Angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561) m. rn
1939-09-22 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:28 (urtima riksdagen), Angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561) m. rn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
1
tfr 28.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förordning
med vissa särskilda föreskrifter rörande
tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23
oktober 1936 (nr 561) m. rn.; given Stockholms
slott den 22 september 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag,
dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till förordning
med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561) m. m.; till förordning angående
ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr
561) samt till förordning angående ändring i övergångsbestämmelserna till
förordningen den 22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561);
dels och föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen den 2 juni 1922 (nr 260)
örn automobilskatt.
GUSTAF.
Gerli. Strindlund.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 28.
1967 39
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
Förslag
till
Förordning
med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561) m. m.
Härigenom förordnas,
dels att följande stadganden tills vidare icke skola tillämpas, nämligen
1. 15 § 2 mom. andra stycket motorfordonsförordningen den 23 oktober
1936 i vad avser skyldighet att vid anmälan örn fordons avförande ur automobilregistret
erlägga en särskild avgift, svarande mot skatt för fordonet
under tre månader;
2. 25 § 3 mom. motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 (nr 284) i
vad avser förbud att vid godstrafik avhämta gods utom trafikområdet annat
än för befordran till ort inom detsamma och att vid sådan körning avhämta
gods å mera än en utom trafikområdet belägen ort samt 5 mom. i samma
paragraf i vad avser förbud att vid godstrafik taga automobil i bruk för
körning från annan ort utom trafikområdet än den där körningen avslutats;
3. 41 § tredje stycket vägtrafikstadgan den 23 oktober 1936 (nr 562) i
vad avser straff för befordran med lastautomobil av last, vars vikt överstiger
den för automobilen fastställda maximilasten;
dels ocJc att vid ansökning örn registrering av fordon, som jämlikt 15 §
2 mom. motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 avförts ur automobilregistret,
skyldighet att förete besiktningsinstrument tills vidare icke skall
föreligga, därest med fordonet icke vidtagits sådan ändring, som jämlikt 10 §
1 mom. samma förordning eljest skulle medfört skyldighet att anmäla fordonet
till ombesiktning samt sökanden skriftligen betygar, att sådan ändring
icke ägt rum.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;
dock att vad ovan under punkt 3. stadgats ej skall gälla i fråga örn förseelse
som begåtts före förordningens ikraftträdande.
Kungl. Majus proposition nr 28.
3
Förslag1
till
Förordning
angående ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561).
Härigenom förordnas, dels att 9 § 2 och 3 morn., 14 § 1 morn., 15 §
2 morn., 16 § 4 mom. och 17 § 1 mom. motorfordonsförordningen den 23
oktober 19361 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock
att till envar av 15, 17 och 29 §§ samma förordning skall fogas ett nytt
moment, betecknat såsom respektive 9, 4 och 3 morn., av nedan angivna
lydelse:
9 §''
2 mom. Tillverkare här i riket av motor- eller släpfordon eller här i riket
bosatt generalagent för sådan tillverkare i utlandet må kunna erhålla tillstånd
att få olika typer av tillverkningen besiktigade (typbesiktning) i den
ordning, ovan i 1 mom. sägs, med verkan att fordon av här angivet slag
skall anses som besiktigat, därest det enligt av tillverkaren eller generalagenten
utfärdat intyg är i full överensstämmelse med besiktigat typfordon
eller företer allenast sådana avvikelser från typfordonet, vilka äro att hänföra
till fordonets utstyrsel och icke förändra dess beskattningsförhållande.
Intyg, som--— därtill förordnar.
Tillstånd till--- — prövas föreligga.
Yad i---därtill förordnar.
3 mom. Innan besiktningsinstrument utfärdas beträffande släpfordon, som
icke undergått typbesiktning, skall besiktningsmannen å släpfordonet anbringa
ett märke till identifiering av detsamma {identifieringsmärke). Uppgift
örn identifieringsmärket skall för släpfordon, som i detta moment avses,
införas i besiktningsinstrumentet för fordonet.
Närmare föreskrifter — — — därtill förordnar.
§ 14.
1 mom. Hos länsstyrelse skola föras automobilregister samt beredskapsförteckning
för motorfordon. I automobilregistret skola inskrivas de uppgifter
rörande automobiler, motorcyklar och släpfordon samt deras ägare, örn
vilkas intagande i registret Konungen förordnat. I beredskapsförteckningen
skola intagas motsvarande uppgifter örn sådant fordon, som enligt vad i
15 § 2 mom. sägs avförts ur automobilregistret.
Fordon skall — — — sin hemort.
Fordon skall —--skall brukas.
1 Senaste lydelse av 17 § 1 morn., se 1939: 351.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
15 §.
