Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, m. m

1939-10-14 · 64 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:68 (urtima riksdagen), Med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

1

Nr 68.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

m. m.; given Stockholms slott den oktober

1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker; samt

2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. förordningen den 11 juni

1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning av brännvin,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 68.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Förslag

till

förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Med maltdryck förstås i denna förordning varje jäst, alkoholhaltig,

odestillerad dryck, vid vars framställning torkat, rostat eller bränt malt

kommit till användning; dock skall genom hembrygd tillverkad sådan dryck

anses såsom maltdryck allenast om vid tillverkningen såsom extraktgivande

ämne använts huvudsakligen malt och alkoholhalten icke överstiger fem

viktprocent.

2. Vad i denna förordning stadgas angående maltdrycker av första klassen

skall i tillämpliga delar gälla beträffande alkoholfria drycker, vid vilkas

framställning torkat, rostat eller bränt malt kommit till användning.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å tillverkning av maltextrakt.

Angående sådan tillverkning meddelas föreskrifter av Kungl. Maj:t.

2 §•

1. Tillverkning av maltdrycker för försäljning må företagas endast i den

ordning och under de villkor, som stadgas i denna förordning.

2. Hembrygd av maltdrycker för eget behov må, utan hinder av föreskrifterna

i denna förordning, företagas av envar, som icke idkar försäljning

eller tillverkning för försäljning av sådana drycker.

3 §.

Maltdrycker indelas i tre klasser.

Första klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt icke överstiger

en och åtta tiondels viktprocent.

Andra klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger en och

åtta tiondels men icke tre och två tiondels viktprocent.

Tredje klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger tre och

två tiondels viktprocent.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

4 §■

1. Med skattepliktigt bryggeri förstås i denna förordning bryggeri, där

maltdrycker av samtliga klasser må tillverkas.

Med skattefritt bryggeri förstås bryggeri, där endast maltdrycker av första

klassen må tillverkas.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och med den

30 september.

5 §•

1. Den, som idkar tillverkning av maltdrycker för försäljning, kallas i

denna förordning tillverkare.

2. Ämbets- eller tjänsteman, som till följd av sitt ämbete eller sin tjänst

kan komma att deltaga i beslut angående tillverkning, beskattning eller försäljning

av maltdrycker eller däröver utöva tillsyn, må icke taga befattning

med bryggerirörelse eller vara ledamot i styrelsen för aktiebolag eller ekonomisk

förening, som driver sådan rörelse.

3. Vid bryggeri skall finnas en föreståndare (bryggeriföreståndare),

som är ansvarig för att rörelsen bedrives enligt föreskrifterna i denna förordning

och bestämmelser som meddelas med stöd av densamma. För

bryggeriföreståndaren skall finnas ersättare, som i bryggeriföreståndarens

frånvaro skall ansvara för rörelsen. Bryggeriföreståndare och ersättare för

denne utses av tillverkaren.

Tillverkare, som personligen handhar den omedelbara ledningen av rörelsen,

må själv vara bryggeriföreståndare.

Finner kontrollstyrelsen bryggeriföreståndare icke vara lämplig för uppdraget,

må styrelsen ålägga tillverkaren att utse annan bryggeriföreståndare.

6 §•

1. Bryggeri och i bryggeri bedriven tillverkning skola stå under statens

kontroll.

Kontrollen utövas av kontrollstyrelsen med biträde av särskilda kontrolltjänstemän.

2. Bryggeri skall vara inrättat på sådant sätt och rörelsen där så bedrivas,

att kontrollen må kunna utövas utan svårighet.

3. Kontrolltjänsteman äger påfordra att när som helst erhålla tillträde till

bryggeri och till samtliga för bryggerirörelsen använda lokaler, upplagsplatser

och andra förvaringsställen.

4. Tillverkare skall för kontrollen utan ersättning tillhandahålla erforderliga

prov å vört eller tillverkad maltdryck samt ställa till förfogande nödiga

redskap och lämna behövlig handräckning.

5. Tillverkare har att på egen bekostnad anskaffa de journaler och andra

handlingar, vilka enligt föreskrift i denna förordning eller med stöd av

densamma meddelade bestämmelser skola föras eller upprättas i bryggeri.

Tillverkare är pliktig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

kontrollstyrelsen meddelar angående förandet eller upprättandet av nämnda

journaler och handlingar samt angående deras bevarande under viss tid och

insändande i original eller avskrift till kontrollmyndighet.

6. Tillverkare är pliktig att vid anfordran hålla sina handelsböcker med

tillhörande verifikationer ävensom i 5 mom. omnämnda journaler och handlingar

tillgängliga för kontrolltjänsteman.

7. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över tillverkningen

och beskattningen av maltdrycker meddelar, ävensom de anvisningar,

som kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller kontrollstyrelsens

föreskrifter kan lämna.

2 KAP.

Om tillverkning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

7 §•

Utan Kungl. Maj:ts tillstånd må tillverkning av maltdrycker av andra eller

tredje klassen icke bedrivas i annat bryggeri än sådant, i vilket dylik tillverkning

enligt tillståndsbevis bedrivits efter ingången av oktober månad

1938.

Har, av annan anledning än för vidtagande av reparation, under ett tillverkningsår

i skattepliktigt bryggeri icke företagits brygd för framställning

därstädes av maltdrycker av andra eller tredje klassen, må tillverkningen

av sådana maltdrycker icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd ånyo upptagas

i bryggeriet.

8 §•

1. Har någon erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att bedriva tillverkning av

maltdrycker av andra och tredje klasserna i visst bryggeri eller har någon

övertagit den rörelse, som i skattepliktigt bryggeri bedrivits av annan, skall

han till kontrollstyrelsen göra anmälan om tillverkningens upptagande och

dagen därför (driftsanmälan) och i densamma uppgiva:

a) bryggeriets namn och belägenhet,

b) tillverkarens fullständiga namn och postadress,

c) namnen å bryggeriföreståndare och ersättare för denne,

d) namnet å den person, som jämlikt 16 § 2 mom. utsetts att vara forsedelskontrollant

vid bryggeriet, samt

e) huruvida maltdrycker av första klassen skola tillverkas i bryggeriet.

Föreligger ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen bevis

därom.

Innan sådant bevis utfärdats, må rörelsen icke utövas, dock att den, som

övertagit av annan bedriven rörelse, må, därest anmälan göres inom fjor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

5

ton dagar efter övertagandet, fortsätta rörelsen till dess kontrollstyrelsen

meddelat beslut i anledning av anmälningen.

2. Under den sista månaden av varje tillverkningsår skall tillverkare,

som ämnar fortsätta rörelsen under det kommande tillverkningsåret, till

kontrollstyrelsen göra anmälan därom och samtidigt lämna uppgift angående

de förhållanden, som angivas i 1 mom. första stycket a)—e).

3. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats enligt 1 eller

2 morn., skall tillverkaren inom åtta dagar underrätta kontrollstyrelsen

därom.

4. Ämnar tillverkare helt nedlägga rörelsen vid bryggeri, skall han i god

tid förut till kontrollstyrelsen göra anmälan därom med uppgift om dagen,

då nedläggandet kommer att ske. Efter den uppgivna dagen må rörelsen

icke fortsättas.

9 §•

1. över skattepliktigt bryggeri skall finnas planritning jämte beskrivning

i två exemplar, av vilka det ena skall förvaras i bryggeriet och det andra hos

kontrollstyrelsen.

Ny planritning jämte beskrivning skall upprättas, då kontrollstyrelsen så

prövar erforderligt.

2. Pannor, jäskar och lagerbehållare skola vara uppmätta och märkta på

sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

3. Allt för tillverkningen i skattepliktigt bryggeri avsett malt skall uppvägas

å en i bryggeriet uppställd justerad automatisk våg, försedd med självregistrerande

räkneverk. Vågen skall anskaffas och underhållas av tillverkaren.

Angående skyldighet för tillverkare att i visst fall hava maltkross i bryggeriet

ansluten till vågen stadgas i 21 §.

10 §.

För tillverkning av maltdrycker av andra och tredje klasserna må endast

användas torkat, rostat eller bränt kornmalt samt humle, jäst och vatten,

såvida icke kontrollstyrelsen medgiver användning jämväl av andra råämnen.

Användning av sackarin må dock icke medgivas.

Med sackarin förstås i denna förordning varje konstgjort sötningsmedel,

som har högre söthetsgrad än raffinerat socker men icke sockrets näringsvärde.

11 §■

Tillverkning för försäljning av maltdryck av tredje klassen må äga rum

allenast för utförsel ur riket samt för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,

tekniskt, industriellt eller annat likartat ändamål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

3 KAP.

Om beskattning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

12 §.

För maltdrycker av andra och tredje klasserna, tillverkade i skattepliktigt

bryggeri här i riket, skall tillverkaren enligt vad nedan närmare stadgas erlägga

skatt.

Från skatteplikt undantagas maltdrycker, som från bryggeri utlämnas för

utförsel ur riket eller till svensk frihamn eller såsom prov för analytisk undersökning,

så ock maltdrycker, som inom bryggeri användas för tekniskt

ändamål eller där förstöras.

13 §.

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen med trettio öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen med femtiofyra öre för liter.

Vid varje bryggeri skall dock, så länge tillverkning av maltdrycker av

andra och tredje klasserna må företagas i bryggeriet, skatt utgå med minst

femhundra kronor för helt kalenderkvartal räknat. I detta belopp må ej

inräknas skatt, som belöper å maltdrycker, tillverkade vid annat skattepliktigt

bryggeri.

Kontrollstyrelsen må medgiva, att vad i andra stycket stadgas icke skall

gälla beträffande kalenderkvartal, varunder tillverkningen varit nedlagd för

reparation eller varunder tillverkningen vid nytt bryggeri igångsatts.

14 §.

1. Tillverkare i skattepliktigt bryggeri skall föra följande journaler, vilka

för varje klass av maltdrycker, som rörelsen omfattar, skola utvisa:

a) bryggjournal: verkställda brygder samt myckenheten använda råämnen

ävensom vörtens volym och extraktbalt;

b) tappningsjournal: myckenheten tappade maltdrycker;

c) friöls journal: myckenheten maltdrycker, som inom bryggeriet användas

för tekniskt ändamål eller där förstöras under sådana omständigheter, att

myckenheten kan fastställas;

d) försäljningsjoumal: myckenheten maltdrycker, som utföras från bryggeriet

eller inom bryggeriet utlämnas till personalen för förbrukning därstädes;

samt

e) inf Örset journal: myckenheten maltdrycker, som efter utlämning från

bryggeriet återinföras till bryggeriets lager eller som dit införas från annat

bryggeri.

2. Tillverkare är skyldig att föra sina handelsböcker på sådant sätt, att

jämförelse mellan dem och de under d) och e) omnämnda journalerna utan

svårighet kan verkställas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 68.

15 §.

Maltdrycker av andra och tredje klasserna må icke utföras från skattepliktigt

bryggeri annorledes än på flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen

bestämmer, eller på andra slutna kärl och behållare, vilka med avseende

å rymden blivit märkta på sätt i 14 § lagen örn mått och vikt sägs.

16 §.

1. Över maltdrycker, som utföras från skattepliktigt bryggeri, skall förteckning

(forsedel) upprättas för varje transport. Forsedel upprättas i det

antal exemplar, som kontrollstyrelsen bestämmer. Ett exemplar skall såsom

verifikation fogas vid försäljningsjournalen och ett skall åtfölja transporten,

så länge denna verkställes av tillverkaren.

2. Vid skattepliktigt bryggeri skall finnas en av tillverkaren utsedd forsedelskontrollant,

som enligt närmare anvisningar av kontrollstyrelsen har att

tillse, att bestämmelserna i 1 mom. och de föreskrifter, som kontrollstyrelsen

meddelar angående tillämpningen av samma bestämmelser, vederbörligen

iakttagas.

Då förhållandena vid visst bryggeri därtill föranleda, må med kontrollstyrelsens

medgivande flera forsedelskontrollanter finnas vid bryggeriet.

Finner kontrollstyrelsen forsedelskontrollant icke vara lämplig för uppdraget,

må styrelsen ålägga tillverkaren att utse annan forsedelskontrollant.

Forsedelskontrollant må icke taga befattning med förandet av de i 14 § 1

mom. omnämnda journalerna för den tid, under vilken han tjänstgjort i sådan

egenskap. Bryggeriföreståndare eller ersättare för denne må icke vara

forsedelskontrollant.

17 §.

Med undantag för de fall, som avses i 13 § andra stycket och 19 §, beräknas

skatten å den i försäljningsjournalen upptagna myckenheten maltdrycker

av andra och tredje klasserna med avdrag för den myckenhet maltdrycker

av nämnda båda klasser, som enligt bryggeriets journaler med tillhörande

verifikationer

a) från bryggeriet utlämnats för utförsel ur riket eller till svensk frihamn

eller såsom prov för analytisk undersökning,

b) efter utlämning från bryggeriet återinförts till bryggeriets lager, eller

c) från bryggeriet överförts till annat skattepliktigt bryggeri för att därifrån

försäljas.

Avdrag må icke göras, med mindre tillverkaren kan förete, beträffande

maltdrycker, som utförts ur riket eller till svensk frihamn, tullmyndighets

bevis därom samt beträffande maltdrycker, som avses under b) och c), intyg

av forsedelskontrollant örn återinförandet eller överförandet. I fall, som avses

under c), skall intyget utfärdas av forsedelskontrollanten vid det bryggeri,

till vilket överförandet skett.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Lämnade uppgifter rörande till utförsel anmäld vara skola kontrolleras

av tullmyndigheten, som för detta ändamål äger att, där så anses nödigt,

undersöka varan. Angående tullkontroll vid varans utförsel gäller i övrigt

vad därom är i fråga örn restitutionsgods stadgat.

Maltdrycker av andra eller tredje klassen, som efter utförsel ur riket eller

till svensk frihamn åter införas, skola återställas till det bryggeri, från vilket

de utlämnats, eller överföras till annat skattepliktigt bryggeri.

18 §.

1. Tillverkare i skattepliktigt bryggeri skall för varje månad upprätta

och senast å åttonde söckendagen efter månadens utgång till kontrollstyrelsen

insända en på tro och heder avgiven deklaration angående den myckenhet

maltdrycker av andra och tredje klasserna, som under månaden enligt

försäljningsjournalen utförts från bryggeriet eller inom bryggeriet utlämnats

till personalen för förbrukning därstädes, ävensom rörande den myckenhet

maltdrycker av nämnda båda klasser, för vilken avdrag må göras vid

skattens beräknande enligt vad i 17 § sägs. I deklarationen skall tillika angivas

den skatt, som belöper å den i deklarationen upptagna beskattningsbara

myckenheten.

Å deklarationen skall finnas intyg av två personer, att densamma överensstämmer

med journalerna och att beträffande den myckenhet maltdrycker,

för vilken avdrag gjorts, för intygsgivarna företetts bevis eller intyg, som

avses i 17 § andra stycket.

2. Tillverkare skall senast å femtonde dagen i varje månad erlägga skatten

för föregående månad genom inbetalning å statsverkets checkräkning i

riksbanken för kontrollstyrelsens räkning; och skall vid inbetalningen för

den sista månaden i varje kalenderkvartal jämväl erläggas vad som kan

brista i den skatt, som enligt 13 § andra stycket minst skall utgå.

3. Erlägges icke skatten för visst bryggeri inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen

meddela förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att utföra

maltdrycker från bryggeriet.

För uttagande av förfallen skatt må på framställning av kontrollstyrelsen

utmätning omedelbart verkställas.

4. Tillverkare i skattepliktigt bryggeri är skyldig att, då kontrollstyrelsen

så prövar nödigt, för skattens behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen ställa

säkerhet till belopp, som styrelsen finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 3 mom. första stycket

stadgas äga motsvarande tillämpning.

19 §.

1. Då rörelsen vid skattepliktigt bryggeri nedlägges, är tillverkaren pliktig

att betala skatt för samtliga i bryggeriet befintliga maltdrycker av andra

och tredje klasserna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 68.

2. Därest vid granskning av skattepliktigt bryggeris journaler eller andra

redovisningshandlingar eller eljest utrönes, att för någon månad skatt bort

utgå med högre belopp än som för månaden erlagts, eller att i det i bryggeriet

befintliga lagret av maltdrycker av andra och tredje klasserna förefinnes

brist, som tillverkaren icke kan nöjaktigt förklara, är tillverkaren pliktig att

vid anfordran genast erlägga, i förra fallet den resterande skatten och i senare

fallet skatt för en myckenhet, som motsvarar bristen.

3. Vad i 18 § 2 och 3 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla i fråga

om skattebelopp, som avses i denna paragraf.

20 §.

Tillverkare i skattepliktigt bryggeri skall för varje tillverkningsår upprätta

skriftlig redogörelse för de förändringar, det i bryggeriet befintliga lagret av

maltdrycker under året undergått (årsredogörelse). I årsredogörelsen skall

för olika slag av maltdrycker angivas:

a) storleken av lagret vid tillverkningsårets början,

b) den myckenhet, som under året tillförts lagret,

c) den myckenhet, som under året bortförts därifrån,

d) svinnets storlek och

e) lagrets storlek vid tillverkningsårets utgång.

21 §.

Då särskilda förhållanden beträffande visst skattepliktigt bryggeri därtill

föranleda, må kontrollstyrelsen förordna, att den i 9 § 3 mom. omförmälda

vågen skall anslutas till maltkross i bryggeriet sålunda, att maltet ej kan

krossas utan att först hava genomgått vågen.

4 KAP.

Om tillverkning av maltdrycker i skattefritt bryggeri.

22 §.

1. Idar någon för avsikt att upptaga tillverkning av maltdrycker av allenast

första klassen i nytt bryggeri eller i äldre bryggeri, i vilket rörelsen nedlagts,

eller har någon övertagit den rörelse, som i skattefritt bryggeri bedrivits

av annan, skall han till kontrollstyrelsen göra anmälan om tillverkningens

upptagande och dagen därför (driftsanmälan) och i densamma uppgiva:
a)

bryggeriets namn och belägenhet,

b) tillverkarens fullständiga namn och postadress, samt

c) namnen å bryggeriföreståndare och ersättare för denne.

Föreligger ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen bevis

därom.

liman sådant bevis utfärdats, må rörelsen icke utövas, dock att den, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

övertagit av annan bedriven rörelse, må, därest anmälan göres inom fjorton

dagar efter övertagandet, fortsätta rörelsen till dess kontrollstyrelsen meddelat

beslut i anledning av anmälningen.

2. Under den sista månaden av varje tillverkningsår skall tillverkare,

som ämnar fortsätta rörelsen under det kommande tillverkningsåret, till

kontrollstyrelsen göra anmälan därom och samtidigt lämna uppgift angående

de förhållanden, som angivas i 1 mom. första stycket a)—c).

3. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats enligt 1 eller

2 morn., skall tillverkaren inom åtta dagar underrätta kontrollstyrelsen

därom.

4. Ämnar tillverkare helt nedlägga rörelsen vid bryggeri, skall han i

god tid förut till kontrollstyrelsen göra anmälan därom med uppgift örn dagen,

då nedläggandet kommer att ske. Efter den uppgivna dagen må rörelsen

icke fortsättas.

23 §.

Maltdrycker av andra eller tredje klassen må icke införas i skattefritt

bryggeri med därtill hörande lokaler, upplagsplatser och andra förvaringsställen.

24 §.

1. Tillverkare i skattefritt bryggeri skall rörande verkställda brygder

föra särskild journal (b rygg journal).

2. Tillverkare, som ej enligt bokföringslagen är pliktig föra handelsböcker,

skall hålla bok, utvisande myckenheten malt och övriga råämnen, som

inköpts för tillverkningen.

3. Jäskar skola vara uppmätta och märkta på sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

5 KAP.

Vissa gemensamma bestämmelser.

25 §.

Stam v ör tstyrkan hos maltdryck av första klassen må icke överstiga sex

eller understiga fyra procent.

Stamvörtstyrkan hos en maltdryck är, därest extrakthalten efter jästens

tillsättande icke undergått annan förändring än den, som betingas av jäsningen,

lika med extrakthalten vid tidpunkten för jästens tillsättande. Har

maltdrycken därefter undergått förändring genom tillsats av extraktgivande

ämne, spädning eller på annat dylikt sätt, skall vid stamvörtstyrkans fastställande

tagas hänsyn därtill.

Utan hinder av vad i första stycket stadgas må kontrollstyrelsen med
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

giva, att vid tillverkning i visst bryggeri av maltdryck av första klassen

stamvörtstyrkan må överstiga sex procent, därest de åtgärder, vilka tillverkaren

ämnar vidtaga i syfte att förhindra, att alkoholhalten kan överstiga

en och åtta tiondels viktprocent, finnas vara betryggande. Vid tillverkning,

som bedrives enligt sådant tillstånd, må sackarin icke användas.

Tillstånd, som nu är sagt, skall meddelas tills vidare och må återkallas,

örn det vid upprepade tillfällen befinnes, att alkoholhalten överstiger en och

åtta tiondels viktprocent, eller det eljest är uppenbart, att de av tillverkaren

vidtagna åtgärderna till förhindrande av alkoholhaltens ökning icke äro betryggande.

26 §.

Vört må utlämnas från bryggeri allenast då vörten är avsedd för bakning

eller eljest för annat industriellt ändamål än tillverkning av maltdrycker.

Från skattefritt bryggeri må icke utlämnas vört av högre extrakthalt än sex

procent. Kontrollstyrelsen äger, där så finnes erforderligt, meddela närmare

föreskrifter angående de villkor, under vilka utlämnandet må ske.

Vad nu är sagt skall icke utgöra hinder för tillverkare, som efter vederbörlig

anmälan i bryggeri bedriver tillverkning av maltextrakt, att därifrån

utföra dylik vara.

27 §.

Maltdrycker må från bryggeri utlämnas endast på kärl, som äro stämplade

och försedda med etikett. Beträffande flaska må stämplingen ske å

kork, propp eller annan förslutning. Såväl stämpel som etikett skall innehålla

uppgift om namnet å det bryggeri, varest tillverkningen skett, samt

beteckningen för den klass, till vilken maltdrycken är hänförlig. I stället

för bryggeriets namn må dock användas en såsom ursprungsbeteckning

lämplig, av kontrollmyndigheten godkänd förkortning av namnet eller ock

bryggeriets inregistrerade varumärke.

