Sök i Ratio Lex

Angående avlöningsförmåner till viss lärarpersonal under tjänstledighet för militärtjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap m. to

1939-11-24 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:85 (urtima riksdagen), Angående avlöningsförmåner till viss lärarpersonal under tjänstledighet för militärtjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avlöningsförmåner

till viss lärarpersonal under tjänstledighet för

militärtjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt

försvarsberedskap m. to.; given Stockholms slott den

24 november 1989.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 24 november 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Sköld, Quensel, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg:

Efter föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Majit

till 1939 års urtima riksdag avlåtit proposition, nr 72, angående avlöningsförmåner

till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under

tjänstledighet på grund av inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av

anbefalld förstärkt försvarsberedskap m. m.

Jag ber nu att få anmäla motsvarande spörsmål beträffande vissa i omförmälda

proposition ej avsedda lärare vid statsunderstödda folkhögskolor

och privatläroverk samt vid folk- och fortsättningsskolor.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 85.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

1. Statsunderstödda folkhögskolor.

Statsunderstöd utgår till folkhögskolor, som prövats gagneliga och i vederbörlig

ordning befunnits böra erhålla statsunderstöd. Som förutsättning

gäller som regel bland annat, att landsting, hushållningssällskap, kommuner

eller enskilda lämna vissa bidrag till skolan och att lärarpersonalen åtnjuter

viss av Kungl. Maj:t fastställd minimiavlöning.

Jämlikt § 1 mom. 1 kungörelsen den 31 december 1919 (nr 864) angående

avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan skola skola

vid statsunderstödd folkhögskola anställda manliga lärare, där ej Kungl.

Majit på grund av särskilda förhållanden annorlunda bestämmer, åtnjuta

en kontant avlöning, uppgående för år till minst följande belopp:

för manlig föreståndare

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs

5,400 kronor,

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 4,600 kronor eller, då endast

vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 4,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart och ett å

500 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;

för vikarierande föreståndare ett särskilt arvode av 500 kronor vid skola

med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs samt 400 kronor vid

skola med endast huvudkurs;

för manlig ämneslärare med fast anställning

a) vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs 3,700 kronor,

b) vid endast huvudkurs 3,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å

500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;

för extra ordinarie och vikarierande manlig ämneslärare med full tjänstgöring
a)

vid huvudkurs 1,900 kronor,

b) vid fristående kvinnlig kurs 600 kronor;

för lärare i slöjd arvode efter 2 kronor 50 öre för varje undervisningstimme;
för

lärare i gymnastik och i sång, vilken ej på grund av annan anställning

vid skolan har bestämd årslön, arvode efter 3 kronor 50 öre för varje undervisningstimme.

Utöver den kontanta lönen skola föreståndare och fast anställda ämneslärare

åtnjuta fri bostad och bränsle eller ersättning därför (§2).

Beträffande avlöningsförmåner under tjänstledighet m. m. gälla

följande bestämmelser:

Till tjänstledig föreståndare och ämneslärare med fast anställning utgår

den kontanta avlöningen enligt följande särskilda bestämmelser:

a) örn tjänstledighet erhållits på grund av sjukdom, äger den tjänstledige

åtnjuta samtliga honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner

med avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den för honom i

kungörelsen stadgade kontanta begynnelseavlöningen;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 85.

b) om tjänstledighet erhållits för att på grund av särskilt förordnande

eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst

eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, ankommer det

på Kungl. Majit att bestämma, om och i vad mån den tjänstledige skall vara

förpliktad att av sina kontanta avlöningsförmåner avstå mera än ett belopp,

motsvarande en tredjedel av den för honom i kungörelsen stadgade

kontanta begynnelseavlöningen;

c) örn tjänstledighet erhållits av annan anledning än under a) och b)

sägs, äger den tjänstledige åtnjuta de honom eljest tillkommande kontanta

avlöningsförmånerna med avdrag av ett belopp, motsvarande den i kungörelsen

stadgade kontanta avlöningen för vikarie å tjänsten.

Under åtnjuten tjänstledighet äga föreståndare och ämneslärare med fast

anställning bibehålla dem tillkommande naturaförmåner eller ersättning

för sådana.

Av skolstyrelsens beslut må bero, huruvida vikarie å ledig befattning

skall helt eller delvis åtnjuta sådan bostadsförmån eller motsvarande ersättning,

som tillkommer ordinarie innehavare av tjänsten (§4).

Avlöning till lärare skall för den tid, undervisningen måst inställas på

grund av rådande smittsam sjukdom bland människor eller husdjur, utgå

med samma belopp, som örn undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning,

dock med skyldighet för lärare, vars tjänstgöring sålunda för en

tid inställts, att utan särskild ersättning fullgöra återlösning av den förlorade

undervisningstiden i den utsträckning, som må komma att påfordras.

Till lärare, som till förekommande av smittfara av vederbörande myndighet

förbjudits att tjänstgöra, skall under den tid, han i anledning härav

är avstängd från tjänstgöring, lönen utgå oavkortad, dock icke för längre

tid än högst sex månader (§5).

Vid beräkning av tjänstetid för uppfattning i

högre lönegrad må icke föras befattningshavare till last tjänstledighet,

som han åtnjutit för att fullgöra värnplikt, eller den tid, under vilken

undervisningen vid skolan till följd av smittsam sjukdom bland män ni,skor

eller husdjur varit inställd (§ 6).

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår till lärare vid statsunderstödda

folkhögskolor jämlikt kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 306) med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor. Det procentuella

dyrtidstillägget utgår i allmänhet å ett tilläggsunderlag, motsvarande

hälften av den i kungörelsen den 31 december 1919 (nr 864) stadgade

kontanta minimiavlöningen. Till lärare, som är tjänstledig, skall utgå dyrtidstillägg,

minskat i samma proportion, som avlöningen avkortas under

ledigheten.

I avvaktan å definitiv lönereglering har riksdagen sedan den 1 juli 1929

beviljat provisorisk avlöningsförbättring åt lärarna vid

folkhögskolorna. Denna utgår jämlikt kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 244)

med följande belopp för manlig lärare för helt år räknat, nämligen:

till föreståndare

a) vid skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs med 600

kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

b) vid skola med endast huvudkurs men med såväl manlig som kvinnlig

avdelning med 500 kronor;

c) vid skola med endast huvudkurs och endast en avdelning med 420

kronor;

till ämneslärare med fast anställning

a) vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs med 500 kronor;

b) vid endast huvudkurs med 385 kronor;

till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

a) vid huvudkurs med 285 kronor;

b) vid fristående kvinnlig kurs med 90 kronor.

