Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om tilläggsskatt å bensin, m. m

1939-11-17 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:84 (urtima riksdagen), Med förslag till förordning om tilläggsskatt å bensin, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

1

Nr 84.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om tilläggsskatt å bensin, m. m.; given Stockholms

slott den 17 november 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om tilläggsskatt å bensin;

2) förordning om extra tilläggsskatt å bensin och lättbentyl;

3) förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1 januari

1940; samt

4) förordning örn tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 84.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Förslag

till

förordning om tilläggsskatt å bensin.

Härigenom förordnas, att för bensin, som till riket införes eller här tillverkas,

skall -— utöver skatt, varom förmäles i förordningen den 3 maj'' 1929

(nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit — till staten erläggas

tilläggsskatt med tre öre för liter; och skola de i nämnda förordning meddelade

bestämmelserna rörande skatt å bensin tillämpas jämväl i fråga om sålunda

utgående tilläggsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1940 och gäller till och

med den 30 juni 1940.

Förslag

till

förordning om extra tilläggsskatt å bensin och lättbentyl.

Härigenom förordnas som följer:

För bensin och lättbentyl, som försäljes mot avlämnande av inköpskupong

bunden i inköpshäfte enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 699)

om reglering av försäljningen av bensin och lättbentyl samt sådan varas användning

för drivande av vissa fordon, skall, utöver eljest stadgad skatt, till

staten erläggas extra tilläggsskatt med tio öre för liter.

Bestämmelser rörande uppbörd och redovisning av skatt, som avses i

denna förordning, så ock de närmare föreskrifter, som eljest erfordras för

förordningens tillämpning, meddelas av Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

och gäller till och med den 30 juni 1940.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

3

Förslag

till

förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den

1 januari 1940.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För bensin, som den 1 januari 1940 klockan 6 f. m. finnes i riket, skall

i den ordning nedan sägs till staten erläggas skatt med tre öre för liter.

Är bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande

hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.

2 §•

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där ej annat

föranledes av vad nedan i 9 § stadgas, den, som vid den i 1 § angivna tid

innehar bensin till myckenhet överstigande 800 liter.

3 §•

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast den 1 februari

1940 på heder och samvete avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin,

han vid den i 1 § angivna tid innehade, varvid tillika skall angivas den

plats, där bensinen då förvarades.

Skyldighet att avgiva deklaration för annan än enskild person åligger vederbörande

styrelse, förvaltning, syssloman, ombud och, för oskiftat stärbhus,

den som sitter i boet.

Deklaration skall avgivas till länsstyrelsen i det län, där den uppgiftspliktige

författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven, eller, om han är

avliden, senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman

eller ombud är bosatt,

eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i det län, där den med

deklarationen avsedda bensinen huvudsakligen finnes vid den i 1 § angivna

tid.

4 §•

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma

från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga och

riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel med eldfar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

liga oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.

Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas vara deklarationspliktig

eller som avgivit ofullständig deklaration, må föreläggas att inom

viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att

granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes

inneliggande lager av bensin verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta om sådan

granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid, i mån av

behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse eller

av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller annan

upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring och därtill

börande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelse och skall jämte annan

kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas

av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Majit må ock förordna om granskning av deklarationer

och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Maj :t förordnad granskningsman

äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning

av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Majit förordnat, bestrides av medel,

som i 2 mom. sägs.

5 §•

Länsstyrelse åligger att på grund av inkomna deklarationer och eljest

inhämtade uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,

samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas enligt

denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §■

Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev med

allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår, tillika

med underrättelse örn tid och sätt för skattens erläggande samt vad den

skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens beslut

eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §.

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning

avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit avlämna

deklaration eller infordrad upplysning, och har därav föranletts, att

skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för lågt belopp, skall

skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda förfarande

eller underlåtenhet undandragits.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1944.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

8 §•

1 morn. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt oriktigt förfarit,

må besvär anföras hos kammarrätten.

