Sök i Ratio Lex

Angående avlöningsförmåner till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under tjänstledighet på grund av inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap, m. m

1939-11-03 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:72 (urtima riksdagen), Angående avlöningsförmåner till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under tjänstledighet på grund av inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

1

Nr 12.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avlöningsförmåner

till viss civil personal i statens och kommuns

tjänst under tjänstledighet på grund av inkallelse till

militär tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt

försvarsberedskap, m. m.; given Stockholms slott den

3 november 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 november 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Engberg, Sköld, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om avlöningsförmåner

till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under tjänstledighet

för militär tjänstgöring, som föranledes av anbefalld förstärkt försvarsberedskap,

m. m.

Departementschefen anför:

Sedan Kungl. Maj:t den 1 september 1939 anbefallt intagande av förstärkt

försvarsberedskap, har fråga uppkommit örn utfärdande av särskilda föreskrifter

angående avlöning till vissa civila befattningshavare i statens och

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 72.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

kommuns tjänst under tjänstledighet, som föranledes av inkallelse till militär

tjänstgöring i anledning av den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen.

Vissa bestämmelser rörande avlöning under ledighet för militär tjänstgöring

äro redan meddelade i gällande avlöningsförfattningar. Sålunda stadgas

i civila avlöningsreglementet (13 § 2 mom.) bl. a., att tjänsteman skall

vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer

i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken

han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under vilken

han är inkallad till värnpliktstjänstgöring, samt att tjänsteman likaledes

skall vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för konstituerad

landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning eller

kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan kurs

eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma kalenderår.

Bestämmelser liknande dem, som sålunda meddelats för ordinarie tjänstemän

vid den nyreglerade civila statsförvaltningen, hava intagits i civila ickeordinariereglementet,

såvitt angår i 1 avd. 2 kap. avsedda extra ordinarie

tjänstemän. Där stadgas (12 § 2 morn.), att extra ordinarie tjänsteman skall

vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer

i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken

han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han såsom

landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning

eller landstormsrepetitionsövning. Likaledes skall extra ordinarie

tjänsteman vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han

genomgår för konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs

jämställd annan kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma

kalenderår. Däremot avvika bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän

från de för ordinarie tjänstemän gällande i avseende å lön under ledighet

för vanlig värnpliktstjänstgöring därutinnan, att extra ordinarie tjänsteman

å ena sidan ålagts skyldighet att vidkännas G-avdrag å lönen men å

andra sidan berättigats uppbära särskild dagersättning med 2 kronor

50 öre (21 § 4 morn.).

Beträffande extra ordinarie tjänstemän, som avses i 1 avd. 3 kap., äro i

reglementet särskilda bestämmelser icke meddelade rörande avlöning under

militär tjänstgöring. Då emellertid å ifrågavarande tjänstemän skola överhuvudtaget

tillämpas de för ordinarie tjänstemän i civila avlöningsreglementel

meddelade stadgandena, följer därav, att avlöningsförmånerna för ifrågavarande

extra ordinarie tjänstemän äro reglerade jämväl under ledighet

för militär tjänstgöring i samma omfattning, som skett för ordinarie tjänstemän.

I fråga örn övriga i civila icke-ordinariereglementet avsedda tjänstemän

saknas i reglementet generella bestämmelser uti här ifrågavarande hänse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

3

ende. Nu avsedda tjänstemän hava att avstå hela avlöningen under ledighet

för militär tjänstgöring, där ej för särskilt fall annorlunda föreskrives.

För vissa icke-ordinarie tjänstemän vid rikets hovrätter samt för vissa

icke-ordinarie lärare vid de statliga läroanstalterna äro avlöningsförmånerna

reglerade vid sidan örn civila icke-ordinariereglementet. Enligt Kungl. Majds

brev till rikets hovrätter den 22 juni 1939 (nr 335) skola å adjungerade ledamöter

och vissa fiskaler, nämligen de fiskaler som uppbära lön enligt 21

löneklassen, bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän i 1 avd. 2 kap.

civila icke-ordinariereglementet äga tillämpning. Härav följer, att föreskrifterna

i nämnda kap. angående avlöning under militär tjänstgöring även gälla

för ifrågavarande hovrättstjänstemän. I fråga örn de icke-ordinarie lärare, vilkas

avlöningsförhållanden reglerats genom kungörelsen den 21 augusti 1939

(nr 582), äro några särskilda bestämmelser icke meddelade för det fall, att

lärare åtnjuter sådan ledighet som här är i fråga.

Beträffande befattningshavare vid statens oreglerade verk hava i för dem

tidigare utfärdade, ännu gällande kungörelser1 angående villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i vederbörande stater upptagna avlöningsförmånerna

icke influtit speciella föreskrifter rörande avlöning under ledighet

för militär tjänstgöring. I dylika kungörelser återfinnas allenast bestämmelser

örn löneförmånernas reglerande vid tjänstledighet i allmänhet.

Sålunda må nämnas, att i fråga örn häradsskrivare, landsfiskal och distriktslantmätare

gäller att, där tjänstemannen av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger han uppbära hela lönen jämte ortstillägg, örn sådant förekommer,

men där han undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan

han förpliktas att under ledigheten frånträda även annan avlöningsförmån

än tjänstgöringspenningar, i den mån sådant för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt.

I de av Kungl. Maj:t utfärdade avlöningsreglementena för vissa kommunalt

anställda lärare hava, i likhet med vad som skett vid utfärdande av avlöningsreglementen

vid den nyreglerade civila statsförvaltningen, upptagits

vissa bestämmelser angående avlöning i den civila befattningen under

tjänstledighet för militär tjänstgöring. Sålunda gäller enligt 14 § avlöningsreglementet

den 11 november 1938 (nr 660) för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,

att ordinarie lärare skall avstå B-avdrag, då han på grund av honom såsom

beställningshavare i försvarsväsendets reserver (reservstater) eller såsom

värnpliktig åliggande militär tjänstgöring, vilken icke är att hänföra till

värnpliktstjänstgöring i fredstid, hindrats att sköta sin befattning samt att

han skall avstå C-avdrag vid fullgörande av värnpliktstjänstgöring i fredstid.

Vidare följer av stadgandet i 33 § 5 mom. samma reglemente att extra

ordinarie lärare, som åtnjuter ledighet för nyss angivna ändamål, äger

av lönen uppbära ett belopp av 2 kronor för dag. Dessa bestämmelser överensstämma

i huvudsak med de föreskrifter, som före den 1 juli 1939 till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

lämpades vid den nyreglerade civila statsförvaltningen enligt då gällande

avlöningsreglementen med därtill hörande tilläggsbestämmelser.

I 20 § avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor den 30 september

1937 (nr 868) stadgas, att ordinarie lärare, som erhållit ledighet för att

fullgöra honom såsom beställningshavare i försvarsväsendets reserver (reservstater)

eller såsom värnpliktig åliggande militär tjänstgöring, skall i löneavseende

för sådan tid avstå hälften av på tiden belöpande del av lön samt

kallortstillägg. Enligt föreskrift i 29 § 2 mom. av reglementet skall extra

ordinarie lärare, som fullgör honom åliggande militär tjänstgöring, av lönen

äga uppbära ett belopp av 2 kronor för dag. Till följd av de hänvisningar,

som i avlöningsreglementet den 17 juni 1938 (nr 419) för nomadlärare

gjorts till vissa bestämmelser i avlöningsreglementet för folk- och småskollärare,

äga i sistnämnda reglemente intagna, nyss återgivna föreskrifter angående

avlöning under ledighet för militär tjänstgöring tillämpning även å

nomadlärare.