Etikett må icke innehålla benämning, som är ägnad att giva maltdrycken

sken av att vara av annan klass än den, till vilken densamma är hänförlig.

Har vid tillverkning av maltdryck av första klassen använts sackarin eller

överstiger stamvörtstyrkan hos maltdryck av nämnda klass sex procent,

skall etiketten innehålla uppgift därom.

Vad i denna paragraf stadgas skall icke äga tillämpning, då maltdryck av

första klassen av köpare avhämtas i öppet kärl.

28 §.

För varje tillverkningsår eller del därav, varunder tillverkning av maltdrycker

av första klassen skall bedrivas i bryggeri, är tillverkaren pliktig

att förskottsvis till statsverket utgiva bidrag till kostnaden för kontrollen

å nämnda tillverkning vid bryggeriet med etthundrafemtio kronor. Påbörjas

tillverkningen under den senare hälften av ett tillverkningsår, utgår dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

1- Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

avgiften för samma år med allenast sjuttiofem kronor. Bidraget inbetalas

å tid och på sätt, som kontrollstyrelsen bestämmer.

Erlägges icke bidragsbelopp för visst bryggeri inom föreskriven tid, må

kontrollstyrelsen meddela förbud tills vidare, till dess beloppet guldits, mot

tillverkning av maltdrycker av första klassen vid bryggeriet.

Vad i 18 § 3 mom. andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om bidragsbelopp, som avses i denna paragraf.

6 KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

29 §.

Den, som tillverkar maltdryck för försäljning utan att vara därtill berättigad

enligt bestämmelserna i denna förordning, straffes, där tillverkningen

skett i allenast ringa omfattning, med dagsböter.

Bedrives tillverkningen yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i

första stycket avses, vare straffet dagsböter, ej under tio, eller fängelse i högst

sex månader.

Den, som fälles till ansvar jämlikt andra stycket, skall ock dömas skyldig

att för den tillverkade myckenheten gälda skatt, vilken skall beräknas efter

den i 13 § för maltdryck av tredje klassen bestämda skattesatsen, såvitt icke

visas, att de tillverkade maltdryckerna varit hänförliga till andra klassen,

då skatten skall beräknas efter skattesatsen för sistnämnda klass. I intet fall

må dock skatten utgå med mindre belopp än tvåhundrafemtio kronor.

Vad i tredje stycket sägs skall icke äga tillämpning, då det visas sannolika

skäl för att de tillverkade maltdryckerna varit hänförliga till första klassen,

samt ej heller då skatt för desamma påförts eller kommer att påföras enligt

bestämmelserna i 3 kapitlet.

30 §.

Har någon uppsåtligen antingen underlåtit att i forsedel, journal, deklaration

eller annan handling, som tjänar till ledning vid fastställandet av

den beskattningsbara myckenheten maltdrycker, lämna eller införa uppgift,

som bort lämnas eller införas, eller ock i handling som nu sagts lämnat eller

infört oriktig uppgift, och har därav föranletts, att skatt utgått med

mindre belopp än som bort utgå, bote högst fem gånger det skattebelopp,

som undandragits statsverket; dock må beloppet av böterna, där ej synnerligen

förmildrande omständigheter föreligga, icke sättas lägre än tvåhundrafemtio

kronor. Vid synnerligen försvårande omständigheter må till fängelse

i högst sex månader dömas.

Har någon genom grov vårdslöshet gjort sig skyldig till förfarande, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

13

i första stycket avses, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som

undan dragits statsverket; dock må beloppet av böterna, där ej synnerligen

förmildrande omständigheter föreligga, icke sättas lägre än femtio kronor.

31 §.

Den, som i strid mot förbud som avses i 18 § 3 mom. utför maltdrycker

från skattepliktigt bryggeri, straffes med dagsböter, ej under tjugu, eller med

fängelse i högst sex månader.

Maltdrycker, vilka av tillverkare i strid mot sådant förbud utförts från

skattepliktigt bryggeri och vilka fortfarande äro i tillverkarens besittning,

vare förverkade tillika med kärl och emballage, vari de förvaras.

Vad som på grund av denna bestämmelse tagits i beslag må av den myndighet,

som förordnat om beslaget, genast försäljas till annan tillverkare eller,

därest försäljning icke kan komma till stånd, förstöras.

32 §.

1. Befinnes alkoholhalten i maltdryck, som tillverkats i skattepliktigt

bryggeri och som utlämnats därifrån på kärl, stämplat med beteckning för

maltdryck av andra klassen, överstiga tre och två tiondels viktprocent, straffes

bryggeriföreståndaren med dagsböter, ej under tjugu.

Har förseelsen skett i allenast ringa omfattning och ej uppsåtligen och har

bryggeriföreståndaren ej heller gjort sig skyldig till grov vårdslöshet vid tillverkningen

eller utlämnandet, må straffet nedsättas till fem dagsböter.

2. Befinnes alkoholhalten i maltdryck, som tillverkats i skattefritt bryggeri

eller som tillverkats i skattepliktigt bryggeri och därifrån utlämnats

antingen på kärl, stämplat med beteckning för maltdryck av första klassen,

eller på öppet kärl, överstiga två viktprocent,

eller befinnes alkoholhalten i dylik maltdryck överstiga en och åtta tiondels

men icke två viktprocent och äro omständigheterna sådana, att det

måste antagas, att åtgärd avsiktligt vi.dtagits för att alkoholhalten skulle

bliva högre än en och åtta tiondels viktprocent,

straffes bryggeriföreståndaren med dagsböter, ej under tjugu. Äro omständigheterna

synnerligen försvårande, må till fängelse i högst sex månader

dömas.

överstiger alkoholhalten en och åtta tiondels men icke två viktprocent och

föreligga ej sådana omständigheter, som nyss sagts, men har bryggeriföreståndaren

vid tillverkningen eller utlämnandet gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, straffes med dagsböter, ej under fem.

3. Bryggeriföreståndare i skattefritt bryggeri, som fälles till ansvar enligt

denna paragraf, skall ock förpliktas att gälda skatt enligt vad i 29 § sägs.

33 §.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att föra de i 14 § 1 mom. föreskrivna

journalerna eller utföras med bryggeriföreståndares vetskap eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 68.

vilja maltdrycker av andra eller tredje klassen från skattepliktigt bryggeri

annorledes än i 15 § föreskrivits, straffes bryggeriföreståndaren med dagsböter,

ej under fem.

Användes vid tillverkningen av maltdrycker av andra eller tredje klassen

råämne, vars användande icke är tillåtet,

eller införas med bryggeriföreståndarens vetskap och vilja maltdrycker av

andra eller tredje klassen i skattefritt bryggeri eller i därtill hörande lokaler,

upplagsplatser eller andra förvaringsställen,

eller fullgöres icke ordentligen skyldigheten att föra den i 24 § 1 mom.

föreskrivna journalen eller den bok, som avses i 24 § 2 morn.,

eller iakttagas icke föreskrifterna i 25 eller 27 § och är förseelsen ej straffbar

enligt 32 §,

straffes bryggeriföreståndaren såsom i första stycket sägs; dock må straff

för angivande av oriktig klassbeteckning i stämpel eller å etikett eller annan

oriktig uppgift å etikett icke ådömas, med mindre förseelsen varit uppsåtlig.

34 §.

Bryter tillverkare eller bryggeriföreståndare i andra fall än förut i detta

kapitel sagts mot vad i denna förordning är stadgat eller mot föreskrift, som

med stöd av förordningen meddelats, straffes med böter från och med tjugu

till och med trehundra kronor.

35 §.

Bryter tillverkares hustru eller husfolk eller i hans arbete antagen person

mot denna förordning eller mot föreskrift, som med stöd av förordningen

meddelats, vare tillverkaren därför ansvarig, liksom vore förseelsen begången

av honom själv, därest icke omständigheterna göra det sannolikt,

att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja. Bryggeriföreståndare vare

jämte tillverkaren och lika med denne ansvarig för sådan förseelse.

36 §.

Den, som har att taga befattning med kontroll enligt denna förordning, må

icke röja tillverkares yrkeshemlighet och affärsförhållande i annat fall än

då sådant påfordras i tjänstens intresse.

37 §.

Förseelse, som avses i 32—34 §§, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av kontrollstyrelsen.

Böter och värdet av förverkat gods tillfalla kronan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

15

Övergångsbestämmelser.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1940, vid vilken tidpunkt

förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skall upphöra att gälla.

Härvid skall iakttagas:

1. Skall bryggeri, i vilket på grund av tillståndsbevis tillverkning av

maltdrycker bedrivits under tiden den 1 oktober—den 31 december 1939,

jämväl för tiden därefter vara i verksamhet, skall anmälan som i 8 § 1 mom.

eller 22 § 1 mom. sägs göras minst femton dagar, innan rörelsen efter sistnämnda

tidpunkt må fortsättas. Föreligger ej hinder för rörelsens utövande,

meddelar kontrollstyrelsen bevis därom.

2. Erfordras eljest före den 1 januari 1940 åtgärder för ordnande enligt

denna förordning av tillverkningen och beskattningen av maltdrycker eller

kontrollen därå, skola åtgärderna vidtagas enligt bestämmelserna i samma

förordning.

3. Finnes vid utgången av december 1939 i skattepliktigt bryggeri, som

för tiden därefter skall vara i verksamhet, lager av maltdrycker av andra

eller tredje klassen eller ock mäsk eller vört, avsedd för framställning av

sådana maltdrycker, må tillverkaren åtnjuta befrielse från eller återbäring

av skatten för den myckenhet malt, som kan beräknas hava åtgått för framställningen

av maltdryckerna, mäsken eller vörten.

Tillverkare, som vill komma i åtnjutande av befrielse eller återbäring,

har att senast den 31 januari 1940 till kontrollstyrelsen insända dels deklaration

angående den myckenhet maltdrycker, mäsk och vört av angivet slag,

som vid utgången av december 1939 fanns i bryggeriet, dels ock en av erforderliga

handlingar bestyrkt skriftlig utredning rörande myckenheten av

det malt, som åtgått för framställningen av maltdryckerna, mäsken och

vörten.

Det belopp, med vilket befrielse eller återbäring må åtnjutas, fastställes

av kontrollstyrelsen.

Deklarationen upprättas och utredningen verkställes i enlighet med de

närmare anvisningar, som kontrollstyrelsen meddelar.

4. För tiden intill utgången av tillverkningsåret den 1 oktober 1941—den

30 september 1942 skall, utan hinder av vad i 13 § första stycket stadgas,

skatten för maltdrycker av andra klassen vid varje skattepliktigt bryggeri

utgå med allenast tjugusju öre för liter för de första sextusen femhundra

hektoliterna av den under varje tillverkningsår beskattningsbara myckenheten

samt med tjuguåtta och ett halvt öre för liter för nästa sextusen femhundra

hektoliter. För varje därpå följande tillverkningsår skall skatten

för nämnda kvantiteter ökas med ett halvt öre för liter, till dess densamma

uppgår till trettio öre för liter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 68-

5. Förordningen den 1 juni 1923 skall även efter ingången av 1940 äga

tillämpning beträffande förhållanden, som hänföra sig till tiden dessförinnan;

dock skola å fjärde kalenderkvartalet 1939 belöpande avgifter, varom

i 41 § nämnda förordning stadgas, av tillverkare i skattefritt bryggeri, vari

rörelsen skall fortsättas efter ingången av 1940, icke erläggas i vidare mån

än avgifterna överstiga trettiosju kronor femtio öre.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

17

Förslag

till

förordning örn ändrad lydelse av 6 § 2 moni. förordningen den 11

juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning av

brännvin.

Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom. förordningen den 11 juni 1926 angående

tillverkning och beskattning av brännvin skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

6 §■

2. överinseendet å kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av överkontrollörer, biträdande överkontrollörer,

kontrollörer och tillsyningsmän.

I den---av statsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1940.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 6S.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 oktober

1939.

Närva rand e:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn ändrade bestämmelser

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker samt anför

därvid:

Inledning.

I skrivelse (nr 121) till Kungl. Maj:t anhöll 1934 års riksdag i anledning

av väckta motioner, att Kungl. Majit ville låta verkställa skyndsam utredning

angående frågan om ändringar i gällande lagstiftning rörande tillverkning,

beskattning och försäljning av maltdrycker samt för 1935 års riksdag

framlägga de förslag, till vilka utredningen kunde giva anledning.

I anledning av denna skrivelse bemyndigade Kungl. Majit genom beslut

den 27 april 1934 chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga

för att verkställa utredning och avgiva förslag angående revision

av nämnda lagstiftning.

Med stöd av bemyndigandet tillkallade jag sagda dag såsom sakkunniga

ledamoten av riksdagens andra kammare, numera landshövdingen Ola

Jeppsson, tillika ordförande, verkställande direktören i aktiebolaget Stockholms

bryggerier, civilingenjören Bertil Almgren, byråchefen i kontrollstyrelsen

Sven Almgren, ledamoten av riksdagens andra kammare, filosofie

doktorn Ivar Anderson i Norrköping, dåvarande ledamoten av riksdagens

andra kammare, numera ledamoten av riksdagens första kammare Arthur

Heiding i Stora Tomteby, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören

Adolv Olsson i Gävle samt ombudsmannen i Svenska bryggeriindustriarbetareförbundet

Einar Olsson. De sakkunniga antogo benämningen 1934

års maltdryckskommitté.

Med skrivelse den 15 januari 1936 överlämnade de sakkunniga till chefen

för finansdepartementet »Betänkande med förslag angående revision av lagstiftningen

rörande tillverkning, beskattning och försäljning av maltdrycker».

Betänkandet, som är tryckt i serien statens offentliga utredningar (1936:5),

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

19

innefattar, bland annat, av motiv åtföljda förslag till förordning angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker och förordning angående försäljning

av pilsnerdricka.

Efter remiss avgåvos utlåtanden över betänkandet av kontrollstyrelsen,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, järnvägsstyrelsen, generaltullstyrelsen,

kommerskollegium, statskontoret, riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser, Svenska bryggareföreningen, Svenska bryggeriindustriarbetareförbundet,

Skattefria bryggeriers riksförbund, Föreningen

allmännyttiga kafébolag, Sveriges centrala hotell- och restaurangförening,

Svenska trafikförbundet, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Svenska

stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Fristående bryggeriers

intresseförening och Kristianstads distrikts kontrolltjänstemannaförening.

Vid åtskilliga av utlåtandena ha fogats inhämtade yttranden från olika myndigheter

och organisationer med flera.

En åtgärd, som i rådande läge synes mig böra övervägas för att erhålla

bidrag till täckande av de ökade statsutgifterna, är en skärpning av maltdrycksbeskattningen.

Denna beskattning är, på sätt den följande framställningen

kommer att närmare belysa, för närvarande anordnad såsom en

råvarubeskattning, i det att skatten utgår efter den i bryggerierna använda

myckenheten malt. Detta beskattningssystem har sedan länge ur olika synpunkter

gjorts till föremål för anmärkningar. 1934 års maltdryckskommitté

har också förordat en övergång till beskattning av den färdiga produkten.

Vid kritiken av maltskattesystemet har särskilt framhållits, att systemets

olägenheter framträdde starkare ju högre skatten fastställdes. Örn redan

vid beskattningens nuvarande höjd en övergång till produktbeskattning ansetts

motiverad, framstår tydligen kravet på en reform av beskattningssystemet

såsom ytterligare befogat, därest, såsom jag anser ofrånkomligt, en

skärpning av beskattningen ifråga nu vidtages. En sådan reform synes i

huvudsak kunna genomföras i enlighet med det av 1934 års maltdryckskommitté

därutinnan framlagda förslaget.

Av kommittén behandlade principfrågor, vilka icke äga direkt samband

med beskattningssystemet — frågor rörande monopolisering av den skattepliktiga

bryggeriindustrien, försäljningen av maltdrycker, starkölsförbudet,

höjning av alkoholstyrkan hos pilsnerdricka, m. m. — synas mig däremot

för närvarande böra lämnas å sido i syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande

av en skärpt maltdrycksbeslcattning i produktbeskattningens form.

Gällande bestämmelser angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker.

Enligt förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker indelas maltdryckerna i tre klasser. Avgörande

vid denna indelning är i första hand maltdryckernas alkoholstyrka, men

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

därjämte beaktas den s. k. stamvörtstyrkan, som är ett uttryck för myckenheten

extrakt och andra lösliga ämnen i den blivande maltdrycken vid ett

visst stadium under tillverkningen.

Första klassen omfattar

a) svagdricka, varmed förstås maltdryck, som ej innehåller mer än 1.8

viktprocent alkohol och som är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt

icke överstiger 6 procent;

b) maltdricka, varmed förstås maltdryck, som ej innehåller mer än 1.8

viktprocent alkohol samt är inbryggd med en stamvört av en extrakthalt,

överstigande 6 men icke 10.5 procent, och som vid tillverkningen tillika undergått

sådan särskild behandling, att alkoholhalten i drycken icke kan överstiga

1.8 viktprocent; samt

c) vört, avsedd för bakning.

Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker,

som ej innehålla mer än 3.2 viktprocent alkohol och som äro inbryggda

med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger 10.5 procent. Till

andra klassen hänförliga drycker äro i försäljningsavseende sammanfattade

under beteckningen pilsnerdricka.

Tredje klassen omfattar alla till första eller andra klassen icke hänförliga

maltdrycker (s. k. exportöl eller starköl).

Maltdryck må ej vid bryggeri tillverkas med stamvört av lägre extrakthalt

än 4 procent.

Hembrygd för eget behov av maltdrycker av vilken styrka som helst är

tillåten för envar utom för den som idkar handel med maltdrycker eller tillverkning

därav till avsalu. Beträffande tillverkning för försäljning gälla

däremot olika regler alltefter maltdryckernas beskaffenhet. Tillverkning av

svagdricka är fri för envar, vilken är berättigad att driva näring, utom för den

som innehar tillstånd att försälja spritdrycker eller vin eller pilsnerdricka,

och förutsätter allenast skyldighet att ingiva årlig dräftsanmälan till den myndighet,

kontrollstyrelsen, vilken utövar kontroll över den yrkesmässiga tillverkningen

av maltdrycker i riket. För tillverkning av maltdricka erfordras

särskilt tillstånd av denna myndighet, och inrättande av nytt bryggeri för

tillverkning av maltdrycker av andra och tredje klasserna får alltsedan den 1

juli 1917 icke äga rum utan särskilt medgivande av Kungl. Majit på grund

av det sedan denna tidpunkt gällande s. k. koncessionstvångct. Tillverkning

till avsalu av maltdrycker av tredje klassen får allenast äga rum för utförsel

ur riket samt för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt,

industriellt eller likartat ändamål.

Maltdrycksbeskattning infördes i vårt land år 1903. Beskattningen äger

rum i samband med tillverkningen och har, såsom förut nämnts, formen

av en råämnesskatt, vilken åvilar det viktigaste råämnet för maltdrycksberedning,

malt. Undantagna från maltskatt äro hemtillverkade maltdrycker

samt maltdrycker av första klassen; bryggeri, som uteslutande tillverkar

maltdrycker av denna klass, benämnes därför skattefritt bryggeri, medan

övriga bryggerier äro s. k. skattepliktiga bryggerier. Ursprungligen var all

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

21

maltdryckstillverkning i skattepliktigt bryggeri underkastad maltskatt, men

numera äger sådant bryggeri åtnjuta restitution av skatten å malt, som använts

för tillverkning av maltdrycker av första klassen. Maltskatten utgår

med ett visst belopp per kilogram använt malt, men detta belopp är icke fast

utan växlar efter en degressiv skala, nämligen så, att skatten principiellt

uppgår till 1 krona 45 öre per kilogram men utgör 1 krona 25 öre per kilogram

för den i ett bryggeri under tillverkningsåret först avverkade maltkvantiteten

lill och med 100,000 kilogram och 1 krona 35 öre per kilogram förföljande

myckenhet till och med ytterligare 100,000 kilogram. I intet fall må

under den tid, maltkrossning på grund av tillståndsbevis må äga runi, skatten

för helt kvartal räknat understiga i medeltal 8 kronor för helgfritt dygn.

Med hänsyn till att maltdrycksbeskattningen är anordnad såsom en skatt

på det vid tillverkningen förbrukade maltet gäller förbud mot användande

av ersättningsmedel för malt, varifrån dock kontrollmyndigheten äger medgiva

vissa undantag. Maltskattesystemet har även påkallat detaljerade bestämmelser

rörande tillverkningen i övrigt. Bryggerierna äro vidare i tillverknings-

och beskattningshänseende underkastade särskild kontroll, vilken utövas

av lokala tjänstemän under överinseende av kontrollstyrelsen.

Till förhindrande av att obeskattat malt skall kunna användas för maltdryckstillverkning

i skattepliktigt bryggeri äro kontrollföreskrifter givna angående

beskaffenheten av bryggeris byggnader och redskap samt angående

användandet och förvarandet därstädes av råämnen m. m. Krossat malt får

icke införas i bryggeri eller utföras därifrån. Ej heller får vört eller färdig

maltdryck överföras från skattefritt till skattepliktigt bryggeri. Det för tillverkning

i skattepliktigt bryggeri avsedda maltet skall krossas å en i bryggeriet

uppställd maltkross, som är förbunden med en självregistrerande, justerad

våg på sådant sätt, att krossning av maltet ej kan äga rum utan att

detsamma först genomgått vågen. Myckenheten krossat malt avläses å vågens

förseglade räkneverk. Närmare föreskrifter angående vågens beskaffenhet

samt angående vågens och maltkrossens uppställning m. m. ha med stöd

av tillverkningsförordningen meddelats av kontrollstyrelsen.

Tillverkare har att inom viss kort tid före varje brygds början till kontrolltjänsteman

göra anmälan örn brygdens företagande (brygdanmälan) samt

har att föra särskilda journaler, benämnda krossningsjournal, bryggjournal

och försäljningsjournal. Vid utgången av varje månad skall tillverkaren till

kontrollstyrelsen insända utdrag av bryggjournalen för föregående månad.

