Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om skatt å läskedrycker, m. m

1939-11-10 · 25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:81 (urtima riksdagen), Med förslag till förordning om skatt å läskedrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 81.

1

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om skatt å läskedrycker, m. m.; given Stockholms

slott den 10 november 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om skatt å läskedrycker,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 81.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Förslag

till

förordning om skatt å läskedrycker.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För läskedrycker, som inom riket tillverkas för försäljning, skall erläggas

skatt efter vad nedan sägs.

Med läskedrycker förstås i denna förordning mineralvatten samt kolsyrade

och därmed jämförliga drycker, vilka icke äro hänförliga till rusdrycker

eller maltdrycker.

2 §•

Den, som idkar tillverkning av läskedrycker för försäljning, kallas i denna

förordning tillverkare.

3 §•

1. Tillverkning av läskedrycker för försäljning skall stå under statens

kontroll.

Kontrollen utövas av kontrollstyrelsen med biträde av särskilda kontrolltjänstemän.

2. Kontrolltjänsteman äger påfordra att när som helst erhålla tillträde

till samtliga för rörelsen använda lokaler, upplagsplatser och andra förvaringsställen.

3. Tillverkare skall för kontrollen utan ersättning tillhandahålla erforderliga

prov å råvaror och övriga vid tillverkningen använda förnödenheter

samt å tillverkad läskedryck ävensom ställa till förfogande nödiga redskap och

lämna behövlig handräckning.

4. Tillverkare skall på egen bekostnad anskaffa de journaler och andra

handlingar, vilka kontrollstyrelsen med stöd av denna förordning ålägger

tillverkaren att föra eller upprätta, samt har att ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelar angående förandet eller upprättandet

av nämnda journaler och handlingar samt angående deras bevarande

under viss tid och insändande i original eller avskrift till kontrollmyndighet.

5. Tillverkare är pliktig att vid anfordran hålla sina handelsböcker med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 81.

3

tillhörande verifikationer ävensom i 4 mom. omnämnda journaler och handlingar

tillgängliga för kontrolltjänsteman.

6. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över skattens

behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller kontrollstyrelsens föreskrifter

kan komma att lämna.

4 §•

1. Den, som ämnar tillverka läskedrycker för försäljning, skall till kontrollstyrelsen

minst fjorton dagar före tillverkningens igångsättande göra

skriftlig anmälan örn tillverkningens upptagande och dagen därför (driftsanmälan)

och i densamma uppgiva företagets namn och belägenhet samt tillverkarens

fullständiga namn och postadress. Vid driftsanmälan skall fogas

hälsovårdsmyndighets intyg därom, att för rörelsen avsedda lokaler uppfylla

i hälsovårdsstadgan angivna fordringar.

Föreligger ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen bevis

därom.

Innan sådant bevis utfärdats, må rörelsen icke utövas, dock att den, som

övertagit av annan bedriven rörelse, må, därest anmälan göres inom fjorton

dagar efter övertagandet, fortsätta rörelsen till dess kontrollstyrelsen meddelat

beslut i anledning av anmälningen.

Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i driftsanmälan,

skall tillverkaren inom åtta dagar underrätta kontrollstyrelsen därom.

2. Önskar tillverkare göra avbrott i rörelsen, skall han i förväg göra

skriftlig anmälan därom till kontrollstyrelsen med uppgift om den tid, avbrottet

avser. Under sagda tid må rörelsen icke bedrivas.

Ämnar tillverkare helt nedlägga rörelsen, skall han minst åtta dagar dessförinnan

till kontrollstyrelsen göra anmälan därom med uppgift om dagen,

då nedläggandet kommer att ske. Efter den uppgivna dagen må rörelsen

icke upptagas utan att anmälan därom göres. Med avseende å sådan anmälan

skola föreskrifterna i 1 mom. äga tillämpning.

5 §■

Skatten utgår med tio öre för liter; dock skall skatten, så länge rörelsen

vid tillverkningsstället må bedrivas, utgå med lägst etthundra kronor för månad

räknat.

6 §.

Tillverkare är pliktig att över sin rörelse hålla sådan bokföring, att därav

tydligt framgår:

a) myckenheten inköpta, för tillverkningen erforderliga råvaror och förnödenheter,

b) myckenheten vid tillverkningsstället framställda läskedrycker ävensom

från annat tillverkningsställe levererade läskedrycker,

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

c) myckenheten från lagret vid tillverkningsstället utlämnade läskedrycker

ävensom i vad mån denna myckenhet omfattar läskedrycker, tillverkade

vid annat tillverkningsställe,

d) myckenheten från tillverkningsstället utlämnade, till dess lager återkomna

läskedrycker ävensom i vad mån denna myckenhet omfattar läskedrycker,

tillverkade vid annat tillverkningsställe,

e) myckenheten å tillverkningsstället genom kross eller eljest förstörda

läskedrycker, samt

f) myckenheten såsom kontrollprov utlämnade samt av tillverkaren eller

hans personal å tillverkningsstället förbrukade läskedrycker.

Närmare föreskrifter angående nämnda bokföring meddelas av kontrollstyrelsen,

som därvid äger bestämma, huruvida för densamma skola användas

av kontrollstyrelsen fastställda journaler samt, beträffande för försäljning

utlämnade läskedrycker, huruvida uppgifter skola lämnas beträffande

varje särskild mottagare. Kontrollstyrelsen äger även meddela föreskrifter

angående upprättande av särskild följesedel vid läskedryckers utlämnande.

7 §■

1- Tillverkare skall för varje månad upprätta och senast å femtonde söckendagen

efter månadens utgång till kontrollstyrelsen insända en på tro och

heder avgiven deklaration angående den myckenhet läskedrycker, som under

månaden utlämnats från tillverkningsstället. Härvid må avdrag göras

för den myckenhet läskedrycker, som

a) utförts ur riket eller till svensk frihamn, dock under villkor att vid

deklarationen fogas tullmyndighets bevis angående den utförda varans myckenhet

och dagen för utförseln ävensom därom, att utförseln ägt rum under

sådan tullkontroll, som i 12 § tullstadgan sägs,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe och icke ingår i myckenhet,

som under a) avses,

c) efter utlämning återinförts till lagret å tillverkningsstället och icke utgöres

av läskedryck, som tillverkats vid annat tillverkningsställe, samt

d) utlämnats såsom kontrollprov.

Vad som återstår efter nu nämnda avdrag utgör beskattningsbar myckenhet.

I deklarationen skall angivas den skatt, som belöper å den beskattningsbara

myckenheten.

Å deklarationen skall finnas intyg av två personer, att densamma överensstämmer

med bokföringen.

2. Tillverkare skall samtidigt med deklarationens insändande erlägga skatt

för föregående månad genom inbetalning å statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning.

3. Erlägges icke skatten inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela

förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att utlämna läskedrycker

från tillverkningsstället.

För uttagande av förfallet skattebelopp må på framställning av kontrollstyrelsen

utmätning omedelbart verkställas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 81.

5

4. Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen så prövar nödigt, för

skattens behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet till belopp,

som styrelsen finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 3 mom. första stycket

stadgas äga motsvarande tillämpning.

8 §.

1. Då rörelsen vid tillverkningsställe helt nedlägges efter anmälan, som i

4 § 2 mom. andra stycket sägs, är tillverkaren pliktig att betala skatt för

samtliga inom tillverkningsstället befintliga, där tillverkade läskedrycker.

2. Därest vid granskning av tillverkares bokföring, journaler eller andra

handlingar eller eljest utrönes, att för någon månad skatt bort utgå med högre

belopp än som för månaden erlagts, eller att i det å tillverkningsstället befintliga

lagret av läskedrycker förefinnes brist, som tillverkaren icke kan nöjakligt

förklara, är tillverkaren pliktig att vid anfordran genast erlägga, i förra

fallet den resterande skatten och i senare fallet skatt för en myckenhet,

som motsvarar bristen.

3. Vad i 7 § 2 och 3 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla i fråga

örn skattebelopp, som avses i denna paragraf.

9 §.

Läskedrycker må icke utlämnas från tillverkningsställe annorledes än på

flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen bestämmer, eller på andra

slutna kärl och behållare, vilka med avseende å rymden blivit märkta på

sätt i 14 § lagen örn mått och vikt sägs.

10 §.

Vad i 2 § förordningen den 10 juni 1932 (nr 195) angående märkning

av kärl, innehållande söta läskedrycker, stadgas skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om alla i denna förordning avsedda läskedrycker.