De i gällande avlöningsförfattningar sålunda meddelade föreskrifterna om

avlöning under ledighet för militär tjänstgöring hava tillkommit med tanke

huvudsakligen på den militärtjänstgöring av olika slag, som civila befattningshavare

under normala fredsförhållanden kunna vara skyldiga att underkasta

sig. Genom inkallelserna till förstärkt försvarsberedskap hava emellertid

ett stort antal civila befattningshavare ålagts en vida mer omfattande

militärtjänstgöring. Med nu gällande avlöningsbestämmelser hava dessa inkallelser

i många fall medfört en väsentlig minskning i vederbörandes löneinkomster.

Det ansågs vid nu angivna förhållanden erforderligt att företaga en närmare

undersökning av, huruvida gällande föreskrifter kunde anses på ett

tillfredsställande sätt reglera tjänstemännens avlöningsförmåner under den

förstärkta försvarsberedskapen. Undersökningen, som verkställdes inom

finansdepartementet, resulterade i en promemoria angående avlöningsförmåner

till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under tjänstledighet

på grund av inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av den 1 september

1939 anbefalld förstärkt försvarsberedskap, vari vissa förbättrade avlöningsförmåner

ifrågasattes. Promemorian utställdes för yttrande till ett

antal ämbetsverk och myndigheter, nämligen Svea hovrätt, fångvårdsstyrelsen,

länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt

örebro län, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden,

skolöverstyrelsen och domänstyrelsen. Sedan utlåtanden över promemorian

avgivits av ifrågavarande myndigheter, därvid det övervägande

flertalet av dem, örn ock med smärre erinringar på enstaka punkter, tillstyrkte

de i promemorian framlagda förslagen, samt framställningar i ämnet

till Kungl. Maj :t inkommit jämväl från vissa personalsammanslutningar,

underkastades frågan ytterligare beredning inom finansdepartementet, varefter

jag den 29 september 1939 anmälde ärendet inför Kungl. Majit. Det

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

5

förslag till särskilda avlöningsföreskrifter på området, jag därvid framlade,

begränsades till att avse sådana personalgrupper i statens tjänst, beträffande

vilka Kungl. Majit äger befogenhet att utan riksdagens hörande meddela

dylika föreskrifter. Med bifall till min i ämnet gjorda hemställan utfärdade

Kungl. Majit samma dag kungörelse med bestämmelser i fråga om avlöning

till viss statsanställd civil personal under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring

i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap (nr 749), att lända

till efterrättelse från och med den 1 september 1939.

I avseende å det huvudsakliga innehållet i nämnda kungörelse, vilken såsom

av rubriken framgår reglerar avlöningsförmånerna allenast under ledighet

för värnpliktstjänstgöring, torde jag få erinra örn följande:

Enligt kungörelsens 1 § 1 mom. skall extra ordinarie tjänsteman, som avses

i 1 avd. 2 kap. civila icke-ordinariereglementet, äga i stället för dagersättning

enligt reglementets 21 § 4 mom. uppbära avlöning med B-avdrag.

Avlöning med B-avdrag skall även tillkomma extra tjänsteman och aspirant,

som avses i 1 avd. 4 respektive 5 kap. nyssnämnda reglemente under förutsättning,

att tjänstemannen sedan ingången av kalenderåret närmast före

tjänstledighetens början innehaft sammanlagt minst sex månaders anställning

i statens tjänst eller, vad angår extra lärare, sammanhängande anställning

vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet under minst

en termin.

I 2 mom. av samma paragraf stadgas, att icke-ordinarie lärare, som avses

i kungörelsen den 21 augusti 1939 (nr 582) med föreskrifter i fråga om

avlönande av vissa icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

statliga undervisningsanstalter och som är ålagd en undervisningsskyldighet

av minst 20 veckotimmar, skall äga, under den i paragrafens 1 morn. för extra

lärare angivna förutsättningen, uppbära hälften av den läraren eljest tillkommande

ersättningen.

Enligt 3 mom. av ifrågavarande paragraf gäller, att tjänsteman inom den

nyreglerade civila statsförvaltningen, vilkens avlöning utgår i form av arvode

med av Kungl. Majit fastställt belopp, skall, där ej Kungl. Majit för visst

fall eller för viss grupp av tjänstemän härutinnan meddelat särskilt beslut,

äga uppbära halva arvodet, under villkor att anställningen enligt vederbörande

myndighets beprövande är att betrakta såsom tjänstemannens huvudsakliga

sysselsättning eller förvärvskälla och att tjänstemannen sedan ingången

av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början innehaft sammanlagt

minst sex månaders anställning i statens tjänst.

Slutligen har beträffande annan icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerat

verk, än som omförmäles i 1—3 morn., i paragrafens 4 mom. stadgats,

att det skall, där ej Kungl. Maj :t för visst fall eller för viss grupp av tjänstemän

härutinnan meddelat särskilt beslut, ankomma på vederbörande myndighet

att bestämma, om viss del av avlöningen må bibehållas, under förutsättning

dock att anställningen icke är av allenast tillfällig natur. Gynnsammare

grunder må dock härvid icke tillämpas, än som i 1—3 mom. angivits

för tjänstemän, med vilka befattningshavaren i avseende å anställnings- och

avlöningsvillkoren kan anses närmast jämförlig.

Enligt bestämmelserna i kungörelsens 2 § skola uppkommande frågor örn

avlöning till tjänstemän vid oreglerat verk samt till sådana tjänstemän vid

universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, som avses i kungörelsen

den 6 juni 1925 (nr 211), underställas Kungl. Majits prövning i varje

särskilt fall, för så vitt ej Kungl. Majit för visst fall eller viss grupp av tjänstemän

meddelat särskilt beslut i sådant hänseende.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 72.

Från kungörelsens tillämpning har genom föreskrift i 3 § undantaghj

den, som är inkallad till militär tjänstgöring jämlikt föreskrifterna i 27 §

1 och 2 mom. värnpliktslagen.

Slutligen har i 4 § stadgats, att avlöning, arvode eller ersättning till tjänsteman

under tjänstledighet, varom i kungörelsen är fråga, skall, där ej Kungl.

Maj.h annorlunda förordnar, utgå från det anslag eller de medel, från vilka

tjänstemannens avlöningsförmåner under tjänstgöring vid vederbörande verk

eljest bestridas.

Det torde här få påpekas, att kungörelsens bestämmelser äro avsedda att

tillämpas jämväl å tjänstemän, som jämlikt § 27 mom. 2 a värnpliktslagen

inkallats till beredskapstjänstgöring under tiden för den förstärkta försvarsheredskapen.

På min föredragning meddelade Kungl. Maj :t genom brev samma dag till

rikets hovrätter liknande föreskrifter beträffande vissa icke-ordinarie befattningshavare

vid rikets hovrätter och de under hovrätterna lydande domsagorna

samt vid vattendomstolarna, att tillämpas från och med den 1 september

1939.

I enlighet härmed gäller, att vid hovrätt tjänstgörande adjungerad ledamot

eller fiskal skall under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning

av anbefalld förstärkt försvarsberedskap äga åtnjuta avlöning med B-avdrag.

Avlöning med B-avdrag skall ock under motsvarande ledighet utgå till assessor

eller fiskal, vilken innehar förordnande i domsaga och därvid åtnjuter

arvode motsvarande lön enligt viss löneklass i civila icke-ordinariereglementet

eller vilken innehar förordnande såsom vattenrättssekreterare. Vid hovrätt

tjänstgörande fiskalsaspirant, vikarie för notarie eller amanuens eller i

domsaga tjänstgörande förste eller andre notarie skall äga uppbära hälften

av det honom eljest tillkommande arvodet under förutsättning, att han sedan

ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början innehaft

sammanlagt sex månaders anställning i statens tjänst. Uppkommer beträffande

annan i domsaga tjänstgörande, av statsmedel avlönad icke-ordinarie

befattningshavare fråga om avlöning under tjänstledighet, som här avses,

skall densamma underställas Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall.

