Sök i Ratio Lex

Angående vissa förändringar i riks kommissionens för ekonomisk försvarsberedskap arbetsuppgifter m. m

1939-10-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:51 (urtima riksdagen), Angående vissa förändringar i riks kommissionens för ekonomisk försvarsberedskap arbetsuppgifter m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 51.

1

Nr 51.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående vissa

förändringar i riks kommissionens för ekonomisk försvarsberedskap

arbetsuppgifter m. m.; given Stockholms

slott den 14 oktober 1939.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 14 oktober 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-B ramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Enligt instruktionen för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

(Sv. förf.-sami. 1937:311) har rikskommissionen till uppgift att under

Kungl. Maj:t utgöra det ledande och övervakande organet för rikets försvarsförberedelser

på det ekonomiska området.

Härutinnan åligger det rikskommissionen att verka för och i mån av tillgängliga

medel ombesörja, att erforderliga förberedelser bliva utförda, så att

under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden krigsmaktens

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 51.

2213 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 51.

behov av förnödenheter må kunna tillgodoses, folkförsörjningen tryggas och

näringslivets fortgång såvitt möjligt säkerställas, allt med beaktande av att

landets tillgångar på ändamålsenligaste sätt utnyttjas för ernående av effektivitet

och varaktighet i behovstäckningen.

Det åligger kommissionen särskilt:

1) att uppgöra organisationsplaner för erforderliga särskilda förvaltningsorgan,

där detta ej ankommer på annan myndighet;

2) att ombesörja utförandet av erforderliga utredningar rörande tillgångar

och behov av varor och arbetskraft m. m.;

3) att planlägga och förbereda landets försörjning med råvaror, bränslen

och industriella förnödenheter i övrigt samt, i samverkan med vederbörande

militära och civila myndigheter och representanter för industrien, såsom det

ledande och samordnande organet handlägga frågor rörande utnyttjande och

fördelning av landets möjligheter för industriell produktion;

4) att planlägga för folkförsörjningen erforderliga produktionsomläggningar

samt varudistributions- och förbrukningsregleringar;

5) att planlägga och förbereda arbetsmarknadens organisation och arbetskraftens

ändamålsenliga utnyttjande samt i samband därmed enligt meddelade

bestämmelser handlägga ärenden rörande uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring

vid mobilisering;

6) att planlägga erforderlig reglering av utrikeshandeln samt, efter samråd

med chefen för försvarsstaben, av transportväsendet, där detta ej tillhör annan

statlig myndighets verksamhetsområde;

7) att utföra erforderliga förberedelsearbeten beträffande försäkringsväsendet

samt finans- och kreditväsendet; samt

8) att tillse, att behövliga författningar, instruktioner och reglementen m. m.

på här berörda områden vederbörligen förberedas.

Enligt den organisation rikskommissionen erhöll genom 1936 års försvarsbeslut

består kommissionen av förutom ordförande, utsedd av Kungl. Majit,

ordinarie ledamöter, nämligen cheferna för armén, marinen, flygvapnet,

försvarsstaben, socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen och kommerskollegium,

verkställande direktören hos ingenjörsvetenskapsakademien samt två av

Kungl. Majit förordnade personer, varav en sakkunnig i industriella frågor

och en representant för allmänna medborgerliga intressen, samt av extra ledamöter,

vilka för särskilda ärendens handläggning kunna inkallas. Kommissionens

kansli består av dels en allmän avdelning under chefsskap av en

kanslichef och dels en industriavdelning, vilken under kanslichefen ledes av

en avdelningschef. Till kansliet hör en expedition.

Jag vill härutöver erinra, att 1939 års riksdag (skrivelse nr 4, punkt 11) i

anledning av inom riksdagen väckta motioner anhöll, att Kungl. Majit ville

låta verkställa utredning rörande omorganisation av rikskommissionen för

ekonomisk försvarsberedskap. Såsom motiv till denna anhållan anförde riksdagen

följande.