11 §■

Den, som tillverkar eller försäljer kolsyra, socker eller andra vid läskedrycksframställning

användbara ämnen eller ock kärl, kapsyler eller andra

vid dryckernas utlämning från tillverkningsställe erforderliga förnödenheter

och artiklar, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman lämna

denne uppgift örn läskedryckstillverkares inköp av dylika ämnen, förnödenheter

och artiklar.

12 §.

Den, som tillverkar läskedryck för försäljning utan att vara därtill berättigad

enligt bestämmelserna i denna förordning, straffes med dagsböter.

Har tillverkningen bedrivits yrkesmässigt eller eljest i större omfattning,

skall den skyldige ock förpliktas att för den tillverkade myckenheten gälda

skatt efter den i 5 § bestämda skattesatsen, dock minst etthundra kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

13 §.

Har någon uppsåtligen antingen underlåtit att i journal, deklaration eller

annan handling, som tjänar till ledning vid fastställandet av den beskattningsbara

myckenheten läskedrycker, lämna eller införa uppgift, som bort

lämnas eller införas, eller ock i handling som nu sagts lämnat eller infört

oriktig uppgift, och har därav föranletts, att skatt utgått med mindre belopp

än som bort utgå, bote högst fem gånger det skattebelopp, som undandragits

statsverket; dock må beloppet av böterna, där ej synnerligen förmildrande

omständigheter föreligga, icke sättas lägre än etthundra kronor.

Vid synnerligen försvårande omständigheter må till fängelse i högst

sex månader dömas.

Har någon genom grov vårdslöshet gjort sig skyldig till förfarande, som i

första stycket avses, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som

undandragits statsverket; dock må beloppet av böterna, där ej synnerligen

förmildrande omständigheter föreligga, icke sättas lägre än femtio kronor.

14 §.

Den, som utlämnar läskedrycker i strid mot förbud, varom i 7 § 3 mom.

sägs, straffes med dagsböter, ej under tjugu, eller med fängelse i högst sex

månader.

Sålunda utlämnade läskedrycker vare, där de fortfarande äro i tillverkarens

besittning, förverkade tillika med kärl och emballage, vari de förvaras.

Vad som på grund av denna bestämmelse tagits i beslag må av den myndighet,

som förordnat om beslaget, genast försäljas eller, därest försäljning

icke kan komma till stånd, förstöras.

15 §.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring eller upprätta

journal eller annan kontrollhandling, som i 6 § avses, och är förseelsen

ej straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren med dagsböter,

ej under fem.

16 §.

Bryter någon i andra fall än förut sagts mot vad i denna förordning är

stadgat eller mot föreskrift, som med stöd av förordningen meddelats, straffes

med böter från och med tjugu till och med trehundra kronor.

17 §.

Bryter tillverkares hustru eller husfolk eller i hans arbete antagen person

mot denna förordning eller mot föreskrift, som med stöd av förordningen

meddelats, vare tillverkaren därför ansvarig, liksom vore förseelsen begången

av honom själv, därest icke omständigheterna göra det sannolikt, att

förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 81.

7

18 §.

Den, som har eller haft att taga befattning nied kontroll enligt denna förordning,

må icke röja yrkeshemlighet eller affärsförhållande, varom han därunder

erhållit kännedom, i annat fall än då sådant påfordras i tjänstens

intresse. Tjänsteman, som häremot bryter, vare underkastad ansvar såsom

för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu

sagts, straffes med dagsböter.

19 §.

Förseelse, som avses i 15 eller 16 §, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av kontrollstyrelsen.

Böter och värdet av förverkat gods tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1940.

Tillverkning av läskedrycker, som bedrives vid tiden för förordningens

ikraftträdande, må, därest driftsanmälan enligt 4 § 1 mom. gjorts före

ikraftträdandet, fortsättas till dess kontrollstyrelsen meddelat beslut i anledning

av anmälningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 november

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av

läskedrycker samt anför därvid:

Inledning.

Vid övervägande av olika utvägar att i nuvarande läge tillföra statskassan

ökade inkomster bar fråga även uppstått att göra konsumtionen av läskedrycker

till föremål för beskattning. Tanken på en dylik beskattning har

visserligen tidigare framkommit men har huvudsakligen på grund av svårigheterna

att åvägabringa en tillfredsställande skattekontroll då undanskjutits.

Sålunda hemställdes i motioner till 1933 års riksdag (I: 97 och II: 189),

att riksdagen måtte besluta en skatt av 10 öre per liter å mineralvatten och

kolsyrade, alkoholfria läskedrycker eller alternativt en skatt å kolsyra, som

användes vid tillverkning av nämnda slag av drycker, till belopp motsvarande

den föreslagna skatten å de färdiga varorna. I sitt i anledning av

motionerna avgivna betänkande (nr 29) anförde bevillningsutskottet bland

annat, att i de länder, där såvitt vöre bekant en beskattning av mineralvatten

och läskedrycker tillämpats, det visat sig vara förenat med avsevärda

svårigheter att anordna en effektiv kontroll över tillverkningen och att, där en

sådan kontroll kunnat genomföras, kostnaderna för densamma syntes ha

blivit mycket betydande i förhållande till skatteintäkten. Då enligt vad

som inhämtats ifrågavarande tillverkning i Sverige vöre fördelad på ett stort

antal företag, belägna i skilda delar av landet, uppkomme med säkerhet

synnerligen stora svårigheter för åstadkommande av en effektiv kontroll.

Även örn det ur principiell synpunkt icke mötte större betänkligheter att

införa en skatt å flertalet drycker av nämnda slag, kunde utskottet med hänsyn

till anförda omständigheter icke förorda en beskattning å nämnda

drycker. Beträffande den ifrågasatta skatten å kolsyra framhöll utskottet,

att erfarenheter av en sådan skatleforms anordnande och verkningar saknades

från utlandet samt att i synnerhet vid det förhållandet, att kolsyra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 81.

9

användes jämväl för andra ändamål än tillverkning av läskedrycker, sannolikt

betydande kontrollsvårigheter även i detta fall förelåge. Utskottet kunde

därför icke heller biträda förslaget örn införande av skatt å kolsyretillverkningen.

I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen, att motionerna

icke skulle föranleda någon åtgärd.

Konsumtionen av läskedrycker, som redan tidigare haft en stor utbredning

inom alla befolkningslager, har under senare år undergått en avsevärd

stegring. Dess karaktär av att till största delen utgöra en i viss mån lyxbetonad

förbrukning har även blivit mera framträdande bland annat genom

det stora antalet märken och typer, som framkommit i marknaden och som

i många fall tack vare en omfattande reklam rönt god efterfrågan. Jag har

därför i den förhandenvarande statsfinansieila situationen ansett mig böra

inom finansdepartementet låta verkställa utredning av frågan om införande

av en skatt å läskedrycker jämsides med de beskattningsåtgärder, som på

sistone genomförts eller övervägts i fråga örn andra konsumtionsvaror. Särskilt

torde få erinras om den avsevärt skärpta beskattning, som redan genomförts

i fråga om spritdrycker och vin och som föreslagits beträffande

bland annat de starkare maltdryckerna samt kaffet. Ur synpunkten av att

en skälig fördelning av konsumtionsskattebördan i möjligaste mån bör åvägabringas,

synes en skatt jämväl å läskedryckskonsumtionen äga ett påtagligt

berättigande. Det förslag till sådan beskattning, som jag i det följande kommer

att framlägga, är grundat på en inom finansdepartementet med biträde

av byråchefen i kontrollstyrelsen S. Almgren verkställd utredning. Innan

jag ingår på frågan örn den lämpligaste utformningen av denna beskattning,

torde jag på grundval av utredningen få lämna vissa uppgifter angående

den inom landet förekommande tillverkningen av läskedrycker m. m.

Tillverkningen av läskedrycker in. m.

Läskedryckerna utgöras i allt väsentligt av kolsyrade alkoholfria drycker.

Dessa indelas i mineralvatten och söta läskedrycker. Såsom mineralvatten

anses dels naturligt vatten, innehållande upplösta fasta ämnen eller gaser

i sådan mängd och av sådan beskaffenhet, att vattnet kan användas såsom

läskande dryck och i vissa fall även i hälsobringande syfte, dels ock på

konstgjord väg framställt liknande vatten samt med konst framställt

bords- och annat dricksvatten (vichyvatten, sodavatten, apolinaris etc.).

