Sök i Ratio Lex

Angående anställningsförhållandena för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:100, Angående anställningsförhållandena för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 100.

1

Nr 100.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anställningsförhållandena

för biträdande lärare vid folkskolor

och lärare vid mindre folkskolor; given Stockholms

slott den 2Jf februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 2Jf februari 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg följande:

Frågan om beredande av en förbättrad ställning åt lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor har varit föremål för behandling

i samband med den vid 1937 års riksdag genomförda löneregleringen

för folk- och småskollärare.

Såsom framgår av 1936 års lärarlönesakkunnigas betänkande med förslag

till lönereglering för lärare vid folk- och småskolor (statens offentliga

utredningar 1936: 48), hade till de sakkunniga inkommit en framställning

från föreningen Sveriges mindre folkskolor, vari föreningen anhöll, bland

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 100. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

annat, att statsmakterna måtte taga i övervägande möjligheten av att tillerkänna

nämnda lärare ordinarie anställning, exempelvis efter 10 års oförvitlig

tjänstgöring vid mindre folkskola eller såsom biträdande vid folkskola,

De sakkunniga funno detta yrkande med hänsyn till dess utpräglat

skolorganisatoriska art falla utanför de sakkunnigas utredningsuppdrag, och

de ansågo sig därför icke böra upptaga yrkandet till behandling.

I propositionen nr 270/1937 förklarade jag mig behjärta de önskemål,

som från lärarhåll framkommit örn beredande av en mera tryggad rättslig

ställning åt nu ifrågavarande lärare. Denna fråga ansåg jag emellertid

tarva särskild utredning genom skolöverstyrelsen.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att, bland annat, verkställa utredning och till Kungl. Majit inkomma

med förslag i fråga örn beredande av en mera tryggad ställning åt nu nämnda

lärare.

I anledning härav framlade skolöverstyrelsen i skrivelse den 19 oktober

1937 utredning och förslag i ämnet, som dock icke åtföljdes av förslag till

författningsbestämmelser. I denna skrivelse hemställde överstyrelsen, i och

för beredande av fullt tryggad rättslig ställning åt ifrågavarande lärarkategorier,

att föreskrifter måtte meddelas, dels att tjänst som biträdande

lärare vid folkskola och lärartjänst vid mindre folkskola borde kunna inrättas

som ordinarie och extra ordinarie lärartjänster, varvid gällande bestämmelser

rörande anställande och entledigande av folk- och småskollärare

borde äga motsvarande tillämpning i fråga örn biträdande lärare och

lärare vid mindre folkskola, dels ock att samtliga biträdande lärare vid

folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilka vid den tidpunkt, då nya

bestämmelser i här berört avseende trädde i kraft, innehade anställning

tills vidare jämlikt folkskolestadgan § 24, skulle förordnas som ordinarie

lärare vid distriktets skolor med tjänstgöringen tills vidare förlagd till den

skola, där läraren dittills varit anställd.

Över ifrågavarande förslag avgav statskontoret utlåtande den 10 december

1937. I bilagan åttonde huvudtiteln till 1938 års statsverksproposition

omnämnde jag (punkten 147, sid. 405) i största korthet överstyrelsens

förslag under uttalande, att det enligt min mening vore ett befogat

krav, att ifrågavarande lärare under vissa förutsättningar erhölle en fastare

ställning i förevarande avseende, samt att det borde ankomma på Kungl.

Majit att fatta beslut härom. Mot detta mitt uttalande framställde riksdagen

icke någon erinran.

Sedermera har skolöverstyrelsen med skrivelse den 30 maj 1938 framlagt

förslag till vissa författningsbestämmelser, avseende bland annat anställningsförhållandena

för ifrågavarande lärargrupper, vari överstyrelsen,

såvitt nu är i fråga, följt de riktlinjer, som angivits i den förutnämnda skrivelsen

av den 19 oktober 1937. Över författningsförslagen hava utlåtanden

avgivits den 14 juli 1938 av undervisningsväsendets lönenämnd och den

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition Nr 100.

10 januari 1939 av statskontoret. Vidare har föreningen Sveriges mindre

folkskolor genom sin ordförande gjort en framställning i ämnet.

Då det mera fullständiga förslag i förevarande avseende, som alltså numera

föreligger, befunnits vara av beskaffenhet att böra till sina huvuddrag

framläggas för riksdagen, får jag ånyo anmäla ifrågavarande ärende.

1. Gällande bestämmelser.

Med biträdande lärare vid folkskola avses vid egentlig folkskola anställd

lärare med allenast småskollärarkompetens (folkskolestadgan § 2 mom. 2

och § 23). Sådan biträdande lärare må anställas endast försåvitt det enligt

folkskolinspektörens vitsord kan ske utan men för folkskolan (§ 2 mom. 2,

tredje stycket).

