Sök i Ratio Lex

Angående anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring

1939-09-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:34 (urtima riksdagen), Angående anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

1

Nr 34.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

sprängningsarbeten m. m. för oljelagring; given Stockholms

slott den 22 september 1939.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Möller:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 8, punkterna 7 och 8) därom gjorda förslag har riksdagen (skrivelse

nr 47) under rubriken Fonden för förlag till statsverket å kapitalbudgeten

för budgetåret 1939/40 anvisat dels till Sprängningsarbeten m. m. för

oljelagring ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor dels ock till Cisternanläggningar

för oljelagring ett dylikt anslag av likaledes 2,000,000 kronor.

De av riksdagen godkända grunderna för finansieringen av ifrågavarande

anläggningar innefatta i huvudsak följande.

Utsprängning av erforderliga lagringsrum skall verkställas genom statens

försorg och kostnaderna därför skola helt åvila statsverket. Beträffande

cisterner med tillhörande anordningar skola gälla olika regler beroende på

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 34.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr Sl
-

om staten eller enskilda äro ägare eller innehavare av den mark, där vederbörande

anläggning skall utföras. I förstnämnda fall skall staten ombesörja

anskaffandet och insättandet av cisterner, varefter det företag, åt vilket anläggningen

efter färdigställandet upplåtes, skall erlägga hyra, motsvarande

skälig ränta å det utestående kapitalet. I det senare fallet däremot skola

cisternerna utföras av vederbörande företag, som för ändamålet skall kunna

erhålla lån av statsmedel. Å sådant lån skall erläggas skälig ränta, varjämte

bör iakttagas att en tillfredsställande amortering kommer till stånd.

Underhållet av cisternerna skall alltid ankomma på dem åt vilka de upplåtits.

Genom beslut den 3 mars 1939 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att förenämnda

båda anslag skulle av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponeras

för därmed avsedda ändamål enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t framdeles

meddelade. Dylika bestämmelser hava av Kungl. Majit meddelats genom

olika beslut den 14 juli 1939, enligt vilka anslagen skola disponeras för utförandet

av vissa anläggningar inom skilda delar av landet i enlighet med

en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagd byggnadsplan, avseende

budgetåret 1939/40.

I skrivelse den 8 september 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu

hemställt, att Kungl. Majit måtte avlåta förslag till den urtima riksdagen i

syfte: att hyra, som skall erläggas för genom statens försorg utförda och till

kommuner eller enskilda företag upplåtna underjordiska oljelagringsanläggningar,

må beräknas med hänsyn allenast till kostnaderna för motsvarande

anläggningar ovan jord; att förenämnda för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten

anvisade anslag må sammanslås till ett gemensamt anslag; samt

alf till ifrågavarande oljelagringsanläggningar må å tilläggsstat till riksstaten

för samma budgetår anvisas ett belopp av 2,000,000 kronor.

Till motivering för sitt förslag örn anslag till berörda anläggningar å tillläggsstat

till löpande budgetårs riksstat anför styrelsen i huvudsak följande:

De anläggningar, som i enlighet med byggnadsplanen skulle utföras under

budgetåret 1939/40, vore avsedda för en sammanlagd lagringsvolym av

77,000 kbm., varav 64,000 kbm. för bensin och 13,000 kbm för brännoljor.

De i planen beräknade kostnaderna utgjorde för sprängningsarbeten, ventilationsanordningar

m. m. sammanlagt 3,420,000 kronor samt för cisterner,

rörledningar och pumpar, elektrisk belysning m. m. sammanlagt 2,560,000

kronor. I vartdera av dessa kostnadsbelopp vore inberäknade 20,000 kronor

för bestridande av styrelsens kostnader i samband med anläggningarnas

planering och utförande. De beräknade kostnaderna för anläggningarna

ifråga överstege sålunda de anvisade anslagen, i vad avsåge anslaget till

sprängningsarbeten m. m. med 1,420,000 kronor och anslaget till cisternanläggningar

med 560,000 kronor. Det torde härvid böra beaktas, att vid

anvisandet av innevarande budgetårs båda anslag räknats med en däremot

svarande sammanlagd lagringsvolym av 40,000 kbm., medan nu beräknade

kostnadsbelopp avsåge en lagringsvolym av 77,000 kbm. Arbetet med samtliga

anläggningar påginge för närvarande; en del av dem beräknades bliva

färdigställda under loppet av innevarande budgetår, medan de övriga ej torde

kunna färdigställas före den 15 augusti 1940.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34-

3

Till ifrågavarande anläggningar erfordrades enligt vad av det anförda

framginge tilläggsanslag å sammanlagt 1,980,000 kronor, vilket belopp borde

avrundas till 2,000,000 kronor.

Beträffande förslaget om den hyra, som borde erläggas av dem, till vilka

oljecisternerna komme att upplåtas, anför styrelsen:

Enligt de av riksdagen godkända grunderna för finansieringen av anläggningarna

hade förutsatts, att storleken av den hyra, som skulle erläggas för

ifrågakommande cisterner, skulle baseras på kostnaden för samma cisterner.

Följande förhållanden torde emellertid förtjäna beaktande. I syfte att i

möjligaste mån utnyttja de utsprängda bergrummen och därmed nedbringa

totalkostnaden för de underjordiska anläggningar, varom här vore fråga,

hade för de cisterner, som vore avsedda att där placeras, valts en typ, som

i väsentliga avseenden avveke från den typ av cisterner, som allmänt användes

för motsvarande anläggningar ovan jord. Kostnaden för cisterner

av den förra typen ställde sig emellertid i och för sig högre än för cisterner

av den senare typen. Med anledning därav hade de oljefirmor, till vilka

anläggningarna närmast vore avsedda att uthyras, gjort gällande, att firmorna

i fråga ej skäligen borde belastas med kostnader, som härledde sig

av det förhållandet, att vederbörande anläggningar utfördes med hänsyn

till deras skyddande mot skadegörelse vid eventuellt angrepp genom bombanfall.

Nämnda firmor hade sålunda hos styrelsen hemställt, att hyresbeloppen

måtte baseras på kostnaden för en i respektive fall motsvarande anläggning

ovan jord. Enligt styrelsens mening syntes vägande skäl tala för

tillämpandet av en dylik princip.

Vid jämförelse mellan de verkliga kostnaderna för nyligen utförda och

ännu ej färdigställda anläggningar ovan jord och motsvarande kostnader för

här ifrågavarande underjordiska anläggningar hade de senare befunnits

ställa sig i genomsnitt omkring 10 kronor högre per kbm. lagringsrum.

I och för upprättande av hyresavtal med vederbörande oljefirmor vöre

det angeläget, att grunderna för hyresbeloppens beräkning snarast möjligt

fastställdes. I avvaktan härpå hade i vissa fall definitiv upplåtelse till staten

av för vederbörande anläggningar erforderliga områden ännu ej kunnat

erhållas; även i dessa fall hade dock medgivande till anläggningarnas påbörjande

lämnats. Därest en jämkning av berörda, av riksdagen godkända

beräkningsgrunder befunnes böra göras, syntes frågan härom därför böra

föreläggas den nu inkallade urtima riksdagen.

I fråga örn förslaget om sammanslagning av de båda redan anvisade anslagen

till ett gemensamt anslag framhåller styrelsen följande:

De anslagsmedel, varom här vöre fråga, hade anvisats över två skilda anslag

på grund därav att skilda delar av de anläggningar, vartill anslagsmedlen

skulle användas, avsetts att finansieras enligt olika grunder. Därest den

hyra, som avsetts att utså för vederbörande anläggningar, eller försäljningssumman,

vid eventuell försäljning av desamma, ej baserades på det i själva

c i stern an 1 äggn i n g arn a med därtill hörande anordningar nedlagda kapitalet,

syntes emellertid de båda anslagen böra avvägas på sådant sätt, att å anslaget

till cisternanläggningar anvisades ett belopp motsvarande det kapital,

varå förräntning kunde påräknas, medan återstoden av för anläggningarna i

deras helhet erforderliga medel anvisades å det andra anslaget. Det torde

likväl ej vara möjligt för närvarande att verkställa en tillförlitlig avvägning i

berörda avseende. Vid sådant förhållande syntes det vara mest ändamålsenligt,

att de båda anvisade anslagen tillsvidare sammansloges till ett gemensamt

anslag samt att dispositioner framdeles vidtoges för täckande av den

del därav, som ej kunde förräntas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Departements
chefen.

Över berörda framställning har riksräkenskapsverket den 14 september

1939 avgivit infordrat utlåtande samt därvid anfört följande:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att den hyra, som skulle erläggas

för genom statens försorg utförda och till kommuner eller enskilda företag

upplåtna underjordiska oljelagringsanläggningar, måtte beräknas med

hänsyn till kostnaderna för motsvarande anläggningar ovan jord, föranledde

icke någon riksräkenskapsverkets erinran.

Av de två anslag, som hittills anvisats för utförande av dessa anläggningar,

skulle anslaget till utförande av sprängningsarbeten i sin helhet avskrivas,

medan för anslaget till cisternanläggningar — vilka ansåges kunna i sin helhet

förräntas — icke anvisats några avskrivningsmedel. Enligt styrelsens

föreliggande framställning skulle förräntningen av de till cisternanläggningarna

anvisade medlen sannolikt bliva otillfredsställande, vilket kunde medföra,

att ytterligare avskrivningsmedel behövde anvisas. Styrelsen föresloge i anslutning

härtill, att de båda för anläggningarna avsedda anslagen sammansloges

till ett anslag. En dylik sammanslagning under löpande budgetår av

två skilda anslag funne riksräkenskapsverket böra undvikas, då det icke syntes

vara av sakliga skäl omöjligt att särskilja utgifterna å anslagen. Vad

styrelsen anfört rörande cisternanslagets förräntning kunde icke motivera

en sammanslagning av de båda omhandlade anslagen. Frågan, huruvida

särskilda avskrivningsmedel behövde anvisas jämväl för cisternanslaget, syntes

kunna i vanlig ordning upptagas till prövning så snart en tillfredsställande

beräkning angående hyresinkomsternas framtida storlek kunde åstadkommas.

Styrelsens förslag angående anvisande av tilläggsanslag föranledde ingen

annan riksräkenskapsverkets erinran, än att följaktligen skilda tilläggsanslag

borde anvisas för de två hittills anvisade anslagen.

Enligt de beräkningar, som på sin tid förelädes riksdagen och av denna

lämnades utan erinran, antogos de totala kostnaderna för anskaffande av erforderliga

bombsäkra lagringsutrymmen för flytande bränslen örn sammanlagt

209,000 kbm komma att uppgå till cirka 20 miljoner kronor, därav ett

belopp av 4 miljoner kronor beräknades behöva tågås i anspråk under innevarande

budgetår. Enligt förut omförmälda, av Kungl. Majit den 14 juli

1939 fastställda byggnadsplan överskrides sistnämnda belopp med närmare

2 miljoner kronor. Såsom framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

skrivelse bliva dock kostnaderna per kbm lagringsvolym icke obetydligt

lägre än de, med vilka ursprungligen räknats. Med hänsyn till angelägenheten

av att färdigställandet av de i byggnadsplan!! upptagna arbetena icke

fördröjes av brist på medel, tillstyrker jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, att erforderligt belopp för arbetenas fullbordande anvisas å

tilläggsstat för innevarande budgetår.

På skäl, som av riksräkenskapsverket anförts i dess utlåtande över förslaget,

torde medelsanvisningen även i fortsättningen böra göras över två särskilda

anslag, det ena för sprängningsarbeten m. m. och det andra för

cisternanläggningar. I betraktande av kostnadernas fördelning å dessa

olika ändamål förordar jag, med någon avrundning uppåt av beloppen i

fråga, att anslagen bestämmas till, för förstnämnda ändamål 1,500,000 kronor

och för sistnämnda 600,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 34.

5

Vad angår förslaget, att vid uthyrningen av de underjordiska cistemanläggningama

hyran måtte beräknas allenast med hänsyn till kostnaderna för

motsvarande cisterner ovan jord, synas de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

härutinnan anförda skälen förtjäna beaktande. Nämnda kostnader kunna

i föreliggande fall uppskattas till i genomsnitt cirka 75 procent av kostnaderna

för underjordscisternerna. Därest erinran från riksdagens sida ej möter

torde ifrågavarande beräkningsgrunder alltså böra få tillämpas. Frågan

örn det avskrivningsanslag, som med anledning härav kan bliva erforderligt,

torde, såsom riksräkenskapsverket framhållit, få prövas i särskild ordning.

De större lagringsanläggningarna i Sverige — oceananläggningar och depåer

— för flytande bränslen beräknas rymma omkring 625,000 kbm. Förbrukningen

av flytande bränslen inom landet, crude oil medräknad, uppgick

under 1938 till omkring 1,550,000 kbm. Ur kommersiella och ekonomiska

synpunkter kunna lagringsutrymmena icke lämpligen utnyttjas mer

än till 60 å 65 procent, vilket procenttal dock under särskilda förhållanden

måhända kan stiga till omkring 70 procent. Under förutsättning att 65 procent

av lagringsutrymmena utnyttjas, skulle nuvarande större anläggningar

förslå till en lagerhållning av cirka 400,000 kbm. Medräknas samtliga under

byggnad varande bombsäkra anläggningar, stiger sistnämnda myckenhet

till omkring 460,000 kbm.

Av omförmälda större anläggningar på tillhopa 625,000 kbm äro lagringsutrymmen

örn ciika 320,000 kbm avsedda för bensin. Härtill komma smärre

bensinanläggningar örn cirka 40,000 kbm. Medräknas den del av de under

byggnad varande bombsäkra anläggningarna, vilken avses för bensin, blir

det totala lagringsutrymmet för bensin i runt tal 430,000 kbm, vilket vid en

belastning av 65 procent förslår till en lagerhållning av omkring 280,000

kbm. Bensinförbrukningen i landet 1938 utgjorde 742,000 kbm. För en

lagerhållning, motsvarande ett halvt års behov, skulle alltså, om 65-procentgränsen

beaktas, erfordras ytterligare lagringsutrymmen örn cirka 140,000

kbm.

Fördelarna ur säkerhetssynpunkt av i berg insprängda bombsäkra lagringsutrymmen

framför cisternanläggningar ovan jord äro uppenbara. Såsom

framgår av vad tidigare anförts tager emellertid anordnandet av bombsäkra

utrymmen avsevärd tid. I betraktande härav synes i nuvarande läge

böra övervägas att — utan att därför begränsa planerna på bombsäkra cisternanläggningar

— från statens sida direkt medverka till utbyggandet av

cisternanläggningar jämväl ovan jord. Ifrågavarande anläggningar torde

böra förläggas till olika platser i landet, vilka ur distributions- och andra

synpunkter linnas lämpliga. Räknar man med att varje cisternanläggning får

ett rymdinnehall av i runt tal 8,500 kbm, torde kostnaden per anläggning, beräknad

efter dagspris, uppgå till omkring 390,000 kronor. Kostnaderna för

20 stycken anläggningar, motsvarande lagringsutrymmen om tillhopa 170,000

kbm, skulle efter denna beräkningsgrund utgöra 7,800,000 kronor. I detta

belopp inga dock icke eventuella kostnader för markinköp, kajanordningar

och dylikt. Även andra ovisshetsmoment spela in, varför kostnadsberäkningBihang

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 34. o

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

en måste betraktas såsom preliminär. Med hänsyn bland annat härtill torde

beloppet böra avrundas uppåt till 8,000,000 kronor. Anläggningstiden synes

kunna beräknas till i bästa fall ungefär ett halvt ar under förutsättning att

arbetet omedelbart kan igångsättas. Jag förordar, att åtgärder vidtaga® för

genomförande av ett byggnadsprogram av den här angivna omfattningen,

samt att det erforderliga beloppet, 8,000,000 kronor, anvisas å tilläggsstaten

för löpande budgetår.

Beträffande cisternanläggningarna ovan jord torde böra gälla motsvarande

regler som för de bombsäkra anläggningarna. I de fall, då staten är

ägare eller innehavare av den mark, å vilken anläggningen skall uppföras,

bör alltså anskaffandet av cisternerna och deras iordningställande ombesörjas

av staten, lämpligen —- liksom da fråga är örn de bombsäkra lagringsutrymmena

— genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg. Upplåtas

sedermera cisternerna åt enskilda företag, böra dessa erlägga hyra,

så beräknad att skälig förräntning av de i anläggningen investerade medlen

erhålles. Skola cisternerna åter begagnas av enskilda företag, som själva

äga eller innehava den mark, varå cisternerna uppföras, bör arbetet kunna

få utföras genom vederbörande företags egen försorg, varvid amorteringslån

av statsanslaget må lämnas mot skälig ränta. Underhållet av, cisternerna

böra de företag svara för, som begagna sig av desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat I till riksstaten å kapitalbudgeten, fonden för

förlag till statsverket, för budgetåret 1939/40 anvisa

dels till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor,

dels till Cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag

av 600,000 kronor,

dels ock till Anläggningar för oljelagring ovan jord ett

reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

398658. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:37 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående anslag till sprängning sarbeten m. m. för oljelagring. a1 i texten
  2. 1SärU 1939:19 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. s. 1 i texten