Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. to

1939-12-01 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:88 (urtima riksdagen), Angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till

vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. to.; given

Stockholms slott den 1 december 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 december 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg:

Under åren 1885—93 undergick Uppsala domkyrka en omfattande

restaurering, vilken delvis bekostades genom ett statsanslag å 500,000 kronor

(se proposition nr 32/1885 och riksdagens skrivelse nr 60/1885 p. 26:o).

Vid nämnda restaureringsarbete kom cement i stor utsträckning till användning,

vilket byggnadsmaterial sedermera visat sig vara av ringa hållbarhet.

Den under årens lopp fortskridande förstöringen av kyrkans tegel,

beroende på såväl materialet självt som det tekniska förfarandet vid nämnda

restaureringsarbete — med cementfogar mellan teglen — har nödvändiggjort

skyndsamma åtgärder för att hejda den pågående förstörelseprocessen.

I detta syfte medgav Kungl. Majit genom särskilda beslut den 26 juli

1935 och den 30 december 1936, att av domkyrkans reserverade medel

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 88. 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

finge disponeras sammanlagt högst 20,000 kronor för utredning rörande

behovet av skyddsåtgärder för att förhindra, att olyckshändelser uppkomme

genom murpartiers nedfallande från vissa delar av domkyrkans

yttre, samt för utförande av erforderliga skyddsåtgärder.

För att erhålla ett sakkunnigt omdöme örn det tillstånd, vari domkyrkans

inre och yttre befunne sig, bemyndigade Kungl. Majit den 24 september

1937 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga

för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag

angående restaurering av Uppsala domkyrka. Samma dag beslöt departementschefen

att såsom sakkunniga för nämnda ändamål tillkalla ärkebiskopen

E. Eidem, riksantikvarien J. S. Curman, byggnadsrådet R. Hjorth,

f. d. professorn R. Östberg och docenten, numera professorn Gerda Axelina

Johanna Boethius. De sakkunniga benämnas i det följande domkyrkokommittén.

Sedan byrådirektören hos byggnadsstyrelsen N. T. Royen uppgjort en

den 2 februari 1938 dagtecknad promemoria rörande föreslagna skyddsåtgärder

med hänsyn till den fortgående vittringen hos fialer och pinakler

å domkyrkan samt domkapitlet låtit verkställa en den 3 mars 1938 dagtecknad

kostnadsberäkning rörande utförande av de i nämnda promemoria

avsedda skyddsåtgärderna å skadade delar av domkyrkans yttre, vilken

beräkning slutade å sammanlagt 32,400 kronor, medgav Kungl. Majit

genom beslut den 18 mars 1938, att erforderliga skyddsåtgärder å domkyrkan

finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda

kostnadsberäkning ävensom att kostnaderna för dessa åtgärder finge intill

ett belopp av högst 35,000 kronor förskottsvis gäldas ur domkyrkans egna

kassa, under förutsättning dels att icke därigenom svårigheter uppkomme

för fullgörande av övriga kassan enligt gällande stat åliggande utbetalningar,

dels ock att för de ifrågavarande skyddsåtgärdernas utförande erforderliga

förslagsritningar underställdes byggnadsstyrelsen för prövning.

I skrivelse den 11 juni 1938 anförde domkapitlet därefter, att det under

skyddsarbetenas utförande med skrämmande tydlighet visat sig, att klimatets

förstörelseverk å pinakler och fialer samt vissa andra arkitekturdetaljer

varit vida mer omfattande och av än allvarligare natur än förut kunnat

konstateras samt att behovet av skyddsarbetenas ytterligare utsträckande

vitsordats vid en den 24 maj 1938 av professorn H. Kreuger företagen besiktning.

På grund därav hemställde domkapitlet, att Kungl. Majit måtte

ställa erforderliga medel till domkapitlets förfogande för utförande av de

ytterligare skyddsåtgärder, som tarvades. Genom beslut den 8 juli 1938

medgav Kungl. Majit, att nämnda skyddsåtgärder å domkyrkan finge utföras

i huvudsaklig överensstämmelse med en av byggnadsfirman Anders

Dios i Uppsala uppgjord kostnadsberäkning, under förutsättning att för

skyddsåtgärdernas utförande erforderliga förslagsritningar underställdes

byggnadsstyrelsen för prövning. Tillika anvisade Kungl. Majit till bestri
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.

dande av kostnaderna för skyddsåtgärderna högst 60,000 kronor, att utgå

från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Sedermera biföll Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1938 en

av domkapitlet gjord framställning, att sistnämnda anslag måtte få disponeras

till täckande av jämväl kostnaden för avlägsnande i möjligaste mån

av de cementfogar å de medeltida murytorna, som vid nämnda restaurering

av domkyrkan inlagts mellan tegelstenarna.

