Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m

1939-10-14 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:49 (urtima riksdagen), Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49-

1

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskånkningsskatt

å spritdrycker, m. m.; given Stockholms

slott den 14 oktober 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning om spritdrycksaccis; samt

3) förordning angående särskild omsättningsskatt å vin.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 49.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker1.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

2 §•

1 morn. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av

spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 4 kronor, för Uter räknat,

dels med 80 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas

vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen äga---för omsättningsskatten.

2 mom. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl. Majit med stöd av 1 kap.

4 § 3 mom. eller 2 kap. 10 § 5 mom. förordningen den 18 juni 1937 angående

försäljning av rusdrycker meddelade bestämmelser hos partihandelsbolaget

inköpas eller till riket införas, skall omsättningsskatt upptagas med en grundavgift

av 1 krona 40 öre eller, där spritdryckerna äro avsedda för tillverkning

av essenser eller extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker, med en

grundavgift av 10 kronor, allt för liter räknat.

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1939.

1 Senaste lydelse se S. F. S. 1933:399 och 1939:311.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

3

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För varje liter spritdrycker utöver den första, som under en kalendermånad

utminuteras till samma köpare, skall upptagas spritdrycksaccis med 2

kronor.

Accisbelopp, som icke slutar på helt femtal ören, skall jämkas till närmast

högre sådant tal.

2 §•

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande systembolag.

3 §•

Systembolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta den spritdrycksaccis,

som belöper på bolagets utminutering av spritdrycker under nästföregående

kalendermånad,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande

omfattningen av berörda utminutering.

4 §•

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande

sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande.

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1939.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Förslag

till

förordning angående särskild omsättningsskatt å vin.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För vin, som av partihandelsbolaget försäljes till systembolag, skall — utöver

avgift i förekommande fall enligt förordningen den 30 mars 1935 (nr

76) örn omsättningsskatt å inhemskt vin — erläggas en avgift benämnd

särskild omsättningsskatt å vin.

2 §•

Särskild omsättningsskatt å vin utgår med femtio procent av det belopp,

som, nämnda skatt oberäknad, betingas vid systembolagens inköp av vinet

i buteljerat skick. Dock skall för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent,

skatten lägst utgå med två kronor för helbutelj, innehållande 66

å 70 centiliter, med en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,

samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med tre kronor

för liter räknat.

3 §•

Det åligger systembolag att till partihandelsbolaget erlägga den särskilda

omsättningsskatten i samband med betalningen för varan. Partihandelsbolaget

har att i den ordning Kungl. Majit bestämmer till statsverket inbetala

skatten.

Systembolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,

vid försäljningen av vinet göra sig betäckta för skatten.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

5

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lå oktober

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet innefattas

i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155), med däri genom förordningarna

den 20 juni 1924 (nr 228), den 31 januari 1932 (nr 13), den 28

januari och den 26 juni 1933 (nr 19 och 399), den 21 maj 1937 (nr 246) samt

den 22 juni 1939 (nr 311) vidtagna ändringar.

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

l:o) vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker, därvid skatten utgår

dels med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna

i buteljera! skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i tvenne särskilda kungörelser

den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolag

eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår med

en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår

med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra

spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkohollialt är

fritt från utskänkningsskatt.

En sammanfattning av de vid olika tider gällande skattesatserna utvisar

följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Giltighetstid för skatte- satserna

Omsättningsskatten

vid detaljhandelsbolagens

inköp

Omsättningsskatten

vid inköp eller import för

användning till vetenskap- ligt etc. ändamål

Utskänk-

ningsskatt

kr. för liter

Grundavgift

kr.

Procentuell

avgift

%

Grundavgift

kr.

Procentuell

avgift

%

Vt 1920—1!% 1921 ......

_

25

_

_

2

V? 1921—s% 1922 ‘......

—

50

—

—

4

Vt 1922—3% 1923 ......

—

65

—

—

4

Vt 1923—80/e 1926 ......

—

1 50

—

—

0

1

t©

i

Vt 1926—8% 1929 ......

—

50

—

—

2 0-2—4

Vt 1929—81/i 1932 ......

—

55

—

—

2 0-2-4

Va 1932—30/e 1932 ......