Den, som vill anföra besvär över honom enligt denna förordning påförd

skatt, åligger att inom natt och år efter det skatten blivit honom avfordrad

ingiva eller, på eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insända besvären

till länsstyrelsen i det län, där skatten påförts, vid påföljd, örn den

lid försittes, att besvären icke varda till prövning upptagna; dock må icke

den omständigheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen ingivits eller

avsänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning,

därest besvären dit inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden.

I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till

länsstyrelsen för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade

beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,

översänder länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar

med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 §■

Visar skattskyldig, att bensin, som han vid den i 1 § angivna tid innehaft,

till annan levererats, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal, som

slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Maj:t, där den

skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller eljest är

berättigad att bos köparen uttaga skatten, bestämma, att skattskyldigheten

skall åligga köpare, eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring

av skatten.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom natt och

år efter det skatt vederbörande avfordrats.

10 §.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna

i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin

och motorsprit äga motsvarande tillämpning.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må ej

verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad person.

Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin befattning

böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig,

utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande;

dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar, för statistisk

bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl.

Maj:t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående

stycke föranleda, hos länsstyrelsen behörigen förvaras intill utgången

av år 1944, varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, bote

från och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må länsstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

13 §.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så att

han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg skatt, bote

högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har den,

som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov vårdslöshet,

vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom den oriktiga

uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som

i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs bokföring,

må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare sig

innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande, varom

han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad ansvar

såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som

nu sagts, straffes med dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må ej

utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse härav

vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger ådöma böter eller fälla till utgivande av vite enligt 12 §.

Åtal för förseelse, som i 13 eller 14 § omförmäles, skall anhängiggöras vid

allmän domstol.

16

Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

17 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses, så

ock de närmare föreskrifter, som eljest för tillämpning av denna förordning

erfordras, meddelas av Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Förslag

till

förordning om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil j

använda brännoljor.

Härigenom förordnas, att för brännoljor, som avses i förordningen den

3 maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor, skall, utöver skatt enligt nämnda förordning, till staten

erläggas tilläggsskatt med två öre för liter; och skola de i nämnda förordning

meddelade bestämmelserna tillämpas jämväl i fråga örn sålunda utgående

tilläggsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1940 och gäller med

avseende å brännoljor, som förbrukas från och med nämnda dag till och

med den 30 juni 1940.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 november

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

De nuvarande automobilskatterna utgöras av den egentliga automobilskatten

eller fordonsskatten samt av skatterna å drivmedel.

Föreskrifterna om fordonsskattens belopp återfinnas i 5 § förordningen den

2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, vilket författningsrum erhållit sin

nuvarande lydelse enligt förordning den 31 oktober 1939 (nr 774).

Vad skatterna å drivmedel beträffar, gäller till en början enligt 1 § förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, sådan

paragrafen lyder enligt förordning den 14 oktober 1939 (nr 711), att

skatt skall erläggas för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, med

12 öre för liter samt för motorsprit med 6 öre för liter. Beskattningen av motorsprit,

vilken ursprungligen beslutades vid 1924 års riksdag, har emellertid

ännu icke vunnit tillämpning, utan genom upprepade beslut har successivt

medgivits uppskov med skattens ikraftträdande. Det senaste uppskovet har

lämnats genom förordning den 30 april 1937 (nr 186) och gäller för tiden till

den 1 juli 1940. För till riket införd bensin erlägges skatten till tullverket

samtidigt med den å varan belöpande tullen, vilken utgör 10 öre för 100

liter. Kontroll å beskattningen av inom riket tillverkad bensin utövas av

kontrollstyrelsen.

Enligt 1 § förordningen den 3 maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa

för drivande av automobil använda brännoljor, sådant detta författningsrum

lyder enligt förordning den 29 april 1938 (nr 140), utgår vidare skatt med 9

öre för liter för sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande

av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt förordningen om

särskild skatt å bensin och motorsprit. Skatten påföres av länsstyrelsen på

grundval av deklaration, som det åligger förbrukare att halvårsvis avlämna.

