Sök i Ratio Lex

Angående nybyggnad av minsvepare m. m

1939-09-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:40 (urtima riksdagen), Angående nybyggnad av minsvepare m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 40.

1

40.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående nybyggnad

av minsvepare m. m.; given Stockholms slott

den 29 september 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Beamstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Korslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler föreliggande

framställningar örn viss ersättningsbyggnad för flottan m. m. och anför därvid:

I skrivelse den 9 september 1939 har marinförvaltningen enligt av chefen

för marinen lämnade direktiv föreslagit byggande snarast möjligt av 12

stycken mindre minsvepare av i skrivelsen närmare angiven typ. Ämbetsverket

har i anslutning därtill hemställt, att ett belopp av 2,500,000 kronor

måtte för ändamålet ställas till förfogande.

Vidare har chefen för marinen — under erinran, att det enligt bestämmelserna

i gällande militära försvarsberedskapscirkulär ankomme å försvarsgrenschef

att avgiva förslag till åtgärder för färdigställande av vissa försvarsmedel,

som kunde bliva färdiga först efter längre tid — i särskild skrivelse den 26

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 40—41. 2131 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds proposition nr 40.

september 1939, efter samråd med chefen för försvarsstaben och efter att hava

hos marinförvaltningen inhämtat vissa kostnadsuppgifter, hemställt, att Kungl.

Majit måtte vidtaga åtgärder för ett omedelbart igångsättande av nybyggnadsarbeten

för flottans räkning, avseende att med utnyttjande i full utsträckning

av förefintliga varvs- och andra industriella tillgångar öka antalet lätta fartyg.

Chefen för marinen har därvid förordat byggande av de i marinförvaltningens

förenämnda skrivelse angivna tolv mindre minsveparna samt vidare föreslagit

nybyggnad av fyra nya jagare av typ »Malmö» och tio nya minsvepare av typ

»Arholma». Tillika har chefen för marinen framhållit såsom önskvärt, att bestyckningen

å de i flottan ingående båda minsveparna av sistnämnda typ —

»Arholma» och »Landsort» — i viss utsträckning förstärktes och att motsvarande

bestyckning även anbringades å de till nybyggnad föreslagna större

minsveparna. Därjämte borde viss reservbestyckning anskaffas.

I sin förenämnda skrivelse har chefen för marinen närmare motiverat de

föreslagna nybyggnaderna såväl i fråga örn antalet fartyg som och rörande val

av typ och fartygens bestyckning. Ärendet torde emellertid vara av den natur,

att en fullständig redogörelse för detsamma lämpligen icke bör ske till statsrådsprotokollet.

riksdagens vederbörande utskott torde i vissa delar erhålla

kompletterande upplysningar genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Här må blott följande framhållas.

Vissa av flottans uppgifter vid en neutralitetsvakt vore, enligt vad chefen

för marinen anfört, möjliga att fullgöra endast örn ett tillräckligt antal lätta

fartyg stöde till buds. Till sådana uppgifter hörde övervakandet av territorialvattnen,

konvojering och eskortering av handelsfartyg, minsvepning och oskadliggörande

av drivminor samt beredande av visst stöd och skydd åt fiskefartyg.

Med framhållande av den begränsade användbarhet för egentlig örlogstjänst,

som de från handelsflottan som hj älpfartyg uttagna fartygen äga, har

chefen för marinen vidare anfört bland annat följande. Vunna erfarenheter

från nu pågående neutralitetsvakt visade otvetydigt, att vissa föråldrade jagare

och vedettbåtar icke längre kunde utnyttjas för mera krävande tjänst. Det

kunde därför befaras, att dessa fartyg så småningom och inom en icke allt

för långt avlägsen tidpunkt måste utrangeras. Efter ett eller två års bevakningstjänst

kunde sannolikt icke mer än ett fåtal, örn ens något av dessa

fartyg kvarstå i tjänst. Därest det nu pågående kriget komme att bliva mera

långvarigt, bleve det därför nödvändigt att skyndsamt vidtaga åtgärder för

att i första hand och i snabb takt ersätta beståndet av lätta fartyg.

Beträffande valet av typ för de till nybyggnad föreslagna fartygsenheterna

har chefen för marinen som sin mening framhållit, att man vid nybyggnaden

borde hålla sig till vissa i vår flotta redan ingående typer, nämligen i fråga

örn jagare typen »Malmö» och i fråga örn de större minsveparna typen

»Arholma.» Vad åter angår de mindre minsveparna borde enligt marinchefen

en modifierad typ av i huvudsak den utformning, som angives i marinförvaltningens

inledningsvis omförmälda skrivelse den 9 september 1939, komma till

utförande.

I sistnämnda skrivelse har marinförvaltningen föreslagit byggande av min
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl, Majds proposition nr 40.

svepare av en ny typ, vars allmänna anordning framgår av en skrivelsen

bilagda ritning. Dessa minsvepare utgöra, enligt vad marinförvaltningen

framhållit, en modifikation och utveckling av en av ämbetsverket tidigare

förordad minsvepare av hjälpf artygs typ och äro avsedda för samma ändamål

som de tidigare byggda minsveparna nr 1 och 2, d. v. s. rekognoscering av

mineringar och svepning av grunda mineringar. En allvarlig brist råder enligt

marinförvaltningen å för dylikt ändamål anpassade båtar.

Den nybyggnad, som enligt det föreliggande förslaget av marinchefen förordas,

ansluter sig till en plan för flottans ersättningsbyggnad i dess helhet,

som enligt nämnde chefs uttalande avses att framdeles underställas Kungl.

Maj:ts prövning. Härom har chefen för marinen i förenämnda skrivelse anfört

i huvudsak följande:

Nybyggnad av det antal fartyg av nämnda typer, som jag föreslår, ansluter

sig till en plan för flottans ersättningsbyggnad i dess helhet, som jag avser

att underställa Kungl. Majit, och som beträffande nu ifrågavarande lätta fartyg

innesluter ett fartygsbestånd i kustflottan av 16 jagare och i övrigt 12 minsvepare

av större typ och 14 minsvepare av mindre typ.

De närmare motiven för detta antal fartyg torde det medgivas mig att få

framlägga i samband med planen. I detta sammanhang får jag endast framhålla,

att det synts mig vara av framträdande vikt att utöka antalet jagare för

att därmed skulle erhållas ökade möjligheter att detachera moderna, någorlunda

slagkraftiga fartyg från kustflottan till annat, mera avlägset kustområde.

Under nu pågående neutralitetsvakt har en sådan detachering redan i

ett mycket tidigt skede ägt rum.

I anslutning till nyssnämnda plan hade jag tidigare för avsikt att till

Kungl. Majit i årets framställning från marinförvaltningen rörande sjöförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1940/41 föreslå påbörjande av 4 jagare samt

4 större och 4 mindre minsvepare.

I nuvarande läge och på ovan anförda grunder får jag hemställa, att Kungl.

Majit täcktes vidtaga åtgärder för en omedelbart igångsatt ersättningsbyggnad,

avseende att så snart ske kan och med utnyttjande i full utsträckning av

förefintliga varvs- och andra industriella tillgångar öka antalet lätta fartyg

i kustflottan och i övrigt med

4 jagare, typ Malmö,

10 minsvepare, typ Arholma, samt

12 minsvepare, mindre, huvudsakligen av typ, som angives i marinförvaltningens

skrivelse till Kungl. Majit den 9 september 1939.

Yad härefter angår kostnaderna för de av chefen för marinen förordade nybyggnaderna

inhämtas av marinförvaltningens förenämnda skrivelse ävensom

av särskilda skrivelser i ämnet från ämbetsverket till chefen för marinen den

21 och den 22 september 1939, bland annat, att kostnaden för den föreslagna

jagartypen under nuvarande förhållanden icke kan med någon större grad av

noggrannhet angivas. Under det att för byggandet av jagaren Malmö anvisade

medel uppgingo till 6.9 miljoner kronor, torde, enligt vad marinförvaltningen

meddelat, kostnaden för byggandet av motsvarande fartyg efter den vid ingången

av september 1939 gällande prisnivån böra beräknas omkring 8,3 miljoner

kronor; den verkliga kostnaden syntes emellertid komma att bliva

väsentligt högre. För igångsättandet av de fyra jagarna av typen »Malmö»

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Marits proposition nr 40.

har marinförvaltningen beräknat ett belopp av 22 miljoner kronor bliva erforderligt

under innevarande budgetår. Fartygen beräknas kunna färdigställas

på en tid av omkring 16—19 månader.

Icke heller i fråga örn minsveparna av typen »Arholma» har marinförvaltningen

ansett det möjligt avgiva några exakta kostnadsberäkningar. Med utgångspunkt

från kostnaden för de tidigare byggda fartygen av samma typ,

1.7 miljoner kronor, och med inräknande av kostnaden för anskaffande av

grövre bestyckning än den å dessa fartyg nu förefintliga har emellertid marinförvaltningen

beräknat kostnaden enligt vid krigsutbrottet gällande prisnivå

till 2.8 å 2.9 miljoner kronor per fartyg. För innevarande budgetår har marinförvaltningen

uppskattat medelsbehovet för igångsättande av byggandet av

tio större minsvepare, vilkas färdigställande beräknades kunna ske inom 10—16

månader från det beslut örn byggande fattats, till 25 miljoner kronor.

Yad slutligen angår de mindre minsveparna har kostnaderna för deras byggande

av marinförvaltningen i meromnämnda skrivelse den 9 september 1939

uppskattats till omkring 200,000 kronor per fartyg, med tillägg dock för vissa

för båtarna gemensamma, ej specificerade kostnader. I särskild, den 14 september

1939 dagtecknad promemoria i ärendet har emellertid ämbetsverket

på given anledning framhållit, att den förordade båttypen utan väsentlig

ändring kunde utföras med annan, kraftigare bestyckning än som i det ursprungliga

förslaget angivits. Kostnadsökningen komme att uppgå till omkring

50,000 kronor per fartyg, kostnad för ammunitionsutredning däri inbegripen.

Fartygen skulle kunna byggas inom loppet av 7 månader.

I förevarande sammanhang torde även böra framhållas, att 1939 års sjöfartsskyddsutredning

i underdånig skrivelse den 9 september 1939 förklarat

sig vilja kraftigt understödja det förslag örn anskaffning av minsvepningsfartyg,

som chefen för marinen enligt vad utredningen erfarit komme att

underställa Kungl. Maj:ts prövning. Den ringa tillgången på lämpliga fartyg

hade, framhåller utredningen, förorsakat, att stora svårigheter förelåge att

bedriva patrull- och eskorttjänst samt verkställa minsvepning inom svenskt

territorialvatten. Behovet av ytterligare ett antal lämpade fartyg gjorde sig

därför starkt gällande. I anslutning till vad sålunda och i övrigt anförts har

utredningen hemställt, att marinchefens i utsikt ställda förslag örn möjligt

måtte vinna beaktande i sådan omfattning, att ett lämpligt antal minsvepningsfartyg,

förslagsvis tolv mindre och sex större minsvepare, komme att anskaffas.

Under rådande utrikespolitiska läge komma uppenbarligen stora krav att

ställas på de svenska sjöstridskrafterna. För fullgörande av flottans uppgifter

vid neutralitetsvakt runt våra kuster kommer det disponibla fartygsbeståndet

att tagas i anspråk i mycket stor omfattning. Särskilt torde därvid i flottan ingående

lätta fartyg komma att intensivt utnyttjas, vilket giver aktualitet åt

frågan örn erforderlig ersättningsbyggnad för i neutralitetsvakten förbrukade

fartyg.

Såsom av chefen för marinen framhållits äro åtskilliga av de lätta fartyg,

som stå till buds för fullgörande av neutralitetsvakt, föråldrade och i mindre

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 40.

