Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om inrättande av ett folkhushållningsdepartement

1939-09-29 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:32 (urtima riksdagen), Med förslag till lag om inrättande av ett folkhushållningsdepartement

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

1

Nr 32.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

inrättande av ett folkhushållningsdepartement; given

Stockholms slott den 29 september 1939.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Majit

härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om inrättande

av ett folkhushållningsdepartement.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 32.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

F örslag

till

Lag

om inrättande av ett folkhushållningsdepartement.

Härigenom förordnas, att förutom de statsdepartement, som finnas angivna

i lagen den 19 juni 1919 om statsdepartementen, skall finnas ett folkhushållningsdepartement

med uppgift att handlägga med rådande utomordentliga

förhållanden sammanhängande ärenden rörande folkhushållningen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar samt gäller till och

med den 30 juni 1941 eller den tidigare dag Konungen förordnar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga örn inrättande av ett

folkhushållning sdepartement.

Föredraganden anför:

»Gällande grundlagsstadganden angående organisationen av centralförvaltningens

högsta instans återfinnas i § 5 regeringsformen. Enligt denna paragraf,

sådan den lyder efter år 1918 genomförda grundlagsändringar, skola för

särskilda grenar av rikets styrelse finnas statsdepartement till det antal, lägst

åtta och högst tio, som bestämmes genom en av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag, vilken tillika angiver varje departements benämning och

huvudsakliga verksamhetsområde. Den närmare fördelningen av ärendena,

departementen emellan, bestämmes av Konungen genom en särskilt utfärdad,

offentligen kungjord stadga.

Jämlikt lagen den 19 juni 1919 (nr 340) om statsdepartementen äro departementen

för närvarande till antalet nio, nämligen utrikesdepartementet för

utrikes ärenden, justitiedepartementet för lagärenden och justitieförvaltningen,

försvarsdepartementet för försvarsväsendet till lands och sjöss, socialdepartementet

för ärenden av social natur, så ock ärenden rörande den inre civila

förvaltningen samt allmän hälso- och sjukvård, kommunikationsdepartementet

för ärenden rörande samfärdselanstalter och allmänna arbeten, finansdepartementet

för finansförvaltningen och skatteväsendet, ecklesiastikdepartementet

för kyrkoärenden samt ärenden rörande undervisning, vetenskap

och konst, jordbruksdepartementet för ärenden rörande jordbruk, domäner

och skogar samt handelsdepartementet för ärenden rörande handel, industri

och sjöfart.

Inom de gränser som sålunda fixerats i lagen äro de särskilda departementens

verksamhetsområden närmare bestämda i stadgan den 12 december 1930

(nr 447) angående fördelning av ärendena mellan statsdepartementen. I denna

— den s. k. departementsstadgan — angivas dels de grupper av ärenden,

vilkas handläggning ankommer på vart och ett av departementen, dels ock de

myndigheter som på grund av den sålunda fastställda ärendesfördelningen

skola anses höra till respektive departement.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

I samband med att jag den 16 december 1938 hemställde om Kungl. Maj:ts

bemyndigande att tillkalla sakkunnig för utredning angående statsdepartementens

organisation och därmed sammanhängande frågor erinrade jag, hurusom,

enligt vad erfarenheten visat, alldeles särskilt påfrestande arbetsuppgifter

under en ekonomisk kris uppstode för vissa departement. Tillika underströk

jag nödvändigheten av att de olika i den statliga beredskaps- och

krispolitiken ingående åtgärderna sammanhölles till ett helt och inordnades

inom den allmänna penningpolitiska och finanspolitiska ramen. Jag framhöll,

bland annat, att det av praktiska skäl måhända kunde vara lämpligt att

tillfälligt inrätta ett särskilt departement för beredskaps- och arbetslöshetsärenden.

Såsom en annan tänkbar lösning av frågan om krisorganisationen

nämnde jag även inrättandet av en särskild statsrådsberedning för krisärendena;

enligt detta alternativ skulle krisärendena förberedas till föredragning

genom en enhetligt arbetande byrå, som sammanställde resultaten av de förut

i de olika departementen verkställda utredningarna och möjliggjorde en

samlad översikt över krisåtgärderna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 30 december

1938 landshövdingen K. Levinson att inom justitiedepartementet biträda med

verkställandet av ifrågavarande utredning. Utredningsmannen har sedermera,

på därom under hand mottagen anmodan, till särskild behandling upptagit

frågan örn inrättande av ett departement för ärenden som sammanhänga

med den av krigsutbrottet föranledda krisen samt, sedan utredningen

i denna del avslutats, den 26 september 1939 till mig överlämnat en promemoria

angående inrättande av ett folkhushållningsdepartement jämte förslag

dels till lag örn inrättande av ett folkhushållningsdepartement, dels ock till

stadga angående folkhushållningsdepartementet.

Lagförslaget innebär att, förutom de statsdepartement som finnas angivna

i lagen örn statsdepartementen, skall finnas ett folkhushållningsdepartement

med uppgift att handlägga med rådande utomordentliga förhållanden sammanhängande

ärenden rörande folkförsörjningen. Beträffande den närmare

gränsdragningen för det nya departementets verksamhetsområde har utredningsmannen

föreslagit, att det skulle tillkomma folkhushållningsdepartementet

att handlägga dels med rådande utomordentliga förhållanden sammanhängande

förvaltningsärenden rörande reglering av anskaffningen och

förbrukningen inom riket av förnödenheter, som äro av vikt för befolkningen

eller produktionen, reglering av varuutbytet med utlandet, åtgärder för handelsflottans

vidmakthållande och reglering av dess användning samt krigsförsäkring,

dels ock ärenden rörande lagstiftning i frågor som tillhöra departementets

förvaltningsområde.

I motiveringen till det framlagda lagförslaget framhålles till en början,

hurusom de krisförhållanden, som krigsutbrottet medfört för vårt lands vidkommande,

skapat behov av ett särskilt departementalt organ för krisärendenas

behandling, samt att för sådant ändamål synes böra inrättas ett nytt

statsdepartement. Härom anföres i promemorian:

De problem på folkförsörjningens område, som för vårt land uppkommit

till följd av det europeiska krigets hämmande verkningar på landets varu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 32.

5

tillförsel och förbindelser i övrigt med utlandet, ha i hög grad aktualiserat

frågan om inrättande av ett särskilt centralt organ för utövande av den högsta

ledningen av den av krisförhållandena påkallade extraordinära förvaltningen.

Hithörande spörsmål äro av mångskiftande art och falla inom olika statsdepartements

verksamhetsområden. Även med tillvaratagande av de möjligheter

till samverkan departementen emellan, som stå till buds, lärer den

för ett planmässigt och rationellt genomförande av försörjningsprogrammet

nödvändiga enhetligheten i ledningen för kristidspolitiken näppeligen kunna

upprätthållas med nuvarande departementsorganisation. Betydande administrativa

svårigheter kunna ock för vissa departements vidkommande befaras

uppstå till följd av den utsvällning av arbetsuppgifterna, som krisärendena

måste medföra och som naturligen blir allt starkare accentuerad ju

mera krisen skärpes och området för den statliga regleringen vidgas. Vid

dessa förhållanden och med hänsyn ej minst till vikten av att redan vid den

erforderliga extraordinära förvaltningsorganisationens uppbyggande helheten

och sammanhanget i verksamheten hålles i sikte, torde frågan om tillskapande

av ett .särskilt departementalt kristidsorgan utan dröjsmål böra upptagas

till övervägande.

Beträffande det sätt varpå problemet bör lösas må framhållas, att inrättandet

av en särskild statsrådsberedning eller någon annan anordning, avseende

att för ifrågavarande uppgifter binda ett av de konsultativa statsråden, icke

torde utan allvarliga olägenheter vid övriga regeringsärendens handläggning

kunna genomföras med bibehållande av det nuvarande antalet statsråd utan

departement. Då detta antal är grundlagsbestämt, torde redan av denna anledning

ingen annan framkomlig utväg för närvarande stå till buds än att

inrätta ett nytt departement. Mot sistnämnda anordning möter intet motsvarande

hinder, eftersom det grundlagsstadgade maximum för departementens

antal för närvarande icke är utnyttjat.

Beträffande spörsmålet, vilka ärenden som böra övertagas av det nya departementet,

hävdar utredningsmannen den grundsatsen att frågor, som väsentligen

tillhöra de nuvarande departementens ordinarie arbetsuppgifter

böra, såvitt möjligt, fortfarande handläggas där, och att till folkhushållningsdepartementet

skola hänföras endast sådana förvaltnings- och lagstiftningsärenden,

vilka avse åtgärder som betingas av den inträdda krigskrisen. I

denna del anföres närmare:

Huru den närmare gränsdragningen mellan det nya departementets samt

fackdepartementens verksamhetsområden bör verkställas lärer framför allt

bero på i vad mån praktiska skäl anses påkalla inskränkningar i de senares

befattning med sådana samhälleliga organ och inrättningar i övrigt, som kunna

anses tillhöra det normala samhällslivet, ehuru de måste komma att spela

en större eller mindre roll vid folkförsörjningsprogrammets genomförande.

Ur åtskilliga synpunkter torde det emellertid vara önskvärt att, så långt sig

göra låter utan att den nya organisationens syfte äventyras, bibehålla handläggningen

av sådana frågor under fackdepartementen, vilka väsentligen äro

att hänföra till dessas ordinarie arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill förordas

att — åtminstone tillsvidare — å riksstaten uppförda anslag, avsedda

till främjande av näringar, samfärdsel eller liknande ändamål, fortfarande

redovisas av respektive fackdepartement. Likaledes torde de myndigheter

och andra offentliga organ, vilka tillkommit innan den rådande krisen inträdde

i sitt akuta skede, oavsett att de mer eller mindre tillfälligt fått sig

tillagda ärenden av krisnatur som regel böra även i fortsättningen lyda under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

de departement dit de på grund av gällande ärendesfördelning anses höra.

En förutsättning för att nu antydda grundsats skall kunna godtagas utan

förfång för enhetligheten i verksamheten är dock givetvis, att intimt samarbete

åvägabringas mellan fackdepartementen och folkhushållningsdepartementet

i alla frågor som äga betydelse för krispolitiken.

Till utveckling av förslagets innebörd på förevarande punkt heter det vidare

i promemorian:

I korthet skulle detta innebära, att det nya departementet finge från jordbruks-

och handelsdepartementen övertaga handläggningen av med krisen

sammanhängande ärenden rörande: försörjningen inom riket med livsmedel,

fodermedel, bränsle och elektrisk kraft samt med råvaror och andra förnödenheter

för industriens behov; reglering av varuutbytet med utlandet; särskilda

åtgärder för handelsflottans vidmakthållande och reglering av dess

användning; samt krigsförsäkring. Däremot synes det icke vara av nöden

att till folkhushållningsdepartementet överflytta andra på nyssnämnda två

departement ankommande ärenden, ej heller ärenden rörande kommunikationsväsendet

i allmänhet. I den mån dithörande spörsmål äro av betydelse

i förevarande hänseende böra de naturligen behandlas i samråd med chefen

för folkhushållningsdepartementet.

I fråga om finans- och penningpolitiken har utredningsmannen anfört att,

frånsett sådana prisregleringsärenden som sammanhänga med försörjningsproblemet,

någon förändring av den departementala förläggningen av de

krisärenden, vilka på grund av gällande bestämmelser tillhöra finansdepartementets

handläggning, icke synes böra vidtagas, och att ledningen av de finansiella

krisåtgärderna — alltså även prispolitiska ingripanden till skydd

för penningvärdet — sålunda alltjämt torde böra utövas Dån sistnämnda departement.

Handläggningen av ärenden rörande arbetsmarknaden, arbetslöshetens

bekämpande samt den av arbetslösheten föranledda sociala hjälpverksamheten

ha synts åtminstone tillsvidare kunna bibehållas i socialdepartementet.

Från den förordade principen att före krisens utbrott tillkomna offentliga

organ som regel skola bibehållas under vederbörande fackdepartement,

oavsett att vissa av krisförhållandena betingade arbetsuppgifter må falla

inom deras verksamhetsområde, har utredningsmannen ansett undantag böra

göras dels beträffande rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

som för närvarande lyder under försvarsdepartementet, dels ock beträffande

statens reservförrådsnämnd, som lyder Under handelsdepartementet.

Båda dessa ha synts äga naturlig hemortsrätt under ett eventuellt folkhushållningsdepartement.

Vidare skulle enligt utredningsmannens förslag de nämnder och sakkunniga,

som tillsatts i samband med krisen, anses tillhöra folkhushållningsdepartementet.

Undantag borde dock göras för de till finansdepartementet hörande

prissakkunniga, vilka enligt Kungl. Maj:ts brev den 26 augusti 1939

äga till uppgift att följa prisutvecklingen och föranstalta om de undersökningar

som därvid prövas önskvärda samt att inkomma med förslag till de

åtgärder, vartill sakkunniga finna läget giva anledning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

7

De nytillkomna nämnder m. fl., som enligt förslaget skulle överflyttas till

folkhusliållningsdepartementet, äro följande:

A) från jordbruksdepartementet:

folkförsörjningsnämnden, med uppgift, enligt Kungl. Maj:ts brev den 26

augusti 1939, att under samarbete med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

granska och praktiskt utforma de planer som inom kommissionen

uppgjorts för en under utomordentliga förhållanden erforderlig reglering

av landets försörjning med livsmedel och fodermedel ävensom andra

för livsmedelsproduktionen och den allmänna förbrukningen behövliga förnödenheter

m. m.; samt

statens vednämnd med därunder lydande lokala organ (vedkontor), vilken

enligt instruktion den 5 september 1939 (nr 646) skall öva tillsyn å försörjningen

inom riket med vedbränsle och träkol;

B) från handelsdepartementet:

statens handelslicensnämnd, som enligt instruktion den 26 augusti 1939

(nr 569) Ilar till uppgift att handlägga ärenden angående meddelande av undantag

från vissa stadgade export- och importförbud m. m.;

industrisakkunniga, med uppgift, enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 september

1939, att under samarbete med rikskommissionen verkställa planläggning

och genomförande, i den mån så kan befinnas påkallat, av reglering av

landets försörjning med viktigare råvaror och andra förnödenheter för industriens

behov m. m.;

bensin- och oljenämnden, med uppgift, enligt Kungl. Maj:ts brev den 1

september 1939, att i samarbete med rikskommissionen granska och praktiskt

utforma inom kommissionen utarbetade planer för landets försörjning

med flytande bränsle lii. lii.;

statens krigsförsäkringsnämnd, som enligt kungörelse den 3 september

1939 (nr 596) skall handlägga och avgöra frågor rörande försäkring jämlikt

lagen den 10 mars 1939 örn statlig krigsförsäkring m. m.;

statens sjöfartsnämnd, som enligt instruktion den 6 september 1939 (nr

641) har till uppgift att handlägga och avgöra frågor om tillstånd eller medgivande,

varom förmärs i lagarna den 22 juni 1939 om förbud i vissa fall

mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m. och om förbud i vissa fall

mot utrikes fraktfart med svenskt fartyg m. m.;

gengasnämnden, med uppgift, enligt Kungl. Maj:ts brev den 6 september

1939, att vara rådgivande organ i gasgeneratorfrågor samt utarbeta förslag

tdl åtgärder för snabb övergång till gasgeneratordrift vid förbränningsmotorer

m. m.; samt

statens kolnämnd, som enligt instruktion den 15 september 1939 (nr 654)

skall handhava frågor rörande försörjningen inom riket med stenkol, koks

och kolbriketter.

Vid den tidpunkt, då frågan om statsdepartementens organisation på min Departementshemställan

upptogs till utredning, kunde man naturligen icke bilda sig chefenen

klar föreställning om den utveckling förhållandena i vårt land skulle

undergå till följd av de världspolitiska händelserna. Krigets utbrott och dess

återverkningar på våra förbindelser med utlandet lia sedermera hos oss framtvingat

en omfattande verksamhet från statens sida för tryggande av folkförsörjningen.

Härunder äro innefattade såväl åtgärder i syfte att säkerställa

produktionen av livsmedel och andra förnödenheter samt erforderlig

import härav som ock ingripanden för reglering av den inhemska konsumtionen

och exporten till utlandet. Denna verksamhet omspänner redan nu

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

betydande områden av samhällslivet. Ju mera den ekonomiska samfärdselns

normala funktioner hämmas till följd av kriget, desto mera omfattande måste

uppgifterna för den statliga krispolitiken bliva. Omläggningar av den räckvidd,

varom här är fråga, kräva med nödvändighet en enhetlig ledning.

Att det med nuvarande departementsorganisation erbjuder stora svårigheter

att vinna nödig överblick och sammanhållning av krisåtgärderna kan

icke bestridas. Det är likaledes tydligt att, då dessa åtgärder beröra olika

departements förvaltningsområden och därjämte i väsentlig grad falla utanför

departementens normala verksamhet, provisoriska utbyggnader på olika

punkter inom den befintliga organisationen icke kunna bliva ägnade att

fylla de krav på enhetlighet vid krisärendenas behandling, som under förhandenvarande

omständigheter måste uppställas. Vid nu angivna förhållanden

finner jag mig böra biträda förslaget att för ifrågavarande uppgifter

tillskapa ett nytt departement av provisorisk karaktär.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad utredningsmannen föreslagit

tillstyrker jag alltså, att ett folkhushållningsdepartement inrättas med uppgift

att handlägga ärenden rörande folkhushållningen, vilka sammanhänga

med de rådande utomordentliga förhållandena.

Bland de särskilda arbetsuppgifter, som i enlighet härmed skulle ankomma

på det nya departementet, äro först och främst att nämna frågor

rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska krispolitiken. Vidare

torde dit böra hänföras ärenden rörande särskilda åtgärder för att reglera

konsumtionen av viktigare förnödenheter, export och import, särskilda åtgärder

för handelsflottans vidmakthållande och reglering av dess användning

samt krigsförsäkring. I promemorian har i förevarande sammanhang

understrukits önskvärdheten av att, så långt sig göra låter utan att den nya

organisationens syfte äventyras, bibehålla handläggningen av sådana frågor

under fackdepartementen, vilka väsentligen äro att hänföra till dessas ordinarie

arbetsuppgifter. Med utgångspunkt från förhållandena sådana de förelågo,

innan det nuvarande krisläget inträdde, synes mig nämnda grundsats

leda därtill, att den reglering av produktionen av lantbruks- och mejeriprodukter

samt socker liksom ock den stödverksamhet på jordbrukets, skogsbrukets

och fiskerinäringens områden, som för närvarande handhaves av

jordbruksdepartementet, jämväl i fortsättningen bibehålies under detta departement.

Givetvis böra krisärendena, antingen de enligt vad nu sagts äro

att hänföra till det ena eller det andra departementet, beredas i samråd mellan

cheferna för de departement, vilkas verksamhetsområden av dem beröras.

I fråga om de statliga organ som skola inordnas under det nya departementet

ansluter jag mig till vad utredningsmannen härutinnan förordat;

dock torde dit böra hänföras jämväl det nu under finansdepartementet hörande

konjunkturinstitutet. Understrykas bör, att tillskapandet av de nämnder

och andra kristidsorgan, som för närvarande finnas och för vilka redogjorts

i det föregående, icke innebär en slutgiltig lösning av frågan om den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

9

extraordinära förvaltningsorganisation som erfordras till följd av krisförhållandena.

Denna organisation är ännu icke definitivt utformad. Man torde

dock kunna utgå från att en koncentration av kristidsförvaltningen till ett

fåtal centrala kommissioner skall komma till stånd. Sålunda torde folkförsörjningsnämndens

arbetsuppgifter komma att övertagas av en blivande livsmedelskommission,

i vilken jämväl jordbruksnämnden inordnas. Likaså

torde till en industrikommission komma att överflyttas bland annat de uppgifter

som för närvarande ankomma på industrisakkunniga och till denna

kommission anslutas statens vednämnd, statens kolnämnd, bensin- och oljenämnden

samt gengasnämnden. I administrativt hänseende lära dessa kommissioner

böra lyda under folkhushållningsdepartementet, oavsett att vissa

till dem hörande frågor på grund av gränsdragningen mellan detta departements

samt fackdepartementens verksamhetsområden kunna komma att

handläggas i ett fackdepartement.

Frågan örn det nya departementets organisation och kostnaderna för dess

inrättande torde komma att för Kungl. Majit anmälas av chefen för finansdepartementet.

Slutligen vill jag framhålla, att utredningsmannens uppdrag icke är att anse

såsom slutfört genom framläggandet av förevarande promemoria utan är

avsett att fortsättas samt avslutas inom sådan tid, att därav föranledda förslag

till grundlagsändringar skola kunna föreläggas nästa års lagtima riksdag.

»

Föredraganden hemställer härefter, att ett i enlighet med förut angivna

grunder inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om inrättande

av ett folkhushållningsdepartement måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 32.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:1 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om inrättande av ett folkhushållningsdepartement. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1939:2 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till folkhushållningsdepartementet m. m. framlagda förslag. s. 2 i texten