Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrade grunder i vissa fall för värnpliktigas avlöning

1939-10-14 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:61 (urtima riksdagen), Med förslag till ändrade grunder i vissa fall för värnpliktigas avlöning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till

ändrade grunder i vissa fall för värnpliktigas avlöning;

given Stockholms slott den 14 oktober 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majli Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 oktober 1939.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Pehrsson-Bkamstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I samband med den förstärkta försvarsberedskapen har fråga uppkommit

örn förbättrade avlöningsförmåner för värnpliktiga i sådana fall, då inkallelsen

kan beräknas bliva av längre varaktighet eller tjänstgöringens art motiverar

en högre ersättning än eljest. Därvid har — jämte andra förslag, vilka senare

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1989. 1 sami. Nr 61—62. 2286 39 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

skola i korthet beröras — undersökts möjligheten att genom ett särskilt tilllägg

under sjötjänstgöring, motsvarande sjötillägget för de fast anställda, bereda

marinens sjökommenderade värnpliktiga en löneförbättring. Innan jag

redogör för härutinnan framkomna förslag, skall en översikt lämnas av gällande

bestämmelser örn värnpliktigas avlöning och av föreskrifterna örn sjötillägg

vid marinen.

Beträffande värnpliktigas avlöning gäller enligt § 9 mom. 1 kungörelsen

den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings- (sjörullförings-)

befäl och värnpliktiga under fredstid m. m., sådant detta moment lyder enligt

kungörelsen den 2 juni 1939 (nr 224), att värnpliktig under tjänstgöring erhåller

penningsbidrag, som utgår med 50 öre örn dagen; dock att värnpliktig,

som uttages för tjänstgöring i den ordning värnpliktslagen föreskriver under

längre tid än 180 dagar, skall från och med etthundraåttioförsta tjänstgöringsdagen

åtnjuta ett penningsbidrag av en krona örn dagen, att i § 27 mom. 1 A c)

värnpliktslagen omförmäld, å sjömanshus inskriven värnpliktig vid flottan

— d. v. s. sådan till linjetjänst därstädes uttagen värnpliktig, som ej är att

hänföra till klass B (studenter, sjökaptener m. fl.) — skall från och med tvåhundraelfte

tjänstgöringsdagen äga uppbära penningbidrag med två kronor

örn dagen samt att värnpliktig, tillhörande landstormen, skall erhålla sådant

bidrag med en krona örn dagen. Enligt mom. 3 i samma paragraf erhåller

värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 F värnpliktslagen tjänstgör, sedan tiden

för den tjänstgöring, till vilken han inkallats, gått till ända, för den överskjutande

tjänstgöringstiden ersättning med en krona örn dagen. Den sist åberopade

bestämmelsen i värnpliktslagen avser det fall, att fartyg, varå den värnpliktige

tjänstgör, hindras att återkomma till station av flottan och avmönstras,

innan tiden gått till ända för den tjänstgöring, för vilken den värnpliktige inkallats;

i sådant fall är den värnpliktige skyldig att fortsätta med tjänstgöringen

till dess avmönstring kunnat äga rum.

Under nu rådande förstärkta försvarsberedskap gäller för värnpliktigas avlöning

3 § kungörelsen den 3 september 1939 (nr 628) med avlöningsbestämmelser

för viss militär och civilmilitär personal under förstärkt försvarsberedskap.

Nämnda stadgande innebär, att värnpliktiga erhålla terminslön med

visst belopp för lönetermin (Va månad) enligt bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet,

därvid den lägre tariffen skall tillämpas; dock att terminslönens

belopp icke må understiga det belopp, som enligt gällande bestämmelser

örn penningbidrag till värnpliktiga eljest skolat utgå. Beträffande terminslönens

belopp hänvisas till en i det följande återgiven tablå.

I fråga örn sjötillägg för marinens manskap gälla bestämmelserna i 15 kap.

kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 260) med vissa tilläggsbestämmelser till

bland annat avlöningsreglementet den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt

manskap vid försvarsväsendet. Enligt dessa bestämmelser utgår sjötillägget

efter sju olika tariffer, beroende på tjänstgöringsförhållandena. Såsom normaltillägg

kunna anses de belopp, som utgå under tiden mars—november vid

rörlig förläggning. Dessa utgöra per dag för:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

3

Flaggkorpraler.

Personal å annat

fartyg än under- vattensbåt

Personal, som äi

inmönstrad å

undervattensbåt

Flaggkorpral, ej maskinist .................

....... 1: —

2:25

Flaggkorpral, maskinist ....................

....... 2: —

3:25

Kor plater (högbåtsmän) och

1. klass sjömän.

Matros, ekonomiman (ej hovmästare

kock) samt hantverkare .................

eller

....... 0:60

1:35

Hovmästare, kock och eldare ...........

....... 0:80

1:80

2. klass sjömän.

Matros, ekonomiman (ej hovmästare

kock) samt hantverkare .................

eller

....... 0:30

0:90

Hovmästare, kock och eldare ...........