0.60

55

—

—

I

CM

O

Vt 1932—1 2»Vi 1933 ......

1.00

60

-

—

20—2—4

Va 1933—3% 1933 ......

1.60

60

1.60

3 60

T*

1

CM

1

O

<N

1/t 1933—3% 1939 ......

1.60

60

1.40

—

1

O

Vt 1939—..............

2.00

60

1.40

—

TO

O

1

ti)

!

De under inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

beräknade, respektive influtna beloppen under olika budgetår framgå av

följande sammanställning:

Budgetår

Beräknat

milj. kr.

Influtet

milj. kr.

Budgetår

Beräknat

milj. kr.

Influtet

milj. kr.

1920 .............

20.0

17.3

1930/31 ..........

40.0

40.6

1921..............

47.0

46.3

1931/32 ..........

40.0

44.9

1922..............

67.0

56.0

1932/33 ..........

68.0

67.5

1923 >/i—s%......

35.0

27.6

1933/34 ..........

78.0

78.5

1923/24 .........

43.7

39.5

1934/35 ..........

83.0

83.5

1924/25 ..........

38.0

38.0

1935/36 ..........

86.0

87.6

1925/26 ..........

38.0

37.2

1936/37 ..........

89.0

92.2

1926/27 ..........

38.0

37.2

1937/38 ..........

93.0

96.8

1927/28 ..........

36.0

37.8

1938/39 ..........

97.0

103.0

1928/29 ..........

37.6

37.8

1939/40 ..........

115.0

1929/30 ..........

38.6

40.1

1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för

sprit utgick under ifrågavarande tid efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat.

2 Renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är från och med den 1 juli 1923

fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt brännvin utgör utskänkningsskatten 2 kronor

för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor för liter.

8 Därest dryckerna försåldes å fat, skulle den efter procent å inköpspriset utgående delen av

skatten beräknas å det belopp, som, oavsett skatten, utgjorde dryckernas pris vid dylik försäljning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

7

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och gälla

för närvarande, enligt ovannämnda förordning den 22 juni 1939, till innevarande

budgetårs slut.

Någon beskattning av vin, motsvarande den som enligt vad ovan sagts är

gällande för spritdrycker, har hittills icke genomförts i annan mån än att

omsättningsskatt skall erläggas för vin, som tillverkats inom riket och som

här försäljes av partihandelsbolaget till detaljhandelsbolag. Bestämmelser

härom äro meddelade i förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) örn omsättningsskatt

å inhemskt vin. Skatten utgår, för liter räknat, med 70 öre, om

vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller det är rnusserande eller

därmed jämförligt, men eljest med 35 öre. Vad de utländska vinerna beträffar

drabbas de av den tullbeskattning, som följer av de för vin av olika slag

gällande tullavgifterna.

Vid undersökning av olika utvägar att i nuvarande krisläge tillföra statskassan

ökade inkomster har jag ansett mig böra taga i övervägande att pålägga

konsumtionen av spritdrycker ytterligare beskattning. På min anmodan

har chefen för kontrollstyrelsen, överdirektören A. Kollberg utarbetat en

promemoria i ämnet av i huvudsak följande innehåll.

Vid en undersökning av möjligheterna att kunna utvinna ökade statsinkomster

av konsumtionen av spritdrycker genom en skärpning av beskattningen

å densamma möta stora svårigheter att bedöma, hur mycket förbrukningen

pressas tillbaka genom en viss beskattningsåtgärd. Först och främst

saknas med hänsyn till de synnerligen ovissa förhållandena varje möjlighet

att bedöma konjunkturutvecklingen och denna har visat sig hava ett ej ringa

inflytande på konsumtionen. Vidare saknas i stor utsträckning tidigare erfarenheter

