Med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m
1939-11-24 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:90 (urtima riksdagen), Med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
1
Nr 90.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m.; given
Stockholms slott den 24 november 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
24 november 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Eriksson, Strindlund, PIägglöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:
Vid anmälan av förslag till tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anförde jag, att det ännu vore för tidigt att taga ställning till frågan
om den slutliga utformningen av tilläggsstatens inkomstsida. Vissa betydande
anslag kunde tänkas tillkomma senare under riksdagen. Vidare
komme nya inkomsttitlar att erfordras vid bifall till de förslag om nya
skatter, som skulle komma att framläggas. En revidering av de under
olika inkomst- och utgiftstitlar i riksstaten uppförda beloppen kunde vidare
komma att bliva påkallad. Under dessa förhållanden fann jag mig
böra såsom ett provisorium föreslå, att å inkomstsidan av tilläggsstatens
Viliam) till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 90.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
driftbudget under rubriken underskott att avföras å budgetutjämningsfonden
skulle beräknas ett belopp motsvarande de sammanlagda anslagsäskandena
å budgeten.
Jag förordade vidare, att medel för avskrivningsändamål ej skulle äskas
förrän vid den senare tidpunkt, då investeringsbehoven kunde fullständigare
överblickas.
Sedan numera förslag föreligga i samtliga de skatte- och anslagsfrågor,
som äro avsedda att underställas årets urtima riksdag, torde jag få återkomma
till de spörsmål som sålunda vid framläggandet av tilläggsstaten
skötos på framtiden.
Utgifter å tilläggsstat I.
Egentliga statsutgifter.
Enligt det med propositionen nr 1 till urtima riksdagen framlagda förslaget
till tilläggsstat beräknades det sammanlagda medelsbehovet under
egentliga statsutgifter till 113,334,000 kronor. Senare för riksdagen framlagda
förslag innebära en ökning av detta belopp med 114,188,900 eller —
örn jämväl den av riksdagen beslutade höjningen med 8,000,000 kronor av
det i propositionen nr 40 angående nybyggnad av minsvepare m. m. äskade
anslaget tillägges — med 122,188,900 kronor till 235,522,900 kronor.
Fördelningen av utgifterna enligt förslagen framgår av följande sammanställning,
vid vilken hänsyn ej tagits till av riksdagen beslutad överföring
från olika huvudtitlar å tilläggsstaten till folkhushållningsdepartementets
huvudtitel av vissa anslag för den statliga krisorganisationen å sammanlagt
900,000 kronor.
Huvudtitel
Proposition
nr 1
Senare för- slag och
beslut
Summa
kronor
kronor
kronor
I.
Kungl, hov- och slottsstaterna....
—
96,000
96,000
III.
Utrikesdepartementet ............
50,000
—
50,000
IV.
Försvarsdepartementet ..........
.. 75,300,000
89,380,400
164,680,400
V.
Socialdepartementet..............
.. 28,734,000
185,000
28,919,000
VI.
Kommunikationsdepartementet....
.. 7,000,000
600,000
7,600,000
VII.
Finansdepartementet ............
50,000
310,000
360,000
IX.
Jordbruksdepartementet..........
. . 1,200,000
30,150,000
31,350,000
X.
Handelsdepartementet............
. . 1,000,000
1,226,000
2,226,000
Xa.
Folkhushållningsdepartementet....
—
241,500
241,500.
Från IV, VII och X huvudtitlarna å
riksstaten ha till den nya
huvudtiteln
X a överförts anslag till ett sammanlagt belopp av 4,610,400 kronor.
Mot anslagsökningen under IX huvudtiteln svarar en besparing å riksstatsanslaget
till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond, motsvaran
-
Kungl. Majlis proposition nr 90.
3
de viss del av avkastningen av margarinaccisen, vilken enligt propositionen
nr 66 skulle från och med december månad omföras från specialbudget lill
allmänna budgeten. Med avseende lä utvecklingen av anslagen under egentliga
statsutgifter märkes vidare, att genom vissa i propositionen nr 79 anmälda
besparingsåtgärder anslagsmedel till ett sammanlagt belopp av
18,068,000 kronor ej skulle komma att tagas i anspråk. Härav utgöra
11,000,000 kronor tips- och lotterimedel som vid bifall till i propositionen
framlagda förslag skulle komma allmänna budgeten tillgodo. Övriga besparingar
representera en förstärkning av budgetutjämnings- och automobilskattemedelsfonderna.
Utgifter för statens kapitalfonder.
Avskrivning av liga kapitalinvesteringar. Som tidigare nämnts ansåg jag
vid framläggandet av förslag till tilläggsstat i propositionen nr 1 till urtima
riksdagen, att frågan örn äskande av medel för avskrivning lämpligen
borde upptagas till behandling först sedan en fullständigare översikt vunnits
över föreliggande investeringsbehov. I det i nyssnämnda proposition
framlagda statförslaget uppgingo de sammanlagda äskandena under kapitalbudgeten
till 79,620,000 kronor. Senare framlagda förslag innefatta en
ökning av detta belopp med 73,692,000 kronor till 153,312,000 kronor.
Dessa investeringar kräva blott i relativt begränsad utsträckning omedelbar
avskrivning, emedan större delen därav — 90,000,000 kronor — representerar
förlagskapital för den statliga krigsförsäkringen samt jordbruks- och
ved produktionsregleringarna.
Jag torde nu få i korthet redogöra för de fall i vilka viss omedelbar avskrivning
erfordras. Hemställan göres i det följande örn att anslag skola
äskas av riksdagen i enlighet med här framlagda förslag.
Statens affärsverks fonder. Ett anslag på 700,000 kronor till
vissa signal- och alarmanordningar vid telegrafverket, som visat sig erforderliga
ur försvarssynpunkt men äro oräntabla, bör i sin helhet avskrivas.
Detsamma gäller för statens järnvägars del anslagen till reservtelefonväxlar
(200,000 kronor), åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning
och materiel (575,000 kronor) samt förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—
Smålands järnväg (700,000 kronor). Ett anslag till försvarsberedskap vid
statens järnvägar på 5,850,000 kronor synes få anses förräntningspliktigt till
ett belopp av 300,000 kronor. Detsamma gäller 450,000 kronor av det anslag
å 1,500,000 kronor som anvisats för anordnande av skyddsrum i statens järnvägar
tillhöriga fastigheter.