Bestämmelserna i 3 § och 4 § 1 mom. ovanberörda kungörelse den 29

september 1939 skola enligt föreskrift i brevet äga tillämpning jämväl beträffande

ifrågavarande tjänstemän vid hovrätterna, domsagorna och vattendomstolarna.

För meddelande av bestämmelser, motsvarande de sålunda för statstjänstemännen

utfärdade, erfordras beträffande den personal, som lyder under

de förutnämnda avlöningsreglementena den 11 november 1938 (nr 660)

för lärare vid kommunala flickskolor m. fl. kommunala undervisningsanstalter,

den 30 september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor

och den 17 juni 1938 (nr 419) för nomadlärare, riksdagens medverkan.

Jag anhåller att nu få upptaga detta spörsmål till behandling. I samband

härmed torde jag även få anmäla vissa frågor örn ändrade avlöningsvillkor

å civil tjänst för det fall, att civil tjänsteman i statens eller kommuns tjänst

åtnjuter ledighet för honom under förstärkt försvarsberedskap åliggande

annan militär tjänstgöring än värnpliktstjänstgöring. Därjämte torde jag få

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72. 7

upptaga till behandling vissa ytterligare spörsmål, som aktualiserats av nu

rådande förhållanden.

De bestämmelser, som jag i det följande förordar, torde böra förlänas giltighet

från och med den 1 september 1939. Därest tjänsteman enligt gällande

föreskrifter är berättigad till högre ersättning, böra dock de nya bestämmelserna

icke tillämpas å honom förrän från och med den dag de bliva utfärdade.

I. Avlöning till civila befattningshavare vid statens nyreglerade

verk under tjänstledighet för annan militär tjänstgöring än

värnpliktstjänstgöring.

1. Tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven,

å reservstat eller å övergångsstat eller såsom

officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

Enligt gällande författningar äro beställningshavare i reserven, å reservstat

samt å övergångsstat ävensom officer i väg- och vattenbyggnadskåren

skyldiga att bland annat tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallas

för rikets försvar eller säkerhet ävensom vid sådan övning, som till

utrönande av arméns eller marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld.

I kungörelsen den 3 september 1939 (nr 628; jfr nr 753) med avlöningsbestämmelser

för viss militär och civilmiiitär personal under förstärkt försvarsberedskap

stadgas, att ifrågavarande kategorier beställningshavare skola

äga uppbära månadslön enligt krigsavlöningsreglementet jämte därå belöpande

dyrtidstillägg eller rörligt tillägg ävensom, vid tjänstgöring utom mantalsskrivningsorten,

i stället för i förekommande fall utgående tjänstgöringstraktamente,

terminslön med i krigsavlöningsreglementet angivet belopp enligt

den lägre tariffen, dock med visst förbehåll beträffande underbefäl i reserven.

I departementspromemorian framhölls, att med hänsyn till de i civila

avlöningsreglementet och civila icke-orainariereglementet meddelade bestämmelserna

några särskilda föreskrifter icke syntes vara påkallade i fråga

örn avlöning i den civila befattningen för tid, då ordinarie eller extra

ordinarie tjänsteman fullgjorde honom såsom beställningshavare i reserven,

å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer i väg- och vattenbyggnadskåren

åliggande militär tjänstgöring. Det kunde visserligen ifrågasättas,

huruvida icke även annan icke-ordinarie befattningshavare än extra

ordinarie tjänsteman borde få behålla någon del av den civila lönen, därest

sådan tjänsteman i nyssnämnd egenskap inkallades till tjänstgöring. I

betraktande av den avlöning, som utginge enligt krigsavlöningsreglementet,

syntes emellertid tillräckliga skäl icke föreligga för en sådan anordning.

Fångvårdsstyrelsen ifrågasätter, om icke en reglerande föreskrift borde

utfärdas angående avlöning till befattningshavare, som fullgör honom så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

som beställningshavare i reserven efter frivilligt åtagande anbefalld militär

tjänstgöring.

Statskontoret yttrar, att tillämpningen av allenast B-avdrag för ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän, som vore reservofficerare, vore mycket

otillfredsställande. Ämbetsverket anför vissa exempel på de sammanlagda

löneförmåner enligt krigsavlöningsreglementet och å den civila tjänsten,

som skulle tillkomma dylika befattningshavare. Statskontoret har funnit,

att i vissa fall sådana befattningshavare skulle under den militära tjänstgöringen

komma att uppbära mer än dubbelt så hög avlöning av statsmedel

som en officer på stat i motsvarande tjänsteställning och omkring 60

procent mera än om vederbörande bestritt sin civila befattning. En dylik

ordning kunde möjligen te sig försvarlig under normala förhållanden — då

inkallelsen avsåge allenast en kortare period — med hänsyn till angelägenheten

att trygga en god rekrytering av reservofficerskåren. Att i nuvarande

krisläge, då stora grupper samhällsmedborgare måste vidkännas icke obetydliga

ekonomiska uppoffringar för det allmänna, tillgodose i statstjänst

anställda reservofficerare i denna utsträckning måste statskontoret bestämt

avstyrka. Vid utformningen av bestämmelserna örn B-avdrag i 13 § 2 mom.

civila avlöningsreglementet och 12 § 2 mom civila icke-ordinariereglementet

syntes enligt ämbetsverkets mening ett läge som det förevarande knappast

hava beaktats. Med hänsyn emellertid till den tvekan, som kunde råda rörande

tolkningen av de civila avlöningsreglementenas bestämmelser i nu förevarande

avseende, syntes det statskontoret mest välbetänkt att söka en

tillfredsställande reglering av förhållandena på området genom ändring av

krigsavlöningsreglementet. I fråga örn innebörden av en dylik reglering

ville statskontoret föreslå, att bestämmelserna så ändrades att reservofficer

under tjänstgöringen berättigades uppbära dels i förekommande fall terminslön

enligt 6 § i krigsavlöningsreglementet, dels ock av den civila lönen

och månadslönen enligt krigsavlöningsreglementet sammanlagt så mycket,

att månadsavlöningen komme att uppgå till samma belopp som den avlöning

för månad räknat, vilken befattningshavaren omedelbart före inkallelsen

ägt uppbära, eller, örn sistnämnda lön vore lägre än månadslönen enligt

krigsavlöningsreglementet, denna lön.

Beträffande övriga icke-ordinarie tjänstemän, som vore reservofficerare,

ville statskontoret biträda promemorians förslag, att några särskilda bestämmelser

icke utfärdades.

Såsom statskontoret påpekat, föranleda nu gällande bestämmelser, att flir

en ordinarie civil statstjänsteman, som i egenskap av beställningshavare

i reserven eller vad därmed är likställt är inkallad till militär tjänstgöring,

den sammanlagda löneinkomsten från försvarsväsendet och å den civila

tjänsten blir högre än den löneinkomst han under tiden skulle hava uppburit

vid tjänstgöring å den civila tjänsten. Åtminstone i vissa fall uppgår

härvid den sammanlagda löneinkomsten till ett belopp, som icke kan anses

sakligt motiverat. Emellertid vill jag framhålla, att en reservofficer redan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

9

enligt gällande förordningar rörande arméns och marinens reserver är under

tjänstgöring i fredstid tillförsäkrad lön enligt löneklass motsvarande den,

som stadgas i krigsavlöningsreglementet, och en ändring av bestämmelserna

i den riktning statskontoret angivit torde därför knappast kunna göras tilllämplig

å de civila tjänstemän, som för närvarande innehava fullmakt å

beställning såsom reservofficer. Liknande är förhållandet i fråga om beställningshavare

å reservstat och å övergångsstat samt beträffande officer

i väg- och vattenbyggnadskåren. Ej heller är det med gällande civila

avlöningsbestämmelser möjligt att från tillämpningen av stadgandena angående

rätt till lön med B-avdrag å den civila tjänsten undantaga nuvarande

ordinarie befattningshavare, som inkallas till tjänstgöring under den

anbefallda förstärkta försvarsberedskapen. För befattningshavare åter,

som framdeles vinna ordinarie anställning, synas mig ändrade bestämmelser

i förevarande hänseende böra genomföras. Efter det saken blivit föremål

för ytterligare utredning, har jag för avsikt att åter anmäla den för

Kungl. Majit.

Fångvårdsstyrelsens förslag att generellt utvidga rätten till lön med Bavdrag

till att avse även de fall, att ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän

efter frivilligt åtagande inträda i militär tjänstgöring såsom beställningshavare

i reserven, finner jag mig icke böra biträda.

I motsats till vad som gäller för ordinarie befattningshavare föreligger intet

hinder att häva den rätt till lön med B-avdrag, som extra ordinarie

tjänsteman enligt civila icke-ordinariereglementet för närvarande äger vid

tjänstgöring under den förstärkta försvarsberedskapen såsom beställningshavare

i reserven eller vad därmed är likställt. För egen del förordar jag,

att sådan ändring nu genomföres. Därest riksdagen icke framställer någon

erinran däremot, har jag för avsikt att i stället föreslå utfärdande av en

bestämmelse av innehåll, att i civila icke-ordinariereglementet avsedd extra

ordinarie eller extra tjänsteman eller aspirant skall vid tjänstgöring av nyss

angivet slag, därest den honom från försvarsväsendet tillkommande månadslönen

understiger den civila lönen, från det civila verket äga utbekomma

skillnaden. En förutsättning för denna minimiregels tillämpning å extra

tjänstemän och aspiranter bör i allmänhet vara, att tjänstemannen sedan

ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början innehaft

sammanlagt minst sex månaders anställning i statens tjänst eller, vad angår

extra lärare, sammanhängande anställning vid det statliga eller statsunderstödda

undervisningsväsendet under minst en termin.

2. Tjänstgöring såsom landstormsofficer.

Enligt bestämmelserna i 6 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1927 (nr

342) om landstormen, sådant detta författningsrum lyder enligt förordningen

den 11 februari 1938 (nr 35), är i fredstid konstituerad landstormsofficer

(landstormsfänrik, landstormslöjtnant eller landstormskapten) skyldig att

tjänstgöra vid landstormen i krig och då värnpliktiga eljest inkallas för ri
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

kets försvar eller säkerhet ävensom vid sådan övning, som till utrönande

av landstormens krigsberedskap eller för utbildning utom vanlig ordning

av landstormen kan bliva särskilt anbefalld.

Enligt förutnämnda kungörelse den 3 september 1939 (nr 628) äger landstormsofficer,

som inkallas till tjänstgöring under den nu anbefallda förstärkta

försvarsberedskapen, under tjänstgöringstiden uppbära dels månadslön

enligt krigsavlöningsreglementet, dels ock, vid tjänstgöring utom

mantalsskrivningsorten, terminslön enligt den lägre tariffen i samma reglemente.

Såsom förut nämnts äro i civila avlöningsreglementet och civila ickeordinariereglementet

meddelade vissa bestämmelser angående avlöning till

där avsedd tjänsteman för tid, varunder han åtnjuter ledighet för militär

tjänstgöring i egenskap av konstituerad landstormsofficer. Dessa bestämmelser

avse emellertid allenast ledighet för genomgående av vissa i fredstid

anordnade kurser och övningar, vadan tjänsteman, som i nyssnämnd egenskap

eljest inkallas till militär tjänstgöring, har att avstå hela avlöningen.

I departementspromemorian erinras örn att landstormsofficerssällskapens i

Sverige riksförbund i skrivelse till Kungl. Majit den 8 september 1939 hemställt,

att civila statstjänstemän måtte bibehållas vid lön med allenast Bavdrag

för den tid, oavsett omfattningen av densamma, under vilken de i

egenskap av landstormsofficerare inkallas till militär tjänstgöring vid

förstärkt försvarsberedskap och mobilisering. I anledning härav framhålles

i promemorian, att även om vissa skäl kunde anföras för att i förevarande

hänseende likställa tjänsteman, som vore landstormsofficer, med

tjänsteman, som vore beställningshavare i reserven, å reservstat m. m., någon

åtgärd i den av riksförbundet påyrkade riktningen åtminstone för närvarande

likväl icke syntes vara påkallad. Emellertid borde det tagas under

övervägande, örn icke en föreskrift borde meddelas därom, att tjänsteman,

som fullgjorde militär tjänstgöring i egenskap av landstormsofficer och på

grund därav åtnjöte avlöning enligt krigsavlöningsreglementet, i varje fall

icke skulle uppbära lägre inkomst än som skulle komma honom till del

såsom inkallad värnpliktig.

Svea hovrätt framhåller, att då landstormsofficer vore likställd med officer

i reserven i fråga om tjänstgöringsskyldighet vid krig eller krigsfara,

syntes det kunna ifrågasättas, örn promemorians ståndpunkt i denna del

vore den riktiga. Generalpoststyrelsen finner, att landstormsofficerare enligt

promemorian skulle komma i en synnerligen oförmånlig ställning i

jämförelse med reservofficerarna. Ett likställande syntes styrelsen icke

oskäligt, och styrelsen ville ifrågasätta, om icke — eventuellt efter det frågan

underställts riksdagens prövning — föreskrift borde utfärdas därom,

att konstituerad landstormsofficer finge behålla lönen med B-avdrag. I

allt fall syntes sådan tjänsteman under den militära tjänstgöringen icke

böra uppbära lägre inkomst än som skulle liava kommit honom till del i

den civila befattningen. Skolöverstyrelsen anser minst lika starka skäl kunna

åberopas för likställighet i lönehänseende mellan landstormsofficer och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

11

reservofficer vid militär tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap som

under fredsförhållanden. Därest staten allt fortfarande hade behov av frivilligt

utbildade landstormsofficerare, syntes det styrelsen vara välbetänkt,

att icke genom en undantagsställning för dem i ekonomiskt hänseende i

viss mån förhindra utnyttjandet av statstjänstemän för försvaret, vilka vore

utbildade till landstormsofficerare. En dylik undantagsställning syntes kunna

befaras få till följd, dels att en del redan konstituerade nödgades avgå,

dels att nyrekrytering hämmades. Avseende borde ock fästas vid den omständigheten,

att statens föreskrifter bleve normgivande för kommuners och

enskilda företagares ställningstagande till motsvarande spörsmål. Överstyrelsen

ville förorda likställighet i förevarande hänseende mellan tjänsteman,

som vore reservofficer, och tjänsteman, som vore landstormsofficer. Statskontoret

finner ej skäl att för landstormsofficerare föreslå andra regler än

som av ämbetsverket förordats för reservofficerare. Domänstyrelsen tillstyrker

förslaget, att tjänsteman, som är landstormsofficer, icke skall uppbära

lägre sammanlagd inkomst än som skulle komma honom till del såsom

inkallad värnpliktig.

Sveriges landstormsföreningars centralförbund och centrala statsförvaltningens

tjänstemannaförening hava förordat, att tjänsteman, som i sin egenskap

av landstormsofficer inkallas till militär tjänstgöring i samband med

förstärkt försvarsberedskap och mobilisering, tillerkännes avlöning med Bavdrag.

Samma yrkande har framställts av chefen för arméstaben.

Jag föreslår, att den minimiregel som nyss förordats i fråga om avlö- Departementsning

till icke-ordinarie tjänsteman under tjänstgöring såsom reservofficer, cMe"- skall tillämpas jämväl beträffande avlöning till tjänsteman vid tjänstgöring

såsom landstormsofficer under förstärkt försvarsberedskap. För de ordinarie

tjänstemännens vidkommande bör medgivande härtill av riksdagen utverkas.

Beträffande extra tjänstemän och aspiranter bör uppställas motsvarande

krav på viss anställningstid, som förordats i fråga om tjänstgöringen

såsom reservofficer.