För att kunna antagas som lärare vid mindre folkskola erfordras likaledes

endast småskollärarkompetens (§ 23). Mindre folkskola må upprättas endast

undantagsvis, nämligen då någon del av ett skoldistrikt har så avskilt

läge, att dithörande barn ej lämpligen kunna hänvisas till folkskola, belägen

i annan del av distriktet, och därjämte antalet skolpliktiga barn är

så litet, att särskild folkskola för dem ej skäligen kan upprättas (§3).

Gemensamt för båda ifrågavarande slag av lärartjänster — liksom även

för ordinarie lärartjänster — gäller, att nya sådana i regel icke må inrättas

utan Kungl. Maj:ts tillstånd (§2 mom. 3).

Biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola anställas

antingen tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning

eller på viss tid; det senare bör ske i det fall, att växling i lärjungantalet,

förestående omorganisation av distriktets skolväsen eller annan

anledning gör sådant erforderligt. För tillsättning av tjänster, då anställningen

skall gälla tills vidare, gälla samma bestämmelser som beträffande

ordinarie lärartjänster, dock med den skillnaden, att det är skolrådet, respektive

folkskolestyrelsen, som är beslutande organ i stället för kyrkostämma

eller vederbörande fullmäktige (§ 24 mom. 1 och 2).

Ifrågavarande lärares anställningsförhållanden äro sålunda för närvarande,

att döma av de nu anförda bestämmelserna, relativt lösliga. Efterhand

hava emellertid tillkommit ett antal bestämmelser, avsedda att i görligaste

mån tillförsäkra nämnda lärare visst skydd mot ett godtyckligt begagnande

av uppsägningsmöjligheten samt mot följderna av en uppsägning, som varit

motiverad av skolorganisatoriska skäl.

Sålunda meddelades genom en förordning av den 17 november 1905 den

bestämmelsen, att examinerad ogift lärare, som antagits tills vidare med

ömsesidig uppsägningsrätt och som tjänstgjort i sammanlagt fem år, skulle

kunna entledigas endast av sådana orsaker, som omförmälas i folkskolestadgan

§ 32 (d. v. s. i disciplinär väg), eller på grund därav att tjänsten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

i fråga genom en i behörig ordning godkänd omorganisation av skolväsendet

skulle förändras till folkskollärartjänst eller indragas.

För den vid egentliga småskolor anställda personalen infördes ordinarie

tjänster genom kungörelsen nr 750/1918; anledningen härtill var ett uttalande

av 1916 års riksdag i dess skrivelse nr 159. Beträffande däremot de

personer med småskolekompetens, vilka tjänstgjorde vid mindre folkskolor

och som biträdande lärare vid folkskolor, uttalades i samma riksdagsskrivelse,

att i fråga örn dem alltmer framträdde en strävan att förvandla de

mindre folkskolorna till folkskolor och ersätta de s. k. biträdande lärarna

vid folkskolorna med folkskollärare, varför det icke syntes låta sig göra att

motverka en sådan i och för sig önskvärd utveckling genom att giva ifrågavarande

lärare, vilka i själva verket utgjorde allenast en mindre del av folkskollärarkåren

och vilkas antal årligen minskades, ordinarie anställning.

Emellertid syntes det riksdagen, att all möjlig hänsyn borde tagas jämväl

till ifrågavarande lärares behov av en mera tryggad tillsättningsform.

Till följd av detta riksdagsuttalande blev genom förutnämnda kungörelse

nr 750/1918 även den rättsliga ställningen för lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare så till vida förbättrad, som det utöver bestämmelserna

i 1905 års förordning blev stadgat, dels att tills vidare anställda

lärare med sammanlagt fem års tjänstgöring skulle kunna entledigas endast

i den ordning, som angåves i folkskolestadgan § 32, d. v. s. genom disciplinärt

förfarande, dels att, om en mindre folkskola ändrades till folkskola med

småskola, lärare, som minst två år varit anställd tills vidare vid den

mindre folkskolan, skulle erhålla den sålunda uppkomna småskollärartjänsten.

Med här angivna undantag i fråga om lärare vid mindre folkskolor

kunde dock med tillämpning av bestämmelserna i då gällande folkskolestadgas

§ 33 mom. 2 såväl lärare vid mindre folkskolor som biträdande

lärare av skolråden entledigas, när deras befattningar genom en i vederbörlig

ordning godkänd omorganisation av skolväsendet förändrades till

folkskollärar- eller småskollärartjänst eller ock indrogos. Även gift sådan

lärarinna kunde under vissa förhållanden entledigas.

Den allmänna strävan att förbättra och utveckla skolväsendet genom

att ersätta svagare skolformer med bättre sådana samt i samband därmed

vidtagna indragningar av skolor, i första hand mindre folkskolor, medförde,

att entlediganden av dessa lärare alltjämt förekommo. Någon verkligt

tryggad rättslig ställning hade de sålunda icke vunnit.

1926 års riksdag anhöll i skrivelse nr 305 örn utredning, huruvida och

på vad sätt en tryggare ställning i rättsligt hänseende kunde beredas biträdande

lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilken utredning

uppdrogs åt skolöverstyrelsen. Med anledning härav avgav överstyrelsen

utlåtande i ärendet den 21 april 1927, vari överstyrelsen sammanfattningsvis

såsom sin mening framhöll, att det visserligen vöre önskvärt

att åtgärder vidtoges för beredande av en tryggare ställning åt biträdande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits ''proposition Nr 100.

lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola, men att med hänsyn

till de allmänna riktlinjer för folkskoleväsendets fortgående förbättring,

som blivit av statsmakterna givna, det fortfarande måste anses uteslutet

att kunna lösa frågan på det sättet, att ifrågavarande befattningshavare

erhölle ordinarie anställning. I stället borde större möjlighet, än vad för

det dåvarande vore fallet, givas till förordnande å annan tjänst inom skoldistriktet

av lärare, som till följd av omorganisation av skolväsendet annars

skulle drabbas av entledigande.

I propositionen nr 30/1929, vilken byggde på skolöverstyrelsens förslag,

framlade Kungl. Majit därefter förslag till ändrade bestämmelser rörande

tillsättning av lärartjänster i syfte att bereda biträdande lärare vid folkskolor

och lärare vid mindre folkskolor en tryggare rättslig ställning. I

skrivelse nr 144 förklarade sig riksdagen icke hava något att erinra mot att

föreskrifter i berörda avseende utfärdades i huvudsaklig enlighet med

Kungl. Majlis förslag, dock med vissa jämkningar och tillägg, som av riksdagen

närmare angåvos. Genom kungörelsen nr 287/1929 ändrades folkskolestadgan

till överensstämmelse med nämnda riksdagsbeslut. Sedermera

hava genom kungörelsen nr 305/1936 ytterligare vissa ändringar i förevarande

avseende vidtagits.

De nu gällande bestämmelserna örn det rättsliga skyddet för de biträdande

lärarna samt lärarna vid mindre folkskolor innehållas företrädesvis

i §§ 19, 24 och 33 folkskolestadgan. Genom dessa bestämmelser har den

rättsliga ställningen för ifrågavarande lärare blivit väsentligt förbättrad.

Visserligen gäller fortfarande den bestämmelsen, att skolrådet må kunna

entlediga lärare, vilkens befattning genom en i behörig ordning godkänd

omorganisation av skolväsendet skall förändras till folkskollärar- eller småskollärartjänst

eller ock indragas. Dessa lärare hava emellertid erhållit ökade

möjligheter att vid sådan förändring av skolväsendet, varigenom av dem

innehavd tjänst kommer att indragas, övergå till annan befattning vid distriktets

skolor. Sålunda föreskrives i § 33 mom. 3, att lärare, som tjänstgjort

sammanlagt minst två år inom distriktet, vid tjänstens indragning på grund

av skolväsendets omorganisation skall förordnas till innehavare av annan

inom distriktet befintlig ledig lärartjänst vid småskola eller mindre folkskola

eller som biträdande lärare vid folkskola med anställning tills vidare.

Vidare skall skolrådet (folkskolestyrelsen), då ordinarie lärartjänst vid småskola

eller befattning som lärare vid mindre folkskola eller som biträdande

lärare vid folkskola med anställning tills vidare blir ledig, taga under omprövning,

huruvida annan tjänst, som innehaves av biträdande lärare vid

folkskola eller av lärare vid mindre folkskola, bör ersättas med folkskollärartjänst

eller indragas. Finnes så böra ske, skall ifrågavarande lärare

förordnas å den lediga tjänsten. Stadgandet i samma paragraf, att beslut

angående sådan förändring av skolväsendet, varigenom här berörda lärare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

skulle komma att entledigas, skall hänskjutas till domkapitlets, eventuellt

skolöverstyrelsens prövning och avgörande, medför ävenledes en i viss mån

mer tryggad ställning för dessa lärare.

Beträffande ifrågavarande lärares löneförmåner gäller som bekant, att de

åtnjuta samma lön som ordinarie lärare vid småskola samt dessutom, så

länge de uppehålla vederbörande befattning, ett särskilt lönetillägg med

belopp motsvarande, för år räknat, löneskillnaden inom vederbörande ortsgrupp

mellan den löneklass, de tillhöra, och närmast högre löneklass.