av hur den köpande allmänheten reagerar för en prisfördyring av

viss omfattning. De enda exemplen på verkan av skatteförhöjningar, man

fran det senaste tiotalet år har, är perioden 1931—1934 och år 1939. Vad

forst beträffar det sistnämnda året, företogs en skatteförhöjning av 40 öre,

vdken icke visat sig påverka förbrukningen i någon mätbar grad. Under den

förstnämnda perioden skedde en skatteförhöjning med sammanlagt 1 krona

60 öre (1932 med 60 öre och 1933 med 1 krona). Samtidigt nedgick försäljnmgen

utminuteringsvis från 30.3 milj. liter 1931 till 25.2 milj. liter 1933 eller

med ungefär /6. Huru mycket av denna förbrukningsminskning, som orsakades

av skatteförhöjningen och huru mycket som berodde av den då rådande

lågkonjunkturen låter sig icke fastställa. År 1937, det sista hela året av

den gamla rusdrycksförsäljningsförordningens tillämpning, var försäljningen

utminuteringsvis i det närmaste lika stor som 1931 eller 30.1 milj. liter och

ar 1938 utgjorde förbrukningen nära 32 milj. liter. Konjunkturförbättringen

och andra faktorer av ekonomisk art torde få anses hava fullständigt utplånat

den verkan, som skatteförhöjningarna och konjunkturförsämringen i början

av 1930-talet utövat på förbrukningen i minskande riktning.

Under förutsättning av oförändrad konjunktur torde det, örn man utgår

fran tidigare erfarenheter, kunna antagas, att en höjning av priset med 2

kronor för liter på en gång skulle komma att minska försäljningen utminuteringsvis

med omkring en sjättedel eller från 32 milj. liter till omkring 26 milj.

Ider. Harvid förefinnes emellertid en oviss faktor. Det lär nämligen icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 49-

kunna med någon säkerhet fastställas, hur den svenska allmänheten kommer

att reagera för en förhöjning av gällande utförsäljningspris med 40 % (från

4.95 till 6.95 för renat brännvin). Därest köpkraften alltjämt är betydande

och det nuvarande utförsäljningspriset på spritdrycker under senare år icke

stegrats lika mycket som varuprisnivån i övrigt, kommer reaktionen givetvis

att bli mindre, än om samma utförsäljningspris redan nu i förhållande

till andra varupriser anses relativt högt. En ytterligare faktor, som kan utöva

inflytande på konsumtionen, är inträffade prisstegringar å andra varor, varigenom

prisstegringen å spritdrycker kan komma att mindre framträda. Med

hänsyn till vad sålunda anförts låter det sig icke avgöra, huruvida ett 2

kronors-pålägg kommer att åstadkomma eu större eller mindre sänkning än

den här ovan antagna.

Med en försäljning utminuteringsvis av 26 milj. liter skulle, därest omsättningsskattens

grundavgift ökas med 2 kronor till 4 kronor från nuvarande

2 kronor, i statsinkomst inflyta (4 X 26 =) 104 milj. kronor. Då procentavgiften

ger ungefär 1 krona per liter räknat eller vid 26 milj. liters försäljning

cirka 26 milj. kronor, skulle alltså omsättningsskatten för utminuterade

spritdrycker sammanlagt ge 130 milj. kronor. Med nuvarande skattesatser

och 32 milj. liters försäljning är motsvarande inkomst [(2 + 1) X 32 ==j

96 milj. kronor. .

Om skatteförhöjningen göres större, så att omsättningsskatten hojes med

3 kronor till 5 kronor per liter, kommer givetvis minskningen i försäljningen

utminuteringsvis att bliva större. Örn man räknar med en nedgång av föisäljningen

med omkring 25 ®/o till 24 milj. liter skulle enligt en uträkning,

utförd på liknande sätt som här ovan — statsinkomsten av omsättningsskatten

för utminuteringens del bliva [24 X (5 + 1) =] 144 milj. kronor eller

väsentligt större än med 2 kronors-pålägget. .

Vad utskänkningen beträffar, kommer en omsättningsskattehöjnmg att

påverka utskänkningsprisen, så att vid 2 kronors höjning lör liter priset

för ett glas renat brännvin örn 2% centiliter måste höjas med 5 öre. En dylik

höjning kommer givetvis att påverka förbrukningen, en verkan som torde

bliva olika för olika varuslag, mindre för de dyrare och större för de billigare.

Örn man räknar med en genomsnittlig minskning i försäljningen utskänkningsvis

med 10 °/o, skulle förbrukningen, som 1938 utgjorde c:a 3.1 milj.