I de söta läskedryckerna ingå vanligen socker, fruktsyra, frukt- och bärsafter,

extrakter och andra smakämnen. Till denna grupp höra exempelvis

sockerdricka, lemonader, citronil, rosenhäger, cider, enbärsdricka,

julmust och saftkobbel eller exempelvis följande s. k. märkesdrycker:

»Pommac», »Apelsin-Orancia», »Guldus», »Ramona», »Champis», »Valencia»,

»Sport», »Loranga», »Solo» och »Frisco». I obetydlig grad förekomma

vissa slag av fruktsaft i konsumtionsfärdigt skick, exempelvis sysmos och

lingondricka. Till läskedrycker äro även att hänföra s. k. teatergrogg, s. k.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

alkoholfri glögg och vissa andra drycker med högst 2 1U volymprocent alkoholhalt.

Storleken av läskedryekskonsumtionen i vårt land torde kunna bedömas

på grundval av de uppgifter om tillverkningen av kolsyrade drycker, som

finnas meddelade i den av kommerskollegium utgivna industristatistiken.

Tillverkningen och dess värde uppgingo för nedannämnda år till följande

belopp:

År

Tillverkning

milj. liter

Tillverknings-

värde

milj. kronor

År

Tillverkning

milj. liter

Tillverknings-

värde

milj. kronor

1933

44.3

16.1

1936

57.8

20.2

1934

48.6

17.2

1937

65.5

23.0

1935

53.5

18.6

1938

71.0 (prel.)

25.0 (prel.)

Dessa uppgifter omfatta emellertid icke hela läskedrycksproduktionen,

enär de grunda sig på primärmaterial från allenast de företag, som sysselsätta

minst tio arbetstagare eller vilkas sammanlagda årsproduktion har ett

värde av minst 15,000 kronor. Enligt inhämtade upplysningar kan de i

statistiken icke inbegripna företagens produktion beräknas utgöra cirka 5

milj. liter. Den sammanlagda årliga tillverkningen av kolsyrade läskedrycker

kan sålunda för närvarande uppskattas till cirka 76 milj. liter. Härtill

komma de i statistiken icke inbegripna kolsyrefria läskedryckerna -—- vissa

mineralvatten, konsumtionsfärdig saft etc. — från vilka emellertid i detta

sammanhang torde kunna bortses, då de utgöra en helt obetydlig kvantitet.

I hela läskedrycksproduktionen ingå enligt uppgift de söta läskedryckerna

med cirka 45 procent.

Import av läskedrycker förekommer endast i obetydlig omfattning. Åren

1937 och 1938 utgjorde densamma i runt tal 33,000 liter resp. 30,000 liter.

Exporten av läskedrycker för samma år uppgick till cirka 211,000 liter resp.

253,000 liter.

För beräkning av antalet läskedryckstillverkare i landet kan viss ledning

erhållas av det material, som legat till grund för nyss åberopade statistiska

uppgifter. För år 1937 härrörde nämnda uppgifter från 410 företag. För

närvarande torde antalet av ifrågavarande företag närma sig 450. På grundval

av uppgifter örn inköp av kolsyra, vilka tillhandahållits av Sveriges

Vattenfabrikanters Riksförbund, synes emellertid hela antalet läskedryckstillverkare

med tillverkning för avsalu kunna uppskattas till cirka 900, d. v.

s. dubbelt så många som enligt nämnda statistiska material. Enligt en utredning,

som riksförbundet nyligen verkställt med ledning av uppgifter, som

införskaffats från förbundets medlemmar, skulle antalet tillverkare i varje

fall uppgå till minst 877. Antalet företag, som bedriva tillverkningen i liten

skala, är sålunda avsevärt. Den mycket skiftande storlek, i vilken läskedrycksproduktionen

äger rum, belyses närmare av följande av riksförbundet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

11

lämnade uppgifter rörande fördelningen av de till förbundet anslutna företagen

i storleksgrupper efter tillverkat antal flaskor år 1938:

Tillverkat antal flaskor

Antal företag

Tillverkat antal flaskor

Antal företag

Intill 50,000

89

200,000— 500,000

62

50,000—100,000

87

500,000—1,000,000

50

100,000-200,000

56

över 1,000,000

19

Rörande fördelningen av de läskedryckstillverkande företagen på olika

delar av landet har inhämtats, att största antalet dylika företag finnes i

Kalmar län, Malmöhus län, Älvsborgs län och Västernorrlands län med resp.

52, 97, 52 och 52 företag samt det minsta antalet i Uppsala län, Gotlands

län, Blekinge län och Jämtlands län med resp. 14, 5, 14 och 13 företag.

Läskedryckstillverkningen äger rum i ganska betydande omfattning i

samband med bryggerirörelse och i vissa fall även vid apotek. Denna fördelning

belyses av följande av riksförbundet lämnade uppgifter, avseende

förutnämnda 877 företag.

Läskedryckstillverkande företag

Antal

126

309

51

Läskedrycksfabriker....................

391

Kolsyra för beredning av läskedrycker tillverkas för närvarande vid 5

kolsyrefabriker, av vilka 3 tillhöra ett bolag och de övriga 2 ägas av annan

intressegrupp. Dessutom tillvaratages vid ett bryggeri den vid jäsningen

av maltdrycksvörten uppkommande kolsyran, vilken därefter tillhandahålles

för läskedrycksfabrikation. För närvarande förekommer icke, att läskedrycksfabrikerna

själva tillverka kolsyra. Enligt industristatistiken uppgick

kolsyretillverkningen i sin helhet under nedannämnda år till följande

kvantiteter:

1933...........

.......... 1,511 ton

1936..........

.......... 2,490 ton

1934...........

.......... 1,690 »

1937 ..........

.......... 3,327 »

1935...........

.......... 2,036 »

1938..........

.......... 3,290 »

Av den för år 1938 uppgivna kvantiteten tillverkad kolsyra utgjorde 1,520

ton fast kolsyra (kolsyreis) och 1,770 ton flytande kolsyra. Allenast sistnämnda

slag av kolsyra kommer för närvarande till användning för läskedryckstillverkning,

och förbrukningen härav uppgives utgöra cirka 1,500

ton. I övrigt användes den tillverkade kolsyran i huvudsak till kylapparater,

brandsläckningsapparater, behandling av metaller samt för laboratorieändamål.

Import av kolsyra har hittills förekommit endast i enstaka fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Flytande kolsyra tillhandahålles i ståltuber, i regel rymmande 10 eller 20

kilogram. Priset för kolsyra till läskedrycksfabrikation torde för närvarande

kunna angivas till cirka 40 öre per kilogram.

Utom till läskedrycksfabrikerna försäljes kolsyra för beredning av kolsyrade

drycker även till innehavare av s. k. sodamatic- och liknande apparater,

avsedda för tillverkning av läskedrycker i mindre skala. Dessa användas

av vissa större förbrukare av sådana drycker, såsom sjukhus, regementen,

marketenterier, folkparker och större hushåll, vilka alltså genom

egen tillverkning tillgodose sitt behov av läskedrycker. Antalet dylika köpare

av kolsyra har beräknats utgöra omkring 300. Häri torde emellertid ingå

ett mindre antal läskedrycksfabrikanter, som bedriva tillverkningen för avsalu

i liten omfattning. Enligt uppgift omfattar försäljningen av kolsyra

för tillverkning medelst nämnda apparater för närvarande cirka 15,000 kilogram.

Denna kolsyra tillhandahålles i tuber om 3 kilogram och betingar

ett högre pris än kolsyra till läskedrycksfabrikör. Vidare förekommer försäljning

av kolsyra i form av s. k. kolsyrepatroner. Varje sådan patron rymmer

9 gram kolsyra och är avsedd för framställning av en liter kolsyrat vatten.

Den årliga försäljningen av kolsyra i denna form har uppgivits för närvarande

utgöra cirka 600 kilogram, motsvarande i runt tal 60,000 liter kolsyrat

vatten. Enligt uppgift lärer försäljningen under senare år icke lia

varit stadd i ökning.

Av läskedryckerna tillhandahålles kolsyrat vatten å flaskor örn 200, 333,

400 och 800 gram med 400- och 800-gramsstorleken som den vanligaste,

under det att de söta läskedryckerna i regel försäljas å flaskor om 333 gram.

Vad läskedryckspriserna beträffar utgör fabrikernas pris i Stockholms stad

och län för kolsyrat vatten 11 öre per flaska örn 400 gram samt för sockerdricka

och vanliga lemonader 13 öre, lemonader i mellanprisklassen 18 öre

och lyxlemonader 20 öre per flaska örn 333 gram. Motsvarande pris per

flaska örn 800 gram utgör för kolsyrat vatten 16 öre och för sockerdricka

och vanliga lemonader 20 öre. I förhållande till nämnda belopp variera

läskedryckspriserna i övriga delar av landet såväl uppåt som nedåt utan

alltför stora skiljaktigheter. De högsta priserna synas gälla i Norrbottens

län, där priset är i stort sett för kolsyrat vatten 15 öre per flaska örn 400

gram samt för sockerdricka och vanliga lemonader 17 öre, lemonader i mellanprisklassen

20 öre och lyxlemonader 22 öre per flaska om 333 gram.