I detta sammanhang må erinras, att riksdagen alltsedan år 1934 varje

år beviljat understöd åt biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor,

vilka på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

Dylika understöd hava för budgetåren 1934/38 beviljats 21 lärare,

av vilka 18 erhållit årligt understöd, varierande mellan 600 kronor

och 1,500 kronor, och tre tilldelats engångsunderstöd med lägst 1,500 kronor

och högst 2,178 kronor.

2. Föreliggande utredning.

Skolöverstyrelsen har påpekat, att de lärare, varom här vore fråga, genom

redan vidtagna åtgärder tillförsäkrats en avsevärt mera tryggad ställning

i såväl rättsligt som ekonomiskt hänseende än vad tidigare varit

fallet. Med tillämpning av nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande

lärares entledigande torde det endast undantagsvis behöva förekomma,

att sådan lärare förlorade sin tjänst på grund av skolväsendets omorganisation.

Folkskolestadgans bestämmelser lämnade dock fortfarande möjlighet

för skolrådet, fortsätter överstyrelsen, att entlediga dylik lärare vid indragning

av tjänst. Så länge denna möjlighet förefunnes, komme nämnda

lärare att intaga en undantagsställning i förhållande till med dem närmast

jämställda lärare inom folkskolans lärarkår. Det vore förklarligt, att

ett sådant förhållande för lärarna kändes otillfredsställande och hos dem

framkallade en känsla av otrygghet och mindervärdighet. Att en ändring

härutinnan komme till stånd vore därför givetvis från lärarnas synpunkt

synnerligen önskvärt. Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

hade också i en till överstyrelsen ingiven framställning hemställt,

att överstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för beredande av ordinarie anställning

åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor.

Därest ifrågavarande lärare skulle komma i åtnjutande av en fullt

tryggad rättslig ställning, syntes den enda verkligt effektiva åtgärden vara,

att de, såsom centralstyrelsen ifrågasatt, erhölle ordinarie anställning. Frågan

bleve då, om en dylik åtgärd kunde vidtagas, utan att skolans intressen

därigenom träddes för nära.

Införandet av ordinarie anställningsform även för biträdande lärare vid

folkskolor och lärare vid mindre folkskolor hade, då fråga härom tidigare

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 100.

varit på tal, ej ansetts böra ifrågakomma. Som huvudskäl mot en dylik

anordning hade bland annat anförts, att densamma skulle komma att inverka

hindrande och fördröjande på sådana önskvärda förbättringar i skolväsendets

organisation, som eljest kunde vinnas genom en fortgående förändring

av de mindre folkskolorna till folkskolor och de biträdande lärarnas

ersättande med folkskollärare. Här anförda skäl mot att ifrågavarande lärare

erhölle ordinarie anställning hade tidigare och vid den tidpunkt, då

riksdagen år 1929 senast haft sig denna fråga förelagd, ägt giltighet. Efter

nämnda tid hade emellertid inträtt vissa ändrade förhållanden i här berörda

avseenden.

Överstyrelsen erinrade örn att antalet biträdande lärare och lärare vid

mindre folkskolor under en följd av år starkt minskats. Efterföljande tabell

utvisade antalet sådana lärare vid slutet av vårterminerna 1915, 1925,

1935 och 1937:

År

Biträdande

lärare

Minskning

Lärare vid

mindre

folkskolor

Minskning

Summa

lärare

Minskning

1915.....

1,131

2,720

3,851

1925.....

1,027

104

2,491

229

3,518

333

1935 .....

542

485

1,816

675

2,358

1,160

1937 .....

454

88

1,653

163

2,107

251

S:a 677

S:a 1,067

S:a 1,744

Minskning i medeltal per år:

Tioårsperioden 1915—25 .

10

23

33

Tioårsperioden 1925—35 .

49

68

117

Åren 1936 och 1937 ....

44

82

126

Av tabellen framginge sålunda, att antalet tjänster undergått en betydande

minskning under de i tabellen angivna tidsperioderna, särskilt, under

tiden efter år 1925. På grund av alltjämt fortgående förändringar inom

skolväsendet, som hade indragning av tjänster av ifrågavarande slag till

följd, kunde med stor sannolikhet förutses, att dessa tjänsters antal komme

att ytterligare minskas. Utvecklingen torde leda därhän, att biträdande lärare

ersattes av lärare med folkskolekompetens och att mindre folkskolor i

stor utsträckning antingen indroges eller förändrades till folkskolor. Den

numera stadgade skyldigheten för lärare vid folk- och småskolor att i vissa

fall underkasta sig förflyttning från ett skoldistrikt till ett annat möjliggjorde

en fortsatt dylik utveckling, även om ifrågavarande lärare bereddes

ordinarie anställning. Dylik flyttningsskyldighet torde komma att föreskrivas

för samtliga lärare vid folk- och småskolor i det nya avlöningsreglementet

för folk- och småskollärare.1 Därigenom skulle det salunda

blivit möjligt att förflytta ordinarie lärare till lärartjänst inom annat skoldistrikt,

då sådant erfordrades för indragning av övertalig lärartjänst eller

då eljest med hänsyn till undervisningsväsendets bästa skäl därtill lorelåge.