Befattningshavare äger att under tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom

åtnjuta två tredjedelar av den provisoriska avlöningsfförbättring, som

han skulle äga uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst. Härutöver utgår

icke provisorisk avlöningsförbättring till lärare, som åtnjuter tjänstledighet.

Vad i § 5 i kungörelsen den 31 december 1919 (nr 864) stadgas angående

avlöningens utgående för det fall, att undervisningen någon tid måst inställas

eller lärare förbjudits att tjänstgöra, äger tillämpning även i fråga

örn provisorisk avlöningsförbättring.

Den provisoriska avlöningsförbättringen bestrides helt av statsmedel.

Jämlikt § 10 kungörelsen den 31 december 1919 (nr 864) må till unde rstöd

åt folkhögskola — förutom bidrag till kursernas upprätthållande

— såsom särskilda bidrag till lärares avlöning utgå bland annat:

för föreståndare samt ämneslärare med fast anställning ett belopp, motsvarande

det eller de ålderstillägg, vartill föreståndaren eller läraren må

vara berättigad;

för lärare, som vikarierar för föreståndare eller för ämneslärare med fast

anställning, örn tjänstledigheten förorsakats av styrkt sjukdom, det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren är skyldig avstå, erfordras till arvode

åt vikarien, och, örn tjänstledigheten förorsakas av offentligt uppdrag,

bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl. Majit för det särskilda

fallet bestämmer;

för befattningshavare, som till förekommande av smittfara av vederbörande

myndighet förbjudits att tjänstgöra, samt för den, som vikarierar

för sådan befattningshavare, det belopp, som i varje fall bestämmes av

Kungl. Majit med iakttagande, att statsbidraget icke må beräknas för

längre tid än högst sex månader.

Såsom villkor för statsbidragets utgående gäller, bland annat, att undervisningen

vid skolan pågår så lång tid, som i gällande stadga för statsunderstödda

folkhögskolor är föreskrivet beträffande de särskilda kurserna;

skolöverstyrelsen dock obetaget att, där undervisningen till följd av smittsam

sjukdom bland människor eller husdjur eller annan tvingande anledning

i vederbörlig ordning varit inställd, ändock bevilja statsbidrag.

I skrivelse den 22 september 1939 har skolöverstyrelsen — med föranledande

av den internationella händelseutvecklingen — framlagt förslag i

fråga örn avlöningsförmåner till vissa lärare vid de statsunderstödda folk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

högskolorna under tjänstledighet för fullgörande av dem åliggande värnpliktstjänstgöring

m. m.

Överstyrelsen har därvid föreslagit, att föreståndare eller ämneslärare

med fast anställning vid statsunderstödd folkhögskola skulle för tid, under

vilken han vore inkallad till värnpliktstjänstgöring, vidkännas löneavdrag

med belopp, motsvarande en tredjedel av den för honom i kungörelsen den

31 december 1919 (nr 864) stadgade kontanta begynnelselönen, samt att

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt timlärare i den mån

lärartjänstgöringen av överstyrelsen prövades utgöra hans huvudsakliga

sysselsättning skulle för tid, under vilken han vore inkallad till värnpliktstjänstgöring,

vidkännas löneavdrag med belopp, motsvarande hälften av

den för honom i samma kungörelse stadgade kontanta lönen.

Överstyrelsen har vidare föreslagit, att vid statsunderstödd folkhögskola

anställd föreståndare, ämneslärare med fast anställning samt extra ordinarie

eller vikarierande ämneslärare, vilken hindrades att tjänstgöra eller

vars tjänstgöring minskades till följd av undervisningens inställande eller

inskränkning på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar,

skulle äga uppbära oavkortad avlöning utan hinder därav, att tjänstgöringen

icke fortgått i eljest föreskriven omfattning. Vad sålunda föreslagits

skulle jämväl gälla för lärarinna i hushållsgöromål samt timlärare

i den mån lärartj änstgöringen av överstyrelsen prövades utgöra deras

huvudsakliga sysselsättning. Lärare, för vilken nämnt tjänstgöringshinder

förelegat, skulle vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra den återläsning,

som i vederbörlig ordning kunde vara bestämd.

Överstyrelsen har därjämte föreslagit, att för lärare med lönetursrätt

tid, varunder läraren av nyssnämnd anledning varit hindrad att tjänstgöra,

finge beräknas såsom tjänstetid vid bestämmandet av hans placering i

löneklass.

Överstyrelsen har slutligen föreslagit, att skolorna skulle tillförsäkras ersättning

av statsmedel för de merutgifter, som kunde komma att förorsakas

av vad överstyrelsen sålunda föreslagit.

Som motivering för detta förslag har skolöverstyrelsen anfört bland

annat följande.

Angående lärares löneförmåner under tjänstledighet för fullgörande av

honom åliggande militär tjänstgöring saknades bestämmelser i kungörelsen

den 31 december 1919 (nr 864). Då folkhögskollärarna icke syntes böra erhålla

en sämre ställning än andra jämförbara kategorier, borde bestämmelser

meddelas härutinnan.

Överstyrelsen ville erinra därom, att de för vissa lärarkategorier gällande

avlöningsreglementena innehölle bestämmelser örn vissa löneavdrag för

bland annat militär tjänstgöring, ävensom örn bestämmelserna i kungörelsen

den 16 maj 1919 (nr 252) angående avlöning åt lärare vid folkskolor

och vissa andra skolor under tjänstledighet för rikets försvar. Enligt denna

kungörelse, som ägde tillämplighet å vissa icke statsanställda lärarkatego
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

rier, intill dess dessa erhöllo lönereglering, skulle vederbörande lärare under

»tjänstledighet för tjänstgöring till rikets försvar» åtnjuta lön som vid

sjukdom.

Att för folkhögskolans lärare tillämpa samma bestämmelser som för de

statsanställda lärarna gällande vore icke möjligt. De för folkhögskolornas

lärare genom kungörelsen den 31 december 1919 (nr 864) fastställda avlöningarna

vore minimilöner, och någon dyrortsgruppering av lönerna vore

icke påbjuden. Någon motsvarighet till B-avdraget för de statligt anställda

lärarna funnes icke.

Däremot erbjöde det inga svårigheter av teknisk art att för ifrågavarande

lärare stadga, i likhet med vad som nu gällde i fråga örn folkskollärare, att

de vid tjänstledighet för dem såsom värnpliktiga åliggande militär tjänstgöring

skulle i löneavseende för sådan tid avstå hälften av på tiden löpande

del av lönen.

Med hänsyn till att lärarna vid folkhögskolorna icke sedan år 1919 erhållit

lönereglering kunde också skäl föreligga att i enlighet med de principer,

som i kungörelsen den 16 maj 1919 (nr 252) följts, tillerkänna dessa

lärare lön såsom vid sjukdom. Ett dylikt stadgande skulle innebära, att

befattningshavare finge avstå en tredjedel av den stadgade begynnelselönen.

Överstyrelsen förordade i likhet med folkhögskolinspektören denna anordning,

som syntes böra gälla samtliga fast anställda lärare.

Vidkommande de extra ordinarie lärarna syntes böra föreskrivas, att

dessa vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring skulle vidkännas löneavdrag

med belopp, som motsvarade hälften av den för dem gällande minimiavlöningen.

Enahanda syntes böra gälla vikarier, som vore anställda för hel

kurs, samt de timlärare, för vilka arvodet vore angivet i gällande avlöningsförfattning,

i den mån lärartjänstgöringen utgjorde deras huvudsakliga

sysselsättning.

Vad överstyrelsen sålunda förordat rörande löneförmåner för icke-ordinarie

lärare avveke från vad överstyrelsen i underdånig skrivelse den 6 september

1939 föreslagit beträffande motsvarande lärare vid vissa andra läroanstalter.

Överstyrelsen hade nämligen funnit sig böra närmare ansluta sig

till det förslag i berörda avseende, som framförts i en inom finansdepartementet

upprättad promemoria angående avlöningsförmåner till viss civil

personal i statens och kommuns tjänst under tjänstledighet på grund av inkallelse

till värnpliktstjänstgöring.

I fråga om lärares avlöning, då tjänstgöringen rubbades på grund av krig

eller krigsfara, borde särskilt bemärkas, dels det fall att undervisningen

måste någon tid inställas, dels ock att läraren kunde bliva inkallad till militär

tjänstgöring och därigenom urståndsatt att uppehålla sin tjänstgöring.

Inställdes undervisningen vid läroanstalten, inträdde i stort sett samma

förhållande som då undervisningen inställdes på grund av rådande smittsam

sjukdom bland människor eller husdjur. I sådant fall ägde läraren enligt

gällande avlöningsbestämmelser uppbära oavkortad lön, varjämte de

såsom tjänstår för lönetursberäkning ägde att tillgodoräkna den tid, under

vilken undervisningen av nämnda anledning varit inställd. Detta gällde

icke blott beträffande ordinarie utan även extra ordinarie och extra lärare

samt vikarier. Dessa bestämmelser syntes böra göras gällande även i fråga

om lärare, som hindrats att tjänstgöra, emedan undervisningen inställts på

grund av förhållandena vid krig eller krigsfara. Därvid syntes bestämmelsernas

räckvidd böra utsträckas till att avse även timlärare, i varje fall de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85. 7

timlärare, som hade tjänstgöringen vid skolan till sin huvudsakliga sysselsättning.

Överstyrelsen förutsatte, att statsbidrag till folkhögskolorna skulle utgå

i vanlig ordning utan hinder av eventuell avkortning av undervisningstiden

för hel skola eller för enskild lärare, som hindrats tjänstgöra eller vars undervisning

minskats till följd av berörda förhållanden. Likaså förordade överstyrelsen,

att skolorna tillförsäkrades ersättning av statsmedel för de merutgifter,

som kunde komma att förorsakas av de föreslagna bestämmelserna.

Över skolöverstyrelsens berörda förslag har statskontoret den 5 oktober

1939 avgivit utlåtande. Statskontoret har därvid framställt vissa erinringar

mot överstyrelsens förslag, i vad detsamma avser lärares avlöningsförmåner

under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring.

Statskontoret vore endast berett att tillstyrka, att bestämmelser nu meddelades

rörande avlöning under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i

anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap. Huru med dessa lärares

avlöning skulle förfaras vid exempelvis krig syntes icke nu böra göras

till föremål för prövning.

I fråga örn avdragets storlek ville statskontoret föreslå, att föreståndare

eller ämneslärare med fast anställning skulle vidkännas löneavdrag med

belopp, motsvarande hälften av den för honom i kungörelsen den 31 december

1919 (nr 864) stadgade kontanta lönen. Statskontoret förutsatte

därvid, att läraren under ledigheten komme att uppbära oavkortad provisorisk

avlöningsförbättring.

För övriga lärarkategorier syntes — i anslutning till vad ämbetsverket

förordat i ett den 21 september 1939 till finansdepartementet avgivet utlåtande

rörande avlöningsförmåner till viss personal under förstärkt försvarsberedskap

— avdraget böra bestämmas efter enahanda grunder, under

förutsättning dels att anställningen utgjort vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning, därvid för timlärare så skulle anses, örn läraren vore ålagd

en undervisningsskyldighet av minst 20 veckotimmar, dels ock att vederbörande

vid inkallelsen innehaft anställning under någon längre tid, förslagsvis

minst en termin, inom undervisningsväsendet.

Den nu föreliggande frågan innesluter enligt skolöverstyrelsen följande

problem, nämligen rörande

avlöningsförmåner för föreståndare och lärare vid folkhögskolor under

tjänstledighet för militärtjänstgöring,

avlöningsförmåner för nämnda befattningshavare för tid, varunder de

hindras tjänstgöra eller få minskad tjänstgöring genom att undervisningen

inställes eller inskränkes på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar,

beräkning av sistnämnda tid såsom tjänstetid vid uppflyttning i lönegrad,

samt

bestridandet av de merutgifter, som förorsakas av ändrade bestämmelser

i de nu berörda hänseendena.

Vad först angår frågan örn ifrågavarande befattningshavares avlöningsjörmåner

under tjänstledighet för militärtjänstgöring, tar det av överstyrel
-

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

sen framställda förslaget sikte på tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring.

Med hänsyn till vad i omförmälda proposition nr 72 föreslagits beträffande

avlöning under vissa förhållanden till lärare vid folkskoleväsendet, torde

den föreliggande frågan böra å ena sidan begränsas till att avse avlöningsförmånerna

under tjänstledighet för sådan tjänstgöring i anledning av anbefalld

förstärkt försvarsberedskap, å andra sidan vidgas till att omfatta,

avlöningsförmånerna under tjänstledighet för tjänstgöring under den förstärkta

försvarsberedskapen såsom beställningshavare i försvarsväsendets

reserver (reservstater) och såsom landstormsofficer. Följaktligen upptages

icke här frågan örn avlöningsförmåner vid av vanlig värnpliktstjänstgöring

föranledd tjänstledighet och ej heller frågan örn avlöningsförmåner under

tjänstledighet för militärtjänstgöring under krig.

Gällande bestämmelser rörande avlöningsförmåner för föreståndare och

ämneslärare med fast anställning under tjänstledighet göra skillnad mellan

ledighet, som erhållits dels på grund av sjukdom, dels för att på grund av

särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, dels ock på grund av annan än sålunda nämnd anledning. De av

dessa bestämmelser, som avse tjänstledighet för bestridande av befattning

i statens tjänst, torde äga tillämplighet jämväl för det fall, att befattningshavaren

åtnjuter tjänstledighet för tjänstgöring såsom beställningshavare

i försvarsväsendets reserver eller såsom landstormsofficer. Vid sådan ledighet

ankommer det på Kungl. Majit att bestämma, örn och i vad män befattningshavaren

skall av sina kontanta avlöningsförmåner avstå mera än

ett belopp, motsvarande en tredjedel av den för honom stadgade kontanta

begynnelselönen. Det må framhållas, att befattningshavarna i fråga under

tjänstledighet för militärtjänstgöring enligt gällande bestämmelser icke äga

uppbära någon provisorisk avlöningsförbättring. Beträffande dessa befattningshavare

torde icke erfordras särskilda bestämmelser i fråga örn avlöning

under tjänstledighet för tjänstgöring såsom beställningshavare i försvarsväsendets

reserver eller som landstormsofficer. Vad däremot angår

annan folkhögskollärare än föreståndare och ämneslärare med fast anställning,

får sådan lärare under ledighet av nyss angivet slag enligt nu gällande

bestämmelser avstå hela lönen. Då dessa lärare icke torde böra i detta hänseende

intaga en sämre ställning än andra, motsvarande befattningshavare,

synes det böra ankomma på Kungl. Majit att bestämma, örn och i vad

mån sådan lärare skall äga uppbära den för honom i kungörelsen den 31

december 1919 (nr 864) stadgade kontanta minimilönen. Jag förutsätter

härvid, vad beträffar såväl föreståndare och ämneslärare med fast anställning

som annan folkhögskollärare, att i berörda hänseende gynnsammare

grunder icke skola tillämpas än som i propositionen nr 72 föreslagits i fråga

örn motsvarande lärare i kommuns tjänst.

Skolöverstyrelsens förslag, i vad det avser folkhögskollärares avlönings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

förmåner under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring, torde innebära,

att vederbörande lärare — utöver viss del av den honom enligt kungörelsen

den 31 december 1919 tillkommande lönen jämte dyrtidstillägg därå —

skulle äga uppbära provisorisk avlöningsförbättring, föreståndare eller

ämneslärare med fast anställning med två tredjedelar och annan lärare med

hälften av honom eljest tillkommande sådan avlöningsförbättring.

Jag vill för egen del förorda, att föreståndare och ämneslärare med fast

anställning samt extra ordinarie och vikarierande ämneslärare, i den mån

lärartjänstgöringen av skolöverstyrelsen prövas utgöra deras huvudsakliga

sysselsättning, ävensom timlärare, som är ålagd en undervisningsskyldighet

av minst 20 veckotimmar, skall under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring

i anledning av förstärkt försvarsberedskap vidkännas löneavdrag

med belopp, motsvarande hälften av den för honom i kungörelsen den 31

december 1919 stadgade kontanta minimiavlöningen. Härjämte torde dyrtidstillägg

få utgå enligt gällande grunder. Den provisoriska avlöningsförbättringen

torde få utgå med oavkortat belopp. Därest timlärare bestrider

lägre antal veckotimmar än 20, bör det i förekommande fall få ankomma

på skolöverstyrelsen att bestämma, örn och i vad män läraren skall få

behålla någon del av honom eljest tillkommande löneförmåner. Extra ordinarie

och vikarierande ämneslärare liksom timlärare bör, på sätt i omförmälda

proposition nr 72 förutsatts beträffande vissa lärare vid kommunala

skolor, i regel få bibehållas vid viss del av lönen samt uppbära provisorisk

avlöningsförbättring allenast under förutsättning, att han sedan ingången

av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början vid det statliga eller

statsunderstödda undervisningsväsendet innehaft sammanhängande anställning

under minst en termin. Avlöning i enlighet med vad jag nu tillstyrkt

torde böra utgå även vid beredskapstjänstgöring jämlikt § 27 mom. 2 a

värnpliktslagen, då denna infaller under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.

Vad sedan angår frågan örn avlöningsförmåner för nu ifrågavarande befattningshavare,

sorn hindras tjänstgöra eller vars tjänstgöring minskas vid

krig eller krigsfara, må erinras, att i propositionen nr 72 föreslagits, att ordinarie,

extra ordinarie, extra eller vikarierande lärare vid vissa kommunala

och andra läroanstalter, vilken hindras att tjänstgöra eller vilkens tjänstgöring

minskas till följd av undervisningens temporära inställande eller inskränkning

på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar, skall

uppbära oavkortad avlöning och att samma rätt medgives timlärare, vars

tjänstgöring omfattar minst 20 veckotimmar eller av överstyrelsen prövas

utgöra hans huvudsakliga sysselsättning. Motsvarande bestämmelser torde

böra meddelas beträffande vid statsunderstödd folkhögskola anställd föreståndare,

ämneslärare med fast anställning samt extra ordinarie eller vikarierande

ämneslärare ävensom lärarinna i hushållsgöromål och timlärare.

Givetvis bör sådan lärare vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mårds proposition Nr 85.

den återläsning, som i vederbörlig ordning bestämmes. Jag har intet att erinra

mot att här avsedd lärare för uppjlyttning i lönegrad får taga i beräkning

den tid, under vilken han av nämnda anledning varit hindrad att

tjänstgöra.

En förutsättning för att de av mig nu föreslagna anordningarna skola kunna

vidtagas torde vara, att de merutgijter, som av bestämmelserna föranledas,

bestridas av statsmedel. Statsbidrag till avlönande av vikarier för lärare,

som äro tjänstlediga av anledning, som i det föregående angivits, synes

böra utgå med det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin

avlöning är skyldig avstå, erfordras till arvode åt vikarien.

Enligt gällande bestämmelser äger skolöverstyrelsen, där undervisningen

till följd av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur eller annan

tvingande anledning i vederbörlig ordning varit inställd, ändock bevilja

statsbidrag. I propositionen nr 23 till 1939 års urtima riksdag angående särskilda

bestämmelser vid krig eller krigsfara beträffande vissa undervisningsanstalter,

vilken proposition av riksdagen lämnats utan erinran, förutsattes,

att statsbidrag i enlighet med eljest gällande bestämmelser skulle kunna utgå

till läroanstalt eller skoldistrikt utan hinder av att skolväsendet eller undervisningen

under extraordinära förhållanden icke kunnat anordnas på sätt

normalt skulle ha varit fallet. I anslutning härtill utgår jag från att nämnda

för folkhögskolorna gällande bestämmelser jämväl äga tillämplighet, därest

undervisningen inställes, inskränkes eller omlägges på grund av vid krig

eller krigsfara rådande förhållanden. Örn verksamheten vid folkhögskola av

sådan anledning för någon längre tid måste inställas eller mer avsevärt inskränkas

eller omläggas torde från fall till fall få bedömas, om och i vad

mån statsbidrag bör utgå.