Uter, nedgå till 2.8 milj. liter. Omsättningsskattens grundavgift och procentavgift,

som för närvarande ge något mer än 9 milj. kronor [3.1 X (2 + 1)J,

skulle alltså komma att ge 14 milj. kronor [2.8 X (4 + 1) J
Skulle

omsättningsskatten höjas med 3 kronor för liter (fran - till 5 kronor),

blir det nödvändigt att uttaga förhöjningen genom att öka priset med 10 ore

per 2^/2 centiliters glas. Såsom följd härav kan antagas, att försäljningen

utskänkningsvis minskas med omkring 20 %. Vid 2.5 milj. liters försäljning

utskänkningsvis skulle statens inkomst bliva omkring 15 milj. kronor eller

ungefär 6 milj. kronor mera än för närvarande.

Vad därefter beträffar vinförsäljningen torde olika beskattningsmetoder

böra tillämpas i fråga örn starkviner å ena sidan samt musserande och svaga

viner å den andra. Vad starkvinerna beträffar torde, med hänsyn till att

starkvin kan komma att tjäna som ersättningsvara för spritdrycker, en fast

avgift av 2 kronor per helbutelj (67 å 70 cl.) oberoende av varans varde bora

påläggas. En fast grundavgift kommer att särskilt träffa de billigare starkvinerna,

vilka, enligt vad erfarenheten visat, på vissa håll äro ganska eftersökta

såsom ett relativt billigt berusningsmedel. I fråga om musserande

viner och lättviner synes det vara lämpligare, att en procentuell vardeavgift

utgår, vilken ungefärligen skulle motsvara en avgift av 2 kronor per butelj

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

9

av starkvinerna. Enligt gjorda överslagsberäkningar skulle den procentuella

avgiften i fråga om svagviner och musserande viner böra sättas till 50 %

av systembolagens inköpspris hos Vin- & spritcentralen. Bestämmelser om

ifrågavarande avgifter torde kunna meddelas i en förordning örn särskild

omsättningsskatt å viner, enligt vilken spritcentralen bemyndigas att uttaga

skatten vid försäljningen av vinerna till systembolagen. Den ifrågavarande

omsättningsskatten skulle träffa all försäljning av vin, vare sig inhemskt eller

utländskt.

De prishöjningar, som påkallas genom den föreslagna vinbeskattningen,

torde i viss omfattning komma att påverka förbrukningen.

Vad först starka viner beträffar, uppgick försäljningen 1938 till c:a 4.8

milj. liter, d. v. s. till inemot 7 milj. helbuteljer. En beskattning av 2 kronor

per helbutelj torde nedbringa förbrukningen åtminstone till 6 milj. helbuteljer.

Försäljningen av svaga viner utgjorde år 1938 1.8 milj. liter, motsvarande

c:a 2.6 milj. helbuteljer. Det genomsnittliga inköpspriset per helbutelj var

c:a kronor 2.25. En beskattning med 50 °/o av inköpspriset torde för denna

vara, som är mera känslig för prisförhöjning, medföra att försäljningen nedgår

till omkring 1.5 milj. helbuteljer.

Vad slutligen beträffar försäljningen av musserande vinel*, utgjorde den

1938 560,000 liter, motsvarande c:a 750,000 helbuteljer. Det genomsnittliga

inköpspriset utgjorde kronor 4.10 per helbutelj. Efter den föreslagna skatteförhöjningen

kan försäljningen uppskattas bliva c:a 400,000 helbuteljer per

år.

I promemorian lia även framlagts vissa inkomstberäkningar rörande de i

densamma behandlade alternativa beskattningsåtgärderna, därvid hänsyn

även tagits till de återverkningar, som en inträdande konsumtionsminskning

medför i form av lägre inkomster å andra rusdrycksmedelstitlar, nämligen

brännvinstillverkningsskatt samt rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolaget

och detaljhandelsbolagen. Vid en höjning av omsättningsskattens

grundavgift med 2 kronor per liter och införande av särskild omsättningsskatt

för vin i enlighet med vad i promemorian förordats skulle deli behållna nettoinkomsten

å rusdrycksmedelstitlarna bliva 152 milj. kronor för helt år, motsvarande

en ökning av 37 milj. kronor i jämförelse med det i riksstaten för

innevarande budgetår beräknade beloppet, tillhopa 115 milj. kronor. Skulle

omsättningsskattens grundavgift höjas med 3 kronor skulle resultatet bliva

en nettobehållning av 159 milj. kronor för helt år eller 44 milj. kronor mera

än vad i riksstaten beräknats.