Under sådana förhållanden syntes de skäl, som tidigare anförts mot att

1 Jfr § 12 i avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och

småskolor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Marits ''proposition Nr 100.

biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor erhölle ordinarie anställning,

icke längre äga giltighet. Några skolorganisatoriska svårigheter

torde nämligen icke uppkomma genom införandet av en dylik ordning beträffande

dessa lärare.

Enligt nu gällande bestämmelser anställdes för närvarande ifrågavarande

lärare tills vidare med ömsesidig uppsägning eller på viss tid. Dessa bestämmelser

borde sålunda ändras, så att ordinarie tjänster kunde inrättas

för såväl biträdande lärare vid folkskola som för lärare vid mindre folkskola

enligt samma grunder, som gällde för övriga ordinarie tjänster vid

folk- och småskolor. Beträffande anställning och entledigande borde för

ifrågavarande lärare gälla samma bestämmelser som för ordinarie folk- och

småskollärare. Tillsättningsformen anställning tills vidare borde alltså icke

längre tillämpas för någon kategori av lärare. Där lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare vore anställda på viss tid, utan att vara vikarier,

borde givetvis tjänster av detta slag förändras till extra ordinarie.

Inrättandet av nya tjänster av här ifrågavarande slag torde emellertid,

såsom framginge av vad överstyrelsen förut anfört, endast undantagsvis

ifrågakomma. Det vore sålunda icke för dessa undantagsfall, här ifrågasatta

åtgärder borde vidtagas, utan för att bereda de lärare, som för närvarande

innehade anställning tills vidare som biträdande lärare vid folkskolor

och som lärare vid mindre folkskolor, en mera tryggad ställning.

Därest det i det föregående framförda förslaget att införa ordinarie anställningsform

för ifrågavarande lärare genomfördes, borde de lärare, vilka i

vederbörlig ordning erhållit befattning av ifrågavarande slag med anställning

tills vidare, förordnas såsom ordinarie lärare å respektive tjänster från

den tidpunkt, då bestämmelser i här berörda avseende kunde komma att

utfärdas.

Härvid uppkomme frågan, huruvida för erhållande av dylikt förordnande

borde erfordras viss tjänstetid med anställning tills vidare. Uppställandet

av ett dylikt villkor skulle medföra, att vissa av dessa lärare komme att

innehava ordinarie tjänst, andra åter vara anställda tills vidare, intill dess

att även dessa senare tjänstinnehavare erhölle ordinarie anställning, vilket

dock skulle kunna ske först efter tjänstens ledigförklarande i vanlig ordning.

Vid tillsättning av ifrågavarande tjänster hade emellertid tillämpats

de bestämmelser, vilka enligt §§ 19—22 folkskolestadgan vore stadgade

beträffande tillsättning av ordinarie lärare vid småskola med undantag av

att i vissa fall på skolrådet överlåtits den befogenhet, som eljest tillkomme

kyrkostämman. Att tjänsterna under sådana förhållanden ånyo skulle ledigförklaras

och tillsättningsförfarandet upprepas, syntes icke böra ifrågakomma.

Överstyrelsen ville därför för sin del förorda, att förordnande som

ordinarie meddelades samtliga lärare utan avseende på längden av tidigare

anställning å tjänsten.

Av vad överstyrelsen sålunda anfört funne överstyrelsen utrett, att det

vore önskvärt, att ytterligare åtgärder vidtoges för beredande av en mera

tryggad rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid

mindre folkskolor ävensom att med hänsyn till föreskrifterna angående lärares

skyldighet att underkasta sig förflyttning hinder av skolorganisa
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 100.

tori sk art icke torde möta för införandet av ordinarie anställningsform för

här ifrågavarande lärare.

Skolöverstyrelsen har dessutom framhållit, att, då uppsägning och entledigande

av tills vidare anställd lärare i regel skulle nödvändiggöra årligt

understöd åt läraren, det ur ekonomisk synpunkt vore för staten fördelaktigare

att till annan tjänst förflytta sådan lärare, om den tjänst han

innehade skulle bliva överflödig. Att läraren dessförinnan erhållit ordinarie

anställning, medförde inga särskilda svårigheter i detta avseende, då även

ordinarie lärare vore skyldiga låta sig förflyttas. Enligt överstyrelsens mening

skulle det också medföra en betydelsefull förenkling vid tillämpning av

folkskolestadgan, löne- och pensionsförfattningar och andra bestämmelser

rörande folk- och småskollärare, örn anställningsformen »tills vidare» upphörde

för dessa lärares vidkommande.