I propositionen nr 72 har föreslagits, att vissa lärare, som erhålla i uppdrag

att såsom förläggning schefer biträda vid organiserandet av utrymningav

skolor vid krig eller krigsfara, skola i viss utsträckning enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande åtnjuta oavkortade löneförmåner samt att tid, varunder

lärare åtnjutit sådan ledighet, skall få tagas i beräkning i löneturshänseende.

Då denna fråga för folkhögskolornas vidkommande torde vara

av underordnad betydelse, anser jag mig icke böra för dessa skolor ifrågasätta

särskilda föreskrifter i ämnet.

2. Statsunderstödda privatläroverk.

I kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd

åt dessa läroanstalter m. m. meddelas vissa bestämmelser angående

minimilön för föreståndarinnor och lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och sam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Marits proposition Nr 85.

skolor. Enligt dessa bestämmelser skola föreståndarinnor åtnjuta avlöning

med minst 2,000 kronor i 1 lönegraden samt därjämte bostad eller hyresersättning,

ämneslärarinnor med full tjänstgöring med — alltefter kompetens

— 1,400 kronor eller 1,200 kronor i 1 lönegraden, timlärarinnor i

läroämnen med 60 kronor för varje veckotimme och övningslärarinnor

med 60 kronor eller i vissa fall 50 kronor för varje veckotimmes undervisning.

Vidare meddelas bestämmelser örn minimilön i högre lönegrader.

Lärarinna vid statsunderstödd enskild läroanstalt, som är delaktig i de

enskilda läroanstalternas av staten understödda vikariatskassa, äger under

tjänstledighet för sjukdom behålla viss del av sina avlöningsförmåner

på sätt och under de villkor, som i av Kungl. Majit fastställt reglemente

för nämnda kassa stadgas. Till vikariens avlöning utgår bidrag från

nämnda kassa.

Därutöver saknas i ovannämnda kungörelse föreskrifter örn och i vad

mån lärarinnepersonalen vid tjänstledighet äger uppbära den stadgade minimilönen

helt eller delvis ävensom bestämmelser i fråga örn minimilön

m. m. för den manliga lärarpersonalen vid statsunderstödda privatläroverk.

Lärarpersonalen vid statsunderstödda privatläroverk äger av statsmedel

åtnjuta tillfällig löneförbättring jämlikt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring

åt vissa lärare vid privatläroverk.

Den tillfälliga löneförbättringen utgår utöver föreskriven minimiavlöning

eller, där föreskrift örn minimiavlöning saknas, utöver den avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—15.

Den utgår för manlig föreståndare samt manlig, ävensom i vissa fall kvinnlig,

ämneslärare med full tjänstgöring vid ifrågavarande skölf oriner med

det belopp, som motsvarar före den 1 januari 1938 utgående tillfällig löneförbättring

till rektorer och lärare med motsvarande tjänsteställning vid

statens läroverk eller efter särskild prövning av Kungl. Majit med högre

belopp, dock med högst 1,500 kronor. För kvinnlig föreståndare och ämneslärare

i övrigt med full tjänstgöring utgår löneförbättringen med 1,500

kronor, i vissa fall med 1,200 kronor, för manlig timlärare vid vissa skolformer

med 60 kronor för år och veckotimme, för manlig timlärare vid

övriga skolformer och för kvinnlig timlärare med 50 kronor samt för Övningslärare

med 40 kronor för veckotimme och år.

Föreståndare samt ämneslärare, manlig eller kvinnlig, som tjänstgjort

kortare tid än en termin, erhåller tillfällig löneförbättring i förhållande till

den del av terminen, under vilken hon tjänstgjort, dock med iakttagande,

bland annat, att den, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet

eller varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen vid

skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon tid inställas,

icke för denna tid skall vidkännas avdrag å beloppet av honom

eljest tillkommande löneförbättring.

Till timlärare och Övningslärare utgår den tillfälliga löneförbättringen i

förhållande till den fullgjorda tjänstgöringen; dock med iakttagande, bland

annat, att sådan Övningslärare, som bestrider tjänstgöring av den art och

omfattning, att den berättigar till ålderstillägg i enlighet med föreskrifterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 85.

i kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154), och som på grund av sjukdom

åtnjutit tjänstledighet eller varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att

tjänstgöringen vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst

för någon tid inställas, icke för denna tid skall vidkännas avdrag å beloppet

av honom eljest tillkommande löneförbättring.

Lärare vid statsunderstödda privatläroverk äger vidare av statsmedel åtnjuta

dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 305)

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.

Procentuellt dyrtidstillägg utgår för föreståndare och ämneslärare med

full tjänstgöring å två tredjedelar av det belopp, som motsvarar summan

av den stadgade kontanta minimiavlöningen och den tillfälliga löneförbättringen.

Där föreskrift örn minimiavlöning saknas, skall dyrtidstillägget

utgå å två tredjedelar av det belopp, vilket motsvarar summan av den

kontanta avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—15, och berörda tillfälliga löneförbättring, eller, där denna

bestämmelse ej är tillämplig, å det belopp, som, med hänsyn såväl till

vederbörande skolas lönenivå i det hela som till beloppen av dyrtidstillläggsunderlaget

för motsvarande tjänster vid andra skolor, i varje särskilt

fall av skolöverstyrelsen bestämmes. Dyrtidstillägg enligt angivna regler

tillkommer jämväl timlärare och Övningslärare.

Dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal, motsvarande hälften av det

utav Kungl. Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen, dock i

förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal.

Tillfällig, av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,

icke överstigande åtta dagar av den tid, utbetalningen avser,

föranleder icke avdrag å vederbörande eljest tillkommande dyrtidstillägg.

I andra fall av ledighet utgår dyrtidstillägget endast å det mot den uppburna

avlöningen svarande dyrtidstilläggsunderlaget.

Beträffande statsunderstöd till enskilda mellanskolor, högre

flickskolor samt högre goss- och samskolor gäller i huvudsak följande:

Statsunderstöd utgår i form av dels grundunderstöd, dels ock särskilt

understöd för undervisning i huslig ekonomi. Till högre goss- och samskolor

kunna dessutom utgå dels särskilt understöd för undervisning i slöjd

eller därmed jämförligt annat praktiskt arbete, dels ock särskilt understöd

för anlitande i viss större utsträckning av manliga lärare. Härutöver utgår

jämlikt kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) bidrag av statsmedel

till löne- och ålderstillägg åt lärarinnor vid privatläroverk. Sådant statsbidrag

utgår även för vid i omförmälda vikariatskassa delaktig läroanstalt

anställd lärarinna, som åtnjuter tjänstledighet på grund av sjukdom.

För lärarinnans vikarie under tjänstledigheten utgår ej statsbidrag.

Jämlikt kungörelsen den 6 december 1918 (nr 1104) må för utbekommande

av statsbidrag till statsunderstödda enskilda anstalter och till där

anställd lärarpersonal hinder ej möta därav, att undervisningen vid vederbörande

läroanstalt måst inställas till följd av rådande smittsam sjukdom.

Den tid, under vilken undervisning enligt av riksdagen godkända bestämmelser

skall meddelas vid vederbörande läroanstalt, må, där smittsam

sjukdom befinnes därtill föranleda, förkortas i den utsträckning Kungl.

Majit på därom gjord framställning prövar sådant erforderligt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

I skrivelse den 23 september 1939 har skolöverstyrelsen framlagt förslag

i fråga örn avlöningsförmåner till vissa vid statsunderstödda högre gossoch

samskolor, enskilda mellanskolor och högre flickskolor anställda lärare

vid hinder för läraren på grund av krig eller krigsfara att fullgöra sin tjänstgöring

m. m.

Överstyrelsens förslag innebär följande:

Vid sådan skola anställd föreståndare, amneslärare med full tjänstgöring

samt sådan Övningslärare, som bestrede tjänstgöring av den art och omfattning,

att den berättigade till tjänstårsberåkning för erhållande av ålderstillägg

jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154),

ävensom timlärare i läroämne med minst 20 veckotimmars tjänstgöring,

som för någon tid hindrades att tjänstgöra eller vars tjänstgöring minskades

till följd av undervisningens inställande eller inskränkning på grund av

vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar, skulle för denna tid icke vidkännas

något avdrag å beloppet för honom eljest tillkommande tillfällig

löneförbättring. Därutöver skulle kvinnlig- lärare av statsmedel tillerkännas

ersättning med så stort belopp, att detsamma jämte den tillfälliga löneförbättringen

uppginge till halva den stadgade minimilönen, samt manlig

lärare, efter överstyrelsens prövning, med så stort belopp, att han ej behövde

vidkännas avdrag med mer än hälften av honom eljest tillkommande

löneförmåner för år räknat eller, där hans löneförmåner befunnes överstiga

dem, som befattningshavare å motsvarande befattning vid statliga eller

kommunala skolor åtnjöte, hälften av det lönebelopp, som kunde befinnas

skäligt. Vad sålunda föreslagits i fråga örn manlig lärare, som hindrats att

tjänstgöra av nämnd anledning, skulle jämväl gälla för tid, under vilken

han under förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering vore inkallad till

tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven eller å reservstat, till

tjänstgöring såsom landstormsofficer eller till värnpliktstjänstgöring. På

lärare sålunda tillkommande löneförmåner skulle utgå dyrtidstillägg enligt

gällande grunder. Lärare med lönetursrätt skulle äga att för uppfattning

i lönegrad tillgodoräkna sig den tid, varunder han varit hindrad att tjänstgöra

av nämnda anledningar. Statsbidrag till ifrågavarande läroanstalter

och vid dessa anställd personal skulle få utgå utan hinder därav, att undervisningen

måst inställas eller inskränkas på grund av förhållanden, som

stöde i samband med krig eller krigsfara.

Såsom stöd för detta förslag har överstyrelsen åberopat gällande bestämmelser

— för vilka i det föregående redogjorts — i fråga örn lärares vid

privatläroverk avlöningsförmåner samt örn statsbidrag till sådan skola i

händelse av att undervisningen måste inställas på grund av smittsam sjukdom.

Överstyrelsen har vidare framhållit, att enbart bibehållandet av den

tillfälliga löneförbättringen särskilt för de manliga lärarnas del i de flesta

fall innebure en mycket otillräcklig hjälp samt att det icke kunde förutsättas,

att den enskilda skolan skulle vara i stånd att till befattningshavare

utbetala någon ersättning.

Över skolöverstyrelsens berörda förslag har statskontoret den 12 oktober

1939 avgivit utlåtande. Statskontoret har framställt vissa erinringar mot

förslaget.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

14 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 85.

I anslutning till vad ämbetsverket förordat i förutnämnda utlåtande

angående åtgärder för uppehållande av verksamheten vid statsunderstödda

folkhögskolor vid krig eller krigsfara syntes de föreslagna bestämmelserna

i fråga örn lärares avlöningsförmåner vid hinder för läraren på grund av

krig eller krigsfara att fullgöra sin tjänstgöring böra begränsas att avse

endast sådana lärare, för vilka anställningen utgjort vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning — därvid för Övningslärare och timlärare sådan förutsättning

skulle anses föreligga, örn läraren vore ålagd en undervisningsskyldighet

av minst 20 veckotimmar — och vilka vid inkallelsen innehaft

anställning under någon längre tid, förslagsvis minst en termin, inom undervisningsväsendet.

Ämbetsverket hade intet att erinra mot att dessa lärare

vid undervisningens inställande eller inskränkning på grund av vid krig eller

krigsfara vidtagna anordningar berättigades uppbära dem eljest tillkommande

löneförbättring. Däremot kunde statskontoret icke tillstyrka, att

— som överstyrelsen föreslagit — de därutöver av statsmedel skulle tillerkännas

ersättning med ytterligare belopp av den anledningen, att statsbidrag

i vanlig ordning avsåges skola utgå till understöd åt den skola, vid

vilken läraren vore anställd.

De av skolöverstyrelsen föreslagna bestämmelserna i fråga örn lärares

avlöningsförmåner under tjänstledighet för militärtjänstgöring avsåge tid,

då lärare i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering vore

inkallad till tjänstgöring som beställningshavare i reserven eller å reservstat,

till tjänstgöring såsom landstormsofficer eller till värnpliktstjänstgöring.

Av skäl, som statskontoret angivit i sitt ovannämnda utlåtande,

borde emellertid bestämmelser nu meddelas endast angående avlöning under

förstärkt försvarsberedskap och således icke — som föreslagits — under

mobilisering. Vidare ansåge ämbetsverket icke tillräckliga skäl föreligga att

medgiva befattningshavare, som inkallades för tjänstgöring såsom beställningshavare

i reserven eller å reservstat eller såsom landstormsofficer, rätt

att uppbära tillfällig löneförbättring, utan borde denna förmån förbehållas

lärare, som inkallades för värnpliktstjänstgöring. Att — utöver den tillfälliga

löneförbättringen — särskilt bidrag av statsmedel skulle anvisas för

dessa lärares avlönande under dylik ledighet kunde statskontoret icke tillstyrka.