De i promemorian behandlade alternativen rörande höjd spritdrycksbeskattning

förutsätta en enhetlig beskattning i fråga örn allmänhetens inköp

av spritdryckex*. En skärpning av beskattningen enligt dessa alternativ skulle

alltså åvägabringas genom en höjning av den i förordningen angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgade grundavgiften, 2

kronor per liter, till det högre belopp, som anses erforderligt och lämpligt.

I samband med de överläggningar, som jag i ärendet fört med chefen för

kontrollstyrelsen, ha emellertid även undersökts möjligheterna att med frångående

av en dylik generell beskattning tillämpa en progressiv skattemetod,

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 49.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij:ts proposition nr 49.

Departements
chefen.

knuten till motboksinnehavarnas månatliga uttag av spritdrycker. En sådan

beskattning kunde anordnas på det sättet, att en viss lägre höjning, förslagsvis

med 1 krona per liter vidtoges beträffande nämnda grundavgift. Därutöver

skulle systembolagen uttaga en särskild accis å de kvantiteter spritdrycker,

som inköptes utöver en liter. För den andra litern (eller del därav)

kunde denna accis tänkas utgå förslagsvis med 2 kronor, för den tredje med

5 kronor samt för den fjärde och, i förekommande fall, därpå följande kvantiteter

med 9 kronor för liter. En på detta sätt och med nämnda belopp genomförd

skatteskärpning beräknades medföra en nettobehållning av spritskatterna

å 147 milj. kronor. Bestämmelserna om en progressiv accis kunde

lämpligen ej innefattas i den nuvarande omsättningsskatteförordningen. Accisen

borde i stället regleras genom en särskild förordning.

Det har emellertid vid överläggningarna från kontrollstyrelsens sida framhållits,

att en dylik progressiv spritdrycksbeskattning vore betydligt mera invecklad

än den hittills anlitade skatteformen samt att den lägger ett väsentligt

större arbete på systembolagen och särskilt på utminuteringspersonalen.

Det vore att vänta, att särskilt under första tiden svårigheter skulle uppkomma

vid tillämpningen och att den kontroll, som vore möjlig att åstadkomma,

icke kunde bliva fullt effektiv. Ur social synpunkt kunde en för skarp

progression befaras leda till att personer skulle inköpa spritdrycker utöver

eget behov för överlåtelse till andra. En förutsättning för att ett system med

progressiv beskattning skulle kunna upprätthållas vore, att de numera medgivna

efterhandsinköpen upphörde. I annat fall skulle kontrollen över accisens

rätta påförande i hög grad försvåras. För tillgodoseende av skatteskärpningens

effektivitet bleve vidare erforderligt bemyndiga kontrollstyrelsen

att lämna direktiv till systembolagen därom, att nya motböcker icke annat

än i alldeles särskilda fall borde utställas.

Då jag i nuvarande läge funnit oundgängligt att av spritdryckskonsumtionen

utvinna ökade statsinkomster, har jag ansett mig böra lämna åsido

brännvinstillverkningsskatten och utskänkningsskatten samt i stället, såsom

vid de närmast föregående skatteskärpningama på detta område varit

fallet, åvägabringa skattehöjningen genom en ökning av omsättningsskatten.

Vad den fasta avgiften beträffar kan ökningen ske antingen genom en enhetlig

höjning av omsättningsskattens grundavgift, vilken av 1939 års lagtima

riksdag bestämts till 2 kronor per liter, eller genom påförande av en

progressiv avgift enligt den i det föregående skisserade anordningen. Den

sistnämnda utvägen erbjuder visserligen fördelar, då det här är fråga örn

en lyxbetonad överflödskonsumtion, men å andra sidan är den progressiva

beskattningen, såsom från kontrollstyrelsens sida framhållits, förbunden med

olägenheter av ^social och skatteteknisk art, från vilka icke kan helt bortses.

