Sök i Ratio Lex

Angående beviljande av lån till Hissmofors aktiebolag

1939-10-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:50 (urtima riksdagen), Angående beviljande av lån till Hissmofors aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 50.

1

Fr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beviljande

av lån till Hissmofors aktiebolag; given Stockholms

slott den 6 oktober 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gerli. Strindlund.

Utdrag av protokollet Över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 oktober 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson -B k åhs t o k p , Westman, Wigforss, Mot, lee, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund:

I skrivelse den 22 september 1939 har vattenfallsstyrelsen hemställt, att

Hissmofors aktiebolag måtte av statsmedel beviljas ett lån å högst 3,000,000

kronor för byggande av två maskinaggregat i bolagets kraftstation vid

Hissmoforsen.

Vattenfallsstyrelsen erinrar inledningsvis örn vad styrelsen anförde i sin

skrivelse den 4 september 1939 angående anslagsäskanden å tilläggsstat I

till riksstaten för innevarande budgetår rörande möjligheterna att snabbt

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 50.

2219 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 50.

erhålla tillskott av vattenkraft dels genom foroering av styrelsens egna pågående

vattenkraftutbyggnader, dels genom utbyggnad av Kattstrupeforsen

och dels genom ökad leverans från Hissmofors aktiebolag i samband med

insättning av ytterligare två aggregat i bolagets kraftstation.

Vattenfallsstyrelsen anför härefter, att av nyssnämnda möjligheter utbyggnaden

i Hissmoforsen snabbast kunde realiseras på grund av att byggnadsarbetena

icke vore så omfattande. Ett av de båda nya aggregaten kunde

vara färdigt örn två år och det andra några månader därefter. Styrelsen

hade den 20 september 1939 träffat avtal med bolaget örn den ökade leverans

av kraft som skulle erhållas genom nämnda utbyggnad. Avtalet finnes

bifogat styrelsens nu förevarande skrivelse.

Innan styrelsen ingår på en redogörelse för avtalets innehåll, erinrar

styrelsen örn att mellan styrelsen och bolaget tidigare avtalats örn leverans

av elektrisk kraft. Härom anför bolaget:

Samarbetet med Hissmofors aktiebolag inleddes i samband med elektrifieringen

av statsbanan Bräcke—Östersund. Det första kontraktet avsåg leverans

av 7,000 kW från en av bolaget nyutbyggd kraftstation, omfattande

ett aggregat. Denna leverans har påbörjats under sommaren 1939. Sedermera

har ett tilläggskontrakt tecknats angående ökning av leveransen med

2,000 kW, när Storsjöns första reglering tages i bruk, vilket beräknas ske

tidigast under hösten 1940, med ytterligare 4,000 kW den 1 december 1946,

då bolagets kraftleverans till Östersunds elektriska aktiebolag upphör, och

slutligen med intill 5,000 kW, därest bolaget före den 1 januari 1950 utvidgat

sin kraftstation.

Härefter anför styrelsen, att bolaget enligt det nu tecknade kontraktet

förbundit sig att snarast möjligt installera ytterligare två aggregat i den

nya kraftstationen. Vattenfallsstyrelsen erli olle all i denna station producerbar

kraft, sedan bolaget erhållit vatten dels för sin fabrikation, dels

för alstring av kraft intill visst begränsat belopp i de övriga kraftstationerna

vid Hissmoforsen för tillgodoseende av bolagets eget kraftbehov och för

distribution inom ett fastställt närbeläget område. Den kraftmängd, som

styrelsen genom det nya avtalet erhölle utöver redan kontrakterad kraft,

utgjorde under de första åren ungefär 25,000 kW och 150 miljoner kWh i

medeltal per år.