Nu angivna priser gälla för återförsäljare; till privata kunder är priset vanligen

cirka 2 öre högre. Påläggen i detaljhandeln variera. Priset å restaurangerna

för kolsyrat vatten uppgår sålunda till 40 å 55 öre, med sistnämnda

pris såsom vanligt förekommande å s. k. första klass restauranger.

Läskedrycksbeskattning i utlandet.

Innan jag ingår på frågan örn den lämpligaste metoden för anordnande av

en skatt a läskedryckskonsumtionen i vårt land, torde en redogörelse även

böra lämnas för den särskilda omsättningsskatt å kolsyrade drycker, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 81.

13

genomförts i Norge, det enda land, i vilket såvitt det kunnat utrönas en speciell

dylik skatt för närvarande uttages.

Beskattningen av läskedrycker infördes i Norge år 1924 jämsides med höjning

av maltdrycksbeskattningen och införande av skatt å fruktvin; skatt

å choklad och sötsaker hade införts år 1922. Skatten, som utgår med 15

öre per liter, omfattar kolsyrehaltiga, alkoholfria drycker, dock icke alkoholfri

maltdryck, och åvilar tillverkaren. Den påföres vid läskedryckernas utlämnande

och redovisas genom stämpelmärken. Som huvudregel gäller, att

de utlämnade läskedryckerna skola uppföras å faktura, som utställes i två

exemplar, av vilka det för köparen avsedda exemplaret förses med stämpelmärken

till skattens belopp. Stämpelmärkena skola makuleras och fakturan

införas i engrosförsciljningsbok. Syftet med denna anordning är tydligen,

att den köpande allmänheten skall ägna uppmärksamhet åt, att fakturan

är vederbörligen försedd med stämpelmärken och att man alltså genom

allmänhetens medverkan skall kunna upptäcka skattesvek. I skatteförordningen

stadgas också, att köpare, som av omständigheterna bör förstå,

ali varan utlämnas utan att skatten vederbörligen påförts, skall, såvida icke

missförhållandet på hans anmärkning omedelbart av tillverkaren rättas,

snarast göra anmälan till polismyndigheten. Underlåter köparen detta, blir

han själv ansvarig för skattens erläggande.

Emellertid sker den utan jämförelse största delen av försäljningen dels

genom läskedrycksfabrikens utkörare och dels i fabriken direkt till förbrukare,

i vilka fall faktura ej behöver utställas och allmänhetens kontrollerande

tillsyn sålunda ej kan påräknas. Alla sådana försäljningar skola införas

i detaljförsäljningsbok, i vilken för beskattning även upptagas läskedrycker,

som utbekommas av tillverkaren eller dennes tjänstemän eller arbetare

för förbrukning av dem själva eller i deras hushåll. Skattefrihet är

alltså icke medgiven i Norge för sistnämnda förbrukning. För införandet i

boken finnes en kolumn för varje flaskstorlek. Vid försäljning genom avhämtning

införes varje dagsförsäljning å en särskild rad. Då en sida i

detalj försäljningshoken är fullskri ven, inklistras i särskild kolumn å sidan

stämpelmärken till det belopp, som motsvarar det å sidan upptagna litertalet.

Vidare skola föras tappningsbok samt, om så av kontrollmyndigheten

bestämmes, lagerbok över färdiga varor och råvarubok. Inköp och användning

av stämpelmärken skola redovisas i särskild stämpelmärkesbok. Nämnda

böcker föras för halvår och skola efter avslutandet insändas till kontrollmyndigheten

(direktören för tobaks- samt choklad- och sötsaksbeskattningen).

Antalet läskedrycksfabrikör är för närvarande 197.

Innan tillverkning av läskedrycker får upptagas, skall först inhämtas

myndigheternas tillstånd, varom ansökan skall göras minst en månad före

tillverkningens början. Sker avbrott i rörelsen under mer än tre månader,

skall anmälan göras till kontrollmyndigheten, och tillverkningen får icke

ånyo upptagas, förrän förnyat tillstånd erhållits.

Tillverkning av läskedrycker får bedrivas endast i lokaler, som godkänts

av kontrollmyndigheten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Av förarbetena till den norska skatteförordningen framgår, att man med

utgångspunkt från en beräknad läskedrycksförsäljning av cirka 13 milj. liter

påräknade en skatteinkomst av 2 milj. kronor för det närmaste året. De

första fem åren efter skattens införande utgjorde emellertid konsumtionen

allenast 6 å 7 milj. liter, och skatteinkomsten höll sig vid omkring en miljon

kronor eller hälften av den beräknade. Så småningom har emellertid

läskedryckskonsumtionen åter stigit samt uppgick år 1938 till 14 milj. liter

och skatteinkomsten till 2.1 milj. kronor.

Läskedrycksskatten väckte stark opposition från industriens sida, främst

på grund av de brister, som ur kontrollsynpunkt ansågos förbundna med

skattesystemet. Visserligen vörö samtliga vattenfabriker ålagda att hålla en

bokföring, som förutsattes utgöra ett underlag för kontrollen, men det visade

sig snart, att de små företagen, som ofta drevos med biträde allenast av

hustru, barn eller andra anförvanter eller kompanjoner, brasta i fullgörandet

av bokföringsskyldigheten. Uppenbar skatteskolkning kunde för denna

kategori av tillverkare i många fall konstateras. Av den hederlige fabrikanten,

som driver en välordnad rörelse med kontrollerbar, tillförlitlig bokföring,

kunde staten, framhölls det, med säkerhet påräkna att få ut skatten,

men annorlunda förhölle det sig med den mindre nogräknade och den, vars

bokföring vore bristfällig. Upprepade framställningar ha också gjorts från

industriens sida om skattens slopande, vilka dock hittills icke lett till åsyftat

resultat. Läskedrycksindustrien har tidigare även hemställt om ändring

av beskattningssystemet såtillvida, att övergång borde ske till skattläggning

av den vid tillverkningen använda kolsyran, varutinnan detaljerade förslag

framlagts. De norska myndigheterna ha emellertid avvisat dessa förslag,

vilka numera icke heller synas vidhållas av industrien själv. Dess

representanter anse dock alltjämt läskedrycksskatten med hänsyn till de

bristande kontrollmöjligheterna mycket otillfredsställande för den lojale tillverkaren.

Enligt upplysningar, som under hand inhämtats från de norska myndigheterna,

synes deras uppfattning vara den, att skattekontrollen under åren

närmast efter beskattningens tillkomst icke var effektiv men alt den numera

kan anses tillfredsställande.

Till komplettering av den norska läskedrycksbeskattningen utfärdades år

1934 bestämmelser om särskild skatt å kolsyra, som säljes för tillverkning

av läskedrycker, vilka äro avsedda för eget bruk. Denna skatt fastställdes

till G kronor 30 öre per kilogram kolsyra. Härmed har avsetts att åstadkomma

en beskattning även av den privata tillverkning av läskedrycker,

som enligt vad i det föregående nämnts äger rum med användande av sodamatic-

och liknande apparatex-. Antalet dylika enskilda läskedryckstillverkare,

som tidigare var jämförelsevis stort, har därefter betydligt nedgått.

Skatt å läskedrycker har tidigare även funnits i Tyskland, där den första

gången infördes år 1918. Den utgjorde 0.10 mark per liter för mineralvatten

och 0.20 mark per liter för lemonader och andra artificiellt beredda dryc
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

15

ker. Skatten påfördes, då varan levererades till köparen. Skattefrihet var

medgiven för vad som av de i fabriken anställda förbrukades därstädes.

Läskedrycksfabrikant var ålagd anmälningsskyldighet och var pliktig att

hålla bokföring över tillverkning, tappning och försäljning av läskedrycker,

vilken bokföring låg till grund för skattekontrollen. Skatteinkomsten utgjorde

år 1919 cirka 53 milj. mark. Den tyska läskedrycksbeskattningen

upphörde emellertid efter några år för att återinföras år 1930, då skattesatsen

bestämdes till 0.05 mark för läskedrycker och 0.10 mark för lemonader per

liter. Beskattningen lär då ha medfört ett betydande bakslag för läskedrycksindustrien,

och den suspenderades från 1932 års början samt upphävdes

definitivt år 1934.