Jag har därför icke funnit tillrådligt att i förevarande sammanhang

i vidare mån anlita den progressiva beskattndngsformen än att allenast de

kvantiteter spritdrycker utöver en liter, som inköpas under en månad, beläggas

med en enhetlig högre skatt. Under hänsynstagande bland annat till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

11

utförda beräkningar rörande den inverkan, skattehöjningar i olika lägen

kunna antagas medföra å spritdryckskonsumtionens omfattning, har jag

ansett mig böra förorda en höjning av beskattningen med 2 kronor för den

första litern spritdrycker, som en köpare uttager under löpande månad, och

med 4 kronor för envar av de följande. Vid valet medan en såfunda i någon

mån graderad beskattning och en likformig förhöjning har jag icke

kunnat undgå att taga hänsyn till att den föreslagna höjningen med 2 kronor

och 4 kronor per liter beräknats giva en väsentligt högre avkastning

än en höjning över lag med 3 kronor.

Då denna gradering av beskattningen, hänförlig till köparens månatliga

uttag från systembolag, lägger hinder i vägen för ett genomförande i sin

helhet av skattehöjningen på grundval av bestämmelserna i förordningen

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, enligt vilken

skatten påföres vid partihandelsbolagets försäljning till systembolag, är påkallat,

att särskilda bestämmelser utfärdas rörande upptagande vid systembolagen

av viss del av nu ifrågavarande skatt. Mitt förslag innebär alltså,

att den i 2 § 1 mom. nämnda förordning stadgade grundavgiften höjes med

2 kronor till 4 kronor per liter samt att i en särskild förordning om spritdrycksaccis

meddelas bestämmelser om att sådan accis skall utgå med 2 kronor

för varje liter spritdrycker utöver den första, som under en och samma

kalendermånad utminuteras till en och samma köpare.

I betraktande av storleken av den sålunda föreslagna grundavgiften synes

påkallat att vidtaga en mindre höjning jämväl av den procentuella delen

av omsättningsskatten. Denna del, vilken för närvarande utgår med 60

procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna

i buteljerat skick, synes lämpligen kunna höjas till 80 procent.

Ä skattelagd spiut, avsedd för tekniska, industriella m. fl. ändamål, utgår

för närvarande omsättningsskatt allenast med en grundavgift av 1 krona 40

öre för liter. I denna beskattning anser jag mig icke böra föreslå annan

ändring, än att sprit, avsedd för tillverkning av essenser eller extrakter för

beredning av alkoholhaltiga drycker, belägges med en grundavgift av 10

kronor för liter. Det torde få förutsättas, att kontrollstyrelsen, som har att

bevilja tillstånd till inköp och import av sprit för nämnda ändamål, i samband

därmed har tillfälle att öva kontroll därå, att grundavgiften vederbörligen

erlägges.

I den nya acoisförordningen har föreskrivits, att kontrollstyrelsen skall äga

meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens

uppbärande och redovisande. Det inträffar i vissa fall, att

utminutering av spritdrycker äger rum i buteljer av speciell storlek. Det

kan därför komma i fråga att upptaga accis för några få centiliter utöver

hel liter. Då det skulle verka hinderligt vid varornas expediering att strikt

tillämpa accisbestämmelsema i sådant fall, lärer det få ankomma på kontrollstyrelsen

att meddela anvisning örn beloppets jämkning efter helt litertal.

För säkerställande av effektiviteten av den föreslagna höjda spritdrycksbeskattningen

torde viss återhållsamhet vara önskvärd i fråga örn ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 49.

ställande av nya inotböcker under den tid, nu ifrågavarande skattebestämmelser

gälla. Kontrollstyrelsen torde böra äga befogenhet att meddela anvisning

till systembolagen i sådant hänseende.

Från kontrollstyrelsens sida har framhållits, att tekniska svårigheter möta

för systembolagen att omhänderhava upptagandet av den särskilda spritdrycksaccisen,

därest de enligt 4 kap. 4 § rusdrycksförsäljningsförordningen

medgivna s. k. efterhandsinköpen alltjämt skola förekomma. Med beaktande

härav torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift

om att rätten till efterhandsinköp skall upphöra att gälla tillsvidare under

den tid spritdrycksaccis utgår.

