Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för utlämnande av lån till anläggningar för arlificieli torkning av vallskördarna m. m

1939-10-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:65 (urtima riksdagen), Angående anvisande av medel för utlämnande av lån till anläggningar för arlificieli torkning av vallskördarna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6-5.

1

Nr 65.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel för utlämnande av lån till anläggningar för

arlificieli torkning av vallskördarna m. m.; given

Stockholms slott dea 27 oktober 1939.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 oktober 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:
Den

9 september 1938 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en jordbrukssakkunnig person att i samarbete

med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap verkställa utredning

angående grunderna för det svenska jordbrukets inriktande och jordbruksdriftens

omläggning under försvårad tillförsel och under krig för

åstadkommande av ändamålsenligaste försörjningsmöjligheter å livsmedelsområdet.

Med stöd av berörda bemyndigande tillkallade jag den 21 september

1938 såsom utredningsman professorn E. Å. Åkerman.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 63.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

I en den 27 september 1939 dagtecknad promemoria har utredningsmannen

framlagt förslag angående anvisande av medel till en fond, varifrån

lån kunde utlämnas för uppförande av anläggningar för artificiell torkning

av vallskördarna m. m. Vid promemorian fanns fogad en av disponenten

A. Laudon verkställd utredning rörande artificiell torkning av gräs

och andra vallväxter. Efter remiss lia yttranden över förslaget avgivits den

5 oktober 1939 av folkförsörjningsnämnden och den 6 i samma månad

av statskontoret.

I skrivelse den 10 mars 1939 ha därjämte ett flertal lantbrukare anhållit,

att åtgärder måtte vidtagas i syfte att underlätta anskaffandet av torkanläggningar

för gräs- och vallväxtskördarna m. m. Över denna skrivelse

samt över utredningsmannens förslag har yttrande den 2 oktober 1939 avgivits

av lantbruksstyrelsen. Vid detta yttrande har fogats utlåtande från

styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

Utredningsmannens förslag innebär, att antingen en ny fond skulle inrättas

för utlämnande av lån för uppförande av anläggningar för artificiell

torkning av vallskördarna m. m. på i huvudsak enahanda villkor, som finnas

stadgade i fråga örn lån från spannmålslagerhusfonden, eller ock att

erforderliga ändringar skulle vidtagas i kungörelsen den 12 september 1930

(nr 342) angående allmänna villkor och bestämmelser för lån från nämnda

fond så att lån från fonden kunde utlämnas även för nu ifrågavarande

ändamål. Utredningsmannen har ansett, att ett belopp av minst 2,000,000

kronor borde anvisas för låneverksamheten.

Såsom motivering för sitt förslag har utredningsmannen i huvudsak anfört

följande.

Starka skäl synas tala för att åtgärder med det snaraste böra vidtagas

för införande i görligaste mån av ändamålsenligare bärgningsmetoder för

vallskördarna än den för närvarande allmänt förekommande lufttorkningsmetoden.

Vid lufttorkning av hö måste man nämligen räkna med, att i

medeltal omkring 25 å 30 procent av näringsämnen i grönmassan gå förlorade

under normala förhållanden, och vid regnig väderlek under skörden

kunna sagda förluster bliva ännu större. Då vallskördarna lämna den för

landets foderförsörjning ojämförligt största kvantiteten inhemsk äggvita,

böra desamma givetvis tillvaratagas på mest ändamålsenliga sätt.

Under senare år har man i artificiell torkning av dessa skördar erhållit

en metod, genom vilken nästan alla ifrågavarande förluster kunna undvikas.

Problemet med artificiell torkning av vallskördarna har länge tilldragit

sig intresse bland fackmän på området, och efter mycket omfattande

utredningar och undersökningar torde denna metod för foderberedning nu

vara någorlunda tillfredsställande utformad. Ett mindre antal dylika torkanläggningar

finnas för närvarande i olika delar av landet.