Detta utdrag ligger till grund för debitering av maltskatten. Beträffande

erläggandet av skatten gäller, att tillverkare, som ställer vederbörlig säkerhet,

är berättigad till anstånd på så sätt, att skatten för ett kvartal må inbetalas

senast inom två månader efter kvartalets utgång. Tillverkare, som

icke ställer sådan säkerhet, är skyldig att förskottsvis erlägga skatt för en

månad i sänder med ett belopp, som beräknas efter medeltalet av hans maltavverkning

per dag.

Har skattepliktig maltdryck, innan den lämnat lagerfaten, skadats, så att

densamma blivit försäljningsoduglig, kan tillverkaren efter prövning av kon
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

trollstyrelsen få åtnjuta eftergift av skatten. Förutsättning för att eftergift

skall kunna medgivas är dock, att kvantiteten av det malt, som använts till

den skadade maltdryckens tillverkning, kan med tillräcklig säkerhet fastställas.

Vidare äger tillverkare åtnjuta restitution av skatten för det malt,

som använts för tillverkning av svagdricka eller maltdricka, med ett belopp,

som med respektive 3, 8 eller 13 öre understiger den skattesats, efter vilken

skatten för maltet beräknats.

Vid export av maltdrycker i myckenheter örn minst 100 liter åtnjutes restitution

av hela maltskatten, vilken på visst föreskrivet sätt beräknas med ledning

av uppgifterna i bryggjournalen. Bestämmelser härom ha meddelats i

en kungörelse den 27 juli 1923 (nr 344) angående restitution av erlagd skatt

för malt vid utförsel ur riket av maltdrycker.

Under kontrollstyrelsen utövas den lokala kontrollen över tillverkningen

och beskattningen av maltdrycker •—• sedan vissa förenklingar av organisationen

genomförts åren 1923 och 1932 —- av överkontrollörer, vilka jämväl

fungera vid kontrollen över brännvinstillverkningen, samt vid de skattepliktiga

bryggerierna därjämte av kontrollombud, vilkas huvudsakliga uppgift

är att hålla uppsikt över maltvågen. Då det av särskilda skäl anses erforderligt,

kan tillsyningsman förordnas vid skattefritt bryggeri.

Maltskattesystemets nackdelar.

1934 års maltdryckskommitté har uttalat, att maltskattesystemet ur kontrollsynpunkt

obestridligen fungerat tillfredsställande samt ur vissa synpunkter

inneburit ett enkelt och rätlinjigt förfarande. Emellertid kunde mot

detsamma i andra hänseenden riktas anmärkningar. Därutinnan har kommittén

i huvudsak anfört följande:

Det må till en början framhållas, att det är föga egentligt, att beträffande

en vara, vilkens konsumtion man vill underkasta beskattning, lägga skatten å

råämnet för varans tillverkning och icke å varan själv. Uttagandet av en

konsumtionsskatt bör väl också naturligen äga rum så nära varans utlämning

till konsumtion som möjligt. Lägges skatten så långt tillbaka i tillverkningsförloppet

som till själva råämnets införande i produktionen, följer därav, att tillverkaren

måste arbeta med en genom beskattningen avsevärt fördyrad råvara.

Nämnda förhållande innebär en avsevärd nackdel för tillverkaren, då förlust

av råvara genom svinn, kross eller skada är oundviklig under tillverkningen.

Att märka är, att eftergift av skatt, då maltdryck blivit skadad, kan medgivas

tillverkaren allenast örn skadan inträffat, innan maltdrycken lämnat

lagerfaten, och endast under förutsättning att möjlighet föreligger att tillräckligt

exakt bestämma den maltkvantitet, som belöper å den skadade maltdrycken.

För maltdryck, som går förlorad under tappningen eller genom

krossning av flaskor eller som efter tappningen befinnes osäljbar, har tillverkaren

alltså icke någon möjlighet att utfå ersättning för skatten.

En annan anmärkning, som kan framställas mot en beskattning av maltet,

är att densamma icke kan bliva av lika verkan för alla tillverkare, enär

utbytet av produkter ur det använda maltet kan med olika tekniska resurser

och arbetssätt samt till följd av olika egenskaper hos själva maltet lämna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

23

betydligt skiftande resultat. Sålunda har enligt den officiella statistiken

under tillverkningsåret 1933/34 det i bryggjournalerna vid de skattepliktiga

bryggerierna antecknade extraktutbytet, d. v. s. den mängd av maltet, som

vid mäskningen upptagits i vörten, växlat mellan 71.0 och 80.1 procent, vilka

tal för en maltdryck med en stamvörtstyrka av 10.0 procent motsvara en skillnad

i åtgången av malt av omkring 1 l2 kilogram per hektoliter färdig vara.

Skillnaden olika bryggerier emellan beträffande åtgången av malt för framställning

av samma kvantitet maltdryck blir i verkligheten avsevärt större

på grund av olikheter i de tekniska anordningar, som hänföra sig till senare

delar av tillverkningsproceduren. Visserligen torde hänsyn hava tagits till

dessa omständigheter genom bestämmandet av en viss degression i skatteskalan

till förmån för de mindre bryggerierna, men härvid är dock att marka,

att ett sämre utbyte av produkter ur det använda maltet icke är en företeelse,

som är särskilt utmärkande för de mindre bryggerierna. Många av dessa

hava att uppvisa ett gott utbyte av produkter, under det att förhållandet

ibland är det motsatta vid relativt stora bryggerier. Mellan bryggerier, vilka

i storlekshänseende äro jämställda, kan i fråga örn utbytet förefinnas en

avsevärd skillnad.

Förutom denna ojämnhet i skattebelastningen de olika bryggerierna emellan

medför skattens uttagande å råämnet icke oväsentliga inskränkningar i

bryggeriernas rörelsefrihet med avseende å tillverkningens bedrivande. Då

skatten lägges å maltet, följer därav, att användandet av annat för jäsbart råämne

än malt principiellt icke kan medgivas vid tillverkningen. Tillsättning

av .socker eller sirap, vilka ämnen kunna vara erforderliga för tillverkning

av en del maltdryckssorter, är sålunda — med undantag för viss användning

vid tillverkning av porter — enligt nu gällande bestämmelser förbjuden i de

skattepliktiga bryggerierna. Då användning av ris och majs visat sig behövlig

för framställning av maltdrycker, å vilka särskilda krav å hållbarhet

måste uppställas (t. ex. exportöl), hava i tillverkningsförordningen måst

inrymmas vissa specialbestämmelser, som kunna sägas bryta mot hela systemet

och som för övrigt äro i icke ringa mån hinderliga för tillverkaren.

Vidare medför systemet, att tillverkaren, om han behöver förskaffa sig tillträde

till maltvågen eller maltkrossen exempelvis för vidtagandet av reparation

eller för rengöring, måste tillkalla kontrolltjänsteman, som för sin närvaro

är berättigad till särskild ersättning av tillverkaren. Detsamma gäller

därest tillverkaren önskar blanda skattepliktig maltdryck med skattefri sådan

eller späda skattepliktig maltdryck med vatten. Blandas skattefri maltdryck

med skattepliktig, kan skatterestitution ej erhållas för någon del av

den brygd, till vilken den skattefria varan hör. Av kontrolltekniska skäl har

vidare skattefrihet icke kunnat medgivas för vört, som för bakningsändamål

utlämnas från skattepliktigt bryggeri.

Vid beskattningens införande mötte vissa svårigheter att i maltskattesystemet

inrymma möjligheter till skattefrihet för de skattepliktiga bryggeriernas

tillverkning av svagdricka, vilken angelägenhet dock sedermera ordnades så,

att ett särskilt restitutionsförfarande i fråga om skatten för malt, använt vid

tillverkning av skattefri maltdryck, blev genomfört. Detta restitutionsförfarande

innebär emellertid, att tillverkarna i de skattepliktiga bryggerierna få

finna sig i att vara underkastade vissa restriktiva bestämmelser, innebärande

framför allt alt icke hela skattebeloppet restitueras, och vara pliktiga iakttaga

vissa formaliteter i fråga örn återbekommandet av dylikt skattebelopp, varjämte

de under viss tid ha att stå i ansvar för beloppet. Några olägenheter av

motsvarande slag förefinnas icke för tillverkarna i de skattefria bryggerierna,

vilka tillverkare dessutom ha den betydande fördelen framför tillverkarna

i de skattepliktiga bryggerierna, att de äga rätt att använda vilka råämnen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 68.

som helst — alltså även socker och sirap — samt jämväl i övrigt åtnjuta

större frihet vid tillverkningen.

De omnämnda olägenheterna hava icke varit av den art, att icke beskattningssystemet

hittills ansetts kunna godtagas av både bryggeriindustrien och

staten. De under senare tid vidtagna avsevärda höjningarna av skatten hava

emellertid kommit vissa av de ovan antydda och jämväl andra olägenheter

av råämnesskattesystemet att starkt framträda. Då maltskatten år 1903 infördes,

rörde sig skattesatserna om relativt låga belopp — mellan 2 och 12

öre, motsvarande en skattebelastning av i genomsnitt 8.4 öre per kilogram.

Den genom beskattningen föranledda fördyringen av råvaran, vars medelpris

då angavs till 25 öre per kilogram, var sålunda ganska måttlig, i det att

skattebelastningen motsvarade allenast cirka 30 procent av maltets handelsvärde.

Efter år 1923 genomförda höjningar av skattesatserna till respektive

65, 70 och 75 öre per kilogram utgjorde skatten i medeltal något över

70 öre per kilogram. Den senaste, under år 1933 vidtagna skattehöjningen,

därvid skattesatserna fastställdes till respektive 1 krona 25 öre, 1 krona

35 öre och 1 krona 45 öre per kilogram, medförde en medelskatt av omkring

1 krona 34 öre per kilogram. Maltskatten är alltså numera i det

närmaste 16 gånger så hög som den var, då den infördes, och i jämförelse

med år 1923, då statsmakterna senast förehade beskattningssystemet till omprövning,

har skatten ungefär fördubblats. Då priset å malt för närvarande

kan angivas till i genomsnitt 30 öre per kilogram och det beskattade maltet

alltså kostar tillverkaren omkring 1 krona 64 öre per kilogram, utgör skattebelastningen

numera cirka 450 procent av maltets handelsvärde.

Del synes föga rationellt att, när maltdrycksbeskattningen nått en sådan

höjd som nu är fallet, fortfarande uttaga skatten i form av en råämnesskatt.

Den härigenom uppkomna avsevärda fördyringen av råvaran medför, att

förlusterna genom svinn, kross eller skada numera kunna representera avsevärda

belopp. Härtill komma vissa skattetekniska olägenheter av den nuvarande

höga skatten. Då kontrollstyrelsen har att bevilja eftergift för skatt,

hänförlig till skadad maltdryck, och det gäller att från den färdiga varan

räkna sig tillbaka till den använda maltmängden, kunna felkällorna i beräkningsmetoden

i vissa fall leda till otillbörligt stora avvikelser från det belopp,

med vilket skatt i verkligheten erlagts för det använda maltet. Enahanda

är förhållandet beträffande beräkningen av det skattebelopp, som

skall restitueras vid export av maltdryck, varvid enligt gällande föreskrifter

en i viss mån summarisk beräkningsmetod skall komma till användning

Framför allt blir emellertid den nuvarande höga beskattningen av betydelse

med hänsyn till den förut påpekade ojämnheten i beskattningen på

grund av det olika utbytet av färdiga produkter vid de olika bryggerierna.

Vid bryggerier, tillhörande den lägsta skattegruppen, kan skillnaden i utbytet

bliva så stor, att densamma motsvarar en maltkvantitet av ända upp

till 5 kilogram per hektoliter färdig vara, vilket med nu gällande skattesats

medför en skillnad i beskattningen av 6 kronor 25 öre per hektoliter. Även

för bryggerier, tillhörande de övriga båda skattegrupperna, kan skillnaden

i beskattningen på grund av olikhet i utbytesförhållanden dem emellan i

vissa fall bliva anmärkningsvärt stor.

Med avseende å själva skatteinbetalningen må även framhållas några med

maltskattesystemet förknippade omständigheter, som erhållit en större betydelse

än tidigare, då skatten var låg. Ungefär en sjättedel av bryggerierna

betala skatten i förskott, och då i allmänhet maltdrycken ej säljes eller likvid

inflyter förrän cirka 3 månader efter maltets krossning, tvingas tillverkarna

i dessa bryggerier att hava ett visst kapital räntelöst bundet i skatten.

Då förskottsbetalning i allmänhet tillämpas av de mindre och därför i all
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

mänhet ekonomiskt svagare företagen, verkar nu ifrågavarande kapitalutlägg

så mycket kännbarare. För de bryggerier, som ställa säkerhet för maltskattens

inbetalande och därför komma i åtnjutande av ett anstånd därmed,

som växlar mellan 2 och 5 månader, har konsekvensen av de upprepade

skattehöjningarna blivit, att säkerhet måst ställas till mångdubbelt högre belopp

än tidigare, ett förhållande som understundom kan vara ägnat att

åsamka tillverkaren vissa svårigheter, särskilt som det här kan bliva fråga

om säkerheter till högst avsevärda belopp.

Förutsättningar för övergång till produktbeskattning.

Maltdryckskommittén, som utförligt redogjort för tidigare överväganden

örn införande av produktbeskattning å maltdrycker i vårt land (betänkandet

sid. 165 ff.), har framhållit, att det främsta skälet mot systemets tillämpning

varit, att det icke ansetts möjligt att anordna en tillfredsställande kontroll

över en beskattning, vilken vore avsedd att huvudsakligen grunda sig

å tillverkarens egen bokföring. Enligt kommitténs uppfattning hade emellertid

förhållandena härutinnan undergått en väsentlig förändring. Bryggeriindustriens

ekonomiska ställning hade undergått en betydande förbättring

och industrien i avsevärd grad koncentrerats. Medan antalet ölbryggerier

i landet år 1897 torde lia utgjort 230, funnes numera 156 skattepliktiga

bryggerier. Dessa erbjöde bilden av en i allmänhet synnerligen välskött

industri, som befunne sig å en mycket god ekonomisk och teknisk standard.

En på detta sätt konsoliderad industri, som för sin ställning vore beroende

av statsmakternas åtgöranden och i övrigt vöre föremål för en viss allmän

uppmärksamhet, borde därför framför andra industrier erbjuda de bästa

allmänna förutsättningar för att en beskattning av dess produkter skulle

kunna grundas på företagens egna uppgifter och handelsböcker. Med hänsyn

lill de stora anspråk, som numera ställdes på affärsföretag i allmänhet

i fråga örn bokföringens tillförlitlighet, hade statsmakterna på ett flertal

områden — t. ex. beträffande skatten å inom riket tillverkad bensin, accisen

å margarin och skatten å vissa slag av fodermedel — ansett sig kunna

uttaga skatt på grundval av deklarationer, vilkas riktighet kontrollerades

genom bokföringsgranskning. Enligt vad erfarenheten givit vid handen

kunde denna beskattningsordning och andra därmed likartade anses hava

fungerat tillfredsställande.

Förutom själva beskattningen måste emellertid, yttrar kommittén vidare,

kontrollen avse de tillverkade maltdryckernas styrka. Någon anledning att

för detta ändamål bibehålla en lokalt utövad, fortlöpande kontroll vid

bryggerierna förefunnes icke. Den fortlöpande personkontrollen vid de skattefria

bryggerierna hade sedan 1932 ersatts nied besök av Överkontrollör

omkring fyra gånger om året, därvid stickprov foges å för försäljning färdigställd

maltdryck, vilka prov därefter undersöktes å kontrollstyrelsens

laboratorium. Denna anordning hade visat sig lika effektiv som den förut

tillämpade. Då de skattepliktiga bryggerierna hittills alltid på ett i stort

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ls proposition nr 68.

sett mönstergillt sätt efterlevt gällande bestämmelser om maltdryckernas

extrakt- och alkoholgränser, funnes det berättigad anledning att antaga, att

en stickprovskontroll även för dessa bryggeriers vidkommande skulle visa

sig vara tillfyllest.

Maltdryckskommittén nämner vidare, att den invändningen framställts

mot produktbeskattningen, att denna med hänsyn till nykterhetsintresset

skulle vara underlägsen en skatt på råvaran. En skatt av det senare slaget

skulle nämligen kunna tänkas medföra en strävan hos en tillverkare att

använda så litet malt som möjligt vid tillverkningen, vilket i sin tur skulle

få till följd en lag alkoholhalt hos de tillverkade dryckerna. Med en produktskatt

åter, som allenast inom vissa gränser toge hänsyn till alkoholhalten,

skulle något dylikt intresse icke finnas hos tillverkaren. Kommittén

uttalar emellertid, att erfarenheten icke bestyrkt, att råämnesskatten i verkligheten

utövade en dylik inverkan. Trots de under de senare åren vidtagna

kraftiga höjningarna av maltskatten, vilka, örn de anförda synpunkterna

haft någon verklig betydelse, bort resultera i en mera allmän nedsättning

av styrkan, hade nämligen någon förändring av pilsnerdrickats

stjrkeföi liallanden i stort sett icke ägt rum. Hänsyn till allmänhetens smak

och rådande konkurrensförhållanden hade uppenbarligen föranlett tillverkarna

att helt utnyttja gällande styrkegränser. Från nykterhetssynpunkt

syntes därför det ena beskattningssystemet i praktiken icke hava några

företräden framför det andra.

De anförda skälen tala enligt kommitténs mening för att man nu övergiver

maltskattesystemet och i stället anordnar en beskattning av de färdiga

maltdryckerna. På grundval av denna princip har kommittén upprättat

sitt förslag till ny förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Beträffande lydelsen av detta förslag torde jag få hänvisa till betänkandet

(sid. 13—27).

Maltdryckernas klassindelning.

Innan jag övergår till maltdryckskommittens förslag rörande produktbeskattningens

anordnande, pakallas en redogörelse för kommitténs ställningstagande

till frågan om maltdryckernas klassindelning. Gällande bestämmelser

örn indelning av maltdryckerna i tre klasser ha förut berörts. Därvid

har även nämnts, att lagstiftningen nu innefattar en dubbel gränsdragning

mellan de olika klasserna, nämligen dels efter alkoholstyrkan och dels

efter den s. k. stamvörtens extrakthalt.

Maltdryckskommittén har framhållit, att behövligheten av de dubbla

gränserna blivit ifrågasatt samt att vår lagstiftning i fråga om metoden för

gränsdragningen syntes avvika från lagstiftningen i andra länder, där man

åtnöjt sig med en enda gräns.

Efter en historik över tillkomsten av gällande bestämmelser i nu berörda

avseende (betänkandet sid. 149 ff.) uttalar kommittén, att ehuru alkoholgrän
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

27

sen vore att anse såsom den primära, det i allt fall blivit extraktgränsen,

som med hänsyn till sättet för kontrollens anordnande i praktiken erhållit

den största betydelsen. Efter de senare årens ändringar i kontrollförfarandet

vore emellertid förhållandena härutinnan avsevärt förändrade. Den

kontinuerliga kontrollen med ofta återkommande provningar av vörtens styrka,

utövad av en särskild funktionär vid varje bryggeri, hade, såsom förut

nämnts, år 1932 avskaffats vid de skattefria bryggerierna. Vidare hade för

de skattepliktiga bryggeriernas del kontrollen avsevärt inskränkts redan år

1923. De uppgifter, som tidigare tillkommit de vid dessa bryggerier anställda

kontrollörerna, hade då till en del övertagits av överkontrollörerna och

till en del av de nuvarande kontrollombuden. De åligganden, som åvilade

kontrollombuden, avsåge huvudsakligen tillsynen över maltkrossningen och

maltvågen. Kontrollombudens uppsikt över extrakthalten inskränkte sig

lill att stamvörtstyrkan provades någon gång i månaden. I övrigt utövades

i de skattepliktiga bryggerierna tillsynen över maltdryckernas laglighet

på så sätt, att överkontrollörerna vid sina besök i bryggerierna stickprovsvis

verkställde undersökningar och med viss tids mellanrum insände prov å tillverkade

maltdrycker till kontrollstyrelsen för analysering. Anordnandet av

kontrollen på nu angivet sätt hade, enligt vad kommittén inhämtat, för både

de skattefria och de skattepliktiga bryggeriernas del visat sig fullt ut lika

effektiv som den tidigare tillämpade, betydligt kostsammare kontrollmetoden.

Ur kontrollsynpunkt tillmättes alltså en fortlöpande uppsikt över stamvörtstyrkan

icke samma dominerande betydelse som förr. Därmed hade

ett av de båda skäl, som på sin tid anförts för uppdragandet av en extraktgräns

jämte alkoholgränsen, nämligen underlättandet av kontrollen, avsevärt

minskat i styrka. Det andra skälet hade varit, att man velat underkasta

de extraktrika men alkoholsvaga maltdryckerna beskattning. År 1928

hade emellertid därutinnan gällande bestämmelser ändrats, i det att s. k.

malt drick a hänförts till första klassen. Därmed hade sistberörda skäl för

extraktgränsens uppställande förlorat sin giltighet.

Vad nu anförts samt den omständigheten, att de dubbla gränserna vållade

viss oklarhet i fråga om lagstiftningens rätta innebörd, har kommittén ansett

tala för att extraktgränsen slopades.

Kommittén omnämner, att från den skattepliktiga bryggeriindustriens sida

framställts krav på att gränsen mellan andra och tredje klasserna måtte fastställas

enbart efter extrakthalten. Kommittén medgiver, att från tillverkarens

synpunkt en extraktgräns framstode såsom lämpligast, i det att vörtens

extrakthalt vid jästens tillsättande lätt kunde fastställas och regleras, varemot

alkoholhalten hos den färdiga drycken kunde variera. För att alkoholgränsen

med säkerhet icke skulle överskridas, finge därför inbryggningen

verkställas med en extrakthalt, som kunde komma att i icke obetydlig grad

understiga den högsta tillåtna.

Kommittén framhåller emellertid, att anledningen till att samhället ingripit

reglerande på maltdryckshanteringens område varit de spörsmål av social

natur, som sammanhängde med maltdryckernas alkoholhalt. Ur sam
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

hällets synpunkt ägde alkoholgränsen därför avgörande betydelse. En grundregel

i hela vår alkohollagstiftning vore, att vissa exakt angivna alkoholgränser

skulle noggrant iakttagas. Att för maltdryckslagstiftningens del göra något

undantag från denna regel borde enligt kommitténs mening icke ifrågakomma,

då några tvingande skäl därtill icke syntes föreligga. Kommittén

hade därför stannat vid att uppbygga klassindelningen med tillämpande av en

ren alkoholgräns.

Med avseende å tillverkningen av maltdrycker av första klassen har kommittén

emellertid ansett erforderligt att uppställa särskilda säkerhetsföreskrifter

med avseende å stamvörtstyrkan.

Vad angar fragan örn läget av alkoholgränsen mellan de olika inaltdrycksklasserna

har kommittén — som avvisat tanken på starkölsförbudets upphävande

- pa anförda skäl (betänkandet sid. 155 ff.) föreslagit en höjning av

gränsen mellan andra och tredje klasserna från 3.2 till 3.4 viktprocent. I

fråga om läget av gränsen mellan första och andra klasserna har kommittén

icke funnit anledning föreslå någon ändring.

Produktbeskattningens anordnande enligt maltdryckskommitténs

förslag.

Skattskyldighetens omfattning m. m.

Beträffande beskattningssystemets huvudgrunder har maltdryckskommittén

i stort sett följt de linjer, efter vilka beskattningen blivit anordnad i den

danska maltdryckslagstiftningen och i den med denna såsom förebild uppgjorda

norska lagstiftningen.

Enligt 12 § första stycket av den föreslagna tillverkningsförordningen skall

skattskyldigheten, i likhet med vad nu är fallet, principiellt omfatta

alla maltdrycker av andra och tredje klasserna, som tillverkas i skattepliktigt

bryggeri. Beskattningen skulle sålunda, liksom nu, icke avse hembrygd för

eget behov.

Från denna huvudregel har emellertid i 12 § andra stycket föreslagits vissa

undantag. Sålunda ha, i överensstämmelse med gällande lagstiftning, från

beskattning undantagits maltdrycker av andra och tredje klasserna, som från

bryggeri utlämnas för export. Skattefrihet har vidare stadgats för maltdrycksprov,

som för analytisk undersökning utföras från bryggeri, ävensom

för maltdrycker, som inom bryggeri användas för tekniskt ändamål eller där

förstöras. Från beskattning ha slutligen undantagits maltdrycker, som inom

bryggeri utlämnas till personalen för förbrukning därstädes. Undantaget

avser väsentligen den förmån av s. 1c. dagöl, som arbetarna vid bryggerierna

sedan gammalt åtnjuta. Med nuvarande beskattningssystem kommer skatten

givetvis att drabba även dagölet, och kommittén uttalar, att anledning till

skattebefrielse i förevarande fall principiellt knappast förefinnes. Med hänsyn

till svårigheten att åstadkomma tillfredsställande kontroll över mycken
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

29

heten utlämnat dagot och då skatten därå skulle uppgå till ett relativt obetydligt

belopp, har kommittén dock funnit sig böra föreslå skattefrihet för

detsamma. Utföres dagölet från bryggeri, skall skatt påföras i vanlig ordning.

Förbud för personalen att utföra dagöl torde emellertid finnas stadgat

vid de flesta bryggerier.

Innebörden av bestämmelserna i 12 § vid deras praktiska tillämpning har

av kommittén sammanfattats sålunda, att skattskyldigheten omfattar alla

maltdrycker av andra och tredje klasserna, vilka utföras från bryggeri, med

undantag av vad som därav är avsett för export eller för analysändamål.

Fastställandet av den myckenhet maltdrycker, för vilken skatt skall utgå vid

varje särskilt bryggeri, föreslås i enlighet härmed i allmänhet skola ske vid

maltdryckernas utförande från bryggeriet, därvid för underlättande av kontrollen

flaskor av viss bestämd storlek eller andra vederbörligen uppmätta

kärl skola användas.

Vid behandling av frågan om grunderna för skattens beräkning

har kommittén till en början uppvisat, att syftet med den graderade

skatteskala, som föreskrevs vid maltskattens införande och som alltjämt i

modifierad form tillämpas, varit att förhindra, att maltskattens påläggande i

och för sig skulle åstadkomma någon rubbning av de dessförinnan rådande

konkurrensförhållandena inom bryggeriindustrien. Vid tiden för maltdrycksbeskattningens

införande, uttalar kommittén, intog bryggeriindustrien ingalunda

den gynnsamma ställning i ekonomiskt och tekniskt hänseende, som

numera är för handen. Särskilt de mindre bryggerierna voro i allmänhet

bristfälligt utrustade i tekniskt hänseende och ägde långt mindre än nu resurser

att effektivt utnyttja maltet vid tillverkningen på samma sätt som de

större bryggerierna. Då skatten skulle utgå på råvaran, var därför vid denna

tid en gradering av skatteskalan väl motiverad.

När man övergår till produktbeskattning, yttrar kommittén vidare, förfalla

principiellt de skäl, som man med hänsyn till bryggeriernas olika förmåga

att utnyttja det beskattade råämnet tidigare kunnat åberopa för en

degression av skatteskalan till förmån för bryggerier av viss storleksordning.

Från de medelstora och mindre bryggeriernas sida hade gjorts gällande, att

en gradering av skatteskalan skulle vara nödvändig för att kompensera den

överlägsenhet i konkurrenshänseende, som de större bryggerierna på grund

av billigare framställnings- och distributionskostnader ägde i förhållande till

dem. Någon anledning till ett ingripande från statens sida i syfte att utjämna

de olikheter i fråga om konkurrensmöjligheter som — utan samband med

skatten — på grund av rent faktiska förhållanden förelåge mellan bryggerierna

inbördes, torde dock enligt kommitténs mening icke kunna påvisas.

Degressionen av maltskatteskalan syntes för övrigt i icke ringa mån lia bidragit

att förhindra en av tidsförhållandena påkallad koncentrering av bryggeriinduslrien,

som varit önskvärd både ur sociala synpunkter och med hänsyn

till statens fiskaliska intresse. Uppdelningen av produktionen på ett

flertal smärre enheter, i många fall belägna i varandras omedelbara närhet

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

eller inom ett begränsat avsättningsområde, hade stundom haft till följd en

skarp konkurrens mellan de olika företagen med åtföljande olägenheter av

social natur.

På grundval i huvudsak av nu återgivna skäl har kommittén i sitt förslag

till anordnande av beskattningen frångått principen att lämpa skattesatsen

efter storleken av de olika bryggeriernas produktion och i stället föreslagit,

att skatten för maltdrycker av en var av de beskattningsbara båda klasserna

fastställes att utgå med ett bestämt belopp för varje liter färdig vara. Av billighetsskäl

har kommittén emellertid ansett sig böra förorda, att under en

övergångstid en viss skattelindring bibehålies för de medelstora och de

mindre bryggerierna pa sadant sätt, att för maltdrycker av andra klassen en

särskild skatteskala med en degression av samma omfattning som den nuvarande

degiessionen av maltskatteskalan tillämpas under de tre tillverkningsåren

närmast efter den nya förordningens ikraftträdande samt att denna

degression successivt avvecklas under de därpå följande fem tillverkningsåren.

Vid behandling av frågan om skattens storlek har kommittén

efter redogörelse för tidigare erfarenheter rörande konjunkturväxlingarnas

och företagna skattehöjningars inverkan på maltdryckskonsumtionen (betänkandet

sid. 214 ff.) med hänsyn till vid tiden för betänkandets avgivande rådande

förhållanden ansett sig allenast böra förorda en omräkning av den nuvarande

maltskatten till att avse en skatt å den färdiga varan. Då kommittén,

såsom förut nämnts, ansett den nuvarande graderingen av skatteskalan

böra avskaffas, har kommittén verkställt denna omräkning med utgångspunkt

från det såsom normal skattesats för maltskatten bestämda beloppet

1 krona 45 öre per kilogram malt. Med ledning av verkställd utredning rörande

dels utbytesförhållandena vid de skattepliktiga bryggerierna och dels

den genomsnittliga inbryggningsstyrkan för maltdrycker av andra klassen,

vilken visat sig utgöra i genomsnitt omkring 10 procent, har kommittén beräknat

maltåtgången per hektoliter färdig maltdryck av nämnda klass till i

medeltal omkring 14.5 kilogram. Enligt dessa beräkningsgrunder skulle

alltså mot maltskatten svara en skatt på den färdiga varan av (1.45 X 14.5=)

21 kronor 3 öre för hektoliter eller 21 öre för liter.

För maltdrycker av tredje klassen bör enligt kommitténs mening skattesatsen

beräknas efter maltåtgången för dylik maltdryck med den högsta förekommande

inbryggningsstyrkan eller 17 å 18 procent, med vilken styrka

porter i allmänhet inbrygges. I överensstämmelse härmed föreslår kommittén

för maltdrycker av tredje klassen en skatt av 36 öre för liter.

Kommittén förordar vidare ett stadgande om viss minimiskatt å tillverkningen

vid varje bryggeri. Enligt 24 § andra stycket gällande tillverkningsförordning

må under den tid, maltkrossning på grund av tillståndsbevis

äger rum i skattepliktigt bryggeri, skatten för helt kvartal räknat i intet fall

understiga i medeltal 8 kronor för helgfritt dygn. Kommittén har uppmärksammat,

att en del bryggeriföretag, vilka äga mer än ett bryggeri, funnit med

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

31

sin fördel förenligt att vid något eller några av de mindre bryggerierna inskränka

tillverkningen till en eller amian s. k. försvarsbrygd under varje tillverkningsår

men vid samma bryggerier bedriva försäljning av maltdrycker,

tillverkade vid företagens övriga bryggerier. Om än detta förhållande finge

ses mot bakgrunden av de svårigheter, som på vissa håll förefunnes för tillverkarna

att erhålla rätt till försäljning från upplag utom tillverkningsorten,

innebure detsamma dock enligt kommitténs mening i verkligheten ett kringgående

av bestämmelserna rörande försäljningen. I syfte att för framtiden

förhindra ett dylikt kringgående och då det dessutom ur kontrollsynpunkt

framstode såsom angeläget, att antalet företag, vilka behövde underkastas

kontroll, i görligaste mån nedbringades ävensom att skattepliktig maltdryckstillverkning

icke bedreves i alltför små bryggerier, vilkas övervakande

erbjöde förhållandevis större besvärligheter än kontrollen över de större

bryggerierna, har kommittén föreslagit en höjning av minimiskattens belopp

till 2,500 kronor i kvartalet.

Såsom förut nämnts har kommittén förordat en degressiv skatteskala under

viss övergångstid i fråga om skatten för maltdrycker av andra klassen.

De härutinnan föreslagna bestämmelserna åsyfta en degression av samma

omfattning som den nu medgivna för de tre tillverkningsåren närmast efter

den nya förordningens ikraftträdande. För varje därpå följande tillverkningsår

skulle skattesatserna ökas med Va öre, till dess de nått upp till den

normala, 21 öre för liter. Den närmare utformningen av dessa bestämmelser

framgår av följande uppställning:

Tiel

För beskattningsbar myckenhet

upp till 6,500

hl

mellan 6,500

och 13,000 hl

överstigande

13,000 hl

De lörsta tre tillverkningsåren................

18

19.5

21

| Det fjärde tillverkningsåret..................

18.5

20

21

> femte > ..................

19

20.5

21

> sjätte » ..................

19.5

21

21

» sjunde > ..................

20

21

21

» åttonde > ..................

20.5

21

21

> nionde » ..................

21

21

21

De kvantiteter, för vilka nedsättning i skatten skulle medgivas, ha ställts i

relation till de maltkvantiteter, för vilka skatten för närvarande utgår med

nedsatt belopp, därvid emellertid maltåtgången per hektoliter beräknats med

hänsyn till den högre inbryggningsstyrka, med vilken kommittén för framtiden

räknat på grund av den föreslagna höjningen av alkoholhalten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Skattebokföriagen.

Såsom förut nämnts har kommittén förutsatt, att någon fortlöpande statlig

kontroll, utövad av lokalt anställda kontrolltjänstemän, icke skall äga rum

vid de skattepliktiga bryggerierna, utan att det nya beskattningssystemet i

väsentlig grad skall bygga på av tillverkarna lämnade uppgifter rörande tillverkning

och försäljning. Den redovisningsskyldighet från tillverkarnas

sida, som systemet således förutsätter, medför en särskild bokföringsskyldighet

för dem. Regler härom återfinnas i 14 § 1 mom. av kommitténs förslag

till tillverkningsförordning. Enligt dessa regler skall det åligga tillverkare

i skattepliktigt bryggeri att föra fem olika journaler, benämnda bryggjournal,

tappnings journal, fridh journal, försäljningsjournal samt retur- och

nederlags journal. De uppgifter, vilka de olika journalerna skulle innehålla,

ha i korthet angivits i författningsförslaget. Detaljföreskrifter skulle härutinnan

meddelas av kontrollstyrelsen. Beträffande innebörden av dessa detaljföreskrifter

må här hänvisas till betänkandet (sid. 223 f.). I beskattningsavseende

viktigast bleve försäljningsjournalen, i vilken anteckning skulle

göras om myckenheten maltdrycker av olika slag, som utföras från bryggeri.

Utöver förandet av nämnda fem journaler skulle tillverkaren enligt kommittéförslaget

ha att vid utgången av varje tillverkningsår upprätta en särskild

årsredogörelse med uppgift å myckenheten maltdrycker av olika slag,

som rörelsen vid bryggeriet under året omfattat.

I syfte att åstadkomma en viss garanti för att alla maltdrycker, som utföras

från eller införas i skattepliktigt bryggeri, bliva vederbörligen antecknade

i journalerna, har kommittén efter förebild i den norska lagstiftningen

föreslagit, att vissa uppgifter med avseende å kontrollen skulle anförtros

en av tillverkaren utsedd funktionär, kallad forsedelskontrollant. Denne

funktionär — som icke skulle intaga någon officiell tjänsteställning -—- skulle enligt förslaget ha till förnämsta åliggande att hålla uppsikt över alla

transporter av maltdrycker, som utginge från eller ankomme till bryggeri,

samt att förvissa sig om myckenheten av de maltdrycker, som utfördes därifrån

eller dit infördes. För att möjliggöra en dylik kontroll och för att samtidigt

skapa ett underlag för försäljningsjournalens förande skulle tillverkaren

åläggas att för varje transport av maltdrycker, som utginge från bryggeriet,

låta upprätta en s. k. forsedel. Forsedlarna, bestyrkta av forsedelskontrollanten,

skulle bifogas försäljningsjournalen såsom verifikationer.

Uppdrag att vara forsedelskontrollant borde enligt kommitténs mening anförtros

åt någon kontorist eller arbetsförman eller annan dylik befattningshavare,

vars tjänstgöring kunde anordnas på sådant sätt, att han bleve i

tillfälle att hålla uppsikt över alla transporter vid sidan av sitt vanliga arbete.

Erforderliga detaljföreskrifter rörande forsedel och forsedelskontrollants

granskning skulle enligt kommitténs förslag meddelas av kontrollstyrelsen.

Vissa riktlinjer för dessa föreskrifter ha angivits i betänkandet (sid. 226 f.).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

33

Skattens påtörande och erläggande.

Fastställandet av det belopp, med vilket skatt skall utgå vid varje bryggeri,

skall, såsom förut nämnts, enligt kommitténs förslag i allmänhet ske med

ledning av de i försäljningsjournalen antecknade uppgifterna örn den myckenhet

maltdrycker av andra och tredje klasserna, som utförts från bryggeriet.

Avdrag skulle emellertid få göras för maltdrycker, som utlämnats för

utförsel ur riket eller till svensk frihamn eller såsom prov för analytisk undersökning.

Vidare skulle — till undvikande av dubbelbeskattning — avdrag

medgivas för maltdrycker, som antingen av utkörare återställts såsom

icke avyttrad återstod av transport eller ock från bryggeri överförts till annat

skattepliktigt bryggeri för att därifrån försäljas.

Rörande den vid varje bryggeri beskattningsbara myckenheten maltdrycker,

som alltså bleve lika med den i försäljningsjournalen antecknade myckenheten,

sedan därifrån gjorts tillåtna avdrag, skulle tillverkaren för varje

månad upprätta och senast å femte söckendagen efter månadens utgång

till kontrollstyrelsen insända en deklaration enligt av styrelsen upprättat

formulär. Deklarationen skulle vara försedd med intyg av två personer, att

den överensstämde med bryggeriets journaler samt att beträffande eventuella

avdrag vederbörliga bevis och intyg rörande avdragen företetts. Skattebeloppet

skulle tillverkaren utan anmaning ha att erlägga senast å femtonde

dagen efter utgången av den månad, deklarationen avsåge, genom inbetalning

å statsverkets checkräkning i riksbanken.

Mot ställande av säkerhet är tillverkare för närvarande berättigad till anstånd

under viss tid med maltskattens erläggande. Kommittén uttalar, att

med en produktbeskattning, anordnad i enlighet med dess förslag, det icke

kan bliva fråga om anstånd, då skatten påföres först vid utlämnandet av

den färdiga varan. Med hänsyn till den begränsade tidsfrist, inom vilken

skatten skall betalas, har kommittén icke funnit påkallat att fordra förskottsbetalning

eller ställande av säkerhet. Kommittén har emellertid förordat,

att möjlighet beredes kontrollstyrelsen att i särskilda fall ålägga tillverkare

att ställa säkerhet för skattens behöriga erläggande. Såsom påföljd av

utebliven betalning av skatten skulle kontrollstyrelsen äga rätt att meddela

förbud mot utförande av maltdrycker från bryggeriet intill dess skatten

guldits.

Kontrollens anordnande.

Kommittén har uttalat, att det icke vore lämpligt att inom ramen för själva

tillverlcningsförordningen lämna några mera ingående bestämmelser om

sättet för kontrollens utövande. Det läge i sakens natur, att sådana bestämmelser

tid efter annan på grund av vunna erfarenheter finge underkastas

ändringar, för att en smidig anpassning av kontrollförfarandet skulle kunna

ernås. De bestämmelser, som härutinnan komme att erfordras, syntes

därför lämpligen böra inflyta i de tillämpningsföreskrifter, som kontrollsty
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 6S. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

reisen komme att meddela. Kommittén har emellertid i betänkandet (sid.

232 ff.) lämnat en redogörelse för kontrollförfarandet, sådant detta enligt

kommitténs mening borde utformas. Av denna framställning må följande

huvudpunkter återgivas:

För utövande av den lokala kontrollen vid bryggerierna skulle finnas anställda

särskilda befattningshavare, överkontrollörer, till erforderligt antal,

vilka skulle tjänstgöra envar inom visst distrikt. Överkontrollörerna skulle

lyda direkt under kontrollstyrelsen, som i sin egenskap av central uppsiktsmyndighet

skulle ha att i vissa avseenden utöva omedelbar kontroll över tillverkningen

och beskattningen.

Överkontrollör skulle ett visst antal gånger om året besöka de skattepliktiga

bryggerierna inom distriktet och därvid i första hand tillse, att kontrollsystemet

i allmänhet fungerade i vederbörlig ordning, samt granska, att

tillverkarens deklarationer överensstämde med journalerna och att de poster,

för vilka avdrag gjorts vid beräkningen av den beskattningsbara myckenheten,

vore vederbörligen verifierade. 1 mån av behov skulle jämväl tillverkarens

handelsbokföring granskas. Denna granskning skulle i allmänhet

kunna inskränkas till att avse stickprov. En fullständigare granskning skulle

endast ske, örn tilliten till skattebokföringens riktighet av någon anledning

rubbats.

Vidare skulle över kontrollör erna på grundval av uppgifter om använda råämnen

m. m. verkställa överslagsberäkningar över utbytet av produkter i

bryggerierna, något som kunde förväntas bliva en verksam kontroll över

att någon del av de tillverkade maltdryckerna icke undandroges från beskattning.

överkontrollörerna skulle även hålla uppsikt över att stadgade alkoholgränser

icke överskredes och därvid bland annat uttaga prov å färdiga maltdrycker

för undersökning å kontrollstyrelsens laboratorium.

Till överkontrollörernas åligganden skulle liksom nu höra tillsynen över

de skattefria bryggerierna, ehuru någon minskning av antalet kontrollbesök,

nu regelmässigt fyra örn året, kunde vidtagas.

Vad slutligen angår den av kontrollstyrelsen utövade direkta kontrollen,

skulle denna bland annat avse utbytesförhållandena vid de olika bryggerierna,

vilka skulle bliva föremal för fortlöpande och jämförande observationer.

Då den uppsikt över de i skattepliktigt bryggeri tillverkade maltdryckernas

laglighet, som nu utövas av kontrollombuden genom bestämmande av vörtens

extraktion vid jästens tillsättande, enligt kommitténs förslag komme

att upphöra, och då vidare borttagande av extraktgränsen föreslagits, bleve

det för framtiden erforderligt att i större utsträckning än nu verkställa laboratorieundersökningar

av prov å de färdiga maltdryckerna.

Till frågan om kontrolltjänstemännens antal, kompetens och ställning i

lönehänseende skall jag i det följande återkomma.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

35

Remissyttrandena.

Några principiella invändningar mot maltdryckskommitténs förslag att

införa produktbeskattning lia icke framkommit i de avgivna yttrandena.

Förslaget har uttryckligen förordats av, bland andra, kontrollstgrelsen, statskontoret

och riksräkenskapsverlcet.

Kontrollstgrelsen har till en början erinrat, att frågan örn övergång till

produktbeskattning av maltdrycker varit föremål för övervägande såväl vid

den utredning, vilken föregick nu gällande tillverkningsförordning, som ock

i samband med de åren 1932 och 1933 vidtagna höjningarna av maltskatten.