II. Avlöning till lärare vid vissa högre kommunala skolor under

tjänstledighet för militär tjänstgöring i anledning av anbefalld

förstärkt försvarsberedskap.

1. Tjänstgöring såsom bes tällningshavare i

försvarsväsendets reserver (reservstater).

I den inom finansdepartementet upprättade promemorian framhölls, att

med hänsyn till de bestämmelser, som i avlöningsreglementet den 11 november

1938 (nr 660) meddelats rörande avlöning under ledighet för tjänst<*-

göring såsom beställningshavare i reserven, särskilda föreskrifter i ämnet icke

vore påkallade beträffande de ordinarie lärare, som lydde under reglementet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Därest lärare vore extra ordinarie, syntes likaledes avlöningsreglementets

bestämmelser böra utan vidare tillämpas och läraren sålunda äga av den

civila lönen uppbära 2 kronor för dag förutom de honom från försvarsväsendet

tillkommande löneförmånerna.

Statskontoret förordar samma regel för avlöningens bestämmande för här

ifrågavarande lärare, som av ämbetsverket föreslagits för statens befattningshavare.

Allmänna lönenämnden påpekar, att det B-avdrag, som i reglementet

föreskrives vid här ifrågavarande ledighet, bör ske med samma

belopp, som angives i civila avlöningsreglementet.

Även i fråga om ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna böra

gällande bestämmelser för avlöning å den civila tjänsten vid tjänstgöring

såsom reservofficer under förstärkt försvarsberedskap ändras. Liksom förhållandet

är för statstjänstemännen kan ändring ske endast beträffande blivande

ordinarie befattningshavare. Jag torde framdeles åter få anmäla

denna fråga för Kungl. Maj:t.

Den av allmänna lönenämnden ifrågasatta ändringen i avseende å Bavdragets

belopp synes mig icke för närvarande böra genomföras.

Den i det föregående angivna minimiregeln torde — med den jämkning

som i fråga om extra ordinarie lärare föranledes av den stadgade dagersättningen

—- böra tillämpas å de extra ordinarie och vikarierande lärarna

vid de högre kommunala skolorna under här avsedd ledighet. Som förutsättning

för regelns tillämpning å de vikarierande lärarna bör i allmänhet

gälla, att läraren sedan ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens

början vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet

innehaft sammanhängande anställning under minst en termin.

2. Tjänstgöring såsom Iandstormsofficer.

I departementspromemorian åberopades beträffande de kommunalt anställda

lärarna vad som i promemorian i motsvarande hänseende anförts

beträffande statens befattningshavare.

Statskontoret hänvisar beträffande de kommunalt anställda lärarna till

den regel för avlöningens bestämmande, som av ämbetsverket förordats för

statens befattningshavare under tjänstgöring såsom landstormsofficerare.

Skolöverstyrelsen förordar — i likhet med vad överstyrelsen ifrågasatt beträffande

statens befattningshavare — likställighet mellan lärare, som är

Iandstormsofficer, och lärare, som är reservofficer, i avseende å löneförmåner

i den civila befattningen.

I fråga örn avlöningsförmåner till lärare vid de högre kommunala skolorna

vid ledighet för tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap såsom

Iandstormsofficer torde den av mig i det föregående för statens befattningshavare

förordade minimiregeln böra givas motsvarande tillämpning. För

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

13

regelns tillämpning å vikarierande lärare bör — liksom förutsatts för regelns

tillämpning å sådan lärare under tjänstgöring såsom reservofficer —

krävas viss tidigare anställningstid.

3. Värnpliktstjänstgöring.

I departementspromemorian framhölls, att enligt avlöningsreglementets

bestämmelser värnpliktig ordinarie lärare vid inkallelse på grund av den

anbefallda förstärkta försvarsberedskapen syntes vara skyldig att vidkännas

C-avdrag. Det finge dock anses motiverat att i förevarande hänseende likställa

de lärare, varom nu vore fråga, med de ordinarie lärarna vid de

statliga läroanstalterna och följaktligen stadga B-avdrag. Emellertid vore att

märka, att vid genomförande från och med den 1 juli 1939 av provisoriska

avlöningsbestämmelser för lärare vid de högre kommunala skolorna (nr 471),

med därav följande höjning av lönebeloppen till samma nivå som de i civila

avlöningsreglementet stadgade (löneplan A), jämväl A-avdragsbeloppen anpassats

efter de nya lönerna medan däremot B-avdragsbeioppen lämnats

oförändrade. Den omförmälda likställigheten syntes kunna åvägabringas

antingen genom en föreskrift, som stadgade tillämpning av B-avdrag enligt

civila avlöningsreglementet, eller ock genom ett stadgande innebärande

minskning av lönen med dubbla det förhöjda A-avdraget. Samma avdrag

å lönen syntes vara att förorda beträffande extra ordinarie och vikarierande

lärare vid här ifrågavarande läroanstalter. 1 fråga örn timlärarna borde

regeln om halvi arvode komma till användning. Även här borde dock

förutsättningen vara, att läraren vore ålagd en undervisningsskyldighet av

minst 20 veckotimmar. Vid lägre antal veckotimmar borde det i förekommande

fall få ankomma på skolöverstyrelsen att besluta, örn eller i vad mån

arvodet finge bibehållas.

Statskontoret finner tvekan kunna råda, örn ej ordinarie och extra ordinarie

lärare böra vidkännas C-avdrag å avlöningen. Med hänsyn till önskvärdheten

av en enhetlig reglering ville statskontoret emellertid icke motsätta

sig, att samtliga kommunalt anställda ordinarie och extra ordinarie

lärare vidkändes B-avdrag enligt civila avlöningsreglementet.

Vikarierande lärare ävensom timlärare borde — på sätt föreslagits för

statens befattningshavare —- efter prövning i varje särskilt fall av vederbörlig

statlig myndighet medgivas rätt uppbära viss del, högst hälften av avlöningen,

under förutsättning att läraren vore ålagd en undervisningsskyldighet

av minst 20 veckotimmar.

Jag anser mig kunna i sak biträda de i promemorian framlagda för- Depirtementsslagen.

Vikarierande lärare liksom timlärare bör i regel få bibehållas vid chefenviss

del av den honom eljest tillkommande lönen eller ersättningen allenast

under förutsättning, att han sedan ingången av kalenderåret närmast före

tjänstledighetens början vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet

innehaft sammanhängande anställning under minst en ter
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Departements
chefen.

min. Jag förutsätter, att avlöning i enlighet med vad jag nu tillstyrkt skall

utgå även vid ber edskap stjänstgöring jämlikt § 27 mom. 2 a värnpliktslagen,

då denna infaller under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.

III. Avlöning til! lärare vid folkskoleväsendet under tjänstledighet

för militär tjänstgöring i anledning av anbefalld

förstärkt försvarsberedskap.

1. Tjänstgöring såsom beställningshavare i

försvars väsendets reserver (reservstater).

I departementspromemorian anfördes, att tillräcklig anledning icke syntes

föreligga att frångå de i avlöningsreglementet för folkskoleväsendets lärare

stadgade avdragsreglerna. I enlighet härmed syntes ock stadgandet örn

dagersättning med 2 kronor böra tillämpas å de extra ordinarie lärarna vid

folkskoleväsendet.

Beträffande de i folkskollärarnas avlöningsreglemente avsedda vikarierande

lärarna och timlärarna vore icke — lika litet som i fråga om motsvarande

lärare vid de statliga läroanstalterna —- någon särskild åtgärd i lönehänseende

påkallad, utan borde sådan befattningshavare få åtnöja sig med den

avlöning, som från försvarsväsendet utginge till beställningshavare i reserven

eller å reservstat.

Skolöverstyrelsen uttalar sig för att likställighet i förevarande hänseende

bör åvägabringas mellan folkskolans lärare och lärarna vid övriga läroanstalter.