Enligt de av skolöverstyrelsen framlagda författningsförslagen skola

efter avskaffandet av befattningarna som lärare med anställning tills vidare

vid mindre folkskola och såsom biträdande lärare vid folkskola motsvarande

lärare i fortsättningen benämnas »ordinarie lärare vid mindre folkskola»

och »ordinarie biträdande lärare». De av överstyrelsen ifrågasatta,

i samband med överstyrelsens föreliggande förslag stående ändringarna i

folkskolestadgan torde icke böra här närmare beröras. Allenast må nämnas,

att överstyrelsen framlagt förslag till följande övergångsbestämmelser:

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, som den

1 juli 1938 är anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders

uppsägning, skall av skolrådet förordnas att vid distriktets skolor

vara ordinarie lärare vid mindre folkskola, respektive ordinarie biträdande

lärare, och skall därvid angivas, till vilken skola tjänstgöringen tills vidare

skall vara förlagd. Där i detta övergångsstadgande avsedd lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare vid folkskola enligt vederbörligt beslut

skall förflyttas till tjänst för ordinarie småskollärare, utfärdas förordnande

å dylik tjänst. Angående förordnande, som utfärdats enligt detta övergångsstadgande,

skall skolrådet lämna vederbörande folkskolinspektör

meddelande.

Har tjänst kungjorts ledig för anställning tills vidare av lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, skall tjänsten besättas med

ordinarie befattningshavare.

Skolöverstyrelsen har jämväl avgivit förslag till de ändringar i gällande

avlönings- och statsbidragsförfattningar, som ansetts böra vidtagas i samband

med de ifrågasatta ändringarna i folkskolestadgan. Beträffande dessa

förslag hänvisas till handlingarna i ärendet.

3. Myndigheternas yttranden m. m.

Statskontoret har i sitt yttrande av den 10 december 1937 framhållit,

att anledningen till att ifrågavarande lärargrupper icke kommit i åtnjutande

av en mera tryggad anställningsform syntes hava varit, att de skolfor
Bihang

till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr 100. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

mer, varom här vore fråga, icke ansetts motsvara de krav, som numera

ställdes på folkundervisningen. Det syntes, såsom ock 1936 års lärarlönesakkunniga

framhållit, vara mindre lämpligt att giva här avsedda skolformer

karaktären av ett fast led i systemet. Häremot kunde visserligen anföras,

att lärarna efter löneregleringens genomförande blivit skyldiga att

underkasta sig förflyttning till annan lärartjänst inom undervisningsväsendet.

Med hänsyn till de väsentliga förbättringar i olika avseenden, som

numera kommit här avsedda lärare till del, kunde statskontoret dock

knappast finna tillräckliga skäl föreligga att för närvarande vidtaga ytterligare

åtgärder i föreslagen riktning. Därest någon lärare vid mindre folkskola

eller biträdande lärare vid folkskola vid en eventuell omorganisation

av skolväsendet inom vederbörande skoldistrikt skulle bliva utan anställning,

torde, såsom hittills skett i flera fall, läraren böra erhålla understöd

genom särskilt beslut av riksdagen.

För den händelse emellertid fastare anställning nu skulle anses böra

tillerkännas ifrågavarande lärare, syntes dylik anställning icke böra tillkomma

andra lärare än sådana, som under längre tid, förslagsvis minst 10

år, innehaft tjänst, varom här vore fråga.

I sitt yttrande över skolöverstyrelsens författningsförslag, vari som

nämnts ingår en bestämmelse av innehåll, att samtliga lärare vid mindre

folkskola och biträdande lärare vid folkskola, som vid ikraftträdandet av

de ifrågasatta bestämmelserna vore anställda tills vidare med minst fyra

månaders uppsägning, skulle av skolrådet förordnas att vid distriktets skolor

innehava ordinarie anställning, har statskontoret framhållit, att det med

hänsyn till skoldistriktens berättigade intressen syntes kunna sättas i fråga,

huruvida icke denna bestämmelse borde begränsas till att avse allenast

sådana lärare, som i minst jern år innehaft sin anställning. Beträffande lärare,

som hade kortare anställningstid och följaktligen enligt nu gällande

bestämmelser utan vidare kunde efter skedd uppsägning skiljas från befattningen,

syntes vederbörande skoldistrikt i varje fall böra erhålla möjlighet

att taga under omprövning, huruvida ordinarie lärartjänst av ifrågavarande

slag borde inrättas eller icke.

Undervisningsväsendets lönenämnd har, under hänvisning till förutberörda

uttalande i 1938 års åttonde huvudtitel, ansett sig icke böra framställa

någon erinran mot vad av skolöverstyrelsen föreslagits rörande anställningsförhållandena

för ifrågavarande lärare.

Både statskontoret och lönenämnden hava, i anslutning till de nu på

området gällande bestämmelserna, föreslagit ett tillägg till överstyrelsens

förslag till ändringar i avlöningsreglementet av innebörd, att för ifrågavarande

lärare skola gälla de för småskollärare meddelade lönebestämmelserna.

Styrelsen för föreningen Sveriges mindre folkskolor har i förutnämnda

framställning av den 1 mars 1938 anhållit, att ordinarie anställning snarast

möjligt måtte tillerkännas samtliga lärarinnor vid mindre folkskolor och bi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

trädande lärarinnor vid folkskolor samt att, om sådan anställning tillerkändes

ifrågavarande lärarinnor, dessa måtte komma i åtnjutande av samma

förmåner, som genom ikraftträdandet av nya lönereglementet kommit övriga

befattningshavare inom folkskoleväsendet till del.

Då frågan om anställningsförhållandena för biträdande lärare vid folkskola

och lärare vid mindre folkskola tidigare dryftats, har utgångspunkten

för dess bedömande varit den, att åtgärder icke borde vidtagas, som kunde

försvåra skolväsendets utveckling och förbättring. Därav har ansetts följa,

att ifrågavarande lärare icke lämpligen borde erhålla ordinarie anställning,

enär en sådan åtgärd skulle kunna förhindra eller fördröja sådana önskvärda

organisatoriska förbättringar inom folkskoleväsendet, som kunna ernås

genom avveckling av de mindre folkskolorna och genom att ersätta de

biträdande lärarna med folkskollärare. De bestämmelser, som efter hand

meddelats i syfte att stärka nämnda lärares rättsliga ställning, hava därför

icke så mycket inriktats på att förbättra själva anställningsförhållandena

som fastmer på att motverka de ur lärarnas synpunkt oförmånliga följderna

av den nuvarande uppsägningsrätten.

Såsom skolöverstyrelsen framhållit, äro efter genomförandet av den av

1937 års riksdag beslutade löneregleringen för folk- och småskollärare möjligheterna

att förbättra skolorganisationen genom indragning av överflödiga

lärartjänster numera större än tidigare varit fallet. På grund av bestämmelserna

i 12 § avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

och kungörelsen nr 34/1938 med vissa bestämmelser angående förflyttning

av sådana lärare är det sålunda möjligt att förflytta såväl ordinarie folkoch

småskollärare som ock biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor

till annan befattning inom undervisningsväsendet, jämväl med övergång

till annat skoldistrikt, så snart sådant erfordras för indragning av

övertalig lärartjänst eller då eljest med hänsyn till undervisningsväsendets

bästa synnerliga skäl därtill äro. Med hänsyn till berörda bestämmelser

synas några befogade invändningar icke längre kunna riktas mot förslaget

att öppna möjlighet för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid

mindre folkskolor att erhålla ordinarie anställning. Vad av statskontoret

yttrats ger mig anledning framhålla, att ett bifall till nämnda förslag givetvis

icke innebär ett ståndpunktstagande i frågan örn de avsedda skolornas

värde och fortbestånd inom skolorganisationen utan endast en fastare reglering

av anställningsförhållandena för befattningshavare, vilkas utbildning

gör dem lämpade jämväl för ett stort antal andra befattningar inom

folkskoleväsendet och som vid förefallande behov kunna överflyttas till

sådana befattningar. I detta sammanhang må erinras örn bestämmelsen i

i! 19 mom. 1 folkskolestadgan, att vid uppkommen ledighet å en lärartjänst

alltid skall tagas i övervägande, huruvida tjänsten betr återbesättas, förändras

till icke-ordinarie eller indragas; även frågan, huruvida till tjänsten

Departe
mentschefen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

lämpligen bör förflyttas annan lärare inom distriktet skall därvid komma

under omprövning.

Jag är således beredd att i princip förorda, att inom folkskoleväsendet

inrättas ordinarie och extra ordinarie tjänster som biträdande lärare och

som lärare vid mindre folkskolor. Dessa åtgärder böra lämpligen vidtagas

med tillämpning från och med den 1 juli 1939. I fråga om sättet för omvandling

av de nu befintliga lärartjänsterna hava uttalats delade meningar.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt skyldighet för skoldistrikt att såsom ordinarie

lärare förordna samtliga de biträdande lärare vid folkskolor och lärare

vid mindre folkskolor, som äro anställda tills vidare med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning, medan statskontoret utgått från

att ordinarie anställning icke bör tillkomma andra lärare än sådana, som

under viss tid innehaft tjänst, varom här är fråga; i sådant avseende har i

statskontorets tidigare yttrande ifrågasatts tio och i det senare fem års

tjänstgöring. Beträffande lärare med kortare anställningstid borde enligt

statskontorets mening vederbörande skoldistrikt i varje fall erhålla möjlighet

att taga under omprövning, huruvida ordinarie lärartjänst av ifrågavarande

slag borde inrättas eller icke.

För egen del ansluter jag mig till den principiella uppfattning, som hävdats

av statskontoret. Ifrågavarande övergångsbestämmelser böra lämpligen

utformas i anslutning till de motsvarande bestämmelser, som meddelades,

då småskollärare erhöllo rätt till ordinarie anställning. Enligt de i kungörelsen

nr 750/1918 i ämnet meddelade bestämmelserna skulle, då lärartjänst

vid viss småskola första gången tillsattes med ordinarie innehavare,

lärare, som vid bestämmelsernas ikraftträdande under minst två år varit

anställd tills vidare å befattningen och därunder tjänstgjort med nit och

skicklighet samt fört en hedrande vandel, av skolrådet förordnas som ordinarie

utan iakttagande av eljest stadgad ordning. Det må erinras, att

föreningen Sveriges mindre folkskolor i sin framställning till 1936 års lärarlönesakkunniga

tänkte sig, att som förutsättning för ordinarie anställning

skulle gälla icke mindre än tio års oförvitlig tjänstgöring. Mitt förslag innebär

i jämförelse härmed en avsevärd förbättring av möjligheterna för de nu

anställda befattningshavarna att erhålla ordinarie tjänster. Anledning har

emellertid ej synts mig föreligga att ställa denna lärarpersonal i en ogynnsammare

ställning än småskollärarna vid regleringen av dessas anställningsförhållanden.

Fastmer vill jag med hänsyn till de på området föreliggande

särskilda förhållandena föreslå den uppmjukningen av övergångsbestämmelserna,

att lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare vid

folkskola, som vid bestämmelsernas ikraftträdande den 1 juli 1939 är anställd

tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning

men icke då kan åberopa minst två års klanderfri tjänstgöring å befatt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

ningen, skall av skolrådet förordnas att vara ordinarie lärare, när han visar

sig uppfylla nämnda fordran i fråga om tjänstgöringen. Detta förslag innebär,

att alla de ifrågavarande lärarna senast den 1 juli 1941 erhålla ordinarie

anställning utom i de fall, då vederbörandes tjänstgöring icke kunnat vitsordas

på förut angivet sätt. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela de närmare bestämmelser i nu förevarande avseenden, som kunna

befinnas erforderliga.

Beträffande ifrågavarande lärares löneförmåner gäller för närvarande, att

de åtnjuta samma lön som lärare vid småskola med tillägg av ett belopp,

motsvarande löneskillnaden inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass,

de tillhöra, och närmast högre löneklass. På grund härav kunde

ifrågasättas, örn icke de biträdande lärarna, respektive lärarna vid mindre

folkskolor borde såsom ordinarie hänföras till lönegraden närmast över den

för småskollärare gällande, alltså till 10 lönegraden, varvid lönetillägg givetvis

icke skulle utgå. Då lönetillägg emellertid för närvarande utgår endast

så länge läraren tjänstgör i den egenskap, som ger lönetillägget dess berättigande,

d. v. s. enligt lydelsen av vederbörligt författningsrum för den tid,

läraren uppehåller befattningen, och lönetillägget alltså bortfaller vid förflyttning

till exempelvis småskollärartjänst, torde en sådan lönegradsplacering

icke vara att tillråda. Lämpligen böra ifrågavarande tjänster även

såsom ordinarie hänföras till 9 lönegraden liksom småskollärartjänster med

rätt för innehavarna att enligt oförändrade grunder uppbära nämnda lönetillägg.

Mitt förslag medför icke för statsverket några ökade kostnader för löner

åt ifrågavarande lärare. Däremot synes icke uteslutet, att utgifterna för

ersättning för flyttningskostnad kunna komma att efter hand i någon mån

stegras.

Vad nu föreslagits innebär så genomgripande ändringar i grunderna för

tillsättning av ifrågavarande lärartjänster, att ärendet lämpligen bör underställas

riksdagen. Den närmare utformningen av de bestämmelser, som

böra utfärdas vid bifall till mitt förslag, torde få ankomma på Kungl. Maj:t.

Därvid torde erforderliga ändringar böra vidtagas jämväl i stadgan rörande

folkundervisningen i Stockholm.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att riksdagen måtte förklara sig intet hava att erinra

mot att anställningsförhållandena för biträdande lärare vid

folkskolor och lärare vid mindre folkskolor regleras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående

förordat.

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr 100.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 100.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

Stockholm 1939, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

890001

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.