2 mom. Har ägare----ur registret.
Sådan anmälan---- med registreringsavgift.
Örn brukande, besiktning och registrering av fordon, som sålunda avförts
ur registret, gäller vad i denna förordning stadgats i fråga örn fordon, som
förut icke registrerats. Registreringsskyldigliet beträffande sådant fordon
föreligger dock icke i fall, då fordonet jämlikt bestämmelserna i allmänna
förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293), beredskapsförfogandelagen den
22 juni 1939 (nr 297), lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för
luftskyddets behov eller rekvisitionslagen den 31 mars 1938 (nr 87) av
staten är taget i anspråk med nyttjanderätt samt ej heller då fordonet tages
i bruk för färd i samband med avlämnande eller inmönstring av fordonet
enligt berörda lagar eller häst- och fordonsanskaffningslagen den 27 april
1934 (nr 84).
Ansökan örn ny registrering av fordonet skall innehålla uppgift örn den
förra registreringen och det fordonet därvid tilldelade registreringsmärket.
Det för registrering erforderliga besiktningsinstrumentet skall vara utfärdat
inom fjorton dagar före ingivandet av registreringsansökningen.
9 mom. Vad i 1, 3, 6 och 8 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla
i fråga örn fordon, som är infört i beredskapsförteckningen.
16 §.
4 mom. Närmare föreskrifter örn automobilregistrets och beredskapsförteckningens
förande ävensom örn avgifter för registering av fordon och annan
anteckning till automobilregistret meddelas av Konungen.
17 §.
1 mom. Inom respektive — — — fordonets registreringsmärlce.
Länen betecknas---Norrbottens län.
Ordningsnummer meddelas i löpande följd i särskilda serier för automobiler,
tyngre motorcyklar, lättviktsmotorcyklar och släpfordon. Örn fordon
är avfört ur registret och i samband därmed icke överförts till beredskapsförteckningen
eller avförts ur denna förteckning, må fordonets ordningsnummer
tilldelas annat fordon.
4 mom. Tages motorfordon eller släpfordon, som är infört i beredskapsförteckning
i anspråk för allmänt behov enligt vad i 15 § 2 mom. sägs,
skall fordonet begagna den fordonet före avregistreringen tillhörande registreringsskylten.
29 §.
3 moni. Vad i 1 och 2 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning
beträffande anmälan till beredskapsförteckning.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
O
Förslag''
till
Förordning
angående ändring i övergångsbestämmelserna till förordningen den
22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561).
Härigenom förordnas, att punkterna 2, 3 och. 4 i övergångsbestämmelserna
till förordningen den 22 juni 1939 örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives:
2. Beträffande fordon, som vid förordningens ikraftträdande är i bruk
och enligt dessförinnan gällande bestämmelser är att anse såsom lättviktsmotorcykel,
skola nuvarande bestämmelser fortfarande äga giltighet intill
den 1 januari 1940; är fordonet vid sistnämnda tidpunkt icke i bruk behöver
anmälan örn registrering av fordonet icke göras förrän fordonet skall
tagas i bruk.
3. Ägare av fordon, som under punkt 2 avses, må intill den tidpunkt,
Kungl. Majit framdeles kan finna gott bestämma, på ansökning kunna erhålla
registrering av fordonet utan företeende av sådant besiktningsinstrument
eller typintyg, varom i 14 § 2 mom. motorfordonsförordningen den 23
oktober 1936 förmäles. Vid ansökningen skola fogas av två trovärdiga personer
utfärdat intyg, att fordonet av sökanden tagits i bruk före den 1 juli
1939, ävensom vederbörligt försäkringsbevis i två exemplar angående meddelad
försäkring samt av sökanden undertecknad uppgift, likaledes i två
exemplar, angående fordonets fabrikat, årsmodell, ramnummer och motornummer
och skall sådan uppgift vara till riktigheten bestyrkt av polismyndigheten
i den ort, där sökanden är bosatt. Sedan registrering skett, skall
det ena exemplaret av omförmälda uppgift, försett med påteckning örn den
verkställda registreringen och örn det fordonet därvid tilldelade registreringsmärket,
av länsstyrelsen tillhandahållas sökanden.
Bestyrkande, som — — — verkställas kostnadsfritt.
Med polismyndighet — — — i orten.
4. Örn ägare av i punkt 2 avsett fordon förvärvar körkort för förande av
lättviktsmotorcykel, må länsstyrelsen intill den tidpunkt, Kungl. Majit framdeles
kan finna gott bestämma, på ansökning och sedan registrering av
fordonet skett medgiva, att körkortet skall gälla även för förande av det av
sökanden ägda fordonet. Yid ansökningen skall fogas av två trovärdiga
personer utfärdat intyg, att fordonet av sökanden tagits i bruk före den 1
juli 1939. Medgivande som nu sagts skall, jämte fordonets registreringsmärke,
antecknas å körkortet.