Genom denna torkningsmetod vinner man icke blott, att förlusterna bliva

relativt obetydliga — omkring 5 procent — utan även att skörden kan tagas

på ett tidigare stadium än vid vanlig lufltorkning, vilket är av betydelse,

enär den späda grönmassan är rikare på näringsämnen, särskilt äggvita,

än under ett senare utvecklingsstadium. Därtill kommer, att artificiellt torkat

gräs kan betraktas som ett koncentrerat kraftfoder, under det att van
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

3

ligen hö däremot mäste betraktas som ett grovfoder. Om man även tager

hänsyn till att i grönmassan förefintliga vitaminer vid artificiell torkning

anses bibehållas i produkten, medan dessa betydelsefulla skyddsnäringsmedel

delvis torde förstöras vid lufttorkning, synes en mera allmän övergång

till artificiell torkning av vallskörden redan i fredstid vara väl motiverad.

Särskilt värdefull synes emellertid denna tolkningsmetod kunna förväntas

bliva under nuvarande förhållanden med minskade möjligheter att

från utlandet erhålla oljekraftfoder.

Till driften av erforderliga anläggningar för artificiell torkning åtgå

ganska betydande kvantiteter bränsle, vilket under rådande förhållanden

kanske får anses tala emot anläggning av ett större antal dylika torkar.

Enligt uppgift kunna emellertid torv och avfallsved med fördel användas

för detta ändamål, varför bränslefrågan icke kan anses lägga hinder i vägen

för mera allmän övergång till ifrågavarande torkningsmetod.

Med hänsyn till den stora betydelse ur foderförsörjningssynpunkt, som

måste tillerkännas här ifrågavarande metod att tillvarataga skörden från

slåttervallarna, synas åtgärder böra vidtagas för åstadkommande av ökad

användning av densamma. De relativt stora kostnaderna för inköp och

anläggning av dylika torkar samt de höga driftkostnaderna vid en kort

driftsperiod per år motverka emellertid en mera allmän övergång till artificiell

torkning. Enligt den av disponent Laudon verkställda utredningen

tala alla undersökningar för, att de lägsta produktionskostnaderna uppnås

med stora, fabriksmässiga anläggningar. För dessa kunna endast i undantagsfall

vid mycket stora egendomar tillräckligt material för torkning erhållas

från ett enskilt jordbruk, enär den minsta ekonomiska produktionen

uppgår till omkring 1,000 ton torkad vara per år. Därför synas större

torkanläggningar böra uppföras, och verksamheten drivas av andelsföreningar

eller såsom uppköpsfabriker med kontraktsodlingar.

Anskaffande av maskinell utrustning till uppförande av en gråstock med

en torkningskapacitet på minst 1,000 ton under den relativt korta tid av

året, som grönmassa kan erhållas, erfordrar betydande kapitalinvestering,

varför kapitalanskaffningen synes böra underlättas av statsmakterna, om ett

önskvärt antal dylika anläggningar skola komma att uppföras och tagas i

bruk redan våren 1940. Enligt utredningens åsikt böra därför möjligheter

skapas för lämpliga ekonomiska föreningar, vars medlemmar beslå av

jordbrukare, att erhålla lån till uppförande av ifrågavarande anläggningar

för artificiell torkning av vallskördarna. Dessa lån kunna lämpligen utlämnas

på i tillämpliga delar likartade villkor, som nu gälla för lån av

statsmedel lill utrustning och anläggning av spannmålstorkar enligt kungörelsen

den 12 september 1930 (nr 342) angående allmänna villkor och

bestämmelser för lån från spannmålslagerliusfonden.

För ifrågavarande ändamål synes därför antingen böra bildas en ny fond

eller ock kunna möjligen bestämmelserna för lån från spannmålslagerhusfondcn

ändras så, att lån från nämnda fond även skulle kunna utlämnas

för anskaffande av maskinell utrustning och för bestridande av anläggningskostnader

för grästorkar.

Då tre olika typer av dylika torkar för närvarande finnas inom landet,

och priset på desamma varierar högst väsentligt både beträffande typ och

storlek, kan medelsbehovet för innevarande budgetår icke beräknas med

någon större grad av säkerhet. Emellertid synes ett belopp av minst

2,000,000 kronor böra ställas till förfogande för sagda ändamål. Vid utlämnande

av ifrågavarande lån bör givetvis hänsyn tagas till resultaten av nu

pågående provningar av olika torktyper på så sätt, att medel endast beviljas

för anläggning av grästorkar av sådana typer, som kunna godkännas

av staten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 65-

Disponent A. Laudon har i sin utredning — efter att lia närmare redogjort

för fördelarna av artificiell torkning och för närvarande i bruk varande

torkanläggningar — sammanfattningsvis anfört i huvudsak följande.

Konsttorkning ökar foderproduktionen per arealenhet med omkring 33

procent och äggviteproduktionen med minst 50 procent jämfört nied höberedning.

Det konsttorkade gräset ersätter tillfullo kraftfodret och har

genom sin mineralämnes- och vitaminhalt välgörande inverkan på djurens

hälsotillstånd och på de animaliska produkternas kvalitet. Med nuvarande

fodermedelspriser är konsttorkningen lönande om den kan utföras för en

kostnad av cirka 5 öre per kilogram. Detta låter sig göra med varje god

torktyp örn driftstiden per år är tillräckligt lång, 1,200—1,600 timmar.

För att så lång driftstid skall kunna uppnås måste odlingen till en viss

grad omläggas, vilket dock ej bör möta, några svårigheter.

De mindre torkarna ha i allmänhet dålig värmeekonomi, varför för-torkning

på slag kan vara lönande. Spillförlusterna härvid behöva utredas. Den

engelska Curtis-torkan förefaller särskilt lämplig såsom »gårdstork» och bör

prövas under svenska förhållanden.

De lägsta produktionskostnaderna uppnås med stora fabriksinässiga torkar

(t. ex. den svenska ingenjörfirman J. M. och R. V. Pelirssons pneumatiska

tork nr P750). Dessa kunna i allmänhet icke erhålla tillräckligt material

från en enskild gård, då den minsta ekonomiska produktionen är

omkring 1,000 ton per år. Dylika torkanläggningar böra kunna organiseras

såsom andelsföreningar eller såsom uppköpsfabriker med kontraktsodlingar.

Denna sista form finnes redan i England, Tyskland och Sverige (Vadstena).

Kapitalbehovet för en stortork är betydande, varför kapitalanskaffningen

på något sätt bör underlättas. Då konsttorkningen förbättrar vår egenförsörjning

med äggvitefoder, kan det anses vara ett .statsintresse att försök

med dylika torkar göras. Torkarna böra i så fall eldas med ved, vilket ej

möter vare sig tekniska eller ekonomiska svårigheter.

För att förbilliga skördearbetet och minska spillet är det vid begagnande

av stortork önskvärt om lämplig mekanisk uppsamlare finnes. Försök med

engelska apparater bör utföras.

Från den ekonomiska försvarsberedskapens synpunkt är det önskvärt,

att torkarna få sådant läge att även fisköverskott, slakteriavfall eller dylikt

kan torkas där, varigenom fettförsörjningen förbättras och torkningskostnaderna

nedbringas.

I de avgivna yttrandena har det framlagda förslaget i huvudsak tillstyrkts.

Statskontoret, lantbruksstyrelsen och folkförsörjningsnämnden lia ansett, att

en särskild lånefond bör inrättas.

Folkförsörjningsnämnden har i sitt yttrande vidare anfört:

I betraktande av de svårigheter, som under nu rådande förhållanden torde

komma att förefinnas att från utlandet importera oljekakor, är det av

allra största vikt att förefintliga möjligheter att genom inhemsk produktion

fylla vårt foderbehov av äggvita i görligaste mån tillvaratagas. Såsom

ett led i strävandena på förevarande område synas anordningar för artificiell

torkning av vallskördama värda statsmakternas stöd. En ökad erfarenhet

av ifrågavarade metod för skördarnas tillvaratagande kan även komma att

bliva av stor betydelse för vår foderförsörjning under fredstid. Bland annat

torde man kunna förvänta att en mera allmän utbredning av metoden

i fråga skall stimulera till förbättringar av olika slag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj.ts proposition nr 65.