....... 0:50

1:35

Vid vintertjänstgöring utgå beloppen med eirka 25 procents förhöjning och

vid stationär förläggning sker en reducering, vilken uppgår till 50 procent vid

tjänstgöring å annat fartyg än undervattensbåt men eljest utgår efter lägre

procenttal. 3. klass sjömän och manskap med lägre kompetens äro — med

ett visst undantag utan betydelse i detta sammanhang — icke berättigade till

sjötillägg. För kustartilleriets fast anställda manskap gälla motsvarande bestämmelser

vid tjänstgöring å flottans fartyg; vid tjänstgöring å kustartilleriets

fartyg utgår sjötillägg med tillämpning av tariffen för stationär förläggning.

Stadganden örn sjötillägg för officerare och underofficerare innefattas i 26 §

militära avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 275). Enligt dessa bestämmelser

utgå tilläggen efter fem olika tariffer, av vilka tre avse tjänstgöring

å annat fartyg än undervattensbåt och de återstående tjänstgöring å

undervattensbåt. I båda fallen skiljes på rörlig förläggning och stationär förläggning.

Beträffande annat fartyg än undervattensbåt göres ytterligare skillnad

mellan stationär förläggning å egen förläggningsort och dylik förläggning

å annan förläggningsort. Tilläggen vid rörlig förläggning å annat fartyg

än undervattensbåt äro att anse såsom de normala sjötilläggen. Dessa utgöra

för maskinist eller torpedmästare tillhörande de båda underofficerslönegraderna

2: 90 respektive 3: 70 kronor, för annan beställningshavare i dessa lönegrader

1: 80 respektive 2:20 kronor samt för beställningshavare i de båda

lägsta officerslönegraderna (fänrik respektive löjtnant) 1:80 respektive 2:50

kronor. Vid stationär förläggning å egen respektive annan förläggningsort

reduceras beloppen till cirka 40 respektive 60 procent av normalbeloppen. Sjötilläggen

vid rörlig förläggning å undervattensbåt utgöra för officerare och

underofficerare cirka 3 å 4 gånger normalbeloppen. Vid stationär förläggning

å undervattensbåt utgöra tilläggen cirka 70 procent av de för rörlig förläggning

å sådant fartyg stadgade beloppen.

Sjötillägg bibehållas, då krigslön utgår enligt krigsavlöningsreglementet,

i det att tillägget inräknas i terminslönen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majis proposition nr 61.

I en inom försvarsdepartementet utarbetad, den 5 oktober 1939 till vissa

militära myndigheter remitterad promemoria har anförts bland annat följande:

Bestämmelsen att penningbidraget till å sjömanshus inskriven värnpliktig

vid flottan i visst fall skall utgöra två kronor örn dagen tillkom i samband med

den av 1939 års lagtima riksdag beslutade utsträckningen av övningstiden för

ifrågavarande värnpliktiga från 200 till 340 dagar och var avsedd såsom en

särskild kompensation för den ökade börda, som sålunda pålades dessa värnpliktiga.

Genom de inkallelser vid flottan, som numera skett i anledning av

förstärkt försvarsberedskap, har emellertid spörsmålet örn ifrågavarande värnpliktigas

avlöning kommit i ett i viss mån ändrat läge. Då personaltillgången

icke medgiver anordnandet av avlösningar vid flottan med de jämförelsevis

korta tidsintervaller, som avses skola i allmänhet tillämpas vid övriga delar

av krigsmakten, utan tjänstgöringen för flottans personal måste beräknas

komma att som regel pågå under avsevärt längre perioder, bortfaller den

undantagsställning, som ifrågavarande å sjömanshus inskrivna värnpliktiga intagit

i förhållande till flottans värnpliktiga i allmänhet. Detta gäller främst

sjötjänstgöring, för vilken huvuddelen av de värnpliktiga tages i anspråk. Det

nu föreliggande spörsmålet kan sålunda sägas i främsta rummet vara, huru

flottans till sjötjänstgöring kommenderade värnpliktiga skola i skälig mån

beredas vederlag för den större börda, som kommit att åvila dem.

Efter en redogörelse för bestämmelserna örn sjötillägg för marinens fast

anställda personal har vidare i promemorian anförts följande:

Det nu tillämpade systemet med sjötillägg är en på gammal erfarenhet

grundad metod att bereda marinens fast anställda personal vederlag för det

ökade ansvar och arbete, som sjötjänstgöringen och särskilt tjänstgöringen å

undervattensbåtar medför. Betydelsen härav för arbetsglädjen och utbildningsresultatet

ävensom för rekryteringen vid marinen bör förvisso icke

underskattas. Att sjötillägg kunnat undvaras för den värnpliktiga personalen

torde sammanhänga därmed, att för denna sjötjänstgöringen varit relativt

kortvarig och att de viktigare befattningarna vid flottan i största utsträckning

innehavas av fast anställd personal. Med den avsevärda ökning av den sjögående

styrkan, som äger rum vid förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering,

kan icke undvikas, att ett mycket stort antal ansvarsfulla befattningar

anförtros åt värnpliktig personal, delvis förordnad eiler konstituerad såsom

befäl i såväl manskaps- som underofficers- och officersgrader. Tydligt är, att

alldeles samma skäl, som föranlett sjötilläggens införande för den fast anställda

personalen, göra sig med särskild styrka gällande i fråga örn denna

befälspersonal. Men även beträffande de värnpliktiga, som ej inneha befälsställning,

kunna vägande skäl anföras för införande av ett sjötillägg efter

någon längre tids tjänstgöring. Detta kan i viss mån sägas redan hava skett

beträffande de värnpliktiga vid flottan, för vilka övningstiden bestämts till

340 dagar, i det att lönen för dem från och med tvåhundraelfte dagen höjts

med en krona. Örn emellertid dessa värnpliktigas avlöningsförhållanden skola

kunna på ett tillfredsställande sätt infogas i det lönesystem för värnpliktiga

under mobilisering, varpå krigsavlöningsreglementet bygger och som delvis

tillämpas under förstärkt försvarsberedskap, torde det vara nödvändigt att

begränsa löneförhöjningen till tid, under vilken vederbörande fullgör sjötjänstgöring.