Det sammanlagda avskrivningsbehovet under statens affärsverksfonder
skulle sålunda få beräknas till 8,775,000 kronor. Med avseende å anslaget
till åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning och materiel
bör direkt avskrivning tillämpas; materielanskaffningen torde nämligen
böra ske genom vederbörande militära myndigheters försorg och utrustningen
m. m. framdeles underställas dessas förvaltning, varför statens järnvägars
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
bokföring ej bör belastas med redovisningen av annat än medelsdispositionen.
Luftfartsfonden. 1 enlighet med för luftfartsfonden gällande regler
böra vissa under denna fond anvisade medel å sammanlagt 3,250,000 kronor
i sin helhet avskrivas. Medelsanvisningen fördelar sig på ett anslag till belysningsanläggningar
för luftfartsleder (250,000 kronor) och ett anslag till
byggande och förbättring av flygplatser (3,000,000 kronor).
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt för fonden gällande
avskrivningsregler böra medel äskas med 25 procent av det belopp på 1,100,000
kronor, som avsetts för uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral
m. lii., eller alltså nied 275,000 kronor. Ett anslag å 1,845,000 kronor för
anordnande av skyddsrum i statens fastigheter bör i sin helhet avskrivas.
Det sammanlagda avskrivningsbehovet under fonden uppgår alltså till
2,120,000 kronor.
Statens utlåning sfonder och fond e n för låneunde rs
t ö d. Med de regler för amortering och förräntning, som föreslagits för
anslagen till lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift samt till
lån för anskaffande av grästorkar, bör avskrivning av de anvisade medlen
ske nied 500,000 kronor respektive 200,000 kronor. I den mån de nya villkoren
komma att tillämpas å de i nämnda utlåningsfond redan investerade
medlen, torde den därigenom uppkommande kapitalmedelsförlusten få framdeles
regleras.
Fonden för förlag till statsverket. Enligt planen för stödet
åt vissa sulfitspritfabriker skola ifrågakommande nyanläggningar kunna
helt avskrivas på högst tio år. När anläggningarna finansierats nied egna
medel eller upplåning i marknaden, beredes möjlighet härtill vid prissättningen
på till Spritcentralen levererad motorsprit. När staten tillskjuter anläggningskapital
nied anlitande av ett för ändamålet anvisat anslag å 5,000,000
kronor, skall avbetalning av det utlånade beloppet ske genom leverans av
sprit till ett pris vilket icke belastats med avskrivning. Vid återförsäljning
av denna sprit till ett pris motsvarande det som gäller för övrig sprit, vilken
belastats med avskrivning, erhålles en extra inkomst, som bereder täckning
för en över budgeten verkställd avskrivning av det utlånade beloppet. Nyssnämnda
anslag synes under dessa förhållanden lämpligen böra föranleda
anvisandet under en tioårsperiod av ett årligt avskrivningsanslag å 500,000
kronor. Anslag bör nu anvisas under utgiftshuvudtiteln för avskrivning av
nya kapitalinvesteringar men framdeles upptagas under huvudtiteln för avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster.
För sprängningsarbeten m. m. för oljelagring anvisade medel — 1,500,000
kronor — böra i likhet med vad tidigare skett omedelbart i sin helhet avskrivas.
Ändrade regler för hyressättningen vid upplåtelse av cisternanläggningar
för oljelagring böra föranleda en avskrivning av för sådana anläggningar
avsedda medel — 600,000 kronor — med 25 procent eller 150,000 kronor.
Enär å riksstaten för budgetåret 1939/40 redan anvisats ett anslag å
2,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål, torde anslag för avskrivning i
Kungl. Maj:ts proposition nr 90-
5
motsvarande mån, eller med 500,000 kronor, av även denna investering böra
anvisas å tilläggsstaten. För avskrivning av anslag till cisternanläggningar
för oljelagring torde alltså böra äskas ett anslag å 650,000 kronor.
Investeringarna under fonden för förlag till statsverket kräva sålunda en
sammanlagd avskrivning med 2,650,000 kronor.
Oförutsedda utgifter. Ett förstärkningsanslag på 5,000,000 kronor,
avsett att bereda täckning för den kostnadsökning som för vissa statliga
anläggningars del är att motse till följd av inträffade prisstegringar, synes
böra föranleda anvisandet av avskrivningsmedel till samma belopp.
För avskrivning av nya kapitalinvesteringar erfordras alltså sammanlagt
22,495,000 kronor.
Kapitalinvesteringar.
Jag har redan i det föregående i korthet berört den förskjutning som skett
i det totalbelopp som avsetts för kapitalinvesteringar. Summan av beviljade
respektive äskade anslag utgör 153,312,000 kronor med följande fördelning
å olika fonder:
Statens affärsverksfonder:
Telegrafverket ................ kronor 700,000
Statens järnvägar.............. » 10,175,000
Statens vattenfallsverk .......... » 5,050,000 kronor
Luftfartsfonden .................................. »
Statens allmänna fastighetsfond .................... »
Statens utlåningsfonder ............................ »
Fonden för låneunderstöd.......................... »
Fonden för statens aktier.......................... »
Fonden för förlag till statsverket.................... »
Oförutsedda utgifter............................... »
De tillägg till de å riks staten anvisade
summorna, som bli en följd av här redovisade, lill tilläggsstat I hänförliga
förslag och beslut, utgöra alltså för driftbudgetens del
(235,522,900 + 22,495,000 =) 258,017,900 kronor samt för kapitalbudgetens
del 153,312,000 kronor. Utgiftsökningen å driftbudgeten motväges
till någon del av besparingar. I detta sammanhang bör den minskade
belastningen på avsättningsanslagen till jordbrukets prisregleringsfond samt
lotteri- och tipsmedelsfonderna uppmärksammas, emedan den ger direkt täckning
för andra löpande utgifter. Om margarinaccisen till budgetårets slut
utgår efter oförändrade grunder, kan besparingen i fråga uppskattas till
sammanlagt c:a 32,000,000 kronor.
Över samtliga av Kungl. Majit äskade och, i förekommande fall, av riksdagen
anvisade anslag har uppgjorts en förteckning, vilken torde få såsom
bilaga fogas vid statsrådsprotokollet. I denna sammanställning hava redovisats
även anslagsöverföringarna mellan vissa huvudtitlar å riksstaten samt
å tilläggsstat I till denna.