Med den ståndpunkt jag beträffande statens befattningshavare och lärarna

vid de högre kommunala skolorna i det föregående intagit till frågan om avlöning

under ledighet för tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven,

förordar jag promemorians förslag i fråga örn de ordinarie lärarna vid

folkskoleväsendet. Det synes böra övervägas, om icke också för dessa lärare

ändrade bestämmelser böra framdeles genomföras. Beträffande extra

ordinarie och vikarierande lärare bör minimiregeln tillämpas med den jämkning,

som i fråga om extra ordinarie lärare föranledes av den stadgade dagersättningen,

och vad angår vikarierande lärare under den förutsättning,

som förordats i fråga örn vikarierande lärare vid de högre kommunala skolorna.

2. Tjänstgöring såsom landstormsoificer.

I departementspromemorian förutsattes det, att i fråga om avlöning till

lärare vid folkskoleväsendet, som åtnjöte ledighet för tjänstgöring såsom

landstormsofficer, samma bestämmelser skulle gälla som i promemorian angivits

för de statsanställda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

15

Statskontoret och skolöverstyrelsen hänvisa på förevarande punkt till vad

ämbetsverken föreslagit beträffande avlöningsförmåner till statens befattningshavare

vid motsvarande tjänstgöring.

Enligt min mening bör minimiregeln här tillämpas, vad angår vikarieran- Departementsde

lärare under nyss angiven förutsättning. chefen.

3. Värnpliktstjänstgöring.

I departementspromemorian erinrades, hurusom med tillämpning av bestämmelserna

i 20 § och 29 § 2 mom. avlöningsreglementet för lärare vid

folk- och småskolor ordinarie lärare komme att uppbära halva lönen och

extra ordinarie lärare av lönen bibehålla 2 kronor om dagen för tid, varunder

läraren vöre inkallad till värnpliktstjänstgöring i anledning av förstärkt

försvarsberedskap. 1 anslutning till vad som i promemorian anförts

beträffande värnpliktig icke-ordinarie befattningshavares i statens tjänst avlöning

i förhållande till statsanställd ordinarie tjänstemans ifrågasattes emellertid,

örn icke värnpliktig extra ordinarie eller vikarierande lärare vid folkskoleväsendet

borde berättigas uppbära halva den eljest utgående lönen. I

fråga om övriga lärare vid folkskoleväsendet (timlärare, Övningslärare) syntes

särskilda åtgärder icke vara påkallade.

Statskontoret finner tvekan kunna råda, örn icke de ordinarie och extra

ordinarie lärarna vid folkskoleväsendet — såsom i promemorian förordats

—• borde medgivas rätt att bibehålla allenast halva lönen. Med hänsyn till

önskvärdheten av en enhetlig reglering ville dock statskontoret icke motsätta

sig, att B-avdrag enligt civila avlöningsreglemenet tillämpades.

Skolöverstyrelsen förklarar sig icke kunna finna annat, än att löneavdraget

vid här ifrågavarande tjänstledighet borde, liksom fallet vore vid lärares

ledighet för sjukdom, bestämmas till samma belopp för lärare i lika löneställning,

oavsett om lönen utginge enligt civila avlöningsreglementet, avlöningsreglementet

för lärare vid kommunala flickskolor m. fl. eller avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor. Härvid borde civila avlöningsreglementets

B-avdrag vara normgivande.

Överstyrelsen framhåller vidare, att staten borde sörja för bland annat

timlärarna i läsämnen, vilka åtnjöte avlöning enligt 34 § avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor, på samma sätt som beträffande de vid

statliga och högre kommunala läroanstalter anställda timlärarna, för vilka i

promemorian föreslagits, att de under ledighet för värnpliktstjänstgöring

skulle åtnjuta halva lönen, örn timlär art jönsten utgjorde deras huvudsakliga

sysselsättning eller inkomstkälla.

Allmänna lönenämnden anser övervägande skäl tala för att i stället för

halva lönen B-avdrag enligt civila avlöningsreglementet tillämpas i fråga

örn lärare vid folkskoleväsendet. Lönenämnden har intet att erinra mot

att i fråga örn timlärare och Övningslärare vid folkskoleväsendet lönespörsmålen

lösas från fall till fall.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Departements
chefen.

Sveriges allmänna folkskollårarförening och Sveriges folkskollärarförbund

hava i skrivelser till Kungl. Maj:t den 12 september respektive den 21 september

1939 uttalat sig för att folkskolans lärare vid inkallelse till militär

tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap i lönehänseende likställas

med lärare vid statens undervisningsväsende.

Det synes mig skäligt, att lärare vid folkskoleväsendet vid ledighet för

värnpliktstjänstgöring i anledning av den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen

— alltså även vid beredskapstjänstgöring — tillerkännas samma

löneförmåner, som under sådan ledighet tillkomma de statsanställda lärarna.

Jag får sålunda förorda, att såväl de ordinarie lärarna som de extra

ordinarie och vikarierande lärarna vid folkskoleväsendet berättigas att under

här ifrågavarande ledigheter uppbära lön å lärartjänsten, minskad med

B-avdrag enligt civila avlöningsreglementet. Beträffande vikarierande lärare

bör som regel krävas, att han sedan ingången av kalenderåret närmast

före tjänstledighetens början innehaft sammanhängande anställning

vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet under minst en

termin.

Vad angår timlärarna i läsämnen vid folk- och småskolor är att märka,

att anställningen för vederbörande i många fall endast är en bisyssla. Vid

sådant förhållande synes mig generella föreskrifter om avlöning under här

ifrågavarande värnpliktstjänstgöring icke lämpligen böra utfärdas utan torde

det få ankomma på skolöverstyrelsen att, med iakttagande av de för statens

motsvarande lärare gällande grunder, på särskild framställning besluta från

fall till fall.

Jag torde i detta sammanhang få framhålla, att jag förutsätter, att de

särskilda förmåner i lönehänseende, jag i det föregående förordat för folkoch

småskolans lärare skola i förekommande fall även utgå till befattningshavare,

som enligt kungörelsen den 10 december 1937 (nr 955) äro underkastade

bestämmelserna i avlöningsreglementet för folk- och småskollärare.

IV. Avlöning till nomadlärare under tjänstledighet för militär

tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt

försvarsberedskap.

Enligt departementspromemorian skulle de särbestämmelser, som ifrågasattes

för ordinarie, extra ordinarie och vikarierande lärare vid folkskoleväsendet

äga tillämpning jämväl å de lärare, som lyda under avlöningsreglementet

den 17 juni 1938 (nr 419) för nomadlärare. Jag har intet att

däremot erinra. Jag förutsätter dock givetvis härvid, att de avvikelser från

promemorians förslag i avseende å folkskolans lärare, som jag i det föregående

förordat, skola gälla även beträffande nomadlärare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

17

V. Avlöningsförmåner för vissa lärare, som hindras att tjänstgöra

vid krig eller krigsfara.

I skrivelse den 6 september 1939 har skolöverstyrelsen framlagt förslag

i fråga örn avlöningsförmåner till vissa i statens eller kommuns tjänst anställda

lärare vid hinder för läraren på grund av krig eller krigsfara att fullgöra

sin tjänstgöring. Enligt överstyrelsens förslag skulle vid statlig läroanstalt,

kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola,

högre folkskola eller folk- eller småskola anställd ordinarie, extra

ordinarie, extra eller vikarierande lärare, som hindras att tjänstgöra eller

vilkens tjänstgöring minskas till följd av undervisningens inställande eller

inskränkning i anledning av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar,

äga uppbära oavkortad avlöning utan hinder därav, att tjänstgöringen icke

fortgått i eljest föreskriven omfattning. Vad sålunda föreslagits skulle jämväl

gälla för bland annat timlärare, vid folk- och småskolor i läsämne,

under förutsättning, att lärarens tjänstgöring omfattade minst 20 veckotimmar

eller ock att densamma av skolöverstyrelsen prövades utgöra hans huvudsakliga

sysselsättning. Lärare, för vilken nyss omnämnda tjänstgöringshinder

förelegat, skulle vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

den återlösning, som i vederbörlig ordning kunde vara bestämd.