Då den ifrågavarande personalen under slutet av sin tjänstgöring —

varunder den högre lönen får uppbäras — regelmässigt torde fullgöra dylik

tjänstgöring, är den föreslagna begränsningen väsentligen av formell natur.

Nämnda begränsning i förening med införandet av sjötillägg för mobiliserad

eller eljest för rikets försvar eller med hänsyn till dess säkerhet inkallad

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 61.

personal skulle emellertid möjliggöra ett rationellare och framför allt ett med

hänsyn till fyllandet av flottans arbetsuppgifter effektivare avlöningssystem

än det nu vid förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering gällande. För

vinnande av anslutning till bestämmelserna örn sjötillägg för den fast anställda

personalen torde rätten att åtnjuta sjötillägg böra utsträckas även till värnpliktiga,

vilka tjänstgöra i sjöreserv eller fullgöra sjötjänstgöring å kustartilleriets

fartyg. Vad beträffar sjötilläggens belopp torde det ligga närmast till

hands att för värnpliktiga tillämpa samma tariffer som för den fast anställda

personalen. Med hänsyn till det redan fastställda penningbidraget för de förut

omnämnda sjömanshusinskrivna värnpliktiga och önskemålet att bereda kompensation

för den långvariga inkallelsen även åt dem, som ej på grund av

befälsställning åtnjuta något lönetillägg, torde emellertid lägsta beloppet för

sjötillägget för värnpliktiga böra bestämmas till en krona. Härigenom kommer

visserligen sjötillägget för dessa att i de lägre graderna bliVa högre än

för de fast anställda, men då de värnpliktigas lön i övrigt så avsevärt understiger

de fast anställdas, torde nämnda omständighet icke behöva utgöra något

hinder för den ifrågasatta anordningen.

Bestämmelserna örn sjötillägg torde, såvitt angår de värnpliktiga, vilka fullgöra

340 dagars fredstjänstgöring, böra meddelas genom en ändring i § 9

mom. 1 i 1926 års kungörelse, vilken torde böra tillämpas från och med den

21 oktober 1939, d. v. s. dagen efter utryckningsdagen för de av ifrågavarande

värnpliktiga, som nu äro i tjänst. Beträffande personal, som inkallats jämlikt

§ 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen — d. v. s. för rikets försvar

eller med hänsyn till dess säkerhet — kunde det ligga nära till hands att införa

bestämmelserna örn sjötillägg i krigsavlöningsreglementet. Emellertid

har erfarenheten visat, att sådan inkallelse kan äga rum i avsevärd utsträckning

utan att krigsavlöningsreglementet anses böra bringas i tillämpning. Härtill

kommer att krigsavlöningsreglementet (7 §) i fråga örn sjötillägg hänvisar

till de under fredstid gällande bestämmelserna. Het torde med hänsyn härtill

vara lämpligast, att även bestämmelserna örn sjötillägg under tjänstgöring,

varom nu är fråga, upptagas i 1926 års kungörelse. Henna torde för övrigt böra

förtydligas sålunda, att det klart framgår, att •—- i den mån ej krigsavlöningsreglementet

skall tillämpas — penningbidraget under beredskapsövning och

under inkallelse jämlikt § 28 mom. 1 och § 36 mom. 2 värnpliktslagen utgör en

krona, även örn den tidigare tjänstgöringen icke skulle hava uppgått till 180

dagar. En hänvisning torde ock böra ske till de särskilda förmåner, som under

viss tjänstgöring vid flygvapnet kunna utgå till värnpliktiga (flygtillägg, flygtraktamente)

.

Såsom en följd av de föreslagna ändringarna i § 9 mom. 1 av 1926 års kungörelse

torde mom. 3 i samma paragraf böra undergå sådan ändring, att sjötillägg

må kunna utgå även i där avsett fall. Vidare torde de ändrade bestämmelserna

nödvändiggöra jämkning i 3 § kungörelsen den 3 september 1939

(nr 628) med avlöningsbestämmelser för viss militär och civilmilitär personal

under förstärkt försvarsberedskap.

Innebörden av det i promemorian innefattade förslaget framgår av följande

tablå, däri för jämförelse angivits även den högre terminslönen enligt krigsavlöningsreglementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Föreslaget sjötillä

ÖO

Summa

av lägre

för värnpliktiga

terminslön

och före-

Lägre

(normalbelopp)

slaget sjötillägg

Högre

Grad

termins-

termins-

lön

Rörlig

Stationär

Rörlig

Stationär

lön

förlägg-

förlägg-

förlägg-

förlägg-

ning

Ding

ning

ning

Rekryt........................