15,925,000
3.850.000
2.945.000
2,000,000
2,000,000
15,000,000
106,592,000
5.000.000.
anslags
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Utgifter å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.
Förskottsstaten i dess av riksdagen fastställda utformning innefattar bemyndigande
för Kungl. Majit att disponera sammanlagt 360,000,000 kronor
för sådana med förskottsstaten avsedda ändamål som äro att hänföra till
driftbudgeten. De under försvarsdepartementets huvudtitel uppförda förskottsanslagen
— tillsammans 330,000,000 kronor — avse löpande utgifter
för förstärkt försvarsberedskap till utgången av januari månad 1940 jämte
vissa gemensamma engångsutgifter för materiel m. m. Anslagsberäkningen
i fråga byggde på vissa från de militära förvaltningsmyndigheterna under
hand införskaffade uppgifter. Den bör i detta sammanhang, för att ett
underlag skall erhållas för en bedömning av det finansiella läget, bli föremål
för en omprövning med stöd av under höstens lopp vunna erfarenheter.
Vid prövningen av medelsbehovet är det därvid motiverat att gå
utöver förskottsstatens ram och ta hänsyn till tiden till budgetårets slut.
Av verkställda beräkningar att döma böra de löpande utgifterna för förstärkt
försvarsberedskap i nu upprätthållen omfattning uppskattas till för
armén högst 10 miljoner kronor, för marinen drygt 5 miljoner kronor och för
flygvapnet högst 2 miljoner kronor, allt för månad, eller sammanlagt för 10
månader (september—juni) approximativt 170 miljoner kronor. Härtill
komma sedan engångsutgifter såväl under de olika försvarsgrenarnas specialanslag
som under det gemensamma materielanslaget. Dessa utgifter måste
uppskattas till lägst 100 miljoner kronor, av vilket belopp huvudparten faller
på lantförsvaret. Sammanlagt skulle sålunda för militära ändamål, avsedda
att täckas av de å förskottsstaten uppförda anslagen, få beräknas utgå lägst
270 miljoner ki''onor. Den avsevärda sänkning i förhållande till de på förskottsstaten
uppförda beloppen, som beräkningen representerar, förklaras dels
av att vissa behov numera blivit tillgodosedda på tilläggsstaten, dels av att
de löpande utgifterna tidigare överskattats och dels av att beredskapen vid
vissa truppförband icke hittills ansetts behöva nå den omfattning, som medelsanvisningen
å förskottsstaten avsetts skola medgiva. .
Bland de övriga, för civila ändamål avsedda förskottsanslagen intar anslaget
till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder en viss
särställning. Man har nämligen anledning att räkna med att detta anslag i
motsats till de övriga kommer att i sin helhet disponeras. Anslaget har hittills
belastats väsentligen med de i anledning av kolregleringen utgående ersättningarna.
Av anslaget utgå även ersättningar i anledning av vissa åtgärder
vidtagna med stöd av förfogandelagen samt eventuella ersättningar för krigsriskförsäkring
vid viss import i enlighet med de i propositionen nr 53 förordade
principerna.
Sammanfattningsvis kan sägas, att man, med de allmänna förutsättningar
från vilka man nu har att utgå, bör räkna med en utgiftsbelastning å för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
7
skottsstaten av ungefär 300 miljoner kronor såsom ett minimum. Beloppet
måste avsevärt överskridas vid en eventuell ytterligare förstärkning av den
militära beredskapen.
Inkomsterna å riksstaten.
De å riksstaten uppförda inkomsterna påverkas i vissa fall väsentligt av
de förändringar som inträtt i Sveriges ekonomiska läge. I syfte att erhålla
ett underlag för bedömningen av den finansiella ställningen lia i de fall, där
väsentliga förskjutningar varit att påräkna, från vederbörande verkschefer
inhämtats upplysningar om det beräknade inkomstutfallet. Beräkningarna
ha bundits vid förutsättningen, att landets handelspolitiska läge ej undergår
någon ytterligare försämring och verkställts utan hänsynstagande till möjligheten
av en allmän prisstegring. Enligt dessa, i mitten av oktober inhämtade
upplysningar, vilka kompletterats med senare uppgifter, skulle de
viktigaste förändringarna i inkomstutfallet kunna sammanfattas sålunda.
Vid i den ursprungliga beräkningen gjorda antaganden angående restitutionsbelopp
och inflytandeprocent skulle enligt den numera verkställda debiteringen
inflyta 327 miljoner kronor i inkomst- och förmögenhetsskatt
mot i riksstaten beräknade 330 miljoner kronor. En av krisläget
orsakad nedgång i inflytandeprocenten kan befaras medföra ett inkomstbortfall
på 10 å 15 miljoner kronor.
Ä inkomsttiteln stämpelmedel torde däremot kunna påräknas ett
visst överskott i förhållande till riksstaten.
Enligt en från chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnad,
den 19 oktober 1939 daterad promemoria kan inkomsten av automobilskattemedel
för innevarande budgetår uppskattas till 120 miljoner kronor
mot 136 miljoner kronor enligt riksstaten. Styrelsen har i ett senare
sammanhang funnit anledning höja det beräknade beloppet. Därest summan
av inkomsterna av automobilskattemedlen understiger det sammanlagda
anslagsbelopp som skall avräknas mot dessa medel med mer än anslaget
till avsättning till statens automobilskattemedelsfond, så avföres enligt
gällande ordning för automobilskattemedlens disposition det sålunda
uppkommande underskottet å budgetutjämningsfonden. Med denna anordning
avsågs endast att göra en belastning av automobilskattemedelsfonden
för täckande av underskott beroende på särskild prövning. Då det i nuvarande
läge synes naturligt, att automobilskattemedlens fond får bära det
för innevarande budgetår motsedda underskottet, göres i det följande hemställan
om ett beslut av denna innebörd. Utfallet å inkomsttiteln automobilskattemedel
är för den skull i detta sammanhang av mindre intresse.