5

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig folkförsörjningsnämnden

höra tillstyrka, att åtgärder från statens sida vidtagas för att underlätta

uppförandet av anläggningar av i promemorian angivet slag. Beträffande

formerna för dessa åtgärder ansluter sig nämnden till utredningsmannens

förslag att staten bör utlämna lån för dylika anläggningar.

Av flera skäl synes det lämpligast att en särskild lånefond, benämnd

grästorklånefonden, inrättas för detta ändamål. Vad i promemorian

anförts rörande fondens medelsbehov för innevarande budgetår har

icke föranlett någon erinran från nämndens sida. Då i nuvarande läge

försörjningssynpunkterna i främsta rummet böra beaktas, synas lån från

fonden böra få utgå ej endast, såsom i promemorian förutsatts, till ekonomiska

föreningar av jordbrukare utan även till andra, enskilda eller juridiska

personer, vilka kunna anses främja en sund utveckling på området.

Lånens storlek torde böra maximeras till 60,000 kronor, om låntagaren är

enskild person, och till 120,000 kronor, då låntagaren är ekonomisk förening

eller aktiebolag. 1 intet lall torde lån böra beviljas till högre belopp än som

motsvarar 85 procent av den beräknade kostnaden för anläggningen. Räntefrihet

synes böra medgivas under en tid av tre år. Räntan bör därefter utgå

efter 4 procent. Amorteringsskyldighet bör inträda från och med året efter

det, under vilket lån lyftats, och amorteringstiden bestämmas till högst 15

år. För lån bör lämnas av statskontoret godkänd säkerhet.

Statskontoret har — efter att ha redogjort för de i kungörelsen rörande

villkoren för lån ur spannmålslagerhusfonden upptagna bestämmelserna i

fråga örn ställande av säkerhet för lån till spannmålstorkar — anfört i huvudsak

följande.

Vad angår den säkerhet, som må godtagas för lån lör spannmålstorkar —

förlagsinteckning med borgen för minst 20 procent av lånesumman — vill

statskontoret framhålla, att ämbetsverket funnit sådan lånesäkerhet i vissa

fall icke vara ur trygghetssynpunkt tillfredsställande. Statskontoret vill därför

ifrågasätta, huruvida icke beträffande de föreslagna lånen böra uppställas

strängare krav på säkerhet än vad som gäller beträffande lån för

spannmålstorkar. Därest förlagsinteckning kan erhållas i vederbörande torkanläggning,

torde borgen böra omfatta större del av lånebeloppet än 20 procent.

Statskontoret vill för sin del föreslå, att såsom lånesäkerhet må godtagas

förlagsinteckning jämte vederhäftig borgen för minst en tredjedel av

lånesumman. Därest förlagsinteckning icke kan ifrågakomma, torde i likhet

med vad som nu är fallet beträffande lån för spannmålstorkar ställas

annan säkerhet, som statskontoret kan godkänna.

I fråga om sättet för redovisning av de föreslagna lånen må framhållas, att

på grund av den räntefrihet, som gäller för lån för spannmålslagerhus, enligt

tillämpade budgetprinciper i samband med anvisande av anslag å kapitalbudgeten

för kapitalinvestering i spannmålslagerhusfonden erfordras visst anslag

å driftbudgeten för avskrivning av den del av kapitalinvesteringen, som

icke beräknas giva full förräntning. Då någon fördelning av kapitalinvesteringsanslaget

de olika lånegrupperna emellan icke kan på förhand fastställas,

möta givetvis redan nu svårigheter att avväga storleken av erforderligt

avskrivningsanslag. På grund härav anser statskontoret det vara att föredraga,

att en ny fond för den föreslagna låneverksamheten inrättas.

Lantbruksstyrelsen, som i sitt yttrande berört nu pågående undersökningar

rörande ifrågavarande anläggningars användbarhet, har vidare anfört

bland annat följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Enligt lantbruksstyrelsen mening böra pågående undersökningars resultat

snarast komma till praktisk användning för lanthushållningen. Därest

nämligen artificiella torkningsmetoder lämna ett ur ekonomisk synpunkt

tillfredsställande resultat, skulle därigenom, såsom från många håll framhållits,

möjlighet beredas till ett avsevärt bättre tillvaratagande av de i gräsets

grönmassa förekommande näringsämnena, särskilt äggvita.

I det nu inträdda världsläget äro sist anförda omständigheter särskilt betydelsefulla.

Vid en mer eller mindre långt gående importavspärrning lära

nämligen alla möjligheter böra tillvaratagas att ersätta det inom landet förefintliga

behovet av importerade äggviterika fodermedel med sådana av inhemskt

ursprung. Den artificiella torkningen av gräs utgör onekligen en

sådan möjlighet, då den i olikhet med andra torkningsmetoder försiggår

praktiskt taget utan någon förlust av fodrets ursprungliga äggvitehalt. Denna

metod blir således särskilt värdefull vid avspärrning och erbjuder en av de

få möjligheterna att i stor omfattning inom landet framställa ett för mjölkproduktionen

tillräckligt äggviterikt och koncentrerat fodermedel, även om

man icke bör förbise att genomförd i stöiTe omfattning den artificiella torkningen

under ett avspärrningstillfälle kan komma att ställa stora krav på

bränsletillgången. Med stöd av vad sist anförts finner lantbruksstyrelsen

sig därför nu böra förorda, att åtgärder omedelbart vidtagas till understödjande

genom statens mellankomst av en vidgad användning av artificiell

torkning av grönfoder och späda vallväxter.

Rörande den närmare utformningen av låneverksamheten har lantbruksstyrelsen

vidare yttrat:

För att ifrågavarande torkningsmetod skall lämna ur ekonomisk synpunkt

tillfredsställande resultat synas tämligen stora torkningsaggregat behöva användas.

Sådana torde även lämpa sig för gemensam användning av flera

jordbrukare. Föreningar, vars medlemmar äro jordbrukare, böra därför i

första hand erhålla understöd av statsmedel till anordnande av torkningsanläggning

för artificiell torkning av grönfoder och gräs. Emellertid synas

även andra former för gemensam användning av grästorkningsapparater

böra ifrågakomma. På sina håll kan det nämligen visa sig svårt att uppnå

enighet mellan ett tillräckligt antal jordbrukare om anskaffande av sådan

apparat. Möjligen kan också föreningsformen visa sig mindre lämplig för

drivande av grästorkar, då planläggningen för deras användning kan befaras

möta svårigheter, i det att flertalet medlemmar önska torka sin skörd vid

samma tid. På grund härav lärer det kunna ifrågasättas, om ej enskilda,

vilka träffat överenskommelse med ett lämpligt antal jordbrukare örn användning

av torkanläggning, också böra kunna erhålla understöd för dess

anordnande. I sistnämnda fall skulle också verksamheten kunna bedrivas

på så sätt, att vederbörande jordbrukare levererade grönmassa till torkanläggningens

ägare och denne antingen återlevererade det torkade fodret eller

försålde detsamma. Vid understöd åt enskild bleve det emellertid — i likhet

med vad fallet är vid utlåning från statens maskinlånefond till s. k. maskinhållare

— nödvändigt att skapa vissa garantier för att endast för verksamheten

lämpliga personer komme i åtnjutande av understöd, varvid även

bör tillses, att de avgifter eller priser, dessa komme att betinga sig, ej bleve

oskäliga.

Lantbruksstyrelsen får föreslå utlämnande av lån för ändamålet till så stor

del av anläggningskostnaden, som kan ifrågakomma vid uppförande av

spannmålslagerhus, samt att lånen bliva räntefria de tre första åren efter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 65.