0

50

_

_

_

_

0

50

0

50

i

_

, (f. 210 dagen 1 . .

Annan menig j0 21Q da|ar_

1

1

—

i

i

—

i

i

—

2

2

2

2

_

i

i

50

50

1 klass sjöman ................

1

20

i

—

i

—

2

20

2

20

2

—

Korpral ......................

1

30

i

—

i

—

2

30

2

3u

2

50

T^i i , fe.i maskinist ....

1

40

i

—

i

—

2

40

2

40

2

80

Flaggkorpral {^agkinist........

1

40

2

—

i

—

3

40

2

40

2

80

Underofficer* lej maskinist ....

1

50

1

40

i

—

2

90

2

50

3

—

av 2. gradenjmaskinist........

1

50

2

80

i

40

4

30

2

90

3

—

Flaggunder- lej maskinist ....

2

—

1

80

i

—

3

80

3

—

4

—

officer ....

2

—

3

60

i

80

5

G0

3

80

4

—

Fänrik ........................

2

—

1

20

i

—

3

20

3

—

4

—

Löjtnant ......................

2

50

2

—

i

—

4

50

3

50

5

Över promemorian hava yttranden avgivits av cheferna för försvarsstaben

och marinen samt av marinförvaltningen.

Chefen för försvarsstaben har i sitt utlåtande anfört följande:

Det föreliggande förslaget synes knappast i erforderlig utsträckning tillgodose

de inkallade värnpliktigas, klass A och B, berättigade intresse. Genom

överstatsanställning och konstituering av denna kategori värnpliktiga, varigenom

de värnpliktiga skulle komma i åtnjutande av samma avlöningsförmåner

som motsvarande fast anställd personal, torde en mera rättvis ersättning

för gjorda personliga uppoffringar kunna ernås. Jag förutsätter härvid,

att nu utgående familjebidrag alltjämt i mån av behov komma att kvarstå.

Det synes vidare icke stå i full överenstämmelse med i Kungl. Maj:ts proposition

till 1939 års lagtima riksdag, nr 232, anförd motivering för höjning

av penningbidraget till de värnpliktiga i allmän tjänst vid flottan till 2 kronor

örn dagen, att penningbidraget för de värnpliktiga efter 180 dagar föreslås

skola vara 1 krona, samt att viss värnpliktig vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring

i sjöreserv skall erhålla sjötillägg örn 1 krona per dag. Värnpliktiga,

som kommenderats till landtjänstgöring, komma härvid att bliva missgynnade.

Det är måhända ej heller fullt lämpligt, att sjötillägg till värnpliktig menig

utgår med 1 krona per dag, under det att sjötillägg till stamanställd korpral

utgår med endast 0: 80 kronor.

På grund av det anförda ifrågasatte försvarsstabschefen, att förslaget underkastades

förnyad prövning med beaktande jämväl av de synpunkter, som det

torde ankomma på chefen för marinen att framlägga.

Chefen för marinen har anfört bland annat följande:

För de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga vid flottan innebär förslaget

en försämring såtillvida, att de under tid de icke äro sjökommenderade få sin

avlöning reducerad från två till en krona per dag. Detta synes icke med rättvisa

och billighet förenligt. Även örn ifrågavarande värnpliktiga i de flesta

fall äro sjötjänstgörande, måste i varje fall en eller annan dag före utryckningen

tillbringas i land för återställande av kronobeklädnad och dylikt och

1 Sjötillägg endast vid inkallelse enligt § 28 mom. 1 eller § 36 moni. 2 värnpliktslagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 61.

7

det är långt ifrån fallet, att samtlig här ifrågavarande värnpliktspersonal kan

kommenderas ombord. För dem som under längre eller kortare tid placeras

till tjänstgöring i land måste det te sig som en uppenbar orättvisa, att de utan

eget förvållande gå förlustig hälften av den avlöning, som från början avsetts

som kompensation för deras längre tjänstetid.

För till beredskapstjänstgöring inkallade värnpliktiga skulle åter de föreslagna

bestämmelserna innebära en förbättring i den mån de äro sjökommenderade.

En avsevärd del av dessa äro emellertid placerade till tjänstgöring i

land i viktiga tjänster av sådan art, att avlösning icke kan åstadkommas så

ofta som beträffande de övriga vapengrenarna, t. ex. bevakningspersonal,

signalstationer o. d., vilka således icke skulle åtnjuta någon motsvarande förbättring.

Även i övrigt synes den föreslagna förbättringen icke vara tillfredsställande

för den händelse den avses att utgöra all gottgörelse till nämnda

personal.

Chefen för marinen har vidare i sitt utlåtande hänvisat till en av honom till

Kungl. Majit ingiven, den 6 oktober 1939 dagtecknad skrivelse angående avlöningsförmåner

för viss flottans personal, däri bland annat anförts följande:

Avlöningsfrågan är icke ännu löst på ett tillfredsställande sätt för flottans

personal och flera underlydande chefer hava hos mig hemställt örn utverkande

av förbättringar. I synnerhet gäller detta beträffande den sjötjänstgörande

personalen.

