Angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. to
1939-12-01 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:88 (urtima riksdagen), Angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. to
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.
1
Nr 88.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till
vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. to.; given
Stockholms slott den 1 december 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1 december 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,
Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg:
Under åren 1885—93 undergick Uppsala domkyrka en omfattande
restaurering, vilken delvis bekostades genom ett statsanslag å 500,000 kronor
(se proposition nr 32/1885 och riksdagens skrivelse nr 60/1885 p. 26:o).
Vid nämnda restaureringsarbete kom cement i stor utsträckning till användning,
vilket byggnadsmaterial sedermera visat sig vara av ringa hållbarhet.
Den under årens lopp fortskridande förstöringen av kyrkans tegel,
beroende på såväl materialet självt som det tekniska förfarandet vid nämnda
restaureringsarbete — med cementfogar mellan teglen — har nödvändiggjort
skyndsamma åtgärder för att hejda den pågående förstörelseprocessen.
I detta syfte medgav Kungl. Majit genom särskilda beslut den 26 juli
1935 och den 30 december 1936, att av domkyrkans reserverade medel
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 88. 2
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.
finge disponeras sammanlagt högst 20,000 kronor för utredning rörande
behovet av skyddsåtgärder för att förhindra, att olyckshändelser uppkomme
genom murpartiers nedfallande från vissa delar av domkyrkans
yttre, samt för utförande av erforderliga skyddsåtgärder.
För att erhålla ett sakkunnigt omdöme örn det tillstånd, vari domkyrkans
inre och yttre befunne sig, bemyndigade Kungl. Majit den 24 september
1937 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag
angående restaurering av Uppsala domkyrka. Samma dag beslöt departementschefen
att såsom sakkunniga för nämnda ändamål tillkalla ärkebiskopen
E. Eidem, riksantikvarien J. S. Curman, byggnadsrådet R. Hjorth,
f. d. professorn R. Östberg och docenten, numera professorn Gerda Axelina
Johanna Boethius. De sakkunniga benämnas i det följande domkyrkokommittén.
Sedan byrådirektören hos byggnadsstyrelsen N. T. Royen uppgjort en
den 2 februari 1938 dagtecknad promemoria rörande föreslagna skyddsåtgärder
med hänsyn till den fortgående vittringen hos fialer och pinakler
å domkyrkan samt domkapitlet låtit verkställa en den 3 mars 1938 dagtecknad
kostnadsberäkning rörande utförande av de i nämnda promemoria
avsedda skyddsåtgärderna å skadade delar av domkyrkans yttre, vilken
beräkning slutade å sammanlagt 32,400 kronor, medgav Kungl. Majit
genom beslut den 18 mars 1938, att erforderliga skyddsåtgärder å domkyrkan
finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda
kostnadsberäkning ävensom att kostnaderna för dessa åtgärder finge intill
ett belopp av högst 35,000 kronor förskottsvis gäldas ur domkyrkans egna
kassa, under förutsättning dels att icke därigenom svårigheter uppkomme
för fullgörande av övriga kassan enligt gällande stat åliggande utbetalningar,
dels ock att för de ifrågavarande skyddsåtgärdernas utförande erforderliga
förslagsritningar underställdes byggnadsstyrelsen för prövning.
I skrivelse den 11 juni 1938 anförde domkapitlet därefter, att det under
skyddsarbetenas utförande med skrämmande tydlighet visat sig, att klimatets
förstörelseverk å pinakler och fialer samt vissa andra arkitekturdetaljer
varit vida mer omfattande och av än allvarligare natur än förut kunnat
konstateras samt att behovet av skyddsarbetenas ytterligare utsträckande
vitsordats vid en den 24 maj 1938 av professorn H. Kreuger företagen besiktning.
På grund därav hemställde domkapitlet, att Kungl. Majit måtte
ställa erforderliga medel till domkapitlets förfogande för utförande av de
ytterligare skyddsåtgärder, som tarvades. Genom beslut den 8 juli 1938
medgav Kungl. Majit, att nämnda skyddsåtgärder å domkyrkan finge utföras
i huvudsaklig överensstämmelse med en av byggnadsfirman Anders
Dios i Uppsala uppgjord kostnadsberäkning, under förutsättning att för
skyddsåtgärdernas utförande erforderliga förslagsritningar underställdes
byggnadsstyrelsen för prövning. Tillika anvisade Kungl. Majit till bestri
-
3
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.
dande av kostnaderna för skyddsåtgärderna högst 60,000 kronor, att utgå
från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Sedermera biföll Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1938 en
av domkapitlet gjord framställning, att sistnämnda anslag måtte få disponeras
till täckande av jämväl kostnaden för avlägsnande i möjligaste mån
av de cementfogar å de medeltida murytorna, som vid nämnda restaurering
av domkyrkan inlagts mellan tegelstenarna.