Styrelsen anför vidare bland annat:

De av kommittén framförda erinringarna mot gällande beskattningssystem

sammanfalla i huvudsak med kontrollstyrelsens synpunkter å denna fråga,

och mot kommitténs förslag om övergång till produktbeskattning för uttagande

av skatt å maltdryckskonsumtionen har styrelsen i princip intet

att erinra. Såsom kontrollstyrelsen tidigare framhållit, utgör enligt styrelsens

mening skattens uttagande å den färdiga varan en riktigare anordning

än ett beskattande av det vid tillverkningen använda råämnet. Även örn

denna uppfattning jämväl tidigare vunnit erkännande i vårt land, har produktbeskattningssystemets

införande likväl av skattetekniska skäl icke ansetts

tillrådligt. Såsom kommittén påvisat, kan bryggeriindustrien till följd

av sin nuvarande gestaltning och utvecklingen i övrigt numera anses erbjuda

tillfredsställande möjligheter för en maltdrycksbeskattning i form av produktbeskattning,

grundad huvudsakligen å ett deklarationsförfarande samt

med kontrollen knuten till bryggeriernas bokföring. Kommittén har också

kunnat hänvisa till att ett på detta sätt anordnat beskattningssystem för maltdrycker

enligt lång erfarenhet fungerat tillfredsställande i Danmark och

Norge. Då härtill kommer, att den avsevärda skärpningen i den svenska

maltdrycksbeskattningen, varigenom skatten å maltet blivit till beloppet

mångdubbelt större än maltets varuvärde, gjort olägenheterna av råänmesskatten

mera framträdande, i synnerhet genom olikheten i skattebelastningen

å vid de särskilda bryggerierna tillverkade skattepliktiga maltdrycker

ävensom för de fall, då restitution eller eftergift av maltskatt

skall ifrågakomma, synes tidpunkten nu vara inne för en övergång

från det huvudsakligen på mekaniska kontrollanordningar grundade maltskattesystemet

till ett på tillverkarens egna uppgifter örn den beskattningsbara

myckenheten maltdrycker vilande produktbeskattningssystem. Det är

uppenbart, att, även örn systemet kringgärdas av ingående bestämmelser om

bokföringens anordning m. m. detsamma likväl bygger på ett förtroende för

tillverkaren. Detta kan emellertid i viss mån även sägas vara fallet med det

nu gällande maltskattesystemet. Visserligen är det i maltdryckstillverkningsförordningen

utsagt, att det för tillverkning i skattepliktigt bryggeri avsedda

maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så förbunden med

en självregistrerande, under statens kontroll stående våg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att maltet först genomgått vågen. Det har emellertid

gjorts gällande, att denna för det nuvarande skattesystemet grundläggande

bestämmelse icke skulle kunna hindra en mindre nogräknad tillverkare

att i viss utsträckning använda även sådant malt, som icke passerat

vågen, då ju bryggeriet icke är ställt under ständig uppsikt av en kontrollfunktionär.

Kontrollstyrelsen har icke haft anledning befara, att ett dylikt

kringgående av beskattningen ägt rum, och skäl till antagande, att tillverkarna

skulle begagna sig av det nya beskattningssystemet för undansnillande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 6S.

av skatt, synas lika litet föreligga. De farhågor, som tidigare uttalats beträffande

självdeklarationsförfarandets tillämpning vid uttagande av skatt å

maltdrycker, torde med hänsyn till den erfarenhet, som vunnits vid dess tilllämpning

å andra, i viss mån likartade beskattningsområden, få anses såsom

tämligen ogrundade.

Då kontrollstyrelsen ansett sig böra tillstyrka kommitténs förslag rörande

övergång till produktbeskattning, vill kontrollstyrelsen även något beröra

frågan om de verkningar ur sociala synpunkter, som det ena eller andra beskattningssystemet

kan vara ägnat att medföra. I detta hänseende har sedan

gammalt från nykterhetsvänligt håll uttalats önskemål örn ett beskattningssystem

med skatten beroende av maltdryckens styrka sålunda, att ju svagare

maltdryck en tillverkare framställde, desto lägre skatt skulle han ha att

erlägga för densamma. Det har gjorts gällande, att det nu tillämpade maltskattesystemet

vore att föredraga framför produktskatten, av den anledningen

att med det förra följde ett intresse för tillverkaren att för nedbringande

av skatteutgiften begränsa inbryggningsstyrkan vid tillverkningen av

skattepliktiga maltdrycker, varigenom vunnes, att alkoholstyrkan hos dessa

drycker hölles låg. Någon dylik inverkan skulle däremot icke följa av produktbeskattningen,

enligt vilken volymen färdig maltdryck beskattas, oavsett

den alkoholhalt, drycken håller inom de stadgade gränserna. Kommittén

bär i denna fråga uttalat, att vad anginge nykterhetssynpunkten det ena beskattningssystemet

i praktiken icke hade några företräden framför det andra.

Denna uppfattning anser sig kontrollstyrelsen böra dela. Även örn den å

nykterhetsvänligt håll hävdade meningen kan äga visst teoretiskt fog för

sig, visar dock erfarenheten, att råämnesskatten i praktiken icke medfört

några verkningar av detta slag. Såsom kommittén framhållit, föranledas

tillverkarna, såväl av allmänhetens fordran på att erhålla ett så fullgott

pilsnerdricka som möjligt som ock av konkurrensförhållandena, att helt utnyttja

styrkegränserna trots den utsikt till ekonomisk vinst, som är förenad

med ett nedbringande av maltanvändningen.

Den omständigheten, att tillverkarna icke till fullo utnyttja den medgivna

styrkegränsen, finner säkerligen främst sin förklaring däri, att vissa tillverkare

på grund av beskaffenheten av det malt, de hava att tillgå för tillverkningen,

tvingas att iakttaga stor försiktighet vid inbryggningen för att ej

riskera ett överskridande av alkoholgränsen. Att den för tillverkning av pilsnerdricka

använda myckenheten malt i verkligheten icke rönt inflytande av

råämnesskatten, anser styrelsen bestyrkt därav, att enligt den officiella statistiken

utbytet av pilsnervört av 100 kilogram malt, vilket tillverkningsåret

1923/1924, då maltskatten genomsnittligt var 69.9 öre per kilogram, utgjorde

7.8 hektoliter, tillverkningsåret 1934/1935 uppgått till 7.9 hektoliter, oaktat att

skatten då stegrats till ungefär det dubbla eller i genomsnitt 134.3 öre per kilogram.

Den ringa höjningen i utbytet med 0.1 hektoliter eller cirka 1.2 procent

torde näppeligen ha något att skaffa med beskattningen utan torde närmast

vara en följd av de tekniska förbättringar, som ägt rum under berörda tidsperiod

inom bryggeriindustrien.

Svenska bryggareföreningen har funnit de av kommittén åberopade skälen

för en övergång till produktbeskattning övertygande samt uttalat, att från

bryggeriindustriens sida numera icke syntes kunna resas några bärande invändningar

mot den ifrågasatta omläggningen.

Medan det föreslagna beskattningssystemet sålunda i princip lämnats utan

erinringar, lia emellertid olika uppfattningar kommit till uttryck beträffande

vissa med detsamma förknippade särskilda spörsmål.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

37

Vad först beträffar det av kommittén föreslagna slopandet av extraktgränserna

ur bestämmelserna örn klassindelningen, har kontrollstyrelsen

uttalat sin anslutning till kommitténs uppfattning, att utvecklingen

på bryggerihanteringens område medfört, att de av kontrollhänsyn ursprungligen

förestavade skälen för uppställandet av såväl alkoholgräns som

extraktgräns numera icke vore förhanden. Då kontrollen över styrkegränsernas

iakttagande, baserad på stickprov, visat sig fungera på ett fullt tillfredsställande

sätt, syntes icke längre med fog kunna göras gällande, att uppställandet

av extraktgränserna vore påkallat ur kontrollsynpunkt. Genom

de år 1928 vidtagna ändringarna i tillverkningsförordningen hade framställning

av alkoholsvaga skattefria maltdrycker med en extraktion upp till 10.5

procent möjliggjorts. Genom slopandet av nämnda extraktgräns skulle tillverkning

av dylika maltdrycker med extrakthalt över 10.5 procent utan hinder

av lagstiftningen kunna äga rum.

Svenska bryggare föreningen har erinrat, att från den skattepliktiga industriens

sida tidigare gjorts gällande, att man såsom det mest praktiska

uteslutande borde hålla sig till extraktgränsen. Det vöre enligt föreningens

mening att beklaga, att kommittén icke ansett sig kunna upptaga ett förslag

med enbart extraktgräns för maltdrycker med extrakthalt ej överstigande 10.5

procent i stället för den nu föreslagna rena alkoholgränsen. Accepterandet av

en dylik extraktgräns syntes icke rimligen kunna medföra några vådor ur

nykterhetssynpunkt, då man med denna inbryggningsstyrka praktiskt taget

icke skulle överskrida 3.4 och blott i högst sällsynta fall uppnå 3.6 viktprocent

alkohol.

Mot det av kommittén framlagda förslaget att från beskattning

undantaga s. k. daghi, som inom bryggeri utlämnas till personalen

för förbrukning därstädes, har anmärkning riktats från kontrollstyrelsens

sida, som därulinnan bland annat anfört:

Enligt vad kontrollstyrelsen inhämtat vore förmånen av s. k. dagö! vanligtvis

tillförsäkrad den vid bryggeri anställda personalen i arbetsavtalen.

I allmänhet syntes förmånen omfatta rätt till utfående av fyra flaskor om

a/3 Uter per man och dag för förtäring inom bryggeriet, men lägre kvantitet

förekomme även, varför en medeltalssiffra av 3 flaskor per man och dag

eller 900 flaskor per nian och år kunde beräknas. Det syntes visserligen, såsom

kommittén uttalat, vara förenat med svårigheter att åstadkomma en

tillfredsställande kontroll över myckenheten av det utlämnade dagölet. De

noggranna anteckningar, som vid de flesta bryggerier fördes rörande utlämning

av daghi, ävensom kännedomen om antalet anställda vid visst bryggeri

och den medgivna myckenheten daghi borde emellertid enligt styrelsens

mening kunna utgöra tillräckliga hållpunkter över dagölets beskattning. Med

hänsyn därtill och då det principiellt riktiga vore, att alla maltdrycker av

andra och tredje klasserna, som konsumerades, också bleve föremål för beskattning,

hade styrelsen för sin del funnit sig icke kunna biträda kommitténs

förslag i denna del.

Kommitténs förslag att efter viss övergångstid slopa den nu tillämpade

degressionen av maltdrycksbeskattningen bär uttryck
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

ligen förordats av kommerskollegium men gjorts till föremål för erinringar

från vissa andra håll.

Svenska bryggareföreningen har sålunda uttalat, att ifrågavarande spörsmål

alltid blivit föremål för livligt meningsutbyte ej minst bland industriens

egna män. Ursprungligen hade man motiverat den graderade skatteskalan

med det olika utbytet av maltet i stora och små bryggerier och framhållit,

att man vid skattens påläggande måste tillse, att skatteskalan ej finge anordnas

så, att man därigenom påverkade bryggeriernas inbördes konkurrensförhållanden.

Företrädarna inom industrien för en mera differentierad

skatteskala hade framhållit, att degressionen jämväl borde tjäna till utjämning

av skillnaden mellan de större och de mindre bryggeriernas produktions-

och distributionskostnader i allmänhet. Från denna utgångspunkt

borde sålunda maltskatten utgöra ej blott en ren konsumtionsskatt utan även

användas till reglerande av de ekonomiska förhallandena mellan bryggerier

av olika storleksordning, så att skatten graderades i förhållande till företagens

olika förmåga att bära skatten. En dylik uppfattning av ändamålet med

skattegraderingen hade synbarligen underkänts av statsmakterna och hade ej

heller vunnit anslutning inom kommittén.

Föreningen, som icke ansett sig böra taga ställning till dessa olika uppfattningar,

framhåller emellertid, att då en degressiv skala gällt alltsedan

maltskattens tillkomst, allvarliga svårigheter skulle uppstå vid ett slopande

av degressionen. Då de mindre bryggerierna arbetade under mindre goda

ekonomiska förhallanden, torde det stå utom allt tvivel, att degressionens

bortfallande för många av dessa bryggerier skulle bliva av ödesdiger verkan,

särskilt som de komme att träffas även av andra av kommittén föreslagna

nya bestämmelser. Kommittén syntes även ha räknat därmed och

såge i sitt förslag örn degressionens slopande ytterligare ett skäl för påskyndandet

av rationaliseringen inom industrien. Av billighetsskäl hade kommittén

dock förordat en successiv avskrivning. Föreningen funne emellertid

hänsynen till de mindre bryggerierna kräva, att man icke nu fastställde

övergångstiden för degressionens upphörande, utan att därmed borde få anstå,

till dess man prövat verkningarna av den nya lagstiftningen.

Samma yrkande har framställts av Svenska bryggeriindustriarbetareförbundet,

medan i enstaka andra yttranden förordats, att skattedegressionen skulle

bibehållas, att en längre övergångstid än den av kommittén föreslagna

skulle fastställas eller att de mindre bryggeriernas ställning skulle göras till

föremål för undersökning efter den föreslagna övergångstidens slut.

Vad angår den i kommittéförslaget stadgade skyldigheten för tillverkare

att erlägga en för kvartal beräknad minimiskatt, anför kontrollstyrelsen,

att kommittén därmed bland annat avsett att förhindra, att bryggeriföretag,

vilka äga mer än ett bryggeri, använda något eller några av sina

mindre bryggerier huvudsakligen för att därifrån efter erhållet tillstånd bedriva

försäljning av skattepliktiga maltdrycker, tillverkade vid företagens

övriga bryggerier. Styrelsen ifrågasätter, örn det avsedda resultatet med

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

39

stadgandet skulle ernås med den avfattning detsamma erhållit i förslaget.

Skyldigheten att betala minimiskatten hade nämligen knutits till det förhållandet

att vid bryggeriet tillverkade maltdrycker utlämnats, och en försäljning

av maltdrycker, härrörande från annat bryggeri, skulle icke i detta

sammanhang jämställas med bryggeriets utlämning av därstädes tillverkade

maltdrycker. Örn under ett kvartal ingen utlämning av maltdrycker, tillverkade

vid bryggeriet, ägt rum, skulle alltså tillverkaren vara befriad från

skyldigheten att betala minimiskatten. För att med stadgandet skulle nås

vad kommittén därmed åsyftat och garantier skapas för att minimiskatten

verkligen komme att utgå, syntes stadgandet böra givas det innehåll, att

skatten skulle utgå med minst 2,500 kronor för helt kvartal räknat, varvid

icke finge inräknas skatt, som belöpte å maltdryck, tillverkad vid annat

bryggeri.

Svenska bryggareföreningen har framhållit, att nu gällande föreskrift om

en minimiskatt för helt kvartal å i medeltal åtta kronor för helgfritt dygn

tillkommit med hänsyn till kontrollkostnaderna. Detta skäl bortfölle i och

med övergången till produktskatt. Kommittén hade genom sitt förslag örn

minimiskattens höjande velat förhindra ett kringgående av försäljningsbestämmelserna.

Det syntes föreningen, som om kommitténs resonemang på

denna punkt vore väl ensidigt, enär här åsyftade förfarande mestadels säkerligen

vore vidtaget av driftsekonomiska skäl och sålunda finge anses fullt

lojalt. Förutom att den föreslagna minimiskatten komme att bereda en del

fristående mindre bryggerier avsevärda besvärligheter, särskilt med hänsyn

till att produktionen icke vore jämnt fördelad över hela året, syntes densamma

komma att motverka sitt eget syfte, i det att en del koncerner skulle

tvingas att utöka verksamheten vid visst bryggeri, även örn detta icke ur

tillverkningssynpunkt vore ekonomiskt. Föreningen hemställde alltså, att

det föreslagna stadgandet om viss minimiskatt måtte utgå.

I några yttranden, bland annat av kommerskollegium samt länsstyrelsen

i Uppsala län, har föreslagits, att visst skatteminimum skulle fastställas att

utgå icke för kvartal utan för år.

Rörande kontrollsystemet vid produktbeskattningen har Svenska

bryggareföreningen uttalat, att icke mycket syntes vara att erinra mot kommitténs

förslag men att vissa svårigheter förelåge för bedömande av systemet,

innan detsamma fått praktisk tillämpning. Av denna anledning syntes detaljföreskrifterna

böra givas en allmännare form i syfte att tillåta utfärdandet

av de kompletterande föreskrifter, som sedermera kunde visa sig

erforderliga.

Emellertid framhåller föreningen, att från de mindre bryggeriernas sida

bekymmer framförts över att förslaget örn forsedelskontrollen skulle behöva

leda till anställandet av ytterligare arbetskraft, enär vid dessa bryggerier förutom

arbetarna måhända icke funnes flera anställda än en bokhållare och

en bryggmästare och ingen av dessa skulle lämpa sig för uppgiften. Tveksamt

syntes vidare vara, hur kontrollen skulle anordnas vid bryggerier, där

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

för ^lastning tillämpades ett s. k. bodsystem, vilket innebure, att utköraren

övertoge och vore ansvarig för den kvantitet varor, som inställts i hans bod.

Någon särskild kontroll från bryggeriets sida därutöver erfordrades icke,

och forsedelskontrollantens uppgift utgjorde därför en onödig belastning

av arbetet. Av denna anledning förväntade föreningen, att en sådan tilllämpning

av ifrågavarande stadgande bleve möjlig, att forsedelskontrollantens

granskning inskötes mellan lagret och bodarna, så att alla i dessa inställda

varor ansåges skattebelagda och betraktades som från bryggeriet utförda.

Enahanda synpunkter syntes böra komma i fråga vid överförande

av varor från bryggeriet till eget avhämtningsförråd.

Såsom den föregående redogörelsen giver vid handen bär frågan om inC

ftn'' förande av produktbeskattning av maltdrycker vid flera tidigare tillfällen

varit föremål för övervägande. Farhågor för att systemet icke skulle möjliggöra

en effektiv kontroll över skattens utgörande ha hittills föranlett, att

maltskattesystemet föredragits. Med ändrade förhållanden inom bryggeriindustrien

har emellertid berörda synpunkt förlorat i styrka samtidigt som

olägenheterna av maltskattesystemet på grund av de tid efter annan företagna

höjningarna av maltskatten blivit allt större.

Maltdryckskommittén har givit uttryck åt den uppfattningen, att maltskatten

redan nu nått en sådan höjd, att en reform av beskattningssystemet

är önskvärd, ävensom att förutsättningar numera äro förhanden för övergång

till produktbeskattning.

Kommitténs utförligt motiverade förslag rörande produktbeskattningens

utformning har i de avgivna yttrandena icke blivit föremål för invändningar

av principiell innebörd. Förslagets lämplighet har uttryckligen vitsordats

såväl av bryggeriindustriens egna representanter som av den myndighet,

som bär ansvaret för kontrollen över tillverkningen och över skattens behöriga

erläggande. Såväl kommittén som kontrollstyrelsen har hänvisat till

de gynnsamma erfarenheter, som på andra områden gjorts av ett beskattningssystem

grundat å deklarationsförfarande och bokföringsgranskning.

Under den tid, som förflutit sedan dessa uttalanden gjordes, torde denna

iakttagelse kunna anses hava blivit ytterligare bestyrkt. Att produktbeskattningen

icke heller ur nykterhetssynpunkt är maltbeskattningen underlägsen,

synes mig hava blivit tillfullo klarlagt.

Redan med hänsyn till det nu sagda synas mig övervägande skäl tala för

att den nuvarande maltbeskattningen ersättes med en produktbeskattning i

huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs i det föregående återgivna

förslag. Såsom jag redan inledningsvis uttalat, föreligger emellertid för

närvarande ännu ett skäl för ett sådant ståndpunktstagande, nämligen det

av krissituationen framkallade behovet av en skärpt maltdrycksbeskattning.

En dylik ytterligare belastning skulle maltskattesystemet enligt min uppfattning

icke utan avsevärda olägenheter kunna uppbära. Vid bifall till mitt

förslag örn en skattehöjning synes mig därför tvekan icke behöva råda därom,

att maltbeskattningen bör ersättas med en beskattning av de färdiga

maltdryckerna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

41

Om sålunda kommittéförslaget om införande av produktbeskattning i

princip synes mig böra godtagas, återstår att taga ståndpunkt till vissa i

det föregående berörda särskilda spörsmål, som uppmärksammats i remissyttrandena.

Vad först angår kommitténs uppfattning att produktbeskattningen skulle

möjliggöra en förenkling av gränsdragningen mellan olika klasser av maltdrycker,

nämligen så att allenast alkoholstyrkan skulle bliva avgörande och

den nuvarande gränsdragningen jämväl efter extrakthalten kunna slopas, synas

de andragna skälen för en dylik förenkling övertygande. Med hänsyn

till den betydelse alkoholgränserna, såsom kommittén påpekat, av sociala

skäl tillmätts i hela vår alkohollagstiftning, synes mig däremot Svenska

bryggareföreningens förslag om tillämpande allenast av extraktgräns icke

böra godtagas.

Beträffande frågan om beskattning av det s. k. dagölet har jag från kontrollstyrelsen

inhämtat, att med hänsyn till det antal arbetare, som för närvarande

sysselsättas inom bryggeriindustrien, skatten å dagölet, därest det

tillhandahölles i ungefär hittillsvarande omfattning, redan vid beskattningens

nuvarande höjd skulle uppgå till icke mindre än omkring 0.5 miljon

kronor. Med hänsyn härtill och då det enligt vad kontrollstyrelsen uppgivit

icke torde vara förenat med alltför stora svårigheter att åvägabringa erforderlig

kontroll över myckenheten utlämnat daghi, anser jag även dagölet

böra liksom hittills beskattas.

Såsom kommittén framhållit, föreligga efter övergång till produktbeskattning

inga principiella skäl för bibehållande av en graderad skatteskala. Vad

i några remissyttranden framhållits örn de allvarliga verkningarna för de

mindre bryggerierna av skattedegressionens borttagande synes mig emellertid

värt visst beaktande, även örn de ekonomiska förhållandena icke minst för

dessa bryggeriers vidkommande torde ha undergått en förbättring under de

senaste åren. Efter övervägande av samtliga omständigheter, som i nuvarande

situation äro av betydelse för frågan, har jag funnit mig böra förorda,

att degressionen successivt avvecklas under viss övergångstid på sätt kommittén

föreslagit.

