Angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Vårtan m. m
1939-02-24 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:115, Angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Vårtan m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 115.
1
Nr 115.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anläggning av
ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan
Järva och Lilla Vårtan m. m.; given Stockholms slott
den 24 februari 1939.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. Quensel.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 24 februari 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen
anför t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Quensel:
Enligt
Kungl. Maj:ts brev den 25 maj 1923 erhöll järnvägsstyrelsen bemyndigande
att i huvudsaklig överensstämmelse med ett av järnvägsstyrelsen i
samråd med arméförvaltningens fortifikationsdepartement och byggnadsstyBihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 115 och 116.
I
2
Kungl. Maj:ts proposition nr Hö.
reisen uppgjort förslag träffa avtal med Solna kommun angående gemensamt
utnyttjande av den för militäretablissemangen å Järvafältet och statens järnvägars
anläggningar vid Järva tidigare anordnade huvudavloppsledningen
mellan Järva och Lilla Värtan. Nämnda förslag innehöll bland annat bestämmelse
om att Solna kommun skulle med 40 procent deltaga i kostnaden för
skötseln och underhållet av nämnda ledning.
I skrivelse den 23 januari 1939 har järnvägsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte godkänna ett skrivelsen bilagt mellan styrelsen och Solna kommun
träffat tilläggsavtal till det avtal, som jämlikt förenämnda bemyndigande
ingåtts angående gemensamt utnyttjande av huvudavloppsledningen mellan
Järva och Lilla Värtan.
I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört, att styrelsen med anledning av
upprepade klagomål, bland annat från vederbörande hälsovårdsnämnd, över
omfattande föroreningar av vattnet i Lilla Värtan vid avloppsledningens utlopp
vid Ålkistan ansett sig nödsakad att för nämnda olägenheters undanröjande
låta anordna ett reningsverk. Detta hade efter samråd med byggnadsstyrelsen
och domänstyrelsen förlagts å sistnämnda styrelse underställd mark
vid Ålkistan å kronoegendomen Bergshamra nr 1.
Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att den andel i kostnaderna för avloppsledningens
underhåll och skötsel, som Solna kommun enligt förenämnda
överenskommelse hade att erlägga, baserade sig på de mängder spillvatten,
som vid tiden för avtalets upprättande tillfördes huvudavloppet från de olika
intressenternas anslutningsledningar. Då proportionen mellan dessa mängder,
fortsätter styrelsen, sedermera ändrats, hade i samband med underhandlingarna
med Solna kommun om fördelningen av kostnaderna för reningsverket
även beräkning utförts beträffande de spillvattensmängder, som numera
tillfördes ledningen. Resultatet av denna beräkning hade givit vid handen,
att 59.2 procent för närvarande komme på Solna kommun, 35.3 procent på
statens järnvägar och Blindinstitutet samt 5.5 procent på arméförvaltningen.
Enligt det tillägg till förenämnda överenskommelse, som efter underhandlingarnas
slutförande undertecknats av järnvägsstyrelsen och Solna kommun,
har Solna kommun påtagit sig 60 procent av kostnaderna för reningsverkets
anordnande, skötsel och underhåll samt därjämte medgivit en höjning av
andelen i kommunens kostnad för själva avloppsledningens underhåll och
skötsel från 40 till 60 procent. I avtalet har angivits, att reningsverket skulle
bliva statens järnvägars egendom.
Av en av järnvägsstyrelsen i ärendet sedermera ingiven promemoria inhämtas,
att kostnaderna för reningsanläggningen i sin helhet för närvarande beräknas
komma att uppgå till följande belopp:
Kronor.
Byggnadskostnader, kostnader för elektrisk och maskinell utrustning
samt vattenledning m. m................................... 175,500
Marklösen .................................................. 16,000
Ersättningar för intrång samt lantmäterikostnader .............. 6,500
Summa kronor 198,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 115.
3
I detta sammanhang torde jag få anmäla en av domänstyrelsen i skrivelse
den 13 maj 1938 gjord framställning, att ersättning måtte beredas domänfonden
för den mark, som tagits i anspråk för reningsanläggningen.
Av till detta ärende hörande handlingar inhämtas bland annat.
Det område, varå reningsanläggningen är belägen, utgöres, förutom av en
mindre del av kronoegendomen Bergshamra nr 1 tillhörande vattenområde,
av mark, som delvis ingår i en till koloniföreningen Bergshamra u. p. a. på
arrende till den 14 mars 1944 upplåten lott, och delvis tillhör en annan lott
av egendomen, som icke för närvarande är utarrenderad. Området för reningsverket
beräknas omfatta omkring 6,000 kvadratmeter.
Med hänsyn till det intrång, som reningsanläggningens förläggning till
kronoegendomen Bergshamra förorsakat koloniföreningen har mellan järnvägsstyrelsen
och koloniföreningen träffats en överenskommelse av innehåll
i huvudsak, att statens järnvägar skall till föreningen erlägga dels 5,000 kronor
såsom engångsersättning för minskad inkomst av koloniområdet och för
av föreningen nedlagda kostnader för fruktträd och bärbuskar m. m., dels ersättning
för den förlust, för vilken förenämnda belopp å 5,000 kronor icke
beräknats, men som till följd av reningsverkets anläggning bevisligen kan
komma att åsamkas föreningen eller någon dess medlem, dels ock den arrendesumma,
som beräknas åbelöpa den areal av föreningens område, som tagits
i bruk för reningsverket. Sistnämnda åtagande sammanhänger med att koloniföreningen
har att till domänstyrelsen till arrendetidens slut erlägga den
avtalade arrendesumman utan avkortning.
Domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse — under förmälan, att järnvägsstyrelsen
godkänt av domänstyrelsen uppställda villkor för nu ifrågavarande
markområdes avstående — hemställt, att Kungl. Majit måtte genom
proposition föreslå riksdagen medgiva, att det för reningsverket och för väg
till detsamma erforderliga markområdet om cirka 6,000 kvadratmeter av
kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Solna socken måtte överlåtas till järnvägsstyrelsen
som företrädare för de i reningsanläggningen intresserade parterna
under följande villkor, nämligen att ersättning erlägges för området i
fråga, beräknad efter 2 kronor 50 öre per kvadratmeter, efter en av järnvägsstyrelsen
och på dess bekostnad verkställd uppmätning av området, att
ränta efter 5 procent erlägges på ersättningsbeloppet, räknat från den dag
marken för anläggningen togs i anspråk, tills betalning sker, samt att vederbörande
köpare vidkännas kostnaderna för områdenas avstyckning och
eventuell lagfart ävensom övriga med köpet förenade utgifter.
Det i ärendet ifrågakomna reningsverket har befunnits erforderligt för alt
undanröja de sanitära olägenheter, som avloppsledningen mellan Järva och
Lilla Värtan förorsakade genom att förorena vattnet vid Ålkistan. Arbetet
med anläggningen påbörjades i januari 1938 och är nu i del närmaste avslutat.
Kostnaderna för reningsverket hava av järnvägsstyrelsen nu beräknats
lill 198,000 kronor, därav för intrångsersättningar m. m. 6,500 kronor samt
för marklösen 16,000 kronor, vilket senare belopp skulle tillgodoföras domän
-
Departe
menta
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Kungl. Maj.ts proposition nr 115.
fonden såsom ersättning för den mark, som för reningsverket tagits i anspråk
av å fonden redovisad mark. Enligt det nu föreliggande avtalet mellan järnvägsstyrelsen
och Solna kommun skall kommunen deltaga i samtliga kostnader
för reningsverkets anordnande samt för dess framtida drift och underhåll
med 60 procent. Vid en beräknad kostnad av 198,000 kronor för reningsverkets
anordnande skulle alltså å järnvägsstyrelsen, som skulle svara för återstående
40 procent, komma ett belopp av omkring 79,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
har icke ingivit framställning örn anvisande av medel för bestridande
av sistnämnda kostnader, enär styrelsen vid arbetets igångsättande beräknade,
att dessa skulle bliva av sådan art och storleksordning, att de skulle
kunna bestridas av till styrelsens förfogande ställda dispositionsanslag.
Mot utförandet av ifrågavarande reningsverk torde icke vara något att erinra.
Det av järnvägsstyrelsen med Solna kommun ingångna tilläggsavtalet
samt styrelsens åtaganden gentemot koloniföreningen Bergshamra u. p. a.
hava icke givit mig anledning till erinran. Ehuru den omständigheten att
Solna kommun enligt avtalet åtagit sig att deltaga i kostnaderna för lösen
av den mark, varå reningsverket är beläget, icke medför, att kommunen blir
delägare i marken, innebär emellertid ett godkännande av avtalet, att statens
möjligheter att såsom ägare framdeles förfoga över området skulle lida en
avsevärd inskränkning till följd av den kommunen enligt avtalet tillkommande
rätten att för framtiden begagna reningsverket. Med hänsyn härtill
synes frågan örn avtalets godkännande böra underställas riksdagens prövning.
Vad angår ersättningen till domänfonden för den för reningsverket i anspråk
tagna marken torde till grund för densamma böra läggas det av domänstyrelsen
fordrade priset av 2 kronor 50 öre per kvadratmeter. Någon
kontant ersättning att tillgodoföras domänfonden för den del av marken,
som kail anses belöpa å statens järnvägars andel i reningsverket, torde emellertid
icke böra erläggas av statens järnvägar utan en nedskrivning av domänfondens
kapital med motsvarande värde torde i stället böra äga rum.
Däremot torde ett belopp, motsvarande den del av Solna kommuns bidrag
till reningsverkets uppförande, som kan anses belöpa å den i anspråk tagna
marken, böra av järnvägsstyrelsen tillföras domänfonden; å statens järnvägars
fond torde den till fonden överförda marken till motsvarande belopp
böra redovisas å diversemedelstitel. Bemyndigande för Kungl. Majit att besluta
örn en dylik medelsdisposition torde böra utverkas av riksdagen.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit alt godkänna det i det föregående
angivna, mellan järnvägsstyrelsen och Solna kommun
träffade tilläggsavtalet;
dels ock besluta, att vid överföring av den för reningsverket
erforderliga marken från statens domäners fond till statens
järnvägars fond skall till domänstyrelsen utbetalas vad
av den utav Solna kommun utgivna ersättningen belöper å
markvärde.
Kungl. Maj.ts proposition nr 115.
5
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:162 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Värta a1 i texten
- SU 1939:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning av ett reningsverk till huvudavloppsledningen mellan Järva och Lilla Värtan m. m. a1 i texten