Sök i Ratio Lex

Med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m

1939-11-24 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:90 (urtima riksdagen), Med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1

Nr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning

av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m.; given

Stockholms slott den 24 november 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

24 november 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Eriksson, Strindlund, PIägglöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Vid anmälan av förslag till tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anförde jag, att det ännu vore för tidigt att taga ställning till frågan

om den slutliga utformningen av tilläggsstatens inkomstsida. Vissa betydande

anslag kunde tänkas tillkomma senare under riksdagen. Vidare

komme nya inkomsttitlar att erfordras vid bifall till de förslag om nya

skatter, som skulle komma att framläggas. En revidering av de under

olika inkomst- och utgiftstitlar i riksstaten uppförda beloppen kunde vidare

komma att bliva påkallad. Under dessa förhållanden fann jag mig

böra såsom ett provisorium föreslå, att å inkomstsidan av tilläggsstatens

Viliam) till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 90.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

driftbudget under rubriken underskott att avföras å budgetutjämningsfonden

skulle beräknas ett belopp motsvarande de sammanlagda anslagsäskandena

å budgeten.

Jag förordade vidare, att medel för avskrivningsändamål ej skulle äskas

förrän vid den senare tidpunkt, då investeringsbehoven kunde fullständigare

överblickas.

Sedan numera förslag föreligga i samtliga de skatte- och anslagsfrågor,

som äro avsedda att underställas årets urtima riksdag, torde jag få återkomma

till de spörsmål som sålunda vid framläggandet av tilläggsstaten

skötos på framtiden.

Utgifter å tilläggsstat I.

Egentliga statsutgifter.

Enligt det med propositionen nr 1 till urtima riksdagen framlagda förslaget

till tilläggsstat beräknades det sammanlagda medelsbehovet under

egentliga statsutgifter till 113,334,000 kronor. Senare för riksdagen framlagda

förslag innebära en ökning av detta belopp med 114,188,900 eller —

örn jämväl den av riksdagen beslutade höjningen med 8,000,000 kronor av

det i propositionen nr 40 angående nybyggnad av minsvepare m. m. äskade

anslaget tillägges — med 122,188,900 kronor till 235,522,900 kronor.

Fördelningen av utgifterna enligt förslagen framgår av följande sammanställning,

vid vilken hänsyn ej tagits till av riksdagen beslutad överföring

från olika huvudtitlar å tilläggsstaten till folkhushållningsdepartementets

huvudtitel av vissa anslag för den statliga krisorganisationen å sammanlagt

900,000 kronor.

Huvudtitel

Proposition

nr 1

Senare för- slag och

beslut

Summa

kronor

kronor

kronor

I.

Kungl, hov- och slottsstaterna....

—

96,000

96,000

III.

Utrikesdepartementet ............

50,000

—

50,000

IV.

Försvarsdepartementet ..........

.. 75,300,000

89,380,400

164,680,400

V.

Socialdepartementet..............

.. 28,734,000

185,000

28,919,000

VI.

Kommunikationsdepartementet....

.. 7,000,000

600,000

7,600,000

VII.

Finansdepartementet ............

50,000

310,000

360,000

IX.

Jordbruksdepartementet..........

. . 1,200,000

30,150,000

31,350,000

X.

Handelsdepartementet............

. . 1,000,000

1,226,000

2,226,000

Xa.

Folkhushållningsdepartementet....

—

241,500

241,500.

Från IV, VII och X huvudtitlarna å

riksstaten ha till den nya

huvudtiteln

X a överförts anslag till ett sammanlagt belopp av 4,610,400 kronor.

Mot anslagsökningen under IX huvudtiteln svarar en besparing å riksstatsanslaget

till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond, motsvaran
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 90.

3

de viss del av avkastningen av margarinaccisen, vilken enligt propositionen

nr 66 skulle från och med december månad omföras från specialbudget lill

allmänna budgeten. Med avseende lä utvecklingen av anslagen under egentliga

statsutgifter märkes vidare, att genom vissa i propositionen nr 79 anmälda

besparingsåtgärder anslagsmedel till ett sammanlagt belopp av

18,068,000 kronor ej skulle komma att tagas i anspråk. Härav utgöra

11,000,000 kronor tips- och lotterimedel som vid bifall till i propositionen

framlagda förslag skulle komma allmänna budgeten tillgodo. Övriga besparingar

representera en förstärkning av budgetutjämnings- och automobilskattemedelsfonderna.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av liga kapitalinvesteringar. Som tidigare nämnts ansåg jag

vid framläggandet av förslag till tilläggsstat i propositionen nr 1 till urtima

riksdagen, att frågan örn äskande av medel för avskrivning lämpligen

borde upptagas till behandling först sedan en fullständigare översikt vunnits

över föreliggande investeringsbehov. I det i nyssnämnda proposition

framlagda statförslaget uppgingo de sammanlagda äskandena under kapitalbudgeten

till 79,620,000 kronor. Senare framlagda förslag innefatta en

ökning av detta belopp med 73,692,000 kronor till 153,312,000 kronor.

Dessa investeringar kräva blott i relativt begränsad utsträckning omedelbar

avskrivning, emedan större delen därav — 90,000,000 kronor — representerar

förlagskapital för den statliga krigsförsäkringen samt jordbruks- och

ved produktionsregleringarna.

Jag torde nu få i korthet redogöra för de fall i vilka viss omedelbar avskrivning

erfordras. Hemställan göres i det följande örn att anslag skola

äskas av riksdagen i enlighet med här framlagda förslag.

Statens affärsverks fonder. Ett anslag på 700,000 kronor till

vissa signal- och alarmanordningar vid telegrafverket, som visat sig erforderliga

ur försvarssynpunkt men äro oräntabla, bör i sin helhet avskrivas.

Detsamma gäller för statens järnvägars del anslagen till reservtelefonväxlar

(200,000 kronor), åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning

och materiel (575,000 kronor) samt förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—

Smålands järnväg (700,000 kronor). Ett anslag till försvarsberedskap vid

statens järnvägar på 5,850,000 kronor synes få anses förräntningspliktigt till

ett belopp av 300,000 kronor. Detsamma gäller 450,000 kronor av det anslag

å 1,500,000 kronor som anvisats för anordnande av skyddsrum i statens järnvägar

tillhöriga fastigheter.

Det sammanlagda avskrivningsbehovet under statens affärsverksfonder

skulle sålunda få beräknas till 8,775,000 kronor. Med avseende å anslaget

till åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning och materiel

bör direkt avskrivning tillämpas; materielanskaffningen torde nämligen

böra ske genom vederbörande militära myndigheters försorg och utrustningen

m. m. framdeles underställas dessas förvaltning, varför statens järnvägars

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

bokföring ej bör belastas med redovisningen av annat än medelsdispositionen.

Luftfartsfonden. 1 enlighet med för luftfartsfonden gällande regler

böra vissa under denna fond anvisade medel å sammanlagt 3,250,000 kronor

i sin helhet avskrivas. Medelsanvisningen fördelar sig på ett anslag till belysningsanläggningar

för luftfartsleder (250,000 kronor) och ett anslag till

byggande och förbättring av flygplatser (3,000,000 kronor).

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt för fonden gällande

avskrivningsregler böra medel äskas med 25 procent av det belopp på 1,100,000

kronor, som avsetts för uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral

m. lii., eller alltså nied 275,000 kronor. Ett anslag å 1,845,000 kronor för

anordnande av skyddsrum i statens fastigheter bör i sin helhet avskrivas.

Det sammanlagda avskrivningsbehovet under fonden uppgår alltså till

2,120,000 kronor.

Statens utlåning sfonder och fond e n för låneunde rs

t ö d. Med de regler för amortering och förräntning, som föreslagits för

anslagen till lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift samt till

lån för anskaffande av grästorkar, bör avskrivning av de anvisade medlen

ske nied 500,000 kronor respektive 200,000 kronor. I den mån de nya villkoren

komma att tillämpas å de i nämnda utlåningsfond redan investerade

medlen, torde den därigenom uppkommande kapitalmedelsförlusten få framdeles

regleras.

Fonden för förlag till statsverket. Enligt planen för stödet

åt vissa sulfitspritfabriker skola ifrågakommande nyanläggningar kunna

helt avskrivas på högst tio år. När anläggningarna finansierats nied egna

medel eller upplåning i marknaden, beredes möjlighet härtill vid prissättningen

på till Spritcentralen levererad motorsprit. När staten tillskjuter anläggningskapital

nied anlitande av ett för ändamålet anvisat anslag å 5,000,000

kronor, skall avbetalning av det utlånade beloppet ske genom leverans av

sprit till ett pris vilket icke belastats med avskrivning. Vid återförsäljning

av denna sprit till ett pris motsvarande det som gäller för övrig sprit, vilken

belastats med avskrivning, erhålles en extra inkomst, som bereder täckning

för en över budgeten verkställd avskrivning av det utlånade beloppet. Nyssnämnda

anslag synes under dessa förhållanden lämpligen böra föranleda

anvisandet under en tioårsperiod av ett årligt avskrivningsanslag å 500,000

kronor. Anslag bör nu anvisas under utgiftshuvudtiteln för avskrivning av

nya kapitalinvesteringar men framdeles upptagas under huvudtiteln för avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster.

För sprängningsarbeten m. m. för oljelagring anvisade medel — 1,500,000

kronor — böra i likhet med vad tidigare skett omedelbart i sin helhet avskrivas.

Ändrade regler för hyressättningen vid upplåtelse av cisternanläggningar

för oljelagring böra föranleda en avskrivning av för sådana anläggningar

avsedda medel — 600,000 kronor — med 25 procent eller 150,000 kronor.

Enär å riksstaten för budgetåret 1939/40 redan anvisats ett anslag å

2,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål, torde anslag för avskrivning i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90-

5

motsvarande mån, eller med 500,000 kronor, av även denna investering böra

anvisas å tilläggsstaten. För avskrivning av anslag till cisternanläggningar

för oljelagring torde alltså böra äskas ett anslag å 650,000 kronor.

Investeringarna under fonden för förlag till statsverket kräva sålunda en

sammanlagd avskrivning med 2,650,000 kronor.

Oförutsedda utgifter. Ett förstärkningsanslag på 5,000,000 kronor,

avsett att bereda täckning för den kostnadsökning som för vissa statliga

anläggningars del är att motse till följd av inträffade prisstegringar, synes

böra föranleda anvisandet av avskrivningsmedel till samma belopp.

För avskrivning av nya kapitalinvesteringar erfordras alltså sammanlagt

22,495,000 kronor.

Kapitalinvesteringar.

Jag har redan i det föregående i korthet berört den förskjutning som skett

i det totalbelopp som avsetts för kapitalinvesteringar. Summan av beviljade

respektive äskade anslag utgör 153,312,000 kronor med följande fördelning

å olika fonder:

Statens affärsverksfonder:

Telegrafverket ................ kronor 700,000

Statens järnvägar.............. » 10,175,000

Statens vattenfallsverk .......... » 5,050,000 kronor

Luftfartsfonden .................................. »

Statens allmänna fastighetsfond .................... »

Statens utlåningsfonder ............................ »

Fonden för låneunderstöd.......................... »

Fonden för statens aktier.......................... »

Fonden för förlag till statsverket.................... »

Oförutsedda utgifter............................... »

De tillägg till de å riks staten anvisade

summorna, som bli en följd av här redovisade, lill tilläggsstat I hänförliga

förslag och beslut, utgöra alltså för driftbudgetens del

(235,522,900 + 22,495,000 =) 258,017,900 kronor samt för kapitalbudgetens

del 153,312,000 kronor. Utgiftsökningen å driftbudgeten motväges

till någon del av besparingar. I detta sammanhang bör den minskade

belastningen på avsättningsanslagen till jordbrukets prisregleringsfond samt

lotteri- och tipsmedelsfonderna uppmärksammas, emedan den ger direkt täckning

för andra löpande utgifter. Om margarinaccisen till budgetårets slut

utgår efter oförändrade grunder, kan besparingen i fråga uppskattas till

sammanlagt c:a 32,000,000 kronor.

