Angående anslag till folkhushållningsdepartementet m. m
1939-09-29 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:33 (urtima riksdagen), Angående anslag till folkhushållningsdepartementet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
1
Nr 33.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till folkhushållningsdepartementet
m. m.; given Stockholms
slott den 29 september 1939.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av biiagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 september
1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Kungl. Maj:t har förut i dag på hemställan av chefen för justitiedepartementet
beslutat att till riksdagen avlåta proposition med förslag till lag om
inrättande av ett fole hus hållning sdepartement, avsedd att träda i kraft den
dag Konungen förordnar.
Såsom vid nämnda ärendes behandling förmäldes har landshövdingen K.
Levinson enligt honom meddelat uppdrag upprättat och avlämnat en promemoria,
innefattande förslag örn inrättande av ett särskilt folkhushållningsBihang
till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 33. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
departement med uppgift att handlägga med rådande utomordentliga förhållanden
sammanhängande ärenden rörande folkhushållningen. I promemorian
har jämväl framlagts plan till organisation av det föreslagna departementet
jämte kostnadsberäkningar.
[1.] Huvudtitel för folkhusliållningsdepartementet. Anslagsmedlen för
det nya departementet torde böra äskas å den för den urtima riksdagen framlagda
tilläggjsstaten I och där upptagas under en särskild huvudtitel. Under
den nya huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet höra jämväl uppföras
anslagen för de statliga organ, vilka enligt vad chefen för justitiedepartementet
förordat i nyss angivna proposition skola inordnas under det nya departementet,
så framt utgifterna för nämnda organ ej skola bestridas från anslag
å kapitalbudgeten. Dessa organ utgöra rilcskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, konjunkturinstitutet, statens reservförrådsnämnd, folkförsörjningsnämnden,
statens vednämnd, statens handelslicensnämnd, industrisakkunniga,
bensin- och oljenämnden, statens krigsförsäkringsnämnd, statens
sjöfartsnämnd, gengasnämnden samt statens kolnämnd. För rikskommissionen,
konjunkturinstitutet samt reservförrådsnämnden ha anslag anvisats
å löpande riksstat. I det följande gör jag med hänsyn härtill hemställan,
att dessa anslag skola omföras till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet.
För övriga organ med undantag av krigsförsäkringsnämnden
ha anslag äskats under olika huvudtitlar å tilläggsstaten I. Det synes kunna
förutsättas, att riksdagen, vid bifall till förslaget om inrättande av ett folkhushållningsdepartement,
kommer att anvisa dessa anslag å tilläggsstaten under
den nu ifrågavarande nya huvudtiteln. Beträffande krigsförsäkringsnämnden
har förutsatts, att utgifterna för densamma skola bestridas från
anslag å kapitalbudgeten. Riksdagens beslut torde böra inhämtas örn upptagande
av den nya huvudtiteln å riksstaten. I överensstämmelse härmed hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att för redovisning av till folkhushållningsdepartementets
förvaltningsområde hänförliga anslag, med ändring av riksstaten
för budgetåret 1939/40, å denna riksstat under Driftbudgeten:
Egentliga statsutgifter upptaga en ny huvudtitel,
benämnd X a. Folkhushållningsdepartementet.
[2.] Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Vidkommande
frågan örn det nya departementets inre organisation anföres
i utredningsmannens promemoria till en början, att två linjer härvidlag
synas framkomliga. Av dessa ansluter sig den ena till den normala departementsorganisationen,
vilken bygger på principen att ärendenas föredragning i
statsrådsberedningen regelmässigt skall ombesörjas av departementets egna
tjänstemän. Den andra åsyftade utvägen innebär, att för föredragningen i
statsrådsberedningen anlitas tjänsteman från vederbörande underlydande
kristidsorgan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
3
Enligt utredningsmannens mening tala övervägande skäl för att den sistnämnda
anordningen kommer till användning. Härom anföres närmare i
promemorian:
Redan den omständigheten att det här är fråga om ett provisorium utgör
uppenbarligen en anledning att göra organisationen så föga omfångsrik
och kostsam som möjligt. Att ur denna synpunkt det nu avsedda systemet
är alt föredraga framför det först här ovan omförmälda alternativet ligger
i öppen dag. Emellertid synes en anordning med direkt föredragning genom
personal från kristidsorganen erbjuda fördelar ej blott av förenklingsoch
kostnadshänsyn. Av måhända ännu större vikt är, att beskaffenheten
av de förvaltningsärenden som kunna väntas ankomma på det nya departementets
handläggning synes göra en så ordnad föredragning lämplig. Ärendena
lära i allmänhet bliva av speciell natur och kräva särskild sakkunskap
hos föredraganden. Denna sakkunskap bör i regel kunna förväntas
vara bättre företrädd inom vederbörande specialorgan än i ett på vanligt
sätt sammansatt statsdepartement. Dubbelarbete undvikes ock genom den
ifrågasatta anordningen. Att denna skulle medföra några nämnvärda olägenheter
för de underlydande organens vidkommande synes ej behöva befaras.
Man torde få utgå från att samarbetet mellan departementet och
dessa skall kunna ordnas på sådant sätt, att den tjänstemännen åliggande
föredragningsskyldigheten ej kommer att verka förryckande på arbetet
inom kristidsorganen.
Från direkt föredragning har dock undantag ansetts böra göras beträffande
ärenden som avse klagan över kristidsorgans beslut. Sakens natur
kräver, enligt vad i promemorian uttalas, att dylika ärenden beredas
och handläggas av en utanför vederbörande kristidsorgan stående föredragande.
I fråga örn behovet av personal anföres härefter i promemorian:
Därest i den utsträckning nu förordats föredragningen av de löpande
ärendena — och i samband därmed även uppsättandet av koncept till expeditioner
i dessa ärenden — ombesörjes genom arbetskrafter utom departementet,
kan dettas organisation inskränkas till att omfatta huvudsakligen
den personal som erfordras för propositions- och lagstiftningsuppgifter,
planläggning och övervakning av arbetet i övrigt, granskning av koncept
samt mottagning och expediering av ärendena. Med hänsyn till vidden av
departementets verksamhetsområde och mångfalden av dithörande försörjningsproblem
synes det emellertid ofrånkomligt att vid departementschefens
sida ställa en icke alltför knappt tillmätt stab av högt kvalificerade arbetskrafter.
För den närmast under departementschefen sorterande ledningen av departementets
angelägenheter inrättas en statssekreterar- och en expeditionschefsbefattning.
Till statssekreterarens avdelning synes först och främst böra knytas en
lagbyrå under ledning av en byråchef för lagärenden. För administrativa
uppgifter torde därjämte, i viss analogi med den anordning som träffats
inom motsvarande avdelning av finansdepartementet, böra inrättas en byråchefsbefattning
i samma lönegrad som lagbyråchefstjänsten. Slutligen torde
till biträde åt statssekreteraren erfordras en förste kanslisekreterare..
För departementet i övrigt synas böra beräknas en förste och en andre
kanslisekreterare samt en amanuens. På förste kanslisekreteraren skulle
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
bland annat ankomma att bereda och föredraga ovan berörda besvärsärenden.
Vidare erfordras en registrator samt för expeditions- och skrivarbetet ett
kanslibiträde och två kontorsbiträden. För vakttjänstgöringen torde böra
avses två expeditionsvakter.
Under framhållande att samtliga befattningshavare böra erhålla extra ordinarie
anställning, har utredningsmannen framlagt följande förslag till fullständig
personalförteckning för det nya departementet:
Befattning Lönegrad Kronor
1 statssekreterare ................................ C 10 18,000
1 expeditionschef .................................. C 8 16,000
1 byråchef för lagärenden .......................... G 5 13,000
1 byråchef ...................................... G 5 13,000
2 förste kanslisekreterare .......................... Eo 26 17,832
1 andre kanslisekreterare .......................... Eo 21 6,831
1 amanuens ...................................... Eo 15 4,794
1 registrator ...................................... Eo 15 4,794
1 kanslibiträde .................................... Eo 7 3,321
2 expeditionsvakter ................................ Eo 5 5,952
2 kontorsbiträden .................................. Eo 4 5,604
Summa 109,128.
Efter anmärkande, att härutöver något belopp bör beräknas till bestridande
av kostnader för extra personal, vikariatsersättningar m. m., har utredningsmannen
funnit det årliga medelsbehovet till avlöningar åt folkhushållningsdepartementets
personal, frånsett avlöningsförhöjningar, böra upptagas
med, i avrundat tal, 112,000 kronor. Med hänsyn till möjligheten av
oförutsedda krav på förstärkning av arbetskrafterna har emellertid posten
ansetts böra i staten upptagas förslagsvis. Till avlöningsförhöjningar m. m.
samt till rörligt tillägg lia avsetts förslagsvis beräknade belopp av resp. 2,000
kronor och 7,000 kronor. Ett i promemorian framlagt förslag till avlöningsstat
för det nya departementet upptager i enlighet med dessa beräkningar
följande belopp, nämligen till avlöning till departementschefen 24,000 kronor,
till avlöningar till icke-ordinarie personal dels en delpost till grundavlöningar
m. m. å förslagsvis 112,000 kronor, dels ock en delpost till avlöningsförhöjningar
m. m. å förslagsvis 2,000 kronor samt slutligen till rörligt tillägg förslagsvis
7,000 kronor, eller alltså tillhopa 145,000 kronor.