Olika system för läskedrycksbeskattning.

Vid övervägande av de utvägar, som kunna tänkas ifrågakomma vid införande

av en skatt å läskedrycker i Sverige, torde man ha att välja mellan

följande olika beskattningssystem:

1. Sluten kontroll med fortlöpande övervakning genom kontrolltjänsteman

vid varje fabrik, varvid skatten uttages å vad som under kontroll faktiskt

tillverkats eller försålts.

2. Någon form av råvaruskatt, d. v. s. en skatt, som uttages å råämne

elier annan förnödenhet, som erfordras vid tillverkningen.

3. Banderollskatt, vid vilken skatten redovisas genom en varje flaska

åsatt skattebanderoll.

4. Deklarationsförfarande, varvid skatten grundas å tillverkarens egen

uppgift örn storleken av tillverkningen eller försäljningen samt efterföljande

kontroll äger rum genom granskning av tillverkarens bokföring, som för

sådant ändamål anordnas enligt särskilda bestämmelser.

Vad till en början angår en läskedrycksbeskattning, tänkt efter det första

alternativet nied sluten kontroll, inses lätt, att anlitandet av denna utväg,

som skulle påkalla anställande av en särskild kontrolltjänsteman vid

varje fabrik med daglig tjänstgöring därstädes, måste lämnas helt å sido.

Med utgångspunkt från att läskedrycksfabrikernas antal beräknas utgöra

omkring 900, skulle kontrollen kräva avsevärda kostnader och i övrigt bliva

jämförelsevis vidlyftig. Vid många tillverkningsställen skulle skatteintäkten

icke på långt när förslå till kontrollkostnadernas bestridande.

Även ett system med råvaruskatt måste uppenbarligen lämnas ur

räkningen. Den råvara, som härvidlag främst skulle kunna ifrågakomma, är

den i praktiskt taget alla läskedrycker ingående kolsyran. Bortsett från de

olika fabrikanternas avsevärt olika möjligheter med hänsyn till den tekniska

utrustningen att kunna utnyttja den inköpta beskattade kolsyran skulle en

kolsyreskatt medföra stor ojämnhet i beskattningen såtillvida, att de i marknaden

förekommande produkterna skulle drabbas högst olika av skatten.

Vissa s. k. bordsvatten skulle bli lindrigt beskattade eller i vissa fall gå helt

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

fria från skatt, under det att andra produkter komme att drabbas hårdare.

Vidare finge man motse, att kolsyreskatten komme att föranleda en genomgående

kvalitetsförsämring, då säkerligen många fabrikanter skulle minska

kolsyrehalten även i de drycker, som anses fordra högt kolsyreinnehåll och

i vilka kolsyran, enligt vad erfarenheten givit vid handen, förhindrar bakterieutveckling.

Slutligen må framhållas, att, därest kolsyran skulle beskattas,

det icke vore otänkbart, att vissa läskedryckstillverkare sökte framställa

sitt eget behov av kolsyra, vartill möjligheter finnas.

Någon annan för beskattningsändamål lämplig råvara, som genomgående

användes inom läskedrycksindustrien, finnes icke, ehuruväl socker — där

det tilläventyrs icke ersättes med sackarin eller annat konstgjort sötningsmedel

— användes til! den stora kategori, som utgöres av de söta läskedryckerna.

Däremot har undersökts, huruvida icke beskattningen skulle kunna

knytas till de förslutningar, som anbringas å flaskorna. Dessa förslutningar

skulle alltså redan vid kapsylfabriken förses med någon slags skattestämpel

och försäljas till priser inkluderande skatten. Frånsett de olägenheter, som

skulle vara förbundna med att anordna en skattekontroll i samband med

kapsylfabrikationen, skulle elt dylikt system medföra, alt man finge förbjuda

de läskedrycksfabrikör, som genom automatiska maskiner i direkt samband

med flaskornas tillslutande nu själva tillverka sina förslutningar, att

fortsätta därmed, såvida icke en fortlöpande kontroll i dessa fabriker anordnades.

Systemet skulle i varje fall icke kunna tillämpas i fråga om s. k. patentkorkar

(porslinspropp med gummiskiva), som användas ett flertal gånger,

tills de efter längre eller kortare tid förslitits. Skattens uttagande å förslutningarna

synes därför icke vara genomförbart. Ej heller låter det sig göra

att använda på visst sätt skattestämplade etiketter, då dessa lätt kunna tagas

av flaskan antingen bos köparen eller vid återkomsten till fabriken och

därefter i svikligt syfte begagnas på nytt. Framhållas må emellertid, att även

örn förutberörda råämnen m. m. icke lämpa sig att på antytt sätt tjäna till

direkt underlag vid en beskattning, deras användning likväl kan för kontrollen

utgöra en värdefull ledning vid bedömande av tillverkningens storlek vid

tillämpning av annat beskattningssystem.

Vad därefter angår uttagande av läskedrycksskatt medelst användning av

skattebanderoller erbjuder detta system obestridligen skattetekniska

fördelar och anlitas redan vid olika konsumtionsbeskattningar. I vårt

land användes ett dylikt system för tobaksbeskattningen och för skatten å

spelkort samt har tidigare anlitats för uttagande av accis å punsch. I utlandet

kommer skatlebanderoil i en del fall till användning, bland annat vid

spritdrycksbeskattning och uttagande av accis å tändstickor. För skattemyndigheten

utgör denna skatteform en bekväm anordning, som innebär en effektiv

beskattning och kräver ringa kontrollanordningar. Däremot övervältras

arbete och kostnader å tillverkarna, som lia att utföra banderolleringen.

För vissa artiklar, exempelvis tobaksvaror och tändstickor, som tillhandahållas

i lådor eller askar och som tillverkas i betydande skala av stora industriföretag,

torde ej svårigheter möta att med automatiska maskiner an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

17

bringa skattebanderolier å förpackningarna för en jämförelsevis ringa kostnad

per enhet. En annan sak är, huruvida ett banderollsystem kan i detta

hänseende med fördel användas inom en sådan hantering som läskedrycksindustrien.

Banderollen bör anbringas å flaskan på sådant sätt, att den brytes

vid flaskans öppnande. Det arbetsmoment, som tillkomme för banderollens

åsättande, skulle medföra en jämförelsevis stor kostnad för läskedrycksindustrien.

Då den nuvarande årstillverkningen omfattar ett så betydande

antal flaskor som cirka 175 milj., vilka var och en skulle förses

med en skattebanderoll, inses att denna skatteform måste pålägga industrien

ett omfattande arbete. Därest en arbetare skulle per timme kunna förse

1,000 flaskor — vilket ansetts utgöra en hög genomsnittssiffra — med banderoller,

åtginge alltså med den nuvarande konsumtionen för hela industrien

minst 175,000 arbetstimmar för denna del av beskattningsproceduren. Det

har framhållits, att åsättande av banderollerna kräver en betydande rutin

och färdighet och att det vid arbetet härmed icke skulle kunna undgås,

att banderoller ginge förlorade. Automatiska maskiner för banderollering

av flaskor finnas enligt uppgift för närvarande icke i Sverige, men med

tiden komme väl sådana att kunna anskaffas. På grund av den höga kostnad,

dessa skulle betinga, bleve allenast de större fabrikanterna i stånd

att skaffa sig dylik utrustning, varför de mindre fabrikanterna genom denna

form av beskattning skulle komma i ett sämre läge. En olägenhet av

banderollskatten är vidare, att, då banderollering av tekniska skäl måste

ske i samband med flaskornas förslutning, ett icke ringa antal banderoller

skulle gå förlorade vid kross och då läskedryck under lagring i fabriken

skadats, så att den blivit osäljbar och flaskornas innehåll måst uttömmas.

På samma sätt finge tillverkaren bära kostnaden för banderoller å flaskor,

innehållande försåld läskedryck, som av en eller annan anledning blivit

osäljbar och måst återtagas av fabriken samt där uttömmas. Det skulle

ej heller kunna undvikas, att banderollerna även i andra fall såväl i fabriken

som under läskedryckernas transport bleve förstörda. En annan olägenhet

består däri, att, då banderollen komme att klistras över de nu i avsevärd utsträckning

använda aluminiumkapsylerna och dessas yta under inverkan av

kolsyretrycket i flaskan visar benägenhet att särskilt sommartid så småningom

bukta uppåt, risk föreligger, att banderollerna slitas av och att läskedrycksflaskor

alltså ej sällan även av denna anledning skulle tillhandahållas

allmänheten med brutna skattebanderolier. Det må erinras, att beträffande

punschstämpeln föreskrift var meddelad om att denna skulle

utanpå skyddas av en särskild kapsyl.