Förslaget örn en höjd minimiskatt av 2,500 kronor för kvartal för varje

skattepliktigt bryggeri har motiverats med önskemålet att hindra förekomsten

av s. k. försvarsbryggerier, vid vilka maltdrycker tillverkade vid annat

bryggeri försäljas. Spörsmålet ifråga äger tydligen icke något direkt samband

med valet av beskattningssystem utan sammanhänger med vissa av

kommittén föreslagna ändringar i bestämmelserna rörande försäljning av

pilsnerdricka, vilka bestämmelser här lämnats helt åsido. Detta oaktat anser

jag — bland annat med hänsyn till statens kontrollkostnader för maltdryckstillverkningen

—- en viss minimiskatt böra stadgas för varje bryggeri,

där skattepliktiga maltdrycker må tillverkas. Minimiskatten synes emellertid

nu icke böra bestämmas till högre belopp än 500 kronor för kvartal.

Kravet på anställande av forscdelskontrollant synes mig utgöra en så väsentlig

punkt i det föreslagna beskattningssystemet, att någon eftergift härutinnan,

på sätt från bryggeriindustriens sida påyrkats, icke bör ifrågakom
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

ina. Det torde kunna förutsättas, att kontrollstyrelsen vid utfärdandet av

närmare anvisningar rörande forsedelskontrollens anordnande kommer att

beakta de särskilda förhållanden, som kunna vara rådande vid de mindre

bryggerierna. Mot bryggareföreningens förslag att forsedelskontrollantens

granskning förlägges till bryggeriernas lager har jag däremot icke något att

erinra, enär kontrollen icke därigenom torde komma att försvagas.

Vad slutligen angår frågan om skattens storlek måste uppenbarligen i det

aktuella läget väsentligt olika synpunkter anläggas på detta spörsmål än

vid tiden för framläggandet av kommitténs förslag. Detta förslag innebar,

såsom förut nämnts, en direkt omräkning av den nu utgående skatten för

kilogram malt till skatt för liter färdiga maltdrycker av andra och tredje

klasserna, vilken beräkningsgrund ledde till en skatt av 21 respektive 36

öre för liter.

För budgetåret 1938/39 lämnade maltskatten en behållen inkomst av i

runt tal 33 miljoner kronor, med vilket belopp ifrågavarande skattetitel

jämväl upptagits i riksstaten för budgetåret 1939/40.

Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker har under senare år undergått

en fortgående stegring, vilket belyses av följande sammanställning av

bryggeriernas försäljning av sådana drycker:

Tillverkningsår

Klass

1,000-t al 1 i t 1

lil Klass II

e r:

Summa

1923/1924 .......

....... 8

135,310

135,318

1926/1927 .......

....... 15

151,184

151,199

1933/1934 .......

....... 20

124,628

124,648

1934/1935 ........

131,472

131,489

1935/1936 ........

137,660

137,676

1936/1937 ........

148,442

148,462

1937/1938 ........

....... 21

160,831

160,852

1938/19391........

....... 22

171,813

171,835

Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker under det senaste tillverkningsåret

uppgick alltså till i runt tal 172 miljoner liter. Om härtill lägges

den kvantitet av 2 miljoner liter, vartill det till bryggeriernas personal

utlämnade dagölet torde kunna uppskattas, erhålles såsom preliminär utgångspunkt

vid skattens beräknande en konsumtionssiffra av 174 miljoner

liter.

Av statsfinansiella skäl anser jag nu en höjning av maltdrycksbeskattningen

påkallad. Storleken av en sådan höjning torde i första rummet få bli

beroende av de antaganden man vågar göra om den påverkan konsumtionen

kommer att röna av en prisfördyring. Säkra hållpunkter saknas uppenbarligen

i detta hänseende. Under alla förhållanden bör en icke obetydlig

vikt tillmätas uppfattningen, att konsumtionen av maltdrycker torde vara

mycket mera känslig för prishöjningar än spritkonsumtionen. Även örn

man i detta sammanhang icke bortser från möjligheten, att den skärpta be
1

Siffrorna för detta tillverkningsår äro angivna enligt en inom kontrollstyrelsen utförd

preliminär beräkning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

43

skattningen av spritdrycker och vin kan föra över någon del av alkoholkonsumtionen

till maltdryckerna, synes sålunda övervägande skäl tala för

att vid höjning av maltdrycksbeskattningen framgå med försiktighet. Vid

valet mellan en höjning för maltdrycker av andra klassen med 5 öre per

flaska — eller med 15 öre per liter — och en höjning med 3 öre per flaska

— eller med 9 öre per liter — har jag sålunda stannat vid den sistnämnda.

Detta innebär att skatten i fortsättningen skulle utgå med 10 öre per flaska

eller 30 öre per liter. Man torde kunna räkna med att bryggeriernas eget

intresse av att i möjligaste mån förebygga konsumtionsminskning skall föranleda

dem att själva påtaga sig en viss del av skattehöjningen. Även vid

en sålunda begränsad prisförhöjning får man emellertid räkna med att den

hittills fortgående markanta stegringen i maltdryckskonsumtionen upphör

och dessutom vara beredd på en viss nedgång. I förra fallet — alltså bibehållen

konsumtion — skulle skatten efter den föreslagna höjningen ge en

inkomst på i runt tal 50 milj. kronor, i senare fallet, alltså vid en nedgång

i konsumtionen av exempelvis 5, resp. 10 procent, en inkomst på ungefär

47, resp. 45 milj. kronor, i samtliga fall efter avdrag av de 2 milj.

kronor, vartill den enligt övergångsbestämmelserna föreslagna skattelindringen

för mindre bryggerier ungefärligen beräknats uppgå. I jämförelse

med avkastningen vid nu gällande skattesatser skulle detta innebära en ökning

för helt budgetår med omkring 15 milj. kronor, eventuellt 12, resp. 10

milj. kronor samt i jämförelse med den i nu löpande riksstat beräknade inkomsten

av maltskatten, 33 milj. kronor, en ökning med 17 milj. kronor,

eventuellt 14, resp. 12 milj. kronor.

Vid den sålunda förordade avvägningen av skatten för maltdrycker av

andra klassen torde skatten för tredje klassen böra fastställas till 54 öre

per liter.

I det föregående har nämnts, alt maltdryckskommittén föreslagit en höjning

av alkoholhalten hos pilsnerdricka från 3.2 till 3.4 viktprocent. I förevarande

sammanhang har jag icke upptagit denna fråga till behandling, enär

den lämpligen synes böra lösas först i samband med en reform av bestämmelserna

örn försäljning av pilsnerdricka.

Förslaget till förordning angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Det av maltdryckskommittén upprättade förslaget till förordning angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker har inom finansdepartementet

blivit föremål för överarbetning med iakttagande av vad jag i det

föregående anfört. Därvid har förslaget jämkats även i andra punkter än de

hittills berörda. Jag övergår nu till att lämna en kortfattad översikt över

det inom departementet upprättade förslaget, därvid jag emellertid beträffande

vissa detaljfrågor, där avvikelse från kommitténs förslag ej befunnits

påkallad, tillåter mig att hänvisa till betänkandet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl Maj.ts proposition nr 68.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Förslagets 1 §, första momentet, innehåller definition å begreppet maltdryck.

Kommittén har uttalat, att frånvaron i gällande lagstiftning av dylik

definition vållat svårigheter vid avgörandet, huruvida tillverkningen av en

allcoholhaltig dryck vore att hänföra till medgiven hembrygd av maltdrycker

eller till olovlig tillverkning av brännvin. Då det ur kontrollsynpunkt

vore av vikt att få all för försäljning avsedd tillverkning av maltdrycker underkastad

förordningens bestämmelser, borde den allmänna definitionen göras

så vid som möjligt. Hemtillverkningen borde emellertid omgärdas med

snäva gränser. Därför hade två definitioner uppställts. Båda grundade sig

å användningen av malt såsom kännetecknande för all maltdryckstillverkning,

men vid hembrygden hade malt förklarats skola utgöra det huvudsakliga

råämnet samt viss högsta alkoholhalt fastställts. Vilken alkoholhalt,

som lämpligen borde väljas, kunde vara föremål för tvekan. Då emellertid

vid hembrygd, som företoges utan illojalt syfte, en alkoholhalt av 5 viktprocent

näppeligen torde överskridas, hade detta värde valts.

Även kontrollstyreisen har hyst tvekan, huru alkoholgränsen ifråga borde

fastställas, men stannat för att tillstyrka kommitténs förslag, bland annat

enär beivrandet av berörda form av illojal alkoholhantering därigenom underlättades.

Svenska bryggareföreningen har däremot påyrkat, att alkoholhalten

skulle fastställas till 6 viktprocent, till vilket värde alkoholhalten

i en maltdryck, om ock endast i sällsynta undantagsfall, kunde tänkas stiga.

För egen del finner jag mig böra förorda den avfattning av definitionen,

som kommittén föreslagit.

I fråga om 2 och 3 mom. hänvisas till betänkandet sid. 251 och 252.

2 §•

Denna paragraf bestämmer förordningens tillämpningsområde. Såsom i

det föregående anmärkts har hembrygd för eget behov lämnats fri från reglering.

Nu gällande tillverkningsförordning stadgar förbud mot hembrygd för

den, som idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller tillverkning

av sådana drycker till avsalu. I förslag till förordningar angående försäljning

av pilsnerdricka och örn ändring i vissa delar av förordningen angående

försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker har

kommittén upptagit bestämmelser om straff för det fall att någon, som äger

rätt till försäljning av dylika drycker, försäljer hembryggd maltdryck av andra

eller första klassen. På grund härav och då så gott som all försäljning av

maltdrycker av tredje klassen är förbjuden, har kommittén icke funnit erforderligt

att stadga förbud för nyss nämnda personer att företaga hem
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

45

brygd av maltdrycker. Då emellertid de av kommittén föreslagna nya försäljningsbestämmelserna

här lämnats å sido, har jag funnit erforderligt att

såsom ett andra moment i 2 § tillfoga en bestämmelse av samma innebörd

som berörda föreskrift i gällande tillverkningsföroidning.

3—4 §§.

Härutinnan hänvisas till den tidigare framställningen.

5 §•

I fråga om motiveringen till denna paragraf hänvisas till betänkandet sid.

252 och 253.

6 §■

Utöver vad förut nämnts beträffande föreskrifterna i denna paragraf hänvisas

till betänkandet sid. 254.

Beträffande 4 mom. har kontrollstyrelsen uttalat, att skyldigheten för tillverkare

att tillhandahålla prov å vört eller tillverkad maltdryck finge anses

innefatta åliggande att kostnadsfritt tillhandahålla jämväl kärl och emballage

för provets försändande. Föreskriften finge vidare anses innebära skyldighet

för tillverkaren att tillhandahålla prov å maltdryck under alla de

skeden, den genomlöpte, och icke allenast då densamma vore att anse som

vört eller färdig maltdryck. Med den egna tillverkningen finge i fråga om

skyldigheten att tillhandahålla prov jämställas av tillverkaren innehavd

maltdryck, som härrörde från annat bryggeri.

Vad kontrollstyrelsen sålunda anfört föranleder ingen erinran från min

sida.

Beträffande 5 mom. har kontrollstyrelsen uttalat, att det vore erforderligt,

alt styrelsen uttryckligen bemyndigades att även meddela föreskrifter

rörande kontrollhandlingarnas bevarande och, därest så prövades erforderligt,

dessa handlingars insändande efter viss tid till kontrollmyndigheten.

Kontrollstyrelsens ifrågavarande önskemål har beaktats vid avfattningen av

förevarande moment.

2 KAP.

Om tillverkning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

7 §•

Första stycket av denna paragraf innehåller bestämmelse örn det redan nu

gällande koncessionstvånget.

Avsikten med bestämmelsen i andra stycket är att förhindra, att i ett nedlagt

bryggeri tillverkningen av skattepliktiga maltdrycker åter upptages efter

en längre tids förlopp. I enstaka remissyttranden har anmärkts, att annat

giltigt skäl än reparation, exempelvis strejk, kunde föranleda längre uppehåll

i driften. Att i lagtexten fullständigt angiva alla godtagbara skäl för en

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

längre driftsinställelse är emellertid icke möjligt, utan frågan, huruvida

skälet varit giltigt, torde böra prövas av Kungl. Majit i varje särskilt fall

efter ansökan örn tillstånd att återupptaga nedlagd tillverkning.

8 §■

I fråga om 1—3 mom. hänvisas till betänkandet sid. 254 och 255.

Såsom motsvarighet till den i 1 mom. stadgade skyldigheten att avgiva

driftsanmälan vid upptagande av maltdryckstillverkning har kommittén i 4

mom. föreskrivit skyldighet för tillverkare att underrätta kontrollstyrelsen

om nedläggandet av rörelsen i bryggeri. De båda anmälningarna avse tydligen

att bereda kontrollmyndigheten möjlighet att avgöra, när uppsikten över

viss bryggerirörelse bör taga sin början och efter vilken dag den icke längre

erfordras.

Då kontrollen vid en produktbeskattning av maltdrycker främst kommer

att inriktas pa att fastställa myckenheten maltdrycker, som utförsäljas från

bryggeri, är det uppenbarligen icke tillfyllest för kontrollmyndigheten att

erhålla besked allenast om tillverkningens nedläggande, som normalt sker

flera månader innan den senaste brygden efter erforderlig lagring kan slutförsäljas

och kontrollen därmed upphöra. Ifrågavarande anmälan bör sålunda

innefatta uppgift om tidpunkten för försäljningens upphörande.

9 §.

Med avseende å 1 och 2 mom. hänvisas till betänkandet sid. 255 och 256.

Beträffande 3 mom. har kontrollstyrelsen anfört följande:

Det av kommittén föreslagna beskattningssystemet inrymmer icke någon

systematisk och genomgående kontrollerad uppvägning av det i skattepliktigt

bryggeri använda maltet. Då kommittén beslutat sig för att föreslå införande

av skatt på den^ färdiga varan, har kommittén ansett, att granskningen

av den tillverkaren ålagda särskilda bokföringen samt hans handelsbokföring

i allmänhet torde komma att utgöra en tillräcklig kontroll över skattens

behöriga utgörande. Kommittén har emellertid påpekat1, att det icke

borde bortses från den möjligheten, att denna kontroll undantagsvis kunde

komma att icke fungera nöjaktigt vid ett eller annat bryggeri, varigenom behov

av ytterligare kontroll skulle förefinnas. Detta behov hade kommittén

sökt tillgodose genom en i 21 § intagen bestämmelse, som bemyndigade kontrollstyrelsen

att förordna, att i dylikt fall det för tillverkningen i förekommande

bryggeri använda maltet skulle uppvägas å en till maltkross i bryggeriet

ansluten automatisk våg, försedd med självregistrerande räkneverk.

På grund av dylikt förordnande erforderliga föreskrifter skulle kontrollstyrelsen

hava att samtidigt lämna. Kommittén har vidare uttalat, att ovannämnda

förordnande icke kunde sägas medföra någon extra tunga för tillverkaren,

enär dylik våg för närvarande finnes i varje skattepliktigt bryggeri

och icke torde kunna undvaras i en på rationellt sätt bedriven bryggerirörelse.

Kontrollstyrelsen har haft under övervägande frågan, huruvida icke den

automatiska maltvågen borde bibehållas såsom ett led i kontrollen, även om

denna komme att avse uttagande av skatt å den färdiga maltdrycken. Sty
-

1 Jämför kommitténs motivering till 21 § (betänkandet sid. 258).

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

47

reisen har emellertid ansett sig icke böra avge förslag av nämnda innebörd.

Däremot har styrelsen med beaktande av de synpunkter på frågan, som

kommittén framfört, övervägt huruvida icke den vid bryggerierna befintliga

maltvågen lämpligen borde jämväl efter kontrollens omläggning i enlighet

med kommitténs förslag i viss utsträckning utnyttjas vid skattekontrollen.

Ett icke oväsentligt skäl härför har den omständigheten synts styrelsen vara,

att tillverkaren redan på grund av stadgandet i 14 § 1 mom. om skyldighet

att i bryggjournalen införa uppgift rörande den myckenhet råämnen, som

använts, är nödsakad att vid sin maltdryckstillverkning i kontrollsyfte tilllämpa

ett uppvägningsförfarande. Då det icke torde kunna förnekas, att

vågen, även örn den icke direkt infogas i kontrollsystemet, likväl skulle, på

sätt kontrollstyrelsen tänkt sig användningen av densamma, komma att utgöra

en värdefull hållpunkt vid kontrollens utövande, har styrelsen funnit

sig böra föreslå, att i förordningen intages ett allmänt stadgande, enligt vilket

i skattepliktigt bryggeri skall finnas en självregistrerande våg, varå allt

det för tillverkningen avsedda maltet skall uppvägas. Ett dylikt stadgande,

som torde kunna intagas i 9 §, påkallar viss jämkning av bestämmelserna

i 21 §. Eftersom vågens uppgifter i regel icke skulle bliva av den ur kontrollsynpunkt

grundläggande betydelse som enligt gällande skattelagstiftning,

skulle vågen icke, frånsett det av kommittén åsyftade fallet, vara underkastad

den nuvarande stränga uppsikten. De närmare bestämmelserna angående

den självregistrerande vågen förutsättas skola meddelas av kontrollstyrelsen.

Jag ansluter mig till vad kontrollstyrelsen sålunda föreslagit. Förevarande

moment har omarbetats i överensstämmelse härmed.

10 §.

Härutinnan hänvisas till betänkandet sid. 256 och 257.

Beträffande den i andra stycket givna definitionen på sackarin har Svenska

brgggareföreningen anmärkt, att den av kommittén föreslagna avfattningen

skulle förhindra användningen av andra kolhydrater än rörsocker såsom råämnen

vid maltdryckstillverkning, vilket säkerligen icke varit avsett. Såsom

exempel på kolhydrater med högre söthetsgrad men lägre näringsvärde än

rörsocker nämner föreningen levulos, som visserligen icke ännu men troligtvis

i framtiden kunde komma att spela viss roll för maltdryckstillverkningen,

t. ex. vid framställning av maltdryck för sockersjuka. Enligt vad

jag under ärendets beredning inhämtat från kontrollstyrelsen, äro emellertid

de åsyftade kolhydraterna naturligt förekommande ämnen, som icke torde

vara att räkna såsom konstgjorda sötningsmedel i definitionens mening, även

örn kemiska metoder kommit till användning för deras utvinnande. Skäl

torde sålunda icke föreligga till ändring i den av kommittén föreslagna definitionen,

vilken för övrigt är likalydande med den, som finnes intagen i

gällande tillverkningsförordning samt i förordningen den 10 juni 1932 angående

märkning av kärl, innehållande söta läskedrycker.

11 §•

Denna paragraf, som motsvarar 23 § nuvarande tillverkningsförordning,

innefattar det s. k. starkölsförbudet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

3 KAP.

Om beskattning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

12 §.

Härutinnan hänvisas till den tidigare framställningen.

Beträffande andra stycket har Svenska bryggareföreningen framhållit, att

skattefrihet borde åtnjutas även för det fall, att utlämnande för exportändamål

icke skett från bryggeri utan exempelvis från ett utanför bryggeri

befintligt nederlag. Då stadgandets avfattning icke torde lägga hinder i vägen

för skattebefrielse i här åsyftat fall, synes någon ändring av författningstexten

icke vara påkallad.

13 och 14 §§.

Härutinnan hänvisas till den tidigare framställningen. 13 § andra stycket

har i förtydligande syfte omformulerats. I paragrafens tredje stycke

har stadgats rätt för kontrollstyrelsen att medgiva undantag från skyldigheten

att erlägga minimiskatt för kalenderkvartal, varunder tillverkningen varit

nedlagd för reparation eller varunder tillverkningen vid nytt bryggeri

igångsatts.

Beskattningen av dagölet föranleder viss jämkning av 14 §.

15 §.

Härutinnan hänvisas till betänkandet sid. 257.

16 §.

Beträffande denna paragraf hänvisas till den tidigare framställningen.

17 §.

Med avseende å föreskrifterna i denna paragraf, vilka jämväl berörts i

det föregående, har Svenska bryggareföreningen anfört, att vissa svårigheter

vid skatteredovisningen kunde föranledas av förslaget att avdrag skulle

göras för maltdrycker, som överförts till annat bryggeri för försäljning därifrån.

Vid längre transporter kunde avsevärd tid förflyta mellan leveransen

och den tidpunkt, då intyg om mottagandet från forsedelskontrollanten vid

det köpande bryggeriet kommit det säljande bryggeriet tillhanda. Avdrag

för försäljningen kunde därför stundom göras först påföljande månad, med

påföljd att differenser uppstode mellan bryggeriets handelsböcker och den

deklaration, som jämlikt 18 § skulle senast femte söckendagen efter varje

månads utgång insändas till kontrollstyrelsen. Nämnda olägenhet kunde

undvikas, örn i stället det köpande bryggeriet finge från sin månadsförsäljning

avdraga den kvantitet, som inköpts från annat bryggeri och där

beskattats. Kontrollstyrelsen, som även uppmärksammat berörda olägenhet,

har i stället föreslagit framflyttande av tidpunkten för deklarationens in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

sändande till senast åttonde söckendagen efter varje månads utgång. Då

en ändring i enlighet med sistnämnda förslag i allmänhet torde vara tillfyllest

för undanröjande av berörda olägenhet samt då en dylik lösning närmare

ansluter sig till produktbeskattningens princip att förlägga beskattningen

så nära konsumtionen som möjligt, förordar jag den ifrågasatta jämkningen

av 18 §, varemot 17 § i nu berörda hänseende bör bibehållas oförändrad.

I 17 § ha på förslag av generaltullstyrelsen tillagts vissa föreskrifter rörande

tullbehandlingen av maltdrycker avsedda till utförsel.

18 §.

1 morn., vars avfattning förut berörts, har även på det sätt jämkats, att

den däri omförmälda deklarationen på yrkande av kontrollstyrelsen föreskrivits

skola avgivas på tro och heder.

I 2 mom. har föreskrift tillagts rörande inbetalning av minimiskatten.

Jämlikt 3 mom. i den av kommittén föreslagna avfattningen skulle kontrollstyrelsen

ha ovillkorlig skyldighet att meddela förbud mot utförande av

maltdrycker från bryggeri, för vilket skatt icke erlagts inom föreskriven

tid. Enär emellertid fall kunna tänkas, då det ur fiskalisk synpunkt skulle

vara lämpligt att bereda tillverkaren något anstånd innan dylikt förbud inträder,

har jag ansett föreskriften böra på det sätt uppmjukas, att kontrollstyrelsen

gives befogenhet — icke skyldighet — att meddela förbud av

nämnda innebörd.