Att förbättringar äro erforderliga synes mig uppenbart, ävensom att de i

främsta rummet böra komma den personal till del, som genom inkallelse till

beredskapstjänstgöring måst avbryta sin vanliga verksamhet och därmed

vållats ekonomiska och andra svårigheter. Här intager de till tjänstgöring vid

flottan inkallade värnpliktiga av klass A och B en särställning så till vida att

de med nuvarande begränsade omfattning av årsklasserna icke i önskvärd utsträckning

kunna beräknas bliva avlösta. Även örn frikallelse från tjänstgöringen

i vissa ömmande fall kan medgivas, så kan dock med hänsyn till bemanningsförhållandena

på de rustade fartygen dylik frikallelse endast ifrågakomma

i undantagsfall. Denna kategori vid flottan är därför sämre lottad än

vid övriga vapengrenar. Det synes då vara nödvändigt, att statsverket bereder

denna personal det vederlag, som en någorlunda tryggad ekonomisk ställning

innebär. Detta synes lättast och säkrast kunne ske, örn samtlig personal tillhörande

nämnda värnpliktskategorier (A- och B-klass) finge anställas över

stat vid vederbörliga kårer med avlöningsförmåner, inklusive möjlighet till

inkvarteringsersättning, ersättning för innestående portion m. m. (men exklusive

beklädnadspenningar för manskap) i likhet med personal på stat med

motsvarande utbildning och tjänsteställning.

Vad de övriga till beredskapstjänstgöring inkallade värnpliktiga angår intaga

de som användas för tjänst ombord en särställning. För dem föreligger

visserligen en viss möjlighet till inkallelse i avlösningar på sätt som planlägges

för de övriga försvarsgrenarna, men det är å andra sidan med hänsyn

till de rustade fartygens stridsberedskap mycket olägligt med alltför ofta förekommande

besättningsbyten. Detta gör att de värnpliktiga icke kunna sjökommenderas

för kortare perioder än tre månader, en avsevärt längre avlösningsperiod

än vid de andra vapengrenarna. Även dessa värnpliktiga böra därför

vid sjökommendering erhålla utöver terminslön sjötillägg med förslagsvis

1 krona per dag.

Marinförvaltningen har yttrat bland annat följande:

Marinförvaltningen får tillstyrka, att de värnpliktiga vid tjänstgöring ombord

under neutralitetsvakt tillerkännas förbättring i sina avlöningsvillkor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Majis proposition nr 61.

Marinförvaltningen ilar icke något att erinra emot, att förmånerna utmätas på

föreslaget sätt. Men ämbetsverket måste anmäla sina betänkligheter emot, att

tillägget erhåller benämningen sjötillägg. Det måste nämligen förutses, att införandet

av en löneförmån för de värnpliktiga av det slag, varom här är fråga

och som erhållit den konstruktion förslaget innehåller, skulle, därest förmånen

bomme att erhålla samma benämning som den motsvarande förmån, vilken utgår

till stammanskapet, komma att leda till erinringar i lönefrågan från stammanskapets

sida. Jämförelser beträffande förmånen sjötillägg för å ena sidan

stammanskapet och å den andra de värnpliktiga komma givetvis att göras, därvid

såväl alla 3. klass sjömän, vilka ju icke — utom för ett betydelselöst undantag

—- åtnjuta något som helst sjötillägg, som ock allt annat manskap till och

med flaggkorprals tjänsteklass, vilka senare beställningshavare vid rörlig förläggning

nå upp till ett sjötillägg motsvarande föreslagna minimitillägget för

värnpliktiga eller en krona örn dagen, komma att i nu förevarande avseende

finna sig missgynnade. Härtill är att taga i betraktande ytterligare ett förhållande.

Sjötilläggen skola redovisas under övningsanslagen. Emellertid

synes det marinförvaltningen vara riktigare med hänsyn till den nu ifrågasatta

förmånens karaktär att vara en avlöningsförstärkning, att kostnaderna

härför bestridas från det anslag, från vilket all annan avlöning till de värnpliktiga

utgår, nämligen från anslaget till de värnpliktigas avlöning.

Med stöd av vad marinförvaltningen sålunda anfört får marinförvaltningen

föreslå, dels att det nya tillägget skall utgå i enlighet med de för sjötillägg

stadgade grunder och erhålla en benämning, som tydligt klarlägger dess ändamål,

förslagsvis sjötjänstbidrag, dels och att kostnaderna för den nya förmånen

skola bestridas från anslaget till de värnpliktigas avlöning.

Marinförvaltningen får emellertid härutöver framhålla att ämbetsverket

uppmärksammat, att det föreslagna bidraget —- i motsats till det penningbidrag

å 2 kronor, som hittills i vissa fall utgått —- endast avses tillkomma

sjötjänstgörande värnpliktiga. Den korta remisstiden har icke medgivit marinförvaltningen

att närmare undersöka de konsekvenser förslaget i detta avseende

kan medföra, men får marinförvaltningen likväl ifrågasätta lämpligheten

av att borttaga den förmån, som vissa marinen tillhörande värnpliktiga förut

erhållit, att efter den 210:e dagens tjänstgöring uppbära ett penningbidrag av

2 kronor. Marinförvaltningen får i detta avseende erinra, att enligt förslaget

sjötjänstgörande värnpliktiga av menigs tjänsteklass efter den 210:e dagen

äga uppbära dubbelt så stor avlöning som i land tjänstgörande värnpliktiga

av samma tjänsteklass och efter samma tjänstetid.