Förut har framhållits, att ur fiskalisk synpunkt fördelar vöre förbundna

med ett banderollsystem. Det bör emellertid anmärkas, att en svaghet vidlåder

detta system vid en läskedrycksbeskattning därigenom, att banderollerna

vid flaskornas förvaring på is eller i vatten lätt falla av. Samtidigt som

detta förhållande kan utnyttjas i bedrägligt syfte, förlorar också härigenom

det kontrollmoment, som ligger i att allmänheten vid banderollskatt skall

vara inställd på att skattebanderoll alltid bör finnas åsatt varan, väsentligt

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 81. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

18

i betydelse. Samtidigt ökar faran för att illojala fabrikanter, eventuellt i

samförstånd med köpare, våga taga risken att utlämna läskedrycker utan

skaf tebanderoll å flaskorna.

Enbart anskaffandet av skattebanderollerna drager vidare en icke ringa

kostnad. För 175 milj. gummerade banderoller torde, enligt vad inhämtade

upplysningar ge vid handen, anskaffningskostnaderna knappast understiga

50,000 kronor. Härtill skulle, förutom kostnader för banderollernas försäljning,

komma utgifterna för den tillsynsverksamhet, som beskattningen eljest

skulle påkalla från statens sida.

Det förtjänar slutligen erinras, att, då beskattningen av läskedrycker infördes

i Norge, banderollskatten avvisades med i huvudsak följande motivering.

De kärl, vari de avsedda dryckesvarorna saluhölles och som praktiskt

taget alltid bestode av glasflaskor, lämpade sig icke för ett ändamålsenligt

anbringande av banderoller. Dessa borde om möjligt påklistras kärlets

förslutning på ett sådant sätt, att denna icke kunde öppnas utan att

banderollen förstördes. Banderolleringen skulle under dylika omständigheter

bliva mycket besvärlig, och detta så mycket mer som det vore fråga örn

många miljoner flaskor; den kunde därvid knappast tänkas utförd medelst

automatiska maskiner. Dessutom kunde banderollerna lätt avtagas i oskadat

skick för att senare användas i olagligt syftemål. De folie vidare ofta av

kärlen, i synnerhet när dessa — exempelvis vid placering på is •— utsattes

för fuktighet. Till nämnda brister i skattemetoden komme så svårigheterna

och kostnaderna för det allmänna att anskaffa och distribuera den stora

mängd banderoller, som erfordrades.

Av det anförda torde framgå, att en beskattning medelst banderoller icke

låter sig med samma fördel genomföra i fråga örn läskedrycker som beträffande

vissa andra konsumtionsvaror. En banderollskatt å läskedrycker är

förbunden med sådana olägenheter, att den svårligen kan förordas, om möjlighet

finnes att anlita annat beskattningssystern.

Vad slutligen angår genomförandet av en beskattning på grundval av ett

deklarationsför fa rande bygger en sådan beskattningsanordning

till en viss grad på förtroende för tillverkaren samt på möjligheten att kunna

utöva en efterhandskontroll å de i deklarationen lämnade uppgifterna genom

granskning av hans handelsböcker eller enligt skattebestämmelserna

honom ålagd särskild bokföring. En dylik beskattning kan med fördel

tillämpas i fråga om företag, som äro av den storleksordning, att en välordnad

bokföring finnes samt att skattesvek icke gärna kan äga rum utan

att ett flertal av personalen därtill medverkar eller därom äger kännedom.

För konsumtionsacciser eller liknande skatter har nämnda beskattningsform

i vårt land kommit till användning bland annat i följande fall: skatten å

automobilgummiringar (numera upphävd), silkesaccisen, skatten å inom

riket tillverkad bensin, skatten å brännolja för drivande av automobil, margarinaccisen

och foderkaksskatten. Vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition

nr 68 till innevarande års urtima riksdag angående förändrad maltdrycksbeskattning

skulle den jämväl komma att tillämpas å sistnämnda beskatt
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

19

ning. Erfarenheterna av ifrågavarande beskattningsmetod ha hittills givit

vid handen, att den för de områden, där den tillämpats, fungerat tillfredsställande.

Vad angår en tillämpning av metoden å en beskattning av läskedrycker,

föreligga i stort sett samma förutsättningar för ett tillfredsställande

resultat, när det gäller de större företagen inom läskedrycksindustrien.

Såsom framgår av det föregående är emellertid utmärkande för denna industri,

att ett synnerligen stort antal tillverkare driva sin hantering i mycket

ringa omfattning samt med avseende å lokal och teknisk utrustning under

blygsamma förhållanden. I många fall utövar tillverkaren rörelsen, som

ofta nog är i gång allenast under sommarmånaderna, med biträde allenast

av familjemedlemmar eller någon enstaka medhjälpare, varför skyldighet

för honom att föra handelsböcker icke föreligger. Till nu nämnda förhållande

hänföra sig även anmärkningarna rörande bristande effektivitet i

fråga om kontrollen vid den norska läskedrycksbeskattningen, beträffande

vilken det fiskaliska övervakandet i allt väsentligt är grundat på möjligheterna

att genom granskning av tillverkarnas bokföring och annan efterhandskontroll

utröna, om skatten vederbörligen erlagts.

Med hänsyn till det stora antalet småföretag inom läskedryckstillverkningen

torde därför förutsättningarna för uttagande av läskedrycksskatt efter

ett deklarationsförfarande icke heller i vårt land ställa sig särskilt gynnsamma.

Även om vissa mindre tillverkare tilläventyrs komma att brista

i erläggande av läskedrycksskatt, är emellertid uppenbart, att ett icke ringa

tillskott till statskassan kan erhållas genom en sådan skatt, då den ojämförligt

största avsättningen av läskedrycker faller på de större företagen.

Därest det statsfinansiella läget kräver utnyttjandet av denna skattekälla,

torde man under sådana förhållanden vara hänvisad till att uttaga läskedrycksskatten

efter tillverkarens deklaration över försäljningen med de

möjligheter till kontroll, som kunna stå till buds. Att det härvid icke är

möjligt att utforma kontrollen i överensstämmelse med vad som föreslagits

beträffande de skattepliktiga bryggerierna, där densamma väsentligen är

avsedd att knytas till uppgifter, som lämnas av en av bryggeriet utsedd

forsedelskontrollant, samt till handelsbokföringen, beror självfallet därpå,

att de skattepliktiga bryggerierna på grund av sin större personal och mera

omfattande rörelse erbjuda lämpliga förutsättningar för genomförande av

dylik mera systematisk kontroll. I vissa hänseenden bör emellertid bryggerikontrollen

tjäna som förebild till en beskattningsförordning även rörande

läskedryckerna. En läskedrycksbeskattning i Sverige synes i enlighet härmed

böra genomföras på i huvudsak följande sätt.

Beskattningens anordnande.

Vad till en början angår beskattningens omfattning bar med läskedrycker

hittills i allmänhet förståtts mineralvatten samt kolsyrehaltiga, alkoholfria

drycker. Enligt en av 1916 års livsmedelslagstiftningskommitté på sin tid

föreslagen definition skulle sålunda till läskedrycker hänföras alla under

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

tillsättning av kolsyra tillverkade drycker, vilka icke vore hänförliga till

malt- eller rusdrycker. I tullhänseende falla läskedryckerna under tulltaxenummer

144, som omfattar »mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskdrycker».

Ingendera av dessa definitioner tager emellertid enligt sin ordalydelse

hänsyn till förekomsten av kolsyrefria saftdrycker, vilka visserligen

hittills äro endast sparsamt förekommande men som framdeles kunna tänkas

få ökad avsättning. Till sin karaktär äro sistnämnda drycker givetvis

att betrakta såsom läskedrycker och böra inbegripas i beskattningen. Intill

dess i samband med en blivande livsmedelslagstiftning definitionen å läskedrycker

blir slutgiltigt fastställd, synes i nu förevarande sammanhang tillfyllest

att — med utgångspunkt från ordalydelsen av nyssnämnda tulltaxerubrik

— såsom läskedrycker angiva »mineralvatten samt kolsyrade

och därmed jämförliga drycker, vilka icke äro hänförliga till rusdrycker

eller maltdrycker».