Henna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
6
Kungl. Majlis proposition nr 28.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse ar 2 oell 5 §§ förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) om automobilskatt b
Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ förordningen den 2 juni 1922 om
automobilskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
2 §•
Från skatteplikt frikallas:
a) automobil, som---svensk undersåte;
b) automobil eller---tjäna brandväsendet;
c) motorcykel, som---såsom lättviktsmotorcykel; samt
d) automobil eller släpvagn, då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt
jämlikt bestämmelserna i allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939
(nr 293), beredskapsförfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 297), lagen den 31
mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets behov eller rekvisitionslagen
den 31 mars 1938 (nr 87).
5§-
Skatt utgår---etthundrasextio kronor.
För automobil, som är inrättad för och drives med generatorgas, framställd
av inhemskt bränsle, och för släpvagn, som är inrättad för och huvudsakligen
användes till uppbärande av generator för framställning av sådan
gas, som ovan sägs, utgår skatt med hälften av de i denna paragraf stadgade
skattesatserna.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse, se beträffande 2 § 1939: 329, oell beträffande 5 § 1938: 136.
Kungl. Majus proposition nr 28.
7
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, försvars- och finansdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Strindlund:
Genom kungörelsen den 1 september 1939 (nr 588) örn inskränkning i rätten
att framföra vissa fordon ävensom i försäljningen av bensin och lättbentyl
för drivande av samma fordon samt kungörelsen den 6 september 1939 (nr 627)
örn inskränkning i rätten att framföra lastautomobil eller traktor ävensom i
försäljningen av flytande bränsle för drivande av sådant fordon har användningen
av motorfordon i avsevärd omfattning förbjudits.
I syfte att i viss mån minska de olägenheter, som bestämmelserna i
nämnda kungörelser medföra, synas smärre jämkningar och ändringar i vissa
författningar böra vidtagas.
I 25 § motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 regleras, bland annat,
rätten för innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik att utföra körning
utanför trafikområdet. Tillståndshavaren äger sålunda att i anledning av
beställning, som emottagits å ort inom trafikområdet, utföra körning från
sådan ort till ort utom detsamma. För det fall att körning avslutats utom
trafikområdet, må automobilen tagas i bruk för körning direkt tillbaka till
trafikområdet. Vid körning utom trafikområdet äger tillståndshavare rätt
att utan inskränkningar verkställa personbefordran å den direkta vägsträckan
från trafikområdet till bestämmelseorten och åter. I fråga örn godsbefordran
stadgas emellertid, att gods icke må avhämtas utom trafikområdet annat än
för befordran till ort inom detsamma. Dessutom gäller vid sådan körning,
att gods ej får avhämtas å mera än en utanför trafikområdet belägen ort.
Har körning avslutats utom trafikområdet, må återkörning av gods verkställas
endast från den ort utom trafikområdet, där huvudkörningen avslutats.
Dessa bestämmelser, som ha till syfte att förekomma en osund konkurrens
mellan olika trafikföretag, kunna stundom leda till ineffektiv förbrukning
av motorbränsle. Sålunda kan exempelvis inträffa, att fordonshavare på
grund av dessa bestämmelser tvingas avvisa erbjudanden örn frakter även i
fall, då han färdas med ringa eller ingen last. Att upphäva alla lokala restriktioner
för den yrkesmässiga trafiken synes mig dock vara en alltför vittgående
åtgärd. I nuvarande situation torde emellertid en sådan uppmjukning
av de för godstrafiken gällande bestämmelserna böra ske, att dylik trafik må
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
bedrivas i enlighet med de mindre stränga föreskrifter, som nu gälla beträffande
yrkesmässig automobiltrafik för personbefordran.
I 41 § 3 stycket vägtrafikstadgan den 23 oktober 1936 (nr 562) föreskrives,
att där med lastautomobil befordras last, vars vikt överstiger den för automobilen
fastställda maximilasten, den felande skall straffas med dagsböter. Då
en viss säkerhetsmarginal i fråga örn en automobils lastkapacitet i allmänhet
torde föreligga, kan även detta stadgande, som betingas av trafiksäkerhetssynpunkter,
motverka ett effektivt utnyttjande av motorbränslet. Från denna
synpunkt synes det i nuvarande läge därför påkallat, att stadgandet tills vidare
i avvaktan på inträdandet av normala förhållanden sättes ur kraft. Genom
denna åtgärd avses naturligen icke att helt bortse från trafiksäkerhetssynpunkter.