Kostnaden för ifrågavarande utbyggnad hade, fortsätter styrelsen, beräknats

under fredliga förhållanden uppgå till 4,000,000 kronor. Av nämnda

summa skulle bolaget tillskjuta 1,000,000 kronor, för vilket belopp någon

ersättning med hänsyn till inträffande räntehöjning icke skulle utgå. För

levererad kraft skulle erläggas en fast årlig avgift, som vid tidpunkten

för den nya leveransens verkställande komme att utgöra 604,000 kronor

per år utöver betalning för redan kontrakterad kraft. Styrelsen hade

funnit denna avgift rimlig med hänsyn till bolagets fredskostnader och den

naturkraft, som toges i anspråk. För styrelsens del innebure den en kraftkostnad,

som vore jämförlig med kostnaden för kraft från Stadsforsen och

som något understege motsvarande kostnad för de egna utbyggnader, vilka

närmast ifrågakomme. Den fasta avgiften skulle ökas något vid allmän

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 50.

prisstegring, motsvarande den ökning av de löpande driftkostnaderna, som

bolaget då finge vidkännas.

På grund av det inträffade kriget hade emellertid, meddelar styrelsen,

vissa tilläggsbestämmelser till kontraktet gjorts. Enligt dessa bestämmelser

erhölle sålunda bolaget säkerhet för att den plan, enligt vilken fredsbetalningen

skulle ske, bleve för bolagets vidkommande förverkligad. Styrelsen

skulle sålunda ersätta bolaget den fördyring av utbyggnaden utöver

fredskostnaden 4,000,000 kronor, som uppstode. Vidare skulle styrelsen

ersätta bolaget den merkostnad för förräntning och amortering, som uppkomme,

därest det för utbyggnaden erforderliga lånet måste upptagas till

högre ränta än 3.5 procent.

Styrelsen anför vidare, att kontraktet innehölle detaljerade bestämmelser

för utbyggnaden. Styrelsen ägde rätt att granska och godkänna alla avtal

örn maskinleveranser, entreprenader och större inköp. Aven bolagets upptagande

av lån skulle ske i samförstånd med styrelsen, så att bolaget vore

skyldigt begagna de lånemöjligheter, som styrelsen eventuellt anvisade. För

bestämmandet av utbyggnadskostnaden funnes erforderliga detaljföreskrifter.

Som säkerhet för kraftleveransens fullgörande kunde inteckning erhållas i

bolagets kraftstationer och vattenrätt. Kontraktet upphörde tidigast den 1

oktober 1972. Örn uppsägning icke skedde, förlängdes kontraktet på 10 år

i taget.

Beträffande sättet för anskaffande av de medel, som erfordras för utbyggnaden

utöver bolagets egen insats, samt därmed sammanhängande förhållanden

yttrar styrelsen:

Enligt bolagets plan skall under byggnadstiden utbyggnaden — utöver

bolagets egen insats — finansieras medelst ett successivt utnyttjat byggnadskreditiv.

Under byggnadstiden skall räntan läggas till kapitalet. Sedan utbyggnaden

färdigställts skall ett 30-årigt amorteringslån på 3,000,000 kronor

uppläggas. Styrelsens kostnad för kraftleveransen blir enligt kontraktsbestämmelserna

direkt beroende av räntan för lånen. Vad beträffar byggnadskreditivet

följer detta därav, att styrelsen är betalningsskyldig för utbyggnadskostnaden

utöver 4,000,000 kronor.

Styrelsen har därför hållit den utvägen öppen, att för utbyggnaden utnyttjas

statens lånemöjligheter. Förslagsvis skulle detta ske genom att lån

till bolaget lämnas från styrelsens förnyelsefonder eller också genom direkt

statslån. I kontraktet stadgas rätt för styrelsen att lämna erforderligt lån,

vilket efter utbyggnadens färdigställande skall amorteras på 30 år, och i

kontraktet har upptagits bestämmelser örn betryggande säkerhet i form av

inteckning i bolagets kraftstationer och vattenrätt. Ytterligare säkerhet erhålles

därigenom, att styrelsens årliga betalningar för kraften komma att avsevärt

överstiga bolagets annuiteter.