För tullinkomsternas del torde man böra räkna med en nedgång
med högst 20 procent, vilket motsvarar ungefär 40 miljoner kronor. Om
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
det belopp i tullmedel som kunnat inflyta, om ingen försämring inträtt i det
handelspolitiska läget, med ledning av de under andra och tredje kvartalen
vunna erfarenheterna beräknas till 210 miljoner kronor, skulle tullinkomsterna
sålunda nu få uppskattas till c:a 170 miljoner kronor, vilket innebär
ett underskott i förhållande till riksstaten på 20 miljoner kronor. Den
stora osäkerhet som i nuvarande läge måste vidlåda kalkylen behöver knappast
särskilt understrykas.
För myntverkets del är enligt inhämtade uppgifter att räkna med
ett inkomstöverskott i förhållande till riksstaten på c:a 4 miljoner kronor.
Jämväl på postverkets rörelse är att påräkna merinkomst. Enligt
en av generalpostdirektören till mig överlämnad promemoria kan överskottet
nu beräknas till ungefär 2 miljoner kronor.
Enligt uppgift kail även för telegrafverket beräknas en merinkomst
å 2 miljoner kronor.
En väsentlig inkomstökning är av olika skäl, för vilka jag här ej torde behöva
redogöra, att påräkna vid statens järnvägar. Hittills tillgängliga
uppgifter stödja antagandet, att ett inkomstöverskott på c:a 20 miljoner
kronor skall erhållas utöver det i riksstaten beräknade heloppet.
Inhämtade uppgifter ge vidare vid handen, att inkomsten från domä nverket
skall komma att överstiga det tidigare beräknade beloppet med
ungefär 4 miljoner kronor.
För riksbanks fondens del kan räknas med en inkomst som med
omkring en miljon kronor överstiger det i riksstaten upptagna beloppet.
Ett inkomstöverskott torde kunna påräknas även av Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag.
De sålunda framlagda uppskattningarna av inkomstutfallet giva till resultat
en utjämning i stort sett av de mot budgetutjämningsfonden avräknade
överskott och brister som äro att påräkna i förhållande till de i riksstaten
beräknade beloppen. Avgörande för hållbarheten i detta av många ovissa
faktorer bestämda resultat bli förändringarna i det inhemska konjunkturläget
och utvecklingen av vår utrikeshandel. I den mån importen vrides
över mot råvaror och halvfabrikat, innebär detta, att tullmedlen komma
att beskäras i större utsträckning än förut antagits. En mera betydande
nedgång i exportproduktionen och byggnadsverksamheten måste vidare
komma att påverka olika inkomsttitlar i sänkande riktning.
Det statsfinansiella läget.
I det föregående framlagda beräkningar ge en möjlighet till överblick över
det statsfinansiella läget.
Den av årets lagtima riksdag fastställda riksstaten var praktiskt sett jämnt
balanserad. Vid ingången av budgetåret redovisade budgetutjämningsfonden
en behållning på i runt tal 165 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
9
Det finansiella läget har nu förändrats till följd av dels ökade utgifter å
anslag hänförliga till tilläggsstatens driftbudgetsdel på ett belopp som —
efter hänsynstagande till föreslagna besparingar å vissa specialbudgetsanslag
— kan uppskattas tili (258—32 =) 226 miljoner kronor, dels utgifter å förskottsstatens
driftbudgetsanslag som måste beräknas till åtminstone 300 miljoner
kronor, dels slutligen också besparingar å vanliga utgiftsanslag på 3
å 4 miljoner kronor. Saldo! av dessa olika poster representerar ett möjligt
underskott i budgetutfallet på, avrundat, 520 miljoner kronor. Det är för
närvarande snarare anledning att räkna med att det slutliga underskottet,
om särskilda åtgärder ej vidtagas för dess täckande, skal! komma att överstiga
detta belopp än att det blir mindre än här antagits. Vid de i tidigare
propositioner åberopade kalkylerna har räknats med ett ogynnsammare inkomstutfall
än som här, med stöd av senare inkomna uppgifter, ansetts
motiverat.
Det saldo som bokföringsmässigt framkommer genom en sammanläggning
av riksstaten och tilläggsstat I till denna ger under rådande förhållanden,
då betydande utgifter äro avsedda att tillsvidare bestridas å förskottsstat,
icke en fullständig bild av det statsfinansiella läget. Den nödvändiga
kompletteringen kommer att vinnas genom den andra tilläggsstat, som bör
framläggas för 1940 års lagtima riksdag för konsolidering av med stöd av
förskottsfullmakten verkställda utgifter. En bokföringsmässigt utformad
balansering ger sålunda nu föga av intresse och framlägges därför ej i detta
sammanhang.
Av skäl, som jag närmare utvecklat i propositionen nr 78 med förslag
till förordning örn värnskatt, synes det lämpligt, att det beräknade budgetunderskottet
till ungefär hälften täckes genom skattehöjningar och upptagande
av nya skatter. Jag torde nu få framlägga förslag angående beräkningen
av inkomsterna av den nya eller skärpta beskattningen.
I nyssnämnda proposition nr 78 har intäkten av värnskatten beräknats
till 450 miljoner kronor. Med tillämpning av den för riksstaten
grundläggande inkomstberäkningen skulle intäkten kunnat upptagas till ett
något högre belopp eller 165 miljoner kronor. Avkortningen motiveras
av de i värnskatteförslaget införda bestämmelserna örn skattebefrielse vid
ömmande omständigheter och hänsyn till en möjlig nedgång i inflytandeprocenten
under trycket av likviditetssvårigheter.
Det riksdagen förelagda förslaget om tilläggsskatter å bensin
sktdle under i propositionen angivna förutsättningar för helt år ge en inkomst
av upp till 25 miljoner kronor. Osäkerheten av denna beräkning bör
här ånyo understrykas. Skatterna, som äro avsedda att träda i kraft från och
med nyår, kunna i tilläggsstaten uppföras med 10 miljoner kronor. Vid
denna beräkning har hänsyn tagits till å ena sidan den föreslagna efterbeskattningen,
å andra sidan den försening i skatteuppbörden i förhållande
till debiteringen som betingas av de för denna uppbörd gällande reglerna.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
En industrisocker skatt i enlighet med föreliggande förslag beräknas
för helt år ge c:a 14 miljoner kronor. I tilläggsstaten kan inkomsttiteln
upptagas med halva detta belopp.