Överstyrelsen har därjämte föreslagit, att för lärare med lönetursrätt tid,

varunder läraren av nyssnämnd anledning varit hindrad att tjänstgöra, må

räknas såsom tjänstetid vid bestämmande av hans placering i löneklass.

I sin motivering för detta förslag har överstyrelsen anfört bland annat

följande:

I fråga om lärares avlöning, då tjänstgöringen och undervisningens normala

fortgång rubbades på grund av krig eller krigsfara, borde särskilt

bemärkas dels det fall, att undervisningen måste för någon tid inställas,

dels ock det fall, att läraren bleve inkallad till militär tjänstgöring och därigenom

urståndsatt att uppehålla sin lärartjänst. Inställdes undervisningen

vid läroanstalten, inträdde i stort sett samma förhållande, som då undervisningen

inställdes på grund av rådande smittosam sjukdom bland människor

eller husdjur. I sådant fall ägde lärarna enligt gällande avlöningsbestämmelser

uppbära oavkortad lön jämte kallortstillägg, varjämte de såsom

tjänstetid för lönetursberäkning ägde att tillgodoräkna den tid, under

vilken undervisningen av nämnda anledning varit inställd. Detta gällde

icke blott beträffande ordinarie utan även extra ordinarie och extra lärare

samt vikarier. Dessa bestämmelser syntes böra göras gällande även i fråga

örn lärare, som hindrades att tjänstgöra, emedan undervisningen inställts

på grund av förhållanden vid krig eller krigsfara. Därvid borde dock bestämmelsernas

räckvidd utsträckas till att avse även timlärare, i varje fall

de timlärare, som hade tjänstgöringen vid skolan till sin huvudsakliga sysselsättning.

Vad överstyrelsen sålunda anfört hade avsetts äga tillämpning jämväl i

det fall, att undervisningen inställts på grund av att lärjungarna i viss klass

eller skola erhållit ledighet i syfte att vid skördearbete ersätta arbetskraft,

som tagits i anspråk för militär tjänstgöring (Kungl. Maj:ts cirkulär den 6

september 1939, nr 623).

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 72.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

Departements
chefen.

Över skolöverstyrelsens berörda förslag hava utlåtanden den 21 september

1939 avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden. Myndigheterna

hava ansett sig icke böra framställa någon erinran mot förslaget.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag icke anledning till erinran

mot skolöverstyrelsens förslag, att ordinarie, extra ordinarie, extra eller

vikarierande lärare vid förut angiven läroanstalt, vilken hindras att tjänstgöra

eller vilkens tjänstgöring minskas till följd av undervisningens temporära

inställande eller inskränkning på grund av vid krig eller krigsfara

vidtagna anordningar skall uppbära oavkortad avlöning ävensom att samma

rätt på de av överstyrelsen angivna villkor även medgives timlärare.

Ej heller synes mig något vara att erinra mot att här avsedd lärare för uppflyttning

i löneklass får taga i beräkning den tid, under vilken han av nämnda

anledning varit hindrad att tjänstgöra. Vad här sagts bör i tillämpliga

delar gälla jämväl lärare vid navigationsskolorna, nomadskolorna och vid

militärläroverken.

VI. Ersättning till vissa vikarier vid folkskoleväsendet.

Enligt stadgandet i 6 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl. den 17 juni 1938 (nr 423) gäller att, därest befattningshavare,

som kommer i åtnjutande av pension för i reglementet avsedd befattning,

vid avgången från befattningen åtnjuter eller sedermera erhåller avlöning

för befattning, å vilken avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

eller avlöningsreglementet för nomadlärare äger tillämpning, eller

avlöning för icke-statlig anställning, med vilken är förenad tjänstepensionsrätt

enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller reglementet för lärarinnornas

pensionsanstalt, eller avlöning för statstjänst, pensionen skall,

där icke Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, minskas jämlikt bestämmelserna

i 1 mom. av samma paragraf.

Genom brev den 21 juli 1938 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att bestämmelserna

i 6 § 1 mom. förenämnda tjänstepensionsreglemente om minskning

i pension skola tills vidare intill dess annorlunda bestämmes icke äga tilllämpning

å enligt reglementet pensionerad befattningshavare, vilken erhåller

avlöning såsom vikarierande lärare vid folkskola, småskola eller

mindre folkskola. I den mån anställningen inom samma skoldistrikt under

en lästermin överstiger 30 dagar, skall dock minskning av pensionen ske i

enlighet med nämnda bestämmelser.

Tillika har Kungl. Maj:t i nämnda brev föreskrivit, att befattningshavaren

skall för tid, varunder minskning av pensionen ej äger rum, för lönens

bestämmande vara placerad i lägsta ifrågakommande löneklass.

Fråga har nu uppkommit, vilken ersättning bör under vikariat å befattning

inom folkskoleväsendet tillkomma förutvarande lärare, vilken före ikraft
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

trädandet den 1 juli 1938 av tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl. pensionerats enligt reglementet för statens pensionsanstalt. Sådan

befattningshavare lärer icke vara skyldig att på grund av löneinkomst under

vikariat vidkännas minskning i sin pension. Vidare har fråga uppkommit,

vilken ersättning bör under vikariat utgå till enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente

pensionerad lärare för det fall, att vikariatet varar mera

än 30 dagar. Å ena sidan har hävdats, att med hänsyn till bestämmelserna

i 32 § jämförd med 26 § 2 mom. andra stycket och 9 § c) avlöningsreglementet

för folkskollärare den 30 september 1937 (nr 868) vikarien skall

åtnjuta lön enligt lägsta förekommande löneklass. Å andra sidan har gjorts

gällande, att vikarien skulle äga för löneklassplacering tillgodoräkna förutvarande

anställningstid.

I ett den 25 september 1939 avgivet utlåtande har allmänna lönenämnden

föreslagit, att en särskild föreskrift skulle meddelas, enligt vilken vikarien

skulle äga dels uppbära oavkortad pension, dels ock åtnjuta särskilt arvode

beräknat till sådant belopp, att sammanlagda förmånerna motsvarade avlöningen

enligt den löneklass han vid avskedet tillhörde eller finge anses hava

tillhört. Genom en dylik anordning skulle ersättningen under vikariatet

bliva oberoende av huruvida tjänstemannen under vikariatet åtnjöte oavkortad

pension enligt de äldre pensionsgrunderna eller han i förekommande

fall hade att vidkännas minskning av pensionen under vikariatet på grund

av reduktionsreglerna i det nya tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl.

Frågan örn ersättning till pensionerad folk- eller småskollärare, vilken Departementsförordnas

att vikariera vid folk- eller småskola, har särskilt aktualiserats c fenunder

de nu rådande förhållandena, i det att ett betydande antal lärare vid

folkskoleväsendet inkallats till militärtjänstgöring i anledning av anbefalld

förstärkt försvarsberedskap och såsom vikarier för dessa i ökad omfattning

anlitats förutvarande, från tjänsten med pension avgångna lärare. Den lösning

av ersättningsfrågan, som lönenämnden anvisat, synes böra godtagas.

Det torde nämligen få anses skäligt, att pensionär, som förordnas att vikariera

vid folk- eller småskola, beredes sådan ersättning, att den jämte pensionen

motsvarar lönen i den löneklass han vid avskedet tillhörde eller kan

anses hava tillhört. Vid beräknande av ersättningen bör, såsom lönenämnden

påpekat, hänsyn tagas till den årliga lästiden vid den skola, där vikariatet

bestrides, ävensom till den ortsgrupp, vilken skolorten tillhör. I betraktande

av att ett enhetligt ordnande av ersättningsfrågan på sätt nyss

angivits innebär en avvikelse från de föreskrifter rörande avlöning till vikarierande

lärare, som innefattas i avlöningsreglementet för folk- och småskollärare,

bör frågan underställas riksdagens prövning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

VII. Avlöning till lärare under ledighet för uppdrag såsom förläggningschefer

vid utrymning av skolor i anledning

av krig eller krigsfara.

1 cirkulärskrivelse den 4 september 1939 har skolöverstyrelsen meddelat

anvisningar rörande utrymning av skolor vid krig eller krigsfara. Enligt

nämnda anvisningar skall vederbörande luftskyddschef i samråd med utrymningsledaren

snarast möjligt utse en förläggningschef för varje anordnad

skölf örläggning.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 oktober 1939 har Stockholms folkskoledirektion

hemställt, att lärare vid under skolöverstyrelsens uppsikt och ledning

stående läroanstalter inom Stockholms luftskyddsområde må, därest

lärarens avlöning regleras av statliga förordningar, vid förordnande såsom

förläggningschef i enlighet med skolöverstyrelsens och luftskyddsinspektionens

anvisningar rörande utrymning av skolor vid krig eller krigsfara äga

rätt att under tjänstledighet för fullgörande av uppdrag att ordna förläggning

bibehållas vid honom eljest tillkommande löneförmåner för högst två

veckor samt tjänstårs- och pensionsrätt. Såsom motivering härför har

folkskoledirektionen anfört följande.

Förläggningschefen skall omedelbart noggrant orientera sig beträffande

ortens topografi, matförsörjningsmöjligheter m. m. För att kunna genomföra

denna uppgift torde i många fall vara nödvändigt, att förläggningschefen

företar en resa till förläggningsorten och uppehåller sig där en eller flera

dagar, lills för förläggningen nödiga dispositioner blivit vidtagna.

Till förläggningschefer torde i regel bli utsedda i tjänst varande lärare.

Då dessa vid arbetet med förläggningens anordnande i regel måste under någon

tid åtnjuta ledighet från sin lärarbefattning, får det anses påkallat, att

åtgärder vidtagas, som beträffande löneförmåner, tjänstårsberäkning och

pensionsunderlag hålla dem skadeslösa för eljest lidna förluster. Den tid,

som för ifrågavarande uppdrag kan bliva behövlig, torde ställa sig olika för

olika förläggningar, beroende på förläggningens storlek och läge m. m., och

det synes därför önskvärt, att lärare bibehålies vid ovannämnda förmåner

under så lång tid, som luftskyddschefen för varje uppdrag finner behövlig,

dock tills vidare för varje förläggningschef högst två veckor.

I utlåtande den 31 oktober 1939 har skolöverstyrelsen tillstyrkt bifall till

folkskoledirektionens framställning. Överstyrelsen har emellertid ifrågasatt,

huruvida det icke vore lämpligt, att en allmän föreskrift utfärdades

rörande de frågor, som här förelåge till avgörande. Det förefölle nämligen

överstyrelsen i hög grad sannolikt, att ansökningar liknande den nu föreliggande

kunde komma alt ingivas även från andra ur luftskyddssynpunkt

utsatta orter.

Departements- Det synes mig skäligt, alt lärare i statens tjänst samt kommunalt anställda

chefen. lärare med avlöning enligt av Kungl. Majit utfärdade avlöningsreglementen

under ledighet för fullgörande av uppdrag såsom förläggningschef medgives

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

21

rätt att i viss utsträckning åtnjuta oavkortade löneförmåner. Det torde böra

ankomma på Kungl. Maj:t att härom besluta. Tid, varunder lärare åtnjutit

sådan ledighet, bör få tagas i beräkning i löneturshänseende. Härtill bör

riksdagens medgivande inhämtas.

VIII. Bestridande av kostnaderna för avlöning enligt civila avlöningsreglementet

och civila icke-ordinariereglementet till tjänstemän

under ledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning

av förstärkt försvarsberedskap.

I kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 415) har Kungl. Majit meddelat närmare

bestämmelser beträffande sättet för bestridande av kostnader för avlöning

åt befattningshavare, å vilka civila avlöningsreglementet och civila

icke-ordinariereglementet äga tillämpning och för vilkas avlönande anslag

blivit å riksstaten uppförda. I enlighet härmed gäller (punkten 5), att avlöning

till extra ordinarie och extra tjänstemän under ledighet för militär

tjänstgöring skall bestridas från den i avlöningsstaterna under anslagsposten

avlöningar till icke-ordinarie personal upptagna delposten till avlöningsförhöjningar

m. m.

Med avvikelse härifrån har Kungl. Majit i kungörelsen den 29 september

1939 (nr 749) med bestämmelser i fråga örn avlöning till viss statsanställd

civil personal under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av

anbefalld förstärkt försvarsberedskap föreskrivit, att avlöning, arvode eller

ersättning till icke-ordinarie tjänsteman under tjänstledighet, varom i sistnämnda

kungörelse är fråga, skall, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar,

utgå från det anslag eller de medel, från vilka tjänstemannens avlöningsförmåner

under tjänstgöring vid vederbörande verk eljest bestridas.

I följd härav kommer den i avlöningsstaterna under anslagsposten avlöningar

till icke-ordinarie personal upptagna delposten till grundavlöningar

m. m. att anlitas för utbetalande av avlöningar till inkallad personal, vilken

delpost beträffande det övervägande flertalet ämbetsverk är upptagen med

bestämt belopp. Jag vill i anledning härav framhålla nödvändigheten under

nuvarande förhållanden av att ämbetsverken söka begränsa utgifterna för

avlöningar till den icke-ordinarie personalen inom ramen för det i staterna

fastställda beloppet. Särskilt torde böra iakttagas, att vid beviljade ledigheter

för militärtjänstgöring i anledning av den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen

vikarier icke förordnas i andra fall än där detta är för

arbetets behöriga gång oundgängligen nödvändigt. För det fall, där likväl

ett överskridande av delposten till grundavlöningar under innevarande budgetår

icke kan undvikas till följd av nyss berörda omständighet, torde

Kungl. Majit böra inhämta ett generellt bemyndigande av riksdagen att på

behörigen motiverad framställning från vederbörande myndighet besluta om

grundavlöningspostens förstärkande från det å driftbudgeten uppförda an
Bilumg

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 72. 3

s. 22 Kontrollera mot PDF

Hemställan.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

slaget till oförutsedda utgifter. Denna anordning, som avviker från den,

vilken eljest numera tillämpas vid behov av medel för grundavlöningar

m. m. utöver av riksdagen anvisade belopp, motiveras av önskvärdheten

av att erhålla särskild redovisning av de belopp, med vilka grundavlöningsposterna

till följd av befattningshavarnas inkallelse till militärtjänstgöring

måste överskridas.

Under åberopande av vad sålunda i skilda sammanhang anförts hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats,

dels meddela bestämmelser

angående avlöningsförmåner till befattningshavare i statens

eller kommuns tjänst under tjänstledighet på grund av

inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av anbefalld

förstärkt försvarsberedskap,

angående avlöningsförmåner till vissa lärare, som hindras

tjänstgöra vid krig eller krigsfara,

angående ersättning till vissa vikarier vid folkskoleväsendet

samt

angående avlöning till lärare under ledighet för uppdrag

såsom förläggningschefer vid utrymning av skolor i anledning

av krig eller krigsfara,

dels ock besluta om förstärkning av de i gällande avlöningsstater

under anslagsposterna till avlöningar till ickeordinarie

personal upptagna delposterna till grundavlöningar

m. m. från det i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagna

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eldin.

398960. Stockholm, Isaac Marcus B oktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:92 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under tjänstle s. 2 i texten
  2. Rskr. 1939:93 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner till viss lärarpersonal under tjänstledighet för militärtjänstgöring a1 i texten