Länsstyrelsen i Stockholms län har uttalat, att i 4 mom. omförmäld säkerhet

borde ställas hos kontrollstyrelsen och icke, såsom i gällande tillverkningsförordning

är stadgat, hos länsstyrelse. Detta torde jämväl hava

varit kommitténs mening. Den framställda anmärkningen har föranlett ett

förtydligande tillägg i momentet.

20 §.

Härutinnan hänvisas till den tidigare framställningen ävensom till betänkandet

sid. 257 och 258.

21 §.

Beträffande den ändring av kommitténs förslag, som här föreslagits,

hänvisas till vad förut anförts rörande 9 § 3 mom.

4 KAP.

Om tillverkning av maltdrycker i skattefritt bryggeri.

22 §.

Rörande innehållet i denna paragraf, som avfattats i nära anslutning till

8 §, hänvisas till vad som yttrats rörande nämnda paragraf.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 68. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

23 §.

I delina paragraf, som motsvarar 35 § gällande tillverkningsf(Oordning,

stadgas förbud att införa skattepliktiga maltdrycker i skattefritt bryggeri.

För att förhindra förbudets kringgående har kommittén föreslagit, att detta

skulle avse införandet av skattepliktiga maltdrycker, förutom i själva bryggeriet,

jämväl i sådana därtill hörande lokaler, upplagsplatser och andra förvaringsställen,

vilka vore belägna i bryggeriets omedelbara närhet. Kontrollstyrelsen

har häremot erinrat, att uttrycket »i bryggeriets omedelbara

närhet» kunde erbjuda vissa tolkningssvårigheter samt att den omständigheten,

att lokalerna icke vore så belägna, knappast vore till fyllest för avlägsnande

av de olägenheter, man velat undanröja med ifrågavarande bestämmelse.

Kontrollstyrelsen har därför ifrågasatt, att berörda uttryck

skulle utgå, vilket önskemål jag ansett mig böra beakta.

24 §.

Enligt 1 mom. i kommitténs förslag skulle det åligga tillverkare i skattefritt

bryggeri att föra, förutom bryggjournal, varom bestämmelse återfinnes

i gällande tillverkningsförordning, jämväl försäljnings journal. Förslaget

härutinnan har av kommittén motiverats med önskemålet att ernå en fullständigare

kontroll över tillverkningen. Kontrollstyrelsen har emellertid uttalat,

att de uppgifter, som enligt kommitténs förslag skulle införas i försäljningsjoumalen

i regel i erforderlig utsträckning stöde att vinna i bryggjournalen,

varför förandet av försäljningsjournal icke kunde sägas fylla

något verkligt kontrolländamål. På grund härav och då det för en hel

del av de skattefria bryggerierna visat sig vara förenat med svårigheter att

nöjaktigt fullgöra dem nu åliggande, mindre omfattande journalföring, borde

föreskriften om skyldighet att föra försäljningsjournal utgå. Enahanda yrkande

har framställts av Skattefria bryggeriers riksförbund. Jag finner

hinder ej böra möta att tillmötesgå berörda önskemål. Ifrågavarande moment

bär avfattats i överensstämmelse härmed.

Vad angår förevarande paragraf i övrigt hänvisas till betänkandet sid. 259.

5 KAP.

Vissa gemensamma bestämmelser.

25—28 §§.

Härutinnan hänvisas till betänkandet sid. 259—263.

6 KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

29 §.

Beträffande denna paragraf, som motsvarar 30 § i kommitténs förslag,

hänvisas till betänkandet sid. 263 och 264.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

51

30 §.

Rörande denna paragraf, som motsvarar 31 § i kommitténs förslag, hänvisas

till betänkandet sid. 264. Generaltullstyrelsen har uttalat, att de i paragrafen

föreslagna ansvarsbestämmelserna i fråga om uppsåtlig förbrytelse

syntes vara för lindriga, därvid styrelsen erinrat örn ansvarsbestämmelserna

för motsvarande fall i 4 § lagen den 8 juni 1923 örn straff för olovlig varuinförsel.

Vad sålunda anmärkts har jag funnit böra på det sätt beaktas,

att ett stadgande tillägges om fängelsestraff i högst sex månader vid synnerligen

försvårande omständigheter. 2 mom. i kommitténs förslag torde

såsom obehövligt kunna uteslutas.

31—35 §§.

Beträffande dessa paragrafer, vilka motsvara 32—36 §§ i kommitténs

förslag, hänvisas till betänkandet sid. 265 och 266. De i 31 och 32 §§ stadgade

frihetsstraffen ha för vinnande av en jämnare avvägning mellan förordningens

olika ansvarsbestämmelser begränsats till fängelse i högst sex

månader.

36 §.

Beträffande denna paragraf, vilken motsvarar 38 § i kommitténs förslag,

hänvisas till betänkandet sid. 266.

På grund av de från och med den 1 januari 1939 gällande nya bestämmelserna

örn sammanträffande av brott i 4 kap. strafflagen bör 37 § i kommitténs

förslag utgå.

37 §.

I denna paragraf — som motsvarar 39 och 40 §§ i kommitténs förslag

— stadgas bland annat, att förseelse som avses i 32—34 §§ må av allmän

åklagare åtalas allenast efter angivelse av kontrollstyrelsen. Lämpligheten

av detta stadgande har ifrågasatts av Överståthållarämbetet. Då motsvarande

stadgande emellertid finnes redan i gällande tillverkningsförordning samt

någon olägenhet därav icke försports, torde anledning icke föreligga att

ändra kommitténs förslag på denna punkt.

Övergångsbestämmelser.

Den nya förordningen torde böra träda i kraft den 1 januari 1940.

Den omständigheten, att förordningen träder i tillämpning under loppet

av ett tillverkningsår, har föranlett ett särskilt stadgande med avseende å

skyldigheten för tillverkare i skattefritt bryggeri att utgiva ersättning för

kontrollkostnaden vid bryggeriet.

Angående tillverkning av maltextrakt äro för närvarande särskilda

bestämmelser meddelade i en kungörelse den 27 juli 1923 (nr 345).

Kommittén, som funnit dessa bestämmelser böra överarbetas, har jämväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

framlagt förslag till ny kungörelse i detta ämne. Vidare har kommittén

framhållit, att i särskilda kungörelser meddelade bestämmelser angående

restitution av erlagd skatt för malt vid utförsel ur riket

av maltdrycker m. m. i samband med den nya tillverkningsförordningens

ikraftträdande borde upphöra att gälla. Dessa frågor torde senare

fa anmälas för Kungl. Maj:t.

Kontrollpersonal, kontrollkostnader m. m.

Kommittén har framhållit, att omläggningen av maltdrycksbeskattningen

pakallar tämligen genomgripande förändringar i den nuvarande kontrollorganisationen.

Den lokala kontrollen över bryggerierna närmast under kontrollstyrelsen

handhaves för närvarande, såsom förut nämnts, av särskilda tjänstemän,

overkontrollörer, vilka även hava att fullgöra motsvarande uppgifter med

avseende å kontrollen över brännvinstillverkningen. För flertalet överkontrollörer

utgöra sistnämnda uppgifter en väsentligt mindre del av arbetet.

Vid utövandet av kontrollen över maltdryckstillverkningen biträdas överkontrollörerna

av kontrollombud vid skattepliktiga och i vissa fall av tillsyningsman

vid skattefria bryggerier. Såsom biträden vid kontrollen över

brännvinstillverkningen fungera kontrollörer vid brännerier och tillsyningsman

vid brännerimagasin och brännvinsnederlag. Rörande kontrollperson.

a^eil..^a kestämmelser meddelats i instruktioner den 27 juli 1923 (nr 336)

för tjänstemännen vid kontrollen över maltdryckstillverkningen och den 29

juni 1926 (nr 315) för tjänstemännen vid kontrollen över brännvinstillverkningen.

Kontrollpersonalens avlöningsförhållanden regleras genom en kungörelse

den 27 juli 1923 (nr 339) med bestämmelser angående arvode och

ersättning åt tjänstemännen vid kontrollen över maltdrycks- och brännvinstillverkningen.

Enligt dessa bestämmelser skall riket för kontrollen över tillverkningen av

maltdrycker och brännvin vara indelat i högst 15 distrikt, varjämte för kontrollen

enbart över brännvinstillverkningen må inrättas ytterligare högst 3

distrikt. Indelningen verkställes årligen av kontrollstyrelsen, som jämväl för

ett år i sänder, räknat från den 1 juli, förordnar erforderligt antal överkontrollörer,

en i varje distrikt. Enligt den senast fastställda indelningen finnas

10 distrikt för kontrollen över tillverkningen av både maltdrycker och brännvin,

varjämte för kontrollen över brännvinstillverkningen vid lantbruksbränneriema

inom Kristianstads län förordnats ytterligare en Överkontrollör. Utöver

det antal överkontrollörer, som motsvarar distriktsindelningen, äger

kontrollstyrelsen rätt att förordna ytterligare 3 överkontrollörer. Med stöd

härav har kontrollstyrelsen sedan den 1 juli 1939 förordnat en’extra Överkontrollör.

Överkontrollör åtnjuter enligt nämnda kungörelse den 27 juli 1923 arvode

med 5,000 kronor eller, om han uppbär pension av statsmedel, med 4,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

53

kronor om året, vartill kommer s. k. oreglerat dyrtidstillägg. Arvodet kan i

särskilda fall av Kungl. Majit bestämmas till lägre belopp. Dylik nedsättning

har emellertid hittills icke förekommit. Vidare utgår ersättning för expeditionskostnader

med 600 kronor om året. Överkontrollör är skyldig att

vara bosatt å den ort inom sitt tjänstgöringsdistrikt, som kontrollstyrelsen

bestämmer. För tjänsteresor är Överkontrollör berättigad att tillgodoräkna

sig ersättning enligt klassen II C i allmänna resereglementet.

Kontrollombud vid skattepliktiga och tillsyningsman vid skattefria bryggerier

förordnas av kontrollstyrelsen för tillverkningsår och inkallas i tjänstgöring

av vederbörande Överkontrollör. Under tillverkningsåret 1938/39 voro

217 kontrollombud inkallade. Tillsyningsman vid skattefritt bryggeri förordnas

endast då kontrollstyrelsen så prövar erforderligt. För närvarande

finnes tillsyningsman förordnad vid allenast ett skattefritt bryggeri.

Kommittén har framhållit, att det föreslagna beskattningssystemet uppenbarligen

förutsätter andra och större krav på kvalifikationer hos kontrolltjänstemännen

vid maltdrycksbeskattningen än vad nu är fallet. Kontrollens

tyngdpunkt ligger för närvarande väsentligen i tillsynen å de självregistrerande

maltvågarna och handhavandet av den mekaniska kontroll över maltåtgången,

som därmed är förbunden, medan det nya beskattningssystemet är

baserat på en sakkunnig granskning av bryggeriföretagens bokföring, utbytesberäkningars

verkställande m. m. Kommittén föreslår därför, att de nuvarande

överkontrollörerna, vilka med eller utan föregående tjänstgöring i lägre

befattning vid kontrollen över maltdrycks- och brännvinstillverkningen i regel

rekryteras bland pensionerade officerare och vilka icke på samma sätt

som hittills kunna vara skickade för kontrolltjänsten med dess nya funktioner,

skola ersättas av fackutbildade tjänstemän, som redan vid yngre år kunna

anställas vid kontrollen för att uteslutande ägna sig åt kontrollarbetet såsom

sitt egentliga yrke. Dessa nya befattningshavare, vilka även i fortsättningen

skulle benämnas överkontrollörer och på samma sätt som hittills tilllika

omhänderhava kontrollen över brännvinstillverkningen, böra enligt kommitténs

mening beredas en fastare anställning med inplacering i lönegrad i det

nya lönesystemet. I avvaktan på närmare erfarenheter av den nya ordningen

föreslog kommittén emellertid, att de tills vidare allenast borde erhålla

anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare med avlöning såsom

tjänstemän å extra stat, vilket numera motsvarar extra ordinarie tjänst.

För att kunna antagas till Överkontrollör bör enligt kommitténs mening i

regel fordras antingen examen från tekniska högskolan eller däremot svarande

utbildning eller ock examen från handelshögskola, därvid i förra fallet

sökande bör visa sig äga förutsättningar att utföra den med tjänsten förbundna

bokföringsgranskningen. Kommittén tillägger, att effektiviteten av

det föreslagna kontrollsystemet i avsevärd mån kommer att bliva beroende

av att väl kvalificerade krafter erhållas till överkontrollörsbefattningarna,

vilket icke torde bliva görligt, med mindre överkontrollörerna erhålla en

relativt förmånlig placering i avlöningshänseende. Den självständiga och i

fiskaliskt hänseende mycket ansvarsfulla ställning, som överkontrollörerna

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

komma att intaga, berättigar enligt kommitténs mening i hög grad till en

dylik placering.

Under hänvisning härtill och med framhållande av att befattningarna säkerligen

komma att bliva sluttjänster, föreslår kommittén, att befattningarna

placeras lägst i 24 lönegraden.

Vid beräknande av det erforderliga antalet överkontrollörer har kommittén

utgått fran att varje skattepliktigt bryggeri i regel minst två gånger årligen

skulle bil föremål för lokal undersökning med avseende å skattebestämmelsernas

efterlevnad, att kontrollbesök skulle avläggas en å två gånger årligen i

varje skattefritt bryggeri, samt att överkontrollörernas befattning med kontrollen

över brännvinstillverkningen skulle bliva av samma omfattning som

tor närvarande. Kommittén har under dessa förutsättningar ansett antalet

overkontrollörer kunna begränsas till sex. Vid denna beräkning har kommittén

forutsatt, att en befattningshavare hos kontrollstyrelsen skulle i viss

omfattning fullgöra överkontrollörs åligganden. Kommittén har vidare föreslagit,

att antalet distrikt skulle bestämmas av Kungl. Maj:t, under det att

distriktsindelningen borde ankomma på kontrollstyrelsen.

Kommittén har ytterligare föreslagit anställande av två biträdande överkontrollörer,

vilka under den tid, då tillverkningskampanjen pågår vid lantbruksbrännerierna,

skulle biträda överkontrollören i det sydligaste distriktet

vid fullgörande av dennes tjänsteåligganden. Under den övriga delen av året

skulle de biträdande överkontrollörerna stå till förfogande såsom vikarier

för överkontrollörerna under deras semester eller annan tjänstledighet samt

1 övrigt förordnas att biträda Överkontrollör, som kunde vara i behov av tillfällig

hjälp i arbetet. De skulle på detta sätt bliva i tjänstgöring under hela

året. Anställandet av dylika befattningshavare skulle enligt vad kommittén

vidare framhållit medföra bland annat den fördelen, att det därigenom

bleve på ett tillfredsställande sätt sörjt för rekryteringen av överkontrollörsbefattmngarna.

Befattningarna, vilkas innehavare skulle besitta samma

kvalifikationer som överkontrollörerna, borde enligt kommitténs mening placeras

i 21 lönegraden å extra stat, enligt nu gällande grunder motsvarande

lönegraden Eo 21.

Med hänsyn till arten av överkontrollörernas och de biträdande överkontrollöremas

arbete bar kommittén utgått från att tillhandahållande av särskild

tjänstelokal åt dem icke blir erforderligt. Medel till bestridande av

dessa befattningshavares expeditionskostnader i övrigt — kostnader för telefon,

skrivmateriel m. m. — böra enligt kommitténs mening mot vederbörlig

redovisningsskyldighet ställas till deras förfogande genom kontrollstyrelsens

försorg.

Vad angår pensionsåldern för Överkontrollör och biträdande Överkontrollör

föreslår kommittén, att denna bestämmes till 63 år.

Beträffande övriga tjänstemän vid den lokala kontrollen har kommittén

framhållit, att då någon fortlöpande lokal kontroll efter den nya ordningens

genomforande i regel icke skall förekomma vid de skattepliktiga bryggerierna,

några funktionärer motsvarande kontrollombuden icke bliva behövliga

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

annat än i speciella fall. I övrigt erfordras, enligt vad kommittén uttalat, vid

den lokala kontrollen tjänstemän — kontrollörer vid brännerierna samt tillsyningsman

vid brännerimagasin, brännvinsnederlag och skattefria bryggerier

— i samma utsträckning som för närvarande är fallet.

Beträffande den centrala kontrollen framhåller kommittén, att utöver de

uppgifter, som för närvarande åvila kontrollstyrelsen med avseende å den

tekniska kontrollen över bryggerierna och tillsynen över skattskyldighetens

fullgörande, efter skattesystemets omläggning den bokföringsmässiga kontrollen

tillkommer. För att sätta styrelsen i stand att fullgöia denna uppgift

anser kommittén erforderligt, att hos styrelsen inrättas en ny befattning,

vars innehavare äger tillräckliga kvalifikationer att utföra bokföringsgranskning

och verkställa utbytesberäkningar. Kommittén föreslår att denne

befattningshavare, vilken lämpligen borde fullgöra överkontrollörs åligganden

i Stockholms överkontrollörsdistrikt, benämnes förste byråinspektör

och i avlöningshänseende placeras i 24 lönegraden å extra stat, d. v. s. enligt

nuvarande avlöningsgrunder i lönegraden Eo 24.

För att möjliggöra den förstärkning av arbetskrafterna å kontrollstyrelsens

laboratorium, som kommer att föranledas av ökningen av arbetsuppgifterna,

ävensom för att bereda styrelsen tillgång till nödig biträdespersonal för

granskning och bearbetning av uppgifter i kontrollhandlingar m. m., har

kommittén ansett en ökning av kontrollstyrelsens anslag till avlöningar åt ickeordinarie

personal med förslagsvis 6,000 kronor bliva ofrånkomlig, varjämte

visst belopp, förslagsvis 2,500 kronor, ansetts böra ställas till kontrollstyrelsens

förfogande för att användas till behövliga undersökningar och utredningar,

för vilkas verkställande erfordras speciell sakkunskap.

Kommittén föreslår vidare, att den nuvarande befattningen som förste

byråingenjör hos kontrollstyrelsen uppflyttas från lönegraden A 24 till lönegraden

A 26. Som motiv härför anföras de fordringar på vetenskaplig utbildning

och erfarenhet på det tekniska området, som måste ställas på befattningens

innehavare, samt den omständigheten, att överkontrollörerna,

vilka komma att bliva underordnade förste byråingenjören, enligt förslaget

skulle hänföras till 24 lönegraden.

Med avseende å erforderliga övergångsanordningar har kommittén till behandling

upptagit frågan, huruvida ersättning i en eller annan form bör tillerkännas

de kontroll t jäns temän, som genom den föreslagna omorganisationen

av kontrollväsendet komma att mista sina anställningar, nämligen flertalet

kontrollombud samt vissa överkontrollörer. Kommittén har härutinnan

i huvudsak anfört följande:

Vad först kontrollombuden beträffar bär deras tjänst karaktären av en

ren bisyssla, som tager allenast obetydlig tid i anspråk, och ersättningen för

densamma kan utgöra blott ett mindre tillskott till de medel, av vilka de

äro beroende för sin utkomst. Lika litet som tillsyningsmännen vid de

skattefria bryggerierna i samband med att år 1932 personkontrollen vid dessa

bryggerier i princip avvecklades tillerkändes någon ersättning i anledning av

indragningen av tjänsterna, lika litet synes därför dylik ersättning böra

ifrågakomma för kontrollombudens del.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis proposition nr 68-

För overkontrollorernas vidkommande ligger saken annorlunda till. Deras

tjänst täger deras arbetskraft i anspråk i en omfattning, som är ägnad att

gora tjänsten till deras huvudsakliga förvärvskälla, och avlöningen har också

tihmatts med hänsyn härtill. På grund av uttryckliga bestämmelser i instruktionerna

ha de också varit förhindrade att utan tillstånd av kontrollstyrelsen

med sin överkontrollörstjänst förena annan tjänstebefattning. Genom

omorganisationen gå de miste om en inkomstkälla, som för dem måste

anses hava vant av väsentlig betydelse och som de vid inträdet i kontroll

väsendets tjänst onekhgen haft anledning att räkna med för framtiden. Stara

billighetsskal synas därför tala för att överkontrollörerna vid avgången

ur tjänsten tillerkännas ersättning i en eller annan form, i den mån fortsatt

anställning vid kontrollen icke kan beredas dem. Kommittén vill härvid

erinra örn att, da kontrollen över sockerbeskattningen år 1922 omlades och

da sockerskatten sedermera år 1929 avskaffades, den kontrollpersonal vid

sockerraffinaderierna, som gick miste om sina anställningar, tillerkändes

pension eller engångsersättning (jfr prop. 182/1922 och 111/1929).

Under hänvisning härtill uttalar kommittén, att det icke för de överkontrollörer,

vilka redan åtnjuta pension av statsmedel, bör förekomma någon

ytterligare pension i anledning av anställningen vid maltdrycks- och brännvinskontrollen

men att i stället en engångsersättning med skäligt belopp bör

tillerkännas deon Med hänsyn till sin högre tjänsteställning borde överkontrollörerna

i engångsersättning tillerkännas något högre belopp än som utgick

till motsvarande tjänstemän vid kontrollen över sockerbeskattningen.

Sistnämnda tjänstemän erhöllo, därest de ägde uppbära pension från annan

statstjänst, i engångsersättning 1,200 kronor om tjänstårens antal översteg

10 men eljest lägre belopp. Beträffande övriga överkontrollörer, vilka till

följd av omläggningen icke kunna påräkna att bibehållas i tjänst, anser

kommittén billighetsskäl tala för att pension av statsmedel beredes dem vid

deras avgång ur tjänsten.

I de avgivna remissyttrandena har kommitténs förslag i nu förevarande

avseenden i allmänhet lämnats utan erinran.

^ Kontrollstyrelsen har emellertid framhållit, att även örn det av kommittén

föreslagna antalet överkontrollörer framdeles skulle visa sig tillfyllest,

särskilt i betraktande av den nedgång i antalet bryggerier, som kunde väntas

inträda i anledning av den degressiva skatteskalans successiva bortfallande,

styrelsen likväl ansett erforderligt att styrelsen i själva övergången och några

år framåt hade möjlighet att, om så skulle befinnas erforderligt, anställa ytterligare

en Överkontrollör.