Yid sin granskning av rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap

verksamhet har riksdagen, som väl funnit det av kommissionen hittills ned
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 51.

lagda arbetet vara förtjänt av erkännande, dock icke kunnat undgå finna, att

åtskilligt betydelsefullt utrednings- och planläggningsarbete på kommissionens

olika verksamhetsområden kvarstår ofullbordat. Den närmaste anledningen

härtill synes riksdagen vara, att kommissionens nuvarande organisation icke

lämnar tillräcklig möjlighet för kommissionen att med nödig snabbhet och

effektivitet utföra och fullfölja de viktiga och omfattande uppgifter, som åligga

den som centralorgan för den ekonomiska försvarsberedskapen. Särskilt mot

bakgrunden av nuvarande utrikespolitiska läge göra sig bristerna i denna

organisation starkt gällande.

Vid nu angivna förhållanden synas riksdagen bärande skäl tala för att — i

anslutning till det i föreliggande motioner gjorda yrkandet — utredning

kommer till stånd rörande en omorganisation av rikskommissionen i syfte att

därvid söka åstadkomma en snabbare takt av utrednings- och planläggningsarbetet

inom kommissionen och en effektivisering av beredskapsåtgärderna

på här ifrågavarande område.

I samband med den föreslagna utredningen torde jämväl till behandling

böra upptagas frågan rörande möjligheterna att utvidga elen på olika områden

pågående forsknings- och försöksverksamheten.

Riksdagen förutsatte, att utredningen verkställdes i så god tid, att förslag i

ärendet kunde föreläggas nästkommande års riksdag.

Genom beslut den 30 juni 1939 uppdrog Kungl. Maj:t åt rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap att med beaktande av vad riksdagen i sin

förenämnda skrivelse i ämnet anfört verkställa utredning rörande frågan örn

en omorganisation av rikskommissionen i syfte att åstadkomma en snabbare

takt av utrednings- och planläggningsarbetet inom kommissionen och en

effektivisering av beredskapsåtgärderna inom kommissionens verksamhetsområde

ävensom att till Kungl. Majit inkomma med det förslag i nämnda

hänseende, vartill utredningen kunde föranleda.

I skrivelse den 3 oktober 1939 har nu rikskommissionen anfört, att på

grund av de utomordentliga förhållanden, som inträtt i och med den senaste

tidens händelseutveckling utomlands, den fråga vars utredning genom beslutet

den 30 juni anförtrotts åt rikskommissionen, uppenbarligen kommit i

ett ändrat läge. Kommissionen erinrade i detta avseende örn att Kungl. Majit

numera uppdragit åt särskilda nämnder eller sakkunniga att på olika områden

fullfölja planläggnings- och förberedelsearbeten, som dittills ålegat kommissionen.

I vissa fall hade sålunda tillskapats sådana särskilda förvaltningsorgan

(statens krigs!örsäkringsnämnd, statens vednämnd), för vilka rikskommissionen

enligt sin instruktion uppgjort organisationsplaner. Men i

flertalet fall hade de träffade anordningarna mera provisorisk karaktär och

syntes organisationen vara avsedd att — i viss överensstämmelse med rikskommissionens

planläggning — utbyggas och erhålla fastare form. I den mån

så skedde, syntes detta komma att medföra, att ytterligare arbetsuppgifter

avlyftades från kommissionen och lades på kristidsorgan. Enligt sin instruktion

hade rikskommissionen till uppgift att vara det ledande och övervakande

organet för rikets försvarsförberedelser på det ekonomiska området. Därest

ett folkhushållningsdepartement, örn vars inrättande proposition förelagts

riksdagen, komme till stånd, syntes en av detta departements viktigaste uppgifter

bliva att under krisen samordna verksamheten på ifrågavarande område.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 51.

I anslutning härtill Ilar rikskommissionen med avseende å de uppgifter,

som enligt gällande instruktion särskilt tillkomma rikskommissionen, vidare

anfört i huvudsak följande.

Rikskommissionen ansåge sig böra räkna med, att samtliga kommissionen

tillkommande uppgifter nied avseende å livsmedelsförsörjningen inom landet

jämte vad därmed sammanhängde komme att anförtros åt kristidsorganet på

det område, inom vilket folkförsörjningsnämnden för närvarande arbetade.