Över samtliga av Kungl. Majit äskade och, i förekommande fall, av riksdagen

anvisade anslag har uppgjorts en förteckning, vilken torde få såsom

bilaga fogas vid statsrådsprotokollet. I denna sammanställning hava redovisats

även anslagsöverföringarna mellan vissa huvudtitlar å riksstaten samt

å tilläggsstat I till denna.

15,925,000

3.850.000

2.945.000

2,000,000

2,000,000

15,000,000

106,592,000

5.000.000.

anslags
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Utgifter å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.

Förskottsstaten i dess av riksdagen fastställda utformning innefattar bemyndigande

för Kungl. Majit att disponera sammanlagt 360,000,000 kronor

för sådana med förskottsstaten avsedda ändamål som äro att hänföra till

driftbudgeten. De under försvarsdepartementets huvudtitel uppförda förskottsanslagen

— tillsammans 330,000,000 kronor — avse löpande utgifter

för förstärkt försvarsberedskap till utgången av januari månad 1940 jämte

vissa gemensamma engångsutgifter för materiel m. m. Anslagsberäkningen

i fråga byggde på vissa från de militära förvaltningsmyndigheterna under

hand införskaffade uppgifter. Den bör i detta sammanhang, för att ett

underlag skall erhållas för en bedömning av det finansiella läget, bli föremål

för en omprövning med stöd av under höstens lopp vunna erfarenheter.

Vid prövningen av medelsbehovet är det därvid motiverat att gå

utöver förskottsstatens ram och ta hänsyn till tiden till budgetårets slut.

Av verkställda beräkningar att döma böra de löpande utgifterna för förstärkt

försvarsberedskap i nu upprätthållen omfattning uppskattas till för

armén högst 10 miljoner kronor, för marinen drygt 5 miljoner kronor och för

flygvapnet högst 2 miljoner kronor, allt för månad, eller sammanlagt för 10

månader (september—juni) approximativt 170 miljoner kronor. Härtill

komma sedan engångsutgifter såväl under de olika försvarsgrenarnas specialanslag

som under det gemensamma materielanslaget. Dessa utgifter måste

uppskattas till lägst 100 miljoner kronor, av vilket belopp huvudparten faller

på lantförsvaret. Sammanlagt skulle sålunda för militära ändamål, avsedda

att täckas av de å förskottsstaten uppförda anslagen, få beräknas utgå lägst

270 miljoner ki''onor. Den avsevärda sänkning i förhållande till de på förskottsstaten

uppförda beloppen, som beräkningen representerar, förklaras dels

av att vissa behov numera blivit tillgodosedda på tilläggsstaten, dels av att

de löpande utgifterna tidigare överskattats och dels av att beredskapen vid

vissa truppförband icke hittills ansetts behöva nå den omfattning, som medelsanvisningen

å förskottsstaten avsetts skola medgiva. .

Bland de övriga, för civila ändamål avsedda förskottsanslagen intar anslaget

till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder en viss

särställning. Man har nämligen anledning att räkna med att detta anslag i

motsats till de övriga kommer att i sin helhet disponeras. Anslaget har hittills

belastats väsentligen med de i anledning av kolregleringen utgående ersättningarna.

Av anslaget utgå även ersättningar i anledning av vissa åtgärder

vidtagna med stöd av förfogandelagen samt eventuella ersättningar för krigsriskförsäkring

vid viss import i enlighet med de i propositionen nr 53 förordade

principerna.

Sammanfattningsvis kan sägas, att man, med de allmänna förutsättningar

från vilka man nu har att utgå, bör räkna med en utgiftsbelastning å för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

7

skottsstaten av ungefär 300 miljoner kronor såsom ett minimum. Beloppet

måste avsevärt överskridas vid en eventuell ytterligare förstärkning av den

militära beredskapen.

Inkomsterna å riksstaten.

De å riksstaten uppförda inkomsterna påverkas i vissa fall väsentligt av

de förändringar som inträtt i Sveriges ekonomiska läge. I syfte att erhålla

ett underlag för bedömningen av den finansiella ställningen lia i de fall, där

väsentliga förskjutningar varit att påräkna, från vederbörande verkschefer

inhämtats upplysningar om det beräknade inkomstutfallet. Beräkningarna

ha bundits vid förutsättningen, att landets handelspolitiska läge ej undergår

någon ytterligare försämring och verkställts utan hänsynstagande till möjligheten

av en allmän prisstegring. Enligt dessa, i mitten av oktober inhämtade

upplysningar, vilka kompletterats med senare uppgifter, skulle de

viktigaste förändringarna i inkomstutfallet kunna sammanfattas sålunda.

Vid i den ursprungliga beräkningen gjorda antaganden angående restitutionsbelopp

och inflytandeprocent skulle enligt den numera verkställda debiteringen

inflyta 327 miljoner kronor i inkomst- och förmögenhetsskatt

mot i riksstaten beräknade 330 miljoner kronor. En av krisläget

orsakad nedgång i inflytandeprocenten kan befaras medföra ett inkomstbortfall

på 10 å 15 miljoner kronor.

Ä inkomsttiteln stämpelmedel torde däremot kunna påräknas ett

visst överskott i förhållande till riksstaten.

Enligt en från chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnad,

den 19 oktober 1939 daterad promemoria kan inkomsten av automobilskattemedel

för innevarande budgetår uppskattas till 120 miljoner kronor

mot 136 miljoner kronor enligt riksstaten. Styrelsen har i ett senare

sammanhang funnit anledning höja det beräknade beloppet. Därest summan

av inkomsterna av automobilskattemedlen understiger det sammanlagda

anslagsbelopp som skall avräknas mot dessa medel med mer än anslaget

till avsättning till statens automobilskattemedelsfond, så avföres enligt

gällande ordning för automobilskattemedlens disposition det sålunda

uppkommande underskottet å budgetutjämningsfonden. Med denna anordning

avsågs endast att göra en belastning av automobilskattemedelsfonden

för täckande av underskott beroende på särskild prövning. Då det i nuvarande

läge synes naturligt, att automobilskattemedlens fond får bära det

för innevarande budgetår motsedda underskottet, göres i det följande hemställan

om ett beslut av denna innebörd. Utfallet å inkomsttiteln automobilskattemedel

är för den skull i detta sammanhang av mindre intresse.

För tullinkomsternas del torde man böra räkna med en nedgång

med högst 20 procent, vilket motsvarar ungefär 40 miljoner kronor. Om

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

det belopp i tullmedel som kunnat inflyta, om ingen försämring inträtt i det

handelspolitiska läget, med ledning av de under andra och tredje kvartalen

vunna erfarenheterna beräknas till 210 miljoner kronor, skulle tullinkomsterna

sålunda nu få uppskattas till c:a 170 miljoner kronor, vilket innebär

ett underskott i förhållande till riksstaten på 20 miljoner kronor. Den

stora osäkerhet som i nuvarande läge måste vidlåda kalkylen behöver knappast

särskilt understrykas.

För myntverkets del är enligt inhämtade uppgifter att räkna med

ett inkomstöverskott i förhållande till riksstaten på c:a 4 miljoner kronor.

Jämväl på postverkets rörelse är att påräkna merinkomst. Enligt

en av generalpostdirektören till mig överlämnad promemoria kan överskottet

nu beräknas till ungefär 2 miljoner kronor.

Enligt uppgift kail även för telegrafverket beräknas en merinkomst

å 2 miljoner kronor.

En väsentlig inkomstökning är av olika skäl, för vilka jag här ej torde behöva

redogöra, att påräkna vid statens järnvägar. Hittills tillgängliga

uppgifter stödja antagandet, att ett inkomstöverskott på c:a 20 miljoner

kronor skall erhållas utöver det i riksstaten beräknade heloppet.

Inhämtade uppgifter ge vidare vid handen, att inkomsten från domä nverket

skall komma att överstiga det tidigare beräknade beloppet med

ungefär 4 miljoner kronor.

För riksbanks fondens del kan räknas med en inkomst som med

omkring en miljon kronor överstiger det i riksstaten upptagna beloppet.

Ett inkomstöverskott torde kunna påräknas även av Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag.

De sålunda framlagda uppskattningarna av inkomstutfallet giva till resultat

en utjämning i stort sett av de mot budgetutjämningsfonden avräknade

överskott och brister som äro att påräkna i förhållande till de i riksstaten

beräknade beloppen. Avgörande för hållbarheten i detta av många ovissa

faktorer bestämda resultat bli förändringarna i det inhemska konjunkturläget

och utvecklingen av vår utrikeshandel. I den mån importen vrides

över mot råvaror och halvfabrikat, innebär detta, att tullmedlen komma

att beskäras i större utsträckning än förut antagits. En mera betydande

nedgång i exportproduktionen och byggnadsverksamheten måste vidare

komma att påverka olika inkomsttitlar i sänkande riktning.

Det statsfinansiella läget.

I det föregående framlagda beräkningar ge en möjlighet till överblick över

det statsfinansiella läget.

Den av årets lagtima riksdag fastställda riksstaten var praktiskt sett jämnt

balanserad. Vid ingången av budgetåret redovisade budgetutjämningsfonden

en behållning på i runt tal 165 miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

9

Det finansiella läget har nu förändrats till följd av dels ökade utgifter å

anslag hänförliga till tilläggsstatens driftbudgetsdel på ett belopp som —

efter hänsynstagande till föreslagna besparingar å vissa specialbudgetsanslag

— kan uppskattas tili (258—32 =) 226 miljoner kronor, dels utgifter å förskottsstatens

driftbudgetsanslag som måste beräknas till åtminstone 300 miljoner

kronor, dels slutligen också besparingar å vanliga utgiftsanslag på 3

å 4 miljoner kronor. Saldo! av dessa olika poster representerar ett möjligt

underskott i budgetutfallet på, avrundat, 520 miljoner kronor. Det är för

närvarande snarare anledning att räkna med att det slutliga underskottet,

om särskilda åtgärder ej vidtagas för dess täckande, skal! komma att överstiga

detta belopp än att det blir mindre än här antagits. Vid de i tidigare

propositioner åberopade kalkylerna har räknats med ett ogynnsammare inkomstutfall

än som här, med stöd av senare inkomna uppgifter, ansetts

motiverat.

Det saldo som bokföringsmässigt framkommer genom en sammanläggning

av riksstaten och tilläggsstat I till denna ger under rådande förhållanden,

då betydande utgifter äro avsedda att tillsvidare bestridas å förskottsstat,

icke en fullständig bild av det statsfinansiella läget. Den nödvändiga

kompletteringen kommer att vinnas genom den andra tilläggsstat, som bör

framläggas för 1940 års lagtima riksdag för konsolidering av med stöd av

förskottsfullmakten verkställda utgifter. En bokföringsmässigt utformad

balansering ger sålunda nu föga av intresse och framlägges därför ej i detta

sammanhang.

Av skäl, som jag närmare utvecklat i propositionen nr 78 med förslag

till förordning örn värnskatt, synes det lämpligt, att det beräknade budgetunderskottet

till ungefär hälften täckes genom skattehöjningar och upptagande

av nya skatter. Jag torde nu få framlägga förslag angående beräkningen

av inkomsterna av den nya eller skärpta beskattningen.

I nyssnämnda proposition nr 78 har intäkten av värnskatten beräknats

till 450 miljoner kronor. Med tillämpning av den för riksstaten

grundläggande inkomstberäkningen skulle intäkten kunnat upptagas till ett

något högre belopp eller 165 miljoner kronor. Avkortningen motiveras

av de i värnskatteförslaget införda bestämmelserna örn skattebefrielse vid

ömmande omständigheter och hänsyn till en möjlig nedgång i inflytandeprocenten

under trycket av likviditetssvårigheter.

Det riksdagen förelagda förslaget om tilläggsskatter å bensin

sktdle under i propositionen angivna förutsättningar för helt år ge en inkomst

av upp till 25 miljoner kronor. Osäkerheten av denna beräkning bör

här ånyo understrykas. Skatterna, som äro avsedda att träda i kraft från och

med nyår, kunna i tilläggsstaten uppföras med 10 miljoner kronor. Vid

denna beräkning har hänsyn tagits till å ena sidan den föreslagna efterbeskattningen,

å andra sidan den försening i skatteuppbörden i förhållande

till debiteringen som betingas av de för denna uppbörd gällande reglerna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

En industrisocker skatt i enlighet med föreliggande förslag beräknas

för helt år ge c:a 14 miljoner kronor. I tilläggsstaten kan inkomsttiteln

upptagas med halva detta belopp.

Det framlagda förslaget om skatt å kaffe kan för helt år beräknas

betyda en statsinkomst av mellan 25 och 30 miljoner kronor. Skatten är avsedd

att träda i kraft, så snart riksdagen fattat beslut i ämnet, och kan

— tillsammans med den enligt förslaget övergångsvis utgående importavgiften

på kaffe — för innevarande budgetår väntas tillföra statsverket c:a

15 miljoner kronor.

Inkomsten av den under hösten genomförda höjningen av tobaksskatten

kan för helt budgetår uppskattas till 20 miljoner kronor. För

innevarande budgetår har man att räkna med en inkomst av c:a 12 miljoner

kronor. Härtill bör emellertid läggas ett inkomsttillskott på c:a 8 miljoner

kronor, som kan erhållas genom inleverans av vinstmedel.

Intäkten av den av riksdagen beslutade höjningen av beskattningen av

vissa spritdrycker kan beräknas blott med en bred osäkerhetsmarginal.

Med hänsyn till de speciella störningar, som kunna tänkas framträda under

tiden närmast efter skattehöjningens genomförande och med utgångspunkt

från den tid, under vilken skatterna innevarande budgetår komma

att utgå, beräknar jag att de komma att bidraga till budgetbristens täckning

med c:a 34 miljoner kronor, motsvarande för helt år något över 50 miljoner

kronor. Av förstnämnda belopp kan en summa av ungefär 6 miljoner kronor

väntas falla på vinskatten. Omsättnings- och utskänkningsskatten på

spritdrycker antar jag sålunda komma att ökas med 28 miljoner kronor. I

förhållande till en, till stöd för riksräkenskapsverkets uppskattning av statsinkomsterna,

av kontrollstyrelsen framlagd kalkyl innebära dessa beräkningar

reduktioner med 1 respektive 3 miljoner kronor.

Den nya beskattningen av maltdrycker beräknas medföra en inkomstökning

för helt år med c:a 15 miljoner kronor, varav ungefär 6 miljoner

kronor kunna väntas inflyta under innevarande budgetår.

En inkomst på mellan 6 och 7 miljoner kronor har beräknats inflyta av

den föreslagna läskedrycksskatten. Med hänsyn till tidpunkten för

skattens ikraftträdande kan intäkten detta budgetår uppskattas till ungefär

3 miljoner kronor.

Den statliga nöjesskatt, varom förslag tidigare i dag anmälts, kan

väntas ge för helt år mellan 7 och 8 miljoner kronor. Då skatten är avsedd

att tillämpas från och med den 1 januari 1940 får den antagas bidraga

till täckandet av budgetunderskottet med c:a 4 miljoner kronor.

En sammanfattning av de här angivna uppskattningarna av skattehöjningarnas

och den nya indirekta beskattningens avkastning ger följande

resultat:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

11

A

v k a

s t n i n g

Inkomstkälla

Helt år

Löpande budgetår

Tilläggsskatter å bensin ...........

.......... 25

milj.

kr.

10 milj.

kr.

Industrisockerskatt................

.......... 14

»

»

7 »

»

Skatt å kaffe ....................

.......... 27

»

»

15 »

»

Tobaksskattemedel: skatt..........

.......... 20

»

»

12 »

»

» : vinstmedel ....

.......... —

»

»

8 »

»

Spritskatter......................

.......... 50

»

»

34 »

»

Maltdrycksskatt ..................

.......... 15

»

»

6 »

»

Skatt å läskedrycker..............

.......... 7

»

»

3 »

Statlig nöjesskatt ................

.......... 8

»

9

4 »

»

Summa 166

milj.

kr.

99 milj.

kr.

Intäkterna för löpande budgetår skulle sålunda uppgå till ungefär 100 miljoner

kronor. En tidigare prövning vid den urtima riksdagen av de olika

skatteförslagen hade i gynnsammaste fall betytt, att statsverket under löpande

budgetår tillförts ytterligare kanske 20 miljoner kronor.

I propositionen nr 79 till urtima riksdagen angående åtgärder för begränsning

av vissa statsutgifter har jag redogjort för ett förslag att nu avbryta

fonderingen av inflytande folkpensioneringsavgifter. Ett sådant avbrott

skulle innebära, att intäkten å inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden

skulle ökas med 20 miljoner kronor. Då anledning icke synes mig

föreligga att nu fullfölja den tidigare fastställda fonderingsplanen, förordar

jag, att förslag framlägges om inleverans till statsverket av det belopp, som

eljest skolat avsättas till nämnda fond.

Genom här redovisade skatteförslag m. m. reduceras det beräknade underskott

som kommer att belasta budgetutjämningsfonden till (520 — 150 — 100

— 20 =) 250 miljoner kronor. Genom ett underskott av denna storleksordning

skulle den i denna fond redovisade behållningen reduceras från 165 miljoner

kronor till ett negativt belopp av i runt tal 85 miljoner kronor.

Vissa budgettekniska frågor.

För redovisning av de nya skatter, beträffande vilka förslag förelagts

riksdagen, böra nya inkomsttitlar uppföras å tilläggsstaten. Dessa titlar

böra inordnas bland de äldre i enlighet med den för inkomstredovisningen

i riksstaten tillämpade systematiken.

Med avseende å de särskilda titlarna må följande framhållas. Den nya

bensinbeskattningen bör i sin egenskap av en för allmänna budgetändamål

disponibel skatt upptagas till redovisning bland tullar och acciser och ej

bland automobilskattemedlen. Under en ny inkomsttitel för kaffeskatt bör

redovisas även den övergångsvis utgående importavgift å kaffe, varom förslag

framlagts. På grund av den tekniska omläggning av formen för malt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

drycksbeskattningen, som förordats, bör en ny inkomsttitel för denna skatt

upptagas omedelbart efter den nu i riksstaten uppförda maltskatten; på

den nya titeln bör lämpligen övergångsvis upptagas blott den beräknade

ökningen av skatteintäkterna från ifrågavarande källa. Till den erforderliga

nya inkomsttiteln för omsättningsskatt å vin bör i redovisningen överföras

den vinskatt som eljest redovisas under titeln omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker. Nöjesskatten synes böra uppföras under samlingsrubriken

tullar och acciser, detta med hänsyn till dess nära samhörighet

med de egentliga omsättningsskatterna.