I skrivelse den 6 oktober 1939 har domkapitlet — under förmälan att
de i kostnadsberäkningen av den 3 mars 1938 upptagna skyddsarbetena,
vilka dragit en kostnad av 23,343 kronor 76 öre, varit slutförda den 1 juni
1938 samt att det genom beslutet den 8 juli 1938 anvisade beloppet å
60,000 kronor förbrukats för avsett ändamål — vidare anfört:
De i omförmälda beslut den 18 mars och den 8 juli 1938 avsedda skyddsåtgärderna
hade avsett sådana arbeten, som måst anses ankomma på domkapitlet
till följd av den domkapitlet enligt lag och författning åvilande
skyldigheten att sörja för domkyrkans underhåll och säkerhet. Detta oavsett
domkyrkokommitténs uppdrag att förbereda kommande restaurering
av domkyrkan. Dessa åtgärder hade huvudsakligen gällt domkyrkans till
ett åttiotal uppgående, av tegel och cement eller blott av cement utförda
fialer. Å samtliga dessa hade omfattande rivningar måst företagas till förhindrande
av ras. Emellertid hade med omförmälda statsanslag även kunnat
bekostas vissa andra nödvändiga, likaledes på domkapitlet ankommande
säkerhetsåtgärder, nämligen rensning av murfogar, partiell borttagning av
en del i cement utförda, synnerligen illa skadade vattenutkastare m. m., till
ett sammanlagt belopp av 6,837 kronor 2 öre.
Under arbetets utförande hade domkapitlet funnit, att ytterligare skyddsåtgärder
erfordrades å domkyrkan, vilka vore av beskaffenhet att böra utföras
genom domkapitlet. Beträffande dessa hade domkapitlet samrått med
domkyrkokommittén. I fråga örn nämnda arbeten, över vilka domkapitlet
infordrat en av byggnadsfirman Dios uppgjord och den 6 september 1939
dagtecknad sammanställning av kostnadsuppgifter, har domkapitlet anfört
bland annat:
De arbeten, vilka domkapitlet i nu föreliggande sammanhang anhölle att
få bringa under bedömande, vore i nämnda sammanställning upptagna under
rubrikerna Kontreforbetäckningar, Tourelltorn, Vattenutkastare och
Droppar samt Fogar. Samtliga därvid avsedda arbeten kunde betecknas
såsom för såväl domkyrkans som allmän säkerhet erforderliga skyddsarbeten.
För utförandet därav nödgades domkapitlet anhålla örn bidrag av
statsmedel, enär domkyrkan själv fullständigt saknade möjlighet att bekosta
dessa arbeten.
De föreslagna arbetena ås. k. kontreforbetäckningar avsåge
rivning av sammanlagt 20 avsatsbetäckningar, alla utom två anbragta å
de stora tornens strävmurar och säkerligen alla bestående av en inre tegelkärna,
kringmurad med cementblock. Enär samtliga dessa kontreforbetäckningar
länge företett betydliga yttre skador, bland annat bestående i för
-
4
Kungl. Marits proposition Nr 88.
störing av fogarna mellan cementblocken, hade de under år 1938 blivit
provisoriskt lagade genom fyllning av fogarna med kitt samt genom hopnitning
av vissa cementblock med metallband. Dessa provisorier hade under
det sedermera förflutna året visat sig icke fylla sin uppgift. Fogarna hade
ånyo öppnat sig, vilket medförde fara för ifrågavarande byggnadspartiers
fullständiga förstöring genom tegelpartiernas vittring och frysning m. m.
En provrivning av en utav de nischformade kontreforbetäckningarna hade
utvisat, att detta betäckningsparti varit praktiskt taget fullkomligt förstört.
Tegelkärnan hade varit helt förvittrad och starkt anlupen av fukt.
Den hade huvudsakligen bestått av lösa skärvor. Jämväl vissa av cementblocken
hade varit illa åtgångna genom godsets söndersprickning, och vissa
av dem hade varit i sådant tillstånd, att de måst betecknas såsom skrot.