Inkomsterna av automobilskattemedlen, vilka för närvarande användas för

vägväsendets behov, hava i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagits med

136 miljoner kronor, varav i fordonsskatt 37 miljoner kronor och i bensin
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 84.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

skatt 99 miljoner kronor. Den under nu rådande förhållanden begränsade

tillgången på motorbränsle gör det sannolikt, att intäkten av automobilskattemedlen

under sagda budgetår kommer att understiga det i riksstaten

beräknade beloppet.

Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge har jag inom finansdepartementet

låtit verkställa en utredning för utrönande av möjligheterna att nu

genomföra en extra automobilbeskattning avsedd att, i motsats till vad som

för närvarande gäller örn inkomsten av automobilskattemedlen, tillföras den

allmänna budgeten.

Innan jag övergår till att redogöra för huru nämnda beskaltningsfråga enligt

min mening lämpligen bör lösas, vill jag i korthet erinra om de åtgärder,

som i nuvarande läge ansetts böra vidtagas med avseende å försäljningen och

användningen av motorbränsle.

Såväl försäljningen av bensin och lättbentyl som användningen av dylika

bränslen till vissa fordon är från och med den 22 oktober 1939 underkastad

reglering och kontroll i enlighet med bestämmelser i kungörelse den 6 oktober

1939 (nr 699). Försäljning av bensin och lättbentyl för förbrukningsändamål

får med vissa undantag icke äga rum annat än mot avlämnande av

inköpskuponger. Dessa äro av två slag; de äro antingen fogade vid talong

(inköpskort) eller bundna i särskilt häfte (inköpshäfte). Inköpskort tilldelas

fordonsinnehavare, vilka för sin verksamhet prövas vara i behov av

nu ifrågavarande motorbränsle. Sådant kort medför bland annat rätt till

inköp av vissa kvantiteter bränsle under viss bestämd tid. Inköpshäfte är

däremot avsett för utvidgad tilldelning av bensin och lättbentyl, då tillgången

det medgiver. Användningen av inköpshäften är beroende på beslut av

Kungl. Majit för varje särskild period. Innehavare av motorfordon kan

erhålla inköpshäfte oberoende av örn han är berättigad till erhållande av inköpskort

eller ej. Fordonsinnehavare, som med hänsyn till förråd av

bensin, varöver han förfogar, icke kan erhålla inköpskort eller inköpshäfte

men enligt bestämmelserna i förenämnda kungörelse eljest skulle varit berättigad

till sådan tilldelning, kan erhålla tillståndsbevis, som medför rätt att

framföra fordonet i viss i beviset angiven omfattning.

Användningen och försäljningen av motorbrännolja och fotogen för drivande

av vissa fordon är reglerad genom en särskild kungörelse den 6 oktober

1939 (nr 700). För användning av nämnda slag av bränsle fordras särskilt

tillstånd. Viss begränsning av tilldelningen av detta bränsle är jämväl föreskriven.

Av de olika förslag till ordnande av en extra beskattning å motortrafiken,

vilka övervägts vid den inom finansdepartementet verkställda utredningen,

finner jag en ytterligare beskattning av drivmedlen vara den mest lämpliga

skatteformen. Då drivmedelsskattema utgå i förhållande till den omfattning,

vari fordonen nyttjas, ha de allmänt ansetts träffa trafiken förhållandevis

rättvist. Rent principiellt synes det också riktigast att de fordonsägare,

som under förhandenvarande förhållanden erhålla möjlighet att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

11

nyttja sina fordon, få vidkännas den extra beskattning, varom nu är fråga.

För fordonsägarna själva torde skatt å drivmedlen även vara att föredraga

ur den synpunkten, att den i motsats till fordonsskatten får erläggas i småposter

i mån av fordonens begagnande.

Vid överläggningar, som jag i detta ämne haft med representanter för

olika sammanslutningar av motortrafikanter ävensom för tillverkare och försäljare

av automobiler, hava drivmedlen allmänt förordats såsom det mest

lämpliga objektet för en eventuell extra skatt å motortrafiken.