Under samlingsrubriken uppbörd i statens verksamhet bör såsom en sista

post upptagas en inkomsttitel för redovisning av i krisorganens verksamhet

inflytande licensavgifter, vilken titel torde böra benämnas liandelslicensavgifter

m. m. Inkomsten av denna titel kan ej nu beräknas. Jag föreslår,

att den uppföres med ett formellt belopp av 300,000 kronor.

Bland diverse inkomster bör å tilläggsstaten upptagas en ny inkomsttitel

för redovisning av de å vissa specialbudgetstitlar möjliga besparingarna å

sammanlagt c:a 32 miljoner kronor.

Vid framläggandet i propositionen nr 1 av förslag till tilläggsstat I var

avsikten att i en senare proposition avgiva förslag om en komplettering av

denna, vilken av riksdagen kunde läggas till grund för en fastställelse av

staten såsom för budgetåret gällande tilläggsstat till riksstaten. Den senare

utvecklingen synes motivera en viss avvikelse från denna plan.

Jag har redan i det föregående framhållit, att de väntade utgifterna å förskottsstaten

medföra, att en nu upprättad tilläggsstat kan ge blott en mycket

ofullständig bild av det finansiella läget och kräver komplettering med en

andra tilläggsstat, avsedd för konsolidering av de förskottsvis bestridda utgifterna.

Under angivna förhållanden finner jag lämpligast, att någon stat ej

nu upprättas utan att endast de för det tidigare framlagda statförslagets

komplettering erforderliga besluten örn redovisningen av vissa nya inkomster

meddelas. Denna ståndpunkt står i full samstämmighet med den uppfattning

örn anslagsanvisningarna å tilläggsstat och de till denna stat knutna

inkomstredovisningsbesluten såsom successiva beslut om ändringar i riksstaten,

vilken utvecklats av första särskilda utskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande nr 42. Samma uppfattning har legat till grund bl. a.

för Kungl. Majds tidigare framlagda förslag örn upptagande å gällande riksstat

av en ny huvudtitel för folkhushållningsdepartementet.

Om, i enlighet med vad jag här anfört, någon stat ej nu fastställes, bölden

budgettekniska handläggningen av under hösten fattade bosin! eller

framdeles uppkommande frågor om ändringar i riksstaten fortsättningsvis

bli den, att för lagtima riksdagen omedelbart framlägges förslag till en lillläggsstat

II till riksstaten, omfattande i främsta rummet anslagsäskanden för

reglering av de med stöd av förskottsstaten verkställda utbetalningarna men

även anslag för de nya behov som må hava aktualiserats. Icke heller denna

stat bör vid sitt framläggande vara avslutad; inkomstberäkningen bör således

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

13

vara öppen och nya anslag under riksdagens lopp kunna tillfogas. Mot slutet

av riksdagen bör, i anslutning till en då framlagd översikt över det finansiella

läget och en slutlig inkomstberäkning för budgetåret, en tilläggsstat

fastställas, sammanfattande de ändringar i riksstaten som kommit till

stånd genom de till tilläggsstaterna I och II anknutna inkomst- och utgiftsbesluten.

Denna slutliga och fullständiga tilläggsstat får därefter — sedan

den i enlighet med riksdagens förut berörda uttalande godkänts såsom sammanfattning

av nyssnämnda ändringar — jämte den ursprungligen fastställda

riksstaten bilda underlaget för budgetredovisningen för året. Den

här angivna handläggningen synes vara den i nuvarande komplicerade läge

mest praktiska. Den form, i vilken riksdagen finner gott meddela sina beslut

i anledning av de framlagda förslagen beträffande tilläggsstat I, blir

avgörande för huruvida den här angivna vägen framdeles bör och kan

följas.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Skatter:

3. d. Tobaksskatt, bevillning .......... kronor 12,000,000

3. g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ........ » 28,000,000

Fonden för statens aktier:

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet » 8,000,000;

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

under rubriken Skatter upptaga följande nya inkomsttitlar

sålunda:

1. aa. Värnskatt, bevillning............ kronor 150,000,000

3. aa. Tilläggsskatter å bensin, bevillning » 10,000,000

3. ca. Industrisockerskatt, bevillning.... » 7,000,000

3. cb. Skatt å kaffe, bevillning........ » 15,000,000

3. ga. Omsättningsskatt å vin, bevillning » 6,000,000

3. i. Maltdrycksskatt, bevillning...... » 6,000,000

3. j. Skatt å läskedrycker, bevillning.. » 3,000,000

3. k. Statlig nöjesskatt, bevillning..... » 4,000,000;

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

under rubriken Uppbörd i statens verksamhet upptaga en ny

inkomsttitel sålunda:

46. Handelslicensavgifter m. m.

kronor 300,000;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

under rubriken Diverse inkomster upptaga en ny inkomsttitel

sålunda:

4. a. Besparingar å specialbudgetstitlar kronor 32,000,000;

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att till statsverket skall under budgetåret

1939/40 inlevereras det belopp om 20,000,000 kronor, varmed

folkpensioneringsfonden skulle under nämnda budgetår

ökas enligt den av Kungl. Majit och riksdagen fastställda

planen för fondens användning;

dels ock — under förutsättning av bifall till detta förslag

— å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 upptaga

följande inkomsttitel sålunda:

lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden kronor 20,000,000.

Ytterligare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

besluta, att å automobilskattemedlens specialbudget uppkommande

underskott må för budgetåret 1939/40 avföras å

statens automobilskattemedelsfond.

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

affärsverksfonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa följande anslag, nämligen:

Telegrafverket:

Vissa signal- och alarmanordnirigar. .. . kronor 700,000;

Statens järnvägar:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar,

reservationsanslag ................ » 5,550,000

Reservtelefonväxlar, reservationsanslag » 200,000

Anordnande av skyddsrum i statens

järnvägar tillhöriga fastigheter, reservationsanslag

.................... » 1,050,000

Åtgärder för fullständigande av järnväg

struppernas utrustning och materiel,

reservationsanslag ............ » 575,000

Förbättringsarbeten vid /. d. Skåne—

Smålands järnväg, reservationsanslag » 700,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i luftfartsfonden

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

15

Belysningsanläggningar för luftf artsleder kronor 250,000

Byggande och förbättring av flygplatser » 3,000,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

allmänna fastighetsfond å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

F örsvarsdepartementet:

Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral

m. m................. kronor 275,000

Kommunikationsdepartementet:

Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter

.......................... » 1,845,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

utlåningsfonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

J or dbruksdepart ementet:

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motor drif t.................... kronor 500,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden

för låneunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Jordbruksdepartementet:

Lån för anskaffande av grästorkar .... kronor 200,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden

för förlag till statsverket å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, näm
-

ligen:

F inansdepartementet:

Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker

........................ kronor 500,000

Handel sdepartementet:

Sprängningsarbeten m. m. för oljelag
ring

............................ » 1,500,000

Cisternanläggningar för oljelagring .... » 650,000;

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar under

rubrik oförutsedda utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Kommunikationsdepartementet:
Statens

affärsverksfonder, statens allmänna

fastighetsfond och fonden för

förlag till statsverket .............. kronor 5,000,000.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

17

Bilaga.

Förteckning

över av Kungl. Majit hos urtima riksdagen år 1939 äskade och, i

förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939/40.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstalerna.

Kronor

B: 8 Anordnande av skyddsrum i Stockholms slott, reservationsanslag

............................................ 96,000

III. Utrikesdepartementet.

D: 6 a Statlig informationsverksamhet, förslagsanslag......... 50,000

IV. Försvarsdepartementet.

Försvarsstaben:

B: 10 Vissa byggnads- och materielkostnader för försvarsstabens

radioanstalt, reservationsanslag............. 135,000

Understöd m. m.:

D: 20 a Förstärkning av anslaget till frivilliga skytteväsendets

befrämjande..................................... 75,000

Sjukvård m. m.:

D: 40 a Utrustning av arméns krigssjukhus, reservationsanslag . 4,300,000

Tygmateriel:

D: 43 a Anskaffning av viss tygmateriel, reservationsanslag .... 16,600,000

Byggnader- m. m.:

D: 70 a Förläggningsbaracker för till neutralitetsvakt inkallad

personal............... 900,000

D; 70 b Vissa fortifikatoriska anordningar m.m., reservationsanslag 4,000,000

Flytande materiel och byggnader:

E: 31 a Nybyggnad av jagare och minsvepare m. m., reservationsanslag

.......................................... 23,000,000

E: 38 a Förstärkning av anslaget till brännoljecisterner för

flottan, reservationsanslag......................... 930,000

E: 38 b Utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle,

reservationsanslag................................. 5,500,000

E: 43 a Vissa fortifikatoriska anläggningar m. m., reservationsanslag

.......................................... 2,000,000

E: 43 b Anordnande av en reservkraftstation i Fårösund, reservationsanslag

...................................... 125,000

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 90. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Kronor

18

Sjökarteverket:

E: 61 a Iordningställande av luftskyddsrum för sjökarteverket,

reservationsanslag...............................

Flygmateriel:

F: 20 a Anskaffning av reservflygplan m. m., reservationsanslag

Materiel:

G: 2 a Viss extra materielanskaffning m. m.................

Militärmeteorologisk informationstj änst:

G: 7 a Signalförbindelser, reservationsanslag.................

V. Socialdepartementet.

Bekämpande av arbetslösheten:

B: 19 a Särskilda arbetslöshetsåtgärder, reservationsanslag----

Medicinalstyrelsen:

C: 2 a Beredskapsorganisation, förslagsanslag................

C: 57 a Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara,

reservationsanslag..............................

Statspolisorganisationen:

E: 2a Inköp av motorfordon och ridhästar, reservationsanslag

Civilt luftskydd:

F: 3 Alarmeringsanordningar, reservationsanslag............

F: 4 Gasskyddsutrustning, reservationsanslag...............

F: 6 a Vissa luftskyddsåtgärder för ämbetsverk m. fl., reservationsanslag

......................................

F: 7 Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning

av luftskyddspersonal m. m............•..........

F: 8 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum,

reservationsanslag.................... • ......

G: 13 Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté ....

VI. Kommunikationsdepartementet.

Vägbyggnader och vägunderhåll:

B: lia Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och broar

å landsbygden, reservationsanslag..................

B: 21 a Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnads
väsendet,

reservationsanslag....................

Hamnar och farleder:

B: 29 Vissa rensningsarbeten i Gränsöström mellan Gränsö och

Vikbolandet m. m., reservationsanslag..............

E: 4 a Bidrag till enskilda järnvägar för anordnande av vissa

skyddsrum, reservationsanslag .......................

VII. Finansdepartementet.

C: 22 Särskild ersättning till indrivningsförrättare, förslagsanslag

C: 23 Särskild ersättning för debitering av värnskatt, förslagsanslag

............................................

E: 8 a Prisövervakning, förslagsanslag........................

11,400

36.000. 000

71.000. 000

104.000

164,680,400

10.000. 000

85.000

6.700.000

7,000

777.000

6.800.000

100.000

125.000

4.300.000

25.000

28,919,000

5.000. 000

2.000. 000

100.000

500.000

7.600.000

150.000

160.000

50,000

360,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

19

Kronor

IX. Jordbruksdepartementet.

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

D: 35 a Inköp av generatorgasdrivna jordbrukstraktorer, reservationsanslag

...................................... 150,000

G: 29 a Prisreglerande åtgärder, reservationsanslag.............. 30,000,000

J: 23 Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m., reservationsanslag ......................— . _500,000

30,650,000

X. Handelsdepartementet.

C: 8 Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt, reservationsanslag

........................................ 146,000

Lotsverket:

D: 4 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag .... 880,000

D: 16 a Främjande av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar

mot minsprängning, reservationsanslag .... 1,000,000

2,026,000

X a. Folkhushållningsdepartementet.

Folkhushållningsdepartementet:

A: 1 Avlöningar, förslagsanslag........................... 111,500

A: 2 Omkostnader, förslagsanslag......................... 30,000

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

B: 1 Avlöningar, förslagsanslag (riksstaten IV: C: 1)........

B: 2 Omkostnader, förslagsanslag (riksstaten IV: C: 2)......

B: 3 Den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande, reservationsanslag

(riksstaten IV: C: 3)...................

Kon j unkturinstitutet:

B: 4 Avlöningar, förslagsanslag (riksstaten VII: B: 15)......

B: 5 Omkostnader, förslagsanslag (riksstaten VII: B: 16)----

B: 6 Särskilda undersökningar, reservationsanslag (riksstaten

VII: B: 17)...................................... —

B: 7 Statens livsmedelskommission m. m., förslagsanslag...... 600,000

B: 8 Statens industrikommission m. m., förslagsanslag........ 200,000

B: 9 Statens handelskommission m. m., förslagsanslag........ 50,000

B: 10 Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag............ 50,000

C: 1 Statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag (riksstaten

X: F: 9)..........................................

C: 2 Ytterligare medel för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag

(riksstaten X: F: 10)........................... —

C: 3 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 100,000

1,141,500

235,522,900

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung1. Maj:ts proposition nr 90.

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverks/onder.

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

a Vissa signal- och alarmanordningar (I: B: 21)............ 700,000

2 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 16), reserva
tionsanslag

.......................................... 5,550,000

3 Reservtelefonväxlar (I: C: 16 b), reservationsanslag........ 200,000

4 Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fas
tigheter

(I: C: 16 c), reservationsanslag................. 1,050,000

5 Åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrust
ning

och materiel (I: C: 16 d), reservationsanslag........ 575,000

6 Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg

(I: C: 23), reservationsanslag............................ 700,000

8.775.000

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

1 Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 2), reservationsanslag

................ 250,000

5 Byggande och förbättring av flygplatser (II: 6), reservationsanslag

.............................................. 3,000,000

3.250.000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Försvarsdepartementet:

6 a Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. m.

(lil: 6 a), reservationsanslag.................. 275,000

Kommunikationsdepartementet:

16 Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter (III: 18), reservationsanslag

........................... 1,845,000

2.120.000

D. Statens utlånings fonder. >

Jordbruksdepartementet:

16 Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift (IV*20),

reservationsanslag..................................... 500,000

E. Fonden för låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

3 Lån för anskaffande av grästorkar (V: 10), reservationsanslag 200,000

F. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker (VII: 12 a),

reservationsanslag..................................... 500,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 90.

21

Kronor

Handelsdepartementets

2 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VII: 17), reserva
tionsanslag

.......................................... 1,500,000

3 Cisternanläggningar för oljelagring (VII: 18), reservationsanslag 650,000

2,650,000

G. Oförutsedda utgifter.

Kommunikationsdepartementet:

1 Statens affärsverksfonder, statens allmänna fastighetsfond

och fonden för förlag till statsverket (VIII: 1), reservationsanslag

.......................................... 5,000,000

22,495,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

21 Vissa signal- och alarmanordningar...................... 700,000

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

16 Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag 5,850,000

16 a Vändskivor samt kol- och vattengivningsanordningar, reservationsanslag.

...................................... 500,000

16 b Reservtelefonväxlar, reservationsanslag.................. 200,000

16 c Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga

fastigheter, reservationsanslag....................... 1,500,000

16 d .Åtgärder för fullständigande av järn vägstruppernas utrustning

och materiel, reservationsanslag.............. 575,000

Rullande materiel:

19 a Lökomotorer, reservationsanslag........................ 600,000

Autom obiltrafik:

20 a Gasgeneratorer för landsvägsfordon, reservationsanslag .... 250,000

23 Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg,

reservationsanslag..................................... 700,000

D. Statens ”vattenfallsver k.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

1 Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag...... 500,000

Norrländska kraftverken:

2 Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reservations
anslag

.......................................... 1,000,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Kronor

3 Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva, reservations
anslag

............................................ 750,000

4 Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reser
vationsanslag

............................ 300,000

5 Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag....... 500,000

10 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag...... 2,000,000

15,925,000

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

1 Mark till landningsfält för flygplan, reservationsanslag .. 600,000

2 Belysningsanläggningar för luftfartsleder, reservations
anslag

......................................... 250,000

6 Byggande och förbättring av flygplatser, reservations
anslag.

............... 3,000,000

; 3,850,000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Försvarsdepartementet:

6 a Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. m.,

reservationsanslag................................. 1,100,000

Kommunikationsdepartementet:

18 Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter, reservationsanslag

...................................... 1,845,000

2,945,000

IV. Statens utlånings fonder.

Jordbruksdepartementet:

20 Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift,

reservationsanslag................................. 2,000,000

V. Fonden för låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

10 Lån för anskaffande av grästorkar, reservationsanslag .. 2,000,000

VI. Fonden för statens aktier.

Handelsdepartementet:

2 Aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag, reser
vationsanslag

.................................... 10,000,000

3 Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk Torvförädling

m. m., reservationsanslag.......................... 5,000,000

15,000,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

23

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:

1 a Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet, reservationsanslag

6 a Uppförande av manskapsbaracker å Järvafältet, reservationsanslag

......................................

Finansdepartementet:

12 a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker, reservationsanslag

.......................................

Jordbruksdepartementet:

12 b Viss lagring av jordbruksprodukter m. m., reservationsanslag

..........................................

12 c Reglering av vedproduktionen, reservationsanslag......

Handelsdepartementet:

17 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservations
anslag

..........................................

18 Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag ..

18 a Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag

Folkhushållningsdepartementet:

20 Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag.............

VIII. Oförutsedda utgifter.

Kommunikationsdepartementet:

1 Statens affärsverksfonder, statens allmänna fastighets
fond

och fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag

...........................................

Kronor

192,000

1,300,000

5,000,000

25.000. 000

15.000. 000

1,500,000

600,000

8,000,000

50,000,000

106,592,000

5,000,000

153,312,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:110 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för a1 i texten
  2. 1SärU 1939:80 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1 a1 i texten