Det syntes böra ankomma på vederbörande skolors ägare — att örn

och i den män dylikt särskilt bidrag befunnes böra utgå — själva bestrida

kostnaden härför.

I anledning av vad av skolöverstyrelsen och statskontoret anförts förordar

jag, under åberopande av vad jag i det föregående yttrat beträffande

statsbidrag till folkhögskolor, att statsbidrag till privatläroverk må utgå

utan hinder därav, att undervisningen inställes, inskränkes eller omlägges

på grund av vid krig eller krigsfara rådande förhållanden. Måste verksamheten

för någon längre tid inställas eller mer avsevärt inskränkas eller omläggas,

torde beträffande statsbidrag böra gälla vad av mig förordats beträffande

statsbidrag under sådana förhållanden till folkhögskolor.

Jag anser skäligt, att föreståndare eller ämneslärare med full tjänstgöring

vid skola av ifrågavarande slag, vilken hindras att tjänstgöra eller vars

tjänstgöring minskas till följd av undervisningens temporära inställande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 85.

eller inskränkning på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar,

medgives rätt uppbära de löneförmåner, vilka helt bestridas av statsmedel,

d. v. s. honom eljest tillkommande tillfällig löneförbättring med oavkortat

belopp ävensom dyrtidstillägg enligt gällande grunder. Samma rätt synes

jämväl böra medgivas Övningslärare och timlärare, under förutsättning att

lärarens tjänstgöring omfattar minst 20 veckotimmar eller att densamma

av skolöverstyrelsen prövas utgöra hans huvudsakliga sysselsättning eller

ock att eljest enligt överstyrelsens beprövande särskilda skäl härför föreligga.

Vad sålunda förordats synes jämväl böra gälla, då vederbörande lärare

åtnjuter tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld

förstärkt försvarsberedskap — alltså även vid beredskapstjänstgöring. Beträffande

Övningslärare och timlärare bör dock, såsom i det föregående

föreslagits beträffande folkhögskola, som regel krävas, att läraren sedan

ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början innehaft

sammanhängande anställning vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet

under minst en termin. Jag finner däremot i likhet med

statskontoret ej skäl tillstyrka att — såsom skolöverstyrelsen föreslagit —

lärare vid tjänstgöringshinder av ifrågavarande art skall tillerkännas särskild

ersättning av statsmedel utöver tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

Vederbörande läroanstalt synes vara oförhindrad att med anlitande

av till dess förfogande stående medel tillerkänna läraren den ytterligare

ersättning, som kan befinnas påkallad.

Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att på särskild framställning

besluta, örn och i vad mån lärare vid statsunderstött privatläroverk, vilken

i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap åtnjuter tjänstledighet

för tjänstgöring såsom beställningshavare i försvarsväsendets reserver (reservstater)

eller såsom landstormsofficer, skall äga uppbära honom eljest

tillkommande tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. Gynnsammare

grunder torde dock därvid icke böra tillämpas än i den förutberörda propositionen

nr 72 föreslagits i fråga örn motsvarande lärare i kommuns tjänst.

I övrigt torde särskild ersättning av statsmedel till ifrågavarande lärare

under sådan ledighet icke böra utgå, läroanstalten dock obetaget att, örn

och i den mån dylik ersättning befinnes motiverad, själv bestrida kostnaden

härför.

På frågan örn löneförmåner för ifrågavarande befattningshavare under

tjänstledighet för annan militärtjänstgöring än nu nämnts anser jag mig

icke böra ingå.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle lärare med lönetursrätt äga att

för uppjlyttning i lönegrad tillgodoräkna sig den tid, varunder han varit

hindrad tjänstgöra av skäl, som i det föregående angivits. I anledning härav

må anmärkas, att denna fråga, vad angår lönetursberättigad lärarinna vid

statsunderstött privatläroverk, på grund av för sådan lärarinna gällande be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

stämmelser om uppflyttning i högre lönegrad automatiskt regleras, örn vad

i nämnda proposition nr 72 förordats i fråga örn där avsedd lärares rätt att

för uppflyttning i löneldass taga i beräkning tid, under vilken han hindras

tjänstgöra på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar, vinner

bifall. Då bestämmelser nu saknas beträffande uppflyttning i lönegrad för

manlig lärare vid statsunderstödda privatläroverk, torde särskilda föreskrifter

för dessa lärares del icke behöva nu meddelas i anledning av överstyrelsens

berörda förslag.

Särskilda föreskrifter beträffande löneförmåner för förläggning schef er

torde icke erfordras i fråga örn pri vatlär o verken.

3. Folk- och fortsättningsskolor.

De i propositionen nr 72 framlagda förslagen avse, såvitt angår lärare vid

folk- och småskolor, allenast lärare med avlöning enligt avlöningsreglementet

den 30 september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor. Vid dessa

skolor finnas anställda jämväl lärare, vilkas avlöningsförhållanden icke äro

reglerade i nämnda reglemente men till vilkas avlönande statsbidrag utgår.

I fråga örn sådan lärares ävensom lärares vid fortsättningsskola avlöningsförhållanden

vid tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av

anbefalld förstärkt försvarsberedskap och vid hinder för läraren att tjänstgöra

på grund av undervisningens temporära inställande eller inskränkning

vid krig eller krigsfara torde bestämmelser vara påkallade.

Bestämmelser örn statsbidrag till avlönande av såväl timlärare i läsämne

med avlöning enligt 34 § ovannämnda avlöningsreglemente som i annat

övningsämne än slöjd och hushållsgöromål vid folkskoleväsendet äro meddelade

i kungörelsen den 10 december 1937 (nr 999) angående statsbidrag

till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. m. Statsbidrag till avlönande

av timlärare i läsämne eller i annat övningsämne än slöjd och hushållsgöromål

utgår, där ej skolöverstyrelsen för visst fall annorlunda medgivit,

allenast till skoldistrikt, där Överlärare är anställd, och i den mån timlärare

förordnats att meddela undervisning det antal veckotimmar, varmed

överlärarens undervisningsskyldighet enligt av överstyrelsen fastställd instruktion

understiger 30 veckotimmar. Sagda statsbidrag till avlönande av

timlärare i annat övningsämne än slöjd och hushållsgöromål utgår med

belopp, motsvarande det av skoldistriktet bestämda arvodet, under förutsättning

att detta icke överstiger i 34 § avlöningsreglementet angivet dagarvode

till timlärare i läsämne vid samma skola. Timlärare i annat övningsämne

än slöjd och hushållsgöromål äger, såvida statsbidrag utgår till hans

avlönande, uppbära dyrtidstillägg av statsmedel jämlikt bestämmelserna i

kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 12) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid folk- och småskolor m. fl.

