyn bör tagas till

inbetalad skatt vid bestämmande av ersättningen för fordonets ianspråktagande.

Frågan örn trafikförsäkring å fordon, som tagas i anspråk enligt förfogandelagarna,

kommer senare i dag att anmälas av chefen för justitiedepartementet.

Det av chefen för armén väckta spörsmålet örn rätt att till inmönstringsplats

framföra och i förekommande fall återföra motorfordon utan hinder

av bestämmelserna i förutnämnda kungörelser örn inskränkningar i rätten

att bruka motorfordon och försälja bensin m. m. torde komma att upptagas

till prövning i annat sammanhang.

Jag anhåller vidare få anmäla två framställningar, den ena från svenska

motorförbundets lättviktscykelsektion och den andra från aktiebolaget Toivo,

vilka framställningar likaledes föranletts av de nu rådande särskilda förhållandena

inom motortrafiken.

Framställningen från svenska motorförbundets lättviktscykelsektion

åsyftar, bland annat, att ägare till sådan motorcykel, vilken före den

1 juli 1939 var i bruk och enligt dessförinnan gällande bestämmelser

var att anse såsom lättviktsmotorcykel, även efter den 1 november 1939

och intill den tidpunkt, Kungl. Majit sedermera bestämmer, skall komma

i åtnjutande av de särskilda förmåner i fråga örn registrering av dylikt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 28.

motorfordon och erhållande av körkort, som omförmälas i övergångsbestämmelserna

till förordningen den 22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i

vissa delar av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561).

Enligt punkt 3 i nämnda bestämmelser är ägare till dylikt fordon berättigad

att, på därom före den 1 november 1939 gjord ansökning, erhålla registrering

av fordonet från och med den 1 januari 1940 utan företeende av sådant

besiktningsinstrument eller typintyg, varom i 14 § 2 mom. motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 förmäles. Yid ansökningen skola fogas, bland

annat, av två trovärdiga personer utfärdat intyg, att fordonet av sökanden

tagits i bruk före den 1 juli 1939, ävensom vederbörligt försäkringsbevis i

två exemplar angående meddelad försäkring från och med den 1 januari 1940.

Vidare kan länsstyrelse enligt punkt 4, örn ägaren förvärvar körkort för

förande av lättviktsmotorcykel, på därom före den 1 november 1939 gjord

ansökning och sedan registrering av fordonet skett medgiva, att körkortet

skall gälla även för förande av det av sökanden ägda fordonet. Vid ansökningen

skall fogas av två trovärdiga personer utfärdat intyg, att fordonet

av sökanden tagits i bruk före den 1 juli 1939.

Bestämmelserna angående inskränkning i rätten att inköpa motorbränsle

och framföra motorfordon medföra sannolikt, att många ägare

av sådana motorcyklar, varom här är fråga, tills vidare icke kunna använda

sina fordon. Enligt punkt 2 i förutnämnda övergångsbestämmelser

skola beträffande fordon, som den 1 juli 1939 är i bruk och enligt dessförinnan

gällande bestämmelser är att anse såsom lättviktsmotorcykel, nuvarande bestämmelser

fortfarande äga giltighet intill den 1 januari 1940. Detta innebär

bland annat, att fordon som nu sagts från och med den 1 januari 1940 skola

vara registrerade. Emellertid torde beträffande fordon av nu angivet

slag, som den 1 januari 1940 ej är i bruk, med hänsyn till nyss angivna förhållande

registreringsskyldighet ej böra inträda förrän fordonet i fråga åter

tages i bruk. Detta föranleder ett tillägg till punkt 2 av övergångsbestämmelserna.

Vidare torde, såsom yrkats i nyssberörda framställning av svenska

motorförbundets lättviktsmotorcykelsektion, de i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna

avsedda lättnaderna böra stå ägarna av nu ifrågavarande

motorcyklar till buds även viss tid efter det normala förhållanden i fråga örn

motortrafiken inträtt. Jag föreslår därför, att genom ändring av dessa punkter

sådan möjlighet beredes ägarna.

Aktiebolaget Volvo har i sin skrivelse erinrat örn att det nuvarande läget

i fråga örn drivmedel till motorfordon torde komma att medföra en övergång

till användande såsom drivmedel av generatorgas, framställd av träkol, samt

i anslutning därtill anfört:

När det gäller lastvagnar torde den mest förekommande konstruktionen bli

den, att kolgasgeneratorer monteras på lastbilen bakom förarhytten. Generatoraggregatet

kommer då att utgöra en del av lastbilen som sådan. I fråga

örn omnibusar torde generatoraggregatet likaledes komma att utgöra en del

av fordonet. När det gäller personvagnar, kommer aggregatet i en del fall

att inbyggas baktill på personvagnen. En annan utföringsform är, att aggregatet

bygges på en särskild liten släpvagn eller kärra, skild från personvagnen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 28. 13

En sådan släpvagn eller kärra kan komma att uppbäras av ett, två eller

flera Hjul.

I anslutning härtill har bolaget — under erinran örn att enligt 5 § sista

stycket förordningen den 2 juni 1922 örn automobilskatt skatt för automobil,

som är inrättad för och drives med generatorgas, framställd av inhemskt

bränsle, skall utgöras med hälften av eljest stadgade skattesatser — hemställt

örn ett sådant förtydligande av nämnda bestämmelse, att det klart framginge,

att en automobil skulle anses inrättad för generatorgas, även örn aggregatet

framfördes på en särskild släpvagn.

Vidare har bolaget hemställt, att skatt jämlikt nämnda förordning icke

måtte utgå för släpvagn, som uteslutande är avsedd för uppbärande av generatoraggregat.

