Angående upplåtelse av visst område d Djurgården till Stockholms stad
1939-02-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:116, Angående upplåtelse av visst område d Djurgården till Stockholms stad
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
7
Nr 116.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av
visst område d Djurgården till Stockholms stad; given
Stockholms slott den 24 februari 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. Quensel.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
d Stockholms slott den 24 februari 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorf, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f.
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Quensel:
I skrivelse den 16 november 1937 har styrelsen över Stockholms stads industriella
verk jämlikt av Stockholms stadsfullmäktige den 18 oktober 1937
lämnat bemyndigande hemställt, att ett å Kampementsbackens krön å norra
Djurgården beläget område örn 3,754.2 kvadratmeter, vilket å en av distrikts
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
lantmätaren Konrad Jansson år 1937 upprättad karla angivits med röda
gränslinjer, måtte upplåtas till staden för uppförande därå av en ny, företrädesvis
för Ladugårdsgärdesområdet avsedd vattenreservoar, och att en
huvudledning måtte få framdragas över Djurgårdens mark till reservoaren.
Styrelsen har anfört, att verkställda tekniska utredningar visade, att den nu
planerade reservoaren borde göras lika stor och av samma konstruktion och
arkitektoniska utformning som en å Kattmmpsbacken å norra Djurgården
efter statsmakternas medgivande förut uppförd vattenreservoar.
över framställningen hava utlåtanden avgivits av riksmarskalksämbetet
den 10 december 1937 och av djurgårdskommissionen den 25 april 1938.
Riksmarskalksämbetet har tillstyrkt bifall till framställningen samt föreslagit,
att för markupplåtelsen skulle gälla,
att de militära myndigheter, som disponera området dels för övningar och
dels för vissa luftvärnsanordningar, icke hava något att erinra mot upplåtelsen:
att
stadens nyttjanderätt till området skall gälla endast så länge detsamma
användes för nu avsett ändamål och mot en avgift, som för de första 25
åren beräknas till två kronor per kvadratmeter eller sjutusenfemhundra kronor
örn året och som därefter fastställes för varje efterföljande 25-årsperiod
till det belopp, som då kan anses skäligt;
att avgiften erlägges till djurgårdskassan i förskott första helgfria dag i
april och oktober månader, med hälften vardera gången:
att skatter och onera, som kunna komma att belasta det upplåtna området,
gäldas av staden;
att, därest staden framdeles önskar frånträda området, reservoaren genom
stadens försorg och på dess bekostnad borttages och marken åter ställes i
ordnat oell planerat skick;
att ritning till reservoaren i tre exemplar inlämnas för godkännande till
riksmarskalksämbetet, som också skall godkänna eventuella framtida ändringar
av densamma;
att avfärgning av reservoaren sker efter samråd med djurgårdsförvaltningen;
att
den ståndskog, som å området eller för huvudledningens framdragande
å Djurgårdens mark behöver fällas, avverkas på stadens bekostnad samt forslas
och upplägges å plats, sorn djurgårdsförvaltningen bestämmer;
att, om staden för huvudledningen skulle påkalla öppenhållande av kalsta
å mark, som nu är skogbevuxen, staden härom och rörande ersättning
i anledning därav träffar särskild överenskommelse med djurgårdsförvaltningen;
att
marken efter huvudledningens framdragande återställes i förutvarande
och av djurgårdsförvaltningen godkänt skick;
att .staden vidtager och bekostar sådana förändringar och omläggningar av
ledningen, som kunna visa sig erforderliga;
att för transporter till vattenreservoaren staden använder sig av den i
Kampementsbacken befintliga, från Värlavägen utgående vägen, som, örn så
visar sig behövligt, på stadens bekostnad förstärkes och efter byggnadstidens
slut avlämnas i fullgott och av djurgårdsförvaltningen godkänt skick;
att örn byggnadsmaterial behöver uppläggas utanför det upplåtna området
härtill användes endast av djurgårdsförvaltningen anvisad plats, som efter
byggnadstidens utgång återställes i förutvarande och av djurgårdsförvaltningen
godkänt skick;
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
9
att under byggnadstiden staden tillser, att mark, belägen omkring det upplåtna
området, icke osnyggas;
att området efter byggnadstiden genom stadens försorg förses med inhägnad
av lämplig beskaffenhet och färg:
att arbetet med såväl reservoarens iordningställande som huvudledningens
nedläggande bedrives så skyndsamt som möjligt och på sådant sätt, att minsta
möjliga olägenheter eller hinder åsamkas den trafikerande allmänheten;
samt
att de närmare föreskrifter, som av djurgårdsförvaltningen kunna komma
att lämnas, noga iakttagas.
Djurgårdskommissionen har anfört, att vattenreservoaren enligt förslaget
skulle förläggas å ett område, som vore avsett att under den närmaste tiden
intagas i stadsplan och exploateras. Området kunde antagas vid en blivande
försäljning komma att visa sig vara bland de värdefullaste tomtområdena.
Med hänsyn såväl härtill som till att vattenreservoaren om möjligt torde böra
förläggas å ett för bostadsbebyggelse ej avsett område, ansåge sig kommissionen
ej kunna tillstyrka framställningen sådan den nu förelåge.
Ett enligt kommissionens mening för det avsedda ändamålet användbart
område har av kommissionen angivits med röda streckade linjer å en i ärendet
företedd ritning. Området ligger å Kampementsbackens norra sluttning
och torde, meddelar kommissionen, ej lämpligen kunna disponeras för bostad
sbebyggelse.
I anledning av vad djurgårdskommissionen sålunda yttrat har industriverksstgrelsen
i en sedermera inkommen skrivelse anfört, att jämväl det av
djurgårdskommissionen ifrågasatta området kunde användas för uppförande
av den planerade vattenreservoaren. Kostnaden för uppförande å detta område
av en reservoar av samma typ som den å Kattrumpsbacken befintliga
skulle emellertid bliva omkring 400,000 kronor högre än örn reservoaren uppfördes
å det av styrelsen ifrågasatta området. Det hade varit avsett att å
sistnämnda område uppföra en högreservoaranläggning. En sådan anläggning
finge, om den skulle uppföras å det av djurgårdskommissionen föreslagna
området, placeras på 25 meter höga betongpelare, varför förslag att i
stället inrätta en lågreservoar med tryckpumpar vöre under utredning inom
vattenledningsverket.
På grund av vad sålunda i ärendet förekommit har riksmarskalksämbetet
avgivit förnyat utlåtande den 30 september 1938 och däri uttalat, att ämbetet
ej hade något att erinra mot att vattenreservoaren uppfördes å Djurgården
å den av djurgårdskommissionen föreslagna platsen under förutsättning, att
för stadens nyttjanderätt till området erlades en avgift, som för de första 25
åren beräknades till nittio öre per kvadratmeter eller tretusenfyrahundra
kronor örn året och som därefter fastställdes för varje efterföljande 25-årsperiod
till det belopp, som då kunde anses skäligt, samt på de villkor i övrigt,
som funnes intagna i riksmarskalksämbetets utlåtande i ärendet den 10 december
1937.
Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 115 och 115. i
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
Departe
ments
chefen.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 oktober 1938 anfört, att styrelsen
för sin del funnit, att det ur utseendesynpunkt icke kunde anses lämpligt att
till Kampementsbackens krön förlägga en vattenreservoar av samma höjd
som den å Kattrumpsbacken befintliga, varför styrelsen finge avstyrka upplåtelse
av det utav industriverksstyrelsen ifrågasatta området. En reservoar
av samma typ på det av djui''gårdskommissionen föreslagna området skulle
även komma att verka mycket störande, därest reservoaren skulle uppföras
på omkring 25 meter höga betongpelare. Endast under förutsättning att
reservoaren kunde uppföras på marken, kunde byggnadsstyrelsen tillstyrka,
att det av djurgårdskommissionen föreslagna området upplätes för här avsedda
ändamål.
Industriverksstyrelsen har i anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört avgivit
yttrande den 13 januari 1939 och därvid anfört:
Byggnadsstyrelsen har på anförda skäl ej kunnat tillstyrka uppförande av
en högreservoar på den av djurgårdskommissionen föreslagna platsen utan
i stället förordat anläggande därstädes av en lågreservoar. Vid en sådan anordning
blir väl anläggningskostnaden avsevärt lägre än för en högreservoar,
men då vattnet i förra fallet behöver pumpas två gånger, kommer driften av
lågreservoaren att för staden medföra betydande årliga pumpningskostnader.
Numera verkställda utredningar visa därför, att i föreliggande fall de olika
alternativen — låg- eller högreservoar — ställa sig ekonomiskt sett lika betungande.
Båda alternativen bliva nämligen väsentligt dyrare för staden, än
om reservoaren fått på brukligt sätt förläggas på högt belägen plats såsom
Kampementsbackens krön. För den händelse en sådan ekonomiskt mera
tillfredsställande lösning av reservoarfrågan för Ladugårdsgärdesområdets
tillgodoseende med vatten emellertid ej kan erhållas, hemställer industriverksstyrelsen,
att en lågreservoar får uppföras på den av djurgårdskommissionen
anvisade platsen med rätt för staden att dit framdraga väg och erforderliga
ledningar. Då emellertid staden är förhindrad att genom höjda
avgifter för vattnet inom ifrågavarande område erhålla gottgörelse för sina
Högre kostnader till följd av det ogynnsammare läget, får styrelsen ytterligare
hemställa, att hänsyn härtill måtte tagas vid bestämmandet av villkoren
för upplåtelsen.
Slutligen har djurgårdskommissionen den 15 februari 1939 ånyo avgivit
utlåtande och därvid yttrat, att kommissionen icke hade något att erinra mot
att ifrågavarande område å Kampementsbacken upplätes till staden
för det avsedda ändamålet, samt att staden erhölle den sökta rätten i fråga
om nedläggande av ledningar och anordnande av väg. A en kommissionens
skrivelse närsluten ritning, märkt djurgårdskommissionen nr 1146, har med
röd färg angivits det ifrågavarande tomtområdet. Den sökta upplåtelsen
torde, anför kommissionen vidare, böra ske på i huvudsak de av riksmarskalksämbetet
föreslagna villkoren. För nu ifrågavarande upplåtelse torde
böra inhämtas ej mindre Hans Majestät Konungens än även riksdagens medgivande.
Med hänsyn till att det ur estetisk synpunkt torde få anses mindre lämpligt
att förlägga nu ifrågavarande vattenreservoar på krönet av Kampements
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
11
barken ävensom till att det ifrågasatta området enligt vad djurgårdskommissicnen
meddelat torde utgöra ett av de mera värdefulla tomtområdena å Ladugårdsgärdet,
anser jag mig icke kunna biträda förslaget, att reservoaren
förlägges på den av industriverksstyrelsen föreslagna platsen. Däremot synes
hinder icke böra möta att i enlighet med djurgårdskommissionens, av
riksmarskalksämbetet och byggnadsstyrelsen utan erinran lämnade förslag
förlägga reservoaren på Kampementsbackens norra sluttning.
Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att riksdagens medgivande utverkas
till upplåtande av sistnämnda markområde till Stockholms stad att med nyttjanderätt
innehavas under den tid det användes för en vattenreservoar. För
upplåtelsen torde böra stadgas i huvudsak de villkor, som av riksmarskalksämbetet
föreslagits, med tillägg att den tilltänkta reservoarbyggnaden å området
skall uppföras såsom lågreservoar och direkt på marken.
Därest vad sålunda förordats vinner riksdagens bifall, torde ärendet därefter
få underställas Hans Majit Konungens prövning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till Stockholms stad må, på huvudsakligen de av mig
här förordade villkoren, av Djurgårdens mark med nyttjanderätt
upplåtas det i det föregående närmare angivna området å
Kampementsbackens norra sluttning.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:166 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av visst område å Djurgården till Stockholms stad. a1 i texten
- SU 1939:106 Statsutskottets utlåtande Nr 106 s. 5 i texten