Bestämmelser örn statsbidrag för undervisning i slöjd äro meddelade i

kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning

i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola och för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85. 17

undervisning i hushållsgöromål i kungörelsen samma dag (nr 573) angående

statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild

anstalt. Statsbidraget utgår med belopp, motsvarande den för vederbörande

lärare stadgade minimiersättningen. Örn lärare förbjudits tjänstgöra till

förekommande av smittfara, utgår statsbidrag till avlönande av vikarie för

läraren. Provisorisk avlöningsförbättring utgår till lärare i slöjd och hushållsgöromål

jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1931 (nr 191)

örn provisorisk avlöningsförbättring åt lärare i slöjd och hushållsgöromål

vid folk- och småskolor och därmed jämförlig läroanstalt. Till lärare i slöjd

utgår sådan avlöningsförbättring endast under förutsättning, att lärarens

undervisning omfattar minst 20 timmar i veckan.

Bestämmelser om dyrtidstillägg åt lärare i slöjd och i hushållsgöromål

vid folkskoleväsendet äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 307)

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor,

vissa sjukvårdsanstalter och barnhem, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och vissa småskoleseminarier. I fråga om dyrtidstillägg till lärare i

slöjd vid folkskoleväsendet gäller, bland annat, att sådant dyrtidstillägg utgår

allenast, där lärarens undervisning i slöjd enligt fastställd arbetsordning

omfattar lägst 20 timmar i veckan.

Till avlönande av lärare vid fortsättningsskola utgår statsbidrag jämlikt

kungörelsen den 30 december 1932 (nr 587) örn avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan

samt statsbidrag till sådan avlöning. Statsbidraget utgår

med belopp, motsvarande de för undervisningen i sådan skola utgående

stadgade minimiarvodena jämte i förekommande fall till lärare utgående

ålderstillägg. Därest lärare förbjudits tjänstgöra till förekommande av

smittfara, utgår statsbidrag till avlönande av vikarie. Jämväl till avlönande

av vikarie för vissa lärare, som åtnjuta tjänstledighet på grund av sjukdom,

utgår statsbidrag.

Vidkommande frågan om avlöning till vissa lärare vid folk- och fortsättningsskolväsendet

under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning

av förstärkt försvarsberedskap vill jag erinra om att i propositionen

nr 72 framhållits, att anställningen som timlärare i läsämnen vid folk- och

småskolor för vederbörande i många fall endast vore en bisyssla, samt att i

propositionen föreslagits, att det skulle få ankomma på skolöverstyrelsen att,

med iakttagande av de för statens motsvarande lärare gällande grunderna,

på särskild framställning från fall till fall besluta om sådan lärares avlöning

vid tjänstledighet för ifrågavarande ändamål. Vad i nämnda proposition sålunda

framhållits gäller jämväl i stor utsträckning beträffande folkskolans

lärare i övningsämnen ävensom i fråga om lärare vid fortsättningsskolväsendet.

Det synes jämväl böra ankomma på skolöverstyrelsen att, med iakttagande

i huvudsak av de för statens motsvarande lärare gällande grunderna,

besluta, om och i vad mån här avsedd lärare i övningsämne vid folkskolan

eller lärare vid fortsättningsskolan skall äga att under tjänstledighet för

värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap

— alltså även vid beredskapstjänstgöring — uppbära någon del av den till

honom eljest av statsmedel utgående avlöningen.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 85. 2

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

I fråga om avlöningsförmånerna för lärare vid folkskoleväsendet, vilken

hindras att tjänstgöra vid krig eller krigsfara, har i nämnda proposition

— såsom redan nämnts — föreslagits, att timlärare i läsämne vid folk- eller

småskola, vilken hindras att tjänstgöra eller vilkens tjänstgöring minskas

till följd av undervisningens temporära inställande eller inskränkning på

grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar, skall äga uppbära

oavkortad avlöning under förutsättning, att lärarens tjänstgöring omfattar

minst 20 veckotimmar eller ock att densamma av skolöverstyrelsen prövas

utgöra hans huvudsakliga sysselsättning. Lärare, för vilken sådant tjänstgöringshinder

förelegat, skulle vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

den återlösning, som i vederbörlig ordning kunde vara bestämd. Läraren

skulle jämväl få för uppfattning i löneklass taga i beräkning den tid,

under vilken han av nämnda anledning varit hindrad att tjänstgöra.

Vad i propositionen sålunda förordats torde i tillämpliga delar böra gälla

jämväl i fråga örn lärare i övningsämne vid folkskola saint beträffande lärare

vid fortsättningsskola, örn och i den mån statsmedel utgår till vederbörandes

avlönande.

Ett genomförande av vad sålunda förordats medför vissa jämkningar i

gällande statsbidragsgrunder. Därest här avsedd lärare under tjänstledighet

för värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap

medgives rätt att uppbära viss del av den honom eljest tillkommande,

av statsmedel utgående ersättningen, bör vederbörande huvudman

äga uppbära statsbidrag till avlönande av vikarie för läraren med belopp,

motsvarande skillnaden mellan vad den tjänstledige läraren har att av stadgad

minimiersättning avstå och vad som för vikariens avlönande med minimiersättning

erfordras. I den man här avsedd lärare, vilken hindras att

tjänstgöra eller vilkens tjänstgöring minskas till följd av undervisningens

temporära inställande eller inskränkning på grund av vid krig eller krigsfara

vidtagna anordningar, medgives rätt att uppbära oavkortad, av statsmedel

eljest utgående ersättning, bör statsbidrag få utgå, som om undervisningen

bedreves i eljest avsedd omfattning.

Jag förutsätter, att vad nu föreslagits skall äga motsvarande tillämpning

beträffande lärare i övningsämnen vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och barnhem.

4. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att de

bestämmelser, jag i det föregående förordat, torde böra, i likhet med motsvarande

i propositionen nr 72 ifrågasätta föreskrifter, förlänas giltighet

från och med den 1 september 1939, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående förordats, meddela

bestämmelser angående statsbidrag till folkhögskolor,

privatläroverk samt folk- och fortsättningsskolor ävensom

angående avlöningsförmåner för vissa lärare vid sådana

skolor dels under tjänstledighet för militärtjänstgöring i

anledning av förstärkt försvarsberedskap, dels ock vid undervisningens

inställande eller inskränkning på grund av

vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:93 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner till viss lärarpersonal under tjänstledighet för militärtjänstgöring a1 i texten