Vidare utginge kommissionen från att planläggningen och ledningen av

kristidsverksamheten på det industriella området, där industrisakkunniga nu

vöre sysselsatta med förberedelser med avseende å produktionens försörjning

med råvaror och andra förnödenheter, komme att i fortsättningen handhavas

av en industrikommission, samt att härvid de organ, som i anledning av krisen

tillagts uppgifter rörande bränsle- och kraftförsörjningen, på ett eller annat

sätt anslötes till denna kommission.

Planläggningen och förberedandet av arbetsmarknadens organisation och

arbetskraftens ändamålsenliga utnyttjande hade uppdragits åt en arbetsmarknadskommission.

Direktiven för denna syntes vara av sådan innebörd, att

dess uppgifter toge sikte på förhållandena icke blott under en avspärrningskris

utan även i ett allvarligare läge. Då härtill den ende tjänsteman, rikskommissionen

kunnat avse för förberedelser på ifrågavarande område, såsom

expert ställts till arbetsmarknadskommissionens förfogande, syntes rikskommissionen

under den rådande krisen icke behöva taga befattning med hithörande

problem.

Vidkommande den fortsatta planläggningen av utrikeshandelns och sjöfartens

reglering under krisen syntes denna planläggning, då både en handelslicensnämnd

och en sjöfartsnämnd tillsatts och dessa kunde antagas, i den

mån svårigheterna växa, komma att erhålla vidgade arbetsfält, knappast kunna

innefatta uppgifter för rikskommissionen.

Vad anginge beredskapsarbetet med avseende å finans- och kreditväsendet

hade detta redan tidigare övertagits av finansdepartementet.

Utöver de uppgifter, som av rikskommissionen redan slutförts eller som

enligt det nu anförda måste antagas komma att övergå på olika kristidsorgan,

återstode emellertid tvenne, som kommissionen nu ville närmare beröra. Den

ena angåves i instruktionen bestå i att i samverkan med vederbörande militära

och civila myndigheter och representanter för industrien, såsom det ledande

och samordnande organet handlägga frågor rörande utnyttjande och fördelning

av landets möjligheter för industriell produktion. Här vore således

fråga örn krigsförberedelsearbetet på det industriella området. Detta arbete

omfattade bland annat att insamla och ordna uppgifter rörande statliga och

enskilda behov av såväl varor som produktionsmedel ävensom rörande tillgångar

härå, att med ledning av dessa uppgifter fördela erforderliga tillverkningar

på olika företag och upprätta fabriks-, tillverknings- och försörjningsplaner,

att utarbeta organisationsplaner för krigsförhållanden samt att verka

för framställning av ersättningsämnen m. m. Till den del detta arbete avsåge

ordnandet av statistiskt material på råvaruförsörjningens område och framställning

av ersättningsämnen stöde det givetvis så nära den verksamhet, som

förutsattes komma att anförtros åt kristidsorganet på det industriella området,

att en samordning mellan dessa uppgifter ur ändamålsenlighetens synpunkt

syntes te sig ofrånkomlig. I vad krigsförberedelsearbetet åter anginge

de statliga behovens tillgodoseende under krig samt upprättande av fabriks-,

tillverknings- och organisationsplaner vore sambandet icke lika påfallande.

Emellertid ställde sig saken här olika allteftersom fråga vore örn den ena

eller andra industrigrenen. Där, såsom förhållandet vore beträffande delar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition nr 51.

av den kemiska industrien, textil- och läderindustrien, jord- och stenindustrien

m. fl., krigsproduktionen icke i väsentlig mån kunde antagas komma att skilja

sig från kristidsproduktionen, talade tydligen vägande skäl för arbetets anslutning

till förenämnda kristidsorgan; i fråga örn andra industrigrenar gjorde

sig icke samma synpunkter i lika grad gällande. Allt som allt syntes man

emellertid Ira att räkna med så många beröringspunkter mellan krigsförberedelsearbetet

och ett blivande industriellt kristidsorgans uppgifter, att rikskommissionens

industriavdelning i sin helhet syntes böra anknytas till nämnda

kristidsorgan.