En beskattning av de svagare maltdryckerna, vilken kan synas ligga nära

till hands i samband med förevarande beskattning, torde icke böra inbegripas

i denna. Av dessa maltdrycker kan särskiljas mellan maltdricka och

lagrat svagdricka å ena sidan och det färska s. k. brunsvagdrickat å andra

sidan. Vad de båda första maltdryckstyperna beträffar skulle de visserligen

vara av natur att kunna ifrågakomma till en beskattning av ungefär

samma skäl som läskedryckerna. Sammanlagda kvantiteten av tillverkningen

av maltdricka och lagrat svagdricka är emellertid jämförelsevis

obetydlig — tillverkningsåret 1937/38 i runt tal 8 milj. liter — varför igångsättande

av en beskattningsprocedur beträffande dem knappast synes motiverat.

Det s. k. brunsvagdrickat är en betydligt större konsumtionsvara, varav

nämnda tillverkningsår framställdes cirka 114 milj. liter, men synes icke

vara lämpat att göras till föremål för beskattning.

För alla tillverkare av läskedrycker skall föreligga skyldighet att avgiva

driftsanmälan till kontrollmyndigheten, som bör bliva kontrollstyrelsen, i

väsentligen samma ordning, som enligt förslaget i förutnämnda proposition

är avsedd att gälla för bryggerierna. Skatten skall utgå med visst öretal

per liter. För att i någon mån eliminera kontrollsvårigheterna i fråga om de

mindre läskedrycksfabrikerna bör stipuleras en minimiskatt av förslagsvis

100 kronor per månad, vilken varje tillverkare skall ha att oberoende av

tillverkningens storlek erlägga för den tid, varunder rörelsen må bedrivas.

Härigenom erhåller staten beträffande varje läskedrycksfabrik även garanti

för en skatteinkomst, som står i rimligt förhållande till kontrollkostnaderna.

Nämnda belopp motsvarar vid en skatt av 10 öre per liter en

försäljning av cirka 2,500 flaskor per månad, vilket icke kan sägas utgöra

ett med hänsyn till fabrikantens intressen oskäligt högt belopp för minimiskatten.

För att icke denna anordning skall verka alltför betungande, bör

bestämmelse meddelas därom, att tillverkare, som endast under en viss del

av året bedriver sin rörelse, äger göra anmälan om avbrott i rörelsen med

verkan att skatt icke beräknas för den tid avbrottet varar. En dylik minimiskatt

torde vara ägnad att i någon mån hindra uppkomsten av nya små
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

21

företag på detta område. Det har emellertid framhållits, att sådana småföretag

ur allmän synpunkt i många fall äga föga berättigande, då de såsom

förut antytts ofta nog drivas under bristfälliga sanitära och tekniska förhållanden

samt understundom med anlitande av osunda konkurrensmetoder.

Beskattningsmyndigheten torde lämpligen böra i samband med kontrollbesöken

öva tillsyn såväl å de sanitära förhållandena i läskedrycksfabrikerna

som därå, att sådan fabrik äger tillgång till erforderlig teknisk utrustning

ävensom lämpligt råvatten. Därest anmärkning föreligger i något av här

nämnda hänseenden, lärer, där rättelse ej vinnes, anmälan få ske till hälsovårdsmyndighet.

Vid driftsanmälan från ny tillverkare bör fogas hälsovårdsmyndighets

intyg därom, att för rörelsen avsedda lokaler uppfylla i hälsovårdsstadgan

angivna fordringar.

Tillverkare skall för varje månad upprätta och senast å femtonde söckendagen

efter månadens utgång till kontrollstyrelsen insända en på tro och heder

avgiven skattedeklaration angående den myckenhet läskedrycker, som

under månaden utlämnats från fabriken. Avdrag må i deklarationen göras

för de kvantiteter läskedrycker, som enligt tullmyndighets intyg exporterats

eller som utlämnats såsom kontrollprov. För undvikande av dubbelbeskattning

medgives avdrag även för läskedrycker, som till fabriken levererats av

annan tillverkare ävensom för läskedrycker, som tidigare utlämnats från

fabriken men som återförts till dess lager. Återstoden efter avdragen skall

utgöra den beskattningsbara kvantiteten. Å deklarationen skall finnas intyg

av två personer, att densamma överensstämmer med bokföringen vid fabriken.

Skatten för en månad skall erläggas samtidigt med insändandet av deklarationen

för månaden. Inbetalningen skall ske i samma ordning som gäller

för andra dylika skatter och acciser. Betalas icke skatten, skall kontrollstyrelsen

äga meddela förbud mot utlämning av läskedrycker från fabriken.

Kontrollstyrelsen skall vidare kunna ålägga tillverkare att ställa säkerhet för

skatten.

För att erhålla ett underlag för en skattekontroll med ledning av bokföringen

måste denna vara anordnad på härför ändamålsenligt sätt. Av bokföringen

skola till en början framgå myckenheten inköpta råvaror och förnödenheter

samt myckenheten i fabriken framställda ävensom av annan tillverkare

till fabriken levererade läskedrycker. Vidare skola uppgifter kunna

erhållas örn myckenheten från fabrikens lager utlämnade läskedrycker av

egen och annans tillverkning samt myckenheten till fabriken återförda

läskedrycker. Bokföringen skall även utvisa kvantiteten i fabriken genom

kross eller eljest förstörda läskedrycker ävensom huru mycket utlämnats

såsom kontrollprov eller av tillverkaren eller hans personal förbrukats inom

fabriken. I den mån företagens vanliga handelsbokföring icke är så anordnad,

att nu angivna uppgifter därur på lämpligt sätt framgå, skall tillverkaren

kunna åläggas att föra särskilda journaler för sådant ändamål. Ett

angivande i skatteförordningen av vissa obligatoriska journaler synes, i avsaknad

av erfarenheter om huru kontrollen bör närmare utformas, icke

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

lämpligen böra äga rum. Det bör i stället ankomma å kontroilstyrelsen att

meddela föreskrifter angående den särskilda journalföringen, med befogenhet

att ålägga tillverkaren att på det sätt, som kan anses erforderligt, specificera

förekommande uppgifter. Kontrollstyrelsen skall vidare äga föreskriva,

att vid utlämning av läskedrycker följesedel skall upprättas.

För kontrolländamål skall tillverkare och försäljare av kolsyra, socker

eller andra vid läskedrycksframställning användbara ämnen ävensom av

kärl, kapsyler eller andra vid dryckernas utlämning från fabriken erforderliga

förnödenheter och artiklar lia att vid anfordran till kontrolltjänsteman

lämna uppgifter örn läskedryckstillverkares inköp härav.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att vissa större förbrukare av kolsyrade

drycker själva tillverka sådana med hjälp av särskilda apparater. För

att icke ett kringgående av läskedrycksskatten skall äga rum genom sådan

tillverkning, kunde det ifrågasättas att belägga den härför erforderliga kolsyran,

vilken nu inköpes hos de svenska kolsyrefabrikanterna, med en skatt,

som, räknat per kilogram kolsyra, motsvarar läskedrycksskatten. I åtskilliga

av här åsyftade fall, exempelvis då dryckerna beredas vid marketenterier och

folkparker, där de sedan serveras mot betalning, sker tillverkningen för försäljning

och blir följaktligen underkastad beskattning enligt förslaget. I den

mån detta icke är fallet, torde det röra sig örn tillverkning av så jämförelsevis

ringa omfattning, att anledning icke föreligger att särskilt beskatta kolsyran.

I varje fall synes utvecklingen härutinnan böra avvaktas, innan åtgärder

i sådan riktning vidtagas.

Beräknad skatteinkomst.

I det föregående har den yrkesmässiga tillverkningen av läskedrycker

uppskattats till för närvarande 76 milj. liter årligen. Av redogörelsen framgår

även, att läskedryckskonsumtionen undergått en icke obetydlig fortlöpande

stegring för varje år. Örn en skatt pålägges läskedryckerna, lärer en

sådan åtgärd sannolikt komma att föranleda en konsumtionsminskning, som

till sin storlek blir beroende på skattesatsens storlek. För att minska olägenheterna

för läskedrycksindustrien av beskattningen, torde skattesatsen

icke böra bestämmas till högre belopp än 10 öre per liter. Därest med denna

skattesats verkningarna med avseende å konsumtionens storlek skulle för

det närmaste året inskränka sig till, förutom ett upphörande av den hittills

pågående stegringen i densamma, en direkt minskning med 15 procent,

skulle alltså kunna räknas med en skatteintäkt av cirka 6.5 milj. kronor för

helt år räknat. Den nya skatten bör föranleda upptagande å tilläggsstat av

en ny inkomsttitel, benämnd Skatt å läskedrycker. Förslag härom torde få

framläggas i samband med att ny beräkning av vissa inkomsttitlar å gällande

riksstat underställes riksdagen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

23

Kontrollpersonal och kontrollkostnader.