Hur kapitalmarknaden kommer att utvecklas under krigstiden låter sig

icke ännu överblickas. Det får emellertid anses klart, att bolaget icke kan

få lån till 3,5 procent, och det kan befaras, att svårigheter uppstå för bolaget

att erhålla lån till rimlig kostnad. Vattenfallsstyrelsen vill därför förorda,

att styrelsen medgives rätt att lämna Hissmofors aktiebolag för utbyggnaden

erforderligt lån, och det förefaller styrelsen vara den enklaste

lösningen, att lånet bestrides med medel ur styrelsens förnyelsefonder,

vilka medel tidigare enligt statsmakternas medgivande fått disponeras, utom

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

för inköp av aktier i.Motala, ströms kraftaktiebolag oell aktiebolaget Kattstrupeforsen,

jämväl för lån till Motala ströms kraftaktiebolag.

Med hänsyn till att bolagets räntekostnader under byggnadstiden inverka

på kostnaden för kraften, är det önskvärt, att ett eventuellt statligt lån får

successivt utnyttjas som förlagsmedel för utbyggnaden för att efter färdigställandet

konverteras i ett trettioårigt amorteringslån.

Eftersom bolaget skall erhålla ersättning för sina räntekostnader utöver

3,B procent, blir vid ett eventuellt statligt lån kostnaden för kraften beroende

av den verkliga .räntan för statens upplåning, under det att den ränta,

som nominellt fastställes för lånet, icke inverkar reellt. Enklast bliva förhållandena,

örn sistnämnda ränta får utgå efter 3,5 procent.

Styrelsen anför slutligen:

De huvudsakliga leveranserna till utbyggnaden låta sig redan nu rätt väl

överblickas. Aven vid en fördyring av utbyggnaden med 25 procent och en

höjning av räntefoten till 4,5 procent bliva vattenfallsstyrelsens kostnader för

kraften måttliga.

Den betalning till bolaget, som vattenfallsstyrelsen kommer att erlägga

för utbyggnadskostnaden utöver 4,000,000 kronor, bör betraktas som en engångsavgift

för kraftleveransen analog med de engångsavgifter, som flera av

styrelsens abonnenter erlade vid påbörjandet av kraftleverans under förra

kriget, och betalas av löpande driftinkomster.

Utöver det snabba erhållandet av ett krafttillskott medför kontraktet även

andra fördelar. Styrelsen erhåller sålunda rätt att bestämma vecko- och

dygnsregleringen av tappningen ur Storsjön, och bolaget skall samarbeta

med styrelsen ifråga örn avreglering av Indalsälven. Detta är av betydelse

icke. endast ifråga örn Hissmoforsleveransen utan även för styrelsens kraftstationer

i Indalsälven nedanför Hissmoforsen.

Vad gäller övriga bestämmelser i kontraktet torde jag få hänvisa till detsamma.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen, att lån intill 3,000,000 kronor måtte av staten

lämnas till Hissmofors aktiebolag för utbyggnad av två maskinaggregat i

bolagets kraftstation vid Hissmoforsen, under utbyggnadstiden som förlagsmedel

och därefter som ett trettioårigt amorteringslån.

Bilcsrakensliapsverket har i utlåtande den 2 oktober 1939 tillstyrkt vattenfallsstyrelsens

framställning och därvid anfört, att en mindre ränteförlust

uppstode för statsverket genom de av vattenfallsstyrelsen föreslagna lånevillkoren.

Denna förlust motvägdes emellertid av de fördelar styrelsen

erhölle genom kontraktet med Hissmofors aktiebolag, varför några särskilda

åtgärder för täckning av förlusten icke syntes erforderliga.

I den situation som nu inträtt torde man få räkna med skärpta krav på

den elektriska kraftförsörjningen i landet för såväl industriella som andra ändamål.