Yttre besiktning av de övriga ifrågavarande kontreforbetäckningarna gåve
vid handen, att de samtliga befunne sig i ungefär samma dåliga tillstånd.
Borttagande av dem alla vore därför nödvändigt och borde ske så fort som
möjligt. Kostnaderna därför hade beräknats till sammanlagt 18,440 kronor.
De i omförmälda kostnadsuppgifter nämnda tourelltornen vore
de s. k. hörntoureilerna, 4 stycken på vart och ett av de stora tornen, där
tourellerna vore uppförda högst upp på de i plan fyrkantiga tornpartiernas
hörn. Nedersta delen av varje touréh utgjordes av en cementtäckt altan
med barriär av cement. Å barriären vilade mäktiga, höga granitpelare, vilka
uppbure tourellens spira. Dennas bas utgjordes av ett välvt cementtak, på
utsidan omgivet av tegelmurade gavlar (målade i cementfärg) med korsblommor
och vattenutkastare av cement. Den kopparklädda tourellspiran
kröntes med en stor korsblomma av järn. Tourellerna utgjorde således byggnadsparti
av betydande tyngd men vore endast nödtorftigt förankrade
vid tornen. Det hade befunnits, att nämnda altaner och barriärer vore betydligt
skadade genom sprickor, vilka påtagligen snabbt kunde tilltaga i
omfattning. Tagna prov av det underliggande teglet hade visat en hög grad
av fuktighet. Kostnaderna för tourellernas nedtagande beräknades uppgå
till sammanlagt 38,368 kronor.
Med vattenutkastare och droppar förstodes dels fantasidjursformade
utkastare för takvatten, dels ock knoppliknande utsirningar
på vissa lister nedanom kyrkans olika tak samt på andra ställen. Dessa av
cement utförda utkastare och knoppar, vilka förekomme i mycket stort
antal, hade vid undersökning visat sig svårt sprickskadade. På grund av
den tydliga faran för nedstörtning borde rivning ske så snart som möjligt
och skulle kunna utföras för 5,300 kronor.
Yad slutligen ovannämnda fogar anginge, så förstodes därmed murfogarna
mellan tegelstenarna å domkyrkans fasader. Vid nästföregående
restaurering av domkyrkan hade samtliga dessa fogar täckts med cementvalkar,
vilket visat sig synnerligen menligt för tegelmurverket. Förefintlig
fuktighet hölles nämligen därigenom instängd av cementfogarna utan att
kunna avdunsta, vilket medförde vittring av teglet. Arbetet med borttagande
av dessa cementfogar behövde fortsättas — åtminstone till den höjd
från marken, som kunde nås genom användande av s. k. Moraställning —
varefter fogstrykning med lämpligt murbruk måste ske, sedan erforderligt
prov verkställts. Kostnaderna hade beräknats till sammanlagt 35,302 kronor
10 öre.
Samtliga nu ifrågasatta åtgärder förordades såväl av domkyrkokommittén
som av dess tekniske expert, professorn Kreuger.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 88. 5
I ovannämnda, den 6 september 1939 dagtecknade kostnadsuppgifter
hade även upptagits vissa andra arbeten nämligen under rubrikerna Strävbågar,
Betonggesimser samt Brandskydd. De under sistnämnda rubrik
ifrågasatta arbetena avsåge sektionering av domkyrkans vindsutrymmen
till motverkande av utbruten elds spridning. En sådan åtgärd vore ej endast
tillrådlig utan i hög grad nödvändig och kunde säkerligen betecknas
såsom en på domkapitlet ankommande skyddsåtgärd. Domkapitlet hade
från äldre tid en dyrköpt erfarenhet av den fara, som de stora, fria vindsutrymmena
med deras omfattande träinredning medförde vid brand. Denna
erfarenhet härledde sig från den stora eldsvåda, som i maj 1702 härjat
domkyrkan. — Emellertid sammanhängde frågan om den tilltänkta sektioneringen
så nära med vissa viktiga frågor, vilka kunde komma under
bedömande först i samband med framläggandet genom domkyrkokommitténs
försorg av förslag till restaurering av kyrkan, att tanken på vindsektionering
först efter närmare utredning syntes böra framläggas icke av
domkapitlet utan av kommittén. Detsamma vore förhållandet med de under
rubrikerna Strävbågar och Betonggesimser angivna frågorna.