Av det förut anförda torde framgå, att — frånsett olika detalj spörsmål -—

två i viss mån med varandra sammanhängande frågor beträffande de värnpliktigas

avlöning kräva sin lösning, nämligen dels frågan örn anpassning av

löneförmånerna för vissa å sjömanshus inskrivna värnpliktiga vid flottan

under sedvanlig fredstjänstgöring efter den under förstärkt försvarsberedskap

eller mobilisering gällande lönenivån för värnpliktiga och dels frågan örn förbättring

av de i anledning av förstärkt försvarsberedskap inkallade värnpliktigas

förmåner under sjötjänstgöring och eljest under längre tids inkallelse.

I förra hänseendet må erinras därom, att årets lagtima riksdag i anledning

av proposition den 24 mars 1939, nr 233, beslutat sådan ändring i värnpliktslagen,

att övningstiden för till linjetjänst uttagna, å sjömanshus inskrivnavärnpliktiga

vid flottan — med undantag för studenter, sjökaptener m. fl. —

utökades från 200 till 340 dagar. Denna förlängning av övningstiden motiverades

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 61.

med nödvändigheten av att undvika ombyte av besättningarna å flottans fartyg

vid en tidpunkt, då eljest utbildat manskap för avlösning icke skolat stå till

buds. I samband härmed beslöts, att penningbidraget till ifrågavarande värnpliktiga

skulle utgå med två kronor örn dagen från och med tvåhundraelfte

tjänstgöringsdagen, en tidpunkt, som valts med hänsyn därtill, att den i övrigt

förekommande längsta övningstiden för värnpliktiga i allmänhet utgjorde 210

dagar. Såsom i den utremitterade promemorian framhållits, har frågan örn

dessa värnpliktigas avlöning i viss mån kommit i ett annat läge genom de inkallelser,

som ägt rum i anledning av förstärkt försvarsberedskap. Det synes

sålunda till en början vara mindre följdriktigt, att örn en dylik värnpliktig

kvarhålles efter trehundafyrtionde tjänstgöringsdagen, hans avlöning skulle

komma att utgöra allenast en krona örn dagen. Ej heller torde vara lämpligt

att •—- såsom ofta skulle bliva fallet —- en värnpliktig av förevarande kategori

skulle erhålla dubbelt så högt penningbidrag som en inkallad värnpliktig av

äldre årsklass, måhända familjeförsörjare och i ekonomiskt hänseende betydligt

svårare drabbad av inkallelsen. Ojämnheten i gällande avlöningssystem

framgår därav, att en värnpliktig, som ej tillhör ifrågavarande kategori, måste

hava minst fänriks grad för att komma upp till en lön av 2 kronor.

I promemorian har nu föreslagits, att den högre lönen av två kronor till

de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, varom nu är fråga, skulle utgå allenast

under sjötjänstgöring, därvid en uppdelning av penningbidraget skulle

ske, så att hälften av detsamma skulle rubriceras såsom sjötillägg. Genom en

dylik anordning i förening med införandet av motsvarande tillägg för vissa

andra värnpliktiga skulle enligt mitt förmenande en väsentlig rationalisering

av lönesystemet vinnas. Yad som invänts därom, att en försämring i förmånerna

under tjänstgöring i land skulle drabba de sjömanshusinskrivna värnpliktiga,

kan jag icke tillmäta någon avgörande betydelse. Motiveringen för

utsträckandet av övningstiden för dessa värnpliktiga till 340 dagar var, att de

ansågos oumbärliga för sjötjänstgöringen, och man torde därför kunna utgå

ifrån, att de endast i undantagsfall komma att tjänstgöra i land efter tvåhundrationde

tjänstgöringsdagen. Den omständigheten, att de i samband med utryckningen

måste uppehålla sig å örlogsstation en eller annan dag för inlämning

av persedlar, torde i detta sammanhang knappast kunna anses hava någon

betydelse. Såvitt angår dessa värnpliktiga anser jag således de föreslagna

ändrade grunderna för avlöningen innebära bestämda fördelar. De ändrade

bestämmelser, som erfordras för förslagets genomförande, torde böra äga tilllämpning

från och med den 21 oktober 1939, som är utryckningsdag för nu i

tjänst varande, till ifrågavarande kategori hörande värnpliktiga. För dem,

som tilläventyrs kvarhållas i tjänst efter nämnda dag, torde erfordras en övergångsbestämmelse

av innebörd, att de få behålla penningbidraget å två kronor

till dess de hemförlovas eller Kungl. Majit — t. ex. vid mobilisering — annorlunda

föreskriver.

Beträffande frågan örn förbättring av de i anledning av förstärkt försvarsberedskap

inkallade värnpliktigas förmåner må till en början erinras därom,

att enligt det av årets lagtima riksdag antagna, den 15 juni 1939 (nr 278) ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

färdade krigsavlöningsreglementet det lagts i Kungl. Maj:ts liand att inom

den av reglementet uppdragna ramen bestämma avlöningsförmånerna för

militär personal, som inkallats i anledning av förstärkt försvarsberedskap.

Med stöd härav har Kungl. Majit utfärdat den förut omnämnda kungörelsen

den 3 september 1939 (nr 628), varigenom vissa bestämmelser i krigsavlöningsreglementet

gjorts tillämpliga under förstärkt försvarsberedskap. Beträffande

värnpliktiga har sålunda stadgats, att i stället för det vanliga penningbidraget

den lägre terminslönen skall utgå. Ett flertal framställningar örn förbättrade

avlöningsförmåner ha emellertid inkommit från såväl militära myndigheter

som enskilda värnpliktiga. I anledning härav har en allmän översyn av

gällande bestämmelser vidtagits. Såsom resultat av denna kommer jag i annat

sammanhang att föreslå, dels att den högre terminslönen skall beträffande icke

sjötjänstgörande personal få utgå från och med den lönetermin, som tager sin

början näst efter fyrtioandra tjänstgöringsdagen, och dels att i enlighet med

bestämmelserna i militära försvarsberedskapscirkuläret anställning över stat

i viss utsträckning skall få ske av värnpliktiga, tillhörande klasserna A och B.

Genom den högre terminslönen — vars införande bygger på den förutsättningen,

att avlösning av inkallade vid armén i allmänhet skall kunna beredas

efter sex veckor — torde en skälig kompensation komma att beredas personal

vid flottan i stationstjänst, vid kustartilleriet (utom i sjötjänst) och vid flygvapnet

för den längre tjänstgöringstid i förhållande till övriga värnpliktiga,

som för dessa tjänstegrenar torde bliva ofrånkomlig.

Emellertid skulle genom den föreslagna anordningen skälig ersättning knappast

komma att beredas flottans sjökommenderade personal, för vilken neutralitetsvakten

kan antagas komma att medföra särskilda påfrestningar och

vilken med hänsyn till personaltillgången torde få kvarhållas i tjänstgöring

under avsevärt längre tid än kustartilleriets och flygvapnets personal. Förslag

har därför, på sätt framgår av den utremitterade promemorian, framkommit

örn införande av ett särskilt bidrag åt värnpliktiga under sjötjänstgöring. Såsom

framhållits i promemorian hava sjötilläggen för marinens fast anställda

personal gammal hävd, och samma skäl som föranlett tilläggens införande för

denna personal göra sig gällande beträffande värnpliktiga, som inkallats till

längre tids neutralitetsvakt. Särskilt skulle det vara av värde, örn de extra

förmåner, som genom sjötillägget beredas maskinister och besättningsmän å

undervattensbåtar, kunde komma även värnpliktiga till del. Det torde nämligen

under nuvarande tjänstgöringsförhållanden ur de värnpliktigas synpunkt te

sig obilligt, att de extra förmåner, som utgå under ifrågavarande, särskilt krävande

tjänstgöringsförhållanden, icke i någon mån komma de värnpliktiga

till del.

De invändningar, som i remissutlåtandena framställts mot förslaget örn införande

av sjötillägg, gå i stort sett ut på, att en dylik åtgärd icke skulle vara

tillfyllest. Genom att, på sätt nyss nämnts, för den icke sjötjänstgörande personalen

införa högre terminslön samt genom beredandet av möjlighet för

överstatanställning i enlighet med vad förut anförts torde emellertid de militära

myndigheternas önskemål bliva i det väsentliga tillgodosedda. Beträffande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 61.

överstatanställning må särskilt framhållas, att de föreslagna tilläggen under

sjötjänstgöring i förening med terminslön och familjebidrag i många fall

skulle komma att ställa sig förmånligare för vederbörande än lönen vid anställning

över stat, åtminstone i fråga örn meniga.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra biträda det i promemorian

framlagda förslaget örn ett särskilt tillägg under sjötjänstgöring för samtliga

värnpliktiga vid marinen, vilka inkallats till tjänstgöring enligt § 28 mom. 1

eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen.

I fråga örn tilläggets konstruktion — såväl beträffande värnpliktiga, vilka

hava 340 dagars övningstid, som de i extraordinär ordning inkallade -— har

i promemorian föreslagits, att tillägget skulle utgå med samma belopp som

sjötillägget till de fast anställda, dock med minst en krona. Denna anordning

möjliggör, att sjötillägget vid tjänstgöring å undervattensbåt och i visst

fall även vid tjänstgöring såsom maskinist kommer att utgå med förhöjt

belopp. Tillägget torde böra utgå både vid egentlig sjötjänstgöring och s. k.

tjänstgöring i sjöreserv såväl för flottans som kustartilleriets personal. Då

emellertid lägsta beloppet för det föreslagna tillägget skulle utgöra en krona

och detta följaktligen i de lägre graderna skulle komma att utgå med högre

belopp för värnpliktiga än för fast anställd personal, torde benämningen »sjötillägg»

för den ifrågavarande förmånen icke vara den lämpligaste, utan därvidlag

synes den av marinförvaltningen föreslagna benämningen »sjötjänstbidrag»

vara att föredraga.

På sätt i promemorian föreslagits torde bestämmelser örn sjötjänstbidragen

böra införas i 1926 års kungörelse rörande de värnpliktigas avlöning. I sammanhang

därmed torde vissa jämkningar i kungörelsens avfattning böra ske.

Därutöver erfordras bestämmelse örn sjötjänstbidragens utgående under förstärkt

försvarsberedskap, varför fordras ändring i den i år utfärdade kungörelsen

nr 628. Därvid torde — med hänsyn till att den högre terminslönen

skulle efter viss tids inkallelse kunna utgå under tjänstgöring i land —• böra

stadgas, att vid sjötjänstgöring (tjänstgöring i sjöreserv) summan av den

lägre terminslönen och sjötjänstbidraget icke må understiga den högre terminslönens

belopp.

Såsom framgår av det förut anförda, inräknas sjötilläggen enligt krigsavlöningsreglementet

i terminslönen, vilken för manskap i allmänhet består av

dessa tillägg i förening med terminslön enligt den lägre tariffen, dock att vid

rörlig förläggning terminslönen icke må understiga den högre tariffen. Denna

bestämmelse medför, att en mot sjötilläggen svarande gradering av terminslönen

kommer att äga rum även under krigstjänstgöring. Tydligt är, att införandet

av sjötjänstbidrag på sätt föreslagits måste föranleda en liknande

konstruktion av terminslönen under sjötjänstgöring för värnpliktiga som den,

för vilken nu redogjorts. Härav föranledes ändring i 7 § krigsavlöningsreglementet,

vartill jag senare i dag kommer att framlägga förslag.

Sjötjänstbidrag torde böra jämställas med penningbidrag och på sätt marinförvaltningen

föreslagit bestridas från förslagsanslaget för de värnpliktigas

avlöning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Förslag till kungörelse om ändrad lydelse av § 9 mom. 1 och 3 kungörelsen

den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings- (sjörullförings-)

befäl och värnpliktiga under fredstid m. m. torde få såsom bilaga fogas vid

detta protokoll. Då trängande behov av förbättrad avlöning i de hänseenden,

som innefattas i förslaget, enligt min mening föreligger, torde kungörelsen

ifråga böra omedelbart utfärdas. Samtidigt torde proposition böra avlåtas

till riksdagen med hemställan, att riksdagen måtte besluta rörande ifrågavarande

värnpliktigas avlöning i enlighet med de grunder, som innefattas i

kungörelsen.

Föredragande hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

dels besluta, att kungörelse om ändrad lydelse av § 9 mom. 1

och 3 kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för

rullförings- (sjörullförings-) befäl och värnpliktiga under fredstid

m. m. skall i överensstämmelse med förenämnda förslag utfärdas,

dels ock föreslå riksdagen att för sin del godkänna de ändrade

grunder för värnpliktigas avlöning, som innefattas i nämnda

kungörelse.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 61.

13

Bilaga.

Förslag

till

Kungörelse

om ändrad lydelse av § 9 mom. 1 oell 3 kungörelsen den 5 mars 1926

(nr 60) angående avlöning för rullförings-(sjörullförings-)befäl

och värnpliktiga under fredstid lii. lii.

Härigenom förordnas, att § 9 mom. 1 och 3 kungörelsen den 5 mars 1926

angående avlöning för rullförings-(sjörullförings-) befäl och värnpliktiga under

fredstid m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

§ 9.

1. Värnpliktig erhåller, i den mån ej krigsavlöningsreglementet skall tilllämpas,

under tjänstgöring penningbidrag. Sådant bidrag utgår, där ej nedan

annorlunda stadgas, med 50 öre örn dagen.

Efter 180 dagars tjänstgöring ävensom eljest under beredskapsövning, landstormsrepetitionsövning,

landstormsbefälsövning och tjänstgöring, som anbefallts

enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, utgör penningbidraget

en krona örn dagen.

Utöver det i föregående stycke stadgade penningbidraget utgår under sjötjänstgöring

eller tjänstgöring i sjöreserv sjötjänstbidrag dels till å sjömanshus

inskriven värnpliktig, som avses i § 27 mom. 1 A c) värnpliktslagen och

under minst 210 dagar fullgjort där föreskriven tjänstgöring, med en krona

örn dagen, dels ock till värnpliktig vid marinen, som inkallats till tjänstgöring

jämlikt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, enligt samma grunder

och med samma belopp, som tillämpas beträffande sjötillägg till fast anställd

personal av motsvarande tjänstegrad, dock lägst med en krona. Å sjötjänstbidrag,

som nu är sagt, skall tillämpas vad i denna kungörelse och eljest

stadgas örn penningbidrag.

I vissa fall äger värnpliktig under flygtjänstgöring uppbära ersättning

enligt därom särskilt meddelade bestämmelser.

Under in- och utryckningsdagar--- — utryckning sker.

3. Värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 E värnpliktslagen tjänstgör, sedan

tiden för den tjänstgöring, till vilken han inkallats, gått till ända, erhåller för

den överskjutande tjänstgöringstiden ersättning enligt de i mom. 1 angivna

grunder, dock lägst med en krona örn dagen.

Denna kungörelse skall tillämpas från och med den 21 oktober 1939; dock

att värnpliktig, som intill nämnda dag åtnjutit penningbidrag med två kronor,

äger, där han ej uppbär sjötjänstbidrag, bibehålla nämnda penningbidrag till

dess han hemförlovas eller Kungl. Majit annorlunda föreskriver.

1 Senaste lydelse av § 9 mom. 1, se 1939: 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM 1939. K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:62 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts preposition med förslag till ändrade grunder i vissa fall för värnpliktigas avlöning. a1 i texten
  2. 1SärU 1939:40 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrade grunder i vissa fall för värnpliktigas avlöning. s. 3 i texten