7

det, under vilket lånet lyfts, varefter ränta synes böra utgå efter samma

grunder som för närvarande gälla för lån från statens maskinlånefond.

Amorteringstiden torde böra sättas relativt kort, då stora delar av ifrågavarande

anläggningar kunna beräknas ha en ganska begränsad varaktighet.

Även detta spörsmål torde pågående undersökningar komma att belysa. Det

kan emellertid redan nu sägas, att anläggningar av olika typer lia olika lång

varaktighet. Det synes därför lämpligt, att ingen bestämd amorteringstid

föreskrives, utan att denna för varje särskilt lån bestämmes av Kungl. Maj:t.

Bestämmelsen härom torde i så fall kunna formuleras så, att lånen amorteras

under det antal år, Kungl. Majit för varje särskilt lån bestämmer, dock

högst 15 år. Då amorteringstiden sålunda i allmänhet kan väntas bliva tämligen

kort, torde amorteringsfrihet under visst antal år icke böra ifrågakomma,

utan amortering ske med lika belopp varje år under hela lånetiden.

En ordning med vissa amorteringsfria år skulle nämligen medföra dels, att

amorteringsbördan bleve otillbörligt stor under de år, amorteringen skulle

fullgöras, dels att låntagare måhända skulle kunna förledas att i sina kostnadskalkyler

bortse ifrån amorteringskostnaden under de amorteringsfria

åren.

Ifråga om erforderliga medel för låneverksamheten har lantbruksstyrelsen

framhållit bland annat:

I förevarande promemoria har föreslagits, att ett belopp av 2,000,000 kronor

måtte anvisas till utlämnande av lån för anskaffande av grästorkar antingen

genom förstärkning av spannmålslagerhusfonden eller i form av en

särskild fond.

Lantbruksstyrelsen vill för sin del tillstyrka, att nämnda belopp anvisas,

och håller före, att för ändamålet en särskild fond, förslagsvis benämnd statens

grästorkningslånefond, bör inrättas. Härför talar bland annat den omständigheten,

att, såsom förut anförts, i vissa delar andra bestämmelser böra

komma ifråga än de, som gälla beträffande statens spannmålslagerliusfond.

Såsom framgår av utredningen har under senare år såväl i Sverige som Departements.

utomlands betydande arbete nedlagts på konstruerandet av lämpliga an- chefen.

läggningar för torkning av vallväxtskördarna. Dessa arbeten synas nu lia

nått så långt, att fullt användbara anläggningar för ifrågavarande ändamål

åstadkommits. Under nuvarande krissituation är det på sätt i samtliga

yttranden understrukits med hänsyn till den ovisshet som föreligger rörande

våra utsikter att få infört tillräckligt med kraftfoder, av utomordentlig

betydelse att alla möjligheter till förbättringar i landets försörjning med

sådant foder tillvaratagas. Utredningen har givit vid handen, att artificiellt

torkade vallväxter utgöra en värdefull ersättning för oljekakor. Genom den

artificiella torkningen kan äggviterikt foder på ett mera effektivt sätt tillvaratagas.

Härigenom kan i nuvarande situation en bättre avvägning av

jordbruksproduktionen efter folkhushållets behov åstadkommas, varjämte

utsikterna att även under normala förhållanden anpassa produktionen efter

eventuella exportmöjligheter ökas. I likhet med utredningsmannen och

myndigheterna anser jag därför, att åtgärder böra vidtagas i syfte att

underlätta iordningställandet av anläggningar för torkning av vallväxtskördarna.

Såsom förordats torde lån på fördelaktiga villkor böra ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

lämnas för att understödja anskaffningen av anläggningar av ifrågavarande

slag.

Beträffande de villkor på vilka lån böra beviljas synes följande böra

gälla. Lån torde på sätt folkförsörjningsnämnden förordat böra kunna utlämnas

icke blott till ekonomiska föreningar u. p. a. utan även till enskilda

och aktiebolag. Att upprätthålla den i bestämmelserna rörande lån från

spannmålslagerhusfonden gjorda begränsningen av låntagare endast till ekonomiska

föreningar u. p. a. torde medföra en alltför snäv gränsdragning.