Det framlagda förslaget om skatt å kaffe kan för helt år beräknas
betyda en statsinkomst av mellan 25 och 30 miljoner kronor. Skatten är avsedd
att träda i kraft, så snart riksdagen fattat beslut i ämnet, och kan
— tillsammans med den enligt förslaget övergångsvis utgående importavgiften
på kaffe — för innevarande budgetår väntas tillföra statsverket c:a
15 miljoner kronor.
Inkomsten av den under hösten genomförda höjningen av tobaksskatten
kan för helt budgetår uppskattas till 20 miljoner kronor. För
innevarande budgetår har man att räkna med en inkomst av c:a 12 miljoner
kronor. Härtill bör emellertid läggas ett inkomsttillskott på c:a 8 miljoner
kronor, som kan erhållas genom inleverans av vinstmedel.
Intäkten av den av riksdagen beslutade höjningen av beskattningen av
vissa spritdrycker kan beräknas blott med en bred osäkerhetsmarginal.
Med hänsyn till de speciella störningar, som kunna tänkas framträda under
tiden närmast efter skattehöjningens genomförande och med utgångspunkt
från den tid, under vilken skatterna innevarande budgetår komma
att utgå, beräknar jag att de komma att bidraga till budgetbristens täckning
med c:a 34 miljoner kronor, motsvarande för helt år något över 50 miljoner
kronor. Av förstnämnda belopp kan en summa av ungefär 6 miljoner kronor
väntas falla på vinskatten. Omsättnings- och utskänkningsskatten på
spritdrycker antar jag sålunda komma att ökas med 28 miljoner kronor. I
förhållande till en, till stöd för riksräkenskapsverkets uppskattning av statsinkomsterna,
av kontrollstyrelsen framlagd kalkyl innebära dessa beräkningar
reduktioner med 1 respektive 3 miljoner kronor.
Den nya beskattningen av maltdrycker beräknas medföra en inkomstökning
för helt år med c:a 15 miljoner kronor, varav ungefär 6 miljoner
kronor kunna väntas inflyta under innevarande budgetår.
En inkomst på mellan 6 och 7 miljoner kronor har beräknats inflyta av
den föreslagna läskedrycksskatten. Med hänsyn till tidpunkten för
skattens ikraftträdande kan intäkten detta budgetår uppskattas till ungefär
3 miljoner kronor.
Den statliga nöjesskatt, varom förslag tidigare i dag anmälts, kan
väntas ge för helt år mellan 7 och 8 miljoner kronor. Då skatten är avsedd
att tillämpas från och med den 1 januari 1940 får den antagas bidraga
till täckandet av budgetunderskottet med c:a 4 miljoner kronor.
En sammanfattning av de här angivna uppskattningarna av skattehöjningarnas
och den nya indirekta beskattningens avkastning ger följande
resultat:
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
11
A
v k a
s t n i n g
Inkomstkälla
Helt år
Löpande budgetår
Tilläggsskatter å bensin ...........
.......... 25
milj.
kr.
10 milj.
kr.
Industrisockerskatt................
.......... 14
»
»
7 »
»
Skatt å kaffe ....................
.......... 27
»
»
15 »
»
Tobaksskattemedel: skatt..........
.......... 20
»
»
12 »
»
» : vinstmedel ....
.......... —
»
»
8 »
»
Spritskatter......................
.......... 50
»
»
34 »
»
Maltdrycksskatt ..................
.......... 15
»
»
6 »
»
Skatt å läskedrycker..............
.......... 7
»
»
3 »
Statlig nöjesskatt ................
.......... 8
»
9
4 »
»
Summa 166
milj.
kr.
99 milj.
kr.
Intäkterna för löpande budgetår skulle sålunda uppgå till ungefär 100 miljoner
kronor. En tidigare prövning vid den urtima riksdagen av de olika
skatteförslagen hade i gynnsammaste fall betytt, att statsverket under löpande
budgetår tillförts ytterligare kanske 20 miljoner kronor.
I propositionen nr 79 till urtima riksdagen angående åtgärder för begränsning
av vissa statsutgifter har jag redogjort för ett förslag att nu avbryta
fonderingen av inflytande folkpensioneringsavgifter. Ett sådant avbrott
skulle innebära, att intäkten å inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden
skulle ökas med 20 miljoner kronor. Då anledning icke synes mig
föreligga att nu fullfölja den tidigare fastställda fonderingsplanen, förordar
jag, att förslag framlägges om inleverans till statsverket av det belopp, som
eljest skolat avsättas till nämnda fond.
Genom här redovisade skatteförslag m. m. reduceras det beräknade underskott
som kommer att belasta budgetutjämningsfonden till (520 — 150 — 100
— 20 =) 250 miljoner kronor. Genom ett underskott av denna storleksordning
skulle den i denna fond redovisade behållningen reduceras från 165 miljoner
kronor till ett negativt belopp av i runt tal 85 miljoner kronor.
Vissa budgettekniska frågor.
För redovisning av de nya skatter, beträffande vilka förslag förelagts
riksdagen, böra nya inkomsttitlar uppföras å tilläggsstaten. Dessa titlar
böra inordnas bland de äldre i enlighet med den för inkomstredovisningen
i riksstaten tillämpade systematiken.
Med avseende å de särskilda titlarna må följande framhållas. Den nya
bensinbeskattningen bör i sin egenskap av en för allmänna budgetändamål
disponibel skatt upptagas till redovisning bland tullar och acciser och ej
bland automobilskattemedlen. Under en ny inkomsttitel för kaffeskatt bör
redovisas även den övergångsvis utgående importavgift å kaffe, varom förslag
framlagts. På grund av den tekniska omläggning av formen för malt
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
drycksbeskattningen, som förordats, bör en ny inkomsttitel för denna skatt
upptagas omedelbart efter den nu i riksstaten uppförda maltskatten; på
den nya titeln bör lämpligen övergångsvis upptagas blott den beräknade
ökningen av skatteintäkterna från ifrågavarande källa. Till den erforderliga
nya inkomsttiteln för omsättningsskatt å vin bör i redovisningen överföras
den vinskatt som eljest redovisas under titeln omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker. Nöjesskatten synes böra uppföras under samlingsrubriken
tullar och acciser, detta med hänsyn till dess nära samhörighet
med de egentliga omsättningsskatterna.
Under samlingsrubriken uppbörd i statens verksamhet bör såsom en sista
post upptagas en inkomsttitel för redovisning av i krisorganens verksamhet
inflytande licensavgifter, vilken titel torde böra benämnas liandelslicensavgifter
m. m. Inkomsten av denna titel kan ej nu beräknas. Jag föreslår,
att den uppföres med ett formellt belopp av 300,000 kronor.
Bland diverse inkomster bör å tilläggsstaten upptagas en ny inkomsttitel
för redovisning av de å vissa specialbudgetstitlar möjliga besparingarna å
sammanlagt c:a 32 miljoner kronor.
Vid framläggandet i propositionen nr 1 av förslag till tilläggsstat I var
avsikten att i en senare proposition avgiva förslag om en komplettering av
denna, vilken av riksdagen kunde läggas till grund för en fastställelse av
staten såsom för budgetåret gällande tilläggsstat till riksstaten. Den senare
utvecklingen synes motivera en viss avvikelse från denna plan.
Jag har redan i det föregående framhållit, att de väntade utgifterna å förskottsstaten
medföra, att en nu upprättad tilläggsstat kan ge blott en mycket
ofullständig bild av det finansiella läget och kräver komplettering med en
andra tilläggsstat, avsedd för konsolidering av de förskottsvis bestridda utgifterna.
Under angivna förhållanden finner jag lämpligast, att någon stat ej
nu upprättas utan att endast de för det tidigare framlagda statförslagets
komplettering erforderliga besluten örn redovisningen av vissa nya inkomster
meddelas. Denna ståndpunkt står i full samstämmighet med den uppfattning
örn anslagsanvisningarna å tilläggsstat och de till denna stat knutna
inkomstredovisningsbesluten såsom successiva beslut om ändringar i riksstaten,
vilken utvecklats av första särskilda utskottet i dess av riksdagen
godkända utlåtande nr 42. Samma uppfattning har legat till grund bl. a.
för Kungl. Majds tidigare framlagda förslag örn upptagande å gällande riksstat
av en ny huvudtitel för folkhushållningsdepartementet.
Om, i enlighet med vad jag här anfört, någon stat ej nu fastställes, bölden
budgettekniska handläggningen av under hösten fattade bosin! eller
framdeles uppkommande frågor om ändringar i riksstaten fortsättningsvis
bli den, att för lagtima riksdagen omedelbart framlägges förslag till en lillläggsstat
II till riksstaten, omfattande i främsta rummet anslagsäskanden för
reglering av de med stöd av förskottsstaten verkställda utbetalningarna men
även anslag för de nya behov som må hava aktualiserats. Icke heller denna
stat bör vid sitt framläggande vara avslutad; inkomstberäkningen bör således
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
13
vara öppen och nya anslag under riksdagens lopp kunna tillfogas. Mot slutet
av riksdagen bör, i anslutning till en då framlagd översikt över det finansiella
läget och en slutlig inkomstberäkning för budgetåret, en tilläggsstat
fastställas, sammanfattande de ändringar i riksstaten som kommit till
stånd genom de till tilläggsstaterna I och II anknutna inkomst- och utgiftsbesluten.
Denna slutliga och fullständiga tilläggsstat får därefter — sedan
den i enlighet med riksdagens förut berörda uttalande godkänts såsom sammanfattning
av nyssnämnda ändringar — jämte den ursprungligen fastställda
riksstaten bilda underlaget för budgetredovisningen för året. Den
här angivna handläggningen synes vara den i nuvarande komplicerade läge
mest praktiska. Den form, i vilken riksdagen finner gott meddela sina beslut
i anledning av de framlagda förslagen beträffande tilläggsstat I, blir
avgörande för huruvida den här angivna vägen framdeles bör och kan
följas.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
upptaga följande inkomsttitlar sålunda:
Skatter:
3. d. Tobaksskatt, bevillning .......... kronor 12,000,000
3. g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ........ » 28,000,000
Fonden för statens aktier:
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet » 8,000,000;
dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
under rubriken Skatter upptaga följande nya inkomsttitlar
sålunda:
1. aa. Värnskatt, bevillning............ kronor 150,000,000
3. aa. Tilläggsskatter å bensin, bevillning » 10,000,000
3. ca. Industrisockerskatt, bevillning.... » 7,000,000
3. cb. Skatt å kaffe, bevillning........ » 15,000,000
3. ga. Omsättningsskatt å vin, bevillning » 6,000,000
3. i. Maltdrycksskatt, bevillning...... » 6,000,000
3. j. Skatt å läskedrycker, bevillning.. » 3,000,000
3. k. Statlig nöjesskatt, bevillning..... » 4,000,000;
dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
under rubriken Uppbörd i statens verksamhet upptaga en ny
inkomsttitel sålunda:
46. Handelslicensavgifter m. m.
kronor 300,000;
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
under rubriken Diverse inkomster upptaga en ny inkomsttitel
sålunda:
4. a. Besparingar å specialbudgetstitlar kronor 32,000,000;
Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att till statsverket skall under budgetåret
1939/40 inlevereras det belopp om 20,000,000 kronor, varmed
folkpensioneringsfonden skulle under nämnda budgetår
ökas enligt den av Kungl. Majit och riksdagen fastställda
planen för fondens användning;
dels ock — under förutsättning av bifall till detta förslag
— å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 upptaga
följande inkomsttitel sålunda:
lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden kronor 20,000,000.
Ytterligare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
besluta, att å automobilskattemedlens specialbudget uppkommande
underskott må för budgetåret 1939/40 avföras å
statens automobilskattemedelsfond.
Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
affärsverksfonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa följande anslag, nämligen:
Telegrafverket:
Vissa signal- och alarmanordnirigar. .. . kronor 700,000;
Statens järnvägar:
Försvarsberedskap vid statens järnvägar,
reservationsanslag ................ » 5,550,000
Reservtelefonväxlar, reservationsanslag » 200,000
Anordnande av skyddsrum i statens
järnvägar tillhöriga fastigheter, reservationsanslag
.................... » 1,050,000
Åtgärder för fullständigande av järnväg
struppernas utrustning och materiel,
reservationsanslag ............ » 575,000
Förbättringsarbeten vid /. d. Skåne—
Smålands järnväg, reservationsanslag » 700,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i luftfartsfonden
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
15
Belysningsanläggningar för luftf artsleder kronor 250,000
Byggande och förbättring av flygplatser » 3,000,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
allmänna fastighetsfond å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
F örsvarsdepartementet:
Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral
m. m................. kronor 275,000
Kommunikationsdepartementet:
Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter
.......................... » 1,845,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
utlåningsfonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
J or dbruksdepart ementet:
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motor drif t.................... kronor 500,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för låneunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Jordbruksdepartementet:
Lån för anskaffande av grästorkar .... kronor 200,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för förlag till statsverket å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, näm
-
ligen:
F inansdepartementet:
Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker
........................ kronor 500,000
Handel sdepartementet:
Sprängningsarbeten m. m. för oljelag
ring
............................ » 1,500,000
Cisternanläggningar för oljelagring .... » 650,000;
dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar under
rubrik oförutsedda utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Kommunikationsdepartementet:
Statens
affärsverksfonder, statens allmänna
fastighetsfond och fonden för
förlag till statsverket .............. kronor 5,000,000.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
H. Wihlborg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
17
Bilaga.
Förteckning
över av Kungl. Majit hos urtima riksdagen år 1939 äskade och, i
förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939/40.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
I. Kungl, hov- och slottsstalerna.
Kronor
B: 8 Anordnande av skyddsrum i Stockholms slott, reservationsanslag
............................................ 96,000
III. Utrikesdepartementet.
D: 6 a Statlig informationsverksamhet, förslagsanslag......... 50,000
IV. Försvarsdepartementet.
Försvarsstaben:
B: 10 Vissa byggnads- och materielkostnader för försvarsstabens
radioanstalt, reservationsanslag............. 135,000
Understöd m. m.:
D: 20 a Förstärkning av anslaget till frivilliga skytteväsendets
befrämjande..................................... 75,000
Sjukvård m. m.:
D: 40 a Utrustning av arméns krigssjukhus, reservationsanslag . 4,300,000
Tygmateriel:
D: 43 a Anskaffning av viss tygmateriel, reservationsanslag .... 16,600,000
Byggnader- m. m.:
D: 70 a Förläggningsbaracker för till neutralitetsvakt inkallad
personal............... 900,000
D; 70 b Vissa fortifikatoriska anordningar m.m., reservationsanslag 4,000,000
Flytande materiel och byggnader:
E: 31 a Nybyggnad av jagare och minsvepare m. m., reservationsanslag
.......................................... 23,000,000
E: 38 a Förstärkning av anslaget till brännoljecisterner för
flottan, reservationsanslag......................... 930,000
E: 38 b Utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle,
reservationsanslag................................. 5,500,000
E: 43 a Vissa fortifikatoriska anläggningar m. m., reservationsanslag
.......................................... 2,000,000
E: 43 b Anordnande av en reservkraftstation i Fårösund, reservationsanslag
...................................... 125,000
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 90. 2
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Kronor
18
Sjökarteverket:
E: 61 a Iordningställande av luftskyddsrum för sjökarteverket,
reservationsanslag...............................
Flygmateriel:
F: 20 a Anskaffning av reservflygplan m. m., reservationsanslag
Materiel:
G: 2 a Viss extra materielanskaffning m. m.................
Militärmeteorologisk informationstj änst:
G: 7 a Signalförbindelser, reservationsanslag.................
V. Socialdepartementet.
Bekämpande av arbetslösheten:
B: 19 a Särskilda arbetslöshetsåtgärder, reservationsanslag----
Medicinalstyrelsen:
C: 2 a Beredskapsorganisation, förslagsanslag................
C: 57 a Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara,
reservationsanslag..............................
Statspolisorganisationen:
E: 2a Inköp av motorfordon och ridhästar, reservationsanslag
Civilt luftskydd:
F: 3 Alarmeringsanordningar, reservationsanslag............
F: 4 Gasskyddsutrustning, reservationsanslag...............
F: 6 a Vissa luftskyddsåtgärder för ämbetsverk m. fl., reservationsanslag
......................................
F: 7 Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning
av luftskyddspersonal m. m............•..........
F: 8 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum,
reservationsanslag.................... • ......
G: 13 Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté ....
VI. Kommunikationsdepartementet.
Vägbyggnader och vägunderhåll:
B: lia Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och broar
å landsbygden, reservationsanslag..................
B: 21 a Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnads
väsendet,
reservationsanslag....................
Hamnar och farleder:
B: 29 Vissa rensningsarbeten i Gränsöström mellan Gränsö och
Vikbolandet m. m., reservationsanslag..............
E: 4 a Bidrag till enskilda järnvägar för anordnande av vissa
skyddsrum, reservationsanslag .......................
VII. Finansdepartementet.
C: 22 Särskild ersättning till indrivningsförrättare, förslagsanslag
C: 23 Särskild ersättning för debitering av värnskatt, förslagsanslag
............................................
E: 8 a Prisövervakning, förslagsanslag........................
11,400
36.000. 000
71.000. 000
104.000
164,680,400
10.000. 000
85.000
6.700.000
7,000
777.000
6.800.000
100.000
125.000
4.300.000
25.000
28,919,000
5.000. 000
2.000. 000
100.000
500.000
7.600.000
150.000
160.000
50,000
360,000
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
19
Kronor
IX. Jordbruksdepartementet.
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
D: 35 a Inköp av generatorgasdrivna jordbrukstraktorer, reservationsanslag
...................................... 150,000
G: 29 a Prisreglerande åtgärder, reservationsanslag.............. 30,000,000
J: 23 Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m., reservationsanslag ......................— . _500,000
30,650,000
X. Handelsdepartementet.
C: 8 Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt, reservationsanslag
........................................ 146,000
Lotsverket:
D: 4 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag .... 880,000
D: 16 a Främjande av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar
mot minsprängning, reservationsanslag .... 1,000,000
2,026,000
X a. Folkhushållningsdepartementet.
Folkhushållningsdepartementet:
A: 1 Avlöningar, förslagsanslag........................... 111,500
A: 2 Omkostnader, förslagsanslag......................... 30,000
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
B: 1 Avlöningar, förslagsanslag (riksstaten IV: C: 1)........
B: 2 Omkostnader, förslagsanslag (riksstaten IV: C: 2)......
B: 3 Den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande, reservationsanslag
(riksstaten IV: C: 3)...................
Kon j unkturinstitutet:
B: 4 Avlöningar, förslagsanslag (riksstaten VII: B: 15)......
B: 5 Omkostnader, förslagsanslag (riksstaten VII: B: 16)----
B: 6 Särskilda undersökningar, reservationsanslag (riksstaten
VII: B: 17)...................................... —
B: 7 Statens livsmedelskommission m. m., förslagsanslag...... 600,000
B: 8 Statens industrikommission m. m., förslagsanslag........ 200,000
B: 9 Statens handelskommission m. m., förslagsanslag........ 50,000
B: 10 Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag............ 50,000
C: 1 Statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag (riksstaten
X: F: 9)..........................................
C: 2 Ytterligare medel för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag
(riksstaten X: F: 10)........................... —
C: 3 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 100,000
1,141,500
235,522,900
20
Kung1. Maj:ts proposition nr 90.
B. Utgifter för statens kapitalfonder.
lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
A. Statens affärsverks/onder.
Kronor
Kommunikationsdepartementet:
a Vissa signal- och alarmanordningar (I: B: 21)............ 700,000
2 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 16), reserva
tionsanslag
.......................................... 5,550,000
3 Reservtelefonväxlar (I: C: 16 b), reservationsanslag........ 200,000
4 Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fas
tigheter
(I: C: 16 c), reservationsanslag................. 1,050,000
5 Åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrust
ning
och materiel (I: C: 16 d), reservationsanslag........ 575,000
6 Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg
(I: C: 23), reservationsanslag............................ 700,000
8.775.000
B. Luftfartsfonden.
Kommunikationsdepartementet:
1 Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 2), reservationsanslag
................ 250,000
5 Byggande och förbättring av flygplatser (II: 6), reservationsanslag
.............................................. 3,000,000
3.250.000
C. Statens allmänna fastighetsfond.
Försvarsdepartementet:
6 a Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. m.
(lil: 6 a), reservationsanslag.................. 275,000
Kommunikationsdepartementet:
16 Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter (III: 18), reservationsanslag
........................... 1,845,000
2.120.000
D. Statens utlånings fonder. >
Jordbruksdepartementet:
16 Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift (IV*20),
reservationsanslag..................................... 500,000
E. Fonden för låneunderstöd.
Jordbruksdepartementet:
3 Lån för anskaffande av grästorkar (V: 10), reservationsanslag 200,000
F. Fonden för förlag till statsverket.
Finansdepartementet:
a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker (VII: 12 a),
reservationsanslag..................................... 500,000
Kungl, Maj:ts proposition nr 90.
21
Kronor
Handelsdepartementets
2 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VII: 17), reserva
tionsanslag
.......................................... 1,500,000
3 Cisternanläggningar för oljelagring (VII: 18), reservationsanslag 650,000
2,650,000
G. Oförutsedda utgifter.
Kommunikationsdepartementet:
1 Statens affärsverksfonder, statens allmänna fastighetsfond
och fonden för förlag till statsverket (VIII: 1), reservationsanslag
.......................................... 5,000,000
22,495,000
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
21 Vissa signal- och alarmanordningar...................... 700,000
C. Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar:
16 Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag 5,850,000
16 a Vändskivor samt kol- och vattengivningsanordningar, reservationsanslag.
...................................... 500,000
16 b Reservtelefonväxlar, reservationsanslag.................. 200,000
16 c Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga
fastigheter, reservationsanslag....................... 1,500,000
16 d .Åtgärder för fullständigande av järn vägstruppernas utrustning
och materiel, reservationsanslag.............. 575,000
Rullande materiel:
19 a Lökomotorer, reservationsanslag........................ 600,000
Autom obiltrafik:
20 a Gasgeneratorer för landsvägsfordon, reservationsanslag .... 250,000
23 Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg,
reservationsanslag..................................... 700,000
D. Statens ”vattenfallsver k.
Kraftverken:
Trollhätte kraftverk:
1 Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag...... 500,000
Norrländska kraftverken:
2 Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reservations
anslag
.......................................... 1,000,000
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Kronor
3 Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva, reservations
anslag
............................................ 750,000
4 Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reser
vationsanslag
............................ 300,000
5 Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag....... 500,000
10 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag...... 2,000,000
15,925,000
II. Luftfartsfonden.
Kommunikationsdepartementet:
1 Mark till landningsfält för flygplan, reservationsanslag .. 600,000
2 Belysningsanläggningar för luftfartsleder, reservations
anslag
......................................... 250,000
6 Byggande och förbättring av flygplatser, reservations
anslag.
............... 3,000,000
; 3,850,000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Försvarsdepartementet:
6 a Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. m.,
reservationsanslag................................. 1,100,000
Kommunikationsdepartementet:
18 Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter, reservationsanslag
...................................... 1,845,000
2,945,000
IV. Statens utlånings fonder.
Jordbruksdepartementet:
20 Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift,
reservationsanslag................................. 2,000,000
V. Fonden för låneunderstöd.
Jordbruksdepartementet:
10 Lån för anskaffande av grästorkar, reservationsanslag .. 2,000,000
VI. Fonden för statens aktier.
Handelsdepartementet:
2 Aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag, reser
vationsanslag
.................................... 10,000,000
3 Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk Torvförädling
m. m., reservationsanslag.......................... 5,000,000
15,000,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
23
VII. Fonden för förlag till statsverket.
Försvarsdepartementet:
1 a Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet, reservationsanslag
6 a Uppförande av manskapsbaracker å Järvafältet, reservationsanslag
......................................
Finansdepartementet:
12 a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker, reservationsanslag
.......................................
Jordbruksdepartementet:
12 b Viss lagring av jordbruksprodukter m. m., reservationsanslag
..........................................
12 c Reglering av vedproduktionen, reservationsanslag......
Handelsdepartementet:
17 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservations
anslag
..........................................
18 Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag ..
18 a Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag
Folkhushållningsdepartementet:
20 Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag.............
VIII. Oförutsedda utgifter.
Kommunikationsdepartementet:
1 Statens affärsverksfonder, statens allmänna fastighets
fond
och fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag
...........................................
Kronor
192,000
1,300,000
5,000,000
25.000. 000
15.000. 000
1,500,000
600,000
8,000,000
50,000,000
106,592,000
5,000,000
153,312,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:110 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för a1 i texten
- 1SärU 1939:80 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1 a1 i texten