gott skick. Även örn dessa fartyg tills vidare kunna utnyttjas för neutralitetsvakttjänst,

torde, därest den nuvarande krisen blir av längre varaktighet, deras

ersättande inom en icke alltför avlägsen tidpunkt bliva ofrånkomlig. Emellertid

är jag icke beredd att på grundval av föreliggande utredning redan nu förorda

en nybyggnad av lätta fartyg i den av marinchefen i förevarande framställning

angivna omfattningen. En så betydande nybyggnad synes näppeligen

böra beslutas annat än i sammanhang med prövningen av den plan för ersättningsbyggnad

av flottan i dess helhet, som torde komma att framläggas av

chefen för marinen. Jämväl svårigheten att i nuvarande läge kunna överblicka,

i vad mån möjligheter föreligga för tillgängliga varv och underleverantörer

att inom rimlig tid fullgöra leveranser av denna storleksordning samt vilken

inverkan en dylik nybyggnad kan komma att få på möjligheterna att tillgodose

handelsflottans anspråk på varvsindustriell kapacitet, talar för att med en

prövning av det föreliggande förslaget i dess helhet bör anstå till dess nämnda

plan föreligger. Även ur statsfinansiell synpunkt torde det vara lämpligt, att

en bättre överblick beträffande de av den militära beredskapen förorsakade

utgifterna erhållits, innan slutlig ståndpunkt fattas till det föreliggande förslaget

i dess helhet. Det är därför min avsikt att i samband med framläggandet

av statsverkspropositionen för budgetåret 1940/41 ånyo upptaga frågan örn

flottans ersättningsbyggnadsbehov till behandling.

Emellertid bör den generella plan för flottans ersättningsbyggnad, som

senare torde komma att bliva föremål för prövning, icke få hindra igångsättande

av vissa nybyggnader, vilkas angelägenhet är särskilt framträdande.

Jag syftar därvid på det föreliggande behovet att utöka beståndet

av minsvepare. För att tillgodose detta behov snarast möjligt finner jag mig

böra föreslå, att medel redan nu äskas för byggande av fyra större och sex

mindre minsvepare. Ett beslut örn byggande av dessa fartyg synes icke innebära

ett föregripande av det beslut, som senare kan komma att fattas i ersättningsbyggnadsfrågan.

Mot de av myndigheterna föreslagna typerna har jag icke någon erinran att

framställa. De större minsveparna torde sålunda lämpligen böra byggas efter

typ »Arholma» och de mindre i överensstämmelse med det av marinförvaltningen

utarbetade förslaget, dock att de mindre minsveparnas bestyckning

torde böra anordnas i enlighet med det alternativ, som av marinförvaltningen

upptagits i förenämnda promemoria av den 14 september 1939.

Chefens för marinen i förevarande sammanhang gjorda hemställan örn

medelsanvisning för ombestyckning av de nu i kustflottan ingående minsveparna

»Arholma» och »Landsort» anser jag mig även böra biträda. Med anskaffning

av reservbestyckning torde däremot tills vidare kunna anstå.

Kostnaderna för de åtgärder, vilka jag i det föregående förordat, äro, såsom

förut angivits, under nuvarande förhållanden svåra att exakt angiva, särskilt

i fråga örn minsveparna av typen »Arholma». Med utgångspunkt från de av

marinförvaltningen verkställda beräkningarna, vilka för minsveparna av större

typ upptaga en kostnadssiffra av omkring 2.8 å 2.9 miljoner kronor per fartyg

enlig den vid början av september månad gällande prisnivån, torde ett belopp

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 40.

av 3 miljoner kronor per fartyg anses såsom minimisumma för mötande av

kostnaderna för byggande av ifrågavarande fartyg. För färdigställande av de

mindre minsveparna torde i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag

böra beräknas ett minimibelopp av 250,000 kronor för varje fartyg. Yad

slutligen angår kostnaderna för ombestyckning av minsveparna »Arholma»

och »Landsort» torde dessa kunna beräknas till sammanlagt omkring 550,000

kronor. Den sammanlagda kostnaden för de av mig föreslagna åtgärderna

skulle sålunda uppgå till (4 X 3,000,000 + 6 X 250,000 + 550,000 =) 14,050,000

kronor. Då emellertid dessa beräkningar grunda sig å den vid ingången av

september månad rådande prisnivån och, såsom marinförvaltningen framhållit,

de verkliga kostnaderna torde komma att bliva väsentligt högre än de

beräknade, anser jag försiktigheten bjuda att för ifrågavarande ändamål beräkna

ett belopp av tillhopa 15 miljoner kronor. Detta belopp torde därför

böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till nybyggnad av minsvepare m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ......................................................... kronor 15,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:53 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående nybyggnad av minsvepare m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 15 i texten
  2. 1SärU 1939:33 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad av minsvepare m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten