Angående redovisningen av utgifter under fjärde huvudtiteln vid mobilisering
1939-11-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:73 (urtima riksdagen), Angående redovisningen av utgifter under fjärde huvudtiteln vid mobilisering
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
1
Nr 73.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående redovisningen
av utgifter under fjärde huvudtiteln vid mobilisering;
given Stockholms slott den 3 november 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 november
1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Engberg, Sköld, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Genom beslut den 22 juni 1939 har Kungl. Majit bemyndigat mig att tillkalla
tre sakkunniga för att inom finansdepartementet biträda med viss utredning
angående uppställningen av fjärde huvudtiteln. Utredningen är avsedd
att bliva färdigställd inom sådan tid, att principförslag i ärendet skall
kunna föreläggas 1940 års riksdag. Det är givet, att vid denna utredning
hänsyn kommer att tagas till frågan, på vad sätt redovisningen av utgifterna
för försvarsväsendet skall vara anordnad vid allmän mobilisering och under
krig.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 73.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
I avvaktan på slutförandet av förenämnda utredning har inom finansdepartementet
utarbetats förslag till ordnande av redovisningen under fjärde
huvudtiteln i händelse av allmän mobilisering. Förslaget bar utarbetats i
samråd med vederbörande förvaltningsmyndigheter och de jämlikt förenämnda
beslut tillkallade sakkunniga.
Vid anmälan av förslag till proposition till riksdagen angående förskottsstat
för försvarsväsendet m. m. upptogs även sistnämnda spörsmål till preliminär
prövning. Sålunda anförde jag:
Vid allmän mobilisering upphör redovisningen i enlighet med fjärde huvudtiteln
å riksstaten att tillämpas. I stället skall redovisning ske efter en
starkt förenklad anslagsfördelning. Den närmare utformningen av en sådan
fördelning har varit föremål för överläggningar mellan vederbörande myndigheter.
Den synes böra komma under omprövning i samband med att förslag
förelägges riksdagen om den revision av förskottsfullmakten som i det
angivna läget skulle bliva ofrånkomlig. Vid allmän mobilisering måste väsentligt
ökade belopp stå till Kungl. Majrts förfogande. Ehuru dessa torde
böra av riksdagen anvisas under samma anslagsrubriker som nu föreslås
uppförda å förskottsstaten, är det för behovsprövningen önskvärt, att medelsanvisningen
grundas på en närmare specifikation av utgifterna. Denna synes
lämpligen böra ske i anslutning till den för mobiliserings- och krigsfall avsedda,
förenklade anslagsfördelningen.
Med hänsyn till att en förenklad anslagsfördelning i händelse av allmän
mobilisering måste omedelbart tillämpas, synes det vara lämpligt att. med
frångående av den tidigare planen redan nu underställa denna fråga riksdagens
prövning.
För en omläggning av anslagsfördelningen under fjärde huvudtiteln i händelse
av mobilisering tala flera skäl. Av särskild betydelse är därvid, att medelsdispositionen
i det angivna läget måste bedömas från andra utgångspunkter
än under fredstid.
Under fredstid är medelsbehovet för de under huvudtitlarna avsedda ändamålen
föremål för en omsorgsfull avvägning. Ett stort antal anslag är
därför nödvändigt. Anslagsuppdelningen blir delvis beroende av de olika
dispositionsbestämmelser, som avses skola gälla för respektive utgiftsändamål.
För kontrollen över att medelsdispositionen å anslagen överensstämmer
med de av Kungl. Maj:t och riksdagen fastslagna reglerna erfordras detaljerade
anslagsstater och noggrant avvägda maximeringsbestämmelser.
Förstärkt försvarsberedskap nödvändiggör vissa avsteg från gällande dispositionsregler.
Det ökade medelsbehovet på praktiskt taget samtliga anslag tillgodoses
emellertid då genom utnyttjande av den för detta ändamål av riksdagen
fastställda förskottsstaten. ökningen av medelsanvändningen blir i det
angivna läget icke av större omfattning, än att utgifterna fortfarande kunna
i huvudsak redovisas fördelade enligt den för fredstid under fjärde huvudtiteln
faställda anslagsuppdelningen. Så har också i allt väsentligt skett vid
niedelsdisposition med stöd av nu gällande förskottsstat.
Vid allmän mobilisering komma utgifterna för försvarsväsendet att ökas
till inemot tio gånger de för fredstid normalt anvisade beloppen. Det är
Kungl. Maj:ts proposition nr 73-
3
uppenbart, att kontrollen över medelsanvändningen då måste anordnas på
ett annat sätt liksom också att ändamålsenligheten av medelsdispositionerna
då måste bedömas enligt andra regler än under fredstid. Försvarsmyndigheternas
räkenskaper komma att i stor utsträckning omhänderhavas av
redogörare — värnpliktiga och reservpersonal — som icke kunna antagas i erforderlig
mån behärska de under fredstid gällande reglerna för anslagsdispositionen.
Samtidigt därmed ökas de ordinarie redogörarnas arbetsbörda i mycket
hög grad. Även med hänsyn härtill blir en förenkling i möjligaste mån av
reglerna för anslagsdispositionen ofrånkomlig.
Den förenkling av utgiftsredovisningen, i första hand för förskottsstatens
del men även för riksstatens vidkommande, som av anförda skäl synes böra
komma till stånd vid mobilisering, innebär, att de under fjärde huvudtiteln
uppförda anslagen såsom allmän redovisningsgrund skola ersättas av ett
mindre antal krigstitlar. Vid upprättande av förslag till krigsredovisningstitlar,
har — frånsett anslagen till försvarsdepartementet och försvarsstaben,
vilka först i andra hand torde beröras av den föreslagna omläggningen — hänsyn
tagits till följande synpunkter.
Vid genomförandet av den ifrågasatta omläggningen måste beaktas, att vissa
truppförband vid mobilisering underställas annan försvarsgren än den de i
fredstid tillhöra samt att de därvid i allmänhet bliva redovisningsskyldiga
inom den försvarsgren under vilken de efter mobilisering skola lyda. Det är
av detta skäl önskvärt, att anslagsfördelningen vid mobilisering anordnas enligt
ett för samtliga försvarsgrenar enhetligt system.
Under fredstid utbetalas avlöningar från flera olika, för respektive personalkategorier
avsedda anslag och anslagsposter. Vid mobilisering komma
praktiskt taget samtliga avlöningar att beräknas enligt bestämmelserna i
krigsavlöningsreglementet samt att utbetalas efter enhetliga utbetalningsregler.
Det blir då önskvärt, att samtliga avlöningskostnader kunna redovisas
å en avlöningstitel för varje försvarsgren.
Resekostnaderna, vilka i fredstid redovisas å flera olika anslag, beroende
på resornas ändamål, böra vid mobilisering av praktiska skäl redovisas å
en titel för varje försvarsgren. Med hänsyn till att gränserna mellan resekostnader,
trupptransportkostnader samt inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader
bliva svävande, böra samtliga dessa kostnader vid mobilisering
redovisas å samma titel.
För mathållning (förplägnad) och furagering användas i fredstid särskilda
anslag. Det skulle givetvis vara önskvärt, örn dessa kostnader även vid
mobilisering kunde särskiljas. Av praktiska skäl har det emellertid befunnits
lämpligt att vid mobilisering sammanföra dessa kostnader å en titel.
Kostnaderna för beklädnad och för personalens utrustning m. m. böra
redovisas å en titel, vilken för arméns och flygvapnets del lämpligen bör
benämnas intendenturmateriel.
En titel för expenser bör avses för redovisning av de kostnader för skriv - materialier, undervisningsmateriel, tryckningskostnader och övriga expenser,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
vilka utbetalas av de centrala förvaltningsmyndigheterna eller vissa dem underställda
förband och myndigheter.
För förläggningskostnader erfordras en särskild titel, vilken avses skola
omfatta samtliga kostnader för kasernutredning och sängservis samt bränsle,
lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. vid fält- och krigsförband.
Samtliga kostnader för anskaffning och vård av hästar, hundar och brevduvor
synas böra sammanföras å en titel, vilken även bör omfatta veterinärvård
samt frivilliga djursjukvården i krig m. m.
För anskaffning och underhåll av fordon erfordras en särskild titel, vilken
liksom under fredstid bör omfatta samtliga häst- och motorfordon (i
den mån de icke hänföras till vapenanslaget), kokvagnar, pansarautomobiler
och stridsvagnar.
övningsanslagen böra vid allmän mobilisering upphöra att äga tillämpning.
Sådana kostnader för resor, militärtransporter och förläggning, som
i fredstid redovisas å övningsanslagen, böra vid mobilisering föras å de för
dessa kostnader avsedda titlarna. I ersättning för övningsanslagen erfordras
emellertid en särskild titel för driv- och smörjmedel samt övriga driftkostnader
för fartyg, flygplan och fordon. Denna titel bör förutom kostnader
för kol, bensin, bentyl och oljor även omfatta maskin- och materialutredning
m. m. samt övriga driftkostnader för fartyg. Å denna titel böra även
redovisas kostnaderna för flottans skifferoljeverk.
Anslagen till vapen och ammunition böra vid mobilisering bibehållas såsom
krigstitel. Man kunde visserligen ifrågasätta, huruvida icke all tygmaleriel
borde sammanföras å en titel. Med hänsyn till att anslagen till
vapen och ammunition representera de ojämförligt största utgifterna torde
emellertid en särskild litel böra avses för dessa utgifter. Därvid erfordras
ytterligare en titel för teknisk materiel. Sistnämnda titel kommer vid flygvapnet
endast till användning för förband tillhörande andra försvarsgrenar.
De kostnader för hälso- och sjukvård, som bestridas av militära myndigheter,
böra redovisas å särskild titel, vilken även bör omfatta anstalter och
anordningar för personalens hygien.
Till dess de militära fastighetsfonderna blivit inrättade erfordras även en
titel för byggnader och markområden. Därjämte böra särskilda titlar avses
för nybyggnad och underhåll av befästningar, underhåll av fartyg, nybyggnad
av fartyg samt anskaffning och underhåll av flygmateriel.
Sjökarteverkets redovisning undergår vid mobilisering ingen förändring.
Då emellertid anslagen till sjökarteverket redovisas under anslagen till sjöförsvaret,
böra de för nämnda verk avsedda titlarna vid mobilisering för
att icke rubba redovisningssystemet inordnas sist bland krigstitlarna för sjöförsvaret.
De hittills berörda titlarna avses skola användas för tre i det väsentliga
överensstämmande titelserier, en för varje försvarsgren. Titlarna avses skola
ersätta samtliga för försvarsgrenarna anvisade, för motsvarande ändamål avsedda
fredsanslag, i den mån dessa vid mobilisering fortfarande kunna komma
till användning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 73.
5
Vad därefter beträffar de gemensamma anslagen torde de i nu löpande
riksstat uppförda anslagen G 1—G 14 även vid mobilisering fortfarande komma
till användning. Därjämte torde vid mobilisering under rubriken gemensamma
anslag böra uppföras nya titlar för familjebidrag, för sådana av mobiliseringen
förorsakade investeringar, som icke lämpligen böra redovisas
å kapitalbudgeten, samt för räntor m. m. på grund av uppskjutna likvider
enligt lagen med särskilda bestämmelser angående gäldande av ersättning
enligt fartygsuttagningslagen m. fl. lagar, (jämför propositionen nr 10). Det
under lantförsvaret i riksstaten anvisade anslaget till rustning och rotering,
vilket utbetalas av länsstyrelserna, torde vid mobilisering böra överflyttas till
gemensamma anslag.
Genomförandet vid mobilisering av den föreslagna förenklade redovisningen
av de till fjärde huvudtiteln hänförliga utgifterna förutsätter, att redovisningen
enligt riksstaten av utgifterna å denna huvudtitel avslutas. I fråga
om den budgettekniska regleringen av utgifterna å de för tiden efter mobiliseringsdagen
föreslagna krigstitlarna hava olika möjligheter övervägts. Sålunda
har ifrågasatts, att för utgifterna under fjärde huvudtiteln å riksstaten
upprättas en helt ny stat, uppdelad efter krigstitlar. Därmed skulle emellertid
följa den olägenheten, att samtliga behållningar, som vid mobiliseringsdagen
kvarstode å riksstatens fjärde huvudtitel, skulle redovisas såsom besparingar,
medan för den nya staten skulle erfordras nya medelsanvisningar.
Vidare har ifrågasatts, att krigstitlarna skulle uppföras uteslutande såsom
undertitlar till förskottsstaten samt att å sistnämnda stat skulle avföras jämväl
utgifter, som vore att hänföra till fjärde huvudtiteln å riksstaten. Enligt
denna lösning skulle följaktligen de vid avslutandet av fjärde huvudtiteln å
riksstaten uppkomna besparingarna motsvaras av ökade medelsanvisningar
å förskottsstaten.
Riktigast synes vara, att den budgettekniska regleringen av utgifterna å
krigstitlarna så anordnas, att de under fjärde huvudtiteln å riksstaten uppförda
medelsanvisningarna kunna disponeras för täckning jämväl av utgifterna
efter mobiliseringsdagen och att följaktligen erforderliga medelsanvisningar
å förskottsstaten skola kunna i motsvarande mån begränsas. För
vinnande av detta syfte måste storleken av de till respektive krigstitlar hänförliga
besparingar å fjärde huvudtitelns riksstatsanslag, som mobiliseringsdagen
kvarstå odisponerade, kunna fastställas. Såsom odisponerade, till
krigstitlarna hänförliga besparingar å fjärde huvudtitelns riksstatsanslag torde
härvid oavsett anslagskaraktären böra räknas de belopp, varmed de anvisade
riksstatsanslagen överskjuta de å anslagen till och med mobiliseringsdagen
redovisade nettoutgifterna. Med utgångspunkt från de sålunda för de
olika riksstatsanslagen redovisade besparingarna kunna de till respektive
krigstitlar hänförliga odisponerade medelsanvisningarna uträknas.
Vissa vanskligheter kunna uppkomma vid sammanförandet av besparingarna
från riksstatsanslag i de fall, då riksstatsanslag splittras å flera krigsredovisningstitlar,
vilket exempelvis blir förhållandet nied övningsanslagen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
Jag förutsätter emellertid, att besparingen i sådant fall tillgodoräknas den
titel, som skall bestrida huvudparten av de till vederbörande riktsstatsanslag
hänförliga utgifterna.
Den slutliga regleringen av de å krigstitlarna redovisade utgifterna behöver
icke ske förrän vid utgången av vederbörande budgetår. För regleringens
genomförande torde vid slutet av lagtima riksdagen böra fastställas en efter
krigstitlar uppdelad tilläggsstat till riksstaten. Till de å denna tilläggsstat
uppförda anslagen böra överföras de vid mobilisering kvarstående behållningarna
å fredstitlarna. De å tilläggsstaten anvisade anslagen böra följaktligen
så avvägas, att de beräknas motsvara de sammanlagda, å respektive
krigstitlar redovisade utgifterna efter avdrag av de till samma krigstitlar hänförliga
besparingarna å den vid mobilisering avslutade staten för fjärde huvudtiteln.
I nu förevarande sammanhang erfordras att fastställa de krigsredovisningstitlar,
å vilka de till fjärde huvudtiteln hänförliga utgifterna skola efter mobiliseringen
avföras. Någon principiell gränsdragning mellan medelsdispositionen
å riksstaten respektive å förskottsstaten blir efter mobilisering icke
möjlig. Någon olägenhet följer icke härav, om, i enlighet med vad nyss förordats,
utgifter intill belopp, motsvarande de till respektive krigsredovisningstitlar
hänförliga besparingarna å fjärde huvudtitelns riksstatsanslag,
anses avse medelsdisposition å riksstaten och utgifter därutöver medelsdisposition
å förskottsstaten.
Vid genomförandet av den sålunda föreslagna ordningen för utgiftsredovisningen
efter mobiliseringen skulle samtliga regleringsbrev och medelsanvisningar,
vilka utfärdats för respektive anslag å riksstaten komma att äga fortsatt
tillämpning med avseende å motsvarande utgifter å krigsredovisningstitlarna.
Jag förutsätter, att det vid tillämpningen av det nya redovisningsförfarandet
skall ankomma på vederbörande förvaltningsmyndigheter att meddela de
närmare föreskrifter angående disposition av medel å krigsredovisningstitlarna,
som må befinnas erforderliga. Förvaltningsmyndigheterna böra härvid
givetvis vara oförhindrade att, i den mån så erfordras, bibehålla redovisning
å vissa fredstitlar, vilka i så fall få bokföras såsom undertitlar till
respektive krigstitlar. En dylik anordning kan vara av betydelse för varvens
och verkstädernas bokföring liksom även för redovisning av kostnaderna för
vissa byggnadsarbeten.
Vad slutligen beträffar frågan om återgång till fredsredovisning må erinras,
att kostnaderna för en mobilisering äro av den storleksordning, att de
medel som stå till förfogande å riksstatsanslagen kunna anses förbrukade
efter en mycket kort tid. Redan av detta skäl torde det icke vara möjligt
att, ens efter en kortvarig mobiliseringstid, omedelbart återgå till fredsredovisning.
Därtill kommer, att det även av praktiska skäl torde vara
nödvändigt att bibehålla krigsredovisningstitlarna även under den tid de
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
7
mobiliseringen pågår liksom under tiden närmast därefter. Av dessa skäl
torde man böra räkna med, att den förenklade redovisningen för fjärde huvudtiteln,
sedan den väl trätt i tillämpning, kan behöva bibehållas till utgången av
det budgetår under vilket mobiliseringen upphör.
I det föregående har behandlats frågan örn redovisningens ordnande i
händelse av allmän mobilisering. Såsom framgår av propositionen nr 2 till
denna riksdag angående förskottsstat för försvarsväsendet kan det möta
svårigheter att fördela beredskapskostnaderna för de i anledning av den förstärkta
försvar sberedskapen organiserade förbanden m. m. i överensstämmelse
med riksstaten. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t föreskrivit,
att utgifterna vid de i och för anbefalld förstärkt försvarsberedskap organiserade
förband m. m. tillhörande lantförsvaret skola redovisas å krigstitlar.
Detta beslut, som endast avser vissa beredskapskostnader, berör visserligen
icke uppställningen av riksstatens fjärde huvudtitel utan endast sådana
beredskapskostnader, som sedermera kunna upptagas å specialanslag.
Det är uppenbart, att krigstitlarna även vid partiell mobilisering kunna behöva
tillämpas åtminstone för den del av försvarsmakten, som är mobiliserad.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna i det föregående angivna grunder för redovisningen
vid mobilisering av de till fjärde huvudtiteln hänförliga
utgifterna.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Eldin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:88 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av utgifter under fjärde huvudtiteln vid mobilisering m. m. s. 2 i texten
- 1SärU 1939:57 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av utgifter under fjärde huvudtiteln vid mobilisering m. m. s. 1 i texten