Förare av lastautomobil är givetvis fortfarande skyldig att även med
avseende å transporterad last jämlikt 2 § vägtrafikstadgan iakttaga all den
omsorg och varsamhet, som till förekommande av olycksfall betingas av omständigheterna.
Där så ej sker, kan straff ådömas jämlikt 38 § nämnda stadga.
Vidare må framhållas, att den numera starkt minskade trafiken kan antagas
komma att i viss mån reducera trafikriskerna.
I samband med nu berörda fråga vill jag erinra örn att vederbörande
myndigheter, som meddela tillstånd till yrkesmässig trafik med lastautomobil,
bland villkoren för godkännande av fordon i dylik trafik stundom intagit
bestämmelser, som inskränka möjligheten att utnyttja fordonens maximilastförmåga.
Då dylika inskränkningar, vilka äro tillkomna för att undvika
olämplig konkurrens mellan olika trafikföretag, under nuvarande förhållanden
icke äro motiverade, torde Kungl. Maj :t i cirkulärskrivelse till nämnda myndigheter
böra anmoda dem att i fråga örn fordon, vilka på grund av särskilt tillstånd
för närvarande få brukas och i fråga örn vilka inskränkningar av förut
angivet slag må gälla, meddela beslut, att inskränkningarna tills vidare icke
skola äga giltighet.
I särskilda skrivelser ha kungl, automobilklubben och motormännens riksförbund
hemställt, att med hänsyn till nu rådande inskränkningar i rätten
att framföra motorfordon vissa ekonomiska lättnader måtte medgivas i fråga
örn avförande ur automobilregistret av däri införda fordon.
I 15 § 2 mom. motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561)
stadgas, att där ägare av registrerat fordon har för avsikt att under viss tid
eller tills vidare icke nyttja fordonet i trafik, anmälan örn detta förhållande
må göras hos vederbörande länsstyrelse för fordonets avförande ur automobilregistret.
Sedan fordonet avregistrerats är ägaren till motorfordonet icke
skyldig att för fordonet utgiva skatt eller underhålla trafikförsäkring. Anmälan
örn fordons avförande ur automobilregistret skall emellertid jämlikt stadgande
i sistnämnda författningsrum vara åtföljd av en särskild avgift, svarande mot
skatt för fordonet under tre månader.
Det får antagas, att flertalet av de motorfordonsägare, som genom nämnda
kungörelser örn förbud mot viss trafik betagits rätten att använda sina
fordon, ämna begagna möjligheten att få fordonen avförda ur automobilregistret.
Att därvid uttaga den berörda särskilda avgiften, som har till syfte
Kungl. Majlis proposition nr 28.
9
att förekomma missbruk av rätten till temporär avregistrering av motorfordon,
synes under nuvarande omständigheter obilligt. Jag föreslår därför, att föreskriften
örn skyldighet att erlägga denna avgift tills vidare sättes ur kraft.
Vid ny registrering av fordon, som jämlikt 15 § 2 mom. motorfordonsförordningen
avförts ur automobilregistret, måste enligt samma stadgande företes
ett besiktningsinstrument, som skall vara utfärdat inom fjorton dagar
före ingivandet av registreringsansökningen. Denna föreskrift avser att skapa
garanti för att fordonet, under den tid det icke varit i bruk, ej undergått någon
väsentlig förändring. I nuvarande situation, då det är sannolikt att ett stort
antal fordon kommer att temporärt avregistreras, synes det emellertid skäligt
att i viss utsträckning tillfälligt upphäva denna föreskrift. Man torde sålunda
kunna utgå ifrån, att det största antalet temporärt avregistrerade bilar icke
kommer att under den tid, fordonen icke äro i bruk, undergå någon förändring.
I dessa fall synes det därför icke nödvändigt, att ägarna betungas med utgifter
och besvär för en ny besiktning, vilka särskilt då fordonet måste föras lång
väg till vederbörande besiktningsman icke äro obetydliga. Jag föreslår därför,
att skyldigheten att vid ny registrering i nu berörda fall förete besiktningsinstrument
tills vidare icke skall åvila sådan ägare av temporärt avregistrerat
motorfordon, som skriftligen betygar, att fordonet sedan avregistreringen
skett icke undergått sådan förändring, som enligt bestämmelserna
i 10 § 1 mom. motorfordonsförordningen skulle ha medfört skyldighet
att låta verkställa ombesiktning av fordonet.
I detta sammanhang torde jag här få anmäla en av chefen för armén efter
samråd med chefen för försvarsstaben gjord hemställan örn inrättande av ett
beredskapsregister för sådana fordon, som till följd av de förutnämnda bestämmelserna
örn inskränkning i rätten att framföra motorfordon ävensom i
försäljningen av motorbränsle kunna komma att tills vidare avföras ur automobilregistret.