Den föreslagna skärpningen av spritdrycksbeskattningen bör enligt min

mening icke genomföras utan att vinkonsumtionen samtidigt göres till föremål

för ökad beskattning. Detta synes befogat icke allenast för åvägabringande

av skälig jämnhet i alkoholbeskattningen utan även till förhindrande av

att konsumenterna av spritdrycker efter skattehöjningen övergå till ökad förbrukning

av vin. Vad skattesatsens storlek beträffar föreslår jag att densamma

fastställes till 50 procent av systembolagens inköpspris å vinet. Då

de billigare starkvinerna kunna tänkas komma att i första hand ersätta

spritdryckerna vid en höjd beskattning, har jag emellertid ansett erforderligt,

att för nämnda viner stadgas en minimiskatt av 2 kronor för helbutelj, varigenom

en alltför ogynnsam utveckling i berörda riktning förhindras. Bestämmelser

om denna beskattning böra meddelas i en förordning om särskild

omsättningsskatt å vin. Av praktiska skäl hava i fråga om minimiskatten

för starkvin särskilda skattesatser angivits för hel- och halvbuteljer med viss

angiven storlek. För andra butelj storlekar avses skatten skola utgå efter

3 kronor för liter.

Vad angår statsverkets behållna inkomst av omsättningsskatterna å spritdrycker

och vin samt av spritdrycksaccisen efter genomförandet av nu framlagda

skatteförslag ha verkställda beräkningar givit vid handen, att sagda inkomst

skulle uppgå till 192 milj. kronor för år. Då ifrågavarande skattetitel

i nu löpande riksstat är upptagen med 115 milj. kronor, skulle merinkomsten

utgöra 77 milj. kronor. Den till följd av skattehöjningen beräknade konsumtionsminskningen

medför emellertid en viss inkomstminskning å vissa andra

rusdrycksmedelstitlar. Denna beräknas till sammanlagt 14 milj. kronor.

Statsverkets nettointäkt av de nu föreslagna beskattningsåtgärderna skulle

alltså bliva 63 milj. kronor.

Tillkomsten av de nya beskattningsformerna torde böra föranleda, att å

tilläggsstat upptagas två nya inkomsttitlar, benämnda Spritdrycksaccis samt

Omsättningsskatt å vin. Förslag härom torde få framläggas i samband med

att ny beräkning av vissa inkomstitlar å gällande riksstat underställes riksdagen.

Bestämmelserna örn den föreslagna skärpta beskattningen av spritdrycker

torde böra träda i kraft den 1 november 1939, under det att bestämmelserna

om den särskilda omsättningsskatten å vin böra träda i kraft snarast möj
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

13

ligt. Under den tid som förflyter, innan de nya bestämmelserna träda i kraft,

äro vissa begränsningar av försäljningen erforderliga. Sålunda är det av tekniska

skäl nödvändigt suspendera rätten att med stöd av 4 kap. 4 § andra stycket

rusdrycksförsäljningsförordningen erhålla s. k. extra tilldelning. Vidare

bör redan nu föreskrivas, att efterhandsinköp av spritdrycker ej må äga rum.

Förberedelserna för genomförande av den särskilda omsättningsskatten å

vin göra det slutligen nödvändigt att under några få dagar efter ikraftträdandet

av förordningen om nämnda beskattning helt inställa utminuteringen av

vin. Bestämmelser härom torde böra utfärdas av Kungl. Majit.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts ha inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning örn spritdrycksaccis; samt

3) förordning angående särskild omsättningsskatt å vin.

Föredraganden hemställer härefter, att berörda förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

V. Schwartz.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 49.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:49 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 49, såvitt angår omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker saint spritdrycksaccis m. m s. 5 i texten
  2. 1SärU 1939:31 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 49, såvitt angår omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker samt spritdrycksaccis m. m., ävensom i äm s. 1 i texten
  3. Rskr. 1939:34 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 49, såvitt angår förslag till förordning angående särskild omsättningsskatt å vin. a1 i texten
  4. 1SärU 1939:20 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 49, såvitt angår förslag till förordning angående särskild omsättningsskatt å vin. s. 1 i texten