I detta sammanhang erinras i promemorian, dels att å departementschefens
avlöning skall utgå dgrtidstillägg, dels ock att visst medelsbehov kan tänkas
uppkomma för bestridande av barntillägg åt befattningshavare i det nya departementet.
Att för folkhushållningsdepartementets del beräkna särskilda
anslag härtill har emellertid utredningsmannen funnit åtminstone för närvarande
icke vara erforderligt. I stället ha de jämförelsevis obetydliga be
1
Beräknad efter avdrag av ev. pensionsavgifter samt, i förekommande fall, efter lägsta
löneklass.
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
5
lopp, varom här är fråga, ansetts lämpligen kunna utgå från exempelvis finansdepartementets
förslagsanslag till motsvarande ändamål, en anordning,
till vilken dock kräves riksdagens medgivande.
Beträffande möjligheterna att vinna besparingar genom att för tjänstgöring
i folkhushållningsdepartementet anlita på annat håll anställd personal
anföres i promemorian:
Med avseende å personalbehovet må slutligen framhållas att, då enligt
den uppgjorda planen fackdepartementens normala arbetsuppgifter i huvudsak
skulle förbehållas dessa departement även efter folkhushållningsdepartementets
inrättande, någon nämnvärd besparing genom överflyttning
av personal till sistnämnda departement från fackdepartementen icke torde
vara att påräkna. Även örn emellertid i något fall en tjänsteman, tillhörande
ett fackdepartement, skulle kunna förflyttas till folkhushållningsdepartementet
utan att behöva ersättas med annan arbetskraft, får detta tydligen
ingen inverkan på de i det föregående framlagda kostnadsberäkningarna.
Den uppkommande besparingen skulle däremot komma fackdepartementets
avlöningsanslag till godo.
I den mån arbetsuppgifter, vilka hittills ankommit på rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap, efterhand överflyttas å de nybildade kristidsorganen,
torde sådan kommissionens personal, som icke tages i anspråk
av dessa organ, böra utnyttjas i folkhushållningsdepartementet. För såvitt
detta medför att någon av departementets befattningar ej behöver tillsättas,
kan tydligen motsvarande besparing göras å departementets avlöningsstat.
I fråga om det belopp som bör beräknas åtgå till omkostnader för
det nya departementet framhåller utredningsmannen, att de uppskattningar,
som härutinnan kunna göras, i avsaknad av närmare hållpunkter måste
bliva ytterst approximativa. Förutom kostnaderna för den löpande verksamheten
måste man, enligt vad i promemorian uttalas, vid begynnelsen av
departementets verksamhet räkna med ett ej obetydligt behov av medel för
nyanskaffning av möbler, skrivmaskiner och andra inventarier, därvid kostnaden
för möbelinköp givetvis kan nedbringas i den mån det visar sig möjligt
att för departementets räkning utnyttja redan möblerade lokaler. Med
reservation för olika osäkerhetsmoment har utredningsmannen ansett sig
kunna beräkna omkostnaderna för det nya departementet, för helt år räk
-
nat, på följande sätt:
Reseersättningar ...................................... kronor 500
Bränsle, lyse och vatten ................................ » 2,000
övriga expenser:
Renhållning och städning (c:a 12 rum) ................ » 2,500
Skrivmaterialier m. m............................... » 2,000
Telegram, telefon m. m............................... » 2,000
Inköp och underhåll av inventarier .................. » 20,000
Inköp och bindning av böcker lii. m................... » 2,000
Publikationstryck .................................... » 3,000
Summa kronor 34,000.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 33.
Slutligen anföres i promemorian, att då man med all sannolikhet lärer
kunna utgå från att behov kommer att föreligga att för utredningsarbete anlita
utom departementet stående sakkunniga, departementet jämväl synes
böra utrustas med ett mindre kommittéanslag, varjämte försiktigheten
torde bjuda att även avse något belopp för bestridande av extra utgift
e r.
Departements- Ben nu föreslagna organisationen av det nya departementet avviker från
chefen. (]en för departementen normala i det avseendet, att särskilda kanslibyråer
med till dem knutna föredragande för olika grupper av förvaltningsärenden,
icke skulle förekomma. Förslaget bygger i stället på att föredragningen av
dylika ärenden i stor utsträckning skulle kunna ombesörjas av tjänstemän
från de underlydande krisorganen. Ärenden som avse klagan över krisorgans
beslut skulle likväl föredragas av departementets tjänstemän. Jag finner
mig för närvarande böra biträda förslaget i denna del.