Vid utformningen av en höjd bensinbeskattning ha två till en viss grad

olika linjer varit föremål för övervägande. De ha båda utgått ifrån att biltrafiken

å ena sidan utgör en oumbärlig del av vårt transportväsen och därmed

av vårt näringsliv överhuvud, men att å andra sidan särskilt våra personbilar,

hur mycket de än alltmera ingått som en självklar beståndsdel i en

höjd levnadsstandard, dock i icke oväsentlig utsträckning fortfarande uppfattas

såsom hörande till det umbärliga eller lyxbetonade. I den mån bensinförbrukningen

vid personbilar har denna karaktär av överflödskonsumtion

synes den icke kunna förbigås, då man i ett svårt finansläge söker efter

olika möjligheter att beskatta umbärliga varor. Förbrukningen av bensin

vid yrkesmässig verksamhet, icke minst vid godstransporter, borde däremot

från denna synpunkt såvitt möjligt lämnas fri. Den ena linjen för

utformande av en i nuvarande krisläge påkallad extra beskattning av bensinen

skulle sålunda innebära ingen eller en mycket obetydlig förhöjning

av den redan utgående skatten på all bensin, men därjämte en ganska avsevärd

tilläggsskatt för den bensinförbrukning, som efter vissa grunder kännetecknas

såsom umbärlig eller lyxartad. Den andra linjen har, såsom redan

blivit nämnt, samma praktiska utgångspunkt i förbrukningens växlande

karaktär, men svårigheten att dra en skarpare gräns mellan två olika slag av

konsumenter anses böra leda till större försiktighet vid införandet av

två skilda skattesatser. Den umbärliga förbrukningen skidle alltså fortfarande

bli föremål för en tilläggsskatt, men av mera blygsam storleksordning,

medan tilläggsskatten på all bensin finge sättas i någon mån högre.

Då jag vid valet mellan dessa två linjer för beskattningen ansett övervägande

skäl tala för den sistnämnda, beror detta framför allt därpå, att en

differentierad beskattning för närvarande endast synes möjlig i anknytning

till den nu genomförda ransoneringen och den därvid bibehållna uppdelningen

av biltrafiken efter graden av oumbärlighet för näringslivet och

för den enskilde. De svagheter, varmed denna uppdelning får anses vara

behäftad, mana till en viss försiktighet, då samma skiljelinje skall brukas

för att dra gränsen mellan två olika skattesatser. Slutsatsen blir att tillläggsskatten

på all bensin synes böra sättas så pass högt som till tre öre

per liter, medan den extra tilläggsskatten på den särskilda tilldelning av bensin,

som väntas under vissa förhållanden komma alla konsumenter tillgodo,

icke sättes högre än ytterligare tio öre per liter. Det är tydligt att en sålunda

anordnad beskattning icke får utgöra något hinder för Kungl. Maj:t

alt i fortsättningen anpassa formerna för ransoneringen av bensin efter

ändrade förhållanden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 84.

Vad angår brännolja, som användes för drivande av automobil, bör detta

motorbränsle givetvis jämväl drabbas av tilläggsskatt. Den nuvarande

proportionen mellan skatten å brännolja och skatten å bensin tolide därvid

i huvudsak böra bibehållas oförändrad. Som förut nämnts utgår bensinskatten

med 12 öre för liter och skatten å brännolja med 9 öre för liter. Med

en sammanlagd bensinskatt av 15 öre för liter borde skatten å brännolja bestämmas

till 11.25 öre för liter. Vid övervägande av, huruvida den erforderliga

avjämningen bör ske uppåt eller nedåt, får jag erinra om att vid fastställande

år 1938 av den nuvarande skatten å brännolja, med bibehållande

av dåvarande proportion mellan ifrågavarande skatter, skatten å brännolja

bort bliva 8.4 öre för liter men att en avjämning uppåt ansågs böra

ske till 9 öre för liter. Nu berörda förhållande synes mig tala för att sammanlagda

skatten å brännolja icke bör överstiga 11 öre för liter, därav 2

öre för liter bör utgå såsom tilläggsskatt. Såsom ytterligare skäl härför må

anföras, att brännoljan huvudsakligen användes för drivande av större lastautomobiler

samt av omnibussar, vilka sistnämnda nyttjas i mera intensiv

trafik.