Såsom ovan angivits, hade till vissa skyddsarbeten av domkyrkans egna
medel förskottsvis utbetalats ett belopp av 23,343 kronor 76 öre. Enär det
beredde domkyrkoförvaltningen stor svårighet att vidare avvara detsamma,
anhölle domkapitlet nu örn ersättning härför.
På grund av vad sålunda anförts har domkapitlet hemställt, att statsmedel
måtte, så snart ske kunde, ställas till domkapitlets förfogande dels till
utförande i enlighet med ovanberörda kostnadsuppgifter av arbeten å domkyrkans
kontreforbetäckningar, toureller, vattenutkastare och »droppar»
samt murfogar med tillhopa 97,410 kronor 10 öre, dels ock såsom ersättning
för berörda av domkapitlet lämnade förskott med 23,343 kronor 76 öre
eller sammanlagt med 120,753 kronor 86 öre.
I utlåtande den 17 oktober 1939 har byggnadsstyrelsen tillstyrkt bifall
till domkapitlets framställning.
Sedermera har domkyrkokommittén i skrivelse den 27 oktober 1939
gjort framställning om anvisande av medel till dels vissa genom kommitténs
försorg utförda undersökningar och arbeten, dels ock vissa ifrågasatta
arbeten å domkyrkan.
Beträffande sitt arbete har kommittén anfört i huvudsak:
Kommitténs arbete, som börjat omedelbart efter tillsättandet, hade inletts
med en utredning angående antalet och den huvudsakliga beskaffenheten
av de olika frågor beträffande domkyrkans vård och underhåll, vilka
kunde tänkas bliva föremål för övervägande i samband med det tillämnade
restaureringsföretaget. Tillika hade kommittén påbörjat en numera till avsevärd
del, dock endast i koncept föreliggande skildring av domkyrkans
byggnadshistoria, varvid särskild uppmärksamhet ägnats den under överintendenten
Helgo Zettervall ledning åren 1885—93 utförda restaureringen
av domkyrkan, vilken restaurering till följd av därvid begångna missgrepp
i mångå avseenden blivit ödesdiger för domkyrkan. Ytterligare hade kommittén
redan vid inledandet av sin verksamhet påbörjat en ingående byggnadsteknisk
undersökning av domkyrkan ävensom vissa andra utrednings
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.
åtgärder. För utförandet av sitt arbete hade kommittén haft medel tillgängliga
endast i den män de kunnat ställas till förfogande från åttonde
huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Därmed hade kommitténs verksamhet kunnat bekostas huvudsakligen endast
till den del, som verksamheten omfattat kansliarbete; i detta hade likväl
ingått förutom annat även nödvändiga arkivforskningar. För fullgörandet
av sin uppgift i övrigt hade kommittén däremot saknat och saknade
alltjämt medel.
Enär medel nu erfordrades, därest arbetet skulle kunna fortsättas och
fullbordas, och enär åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga icke syntes kunna anlitas till andra slags utgifter
för kommittén än som hittills förekommit, har kommittén anhållit, att för
nämnda ändamål 29,000 kronor måtte ställas till kommitténs förfogande.
Beträffande de ifrågasatta arbetena å domkyrkan har kommittén anfört.
De arbeten, vilka avsåges i nu förevarande sammanhang, gällde de till
domkyrkans yttre korparti hörande delarna av kyrkans ö v r e m u rförsträv
ning ssystem. Under kommitténs arbete hade det befunnits,
att betänkliga skador uppkommit å det till kyrkans s. k. högmur eller
kleristoriemur hörande strävsystemet. Flera av de därtill hörande, av Zettervall
uppförda dubbla strävbågarna vore så illa åtgångna, att deras hållfasthet
för framtiden starkt ifrågasatts. Det hade uttalats farhågor för ras
inom nära liggande framtid, därest ej erforderliga motåtgärder vidtoges.
Till följd därav ävensom av andra anledningar, vilka sammanhängde bland
annat med frågan om kyrkans blivande yttre arkitektur, hade fråga uppkommit
om det nuvarande strävsystemets ersättande med ett nytt strävsystem.