Vattenfallsstyrelsen har i anledning härav verkställt undersökning av

möjligheterna att snabbt erhålla tillskott av vattenkraft och därvid funnit, att

en ökad kraftleverans skulle inom en relativt kort tid kunna erhållas från

Hissmofors aktiebolag, därest bolagets kraftstation vid Hissmoforsen utbyggdes

med två nya maskinaggregat. Det ena av dessa skulle kunna vara

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

5

färdigt örn två år och det andra några månader senare. Styrelsen har därför

med bolaget träffat avtal, varigenom bolaget förbundit sig att snarast möjligt

påbörja och färdigställa två nya aggregat och därefter till styrelsen leverera

den huvudsakliga delen av den från aggregaten erhållna kraften. Styrelsen

har å sin sida förbundit sig att för den erhållna kraften erlägga en fast

årlig avgift, som är baserad på en beräknad ^byggnadskostnad av fyra

miljoner kronor och på antagandet, att vad av denna kostnad överstiger en

miljon kronor, vilket belopp bolaget skall tillskjuta av egna medel före den

1 juli 1940, skall täckas av lån till tre och en halv procent ränta per år,

vilket amorteras med lika halvårsannuiteter under trettio år. I den mån

bolaget icke erhåller lån å nämnda belopp på angivna villkor, åligger det

vattenfallsstyrelsen att enligt eget val antingen lämna bolaget ett trettioårigt

amorteringslån å tre miljoner kronor till tre och en halv procent ränta

eller genom lika stora halvårsvis skeende betalningar under trettio år lämna

bolaget ersättning för den merkostnad, som uppstår för bolaget genom att

lånet för utbyggnaden måst upptagas till i medeltal högre ränta än nyss

angivits, eller hålla bolaget skadeslöst genom en kombination av nu angivna

alternativ.

Då den förenämnda byggnadskostnaden, 4.000,000 kronor, är grundad på

normala prisförhållanden, har styrelsen enligt avtalet vidare förbundit sig

att ersätta bolaget den merkostnad, som kan uppkomma till följd av nu

rådande krigsförhållanden. Då denna utgift enligt styrelsen är att betrakta

såsom en engångskostnad för kraftleveransen, förutsätter styrelsen, att densamma

betalas av löpande driftinkomster.

Vattenfallsstyrelsens nu föreliggande framställning innebär, att staten

skulle lämna Hissmofors aktiebolag ett lån intill tre miljoner kronor för nu

ifrågavarande utbyggnad, till att börja med som förlagsmedel under utbyggnadstiden

och sedermera som ett trettioårigt amorteringslån. Styrelsen

föreslår i samband därmed, att lånet bestrides av medel ur statens vattenfallsverks

förnyelsefond.

Med hänsyn till vattenfallsstyrelsens åtagande att ersätta bolaget dess

ränteutgifter för det i det föregående nämnda lånet å tre miljoner kronor,

i vad dessa utgifter överstiga tre och en halv procent, är det av intresse för

staten, att bolaget erhåller det för utbyggnadskostnadernas finansiering erforderliga

lånebeloppet till den av parterna förutsatta räntefoten. Såvitt nu

kan bedömas torde emellertid bolaget i allmänna lånemarknaden icke kunna

för nu ifrågavarande ändamål erhålla lån till nämnda procentsats. Jag vill

därför i likhet med riksräkenskapsverket tillstyrka, att bolaget av statsmedel

erhåller ett lån å högst tre miljoner kronor. Räntan torde därvid böra beräknas

efter tre och en halv procent. På sätt vattenfallsstyrelsen förordat

torde för lånets finansiering få disponeras erforderligt belopp av till styrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar

till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Beträffande de närmare villkoren i övrigt för erhållande av lånet torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera meddela beslut.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vad vattenfallsstyrelsen föreslagit rörande sättet för bestridande av de utbyggnadskostnader

utöver fyra miljoner kronor, som staten enligt avtalet

torde komma att få vidkännas, föranleder icke någon erinran från min sida.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Hissmofors aktiebolag må för utbyggnad av bolagets

kraftstation i Hissmoforsen erhålla ett lån å högst 3,000,000

kronor, löpande med tre och en halv procent årlig ränta och

under villkor i övrigt, som Kungl. Majit äger bestämma, samt

att för utgivande av detta lån må disponeras till vattenfallsstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit

genom avsättning till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Hansson.

Stockholm 1939. K, L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:64 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av lån till Hissmofors aktiebolag. a1 i texten
  2. 1SärU 1939:39 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående beviljande av lån till Hissmofors aktiebolag. s. 1 i texten