Vissa större gårdar torde nämligen kunna vara i behov av egen anläggning.

Det torde även vara möjligt att enskild person eller bolag vill låta uppföra

en anläggning av ifrågavarande slag samt från kringliggande gårdar köpa

vallväxtskördarna och verkställa torkning av desamma. I enlighet med vad

lantbruksstyrelsen påpekat torde i dylika fall garantier böra skapas för att

endast för verksamheten lämpliga personer och företag komma i åtnjutande

av lån.

Lånen torde böra beviljas av Kungl. Maj:t och lånebeloppen böra uppgå

till högst 85 procent av den beräknade kostnaden för anläggningen. En viss

maximigräns för lånesumman torde även böra fastställas och härutinnan

torde böra gälla, att låntagarens sammanlagda skuld på grund av lån från

londén ej må överstiga 60,000 kronor, då låntagaren är enskild person, och

120,000 kronor i de fall då ekonomisk förening eller bolag står såsom låntagare.

För att ekonomiskt underlätta för låntagarna att uppföra anläggningar

av ifrågavarande slag bör en viss räntefrihet för lån från fonden

medgivas. I likhet med vad som gäller för lån från spannmålslagerhusfonden

böra lånen vara räntefria under en tid av tre år. Räntan bör därefter

utgå efter 4 procent.

I överensstämmelse med vad folkförsörjningsnämnden och lantbruksstyrelsen

förordat anser jag, att amorteringstiden bör få i varje särskilt fall bestämmas

av Kungl. Maj:t. Med hänsyn till den förslitning, som ifrågavarande

anläggningar äro underkastade, synes en förhållandevis kort amorteringstid

böra föreskrivas. I intet fall torde densamma böra överstiga femton

år.

I fråga örn den säkerhet, som bör ställas för lånen, kan jag biträda folkförsörjningsnämndens

förslag, att säkerheten bör bestämmas av statskontoret

från fall till fall. Att närmare angiva vilken säkerhet, som bör godtagas,

synes icke ändamålsenligt. Vad statskontoret härom anfört, finner jag emellertid

värt beaktande vid tillämpningen av blivande bestämmelser i ämnet.

Dessa bestämmelser torde, sedan riksdagen beslutat i ärendet, få utfärdas

av Kungl. Majit och torde utöver vad jag nu angivit i huvudsak böra i tilllämpliga

delar ansluta sig till bestämmelserna rörande lån från spannmålslagerhusfonden.

Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att angiva behovet av

kapital för nu ifrågavarande ändamål. Av utredningsmannen och flertalet

hörda myndigheter har angivits ett belopp av 2,000,000 kronor. För närvarande

synes mig denna summa vara tillräcklig.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Igångsättandet av denna låneverksamhet tiar motiverats av beliovet av förbättring

av landets fodermedelsförsörjning under nuvarande krissituation.

Vid sådant förhållande torde man böra utgå ifrån att verksamheten bör bedrivas

under begränsad tid och vara självavvecklånde. Anslag för det erforderliga

kapitaltillskottet till lånerörelsen bör därför å kapitalbudgeten upptagas

under rubriken Fonden för låneunderstöd. Anslaget torde böra benämnas

»Lån för anskaffande av grästorkar» och upptagas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels till Lån för anskaffande av grästorkar å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under kapitalbudgeten,

Fonden för låneunderstöd, anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 2,000,000.

dels ock besluta, att med anlitande av nämnda anslag må i

huvudsaklig enlighet med av mig förordade grunder utlämnas

lån för anskaffande av grästorkar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av lydelse, bilaga till detta

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustav T. Roupe.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 samt. Nr 6ä.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:91 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående anvisande av medel för utlämnande av lån till anläggningar för artificiell torkning s. 1 i texten
  2. 1SärU 1939:63 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för utlämnande av lån till anläggningar för artificiell torkning av vallskördarna s. 1 i texten