Sök i Ratio Lex

Angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Vårtan m. m

1939-02-24 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:115, Angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Vårtan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

1

Nr 115.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anläggning av

ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan

Järva och Lilla Vårtan m. m.; given Stockholms slott

den 24 februari 1939.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anför t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Quensel:
Enligt

Kungl. Maj:ts brev den 25 maj 1923 erhöll järnvägsstyrelsen bemyndigande

att i huvudsaklig överensstämmelse med ett av järnvägsstyrelsen i

samråd med arméförvaltningens fortifikationsdepartement och byggnadsstyBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 115 och 116.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr Hö.

reisen uppgjort förslag träffa avtal med Solna kommun angående gemensamt

utnyttjande av den för militäretablissemangen å Järvafältet och statens järnvägars

anläggningar vid Järva tidigare anordnade huvudavloppsledningen

mellan Järva och Lilla Värtan. Nämnda förslag innehöll bland annat bestämmelse

om att Solna kommun skulle med 40 procent deltaga i kostnaden för

skötseln och underhållet av nämnda ledning.

I skrivelse den 23 januari 1939 har järnvägsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte godkänna ett skrivelsen bilagt mellan styrelsen och Solna kommun

träffat tilläggsavtal till det avtal, som jämlikt förenämnda bemyndigande

ingåtts angående gemensamt utnyttjande av huvudavloppsledningen mellan

Järva och Lilla Värtan.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört, att styrelsen med anledning av

upprepade klagomål, bland annat från vederbörande hälsovårdsnämnd, över

omfattande föroreningar av vattnet i Lilla Värtan vid avloppsledningens utlopp

vid Ålkistan ansett sig nödsakad att för nämnda olägenheters undanröjande

låta anordna ett reningsverk. Detta hade efter samråd med byggnadsstyrelsen

och domänstyrelsen förlagts å sistnämnda styrelse underställd mark

vid Ålkistan å kronoegendomen Bergshamra nr 1.

Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att den andel i kostnaderna för avloppsledningens

underhåll och skötsel, som Solna kommun enligt förenämnda

överenskommelse hade att erlägga, baserade sig på de mängder spillvatten,

som vid tiden för avtalets upprättande tillfördes huvudavloppet från de olika

intressenternas anslutningsledningar. Då proportionen mellan dessa mängder,

fortsätter styrelsen, sedermera ändrats, hade i samband med underhandlingarna

med Solna kommun om fördelningen av kostnaderna för reningsverket

även beräkning utförts beträffande de spillvattensmängder, som numera

tillfördes ledningen. Resultatet av denna beräkning hade givit vid handen,

att 59.2 procent för närvarande komme på Solna kommun, 35.3 procent på

statens järnvägar och Blindinstitutet samt 5.5 procent på arméförvaltningen.

Enligt det tillägg till förenämnda överenskommelse, som efter underhandlingarnas

slutförande undertecknats av järnvägsstyrelsen och Solna kommun,

har Solna kommun påtagit sig 60 procent av kostnaderna för reningsverkets

anordnande, skötsel och underhåll samt därjämte medgivit en höjning av

andelen i kommunens kostnad för själva avloppsledningens underhåll och

skötsel från 40 till 60 procent. I avtalet har angivits, att reningsverket skulle

bliva statens järnvägars egendom.

Av en av järnvägsstyrelsen i ärendet sedermera ingiven promemoria inhämtas,

att kostnaderna för reningsanläggningen i sin helhet för närvarande beräknas

komma att uppgå till följande belopp:

Kronor.

Byggnadskostnader, kostnader för elektrisk och maskinell utrustning

samt vattenledning m. m................................... 175,500

Marklösen .................................................. 16,000

Ersättningar för intrång samt lantmäterikostnader .............. 6,500

Summa kronor 198,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

3

I detta sammanhang torde jag få anmäla en av domänstyrelsen i skrivelse

den 13 maj 1938 gjord framställning, att ersättning måtte beredas domänfonden

för den mark, som tagits i anspråk för reningsanläggningen.

Av till detta ärende hörande handlingar inhämtas bland annat.

Det område, varå reningsanläggningen är belägen, utgöres, förutom av en

mindre del av kronoegendomen Bergshamra nr 1 tillhörande vattenområde,

av mark, som delvis ingår i en till koloniföreningen Bergshamra u. p. a. på

arrende till den 14 mars 1944 upplåten lott, och delvis tillhör en annan lott

av egendomen, som icke för närvarande är utarrenderad. Området för reningsverket

beräknas omfatta omkring 6,000 kvadratmeter.

Med hänsyn till det intrång, som reningsanläggningens förläggning till

kronoegendomen Bergshamra förorsakat koloniföreningen har mellan järnvägsstyrelsen

och koloniföreningen träffats en överenskommelse av innehåll

i huvudsak, att statens järnvägar skall till föreningen erlägga dels 5,000 kronor

såsom engångsersättning för minskad inkomst av koloniområdet och för

av föreningen nedlagda kostnader för fruktträd och bärbuskar m. m., dels ersättning

för den förlust, för vilken förenämnda belopp å 5,000 kronor icke

beräknats, men som till följd av reningsverkets anläggning bevisligen kan

komma att åsamkas föreningen eller någon dess medlem, dels ock den arrendesumma,

som beräknas åbelöpa den areal av föreningens område, som tagits

i bruk för reningsverket. Sistnämnda åtagande sammanhänger med att koloniföreningen

har att till domänstyrelsen till arrendetidens slut erlägga den

avtalade arrendesumman utan avkortning.

Domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse — under förmälan, att järnvägsstyrelsen

godkänt av domänstyrelsen uppställda villkor för nu ifrågavarande

markområdes avstående — hemställt, att Kungl. Majit måtte genom

proposition föreslå riksdagen medgiva, att det för reningsverket och för väg

till detsamma erforderliga markområdet om cirka 6,000 kvadratmeter av

kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Solna socken måtte överlåtas till järnvägsstyrelsen

som företrädare för de i reningsanläggningen intresserade parterna

under följande villkor, nämligen att ersättning erlägges för området i

fråga, beräknad efter 2 kronor 50 öre per kvadratmeter, efter en av järnvägsstyrelsen

och på dess bekostnad verkställd uppmätning av området, att

ränta efter 5 procent erlägges på ersättningsbeloppet, räknat från den dag

marken för anläggningen togs i anspråk, tills betalning sker, samt att vederbörande

köpare vidkännas kostnaderna för områdenas avstyckning och

eventuell lagfart ävensom övriga med köpet förenade utgifter.

Det i ärendet ifrågakomna reningsverket har befunnits erforderligt för alt

undanröja de sanitära olägenheter, som avloppsledningen mellan Järva och

Lilla Värtan förorsakade genom att förorena vattnet vid Ålkistan. Arbetet

med anläggningen påbörjades i januari 1938 och är nu i del närmaste avslutat.

Kostnaderna för reningsverket hava av järnvägsstyrelsen nu beräknats

lill 198,000 kronor, därav för intrångsersättningar m. m. 6,500 kronor samt

för marklösen 16,000 kronor, vilket senare belopp skulle tillgodoföras domän
-

Departe

menta
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

fonden såsom ersättning för den mark, som för reningsverket tagits i anspråk

av å fonden redovisad mark. Enligt det nu föreliggande avtalet mellan järnvägsstyrelsen

och Solna kommun skall kommunen deltaga i samtliga kostnader

för reningsverkets anordnande samt för dess framtida drift och underhåll

med 60 procent. Vid en beräknad kostnad av 198,000 kronor för reningsverkets

anordnande skulle alltså å järnvägsstyrelsen, som skulle svara för återstående

40 procent, komma ett belopp av omkring 79,000 kronor. Järnvägsstyrelsen

har icke ingivit framställning örn anvisande av medel för bestridande

av sistnämnda kostnader, enär styrelsen vid arbetets igångsättande beräknade,

att dessa skulle bliva av sådan art och storleksordning, att de skulle

kunna bestridas av till styrelsens förfogande ställda dispositionsanslag.

Mot utförandet av ifrågavarande reningsverk torde icke vara något att erinra.

Det av järnvägsstyrelsen med Solna kommun ingångna tilläggsavtalet

samt styrelsens åtaganden gentemot koloniföreningen Bergshamra u. p. a.

hava icke givit mig anledning till erinran. Ehuru den omständigheten att

Solna kommun enligt avtalet åtagit sig att deltaga i kostnaderna för lösen

av den mark, varå reningsverket är beläget, icke medför, att kommunen blir

delägare i marken, innebär emellertid ett godkännande av avtalet, att statens

möjligheter att såsom ägare framdeles förfoga över området skulle lida en

avsevärd inskränkning till följd av den kommunen enligt avtalet tillkommande

rätten att för framtiden begagna reningsverket. Med hänsyn härtill

synes frågan örn avtalets godkännande böra underställas riksdagens prövning.

Vad angår ersättningen till domänfonden för den för reningsverket i anspråk

tagna marken torde till grund för densamma böra läggas det av domänstyrelsen

fordrade priset av 2 kronor 50 öre per kvadratmeter. Någon

kontant ersättning att tillgodoföras domänfonden för den del av marken,

som kail anses belöpa å statens järnvägars andel i reningsverket, torde emellertid

icke böra erläggas av statens järnvägar utan en nedskrivning av domänfondens

kapital med motsvarande värde torde i stället böra äga rum.

Däremot torde ett belopp, motsvarande den del av Solna kommuns bidrag

till reningsverkets uppförande, som kan anses belöpa å den i anspråk tagna

marken, böra av järnvägsstyrelsen tillföras domänfonden; å statens järnvägars

fond torde den till fonden överförda marken till motsvarande belopp

böra redovisas å diversemedelstitel. Bemyndigande för Kungl. Majit att besluta

örn en dylik medelsdisposition torde böra utverkas av riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit alt godkänna det i det föregående

angivna, mellan järnvägsstyrelsen och Solna kommun

träffade tilläggsavtalet;

dels ock besluta, att vid överföring av den för reningsverket

erforderliga marken från statens domäners fond till statens

järnvägars fond skall till domänstyrelsen utbetalas vad

av den utav Solna kommun utgivna ersättningen belöper å

markvärde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 115.

5

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:162 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Värta a1 i texten
  2. SU 1939:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Värtan m. m. a1 i texten