För bedömande av därmed sammanhängande både byggnadstekniska
och arkitektoniska frågor hade det synts kommittén erforderligt, att
ett provarbete ägt rum. Domkapitlet hade för sin del medgivit, att sådant
arbete utfördes, omfattande rivning av de fyra östligaste dubbla strävbågarna
mot korets högmur samt uppförande, enligt förslag av professorn Östberg,
i strävbågarnas ställe av fyra nya svängda strävmurar, fast anslutna
till de starka och för sammanhanget hos domkyrkans byggnadskonstruktion
ytterst betydelsefulla skiljemurarna mellan kyrkans sidokapell, allt i
förening med vissa erforderliga arbeten å närliggande byggnadsparti.
Kostnaderna för berörda arbeten å fyra mursträvor hade i den av domkapitlet
infordrade kostnadssammanställningen beräknats till 53,397 kronor
11 öre och kostnaderna för arbeten å s. k. betonggesimser, varmed förstodes
de till ifrågavarande murförsträvningskonstruktioner nära anslutande
delarna av kyrkans blindbalustrader, den ena vid övre och den andra
vid nedre takfoten, till 16,510 kronor eller sammanlagt 69,907 kronor 11
öre. Å detta belopp torde emellertid böra beräknas åtminstone 20 procents
förhöjning, emedan man måste befara, att övriga strävbågars tillstånd
vore så dåligt, att borttagande av en eller annan av dem snart måste ske,
varvid naturligtvis nytt stödverk erfordrades. Till arbeten å högmurens
strävsystem jämte vissa i samband därmed nödvändiga arbeten måste därför
nu begäras 69,907 kronor 11 öre med minst 20 procents tillägg eller i
runt tal 85,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har kommittén anhållit, att till utförande
av nämnda arbeten ä domkyrkan måtte anvisas sammanlagt
85,000 kronor.
7
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88,
I utlåtande den 7 november 1939 har byggnadsstyrelsen förklarat sig
icke ha något att erinra beträffande beräkningen av sistnämnda kostnader.
Statskontoret, som den 22 november 1939 yttrat sig över domkapitlets
och domkyrkokommitténs ifrågavarande framställningar, har anfört i huvudsak
följande:
I nuvarande statsfinansiella läge torde statsmedel böra ställas till förfogande
endast för sådana rivnings- och restaureringsarbeten å domkyrkan,
vilka kunde anses oundgängligen erforderliga ur säkerhetssynpunkt eller för
att skydda kyrkan mot förstörelse. Statskontoret saknade möjlighet att
närmare bedöma de föreliggande framställningarna från dessa utgångspunkter.
Såvitt ämbetsverket kunde finna, syntes det emellertid kunna
ifrågasättas, dels örn rivningen av tourelltornen och rensningen av murfogar
för en beräknad kostnad av tillhopa 73,670 kronor 10 öre vore av så angelägen
beskaffenhet, att medel för nämnda ändamål nu borde ställas till förfogande,
dels ock örn den av domkyrkokommittén föreslagna rivningen avvissa
strävbågar m. m. för en beräknad kostnad av 85,000 kronor kunde
anses ur säkerhetssynpunkt omedelbart erforderlig. Skulle nämnda arbeten
kunna ställas på framtiden och i stället endast vissa partier av tourelltornen
nedrivas i enlighet med ett i kostnadsuppgifterna alternativt framställt
förslag, bomme medelsåtgången att begränsas med icke mindre än
(73,670: 10 -f 85,000 — 9,896 =) 148,774 kronor 10 öre. Enligt statskontorets
mening vore en omprövning på förevarande punkt icke obefogad.
Vad därefter anginge frågan om finansieringen av de arbeten, vilka befunnes
vara av så angelägen beskaffenhet, att de ansåges nu böra komma till
utförande, ville statskontoret erinra örn att vid den restaurering, som domkyrkan
undergått under åren 1886—93, domkyrkan själv och framförallt
domkyrkoförsamlingen bidragit med avsevärda belopp till bestridande av
restaureringskostnaderna (jmf proposition nr 32, sid. 7, till 1885 års riksdag).
I själva verket syntes endast ungefär hälften av sagda kostnader ha bestritts
med statsmedel. Vid nu angivna förhållande ansåge ämbetsverket uteslutet,
att domkyrkan i varje fall för närvarande skulle beredas ersättning
för det belopp å 23,343 kronor 76 öre, som utbetalats med stöd av det i
kungl, brevet den 18 mars 1938 givna bemyndigandet. De av domkyrkokommittén
närmare specificerade kostnaderna för vissa utredningar och undersökningar,
tillhopa 6,556 kronor 66 öre, syntes vara av beskaffenhet att
böra bestridas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Härefter återstående
kostnader uppginge till (234,753:86 — 23,343:76 — 6,556:66 =)
204,853 kronor 44 öre eller alternativt, örn — på sätt statskontoret ifrågasatt
— vissa arbeten kunde anstå (204,853:44 —148,774:10 =) 56,079
kronor 34 öre. Som ovan anförts syntes vissa skäl tala för att till bestridande
av dessa kostnader bidrag utverkades av domkyrkoförsamlingen. Återstoden
syntes vara av beskaffenhet att böra bekostas av statsmedel, och
torde för ändamålet icke kunna disponeras annat anslag än förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter. Då riksdagen för närvarande vore samlad, syntes
dock medverkan av riksdagen vara erforderlig.
_ Statskontoret ville slutligen ifrågasätta, örn icke, sedan full klarhet vunnits
angående omfattningen av de rivnings- och restaureringsarbeten, som
borde komma till utförande i nuvarande statsfinansiella läge, dessa arbeten
i sedvanlig ordning borde utbjudas på entreprenad, då härigenom en begränsning
av utgifterna måhända kunde vinnas.
Departe
mentschefen.
8 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.
Den i det föregående lämnade redogörelsen ger vid handen, att den restaurering
av Uppsala domkyrka, som företogs under åren 1885—93, delvis
utförts på ett i tekniskt hänseende otillfredsställande sätt. Bland annat
på grund härav befinna sig vissa delar av domkyrkan i sådant skick, att
omedelbara skyddsåtgärder äro erforderliga i avbidan på den mer genomgripande
restaurering, som blir aktuell, sedan de för ändamålet tillkallade
sakkunniga slutfört sin utredning. I själva verket har det vid de undersökningar,
som av dessa sakkunniga verkställts, kunnat konstateras, att den
genom olämpligt byggnadsmaterial och felaktig byggnadsteknik påskyndade
förstörelseprocessen fortskridit längre än man tidigare föreställt sig.
Olyckstillbud ha redan inträffat, och farhågor föreligga för att vissa byggnadsparti
äro så skadade, att de icke någon längre tid kunna äga bestånd.
De åtgärder, som med anlitande av domkyrkans egna medel och av förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter hittills vidtagits för att råda bot på
de svåraste skadorna, ha icke varit tillräckliga. Det har ansetts nödvändigt
att med det snaraste vidtaga ytterligare åtgärder. Enligt det föregående ha
äskats anslag av statsmedel med tillhopa 234,753 kronor 86 öre jämlikt
följande specifikation:
A. Av domkapitlet:
1. Arbeten å kontreforbetäck
ningar
.................
2. Rivning av tourelltorn ....
3. Rivning av vattenutkastare
m. m...................
4. Rensning av murfogar m. m.
5. Ersättning för av domkapitlet
förskotterat belopp.......
B. Av domkyrkokommittén:
1. Utgifter för vissa redan ut
förda
undersökningar och arbeten
..................
2. Arbeten å domkyrkans övre
murförsträvningssystem j ämte
anslutande byggnadspartier .
kronor 18,440: —
» 38,368: —
» 5,300: —
» 35,302:10
» 23,343: 76 kronor 120,753: 86
kronor 29,000: —
85,000:_kronor 114,000: —
Summa kronor 234,753: 86.
Fortsatt medelsanvisning för skyddsarbeten å domkyrkan torde icke
kunna undvikas. Jag delar emellertid statskontorets uppfattning, att i nuvarande
statsfinansiella läge medel böra ställas till förfogande endast för
9
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.
sådana arbeten, som kunna anses oundgängligen erforderliga ur säkerhetssynpunkt
eller för att skydda domkyrkan mot förstörelse. Från denna utgångspunkt
må beträffande de enligt sammanställningen härovan framställda
förslagen anföras följande:
De byggnadskonstruktioner, som benämnas kontreforbetäckningar, äro
så illa medfarna, att fara för ras är överhängande. Ett uppskov med dessa
arbeten, kostnadsberäknade till 18,440 kronor, är icke möjligt. Vad nu anförts
gäller jämväl beträffande vattenutkastarna och andra liknande konstruktioner.
De i fråga örn sistnämnda byggnadsparti erforderliga arbetena
ha beräknats draga en kostnad av 5,300 kronor.
De s. k. tourelltornen skulle enligt domkapitlets förslag nedtagas. Kostnaderna
härför uppgå till 38,368 kronor. Av handlingarna i ärendet framgår,
att i den till grund för domkapitlets framställning liggande kostnadsutredningen
alternativt ifrågasatts rivning endast av vissa delar av dessa torn och
intilliggande byggnadspartier för en kostnad av 9,896 kronor. Statskontoret
har satt i fråga, örn nedtagandet av tourellerna kunde anses ur säkerhetssynpunkt
omedelbart erforderligt och örn icke arbetena skulle kunna begränsas
på sätt i nyssnämnda alternativförslag förutsatts. För egen del vill
jag framhålla, att det vid den ytterligare besiktning av dessa byggnadskonstruktioner,
som skett sedan ifrågavarande kostnadsutredning verkställts,
befunnits nödvändigt att helt borttaga tourellerna. På omförmälda alternativa
förslag kan man sålunda icke nu reflektera. Konstruktionen har så
försvagats, att fara anses föreligga för byggnadspartiernas nedstörtande vid
starkare blåst. Jag kan icke taga på mitt ansvar att tillråda ett uppskov
med dessa arbeten och beräknar för ändamålet ovan angivna belopp av
38,368 kronor.
För rensning av murfogar m. m. har domkapitlet beräknat ett belopp av
35,302 kronor 10 öre. Statskontoret har ifrågasatt, örn medel skulle behöva
nu ställas till förfogande för detta ändamål. I anledning härav må påpekas,
att nämnda arbeten, som måste utföras för att skydda murverket mot förvittring,
redan i viss utsträckning pågå men att arbetena äro mest angelägna,
vad beträffar de närmare marken liggande murpartierna. Örn arbetena
å de högre liggande delarna tillsvidare uppskjutas, vilket utan allvarligare
olägenheter och utan risk för framtida merkostnader torde kunna
ske, kan ett belopp av i runt tal 15,000 kronor inbesparas. Med hänsyn härtill
finner jag mig böra för detta ändamål beräkna endast i runt tal
20,000 kronor.
De sakkunniga ha kommit till den uppfattningen, att domkyrkans övre
murförsträvningssystem måste ersättas med ett nytt strävsystem. För bedömandet
av de härmed sammanhängande byggnadstekniska och arkitektoniska
frågorna skulle vissa provarbeten äga rum, omfattande rivning av
fyra strävbågar och uppförande i stället av fyra nya strävmurar. Kost
Bihang
till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 88. 1
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.
naderna för dessa arbeten och vissa arbeten å närliggande byggnadspartier
lia beräknats till 85,000 kronor. Statskontoret Ilar uttalat tvekan, om dessa
arbeten kunde anses ur säkerhetssynpunkt omedelbart erforderliga. Någon
tveksamhet i detta hänseende kan enligt min mening icke gärna föreligga.
Såsom av handlingarna i ärendet närmare framgår, äro ifrågavarande strävbågar
delvis svårt skadade och för övrigt så beskaffade, att de illa tjäna sitt
ändamål. Med hänsyn härtill och då viss risk för ras föreligger, vill jag,
under erinran att ytterligare kostnader för förstärkningsarbeten å ifrågavavarande
strävsystem i fortsättningen äro att emotse, tillstyrka, att för
ändamålet nu i enlighet med föreliggande kostnadskalkyler beräknas ett belopp
av 85,000 kronor.
De arbeten, som av mig nu förordats, draga en kostnad av inalles
(18,440 -f- 5,300 -j- 38,368 -j- 20,000 -(- 85,000 =) i ruut tal 167,100 kronor.
Härförutom ha framställningar gjorts örn dels ersättning för förutnämnda
av domkapitlet förskotterade belopp å 23,343 kronor 76 öre, dels ock anslag
med 29,000 kronor för bestridande av vissa av domkyrkokommittén redan
utförda undersökningar och arbeten. I likhet med statskontoret utgår jag
från att av sistnämnda kostnader ett belopp av 6,556 kronor 66 öre täckes
av åttonde huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga och att alltså endast (29,000 — 6,556: 66 =) i runt tal
22,500 kronor tagas i beräkning i detta sammanhang. Vad åter angår omförmälda
av domkapitlet förskotterade belopp, framgår av den förut lämnade
redogörelsen, att Kungl. Majit den 18 mars 1938 medgivit, att vissa
utgifter för skyddsarbeten å domkyrkan till ett sammanlagt belopp av
högst 35,000 kronor finge förskottsvis gäldas ur domkyrkans egen kassa
under förutsättning, bland annat, att icke svårigheter därigenom uppkomme
för fullgörande av övriga kassan enligt gällande stat åliggande utbetalningar.
Ifrågavarande arbeten lia dragit en kostnad av allenast 23,343 kronor
76 öre. Domkapitlets framställning örn ersättning för dessa utgifter kan
jag i likhet med statskontoret icke nu tillstyrka. Frågan örn och i vad mån
dessa förskott böra regleras torde få upptagas i samband med beslut om
anvisande av anslag till ny restaurering av domkyrkan.
Vad av mig förordats innebär sålunda en medelsanvisning med (167,100 -j+
22,500 =) 189,600 kronor. I fråga örn sättet för bestridandet av dessa
kostnader må följande anföras.
Statskontoret har i sitt utlåtande fäst uppmärksamheten på att domkyrkan
själv och framför allt domkyrkoförsamlingen bidragit med avsevärda
belopp till bestridande av kostnaderna för den senaste genomgripande restaureringen
av domkyrkan och har förutsatt, att domkyrkan och församlingen
skulle deltaga i kostnaderna jämväl för de arbeten, som nu äro i
fråga. Domkapitlet och domkyrkokommittén ha i de nu föreliggande framställningarna
föreslagit, att ifrågavarande kostnader skulle bestridas av
11
Kungl. May.ts ''proposition Nr 88.
statsmedel, och ha icke upptagit frågan om den framtida fördelningen mellan
staten, domkyrkan och församlingen av dessa och framdeles uppstående
kostnader för domkyrkans iståndsättande.
För egen del vill jag erinra örn att domkyrkorna i riket i fråga örn skyldigheten
att bygga och underhålla kyrka med vad därtill hör i förhållande
till församlingskyrkorna av ålder intagit en alldeles särskild ställning och
varit föremål för statens synnerliga omvårdnad, då det gällt såväl det årliga
underhållet som större reparations- och ombyggnadsarbeten. Dessa kyrkors
underhåll har således icke betraktats såsom en uteslutande församlingens
angelägenhet. Uppsala domkyrka är icke blott församlingskyrka och stiftskyrka
utan kan på grund av de med densamma förknippade historiska minnena
betraktas som en nationalhelgedom. Staten har på grund härav särskilda
förpliktelser med avseende å denna kyrkobyggnad. Självfallet böra
emellertid såväl domkyrkan själv som domkyrkoförsamlingen i den mån de
därtill ha möjlighet bidraga till bestridandet av kostnaderna för domkyrkans
underhåll och restaurering. Jag delar alltså i princip den uppfattning,
varåt statskontoret givit uttryck. Då domkyrkan, såvitt nu kan bedömas,
för närvarande saknar möjlighet att i vidare mån än redan skett bestrida
kostnaderna för iståndsättningsarbetena och då med hänsyn till arbetenas
brådskande karaktär tiden icke medger, att domkyrkoförsamlingens medverkan
påkallas, torde de förutnämnda kostnaderna, 189,600 kronor, böra
nu gäldas av statsmedel och bestridas från det i riksstaten uppförda förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter. Härtill synes riksdagens medgivande
böra inhämtas. Frågan om den slutliga fördelningen mellan staten, domkyrkan
och domkyrkoförsamlingen av kostnaderna för domkyrkans iståndsättande
— såväl de, vilka redan bestritts från nyssnämnda anslag och
från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, som de, vilka nu av mig tillstyrkts, och de, som i fortsättningen
kunna beräknas uppkomma — lärer böra bedömas på grundval av den
utredning, som i detta hänseende torde komma att framläggas av förutnämnda
sakkunniga, vilkas arbete förväntas vara slutfört i mitten av
år 1940.
Statskontorets förslag, att de arbeten, för vilka anslag nu ifrågasättes,
böra utbjudas på entreprenad, torde framdeles böra tagas under övervägande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. m. må av förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter tagas i anspråk ett belopp
av högst 189,600 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. A. Charpentier.
Stockholm llJ39, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
394C82
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 1SärU 1939:68 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Martts ''proposition angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka TO. TO. s. 1 i texten