Bestämmelserna örn tilläggsskatterna å bensin och brännolja torde böra

träda i kraft den 1 januari 1940.

I anslutning till införandet av tilläggsskatten å bensin torde den 1 januari

1940 inneliggande lager av bensin böra bliva föremål för efterbeskattning

jämlikt i huvudsak samma grunder som enligt förordningen den 29 april

1938 (nr 139) tillämpades i fråga om bensin, som den 1 juli 1938 fanns i

riket. Förslag till bestämmelser om uppbörd av sådan skatt torde senare få

anmälas för Kungl. Maj:t.

Den extra tilläggsskatten å sådant motorbränsle, som under vissa förhållanden

kan tilldelas alla konsumenter, bör av praktiska skäl utgå med

samma belopp för lättbentyl som för bensin, ehuru lättbentyl till viss del

består av skattefri motorsprit. Genom kungörelse den 10 november 1939

(nr 799) har Kungl. Majit förordnat, att innehavare av inköpshäfte må

under tiden från och med den 19 november 1939 till och med den 13

januari 1940 verkställa inköp av bensin eller lättbentyl med begagnande

av vissa angivna inköpskuponger. Under nu löpande inköpsperiod synes

den extra tilläggsskatten lämpligen icke böra träda i kraft, utan torde

med skattens uttagande böra anstå till dess innehavare av inköpshäfte genom

särskilt beslut av Kungl. Majit erhålla tillstånd att efter utgången av nämnda

period ånyo inköpa bensin och lättbentyl.

Då den extra tilläggsskatten skall utgå endast å en del av förbrukningen

av bensin och lättbentyl, kan uppbörden och redovisningen av skatten

icke ordnas på samma sätt som gäller för den nuvarande bensinskatten

och som är avsett att tillämpas jämväl beträffande tilläggsskatten å bensin.

I fråga örn den extra tilläggsskatten torde uppbörds- och redovisningsförfarandet

kunna tänkas ordnat efter i huvudsak följande linjer. Innehavare av

inköpshäfte skall, innan bensin eller lättbentyl inköpes med begagnande av

vissa kuponger, å postanstalt inbetala den extra tilläggsskatt, som skall er
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

13

läggas för den ifrågavarande myckenheten. Å det erlagda skattebeloppet

skall vederbörande posttjänsteman utfärda kvitto, vari angives, för vilka

inköpskuponger skatt betalats. Vid utlämnande av bensin eller lättbentyl mot

inköpskupongerna skall säljaren tillse, att skatten erlagts. För fordonsägarna

torde en sådan anordning icke komma att medföra alltför mycket

besvär, och den öppnar dessutom möjlighet att erlägga skatten i småposter

i mån av förbrukningen av drivmedel. Slutligt förslag till lösning av här

berörda frågor torde senare få anmälas för Kungl. Maj :t.

Inkomsten av de här föreslagna nya skatterna bör, såsom jag tidigare

framhållit, tillföras allmänna budgeten. Jag torde senare få anmäla förslag

örn upptagande å tilläggsstat av en ny inkomsttitel avsedd för redovisning

av dessa skatter. Avkastningen av den nya beskattningen torde kunna för

helt år uppskattas till 20 å 25 miljoner kronor. Skatteeffekten blir beroende

ej endast på utvecklingen av tillgången på motorbränsle utan även på

regleringssystemets framtida tillämpning.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts hava inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om tilläggsskatt å bensin;

2) förordning om extra tilläggsskatt å bensin och lättbentyl;

3) förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1 januari

1940; samt

4) förordning örn tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor.

Föredraganden hemställer härefter, att berörda förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 8i.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:103 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning om tilläggsskatt å bensin, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. 1SärU 1939:72 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tilläggsskatt å bensin, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten