Angående anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring
1939-09-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:34 (urtima riksdagen), Angående anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
1
Nr 34.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
sprängningsarbeten m. m. för oljelagring; given Stockholms
slott den 22 september 1939.
Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Möller:
Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 8, punkterna 7 och 8) därom gjorda förslag har riksdagen (skrivelse
nr 47) under rubriken Fonden för förlag till statsverket å kapitalbudgeten
för budgetåret 1939/40 anvisat dels till Sprängningsarbeten m. m. för
oljelagring ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor dels ock till Cisternanläggningar
för oljelagring ett dylikt anslag av likaledes 2,000,000 kronor.
De av riksdagen godkända grunderna för finansieringen av ifrågavarande
anläggningar innefatta i huvudsak följande.
Utsprängning av erforderliga lagringsrum skall verkställas genom statens
försorg och kostnaderna därför skola helt åvila statsverket. Beträffande
cisterner med tillhörande anordningar skola gälla olika regler beroende på
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 34.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr Sl
-
om staten eller enskilda äro ägare eller innehavare av den mark, där vederbörande
anläggning skall utföras. I förstnämnda fall skall staten ombesörja
anskaffandet och insättandet av cisterner, varefter det företag, åt vilket anläggningen
efter färdigställandet upplåtes, skall erlägga hyra, motsvarande
skälig ränta å det utestående kapitalet. I det senare fallet däremot skola
cisternerna utföras av vederbörande företag, som för ändamålet skall kunna
erhålla lån av statsmedel. Å sådant lån skall erläggas skälig ränta, varjämte
bör iakttagas att en tillfredsställande amortering kommer till stånd.
Underhållet av cisternerna skall alltid ankomma på dem åt vilka de upplåtits.
Genom beslut den 3 mars 1939 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att förenämnda
båda anslag skulle av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponeras
för därmed avsedda ändamål enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t framdeles
meddelade. Dylika bestämmelser hava av Kungl. Majit meddelats genom
olika beslut den 14 juli 1939, enligt vilka anslagen skola disponeras för utförandet
av vissa anläggningar inom skilda delar av landet i enlighet med
en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagd byggnadsplan, avseende
budgetåret 1939/40.
I skrivelse den 8 september 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu
hemställt, att Kungl. Majit måtte avlåta förslag till den urtima riksdagen i
syfte: att hyra, som skall erläggas för genom statens försorg utförda och till
kommuner eller enskilda företag upplåtna underjordiska oljelagringsanläggningar,
må beräknas med hänsyn allenast till kostnaderna för motsvarande
anläggningar ovan jord; att förenämnda för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten
anvisade anslag må sammanslås till ett gemensamt anslag; samt
alf till ifrågavarande oljelagringsanläggningar må å tilläggsstat till riksstaten
för samma budgetår anvisas ett belopp av 2,000,000 kronor.
Till motivering för sitt förslag örn anslag till berörda anläggningar å tillläggsstat
till löpande budgetårs riksstat anför styrelsen i huvudsak följande:
De anläggningar, som i enlighet med byggnadsplanen skulle utföras under
budgetåret 1939/40, vore avsedda för en sammanlagd lagringsvolym av
77,000 kbm., varav 64,000 kbm. för bensin och 13,000 kbm för brännoljor.
De i planen beräknade kostnaderna utgjorde för sprängningsarbeten, ventilationsanordningar
m. m. sammanlagt 3,420,000 kronor samt för cisterner,
rörledningar och pumpar, elektrisk belysning m. m. sammanlagt 2,560,000
kronor. I vartdera av dessa kostnadsbelopp vore inberäknade 20,000 kronor
för bestridande av styrelsens kostnader i samband med anläggningarnas
planering och utförande. De beräknade kostnaderna för anläggningarna
ifråga överstege sålunda de anvisade anslagen, i vad avsåge anslaget till
sprängningsarbeten m. m. med 1,420,000 kronor och anslaget till cisternanläggningar
med 560,000 kronor. Det torde härvid böra beaktas, att vid
anvisandet av innevarande budgetårs båda anslag räknats med en däremot
svarande sammanlagd lagringsvolym av 40,000 kbm., medan nu beräknade
kostnadsbelopp avsåge en lagringsvolym av 77,000 kbm. Arbetet med samtliga
anläggningar påginge för närvarande; en del av dem beräknades bliva
färdigställda under loppet av innevarande budgetår, medan de övriga ej torde
kunna färdigställas före den 15 augusti 1940.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34-
3
Till ifrågavarande anläggningar erfordrades enligt vad av det anförda
framginge tilläggsanslag å sammanlagt 1,980,000 kronor, vilket belopp borde
avrundas till 2,000,000 kronor.
Beträffande förslaget om den hyra, som borde erläggas av dem, till vilka
oljecisternerna komme att upplåtas, anför styrelsen:
Enligt de av riksdagen godkända grunderna för finansieringen av anläggningarna
hade förutsatts, att storleken av den hyra, som skulle erläggas för
ifrågakommande cisterner, skulle baseras på kostnaden för samma cisterner.
Följande förhållanden torde emellertid förtjäna beaktande. I syfte att i
möjligaste mån utnyttja de utsprängda bergrummen och därmed nedbringa
totalkostnaden för de underjordiska anläggningar, varom här vore fråga,
hade för de cisterner, som vore avsedda att där placeras, valts en typ, som
i väsentliga avseenden avveke från den typ av cisterner, som allmänt användes
för motsvarande anläggningar ovan jord. Kostnaden för cisterner
av den förra typen ställde sig emellertid i och för sig högre än för cisterner
av den senare typen. Med anledning därav hade de oljefirmor, till vilka
anläggningarna närmast vore avsedda att uthyras, gjort gällande, att firmorna
i fråga ej skäligen borde belastas med kostnader, som härledde sig
av det förhållandet, att vederbörande anläggningar utfördes med hänsyn
till deras skyddande mot skadegörelse vid eventuellt angrepp genom bombanfall.
Nämnda firmor hade sålunda hos styrelsen hemställt, att hyresbeloppen
måtte baseras på kostnaden för en i respektive fall motsvarande anläggning
ovan jord. Enligt styrelsens mening syntes vägande skäl tala för
tillämpandet av en dylik princip.
Vid jämförelse mellan de verkliga kostnaderna för nyligen utförda och
ännu ej färdigställda anläggningar ovan jord och motsvarande kostnader för
här ifrågavarande underjordiska anläggningar hade de senare befunnits
ställa sig i genomsnitt omkring 10 kronor högre per kbm. lagringsrum.
I och för upprättande av hyresavtal med vederbörande oljefirmor vöre
det angeläget, att grunderna för hyresbeloppens beräkning snarast möjligt
fastställdes. I avvaktan härpå hade i vissa fall definitiv upplåtelse till staten
av för vederbörande anläggningar erforderliga områden ännu ej kunnat
erhållas; även i dessa fall hade dock medgivande till anläggningarnas påbörjande
lämnats. Därest en jämkning av berörda, av riksdagen godkända
beräkningsgrunder befunnes böra göras, syntes frågan härom därför böra
föreläggas den nu inkallade urtima riksdagen.
I fråga örn förslaget om sammanslagning av de båda redan anvisade anslagen
till ett gemensamt anslag framhåller styrelsen följande:
De anslagsmedel, varom här vöre fråga, hade anvisats över två skilda anslag
på grund därav att skilda delar av de anläggningar, vartill anslagsmedlen
skulle användas, avsetts att finansieras enligt olika grunder. Därest den
hyra, som avsetts att utså för vederbörande anläggningar, eller försäljningssumman,
vid eventuell försäljning av desamma, ej baserades på det i själva
c i stern an 1 äggn i n g arn a med därtill hörande anordningar nedlagda kapitalet,
syntes emellertid de båda anslagen böra avvägas på sådant sätt, att å anslaget
till cisternanläggningar anvisades ett belopp motsvarande det kapital,
varå förräntning kunde påräknas, medan återstoden av för anläggningarna i
deras helhet erforderliga medel anvisades å det andra anslaget. Det torde
likväl ej vara möjligt för närvarande att verkställa en tillförlitlig avvägning i
berörda avseende. Vid sådant förhållande syntes det vara mest ändamålsenligt,
att de båda anvisade anslagen tillsvidare sammansloges till ett gemensamt
anslag samt att dispositioner framdeles vidtoges för täckande av den
del därav, som ej kunde förräntas.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Departements
chefen.
Över berörda framställning har riksräkenskapsverket den 14 september
1939 avgivit infordrat utlåtande samt därvid anfört följande:
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att den hyra, som skulle erläggas
för genom statens försorg utförda och till kommuner eller enskilda företag
upplåtna underjordiska oljelagringsanläggningar, måtte beräknas med
hänsyn till kostnaderna för motsvarande anläggningar ovan jord, föranledde
icke någon riksräkenskapsverkets erinran.