Under förmälan att bolaget hade för avsikt att tillverka släpvagnar för

nyss angivet ändamål i seriemässig omfattning har bolaget slutligen hemställt

örn sådan ändring i 1936 års motorfordonsförordning, att dylik släpvagn kunde

bliva föremål för typbesiktning.

Vad först angår frågan örn skattebefrielse för de ifrågavarande släpvagnarna

torde det ur synpunkten att uppmuntra användningen av med generatorgas

drivna motorfordon vara motiverat, att dessa släpvagnar ur skattesynpunkt

intaga en gynnsammare ställning än övriga släpvagnar. Ett med generatorgas

framdrivet motorfordon, som själv uppbär gasaggregatet, är emellertid

icke skattefritt utan för detsamma uttages skatt med ett belopp, som motsvarar

hälften av det eljest för fordonet föreskrivna skattebeloppet. Då anledning icke

föreligger att göra någon principiell skillnad i skattehänseende mellan motorfordonet

och släpvagnen anser jag hel skattebefrielse icke böra ifrågakomma

för en släpvagn av nu åsyftat slag utan förordar jag, att fordonsskatten för

släpvagn utgår med hälften av eljest stadgat belopp.

Något förtydligande av 5 § sista stycket i automobilskatteförordningen i

enlighet med vad bolaget föreslagit synes mig icke erforderligt. Såsom lagrummet

nu är utformat, torde nämligen en förutsättning för stadgandets tillämpning

icke vara, att gasgeneratorn är monterad å själva motorfordonet,

utan det avgörande är givetvis, att det av fordonets konstruktion -— oavsett

aggregatets placering — klart framgår, att fordonet är inrättat för framdrivande

medelst generatorgas.

Vad slutligen angår spörsmålet örn typbesiktning av släpvagnar av här

åsyftat slag vill jag erinra örn att enligt 9 § 2 mom. i 1936 års motorfordonsförordning

typbesiktning kan ske endast i fråga örn motorfordon. Att dylik

besiktning icke medgivits för släpfordon torde sammanhänga därmed, att varje

släpfordon genom besiktningsmans försorg skall förses med ett visst instansat

märke till fordonets identifiering. Då sålunda fordonet i allt fall skulle inställas

inför besiktningsmannen, har typbesiktning för dessa fordon ansetts

sakna praktisk betydelse.

Sedan släpfordonen under de senaste åren kommit att användas i ökad

omfattning, framstå emellertid nackdelarna av en individuell besiktning av

dessa fordon, i den mån de äro serietillverkade, allt tydligare. Då genom med
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds proposition nr 28.

verkan från fabrikanterna av släpfordon dessas identitet på ett tillfredsställande

sätt torde kunna fastställas, utan att fordonen genom besiktningsmannens

försorg förses med identifieringsmärke, synes hinder icke böra möta

att medgiva typbesiktning av släpfordon. Jag vill därför föreslå, att härför

erforderliga ändringar göras i 9 § 2 och 3 mom. av 1936 års motorfordonsförordning.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom kommunikationsdepartementet

utarbetats förslag till dels förordning med vissa särskilda föreskrifter

rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23 oktober

1936 (nr 561) m. m., dels förordning angående ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 (nr 561), dels förordning angående

ändring i övergångsbestämmelserna till förordningen den 22 juni 1939

(nr 351) örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen den 23 oktober

1936 (nr 561), dels ock förordning angående ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen

den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt.

Förstnämnda tre författningsförslag torde böra underställas riksdagen för

yttrande, medan det sistnämnda förslaget torde böra föreläggas riksdagen till

antagande. Med hänsyn till betydelsen att det slutliga avgörandet av nu

berörda frågor icke fördröjes, är det önskvärt, att detta ärende blir föremål

för skyndsam behandling från riksdagens sida.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte besluta

dels inhämta riksdagens yttrande över här ifrågavarande förslag

till förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tilllämpningen

av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936

(nr 561) m. m., till förordning angående ändring i vissa delar av

motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561), till förordning

angående ändring i övergångsbestämmelserna till förordningen

den 22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i vissa delar

av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561);

dels ock föreslå riksdagen att antaga i det föregående angivna

förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen

den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt.

Statsrådet Forslund anförde:

En automobils maximilast fastställes i regel i överensstämmelse med uppgifter

angående fordonets bärkraft, vilka lämnats av tillverkaren. Även örn

därvid en viss säkerhetsmarginal i fråga örn lastkapaciteten i allmänhet torde

förefinnas, synes dock minskad tillgång å drivmedel enligt min mening icke

motivera ett fullständigt upphävande av den av trafiksäkerhetssynpunkter

betingade bestämmelsen rörande förbud att befordra större last än fastställd

maximilast. Med hänsyn härtill kan jag icke tillstyrka ett stadgande av innehåll

att 41 § tredje stycket vägtrafikstadgan den 23 oktober 1936 (nr 562)

icke skall tillämpas, i vad däri stadgas straff för befordran med lastautomobil

av last, vars vikt överstiger den för automobilen fastställda maximilasten.

I övrigt är jag ense med föredragande departementschefen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28. 15

Statsrådets övriga ledamöter biträdde föredragande departementschefens

hemställan.

Till denna hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 2SärU 1939:21 (urtima riksdagen) Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande andra särskilda utskottets utlåtande nr 18 i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition a s. 1 i texten
  2. Rskr. 1939:28 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordon s. 5 i texten
  3. 2SärU 1939:18 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen d s. 1 i texten