Annorlunda syntes det däremot förhålla sig med det åliggande, som åvilade

rikskommissionen i fråga örn prövning av ärenden rörande uppskov med inställelse

vid mobilisering. Eikskommissionens befattning med dessa ärenden

grundade sig å en särskild kungörelse. Enligt denna skulle vid mobilisering

all uppskovsbeviljande verksamhet centraliseras till rikskommissionen. Något

kristidsorgan, lämpat för övertagande av hithörande ärenden, syntes icke

kunna väntas bliva inrättat. Och icke heller syntes någon redan befintlig

myndighet lämpligen kunna åläggas bestyret med dessa ärenden. Annan utväg

syntes därför ej stå till buds än att tillsvidare bibehålla dem hos rikskommissionen.

Örn och när de ekonomiska försvarsförberedelserna i den utsträckning,

som sålunda förutsatts, överflyttades till särskilda kristidsorgan, skulle rikskommissionens

uppgifter komma att i huvudsak bestå i: handläggandet av

nyssnämnda mobiliseringsärenden, verkställandet av de särskilda utredningar,

som Kungl. Majit funne skäl uppdraga åt kommissionen, samt avgivande av

utlåtanden eller yttranden i ärenden, som av Kungl. Majit eller underlydande

myndigheter remitterades till kommissionen. Med anledning härav framställde

sig givetvis frågan, i vilken mån en begränsning av rikskommissionens

arbetsuppgifter i nu angivna riktning borde föranleda ändring i själva kommissionens

organisation. Då emellertid begränsningen så tillvida måste tillläggas

provisorisk karaktär som den hänförde sig till ett, låt vara med avseende

å tidslängden oberäkneligt, kristillstånd, ansåge kommissionen för sin

del lämpligast tillsvidare låta kommissionen såsom sådan behålla sin nuvarande

organisation.

I detta sammanhang har rikskommissionen vidare anfört följande:

Yad beträffade kommissionens kansli medförde tydligen den förutsatta begränsningen

av arbetsuppgifterna, att under tiden för dess bestånd den allmänna

avdelningen icke hade behov av de arbetskrafter, som huvudsakligen

haft att syssla med förberedelsearbete för livsmedelsförsörjningen jämte vad

därmed sammanhängde, liksom ej heller av någon arbetskraft för behandling

av arbetsmarknadsfrågor. I det föregående hade uttalats, att industriavdelningen

i sin helhet under krisen borde anknytas till en blivande industrikommission.

I analogi härmed syntes den under krisen övertaliga personalen

på den allmänna avdelningen böra utnyttjas av respektive kristidsorgan på

folkförsörjnings- och arbetsmarknadsområdena. Med hänsyn till de hos kommissionen

kvarstående uppgifterna syntes kansliet under den tid, varom fråga

vore, böra bestå av en allmän avdelning och en uppskovsavdelning. Med

avseende å chefen för kansliet (kanslichefen) syntes nuvarande instruktionsbestämmelser

böra bibehållas. I den mån kanslichefen icke erhölle full sysselsättning

inom kommissionen, syntes han lämpligen kunna biträda folkhushållningsdepartementet

med särskilda utredningar. Behovet av biträdande per
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Majus proposition nr 51.

sonal å den allmänna avdelningen syntes tillsvidare kunna inskränkas till ett

kanslibiträde och en expeditionsvakt. Övrig dit hänförd personal, bestående

av ordinarie personal, nämligen en sekreterare, en aktuarie och ett kontorsbiträde,

dels av ett extra skrivbiträde och en extra expeditionsvakt och dels

av tillfälligt anställda en amanuens och ett skrivbiträde, borde i anslutning

till vad i det föregående angivits tillsvidare utnyttjas inom kristidsorganisationen.

Yad uppskovsavdelningen anginge, borde dess personalförhållanden

givetvis lämnas orubbade.

Bikskommissionen har slutligen med avseende å förenämnda, kommissionen

genom beslutet den 30 juni 1939 meddelade utredningsuppdrag anfört, att

olika synpimkter självfallet kunde anläggas på frågan örn kommissionens framtida

ställning och organisation. I det läge, som genom utbrottet av den nu

rådande krisen inträtt, syntes det emellertid icke vara lämpligt eller ens

möjligt att taga slutlig ståndpunkt till förevarande spörsmål. Avgörande skäl

talade enligt rikskommissi oneus förmenande för att låta med slutförandet av

utredningen anstå till dess hithörande förhållanden kunde bättre överblickas.

Under åberopande av vad sålunda anförts har rikskommissionen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte dels vidtaga de åtgärder, som erfordrades för reglering

av rikskommissionens och kristidsorganens inbördes förhållande i den

riktning, som av kommissionen angivits, dels ock förklara, att med slutförande

av det genom beslutet den 30 juni 1939 åt kommissionen lämnade utredningsuppdraget

skulle tillsvidare anstå.

Såsom framgår av det anförda arbetar rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap, på grund av de inträdda utomordentliga krisförhållandena,

redan nu i olika avseenden under avsevärt ändrade förutsättningar i förhållande

till vad som under mera normala tider är fallet. Ytterligare förändringar

i nämnda hänseende torde vara nära förestående. Förutom till vad

kommissionen i sin förevarande framställning härutinnan anfört, får jag hänvisa

till innehållet i den till urtima riksdagen avlåtna propositionen, nr 32,

med förslag till lag örn inrättande av ett folkhushållningsdepartement, däri

vissa riktlinjer uppdragits för den extraordinära förvaltningsorganisation som

betingas av krisförhållandena men som ännu icke är definitivt utformad. I

fråga örn rikskommissionen förutsättes i sagda proposition, att den skall lyda

under det nya departementet.

Tydligt är, att rikskommissionen inom den extraordinära förvaltningsorganisation,

som sålunda är under tillskapande och vars varaktighet icke nu

kan bedömas, kommer att få sina enligt gällande instruktion åliggande uppgifter

väsentligt reducerade. Därvid torde i huvudsak de linjer komma att

följas, som kommissionen i sin framställning angivit. Detta skulle för kommissionens

del komma att medföra den förändringen, att den nuvarande

industriavdelningen bomme att anknytas till ett blivande industriellt kristidsorgan,

varefter kommissionens kansli skulle bestå av en allmän och en uppskovsavdelning.

Vidare förutsättes en sådan anordning böra medföra, att viss

del av kommissionens nuvarande personal bomme att utnyttjas på andra håll

inom den extraordinära förvaltningsorganisationen. Emellertid synes riks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 51. 7

dagens medgivande böra inhämtas till att -— utan hinder av de grunder för

rikskommissionens verksamhet, som tidigare förelagts riksdagen —■ vidtaga

de provisoriska åtgärder av organisatorisk art, vilka i huvudsaklig överensstämmelse

med det anförda under innevarande budgetår må vara erforderliga

för reglering av rikskommissionens och kristidsorganens inbördes förhållanden.

Under förutsättning av dylikt medgivande torde förevarande

ärende sedermera få bliva föremål för ny anmälan. Spörsmålet örn formerna

för rikskommissionens fortsatta verksamhet lärer vidare komma att återupptagas

vid prövningen av frågan örn regleringen av utgifterna för nästkommande

budgetår.

I fråga örn den av 1939 års riksdag begärda utredningen rörande omorganisation

av rikskommissionen delar jag kommissionens uppfattning, att

i det läge, som genom den nu rådande krisen inträtt, det icke synes vara

lämpligt eller ens möjligt att nu taga slutlig ståndpunkt till detta spörsmål.

Emellertid synes utredningsuppdraget icke böra av denna anledning återkallas;

däremot synes det lämpligt att med slutförandet av utredningen må

anstå, till dess frågan örn ett återupptagande av rikskommissionens ordinarie

arbetsuppgifter i ökad utsträckning må bliva aktuell.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att med avseende å rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap

arbetsuppgifter och organisation må under innevarande

budgetår i huvudsaklig överensstämmelse med det anförda

vidtagas de åtgärder, som kunna vara erforderliga för reglerande

av kommissionens och kristidsorganens inbördes förhållanden.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:71 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa förändringar i rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap arbetsuppgifter s. 1 i texten
  2. 1SärU 1939:43 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa förändringar i rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap arbetsuppgifter m. rn. s. 1 i texten