Av de två anslag, som hittills anvisats för utförande av dessa anläggningar,
skulle anslaget till utförande av sprängningsarbeten i sin helhet avskrivas,
medan för anslaget till cisternanläggningar — vilka ansåges kunna i sin helhet
förräntas — icke anvisats några avskrivningsmedel. Enligt styrelsens
föreliggande framställning skulle förräntningen av de till cisternanläggningarna
anvisade medlen sannolikt bliva otillfredsställande, vilket kunde medföra,
att ytterligare avskrivningsmedel behövde anvisas. Styrelsen föresloge i anslutning
härtill, att de båda för anläggningarna avsedda anslagen sammansloges
till ett anslag. En dylik sammanslagning under löpande budgetår av
två skilda anslag funne riksräkenskapsverket böra undvikas, då det icke syntes
vara av sakliga skäl omöjligt att särskilja utgifterna å anslagen. Vad
styrelsen anfört rörande cisternanslagets förräntning kunde icke motivera
en sammanslagning av de båda omhandlade anslagen. Frågan, huruvida
särskilda avskrivningsmedel behövde anvisas jämväl för cisternanslaget, syntes
kunna i vanlig ordning upptagas till prövning så snart en tillfredsställande
beräkning angående hyresinkomsternas framtida storlek kunde åstadkommas.
Styrelsens förslag angående anvisande av tilläggsanslag föranledde ingen
annan riksräkenskapsverkets erinran, än att följaktligen skilda tilläggsanslag
borde anvisas för de två hittills anvisade anslagen.
Enligt de beräkningar, som på sin tid förelädes riksdagen och av denna
lämnades utan erinran, antogos de totala kostnaderna för anskaffande av erforderliga
bombsäkra lagringsutrymmen för flytande bränslen örn sammanlagt
209,000 kbm komma att uppgå till cirka 20 miljoner kronor, därav ett
belopp av 4 miljoner kronor beräknades behöva tågås i anspråk under innevarande
budgetår. Enligt förut omförmälda, av Kungl. Majit den 14 juli
1939 fastställda byggnadsplan överskrides sistnämnda belopp med närmare
2 miljoner kronor. Såsom framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
skrivelse bliva dock kostnaderna per kbm lagringsvolym icke obetydligt
lägre än de, med vilka ursprungligen räknats. Med hänsyn till angelägenheten
av att färdigställandet av de i byggnadsplan!! upptagna arbetena icke
fördröjes av brist på medel, tillstyrker jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, att erforderligt belopp för arbetenas fullbordande anvisas å
tilläggsstat för innevarande budgetår.
På skäl, som av riksräkenskapsverket anförts i dess utlåtande över förslaget,
torde medelsanvisningen även i fortsättningen böra göras över två särskilda
anslag, det ena för sprängningsarbeten m. m. och det andra för
cisternanläggningar. I betraktande av kostnadernas fördelning å dessa
olika ändamål förordar jag, med någon avrundning uppåt av beloppen i
fråga, att anslagen bestämmas till, för förstnämnda ändamål 1,500,000 kronor
och för sistnämnda 600,000 kronor.
Kungl. Majlis proposition nr 34.
5
Vad angår förslaget, att vid uthyrningen av de underjordiska cistemanläggningama
hyran måtte beräknas allenast med hänsyn till kostnaderna för
motsvarande cisterner ovan jord, synas de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
härutinnan anförda skälen förtjäna beaktande. Nämnda kostnader kunna
i föreliggande fall uppskattas till i genomsnitt cirka 75 procent av kostnaderna
för underjordscisternerna. Därest erinran från riksdagens sida ej möter
torde ifrågavarande beräkningsgrunder alltså böra få tillämpas. Frågan
örn det avskrivningsanslag, som med anledning härav kan bliva erforderligt,
torde, såsom riksräkenskapsverket framhållit, få prövas i särskild ordning.
De större lagringsanläggningarna i Sverige — oceananläggningar och depåer
— för flytande bränslen beräknas rymma omkring 625,000 kbm. Förbrukningen
av flytande bränslen inom landet, crude oil medräknad, uppgick
under 1938 till omkring 1,550,000 kbm. Ur kommersiella och ekonomiska
synpunkter kunna lagringsutrymmena icke lämpligen utnyttjas mer
än till 60 å 65 procent, vilket procenttal dock under särskilda förhållanden
måhända kan stiga till omkring 70 procent. Under förutsättning att 65 procent
av lagringsutrymmena utnyttjas, skulle nuvarande större anläggningar
förslå till en lagerhållning av cirka 400,000 kbm. Medräknas samtliga under
byggnad varande bombsäkra anläggningar, stiger sistnämnda myckenhet
till omkring 460,000 kbm.
Av omförmälda större anläggningar på tillhopa 625,000 kbm äro lagringsutrymmen
örn ciika 320,000 kbm avsedda för bensin. Härtill komma smärre
bensinanläggningar örn cirka 40,000 kbm. Medräknas den del av de under
byggnad varande bombsäkra anläggningarna, vilken avses för bensin, blir
det totala lagringsutrymmet för bensin i runt tal 430,000 kbm, vilket vid en
belastning av 65 procent förslår till en lagerhållning av omkring 280,000
kbm. Bensinförbrukningen i landet 1938 utgjorde 742,000 kbm. För en
lagerhållning, motsvarande ett halvt års behov, skulle alltså, om 65-procentgränsen
beaktas, erfordras ytterligare lagringsutrymmen örn cirka 140,000
kbm.
Fördelarna ur säkerhetssynpunkt av i berg insprängda bombsäkra lagringsutrymmen
framför cisternanläggningar ovan jord äro uppenbara. Såsom
framgår av vad tidigare anförts tager emellertid anordnandet av bombsäkra
utrymmen avsevärd tid. I betraktande härav synes i nuvarande läge
böra övervägas att — utan att därför begränsa planerna på bombsäkra cisternanläggningar
— från statens sida direkt medverka till utbyggandet av
cisternanläggningar jämväl ovan jord. Ifrågavarande anläggningar torde
böra förläggas till olika platser i landet, vilka ur distributions- och andra
synpunkter linnas lämpliga. Räknar man med att varje cisternanläggning får
ett rymdinnehall av i runt tal 8,500 kbm, torde kostnaden per anläggning, beräknad
efter dagspris, uppgå till omkring 390,000 kronor. Kostnaderna för
20 stycken anläggningar, motsvarande lagringsutrymmen om tillhopa 170,000
kbm, skulle efter denna beräkningsgrund utgöra 7,800,000 kronor. I detta
belopp inga dock icke eventuella kostnader för markinköp, kajanordningar
och dylikt. Även andra ovisshetsmoment spela in, varför kostnadsberäkningBihang
till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 34. o
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
en måste betraktas såsom preliminär. Med hänsyn bland annat härtill torde
beloppet böra avrundas uppåt till 8,000,000 kronor. Anläggningstiden synes
kunna beräknas till i bästa fall ungefär ett halvt ar under förutsättning att
arbetet omedelbart kan igångsättas. Jag förordar, att åtgärder vidtaga® för
genomförande av ett byggnadsprogram av den här angivna omfattningen,
samt att det erforderliga beloppet, 8,000,000 kronor, anvisas å tilläggsstaten
för löpande budgetår.
Beträffande cisternanläggningarna ovan jord torde böra gälla motsvarande
regler som för de bombsäkra anläggningarna. I de fall, då staten är
ägare eller innehavare av den mark, å vilken anläggningen skall uppföras,
bör alltså anskaffandet av cisternerna och deras iordningställande ombesörjas
av staten, lämpligen —- liksom da fråga är örn de bombsäkra lagringsutrymmena
— genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg. Upplåtas
sedermera cisternerna åt enskilda företag, böra dessa erlägga hyra,
så beräknad att skälig förräntning av de i anläggningen investerade medlen
erhålles. Skola cisternerna åter begagnas av enskilda företag, som själva
äga eller innehava den mark, varå cisternerna uppföras, bör arbetet kunna
få utföras genom vederbörande företags egen försorg, varvid amorteringslån
av statsanslaget må lämnas mot skälig ränta. Underhållet av, cisternerna
böra de företag svara för, som begagna sig av desamma.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
å tilläggsstat I till riksstaten å kapitalbudgeten, fonden för
förlag till statsverket, för budgetåret 1939/40 anvisa
dels till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor,
dels till Cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag
av 600,000 kronor,
dels ock till Anläggningar för oljelagring ovan jord ett
reservationsanslag av 8,000,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
398658. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:37 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående anslag till sprängning sarbeten m. m. för oljelagring. a1 i texten
- 1SärU 1939:19 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. s. 1 i texten