Kontrollstyrelsen har därjämte framhållit, att starka skäl talade för att

den av kommittén föreslagna icke-ordinarie förste byråinspektören hänfördes

till 26 lönegraden.

Statskontoret har icke uttalat annan erinran mot vad kommittén i förevarande

avseende föreslagit, än att pensionsåldern för Överkontrollör och biträdande

Överkontrollör borde fastställas till 65 år.

Under ärendets beredning har jag från kontrollstyrelsen inhämtat, att av

de nuvarande tolv överkontrollörerna fyra äga sådan kompetens, att de

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

kunna påräkna anställning enligt den nya ordningen. Av de åtta, som däremot

skulle komma att skiljas från tjänsten, åtnjuta sex pension från tidigare

officersanställning. Deras födelsetid och tjänstetid framgå av följande

uppställning.

Födelse-

Normal

Tjänstetid vid utgången

N a m n

tid

avgångs-

tid

av

juni

1940

Alstermark, C. R., kapten ....

2i/5 82

so/o 49

5 år —

mån.

— dagar1 2

Bernhardt, J. B., kapten......

s/s 77

30/6 45

9 » 7

»

13 »

Bokander, P. O. E., major...

31/b 74

s°/6 41

15 » 8

»

15 »

Edwards, E. H. R. Oison, kapten

4/i2 75

3% 43

19 » 6

»

20 » 3

Rodhe, H. E., major ........

26/n 79

3o/c 47

8 » 11

»

16 »

Segerdahl, E. F. J. H., major

13/i2 79

3°/ö 47

14 » 9

»

8 »

I en på min begäran inom kontrollstyrelsen upprättad, den 9 oktober

1939 dagtecknad promemoria har föreslagits, att engångsersättning skulle

utgå till Edwards med 3,000 kronor och till de övriga fem överkontrollörerna

med 2,400 kronor. Dessa ersättningar hava avvägts med hänsyn dels till

anställningstidens längd och dels till den tid, som återstår till dess vederbörande

Överkontrollör enligt nuvarande bestämmelser skulle lämna tjänsten.

Beträffande de två här avsedda överkontrollörerna, vilka icke åtnjuta

statspension, nämligen G. A. Hammarlund och I. S. J. Gemzell, föreslås i

berörda promemoria, att de tillerkännas pension. Enligt vad i promemorian

framhålles bör därvid pension i likhet med vad som tidigare tillämpats

(prop. 259/1937 punkt 9; riksdagens skr. 245/1937 punkt 13) beräknas efter

ett pensionsunderlag av 3,440 kronor, minskat med 10 procent pa grund av

att pensionsavgifter icke erlagts. I promemorian anföres vidare:

Hammarlund är född den 14 september 1874 och inträdde i statens tjänst

såsom förste kontrollör vid sockerbeskattningen från och med tillverkningsåret

1906/1907. Sedan tillverkningen vid det sockerraffinaderi, vid vilket

Hammarlund varit förordnad, nedlagts med utgången av tillverkningsåret

1912/1913, innehade han under olika tidsperioder med i det närmaste oavbruten

tjänstgöring förordnanden som förste kontrollör vid sockerbeskattningen,

tillsyningsman vid samma beskattning, överingenjör i kontrollstyrelsen

samt kontrollör vid brännvinstillverkningen. Han har fran och med den

1 augusti 1916, utan andra avbrott än för sjukdom under sammanlagt 73 dagar,

varit inkallad som Överkontrollör. Räknat intill utgången av juni månad

1940, har Hammarlund fullgjort effektiv tjänstgöring under sammanlagt 33

år 5 månader och 18 dagar. Därest för erhållande av full pension uppställes

fordran å 30 tjänstår, skulle Hammarlund sålunda under ovan angivna förutsättningar

komma i åtnjutande av en årlig pension av (3,440 — 10/ioo X

3,440 =) 3,096 kronor.

Gemzell är född den 27 augusti 1877 och tjänstgjorde som biträdande tillsyningsman

vid brännvinsnederlaget i Reymersholm under tiden 9 -24 april

1919 samt som kontrollör vid brännvinstillverkningen den 2 februari—den 2

augusti 1920. Från och med den 1 juni 1921 har han utan avbrott varit in
-

1 Dessutom tjänstgöring som kontrollombud under sammanlagt omkring 5 år.

2 Dessutom tjänstgöring som kontrollombud under sammanlagt omkring 4 år.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

kallad som Överkontrollör Gemzells effektiva tjänstetid intill utgången av

juni månad 1940 uppgår salunda allenast till 19 år 7 månader 16 dagar. Med

Sf i ia! »h7’ därest icke omläggningen av maltdrycksbeskattningen nu

kommit till stand, skulle ha beretts fortsatt förordnande som Överkontrollör

till och med det tjanstgonngsår, varunder han skulle lia uppnått 67 års åler

synes han emellertid av billighetsskäl böra få räkna tjänstår till och med

dfl.ta *J“s*f?1nnfsar eller alltså intill utgången av juni månad 1945. Vid

sådant förhållande skulle Gemzell för pension tillgodoräknas en tid av 24 år

L“knL tm rfgx‘8 4^0n-H«4kVlle m6d deS,Sa ut§ångspunkter kunna

Grannas till ( /120 X 3,440—) 2,838 kronor, minskat med 10 procent, eller

efter vederbörlig avrundning, 2,556 kronor. ’

Vid beredningen av ärendet i nu förevarande del har jag jämväl samrått

med chefen för statskontoret, som icke haft annan erinran mot de förslag,

för vilka jag nu redogjort, än att storleken av engångsersättningen till de avgående

överkontrollörerna borde enhetligt bestämmas till 2,400 kronor.

DeTZnté'' SåS°m kommittén framhållit, förutsätter den föreslagna omläggningen av

maltdrycksbeskattningen genomgripande förändringar beträffande organisationen

av skattekontrollen. De nuvarande överkontrollörema, vilka med

eller utan föregående tjänstgöring i lägre befattning vid kontrollen över maltdi

ycks- och brännvinstillverkningen företrädesvis rekryterats bland pensionerade

officerare, kunna icke heller enligt min mening på samma sätt som

hittills anses skickade att på ett tillfredsställande sätt fullgöra kontrolltjänsten

med dess nya, krävande uppgifter, nämligen granskning av bryggeriföretagens

bokföring, verkställande av utbytesberäkningar m. m., vartill bör anlitas

personal med särskild utbildning. Jag ansluter mig därför till förslaget,

att åt överkontrollörerna vid genomförande av produktbeskattning av maltdrycker

beredes en fastare ställning än hittills med förbättrade avlöningsförmåner.

I nära överensstämmelse med vad kommittén förordat tillstyrker jag,

att de nya överkontrollörerna tillsvidare anställas såsom extra ordinarie

tjänstemän i 24 lönegraden. Självfallet bör det ankomma på överkontrollörerna

att utöver kontrollen av maltdrycks- och brännvinstillverkningen taga

befattning med tillsynen över andra accispliktiga näringar, beträffande vilka

kontrollstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Omläggningen av kontrollsystemet samt överkontrollörernas ändrade

tjänsteställning bör, pa sätt kommittén framhållit, medföra en minskning av

antalet överkontrollörer (överkontrollörsdistrikt). Då det är av vikt, att

kontrollsystemet redan från början erhåller största möjliga effektivitet, synes

emellertid försiktigheten bjuda att man därvid, åtminstone tills dess att erfarenhet

vunnits rörande verkningarna av omläggningen, icke sträcker sig

så långt i fråga^ örn minskningen av distriktens antal som kommittén förordat.

Jag har på grund härav ansett mig böra biträda kontrollstyrelsens förslag,

att överkontrollörernas antal tillsvidare bestämmes till sju. Därvid

förutsätter jag, att kontrollstyrelsen kommer att ägna uppmärksamhet åt att

antalet överkontrollörsdistrikt framdeles i möjligaste mån nedbringas. Därjämte

bör det tillkomma lämplig befattningshavare hos kontrollstyrelsen att,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68. 59

i likhet med vad tidigare varit fallet, fullgöra överkontrollörs åligganden inom

Stockholms distrikt.

Med hänsyn till önskvärdheten av att äga tillgång till personer, vilka lämpa

sig såsom vikarier för överkontrollörerna och såsom rekryteringspersonal

för över kon trodor st j änster na, tillstyrker jag vidare förslaget om anställande

av två biträdande överkontrollörer. I den mån deras tid icke upptages av förordnanden

å överkontrollörs tjänst, bör det ankomma på dem att biträda

överkontrollören i det sydligaste distriktet, där flertalet lantbruksbrännerier

äro belägna. I stället bör kontrollstyrelsens befogenhet att förordna särskilda

överkontrollörer vid enbart brännvinstillverkningen upphöra. Mot förslaget

att hänföra ifrågavarande båda tjänstemän till lönegraden Eo 21 har jag

intet att invända.

Kostnaden för nettolön till sju överkontrollörer i lönegraden Eo 24 och två

biträdande överkontrollörer i lönegraden Eo 21 utgör i lägsta löneklassen å

F-ort (51,471 + 12,420 =) 63,891 kronor, vartill kommer rörligt tillägg.

Överkontrollör äger enligt nu gällande föreskrifter uppbära en årlig ersättning

av 600 kronor för expeditionskostnader, däri inberäknat gottgörelse

för att hans bostad i viss mån tages i anspråk som arbetslokal. Kommitténs

förslag att de nya överkontrollörerna (biträdande överkontrollörerna) i

stället skola erhålla ersättning för de faktiska expeditionskostnader, som de

visa sig hava utgivit, synes ur praktisk synpunkt mindre tillfredsställande

och torde näppeligen bidraga till att minska statsverkets kostnader. Jag

vill i detta sammanhang erinra om att folkskolinspektörerna, vilka i förevarande

hänseende kunna anses jämförliga med överkontrollörerna, enligt

kungörelse den 30 juni 1937 (nr 691) åtnjuta ersättning för expenser med

ett belopp av 500 kronor för år. Är folkskolinspektör tjänstledig, skall han

till sin vikarie avstå 200 kronor för år räknat, såvida icke Kungl. Maj:t för

särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp. Ersättning efter

samma grunder synes lämpligen böra utgå till Överkontrollör och biträdande

övei''kontrollör. I ersättningen skall även i fortsättningen anses inbegripen

gottgörelse för att befattningshavaren icke tillhandahålles tjänstelokal. Annan

vikarie än biträdande Överkontrollör bör åtnjuta ersättning för expenser

med 200 kronor för år. Kostnaderna för expenser vid den lokala kontrollen

synas vid tillämpning av dessa grunder kunna uppskattas till 4,500 kronor

för år.

Vidkommande pensionsålder för Överkontrollör och biträdande Överkontrollör

anser jag icke tillräcklig anledning fö/eligga att föreslå avvikelse från

vad som i sådant avseende i allmänhet gäller för civila befattningshavare,

nämligen 65 år.

De nya kontrolltjänstemännen synas böra upptagas å personalförteckning.

Förslag till sådan förteckning torde lämpligen böra föreläggas 1940 års lagtima

riksdag i samband med att framställning avlåtes om anslag för budgetåret

1940/41 till kontroll å tillverkningsavgifter.

Genom omläggningen av beskattningssystemet blir det allenast i sådana

undantagsfall, som avses i 21 § av den nya tillverkningsförordningen, erfor
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

derligt att anställa kontrollombud vid maltdryckstillverkningen. De kontrollombud,

som nu äro i tjänst, böra därför med nyssberörda inskränkning

entledigas vid det nya beskattningssystemets ikraftträdande eller snarast

möjligt därefter. En utökning av antalet tillsyningsman vid de skattefria

bryggerierna torde icke bliva erforderlig. Anledning synes heller icke föreligga

att föreslå ändring av de för ifrågavarande tjänstemän nu gällande anställnings-

och avlöningsvillkoren. Kostnaderna för ersättning åt kontrollombud

och tillsyningsman vid maltdryckstillverkningen efter den nya organisationens

genomförande torde med nu angivna utgångspunkter uppskattningsvis

kunna angivas till 5,000 kronor för år.

Till följd av den ändrade organisationen torde, såsom kommittén förutsatt,

en viss besparing uppkomma å kostnaden för den lokala maltdryckskontrollen.

Därvid är att märka, att kostnadsminskning torde inträda, förutom

beträffande avlöningar till kontrolltjänstemännen, jämväl i fråga örn

utgifterna för rese- och tralctamentsersättningar åt över kontrollörerna. Vidare

kan på grund av den ändring och utvidgning av bidragsskyldigheten

med avseende å maltdryckskontrollen, som följer av 28 § i den föreslagna nya

tillverkningsförordningen, beräknas inflyta omkring 105,000 kronor för år

mot cirka 95,000 kronor enligt hittills gällande bestämmelser. En jämförelse

mellan nuvarande och blivande kostnader för den lokala maltdryckskontrollen

kan följaktligen i stort sett beräknas gestalta sig på sätt framgår

av följande sammanställning (runda tal).

Nuvarande

kostnader

Kronor

Avlöningar till överkontrollörer och biträdande överkontrollörer

(inkl. ersättning för expenser samt

dyrtidstillägg, resp. rörligt tillägg)................ 73,100

Ersättningar till kontrollombud vid skattepliktiga och

tillsyningsmän vid skattefria bryggerier........... 61,400

Resekostnads- och traktamentsersättningar.......... 55,500

Summa kostnader 190,000 129,000

Avgår: Kontrollkostnadsbidrag................... 95,000 105,000

Nettokostnad 95,000 24,000

Å andra sidan måste man räkna med att till följd av skattesystemets omläggning

viss personalförstärkning hos kontrollstyrelsen blir erforderlig. Jag

anser mig sålunda böra biträda kommitténs förslag om inrättande av en

förste byråinspektörstjänst i kontrollstyrelsen, vilkens innehavare tills vidare

synes böra erhålla ställning av extra ordinarie tjänsteman och hänföras

till lönegraden Eo 24. Kontrollstyrelsens framställning örn att tjänsten skall

placeras i lönegraden Eo 26 kan jag sålunda icke tillstyrka och ej heller

kommitténs av kontrollstyrelsen biträdda hemställan örn att den nuvarande

förste byråingenjörstjänsten skulle uppflyttas till lönegraden A 26.

Kostnader

enligt förslaget

Kronor

73.000

5,000

51.000

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Kommitténs förslag om anvisande av 6,000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna

å kontrollstyrelsens laboratorium samt 2,500 kronor till undersökningar

och utredningar, för vilkas verkställande erfordras speciell sakkunskap,

anser jag mig icke böra tillstyrka i vidare mån än att ett årligt belopp

av sammanlagt 6,000 kronor bör av kontrollstyrelsen få disponeras för

dessa ändamål.

Vid bifall till de av mig framlagda förslagen beträffande personalförstärkning

hos kontrollstyrelsen torde riksdagens bemyndigande böra utverkas, att

den i gällande avlöningsstat för styrelsen under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal upptagna delposten till grundavlöningar

m. m. må överskridas med ^ ^ =j i avrundat belopp

8,200 kronor.

Kommittén utgick från att vid genomförande av det nya beskattningssystemet

en tid av omkring ett halvt ar skulle sta till buds för de förberedelser,

som måste vidtagas före övergången. Detta skulle ha möjliggjort,

att nyrekryteringen av överkontrollörer och biträdande överkontrollörer

med de avsedda kvalifikationerna skulle ha kunnat genomföras under

mellantiden. Då jag föreslagit, att de nya skattebestämmelserna skola träda

i kraft den 1 januari 1940, är det ogörligt att hinna helt genomföra omorganisationen

under mellantiden. Såsom av det föregående framgatt, kunna

fyra av de nuvarande överkontrollörerna anses lämpade för fortsatt anställning.

Dessa torde kunna övergå till de nya befattningarna omedelbart

vid ikraftträdandet. Jag förutsätter nämligen, att de överkontrollörer, som

anses böra bibehållas i tjänst, må efter förslag av kontrollstyrelsen kunna av

Kungl. Majit förordnas utan föregående ansökningsförfarande.

Övriga åtta överkontrollörer torde lämpligen böra få fortsätta tjänstgöringen

under den tid, för vilken deras nuvarande förordnanden gälla, d. v. s.

till utgången av juni 1940, därest de icke frivilligt träda tillbaka vid tidigare

tidpunkt. Rörande antalet distrikt under övergångstiden synes det böra få

ankomma på kontrollstyrelsen att besluta.

Vid avgången ur tjänst, vare sig detta sker vid slutet av innevarande budgetår

eller dessförinnan, böra de överkontrollörer, som åtnjuta tjänstepension

av statsmedel, tilldelas viss engångsersättning. Jag har intet att invända

mot de förslag, som i sådant avseende i förenämnda promemoria

framlagts beträffande överkontrollörerna C. R. Alstermark, J. B. Bernhardt,

P. O. E. Bokander, H. E. Rodhe och E. F. J. H. Segerdahl. Vad angår

överkontrollören E. H. R. Oison Edwards finner jag i anslutning till vad

chefen för statskontoret uttalat, att engångsersättningen till honom bör bestämmas

till samma belopp som för övriga nu nämnda överkontrollörer,

nämligen 2,400 kronor. Jag tillstyrker alltså, att envar av omförmälda sex

överkontrollörer vid avgång ur tjänst tillerkännes engångsersättning med

nämnda belopp. Dessa ersättningar torde böra bestridas från det för innevarande

budgetår anvisade förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 68-

De två återstående överkontrollörer, vilka icke skulle beredas fortsatt anställning

vid maltdrycks- och brännvinskontrollen, nämligen C. A. Hammarlund

och I. S. J. Gemzell, böra erhålla pension. Även härutinnan ansluter

jag mig till vad i förut berörda promemoria föreslagits. Jag tillstyrker alltså,

att Hammarlund och Gemzell från och med månaden näst efter den,

da förordnandet såsom Överkontrollör upphör, tillerkännas årlig pension

av 3,096 kronor, respektive 2,556 kronor, att utgå från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m.

Vad angår de kontrollombud, som icke vidare komma att inkallas till

tjänstgöring till följd av den föreslagna omläggningen av skattekontrollen,

anser jag i likhet med kommittén anledning saknas att tillerkänna dem särskild

ersättning eller pension.

För undvikande av dubbelbeskattning vid övergången till det nya maltskattesystemet

har kommittén föreslagit befrielse från eller återbäring av

skatt för malt, som använts för framställning av vid övergången befintligt

lager av maltdrycker av andra och tredje klasserna eller av mäsk eller vört,

avsedd för sådana drycker. För åtnjutande av denna förmån skall tillverkare

ha att avgiva viss deklaration jämte utredning. Enligt vad jag inhämtat

kommer den i samband härmed erforderliga kontrollen, vilken beräknas

bliva ganska vidlyftig, att påkalla anlitande av särskilda förrättningsmän

med uppdrag att granska tillverkarnas uppgifter. För bestridande av

kostnaderna härför torde få användas ett belopp av högst 4,000 kronor

av det för löpande budgetår anvisade anslaget till kontroll å tillverkningsavgifter.

Såsom kommittén framhållit (betänkandet sid. 245) föranleder den föreslagna

nya kontrollorganisationen viss ändring av 6 § 2 mom. förordningen

den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning av brännvin.

Förslag till förordning härom har upprättats inom finansdepartementet.

Ifrågavarande organisatoriska ändringar medföra vidare, att instruktionen

den 27 juli 1923 (nr 336) för tjänstemännen vid kontrollen över maltdryckstillverkningen

samt kungörelsen samma dag (nr 339) med bestämmelser angående

arvode och ersättning åt tjänstemännen vid kontrollen över maltdrycks-

och brännvinstillverkningen omarbetas ävensom att vissa ändringar

genomföras i instruktionen den 29 juni 1926 (nr 315) för tjänstemännen vid

kontrollen över brännvinstillverkningen. Till dessa frågor torde jag få återkomma,

sedan beslut meddelats beträffande maltdryckskontrollens anordnande.

Tullen för maltdrycker.

Enligt gällande tulltaxa utgår tull för maltdrycker på fat med 25 kronor

för 100 kilogram och för maltdrycker på andra kärl med 35 kronor för 100

liter (tulltaxenummer 145 och 146). Dessa tullsatser fastställdes vid 1933

års riksdag i samband med den då vidtagna höjningen av maltskatten. Den

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 68.

63

nu föreslagna skärpningen av maltdrycksbeskattningen torde böra medföra

motsvarande höjning av nämnda tullsatser. Då ifrågavarande tull skall

bereda erforderligt tullskydd för maltdrycker icke allenast av andra utan

även av tredje klassen, finner jag en höjning av tullsatserna böra vidtagas

till 45 kronor för 100 kilogram för maltdrycker på fat och till 54 kronor för

100 liter för maltdrycker på andra kärl.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels antaga förenämnda inom finansdepartementet upprättade

förslag till

1) förordning angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker; samt

2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. förordningen

den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och

beskattning av brännvin,

dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med dag,

som Kungl. Maj:t bestämmer, i nedan angivna del hava följande

ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

145

146

Maltdrycker:

på fat........................

på andra kärl.................

Anm. Angående — ---stadgat.

.......B

. 100 liter

CD ^

CD

1 i

dels godkänna den av mig i det föregående förordade organisationen

av den lokala kontrollen över maltdrycks- och

brännvinstillverkningen;

dels medgiva, att den i avlöningsstaten för kontrollstyrelsen

under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må

överskridas med högst 8,200 kronor;

dels medgiva, att av det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget

till Kontrollstyrelsen: Kontroll å tillverkningsavgifter

må tagas i anspråk ett belopp av 14,400 kronor till engångsersättningar

åt vissa överkontrollörer vid maltdrycks- och

brännvinstillverkningskontrollen vid avgång ur tjänst, i enlighet

med vad jag i det föregående föreslagit;

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

dels ock medgiva, att överkontrollörerna vid nämnda kontroll

C. A. Hammarlund och I. S. J. Gemzell må från och med

månaden näst efter den, varunder deras förordnanden såsom

Överkontrollör upphöra, under återstående livstid från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en

årlig pension av 3,096 kronor, respektive 2,556 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

338855. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:87 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. s. 1 i texten
  2. 1SärU 1939:58 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, m. m. jämte i ämnet väckta a1 i texten