Till stöd för sin framställning har chefen för armén anfört, att
automobilregistret utgjorde grundhandling till den jämlikt häst- och fordonsanskaffningslagen
i fredstid av länsstyrelsen verkställda uttagningen av motorfordon
för krigsmaktens mobiliseringsbehov. Avföres ett stort antal motorfordon
ur automobilregistret, kunde nämnda uttagning därför komma att äventyras,
för så vitt icke fordonets hemvist m. m. jämväl efter fordonets avförande
ur registret fortfarande av länsstyrelsen vore känd. Åtgärder syntes därför
böra vidtagas för att fordon, som av nu gällande inskränkningar i motortrafiken
begärdes avfört ur automobilregistret, alltjämt av länsstyrelsen på ett
eller annat sätt registrerades. Detta syntes lämpligen kunna ske genom att ett
särskilt register, förslagsvis benämnt beredskapsregister för motorfordon, upplades
vid länsstyrelsen för här ifrågavarande motorfordon. Ett sådant register
syntes enklast kunna åstadkommas genom att registerblad, som avfördes ur
automobilregistret, överfördes till beredskapsregistret.
Genom den föreslagna åtgärden syntes, fortsätter chefen för armén, själva
uttagningen i fredstid av motorfordon för krigsmaktens behov bliva fullt
säkerställd. Emellertid måste sådana uttagna fordon, även örn de avförts ur
automobilregistret, vid inträffande mobilisering jämväl kunna utan omgång
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
inställas för inmönstring eller motsvarande förfarande. Enligt gällande bestämmelser
finge emellertid fordon, som avförts ur automobilregistret, icke
brukas förrän efter förnyad besiktning och. registrering. För sådana fordon,
vilka överförts till beredskapsregistret och som uttagits för krigsmaktens
behov, måste sålunda nya bestämmelser utfärdas, som möjliggjorde fordonets
förande till vederbörlig inställelseort vid mobilisering. Härvid torde böra
föreskrivas att sådant motorfordon, efter anmodan av länsstyrelsen eller
militär myndighet, finge utan hinder av motorfordonsförordningens föreskrifter
samt utan hinder av bestämmelserna i kungörelserna nr 588/1939 och
627/1939 angående inskränkningar i rätten att inköpa bensin m. m. samt bruka
motorfordon framföras till plats för inställelse vid mobilisering. Som sådan
anmodan borde avses mönstringsbesked, tillställt ägare av uttaget motorfordon
jämlikt häst- och fordonsanskaffningslagen.
Yad chefen för armén anfört synes mig värt beaktande. I syfte att säkerställa
uttagningen av motorfordon och släpfordon för krigsmaktens mobiliseringsbehov
även för det fall, att ett större antal fordon på grund av nu rådande
särskilda förhållanden skulle tillfälligt avföras ur automobilregistret, synas
därför dessa fordon böra överföras till en särskild förteckning, till vilken anmälningar
rörande däri intagna fordon skola ske i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gäller för i automobilregistret intagna fordon. Förteckningen,
som lämpligen bör benämnas beredskapsförteckning för motorfordon, bör
bildas av de blad, som uttagas ur automobilregistret, sedan fordonen avförts
ur registret. I syfte att underlätta ett återinförande i automobilregistret av
ett avregistrerat fordon böra fordonen i beredskapsförteckningen intagas
under samma registreringsnummer, under vilka de förekommit i automobilregistret
samt vid ny registrering åter erhålla det gamla numret. Utöver
närmare bestämmelser rörande beredskapsförteckningens förande, vilka det
torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera utfärda, erfordras för genomförande
av nu ifrågavarande förslag vissa tillägg och ändringar till 14—17 §§
och 29 § i 1936 års motorfordonsförordning.
Ägare av ett fordon, som jämlikt häst- och fordonsanskaffningslagen under
fredstid uttagits för krigsmaktens behov, är skyldig att vid mobilisering för
fordonets avlämnande fx-amföra detsamma till den inmönstringsplats, som angivits
i ägaren tillställt mönstringsbesked. Har fordonet avförts ur automobilregistret,
får det jämlikt bestämmelse i 15 § 2 mom. i 1936 års motorfordonsförordning
emellertid icke utom i vissa undantagsfall tagas i bruk förrän ny
registrering av fordonet skett. Av olika skäl synes det emellextid uppenbart
olämpligt, att registreringsskyldighet formellt skall föreligga då fråga är
endast örn ett framförande till inmönstringsplats av ett avregistrerat fordon
eller dess återförande från dylik plats till fordonets hemvist. I 15 §
2 mom. i 1936 års motorfordonsförordning bör därför införas ett stadgande av
innehåll, att registreringsskyldighet icke föreligger i fall, varom nu är fråga.
En dylik befrielse från registreringsplikten medför automatiskt jämväl en
befrielse från skyldigheten att erlägga automobilskatt, enär förutsättning för
skattskyldighet enligt automobilskatteförordningen utgör, att det ifrågavarande
fordonet är eller bort vara här i riket registrerat.
Kungl. Majus proposition nr 28.
11
Behov av befrielse från registrerings- och skatteplikt föreligger, utom i
nyss angivna fall, jämväl under vissa andra förhållanden. Motor- eller släpfordon
kan under utomordentliga situationer av det allmänna tagas i anspråk
med nyttjanderätt eller äganderätt enligt allmänna förfogandelagen, beredskapsförfogandelagen,
förfogandelagen för luftskyddets behov samt rekvisitionslagen.
Vidare kan sådant fordon med äganderätt tagas i anspråk enligt
den ovanberörda häst- och fordonsanskaffningslagen. Övertager staten med
nyttjanderätt ett fordon, som tidigare avregistrerats, synes icke kunna påfordras,
att ägaren av fordonet skall vara skyldig att i anledning av fordonets
insättande i trafik registrera fordonet och för detsamma erlägga skatt. Skyldigheten
torde ej heller lämpligen böra överflyttas å staten. Några olägenheter
av betydenhet torde icke föranledas av att fordon, som sålunda avses,
ej äro registrerade, och jag föreslår därför, att i 15 § 2 mom. införes ett stadgande
av innehåll, att registreringsskyldighet ej skall föreligga i berörda fall
samt ej heller då fordonet tages i bruk för färd i samband med avlämnande
enligt berörda lagar. Härav följer, som förut angivits, att skyldighet ej heller
föreligger att för fordonet erlägga automobilskatt.
Är fordon, som staten övertager med nyttjanderätt, infört i automobilregistret,
kommer skyldighet att svara för fordonet åvilande skatt att ankomma
på fordonsägaren även för den tid, då fordonet användes av staten. Då detta
synes obilligt men skattskyldighet ej lämpligen bör åläggas staten föreslår
jag, att befrielse stadgas från skattskyldighet i förevarande fall.
Har ägare av fordon erlagt skatt för detsamma för tid, under vilken
fordonet tagits i anspråk av staten med äganderätt eller nyttjanderätt, på sätt
förut angivits, synes fordonsägaren böra i någon form erhålla ersättning för
det sålunda utgivna skattebeloppet. Att medgiva rätt till återbäring av erlagd
skatt synes emellertid för detta fall icke påkallat, men hänsyn bör tagas till
inbetalad skatt vid bestämmande av ersättningen för fordonets ianspråktagande.
Frågan örn trafikförsäkring å fordon, som tagas i anspråk enligt förfogandelagarna,
kommer senare i dag att anmälas av chefen för justitiedepartementet.
Det av chefen för armén väckta spörsmålet örn rätt att till inmönstringsplats
framföra och i förekommande fall återföra motorfordon utan hinder
av bestämmelserna i förutnämnda kungörelser örn inskränkningar i rätten
att bruka motorfordon och försälja bensin m. m. torde komma att upptagas
till prövning i annat sammanhang.
Jag anhåller vidare få anmäla två framställningar, den ena från svenska
motorförbundets lättviktscykelsektion och den andra från aktiebolaget Toivo,
vilka framställningar likaledes föranletts av de nu rådande särskilda förhållandena
inom motortrafiken.
Framställningen från svenska motorförbundets lättviktscykelsektion
åsyftar, bland annat, att ägare till sådan motorcykel, vilken före den
1 juli 1939 var i bruk och enligt dessförinnan gällande bestämmelser
var att anse såsom lättviktsmotorcykel, även efter den 1 november 1939
och intill den tidpunkt, Kungl. Majit sedermera bestämmer, skall komma
i åtnjutande av de särskilda förmåner i fråga örn registrering av dylikt
12
Kungl. Majlis proposition nr 28.
motorfordon och erhållande av körkort, som omförmälas i övergångsbestämmelserna
till förordningen den 22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i
vissa delar av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561).
Enligt punkt 3 i nämnda bestämmelser är ägare till dylikt fordon berättigad
att, på därom före den 1 november 1939 gjord ansökning, erhålla registrering
av fordonet från och med den 1 januari 1940 utan företeende av sådant
besiktningsinstrument eller typintyg, varom i 14 § 2 mom. motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 förmäles. Yid ansökningen skola fogas, bland
annat, av två trovärdiga personer utfärdat intyg, att fordonet av sökanden
tagits i bruk före den 1 juli 1939, ävensom vederbörligt försäkringsbevis i
två exemplar angående meddelad försäkring från och med den 1 januari 1940.
Vidare kan länsstyrelse enligt punkt 4, örn ägaren förvärvar körkort för
förande av lättviktsmotorcykel, på därom före den 1 november 1939 gjord
ansökning och sedan registrering av fordonet skett medgiva, att körkortet
skall gälla även för förande av det av sökanden ägda fordonet. Vid ansökningen
skall fogas av två trovärdiga personer utfärdat intyg, att fordonet
av sökanden tagits i bruk före den 1 juli 1939.
Bestämmelserna angående inskränkning i rätten att inköpa motorbränsle
och framföra motorfordon medföra sannolikt, att många ägare
av sådana motorcyklar, varom här är fråga, tills vidare icke kunna använda
sina fordon. Enligt punkt 2 i förutnämnda övergångsbestämmelser
skola beträffande fordon, som den 1 juli 1939 är i bruk och enligt dessförinnan
gällande bestämmelser är att anse såsom lättviktsmotorcykel, nuvarande bestämmelser
fortfarande äga giltighet intill den 1 januari 1940. Detta innebär
bland annat, att fordon som nu sagts från och med den 1 januari 1940 skola
vara registrerade. Emellertid torde beträffande fordon av nu angivet
slag, som den 1 januari 1940 ej är i bruk, med hänsyn till nyss angivna förhållande
registreringsskyldighet ej böra inträda förrän fordonet i fråga åter
tages i bruk. Detta föranleder ett tillägg till punkt 2 av övergångsbestämmelserna.
Vidare torde, såsom yrkats i nyssberörda framställning av svenska
motorförbundets lättviktsmotorcykelsektion, de i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna
avsedda lättnaderna böra stå ägarna av nu ifrågavarande
motorcyklar till buds även viss tid efter det normala förhållanden i fråga örn
motortrafiken inträtt. Jag föreslår därför, att genom ändring av dessa punkter
sådan möjlighet beredes ägarna.
Aktiebolaget Volvo har i sin skrivelse erinrat örn att det nuvarande läget
i fråga örn drivmedel till motorfordon torde komma att medföra en övergång
till användande såsom drivmedel av generatorgas, framställd av träkol, samt
i anslutning därtill anfört:
När det gäller lastvagnar torde den mest förekommande konstruktionen bli
den, att kolgasgeneratorer monteras på lastbilen bakom förarhytten. Generatoraggregatet
kommer då att utgöra en del av lastbilen som sådan. I fråga
örn omnibusar torde generatoraggregatet likaledes komma att utgöra en del
av fordonet. När det gäller personvagnar, kommer aggregatet i en del fall
att inbyggas baktill på personvagnen. En annan utföringsform är, att aggregatet
bygges på en särskild liten släpvagn eller kärra, skild från personvagnen.
Kungl. Majus proposition nr 28. 13
En sådan släpvagn eller kärra kan komma att uppbäras av ett, två eller
flera Hjul.
I anslutning härtill har bolaget — under erinran örn att enligt 5 § sista
stycket förordningen den 2 juni 1922 örn automobilskatt skatt för automobil,
som är inrättad för och drives med generatorgas, framställd av inhemskt
bränsle, skall utgöras med hälften av eljest stadgade skattesatser — hemställt
örn ett sådant förtydligande av nämnda bestämmelse, att det klart framginge,
att en automobil skulle anses inrättad för generatorgas, även örn aggregatet
framfördes på en särskild släpvagn.
Vidare har bolaget hemställt, att skatt jämlikt nämnda förordning icke
måtte utgå för släpvagn, som uteslutande är avsedd för uppbärande av generatoraggregat.
Under förmälan att bolaget hade för avsikt att tillverka släpvagnar för
nyss angivet ändamål i seriemässig omfattning har bolaget slutligen hemställt
örn sådan ändring i 1936 års motorfordonsförordning, att dylik släpvagn kunde
bliva föremål för typbesiktning.
Vad först angår frågan örn skattebefrielse för de ifrågavarande släpvagnarna
torde det ur synpunkten att uppmuntra användningen av med generatorgas
drivna motorfordon vara motiverat, att dessa släpvagnar ur skattesynpunkt
intaga en gynnsammare ställning än övriga släpvagnar. Ett med generatorgas
framdrivet motorfordon, som själv uppbär gasaggregatet, är emellertid
icke skattefritt utan för detsamma uttages skatt med ett belopp, som motsvarar
hälften av det eljest för fordonet föreskrivna skattebeloppet. Då anledning icke
föreligger att göra någon principiell skillnad i skattehänseende mellan motorfordonet
och släpvagnen anser jag hel skattebefrielse icke böra ifrågakomma
för en släpvagn av nu åsyftat slag utan förordar jag, att fordonsskatten för
släpvagn utgår med hälften av eljest stadgat belopp.
Något förtydligande av 5 § sista stycket i automobilskatteförordningen i
enlighet med vad bolaget föreslagit synes mig icke erforderligt. Såsom lagrummet
nu är utformat, torde nämligen en förutsättning för stadgandets tillämpning
icke vara, att gasgeneratorn är monterad å själva motorfordonet,
utan det avgörande är givetvis, att det av fordonets konstruktion -— oavsett
aggregatets placering — klart framgår, att fordonet är inrättat för framdrivande
medelst generatorgas.
Vad slutligen angår spörsmålet örn typbesiktning av släpvagnar av här
åsyftat slag vill jag erinra örn att enligt 9 § 2 mom. i 1936 års motorfordonsförordning
typbesiktning kan ske endast i fråga örn motorfordon. Att dylik
besiktning icke medgivits för släpfordon torde sammanhänga därmed, att varje
släpfordon genom besiktningsmans försorg skall förses med ett visst instansat
märke till fordonets identifiering. Då sålunda fordonet i allt fall skulle inställas
inför besiktningsmannen, har typbesiktning för dessa fordon ansetts
sakna praktisk betydelse.
Sedan släpfordonen under de senaste åren kommit att användas i ökad
omfattning, framstå emellertid nackdelarna av en individuell besiktning av
dessa fordon, i den mån de äro serietillverkade, allt tydligare. Då genom med
-
14
Kungl. Majds proposition nr 28.
verkan från fabrikanterna av släpfordon dessas identitet på ett tillfredsställande
sätt torde kunna fastställas, utan att fordonen genom besiktningsmannens
försorg förses med identifieringsmärke, synes hinder icke böra möta
att medgiva typbesiktning av släpfordon. Jag vill därför föreslå, att härför
erforderliga ändringar göras i 9 § 2 och 3 mom. av 1936 års motorfordonsförordning.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom kommunikationsdepartementet
utarbetats förslag till dels förordning med vissa särskilda föreskrifter
rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen den 23 oktober
1936 (nr 561) m. m., dels förordning angående ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 (nr 561), dels förordning angående
ändring i övergångsbestämmelserna till förordningen den 22 juni 1939
(nr 351) örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen den 23 oktober
1936 (nr 561), dels ock förordning angående ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt.
Förstnämnda tre författningsförslag torde böra underställas riksdagen för
yttrande, medan det sistnämnda förslaget torde böra föreläggas riksdagen till
antagande. Med hänsyn till betydelsen att det slutliga avgörandet av nu
berörda frågor icke fördröjes, är det önskvärt, att detta ärende blir föremål
för skyndsam behandling från riksdagens sida.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte besluta
dels inhämta riksdagens yttrande över här ifrågavarande förslag
till förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tilllämpningen
av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936
(nr 561) m. m., till förordning angående ändring i vissa delar av
motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561), till förordning
angående ändring i övergångsbestämmelserna till förordningen
den 22 juni 1939 (nr 351) örn ändring i vissa delar
av motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936 (nr 561);
dels ock föreslå riksdagen att antaga i det föregående angivna
förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt.
Statsrådet Forslund anförde:
En automobils maximilast fastställes i regel i överensstämmelse med uppgifter
angående fordonets bärkraft, vilka lämnats av tillverkaren. Även örn
därvid en viss säkerhetsmarginal i fråga örn lastkapaciteten i allmänhet torde
förefinnas, synes dock minskad tillgång å drivmedel enligt min mening icke
motivera ett fullständigt upphävande av den av trafiksäkerhetssynpunkter
betingade bestämmelsen rörande förbud att befordra större last än fastställd
maximilast. Med hänsyn härtill kan jag icke tillstyrka ett stadgande av innehåll
att 41 § tredje stycket vägtrafikstadgan den 23 oktober 1936 (nr 562)
icke skall tillämpas, i vad däri stadgas straff för befordran med lastautomobil
av last, vars vikt överstiger den för automobilen fastställda maximilasten.
I övrigt är jag ense med föredragande departementschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28. 15
Statsrådets övriga ledamöter biträdde föredragande departementschefens
hemställan.
Till denna hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- 2SärU 1939:21 (urtima riksdagen) Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande andra särskilda utskottets utlåtande nr 18 i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition a s. 1 i texten
- Rskr. 1939:28 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordon s. 5 i texten
- 2SärU 1939:18 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition angående förordning med vissa särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av motorfordonsförordningen d s. 1 i texten