I skrivelse den 6 oktober 1939 har domkapitlet — under förmälan att

de i kostnadsberäkningen av den 3 mars 1938 upptagna skyddsarbetena,

vilka dragit en kostnad av 23,343 kronor 76 öre, varit slutförda den 1 juni

1938 samt att det genom beslutet den 8 juli 1938 anvisade beloppet å

60,000 kronor förbrukats för avsett ändamål — vidare anfört:

De i omförmälda beslut den 18 mars och den 8 juli 1938 avsedda skyddsåtgärderna

hade avsett sådana arbeten, som måst anses ankomma på domkapitlet

till följd av den domkapitlet enligt lag och författning åvilande

skyldigheten att sörja för domkyrkans underhåll och säkerhet. Detta oavsett

domkyrkokommitténs uppdrag att förbereda kommande restaurering

av domkyrkan. Dessa åtgärder hade huvudsakligen gällt domkyrkans till

ett åttiotal uppgående, av tegel och cement eller blott av cement utförda

fialer. Å samtliga dessa hade omfattande rivningar måst företagas till förhindrande

av ras. Emellertid hade med omförmälda statsanslag även kunnat

bekostas vissa andra nödvändiga, likaledes på domkapitlet ankommande

säkerhetsåtgärder, nämligen rensning av murfogar, partiell borttagning av

en del i cement utförda, synnerligen illa skadade vattenutkastare m. m., till

ett sammanlagt belopp av 6,837 kronor 2 öre.

Under arbetets utförande hade domkapitlet funnit, att ytterligare skyddsåtgärder

erfordrades å domkyrkan, vilka vore av beskaffenhet att böra utföras

genom domkapitlet. Beträffande dessa hade domkapitlet samrått med

domkyrkokommittén. I fråga örn nämnda arbeten, över vilka domkapitlet

infordrat en av byggnadsfirman Dios uppgjord och den 6 september 1939

dagtecknad sammanställning av kostnadsuppgifter, har domkapitlet anfört

bland annat:

De arbeten, vilka domkapitlet i nu föreliggande sammanhang anhölle att

få bringa under bedömande, vore i nämnda sammanställning upptagna under

rubrikerna Kontreforbetäckningar, Tourelltorn, Vattenutkastare och

Droppar samt Fogar. Samtliga därvid avsedda arbeten kunde betecknas

såsom för såväl domkyrkans som allmän säkerhet erforderliga skyddsarbeten.

För utförandet därav nödgades domkapitlet anhålla örn bidrag av

statsmedel, enär domkyrkan själv fullständigt saknade möjlighet att bekosta

dessa arbeten.

De föreslagna arbetena ås. k. kontreforbetäckningar avsåge

rivning av sammanlagt 20 avsatsbetäckningar, alla utom två anbragta å

de stora tornens strävmurar och säkerligen alla bestående av en inre tegelkärna,

kringmurad med cementblock. Enär samtliga dessa kontreforbetäckningar

länge företett betydliga yttre skador, bland annat bestående i för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition Nr 88.

störing av fogarna mellan cementblocken, hade de under år 1938 blivit

provisoriskt lagade genom fyllning av fogarna med kitt samt genom hopnitning

av vissa cementblock med metallband. Dessa provisorier hade under

det sedermera förflutna året visat sig icke fylla sin uppgift. Fogarna hade

ånyo öppnat sig, vilket medförde fara för ifrågavarande byggnadspartiers

fullständiga förstöring genom tegelpartiernas vittring och frysning m. m.

En provrivning av en utav de nischformade kontreforbetäckningarna hade

utvisat, att detta betäckningsparti varit praktiskt taget fullkomligt förstört.

Tegelkärnan hade varit helt förvittrad och starkt anlupen av fukt.

Den hade huvudsakligen bestått av lösa skärvor. Jämväl vissa av cementblocken

hade varit illa åtgångna genom godsets söndersprickning, och vissa

av dem hade varit i sådant tillstånd, att de måst betecknas såsom skrot.

Yttre besiktning av de övriga ifrågavarande kontreforbetäckningarna gåve

vid handen, att de samtliga befunne sig i ungefär samma dåliga tillstånd.

Borttagande av dem alla vore därför nödvändigt och borde ske så fort som

möjligt. Kostnaderna därför hade beräknats till sammanlagt 18,440 kronor.

De i omförmälda kostnadsuppgifter nämnda tourelltornen vore

de s. k. hörntoureilerna, 4 stycken på vart och ett av de stora tornen, där

tourellerna vore uppförda högst upp på de i plan fyrkantiga tornpartiernas

hörn. Nedersta delen av varje touréh utgjordes av en cementtäckt altan

med barriär av cement. Å barriären vilade mäktiga, höga granitpelare, vilka

uppbure tourellens spira. Dennas bas utgjordes av ett välvt cementtak, på

utsidan omgivet av tegelmurade gavlar (målade i cementfärg) med korsblommor

och vattenutkastare av cement. Den kopparklädda tourellspiran

kröntes med en stor korsblomma av järn. Tourellerna utgjorde således byggnadsparti

av betydande tyngd men vore endast nödtorftigt förankrade

vid tornen. Det hade befunnits, att nämnda altaner och barriärer vore betydligt

skadade genom sprickor, vilka påtagligen snabbt kunde tilltaga i

omfattning. Tagna prov av det underliggande teglet hade visat en hög grad

av fuktighet. Kostnaderna för tourellernas nedtagande beräknades uppgå

till sammanlagt 38,368 kronor.

Med vattenutkastare och droppar förstodes dels fantasidjursformade

utkastare för takvatten, dels ock knoppliknande utsirningar

på vissa lister nedanom kyrkans olika tak samt på andra ställen. Dessa av

cement utförda utkastare och knoppar, vilka förekomme i mycket stort

antal, hade vid undersökning visat sig svårt sprickskadade. På grund av

den tydliga faran för nedstörtning borde rivning ske så snart som möjligt

och skulle kunna utföras för 5,300 kronor.

Yad slutligen ovannämnda fogar anginge, så förstodes därmed murfogarna

mellan tegelstenarna å domkyrkans fasader. Vid nästföregående

restaurering av domkyrkan hade samtliga dessa fogar täckts med cementvalkar,

vilket visat sig synnerligen menligt för tegelmurverket. Förefintlig

fuktighet hölles nämligen därigenom instängd av cementfogarna utan att

kunna avdunsta, vilket medförde vittring av teglet. Arbetet med borttagande

av dessa cementfogar behövde fortsättas — åtminstone till den höjd

från marken, som kunde nås genom användande av s. k. Moraställning —

varefter fogstrykning med lämpligt murbruk måste ske, sedan erforderligt

prov verkställts. Kostnaderna hade beräknats till sammanlagt 35,302 kronor

10 öre.

Samtliga nu ifrågasatta åtgärder förordades såväl av domkyrkokommittén

som av dess tekniske expert, professorn Kreuger.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88. 5

I ovannämnda, den 6 september 1939 dagtecknade kostnadsuppgifter

hade även upptagits vissa andra arbeten nämligen under rubrikerna Strävbågar,

Betonggesimser samt Brandskydd. De under sistnämnda rubrik

ifrågasatta arbetena avsåge sektionering av domkyrkans vindsutrymmen

till motverkande av utbruten elds spridning. En sådan åtgärd vore ej endast

tillrådlig utan i hög grad nödvändig och kunde säkerligen betecknas

såsom en på domkapitlet ankommande skyddsåtgärd. Domkapitlet hade

från äldre tid en dyrköpt erfarenhet av den fara, som de stora, fria vindsutrymmena

med deras omfattande träinredning medförde vid brand. Denna

erfarenhet härledde sig från den stora eldsvåda, som i maj 1702 härjat

domkyrkan. — Emellertid sammanhängde frågan om den tilltänkta sektioneringen

så nära med vissa viktiga frågor, vilka kunde komma under

bedömande först i samband med framläggandet genom domkyrkokommitténs

försorg av förslag till restaurering av kyrkan, att tanken på vindsektionering

först efter närmare utredning syntes böra framläggas icke av

domkapitlet utan av kommittén. Detsamma vore förhållandet med de under

rubrikerna Strävbågar och Betonggesimser angivna frågorna.

Såsom ovan angivits, hade till vissa skyddsarbeten av domkyrkans egna

medel förskottsvis utbetalats ett belopp av 23,343 kronor 76 öre. Enär det

beredde domkyrkoförvaltningen stor svårighet att vidare avvara detsamma,

anhölle domkapitlet nu örn ersättning härför.

På grund av vad sålunda anförts har domkapitlet hemställt, att statsmedel

måtte, så snart ske kunde, ställas till domkapitlets förfogande dels till

utförande i enlighet med ovanberörda kostnadsuppgifter av arbeten å domkyrkans

kontreforbetäckningar, toureller, vattenutkastare och »droppar»

samt murfogar med tillhopa 97,410 kronor 10 öre, dels ock såsom ersättning

för berörda av domkapitlet lämnade förskott med 23,343 kronor 76 öre

eller sammanlagt med 120,753 kronor 86 öre.

I utlåtande den 17 oktober 1939 har byggnadsstyrelsen tillstyrkt bifall

till domkapitlets framställning.

Sedermera har domkyrkokommittén i skrivelse den 27 oktober 1939

gjort framställning om anvisande av medel till dels vissa genom kommitténs

försorg utförda undersökningar och arbeten, dels ock vissa ifrågasatta

arbeten å domkyrkan.

Beträffande sitt arbete har kommittén anfört i huvudsak:

Kommitténs arbete, som börjat omedelbart efter tillsättandet, hade inletts

med en utredning angående antalet och den huvudsakliga beskaffenheten

av de olika frågor beträffande domkyrkans vård och underhåll, vilka

kunde tänkas bliva föremål för övervägande i samband med det tillämnade

restaureringsföretaget. Tillika hade kommittén påbörjat en numera till avsevärd

del, dock endast i koncept föreliggande skildring av domkyrkans

byggnadshistoria, varvid särskild uppmärksamhet ägnats den under överintendenten

Helgo Zettervall ledning åren 1885—93 utförda restaureringen

av domkyrkan, vilken restaurering till följd av därvid begångna missgrepp

i mångå avseenden blivit ödesdiger för domkyrkan. Ytterligare hade kommittén

redan vid inledandet av sin verksamhet påbörjat en ingående byggnadsteknisk

undersökning av domkyrkan ävensom vissa andra utrednings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

åtgärder. För utförandet av sitt arbete hade kommittén haft medel tillgängliga

endast i den män de kunnat ställas till förfogande från åttonde

huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Därmed hade kommitténs verksamhet kunnat bekostas huvudsakligen endast

till den del, som verksamheten omfattat kansliarbete; i detta hade likväl

ingått förutom annat även nödvändiga arkivforskningar. För fullgörandet

av sin uppgift i övrigt hade kommittén däremot saknat och saknade

alltjämt medel.

Enär medel nu erfordrades, därest arbetet skulle kunna fortsättas och

fullbordas, och enär åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga icke syntes kunna anlitas till andra slags utgifter

för kommittén än som hittills förekommit, har kommittén anhållit, att för

nämnda ändamål 29,000 kronor måtte ställas till kommitténs förfogande.

Beträffande de ifrågasatta arbetena å domkyrkan har kommittén anfört.

De arbeten, vilka avsåges i nu förevarande sammanhang, gällde de till

domkyrkans yttre korparti hörande delarna av kyrkans ö v r e m u rförsträv

ning ssystem. Under kommitténs arbete hade det befunnits,

att betänkliga skador uppkommit å det till kyrkans s. k. högmur eller

kleristoriemur hörande strävsystemet. Flera av de därtill hörande, av Zettervall

uppförda dubbla strävbågarna vore så illa åtgångna, att deras hållfasthet

för framtiden starkt ifrågasatts. Det hade uttalats farhågor för ras

inom nära liggande framtid, därest ej erforderliga motåtgärder vidtoges.

Till följd därav ävensom av andra anledningar, vilka sammanhängde bland

annat med frågan om kyrkans blivande yttre arkitektur, hade fråga uppkommit

om det nuvarande strävsystemets ersättande med ett nytt strävsystem.

För bedömande av därmed sammanhängande både byggnadstekniska

och arkitektoniska frågor hade det synts kommittén erforderligt, att

ett provarbete ägt rum. Domkapitlet hade för sin del medgivit, att sådant

arbete utfördes, omfattande rivning av de fyra östligaste dubbla strävbågarna

mot korets högmur samt uppförande, enligt förslag av professorn Östberg,

i strävbågarnas ställe av fyra nya svängda strävmurar, fast anslutna

till de starka och för sammanhanget hos domkyrkans byggnadskonstruktion

ytterst betydelsefulla skiljemurarna mellan kyrkans sidokapell, allt i

förening med vissa erforderliga arbeten å närliggande byggnadsparti.

Kostnaderna för berörda arbeten å fyra mursträvor hade i den av domkapitlet

infordrade kostnadssammanställningen beräknats till 53,397 kronor

11 öre och kostnaderna för arbeten å s. k. betonggesimser, varmed förstodes

de till ifrågavarande murförsträvningskonstruktioner nära anslutande

delarna av kyrkans blindbalustrader, den ena vid övre och den andra

vid nedre takfoten, till 16,510 kronor eller sammanlagt 69,907 kronor 11

öre. Å detta belopp torde emellertid böra beräknas åtminstone 20 procents

förhöjning, emedan man måste befara, att övriga strävbågars tillstånd

vore så dåligt, att borttagande av en eller annan av dem snart måste ske,

varvid naturligtvis nytt stödverk erfordrades. Till arbeten å högmurens

strävsystem jämte vissa i samband därmed nödvändiga arbeten måste därför

nu begäras 69,907 kronor 11 öre med minst 20 procents tillägg eller i

runt tal 85,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har kommittén anhållit, att till utförande

av nämnda arbeten ä domkyrkan måtte anvisas sammanlagt

85,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88,

I utlåtande den 7 november 1939 har byggnadsstyrelsen förklarat sig

icke ha något att erinra beträffande beräkningen av sistnämnda kostnader.

Statskontoret, som den 22 november 1939 yttrat sig över domkapitlets

och domkyrkokommitténs ifrågavarande framställningar, har anfört i huvudsak

följande:

I nuvarande statsfinansiella läge torde statsmedel böra ställas till förfogande

endast för sådana rivnings- och restaureringsarbeten å domkyrkan,

vilka kunde anses oundgängligen erforderliga ur säkerhetssynpunkt eller för

att skydda kyrkan mot förstörelse. Statskontoret saknade möjlighet att

närmare bedöma de föreliggande framställningarna från dessa utgångspunkter.

Såvitt ämbetsverket kunde finna, syntes det emellertid kunna

ifrågasättas, dels örn rivningen av tourelltornen och rensningen av murfogar

för en beräknad kostnad av tillhopa 73,670 kronor 10 öre vore av så angelägen

beskaffenhet, att medel för nämnda ändamål nu borde ställas till förfogande,

dels ock örn den av domkyrkokommittén föreslagna rivningen avvissa

strävbågar m. m. för en beräknad kostnad av 85,000 kronor kunde

anses ur säkerhetssynpunkt omedelbart erforderlig. Skulle nämnda arbeten

kunna ställas på framtiden och i stället endast vissa partier av tourelltornen

nedrivas i enlighet med ett i kostnadsuppgifterna alternativt framställt

förslag, bomme medelsåtgången att begränsas med icke mindre än

(73,670: 10 -f 85,000 — 9,896 =) 148,774 kronor 10 öre. Enligt statskontorets

mening vore en omprövning på förevarande punkt icke obefogad.

Vad därefter anginge frågan om finansieringen av de arbeten, vilka befunnes

vara av så angelägen beskaffenhet, att de ansåges nu böra komma till

utförande, ville statskontoret erinra örn att vid den restaurering, som domkyrkan

undergått under åren 1886—93, domkyrkan själv och framförallt

domkyrkoförsamlingen bidragit med avsevärda belopp till bestridande av

restaureringskostnaderna (jmf proposition nr 32, sid. 7, till 1885 års riksdag).

I själva verket syntes endast ungefär hälften av sagda kostnader ha bestritts

med statsmedel. Vid nu angivna förhållande ansåge ämbetsverket uteslutet,

att domkyrkan i varje fall för närvarande skulle beredas ersättning

för det belopp å 23,343 kronor 76 öre, som utbetalats med stöd av det i

kungl, brevet den 18 mars 1938 givna bemyndigandet. De av domkyrkokommittén

närmare specificerade kostnaderna för vissa utredningar och undersökningar,

tillhopa 6,556 kronor 66 öre, syntes vara av beskaffenhet att

böra bestridas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Härefter återstående

kostnader uppginge till (234,753:86 — 23,343:76 — 6,556:66 =)

204,853 kronor 44 öre eller alternativt, örn — på sätt statskontoret ifrågasatt

— vissa arbeten kunde anstå (204,853:44 —148,774:10 =) 56,079

kronor 34 öre. Som ovan anförts syntes vissa skäl tala för att till bestridande

av dessa kostnader bidrag utverkades av domkyrkoförsamlingen. Återstoden

syntes vara av beskaffenhet att böra bekostas av statsmedel, och

torde för ändamålet icke kunna disponeras annat anslag än förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. Då riksdagen för närvarande vore samlad, syntes

dock medverkan av riksdagen vara erforderlig.

_ Statskontoret ville slutligen ifrågasätta, örn icke, sedan full klarhet vunnits

angående omfattningen av de rivnings- och restaureringsarbeten, som

borde komma till utförande i nuvarande statsfinansiella läge, dessa arbeten

i sedvanlig ordning borde utbjudas på entreprenad, då härigenom en begränsning

av utgifterna måhända kunde vinnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.

Den i det föregående lämnade redogörelsen ger vid handen, att den restaurering

av Uppsala domkyrka, som företogs under åren 1885—93, delvis

utförts på ett i tekniskt hänseende otillfredsställande sätt. Bland annat

på grund härav befinna sig vissa delar av domkyrkan i sådant skick, att

omedelbara skyddsåtgärder äro erforderliga i avbidan på den mer genomgripande

restaurering, som blir aktuell, sedan de för ändamålet tillkallade

sakkunniga slutfört sin utredning. I själva verket har det vid de undersökningar,

som av dessa sakkunniga verkställts, kunnat konstateras, att den

genom olämpligt byggnadsmaterial och felaktig byggnadsteknik påskyndade

förstörelseprocessen fortskridit längre än man tidigare föreställt sig.

Olyckstillbud ha redan inträffat, och farhågor föreligga för att vissa byggnadsparti

äro så skadade, att de icke någon längre tid kunna äga bestånd.

De åtgärder, som med anlitande av domkyrkans egna medel och av förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter hittills vidtagits för att råda bot på

de svåraste skadorna, ha icke varit tillräckliga. Det har ansetts nödvändigt

att med det snaraste vidtaga ytterligare åtgärder. Enligt det föregående ha

äskats anslag av statsmedel med tillhopa 234,753 kronor 86 öre jämlikt

följande specifikation:

A. Av domkapitlet:

1. Arbeten å kontreforbetäck
ningar

.................

2. Rivning av tourelltorn ....

3. Rivning av vattenutkastare

m. m...................

4. Rensning av murfogar m. m.

5. Ersättning för av domkapitlet

förskotterat belopp.......

B. Av domkyrkokommittén:

1. Utgifter för vissa redan ut
förda

undersökningar och arbeten

..................

2. Arbeten å domkyrkans övre

murförsträvningssystem j ämte

anslutande byggnadspartier .

kronor 18,440: —

» 38,368: —

» 5,300: —

» 35,302:10

» 23,343: 76 kronor 120,753: 86

kronor 29,000: —

85,000:_kronor 114,000: —

Summa kronor 234,753: 86.

Fortsatt medelsanvisning för skyddsarbeten å domkyrkan torde icke

kunna undvikas. Jag delar emellertid statskontorets uppfattning, att i nuvarande

statsfinansiella läge medel böra ställas till förfogande endast för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.

sådana arbeten, som kunna anses oundgängligen erforderliga ur säkerhetssynpunkt

eller för att skydda domkyrkan mot förstörelse. Från denna utgångspunkt

må beträffande de enligt sammanställningen härovan framställda

förslagen anföras följande:

De byggnadskonstruktioner, som benämnas kontreforbetäckningar, äro

så illa medfarna, att fara för ras är överhängande. Ett uppskov med dessa

arbeten, kostnadsberäknade till 18,440 kronor, är icke möjligt. Vad nu anförts

gäller jämväl beträffande vattenutkastarna och andra liknande konstruktioner.

De i fråga örn sistnämnda byggnadsparti erforderliga arbetena

ha beräknats draga en kostnad av 5,300 kronor.

De s. k. tourelltornen skulle enligt domkapitlets förslag nedtagas. Kostnaderna

härför uppgå till 38,368 kronor. Av handlingarna i ärendet framgår,

att i den till grund för domkapitlets framställning liggande kostnadsutredningen

alternativt ifrågasatts rivning endast av vissa delar av dessa torn och

intilliggande byggnadspartier för en kostnad av 9,896 kronor. Statskontoret

har satt i fråga, örn nedtagandet av tourellerna kunde anses ur säkerhetssynpunkt

omedelbart erforderligt och örn icke arbetena skulle kunna begränsas

på sätt i nyssnämnda alternativförslag förutsatts. För egen del vill

jag framhålla, att det vid den ytterligare besiktning av dessa byggnadskonstruktioner,

som skett sedan ifrågavarande kostnadsutredning verkställts,

befunnits nödvändigt att helt borttaga tourellerna. På omförmälda alternativa

förslag kan man sålunda icke nu reflektera. Konstruktionen har så

försvagats, att fara anses föreligga för byggnadspartiernas nedstörtande vid

starkare blåst. Jag kan icke taga på mitt ansvar att tillråda ett uppskov

med dessa arbeten och beräknar för ändamålet ovan angivna belopp av

38,368 kronor.

För rensning av murfogar m. m. har domkapitlet beräknat ett belopp av

35,302 kronor 10 öre. Statskontoret har ifrågasatt, örn medel skulle behöva

nu ställas till förfogande för detta ändamål. I anledning härav må påpekas,

att nämnda arbeten, som måste utföras för att skydda murverket mot förvittring,

redan i viss utsträckning pågå men att arbetena äro mest angelägna,

vad beträffar de närmare marken liggande murpartierna. Örn arbetena

å de högre liggande delarna tillsvidare uppskjutas, vilket utan allvarligare

olägenheter och utan risk för framtida merkostnader torde kunna

ske, kan ett belopp av i runt tal 15,000 kronor inbesparas. Med hänsyn härtill

finner jag mig böra för detta ändamål beräkna endast i runt tal

20,000 kronor.

De sakkunniga ha kommit till den uppfattningen, att domkyrkans övre

murförsträvningssystem måste ersättas med ett nytt strävsystem. För bedömandet

av de härmed sammanhängande byggnadstekniska och arkitektoniska

frågorna skulle vissa provarbeten äga rum, omfattande rivning av

fyra strävbågar och uppförande i stället av fyra nya strävmurar. Kost
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 88. 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

naderna för dessa arbeten och vissa arbeten å närliggande byggnadspartier

lia beräknats till 85,000 kronor. Statskontoret Ilar uttalat tvekan, om dessa

arbeten kunde anses ur säkerhetssynpunkt omedelbart erforderliga. Någon

tveksamhet i detta hänseende kan enligt min mening icke gärna föreligga.

Såsom av handlingarna i ärendet närmare framgår, äro ifrågavarande strävbågar

delvis svårt skadade och för övrigt så beskaffade, att de illa tjäna sitt

ändamål. Med hänsyn härtill och då viss risk för ras föreligger, vill jag,

under erinran att ytterligare kostnader för förstärkningsarbeten å ifrågavavarande

strävsystem i fortsättningen äro att emotse, tillstyrka, att för

ändamålet nu i enlighet med föreliggande kostnadskalkyler beräknas ett belopp

av 85,000 kronor.

De arbeten, som av mig nu förordats, draga en kostnad av inalles

(18,440 -f- 5,300 -j- 38,368 -j- 20,000 -(- 85,000 =) i ruut tal 167,100 kronor.

Härförutom ha framställningar gjorts örn dels ersättning för förutnämnda

av domkapitlet förskotterade belopp å 23,343 kronor 76 öre, dels ock anslag

med 29,000 kronor för bestridande av vissa av domkyrkokommittén redan

utförda undersökningar och arbeten. I likhet med statskontoret utgår jag

från att av sistnämnda kostnader ett belopp av 6,556 kronor 66 öre täckes

av åttonde huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga och att alltså endast (29,000 — 6,556: 66 =) i runt tal

22,500 kronor tagas i beräkning i detta sammanhang. Vad åter angår omförmälda

av domkapitlet förskotterade belopp, framgår av den förut lämnade

redogörelsen, att Kungl. Majit den 18 mars 1938 medgivit, att vissa

utgifter för skyddsarbeten å domkyrkan till ett sammanlagt belopp av

högst 35,000 kronor finge förskottsvis gäldas ur domkyrkans egen kassa

under förutsättning, bland annat, att icke svårigheter därigenom uppkomme

för fullgörande av övriga kassan enligt gällande stat åliggande utbetalningar.

Ifrågavarande arbeten lia dragit en kostnad av allenast 23,343 kronor

76 öre. Domkapitlets framställning örn ersättning för dessa utgifter kan

jag i likhet med statskontoret icke nu tillstyrka. Frågan örn och i vad mån

dessa förskott böra regleras torde få upptagas i samband med beslut om

anvisande av anslag till ny restaurering av domkyrkan.

Vad av mig förordats innebär sålunda en medelsanvisning med (167,100 -j+

22,500 =) 189,600 kronor. I fråga örn sättet för bestridandet av dessa

kostnader må följande anföras.

Statskontoret har i sitt utlåtande fäst uppmärksamheten på att domkyrkan

själv och framför allt domkyrkoförsamlingen bidragit med avsevärda

belopp till bestridande av kostnaderna för den senaste genomgripande restaureringen

av domkyrkan och har förutsatt, att domkyrkan och församlingen

skulle deltaga i kostnaderna jämväl för de arbeten, som nu äro i

fråga. Domkapitlet och domkyrkokommittén ha i de nu föreliggande framställningarna

föreslagit, att ifrågavarande kostnader skulle bestridas av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts ''proposition Nr 88.

statsmedel, och ha icke upptagit frågan om den framtida fördelningen mellan

staten, domkyrkan och församlingen av dessa och framdeles uppstående

kostnader för domkyrkans iståndsättande.

För egen del vill jag erinra örn att domkyrkorna i riket i fråga örn skyldigheten

att bygga och underhålla kyrka med vad därtill hör i förhållande

till församlingskyrkorna av ålder intagit en alldeles särskild ställning och

varit föremål för statens synnerliga omvårdnad, då det gällt såväl det årliga

underhållet som större reparations- och ombyggnadsarbeten. Dessa kyrkors

underhåll har således icke betraktats såsom en uteslutande församlingens

angelägenhet. Uppsala domkyrka är icke blott församlingskyrka och stiftskyrka

utan kan på grund av de med densamma förknippade historiska minnena

betraktas som en nationalhelgedom. Staten har på grund härav särskilda

förpliktelser med avseende å denna kyrkobyggnad. Självfallet böra

emellertid såväl domkyrkan själv som domkyrkoförsamlingen i den mån de

därtill ha möjlighet bidraga till bestridandet av kostnaderna för domkyrkans

underhåll och restaurering. Jag delar alltså i princip den uppfattning,

varåt statskontoret givit uttryck. Då domkyrkan, såvitt nu kan bedömas,

för närvarande saknar möjlighet att i vidare mån än redan skett bestrida

kostnaderna för iståndsättningsarbetena och då med hänsyn till arbetenas

brådskande karaktär tiden icke medger, att domkyrkoförsamlingens medverkan

påkallas, torde de förutnämnda kostnaderna, 189,600 kronor, böra

nu gäldas av statsmedel och bestridas från det i riksstaten uppförda förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. Härtill synes riksdagens medgivande

böra inhämtas. Frågan om den slutliga fördelningen mellan staten, domkyrkan

och domkyrkoförsamlingen av kostnaderna för domkyrkans iståndsättande

— såväl de, vilka redan bestritts från nyssnämnda anslag och

från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, som de, vilka nu av mig tillstyrkts, och de, som i fortsättningen

kunna beräknas uppkomma — lärer böra bedömas på grundval av den

utredning, som i detta hänseende torde komma att framläggas av förutnämnda

sakkunniga, vilkas arbete förväntas vara slutfört i mitten av

år 1940.

Statskontorets förslag, att de arbeten, för vilka anslag nu ifrågasättes,

böra utbjudas på entreprenad, torde framdeles böra tagas under övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

skyddsarbeten å Uppsala domkyrka m. m. må av förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter tagas i anspråk ett belopp

av högst 189,600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Stockholm llJ39, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

394C82

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1SärU 1939:68 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Martts ''proposition angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka TO. TO. s. 1 i texten