Beträffande frågan om de tjänster som böra inrättas i det nya departementet,
vill jag understryka vikten av, att en tillräckligt stor och väl kvalificerad
stab av medhjälpare ställes till departementschefens förfogande. Det
av utredningsmannen framlagda förslaget till personalstat synes mig med
hänsyn härtill böra godtagas. Svårigheter möta uppenbarligen att för närvarande
tillförlitligt uppskatta personalbehovet. Möjligheter synas därför
böra skapas för förstärkning av arbetskrafterna.
Vad särskilt angår den byråchefstjänst, som icke avses för lagärenden, får
jag påpeka, att arten och omfattningen av departementets arbetsuppgifter
torde göra det nödvändigt att till statssekreteraravdelningen knyta en kvalificerad
tjänsteman med uppgift att biträda statssekreteraren vid beredningen
av ärenden av större allmän räckvidd. Den föreslagna tjänsten synes mig
erbjuda möjlighet att på ett lämpligt sätt tillgodose detta behov.
Enligt utredningsmannens förslag skulle samtliga befattningshavare beredas
extra ordinarie anställning, varvid emellertid de högre tjänstemännen
skulle erhålla lön enligt löneplan G i civila avlöningsreglementet. För min
del får jag förorda, att sist avsedda tjänstemän, i likhet med vad som gäller
för motsvarande befattningshavare inom andra departement, erhålla ställning
såsom ordinarie tjänstemän, tillsatta medelst förordnande tills vidare.
Vad angår kanslisekreterarbefattningarna tillstyrker jag, att dessa uppföras
på extra ordinarie stat. Även den lägre icke-ordinarie personalen synes i
viss omfattning böra beredas extra ordinarie anställning.
Därest personal från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
utnyttjas i det nya departementet utan att likväl anställas vid detsamma, torde
kostnaderna för denna personal tillsvidare få belasta rikskommissionens
anslag.
Å avlöning sstaten för det nya departementet böra anslagsposterna, därest
medelsbehovet för ett kvartal frånräknas, beräknas på följande sätt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
7
Till avlöning till departementschefen bör uppföras en
anslagspost av (3/« X 24,000 —) 18,000 kronor.
lill avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör
uppföras en anslagspost av förslagsvis [3A X (18,000 + 16,000 + 13,000 +
13,000) =] 45,000 kronor.
Till avlöningar till icke-ordinarie personal bör, med
utgångspunkt från utredningsmannens förslag, uppföras dels en delpost till
grundavlöningar å i runt tal 40,000 kronor, dels ock en delpost till avlöningsförhöjningar
å förslagsvis 1,500 kronor. Jag tillstyrker, att jämväl
grundavlöningsposten upptages förslagsvis.
Tdl rörligt tillägg bör uppföras en anslagspost å förslagsvis
5,000 kronor.
Utredningsmannen har ifrågasatt, att uppkommande kostnader för d yrti
d s t i 11 ä g g och barntillägg skulle bestridas från finansdepartementets
förslagsanslag till motsvarande ändamål. Jag vill förorda, att i stället
två särskilda anslagsposter upptagas å avlöningsstaten med förslagsvis
1,200 respektive 800 kronor.
I fråga örn omkostnadsstaten har jag icke funnit anledning till erinran mot
utredningsmannens beräkningar. Med frånräknande av medelsbehovet för
ett kvartal och med hänsyn tagen till vissa engångsutgifter synes omkostnadsanslaget
böra bestämmas till 30,000 kronor.
Vad slutligen angår anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
samt till extra utgifter vill jag förorda, att allenast ett anslag för sistnämnda
ändamål anvisas, från vilket emellertid även kommittékostnaderna
kunna bestridas. Ifrågavarande anslag till extra utgifter, som bör givas karaktär
av reservationsanslag, synes kunna bestämmas till 100,000 kronor.
Medan jag beträffande anslagen till omkostnader och extra utgifter gör
hemställan under punkterna 3 och 12 i det följande, hemställer jag under nu
förevarande punkt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta att civila avlöningsreglementet skall äga tilllämpning
å befattningshavare vid folkhushållningsdepartementet;
dels
godkänna följande personalförteckning för folkhushållningsdepartementet:
-
Personal för teckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 statssekreterare ................................ C 10
1 expeditionschef ................................ C 8
1 byråchef...................................... C 5
1 byråchef för lagärenden ...................... C 5
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0:
2 förste kanslisekreterare........................ Eo 26
1 andre kanslisekreterare ...................... Eo 21;
dels godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas under budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 18,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... » 45,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis kronor 40,000
b. Avlöningsförhöjning
ar
m. m., förslagsvis » 1,500 kronor 41,500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5,000
5. Dyrtidstillägg, förslagsvis ............ » 1,200
6. Barntillägg, förslagsvis................ » 800
Summa kronor 111,500.
dels ock till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under huvudtiteln
för folkhushållningsdepartementet anvisa ett förslagsanslag
av.......................... kronor 111,500.
[3.] Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Under
åberopande av vad under nästföregående punkt anförts hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under huvudtiteln
för folkhushållningsdepartementet anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 30,000.
[4.] Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar,
förslagsanslag. I gällande riksstat äro under fjärde huvudtiteln för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap upptagna dels ett förslagsanslag å
78,500 kronor till avlöningar, dels ett förslagsanslag å 22,200 kronor till omkostnader,
dels ock ett reservationsanslag å 220,000 kronor till den ekonomiska
försvarsberedskapens ordnande.
I enlighet med vad som under punkten 1 anförts böra dessa anslag omföras
till en huvudtitel för folkhushållningsdepartementet.
Under åberopande härav hemställer jag, som under nästföljande båda
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
9
punkter gör hemställan beträffande omkostnadsanslaget och anslaget till den
ekonomiska försvarsberedskapens ordnande, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet omföra
det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under fjärde huvudtiteln
upptagna förslagsanslaget å 78,500 kronor till Rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
[5.] Rikskonimissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader,
förslagsanslag. Med åberopande av vad under nästföregående punkt anförts
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet
omföra det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under fjärde
huvudtiteln upptagna förslagsanslaget å 22,200 kronor till
Rikskonimissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.
[6.] Rikskonimissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Den ekonomiska
försvarsberedskapens ordnande, reservationsanslag. Med hänvisning
till vad under punkten 4 anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet omföra
det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under fjärde
huvudtiteln upptagna reservationsanslaget å 220,000 kronor
till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Den
ekonomiska försvarsberedskapens ordnande.
[7.] Konjunkturinstitutet: Avlöningar, förslagsanslag. För konjunk
turinstitutet
äro å gällande riksstat uppförda dels ett förslagsanslag å 79,600
kronor till avlöningar, dels ett förslagsanslag å 10,000 kronor till omkostnader,
dels ock ett reservationsanslag å 100 kronor till särskilda undersökningar.
Till sistnämnda anslag har överförts den utgående reservationen å det
för budgetåret 1938/39 anvisade reservationsanslaget till fortlöpande konjunkturundersökningar.
Nämnda reservation uppgick till i runt tal 53,000 kronor.
I en av nämnden för konjunkturinstitutet med skrivelse den 26 september
1939 på min anmodan överlämnad promemoria med förslag till organisatorisk
förstärkning av konjunkturinstitutet för tillgodoseende av de ökade krav
på ekonomisk information, som föranledas av krigsläget, har anförts följande.
De nyupprättade organ, som ha att administrera de under krisen införda
marknadskontrollerande och reglerande åtgärderna, äro samtliga i behov av
fortlöpande ekonomisk och statistisk information. Denna torde delvis bli
av annan karaktär än den, som det åligger de äldre statistiska verken att
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 33. 2
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 33.
utarbeta oell framlägga. Det till stöd för krispolitiken erforderliga allmänna
utredningsarbetet är till sin art mera besläktat med de undersökningar
som bedrivas vid konjunkturinstitutet. Från denna utgångspunkt ter det
sig naturligt att, om ett sammanhållande organ skall väljas för den nya
utredningsverksamheten, i första hand pröva möjligheterna att ge institutet
denna ställning. Den väsentliga ökning av arbetsbördan för institutet som
skulle inträda, om det på ifrågasatt sätt skulle infogas i krisorganisationen,
nödvändiggör ett övervägande av frågan, vilka förändringar i institutets
personalbehov och arbetsformer som omorienteringen av institutets verksamhet
skulle föranleda.
Vid bedömningen av sistnämnda fråga utgår framställningen i det följande
från att det till institutet förlagda utredningsarbetet liksom hittills
skall begränsas till ekonomiska och statistiska undersökningar baserade på
materialbearbetning, som i vanlig ordning verkställts inom vederbörande
statistiska verk eller genom krisorganens försorg. Vid sidan av detta egna
utredningsarbete bör på institutet falla uppgiften att vara ett sammanhållande
och, i vad gäller utredningsarbetets allmänna orientering, i viss mån
även vägledande organ.
Det av krisläget nödvändiggjorda utredningsarbetet torde komma att hänföra
sig till väsentligen fyra olika områden, nämligen den allmänna prisbildningen,
utvecklingen av produktion och distribution inom industrien respektive
inom jordbruket samt utvecklingen av utrikeshandeln. För en
fullt effektiv ekonomisk och statistisk informationstjänst kräves otvivelaktigt,
att utredningsarbetet inom vart och ett av dessa områden ställes under
ledning av en väl skolad ekonom eller statistiker. Ifrågavarande fyra
experter böra lämpligen vara placerade i de på de olika områdena verksamma
krisorganens sekretariat för ledning av till dessa förlagda specialutredningar
men samtidigt — för undvikande av dubbelarbete eller annan
olämplig disposition av anlitad arbetskraft — hålla den nära inbördes kontakt,
som kan vinnas endast om de samarbeta inom ramen av ett sammanhållande
utredningsorgan. Örn den nya utredningsverksamheten anses böra
organiseras med anslutning till konjunkturinstitutet, synes konsekvensen av
det anförda bli, att till detta skola knytas fyra kvalificerade tjänstemän,
vilka samtidigt — med nyss angiven arbetsfördelning — tjänstgöra såsom
sekreterare hos de olika krisorganen; för organisationsformens reella innehåll
är det givetvis utan betydelse, örn experterna formellt äro anställda och
erhålla lön hos respektive nämnder eller örn de — såsom i det följande
antages böra bli fallet — anställas såsom tjänstemän i institutet. Sammanhållande
kraft inom nämnda sakkunniggrupp vid institutet torde böra vara
den som fått prisbildningsområdet sig anförtrott, detta på grund av prisfrågornas
för hela krispolitiken centrala betydelse.
Det är att vänta, att de fyra tjänstemän som enligt förslaget skulle tjänstgöra
som ekonomiska och statistiska experter inom var sitt specialområde
i allt väsentligt skulle bindas av sina uppgifter inom de olika krisorganen.
I synnerhet måste detta bli fallet, i den mån dessa organ anses själva böra
föranstalta örn bearbetning av primärmaterial av större omfattning. De
skulle därför sannolikt få föga tid över för ledningen av det erforderliga,
på gemensamma behov inriktade statistiska arbetet eller för upprätthållande
av önskvärd fortlöpande kontakt med de statistiska verken. Sistnämnda
uppgifter torde därför lämpligen böra uppdragas åt en särskild
tjänsteman. Denne femte expert, som sålunda skulle vara fri från sekreteraruppdrag
hos krisorganen men ha centralt ansvar för det allmänna statistiska
arbetets planläggning och genomförande, borde eljest inom institutet
intaga samina ställning som de övriga fyra experterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
11
Vid konjunkturinstitutet finnas för närvarande anställda två sakkunniga.
En tredje, i personalförteckningen för institutet uppförd sakkunnigbefattning
har ännu ej tillsatts. Under förutsättning att institutets fortlöpande
arbete inskränkes och i viss utsträckning nedlägges, kunna de vid institutet
anställda sakkunniga disponeras för här ifrågavarande uppgifter samt den
tredje, vakanta befattningen utnyttjas för anställande av en för de nya arbetsuppgifterna
lämpad kraft. För genomförande av den skisserade organisationsplanen
erfordras sålunda, örn redan föreliggande möjligheter på
antytt sätt fullt utnyttjas, att tillfälle beredes institutet att anställa ytterligare
två experter jämställda med de sakkunniga örn än ej nödvändigtvis
med samma ställning i lönehänseende som dessa.
Enligt den riksdagen underställda planen för institutets organisation skulle
vid institutet kunna anställas dels två assistenter, dels tre amanuenser.
Beräkningen av arvodes- och grundavlöningsposterna i institutets avlöningsstat
har skett från denna utgångspunkt. Vid den ifrågasatta utbyggnaden
av institutet torde det bliva nödvändigt att öppna möjligheter till anställande
av ytterligare personal i assistent- och amanuensställning. Med den uppfattning
om institutets funktioner inom krisorganisationen som tagits till
utgångspunkt för denna framställning och som innebär, att åtskilligt arbete
bör komma till utförande inom de olika krisorganens kanslier, torde dock
förstärkningen i fråga kunna begränsas till ytterligare en assistent och två
amanuenser. För den händelse nu berörda tjänster rekryteras med befattningshavare
i andra statliga verk, bör möjlighet föreligga att i vidare utsträckning
än som för närvarande är fallet ersätta dessa för mistade löneförmåner.
Den förstärkning av kansliet som kan komma att erfordras låter sig ännu
ej beräkna. Ej heller är det möjligt att bedöma i vilken utsträckning ökat
behov av medel för inköp av skriv- och räknemaskiner etc. och för övriga
expenser kan komma att göra sig gällande.
Ett preliminärt överslag av kostnaderna för den ifrågasatta förstärkningen
av konjunkturinstitutet ger — med de starka reservationer som följa av det
anförda — följande resultat:
2 sakkunniga (arvode c:a 10,000 kronor) ...... kronor 20,000
1 assistent (arvode c:a 6,000 kronor) .................... » 6,000
1 amanuens (arvode c:a 4,000 kronor) .................. » 4,000
Ev. ersättning till assistenter och amanuenser för skillnaden
mellan mistade avlöningsförmåner och ovan beräknad ersättning
c:a ........................................ » 5,000
Förstärkning av kanslipersonalen c:a.................... » 10,000
ökade expenser c:a.................................... » 5,000
Oförutsedda utgifter .................................. » 10,000
Summa kronor 60,000.
Kostnaden minskas givetvis, om experterna eller vissa av dem erhålla
anställning och lön direkt hos vederbörande krisorgan.
Till jämförelse må nämnas, att avlönings- och omkostnadsanslagen för
institutet enligt gällande riksstat uppgå till sammanlagt 89,600 kronor. Anslaget
till konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar utvisar en ingående
behållning av 53,100 kronor och har hittills i blott ringa utsträckning
belastats. Örn riksdagens medgivande inhämtas till att kostnaderna för den
här ifrågasatta förstärkningen av institutet tillsvidare må bestridas av sistnämnda
anslag, bör frågan om en anslagsförstärkning för institutet nu kunna
skjutas på framtiden.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
En förutsättning för att den föreslagna organisationen skall fylla sitt syfte
är, såsom tidigare framhållits, att institutets normala verksamhet inskränkes
och i viss utsträckning tills vidare nedlägges. Lämpligast synes vara att
detta sker därigenom, att alla pågående engångsundersökningar avbrytas, i
den mån ej krispolitikens behov motiverar deras fullföljande, samt att vidare
de halvårsvis utarbetade rapporterna angående konjunkturläget inskränkas
till att utgöra sammanfattande översikter över utvecklingen på den svenska
marknaden med särskilt avseende fäst vid krisens återverkningar på denna.
Att nied dessa inskränkningar visst redan utfört arbete kommer att förlora
sitt värde är en konsekvens som icke kan undvikas.
Såsom ledande och kontrollerande instans för de utredningar, som verkställas
för de olika krisorganens räkning och under dessas överinseende,
torde icke lämpligen böra anlitas den nämnd, som normalt fungerar som
institutets styrelse. Då nämnden icke är i tillfälle att bedöma det lämpliga
sättet för institutets infogande i krisorganisationen torde den icke heller
böra bibehållas såsom i administrativt hänseende förslagsställande respektive
beslutande instans i vidare mån än som följer av dess fortsatta befattning
med ärenden hänförliga till institutets normala verksamhet. Nämndens
funktioner synas sålunda huvudsakligen höra begränsas till granskningen av
konjunkturrapporterna. Den administrativa ledningen av institutet torde
böra anförtros åt det departement som kommer att fungera såsom sammanhållande
högsta instans för krispolitiken. En konsekvens av begränsningen
av nämndens uppgifter synes böra bli, att nu utgående särskilda arvoden till
ordföranden i nämnden och till jourhavande ledamoten av denna skola bortfalla;
i stället kan lämpligen utgå dagersättning efter samma grunder som
gälla för övriga ledamöter av nämnden.
En fördel med den här föreslagna lösningen av institutets organisationsproblem,
i händelse institutet erhåller ställningen såsom ett för krisadministrationen
sammanhållande utredningsorgan, synes vara, att institutet i sin
nuvarande gestaltning bibehålies såsom en kärna inom den utbyggda organisationen.
En förutsättning härför är emellertid, att kostnaderna för förstärkningen
av institutet även fortsättningsvis bestridas av särskilt anslag,
förslagsvis det här avsedda anslaget till särskilda undersökningar, och att
sålunda de nytillkomna sakkunnig-, assistent- och amanuensbefattningarna
icke inarbetas i personalförteckningen eller avlöningsstaten.
Bcpartements- Den ekonomiska och statistiska utredningsverksamhet, som blir erforderchefen.
hg till ledning för de olika krisorganens arbete, bör redan från början organiseras
så, att dubbelarbete undvikes och gemensamma intressen beaktas vid
utformningen av utredningsplanerna. Detta önskemål skulle främjas, örn
de för utredningsarbetet inom olika områden omedelbart ansvariga holle nära
inbördes kontakt inom ramen av ett sammanhållande utredningsorgan. I
likhet med nämnden för konjunkturinstitutet finner jag lämpligt, att institutet
tilldelas uppgiften att tjänstgöra såsom ett sådant organ. Institutet
skulle därigenom även sättas i tillfälle att till folkhushållningsdepartementets
tjänst sammanföra och ytterligare överarbeta de utredningsresultat som vinnas
i arbetet inom de olika krisorganen. Med den föreslagna omorienteringen
av institutets arbete bör följa, att institutet inordnas direkt under folkhushållningsdepartementet.
Med avseende å institutets organisation efter omläggningen av arbetsupp
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
13
gifterna kail jag i huvudsak ansluta mig till vad nämnden anfört. Jag finner
det dock tveksamt, örn de olika experterna böra anställas vid institutet.
Skäl kunna tala för att de i stället, i den mån de ej äro sakkunniga vid institutet,
skola ingå i krisorganens sekretariat och avlönas av de för dessa organs
verksamhet anvisade anslagen. Hur organisationen i detta avseende bör
slutligt regleras, får prövas, sedan krisadministrationen erhållit en mera definitiv
utformning. I likhet med nämnden anser jag lämpligt, att institutets
normala arbeten i samband med omorganisationen tillsvidare nedläggas eller
väsentligt inskränkas. Vad nämnden uttalat angående konsekvenserna härav
för nämndens egen ställning ger mig ej anledning till erinran.
Nämnden har föreslagit, att det å riksstaten uppförda reservationsanslaget
till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar skall få disponeras folden
erforderliga förstärkningen av institutets arbetskrafter. Denna anordning,
som torde kräva riksdagens godkännande, synes även mig utgöra en
lämplig lösning. Jag kommer i enlighet härmed att i det följande göra hemställan,
att riksdagens medgivande inhämtas till den föreslagna anslagsdispositionen.
I enlighet med vad som under punkten 1 anförts böra anslagen till
konjunkturinstitutet omföras till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet.
Medan jag beträffande anslagen till omkostnader och särskilda undersökningar
gör hemställan under nästföljande båda punkter, får jag under förevarande
punkt hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet omföra
det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under sjunde
huvudtiteln upptagna förslagsanslaget å 79,600 kronor till
Konjunk turinstitutet: Avlöningar.
[8.] Konjunkturinstitutet: Omkostnader, förslagsanslag. Åberopande vad
under nästföregående punkt anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet omföra
det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under sjunde
huvudtiteln upptagna förslagsanslaget å 10,000 kronor till
Konjunkturinstitutet: Omkostnader.
[9 ] Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar, reservationsanslag.
Med hänvisning till vad under punkten 7 anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet
omföra det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under sjunde
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 33.
3
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 33.
huvudtiteln upptagna reservationsanslaget å 100 kronor till
Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar;
dels ock medgiva att nämnda anslag må disponeras i enlighet
med vad i det föregående angivits.
[10.] Statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag. Å gällande riksstat äro
under tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag å 3,000,000 kronor
till statlig lagerhållning m. m., dels ock ett förslagsanslag å 1,200,000 kronor
till ytterligare medel för statlig lagerhållning m. m.
I enlighet med vad som under punkten 1 anförts böra dessa anslag omföras
till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet.
Med åberopande härav hemställer jag, som under nästföljande punkt gör
hemställan beträffande anslaget till ytterligare medel för statlig lagerhållning
m. m., att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet omföra
det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under tionde
huvudtiteln upptagna förslagsanslaget å 3,000,000 kronor
till statlig lagerhållning m. m.
[11.] Ytterligare medel för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag.
Under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet omföra
det å riksstaten för budgetåret 1939/40 under tionde
huvudtiteln upptagna förslagsanslaget å 1,200,000 kronor
till ytterligare medel för statlig lagerhållning m. m.
[12.] Extra utgifter, reservationsanslag. I enlighet med vad jag under
punkten 2 anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 under huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet
anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 100,000.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, förordnar Hans Majit Konungen att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Eldin.
398727. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1939:70 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å riksstaten för budgetåret 1939140 av en huvudtitel för folkhushållningsdepartemente s. 5 i texten
- 1SärU 1939:42 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om uppförande å riksstaten för budgetåret 1939/40 av en huvudtitel för folkhushållningsdepartementet m. m. s. 1 i texten
- Rskr. 1939:2 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till folkhushållningsdepartementet m. m. framlagda förslag. s. 2 i texten
- 1SärU 1939:7 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till folkhushållningsdepartementet m. m. framlagda förslag. s. 1 i texten