För åstadkommande av en så effektiv kontroll som möjligt över läskedrycksbeskattningen

påkallas avläggande av jämförelsevis ofta återkommande

kontrollbesök vid de olika läskedrycksfabrikerna. För sådant ändamål

är erforderligt, att till kontrollstyrelsens förfogande ställes behövligt antal

kontrolltjänstemän. Dessa skola vid varje kontrollbesök öva tillsyn å att

föreskriven bokföring finnes anordnad samt att de myckenheter läskedrycker,

vilka deklarerats för beskattning, överensstämma med bokföringen. Vidare

bör jämförelse verkställas mellan avsättningen av läskedrycker och

verkställda inköp av råvaror och förnödenheter ävensom uppmärksamhet

ägnas åt att fabriken med avseende å de sanitära förhållandena och den tekniska

utrustningen befinner sig i vederbörligt skick. För det kontrollarbete,

som äger rum rörande läskedrycksbeskatiningen i de skattepliktiga och de

skattefria bryggerierna, kunna överkontrollörerna vid maltdrycks- och

brännvinstillverkningen anlitas. Arbetet härmed måste dock beräknas bliva

av sådan omfattning, att fullgörandet av deras vanliga åligganden skulle bliva

lidande, såvida de icke erhölle en biträdande Överkontrollör vid sin sida.

Med en sådan anordning bleve det möjligt för överkontrollören och den biträdande

överkontrollören att omhändertaga kontrollen över läskedrycksbeskaltningen

i sin helhet inom distriktet. Denna uppdelning av arbetet med

kontrollen över maltdrycks-, brännvins- och läskedryckstillverkningen på två

tjänstemän i varje överkontrollörsdistrikt skulle säkerligen medföra, att denna

arbetskraft bleve på mest effektiva sätt utnyttjad och att resekostnaderna

även i möjligaste mån nedbringades. Under förutsättning av bifall tili

det i propositionen nr 68 framlagda förslaget örn förändrad maltdrycksbeskattning

skulle antalet överkontrollörsdistrikt — frånsett Stockholms distrikt,

i vilket överkontrollörsgöromålen skulle utföras av en tjänsteman i

kontrollstyrelsen —- bliva 7, vadan alltså biträdande överkontrollörer till

samma antal skulle anställas på grund av läskedrycksskattens tillkomst. Enligt

nämnda förslag skulle i det sydligaste överkontrollörsdistriktet finnas,

närmast för kontrollen över lantbruksbrännerierna därstädes, två biträdande

överkontrollörer i lönegraden Eo 21. Enahanda kompetensfordringar torde

höra gälla för de nu föreslagna biträdande överkontrollörerna, och dessa

tjänstemän torde även böra tillerkännas i stort sett samma avlöning. Med

hänsyn till läskedrycksbeskattningens speciella karaktär synes det emellertid

icke vara lämpligt att giva ifrågavarande nya befattningshavare ställning av

extra ordinarie tjänstemän, utan de torde i stället böra erhålla arvode. Arvodenas

storlek synes lämpligen kunna bestämmas till 6,600 kronor för år, vartill

bör läggas en årlig ersättning av 500 kronor för expeditionskostnader. Å

arvodena bör dyrtidstillägg ej utgå. Örn utgifterna för vikariatsersättningar

uppskattas till 1,300 kronor, skulle vid bifall härtill avlöningskostnaden för

den lokala kontrollen över läskedrycksbeskattningen komma att uppgå till

51,000 kronor för år. Under innevarande budgetår skulle, räknat för 6 må
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr Si
-

nada'', kostnaden alltså bliva 25,500 kronor, vilket belopp komme att belasta

förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter. För reseersättningar till

de ifrågavarande nya biträdande överkontrollörerna, vilka ersättningar för

helt år torde kunna uppskattas till 40,000 kronor, bör för innevarande budgetår

beräknas ett belopp av 20,000 kronor att utgå av nyssnämnda anslag.

Jämväl för kontrollstyrelsens vidkommande påkallar läskedrycksskattens

införande förstärkning av arbetskrafterna. Handhavandet av kontrollarbetet

inom styrelsen med avseende å sagda skatt bör anförtros åt en extra förste

byråinspektör, vilken såsom extra tjänsteman bör hänföras till en lönegrad

24, omfattande löneklasserna 21—23. Därjämte bör åtminstone tills vidare,

intill dess nu ifrågavarande kontroll blivit nöjaktigt organiserad och gjorda

erfarenheter å området hunnit komma till uttryck i bestämmelser och anordningar

av olika slag, anställas en byråinspektör i lönegraden Ex 22. För

granskning och bearbetning av uppgifter i kontrollhandlingar m. m. bör dessutom

hos kontrollstyrelsen anställas ett kontorsbiträde, som tills vidare bör

hänföras till lönegraden Ex 4. Kostnaderna för denna förstärkning av kontrollstyrelsens

arbetskrafter, beräknade för 6 månader av innevarande budgetår,

belöpa sig till omkring 8,500 kronor. Till följd härav torde riksdagens

medgivande böra inhämtas, att anslagsposten till grundavlöningar till övrig

icke-ordinarie personal måtte få överskridas med nämnda belopp utöver vad

som föreslagits i förenämnda propositionen nr 68. De ökade kostnaderna för

avlöningsförhöjningar m. m. och rörligt tillägg torde under innevarande budgetår

kunna bestridas av härför anvisade, förslagsvis beräknade anslagsposter.

Med hänsyn till de nya arbetsuppgifter, som genom läskedrycksbeskattningen

skulle tillföras kontrollstyrelsen, torde vidare för löpande budgetår

uppkomma en kostnadsökning med omkring 1,500 kronor för reseersättningar

och omkring 2,000 kronor för expenser, sistnämnda belopp beräknat med hänsyn

tagen till vissa nyanskaffningar av inventarier m. m., som påkallas i anledning

av personalökningen. Det torde få ankomma på kontrollstyrelsen

att hos Kungl. Maj :t göra framställning om medgivande att överskrida de för

dessa ändamål under styrelsens omkostnadsanslag anvisade posterna, därest

så befinnes oundgängligen erforderligt.

Tull å läskedrycker.

Införande av skatt å läskedrycker påkallar även upptagande av frågan om

tull å dessa. I allt väsentligt hänföras läskedryckerna till tulltaxenummer

144, omfattande »mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskdrycker»,

och äro för närvarande tullfria. Nämnda varor böra i detta sammanhang

åsättas en tull, motsvarande skattens belopp, eller 10 kronor för 100 liter.

Med den definition, som i det föregående föreslagits för läskedrycker, kan

det tänkas att vissa hithörande drycker, exempelvis färdigberedd saft, i tullhänseende

komma att hänföras till tulltaxerubriken »saft, bär- och frukt-,

samt andra drycker, ej särskilt nämnda, innehållande högst 2 1/i volym
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

25

procent alkohol, ej hänförliga till maltdrycker». Då dessa drycker enligt

tulltaxenumren 147 och 148 redan äro åsätta så hög tull som 34 kronor för

100 kilogram (drycker på fat), resp. 69 kronor för 100 liter (drycker på

andra kärl), synes någon ändring av tullen beträffande dem icke påkallad

i förevarande sammanhang.

Ikraftträdande m. ni.

Med hänsyn till de omfattande förarbeten med avseende å organiserandet

av kontrollverksamheten, anskaffande av journaler och andra blanketter

m. m., som komma att åvila kontrollmyndigheten, synes ikraftträdandet av

läskedrycksskatten icke kunna bestämmas till tidigare tidpunkt än den 1 februari

1940.

I enlighet med vad förut anförts har inom finansdepartementet upprättats

förslag till förordning om skatt å läskedrycker.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Hajd måtte genom proposition

föreslå riksdagen att

dels antaga berörda förslag;

dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med dag,

som av Kungl. Majit bestämmes, i nedan angivna del erhålla

följande ändrade lydelse:

144 Mineralvatten och kolsyrade, alko
|

holfria läskdrycker........... 100 Uter] 10: —

dels godkänna den i det föregående förordade organisationen

av den lokala kontrollen över läskedrycksbeskattningen;
dels

ock medgiva, att den i avlöningsstaten för kontrollstyrelsen

under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal upptagna delposten till grundavlöningar

m. m. må överskridas med, utöver vad som föreslagits i Kungl.

Maj:ts proposition den 14 oktober 1939, nr 68, ytterligare

högst 8,500 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 81.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:96 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om skatt å läskedrycker, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. 1SärU 1939:66 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om skatt å läskedrycker, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten