Sök i Ratio Lex

Angående anslag till förvaltningskostnader för handelsflottans pensionsanstalt

1939-02-03 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:118, Angående anslag till förvaltningskostnader för handelsflottans pensionsanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

förvaltningskostnader för handelsflottans pensionsanstalt;

given Stockholms slott den 3 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Moller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinscn-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkt 21, har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Handelsflottans

pensionsanstalt: Förvaltningskostnader för budgetåret 1939/40

beräkna ett förslagsanslag av 19,000 kronor. Sedan utredningen i ärendet

slutförts, torde jag nu ånyo få anmäla detsamma.

Direktionen för handelsflottans pensionsanstalt består för närvarande av

tre ledamöter, varav en ordförande. Till ledamöterna utgå arvoden med, för

år räknat, till ordföranden 800 kronor och till vardera av de övriga ledamöBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 118.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

terna 600 kronor. Vid anstalten äro anställda en kamrerare och sekreterare

med arvode av 3,300 kronor, en kanslist med arvode av 1,400 kronor och

en vaktmästare nied arvode av 850 kronor, varjämte mindre arvoden utgå

till visst biträde i övrigt. Dessa arvoden liksom kostnaderna i övrigt för anstaltens

förvaltning bestridas ur anstaltens s. k. förvaltningskostnadsfond,

varjämte alltsedan år 1920 av riksdagen anvisats ett anslag såsom bidrag

till täckande av förvaltningskostnaderna. Bidraget har under senare år utgått

med 1,500 kronor, därav avsetts 1,000 kronor såsom bidrag till arvoden

åt anstaltens personal samt 500 kronor såsom bidrag till anstaltens hyreskostnad.

Enligt beslut vid 1938 års riksdag (prop. nr 210; r. skr. nr 370) skall

från och med den 1 juli 1939 äga rum en omorganisation av sjömanshusen

och, i samband därmed, jämväl av handelsflottans pensionsanstalts verksamhet.

Omorganisationen innebär, såvitt nu är i fråga, att behovsprincipen,

vilken hittills varit utslagsgivande för rätt till understöd från sjömanshusen,

övergives samt att sjömanshusens understödsverksamhet samordnas

med verksamheten vid handelsflottans pensionsanstalt till en på försäkringstekniska

grunder uppbyggd pensionering, i dess helhet handhavd av anstalten.

Vid den utredning, som föregick omorganisationsbeslutet, beräknades de

genom omläggningen utvidgade arbetsuppgifterna för pensionsanstalten föranleda

dels ökning av statens förvaltningsbidrag till anstalten, dels ock vissa

engångskostnader. I skrivelse den 15 februari 1938 anförde kommerskollegium

beträffande kostnaderna för den erforderliga organisationen av anstalten

från och med nästkommande budgetår i huvudsak följande:

De med handelsflottans pensionsanstalts dåvarande förvaltning förbundna

kostnaderna hade under budgetåret 1936/37 uppgått till 11,288 kronor 74

öre, varav 8,950 kronor i arvoden, 1,500 kronor i hyra för expeditionslokal

och 830 kronor 90 öre för expenser. Till bestridande av ifrågavarande förvaltningskostnader

stöde till anstaltens förfogande huvudsakligen räntor på

anstaltens s. k. förvaltningskostnadsfond, vilken vid slutet av sistnämnda

budgetår uppgått till ett belopp av 240,703 kronor 42 öre, vissa bötesmedel

samt ett årligt statsbidrag å 1,500 kronor.

Då kollegium ansett det nödvändigt, att uppgift förelåge åtminstone om

den antagliga storleksordningen av de med anstaltens utvidgade arbetsuppgifter

förbundna kostnaderna, hade kollegium i samråd med förste aktuarien

i pensionsstyrelsen, filosofie licentiaten E. C. Lindh, som biträtt vid utarbetandet

av förslaget till huvudgrunder för omorganisation av pensions- och understödsväsendet

för sjöfolk, verkställt vissa beräkningar härutinnan.

Kollegium utginge till en början från att någon förändring icke erfordrades

beträffande vare sig direktionens för anstalten dåvarande sammansättning

eller de till ledamöterna utgående arvodena. Förutsättningen härför

finge emellertid anses vara, att anstalten försåges med kompetent och i övrigt

lämplig personal för det löpande arbetet. Det närmaste ansvaret för och

ledningen av anstaltens löpande uppgifter syntes, med särskild hänsyn till

att viss försäkringsteknisk insikt och erfarenhet torde vara nödvändig för

tjänstens vederbörliga fullgörande, icke kunna anförtros år person, för vilken

avlöning utginge efter lägre norm än som vore bestämd för tjänsteman

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

3

i lönegraden B 26 enligt löneplanen för nyreglerade verk. Till biträde åt

denne föreståndare borde få avses en kvinnlig tjänsteman i kanslibiträdes

tjänsteställning, varjämte borde beräknas visst belopp för erforderlig vaktmästarhjälp

samt, för tillfällen av särskild arbetsanhopning såsom vid pensionsutbetalningsterminerna,

extra skrivhjälp. I övrigt erfordrades vissa belopp

för bestridande av utgifter för lokalhyra, städning, telefon samt för expenser

i övrigt.

Kostnaderna syntes, därest för föreståndaren avsåges full tjänst, kunna antagas

gestalta sig ungefärligen sålunda:

Avlöningskostncider:

Föreståndare (löneklass 29) kronor 10,020

Kanslibiträde (löneklass 10) ............................ » 3,300

Vaktmästarhjälp (i ett för allt) .......................... > 1,500

Extra skrivhjälp (i ett för allt) ................ »__500

Kronor 15,320.

Omkostnader i övrigt:

Hyra ...........

Städning .......

Telefon .......

Expenser i övrigt

kronor 2,000

» 360

» 240

» 3,400

Kronor 6,000.

Härtill skulle komma dyrtidstillägg m. m. å omkring 2,500 kronor.

Totalkostnaden skulle enligt de anförda beräkningarna årligen bliva i runt

tal 23,800 kronor. För bestridande härav kunde, med utgångspunkt från en

genomsnittsränta av 2.75 procent å förvaltningskostnadsfonden, beräknas stå

till förfogande räntemedel och bötesandelar å i genomsnitt 7,000 kronor, varför

det årliga statsbidraget till anstaltens förvaltningskostnader, med angivna

utgångspunkt av erforderlig full tjänstetid för föreståndaren, skulle behöva

ökas från 1,500 kronor till 16,800 kronor.

Enligt vad för kollegium upplysts skulle emellertid, under förutsättning att

det kvinnliga biträdet, såsom avsetts, finge full tjänstgöring, föreståndarens

arbetskraft icke behöva helt tagas i anspråk, varför undersökning borde

verkställas, huruvida icke till föreståndare skulle kunna förvärvas person

med sysselsättning även på annat håll, i vilket fall avlöningen till denne

skulle kunna fastställas till lägre belopp än det här förutsatta och utgå i

form av arvode.

Den föreslagna omläggningen komme helt naturligt att föranleda vissa

engångskostnader. Sålunda måste anstalten utrustas med vissa moderna

hjälpmedel för verksamhetens administrering. Enligt upplysning erfordrades

härutinnan anskaffande av — förutom kortregister — adressograf (med

listförare) till en beräknad kostnad av omkring 3,000 kronor, två räknemaskiner

(multiplikations-) betingande en kostnad av tillhopa omkring 550 kronor,

en additionsapparat till ett pris av omkring 900 kronor samt en skrivmaskin

till en kostnad av omkring 390 kronor. Härtill skulle komma kostnaden

för ett till adressografen hörande plåtskåp med 30 lådor för präglade

plåtar till ett beräknat pris av omkring 500 kronor. Engångskostnaden

för ett antal av 5,000 präglade plåtar beräknades till 1,150 kronor. Kostna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

den för den löpande präglingen av nya plåtar hade beräknats skola täckas

inom ramen för den förutsatta anslagsposten till expenser.

Nu angivna engångskostnader skulle sålunda kunna beräknas till i runt

tal 6,500 kronor jämte en mindre kostnad för kortregister. Kollegium förutsatte,

att nu ifrågavarande engångskostnader skulle kunna få bestridas

från handels- och sjöfartsfonden.

I häröver den 23 februari 1938 avgivet yttrande anförde direktionen över

handelsflottans pensionsanstalt, att direktionen utginge från att direktionen

bleve i tillfälle att närmare yttra sig i ämnet i samband med behandlingen i

sinom tid av frågan örn anslag till anstalten för budgetåret 1939/40. Ehuru

det icke syntes avsevärt inverka på storleksordningen av kostnaderna för

anstaltens förvaltning ansåge emellertid direktionen sig böra redan för det

dåvarande fästa uppmärksamheten på det antagbara behovet av något belopp

för arvode till sådant kvalificerat biträde åt den för det löpande arbetet

närmast ansvarige, som i huvudsak svarade mot den nuvarande kanslisten

vid anstalten och som kunde vid behov vikariera för föreståndaren, jämte

anordningar för möjliggörande av vikariatsersättning under semester m. m.

I skrivelser den 30 augusti och den 8 december 1938 har direktionen sedermera

— efter att hava erinrat örn vad i saken sålunda tidigare förekommit

— vidare anfört i huvudsak följande:

Direktionen utginge från att avlöningen till föreståndaren tillsvidare, i avbidan

på närmare erfarenhet, uppfördes allenast å extra stat samt att det

av 1938 års riksdag godkända nya civila avlöningsreglementet skulle läggas

till grund för avlöningsbeloppens beräknande. I detta sammanhang föresloge

direktionen benämningen direktör i stället för föreståndare för den

tilltänkta chefen för anstalten.

Kostnaderna beräknades gestalta sig sålunda:

Avlöning skostnader:

Arvoden till direktionens ordförande och ledamöter i ett för

allt, bestämda av Kungl. Maj:t ........................ kronor 2,000

Direktören (löneklass A 28) (29) = 11,010—609 (303 + 306) » 10,401

Kanslibiträde (löneklass A 11) — kr. 4,395—156 (57 + 99) . . » 4,239

Kanslist, arvode bestämt av Kungl. Maj:t, i ett för allt .... » 1,400

Vaktmästarhjälp, arvoden i ett för allt .................. » 1,500

Extra skrivhjälp, i ett för allt ................... » 500

Summa kronor 20,040.

Omkostnader i övrigt:

Hyra ................................................... kronor 2,000

Städning .............................................. » 480

Telefon .............................................. » 320

Expenser i övrigt ................................. » 3,400

Summa kronor 6,200.

Härtill skulle komma dyrtidstillägg till direktören och kanslibiträdet å

omkring 450 kronor.

Då vid semester eller annan tjänstledighet för direktören eller kanslibiträdet

någon lönegradsplacerad tjänsteman vid anstalten icke funnes, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

5

skulle kunna vikariera, måste särskilda grunder för ersättning till vikarie

fastställas. Denna ersättning syntes böra bestämmas till visst belopp per

dag, därvid ersättningen syntes skäligen böra utgå med 18 kronor per dag

till vikarie för direktören och 8 kronor per dag till vikarie för kanslibiträdet,

motsvarande ungefär begynnelselönen till e. o. tjänsteman i 18 :e resp. 4:e

lönegraden jämte den vikariatsersättning, som för dylik tjänsteman skulle

utgå vid vikariat å tjänst i 26:e respektive 7:e lönegraden. På sätt kommerskollegium

framhållit skulle ifrågakomma vissa engångskostnader vid

ikraftträdandet av anstaltens omorganisation, beräknade till i runt tal 6,500

kronor, vilka kostnader förutsatts skola få bestridas från handels- och sjöfartsfonden.

Direktionen har i anslutning härtill upprättat följande förslag till personalförteckning

samt avlönings- och omkostnadsstater för anstalten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat

1 kanslibiträde .............................................. A 7

Tjänsteman å extra stat

1 direktör ....................................*............. A 26

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis .... kronor 4,200

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis........ » 10,400

3. Arvoden i ett för allt, bestämda av Kungl. Majit........ » 3,400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i ett för allt . . » 2,000

Summa kronor 20,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar .... kronor 7,000

Nettoutgift kronor 13,000.

Omkostnadsstat.

Hyra och övriga expenser, förslagsvis.................... kronor 6,200

Vidare har direktionen anfört följande:

Enligt utarbetat utkast till reglemente för pensionsanstalten förutsattes

periodvis, nämligen vart femte år, vissa försäkringstekniska och statistiska

utredningar bliva erforderliga liksom ock att däremellan behov av rådföring

med försäkringstekniskt och statistiskt sakkunnig skulle behöva ifrågakomma.

Visserligen hade, enligt vad som framginge av den på sin tid av kommerskollegium

framlagda planen för anstaltens organisation, förutsatts, att

anstaltens direktör skulle besitta viss försäkringsteknisk insikt och erfarenhet.

För det löpande arbetet vore utan tvivel ett visst mått av dylika

insikter hos denna av nöden, men karaktären av anstaltens verksamhet vore

påtagligen sådan, att från tid till annan sådana spörsmål kunde uppstå,

vilkas bedömande krävde mera djupgående insikter på ifrågavarande örn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

råde än som skäligen kunde förutsättas förefinnas hos direktören. En försäkringsteknisk

konsulent borde därför stå till direktionens förfogande vid

förefallande behov. Då den härav betingade arvodeskostnaden icke kunde

komma att uppgå till något större årligt belopp, vilket förutsattes skola fastställas

av Kungl. Majit, och med hänsyn till denna utgifts karaktär, syntes

denna kostnad böra bestridas av de till anstalten inflytande hyresavgiftsmedlen.

Det särskilda arvode, som torde böra utgå till konsulenten för den

törenämnda periodiskt återkommande utredningen eller för annan eventuellt

erforderlig, av Kungl. Majit på direktionens förslag beslutad mera omfattande

utredning, liksom övriga med dylika utredningar förbundna kostnader

torde likaledes få bestridas av samma medel.

Då den sålunda föreslagna dispositionen i visst avsende av hyresavgiftsmedlen

syntes vara av karaktär att böra underställas riksdagens prövning

i samband med framläggandet av förslaget till anstaltens organistion, såvitt

denna påkallade särskilda anslagsmedel, hemställde direktionen, att Kungl.

Majit måtte vidtaga åtgärd i detta syfte.

Över direktionens förslag hava, efter remisser, allmänna civilförvaltningens

lönenämnd den 19 december 1938 och statskontoret den 21 januari 1939

avgivit utlåtande.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande:

Ämbetsverket kunde icke tillstyrka en sådan ändring av anställningsformen

för befattningshavarna vid pensionsanstalten, att de skulle erhålla pensionsberättigade

anställningar. För en dylik åtgärd torde i varje fall erfordras

någon tids erfarenhet angående behovet av fast anställd personal.

Vid sådant förhållande och med hänsyn jämväl tagen till att pensionsanstaltens

karaktär icke kunde sägas undergå någon mera väsentlig förändring

genom att den av sjömanshusen bedrivna understödsverksamheten

komme att omhänderhavas av anstalten, holle ämbetsverket före, att ifrågavarande

befattningshavare fortfarande borde avlönas genom av Kungl. Majit

fastställda arvoden.

De arbetsuppgifter, som komme att åvila den person, som hade ledningen

av anstalten, syntes knappast kunna bliva av den omfattning, att en

föreståndare med full daglig tjänstgöring behövde anställas. I likhet med

vad som antytts i kommerskollegii utlåtande finge statskontoret som sin

uppfattning uttala, att här ifrågavarande arbetsuppgifter torde kunna anförtros

åt en person med sysselsättning jämväl på annat håll. Arvodet till

ifrågavarande befattningshavare borde anpassas med hänsyn till denna omständighet,

och ville ämbetsverket som skäligt årligt arvode föreslå 5,000

kronor.

Till biträde åt föreståndaren borde — såsom även föreslagits — anställas

en kvinnlig tjänsteman. Med hänsyn till arten och omfattningen av hennes

arbetsuppgifter borde hon jämställas med kanslibiträde och hennes arvode

fastställas med ledning av för dessa tjänstemän utgående lönebelopp. Enligt

det nya civila avlöningsreglementet utginge i lägsta löneklassen på högsta

dyrort avlöning till befattningshavare i kanslibiträdes tjänsteställning med

3,651 kronor jämte rörligt tillägg. Med hänsyn härtill borde det kvinnliga

tjänstemannen tillkommande arvodet kunna bestämmas till 3,600 kronor.

Då det måste förutsättas, att den kvinnliga tjänstemannen erliölle full

tjänstgöring och därmed pensionsanstaltens behov av kontorspersonal för

det löpande arbetet måste anses vara fyllt, kunde ämbetsverket icke tillstyrka

att — såsom pensionsanstalten föreslagit — å avlöningsstaten beräknades

medel för en kanslist. Detta hade ej heller förutsatts i kommerskollegii

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

7

förslag till kostnadsberäkning för anstalten. Däremot hade statskontoret

icke något att erinra mot att ett belopp av 500 kronor anvisades till skrivhjälp.

Ämbetsverket ville vidare ifrågasätta, örn den föreslagna omorganisationen

kunde komma att medföra en så stor ökning i arbetet för anstaltens vaktmästare,

att en höjning av arvodet för vaktmästarhjälp från 850 kronor till

1,500 kronor kunde anses motiverad. Ämbetsverket ville för sin del föreslå,

att arvodet utginge efter 100 kronor per månad eller sålunda med 1,200

kronor.

Beträffande det begärda anslaget till omkostnader kunde ämbetsverket

icke underlåta att fästa uppmärksamheten på den stora förhöjning av detta

anslagsbelopp, som påkallats. Med hänsyn till att i det beräknade beloppet

icke syntes ingå några av de engångskostnader, som den föreslagna

omläggningen torde komma att föranleda, torde — i synnerhet vid en jämförelse

med de nuvarande omkostnaderna — en icke obetydlig minskning av

beloppet kunna ske. Även om det måste anses uppenbart, att den nya organisationen

förde med sig ökade årliga omkostnader för anstalten och en

höjning av kostnaderna för den skull vore berättigad, ville det dock synas

ämbetsverket som örn ett belopp på 3,500 kronor vore tillräckligt för att

täcka ifrågavarande kostnader.

Ämbetsverket hade icke något annat att i och för sig erinra mot anstaltens

förslag om anlitande av en försäkringsteknisk konsulent, än att ämbetsverket

ville ifrågasätta, huruvida det med hänsyn till den kompetens,

som förutsattes innehavas av den person, som hade ledningen av anstalten,

kunde anses föreligga behov därav i andra fall än de regelbundet återkommande

försäkringstekniska utredningarna. Ämbetsverket kunde emellertid

icke biträda förslaget, att konsulentarvodet skulle utgå av hyresavgiftsmedel.

I likhet med övriga till anstaltens befattningshavare utgående arvoden

borde konsulentarvodet bestridas av de medel, som stöde till förfogande för

anstaltens förvaltningskostnader.

Kommerskollegium hade beräknat avkastningen av anstaltens förvaltningskostnadsfond

— uppgående till i runt tal 240,000 kronor — jämte bötesan

delarna till 7,000 kronor. De av statskontoret i det föregående uppskattade

kostnaderna för anstaltens förvaltning — därvid de lill direktionsledamöterna

utgående arvodena förutsattes skola utgå nied oförändrade belopp,

tillhopa 2,000 kronor — belöpte sig till (2,000 + 5,000 + 3,600 + 1,200 +

500 + 3,500=) 15,800 kronor. Med hänsyn till det av kommerskollegium

beräknade belopp, nied vilket anstalten själv skulle bidraga till förvaltningskostnaderna,

skulle statens bidrag till anstalten därför kunna bestämmas

till 8,800 kronor. Emellertid framginge av ämbetsverket tillhandakomna

utdrag av anstaltens räkenskaper, att förvaltningskostnadsfondens avkastning

jämte inkomsterna av bötesandelar under budgetåren 1936/37 och

1937/38 uppgått till 10,576 kronor 22 öre respektive 10,699 kronor 90 öre.

Även örn nian flir framtiden nödgades räkna nied en något minskad avkastning

av förvaltningskostnadsfonden, förelölle det som örn vid bestämmandet

av statsbidragets storlek fondens avkastning i varje fall för de närmast

kommande åren borde uppskattas nied utgångspunkt från en högre fondavkastning

än den, nied vilken kommerskollegium räknat. Statskontoret

finge för sin del föreslå, att vid bestämmandet av statsbidraget till anstalten

teir budgetåret 1939/40 fondens avkastning jämte bötesandelarna beräknades

till 10,000 kronor. I anledning härav och nied hänsyn till vad förut

i ärendet anförts finge ämbetsverket föreslå, att statens bidrag till förvaltningskostnaderna

för handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1939/

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr lis.

Departements
chefen.

40 — utöver de engångskostnader sora föranleddes av omläggningen av anstaltens

verksamhet — bestämdes till (15,800 —10,000=) 5,800 kronor.

Allmänna civilförvaltningens löne nämnd har anfört:

Därest pensioneringen av handelsflottans anställningshavare ansåges böra

handhavas av en fristående anstalt i stället för att inordnas under något

statligt verk, för vilken senare anordning vissa skäl syntes tala, hade lönenämnden

i stort sett icke något att erinra mot det föreliggande förslaget,

vilket åsyftade ett inordnande av anstaltens befattningshavare under civila

avlöningsreglementet. Dock ville lönenämnden ifrågasätta, huruvida icke den

föreslagna direktörstjänsten lämpligen skulle kunna uppföras som en ordinarie

befattning med placering i lönegraden G 2 eller sålunda med arvode

å 10,000 kronor. Då det vore fråga om en nyrekrytering av befattningen,

syntes dock förordnandet första gången böra avse en tid av allenast ett år.

För den händelse befattningshavaren ifråga emellertid ansåges böra i anslutning

till direktionens förslag tillsvidare erhålla icke-ordinarie anställning

med placering i 26 :e lönegraden, holle lönenämnden före, att ej heller

kanslibiträdet för närvarande borde uppföras å ordinarie stat.

Enligt vad lönenämnden inhämtat, skulle innehavaren av den föreslagna

bisysslan som kanslist i första hand stå till förfogande som vikarie för direktören

vid semester eller annan ledighet för denne. Lönenämnden ville för

sin del ifrågasätta, huruvida icke befattningshavaren jämväl skulle kunna

tjänstgöra såsom biträdande sekreterare eller protokollsförare vid direktionens

sammanträden, varigenom det skulle bliva honom möjligt att mera

kontinuerligt följa anstaltens verksamhet och förvärva insikt i de förekommande

göromålen.

Den föreslagna anordningen, att arvodet till konsulenten och kostnaderna

för de av honom verkställda undersökningarna skulle bestridas av inflytande

hyresavgiftsmedel, ansåge sig lönenämnden icke kunna tillstyrka. Enligt

lönenämndens uppfattning borde i stället å avlöningsstaten uppföras ett årsarvode

med lämpligt belopp. För bestridande av kostnaderna för mera omfattande

undersökningar torde särskilda medel böra ställas till direktionens

förfogande efter framställning till riksdagen.

De av 1938 års riksdag beslutade nya anordningarna beträffande pensions-

och understödsväsendet för handelsflottans befattningshavare avses,

såsom nämnts, skola träda i tillämpning den 1 juli 1939. Vid omorganisation sbeslutet

förutsattes, att pensionsverksamheten skulle omhänderhavas av handelsflottans

pensionsanstalt, som för ändamålet finge ombildas och utökas

på lämpligt sätt. Av den utredning, som år 1938 förebragtes i ärendet,

framgår, att omläggningen kunde beräknas medföra en stegring av antalet

pensionärer i anstalten från omkring 2,300 till omkring 4,800 eller således

med mer än 100 procent. Det beräknades vidare, att de årliga pensionsbelopp,

som skulle utbetalas från pensionsanstalten, komme att uppgå till omkring

1,600,000 kronor mot för närvarande i runt tal 375,000 kronor. De

totala årliga förvaltningskostnaderna för pensionsverksamheten uppskattades

preliminärt till, frånsett arvoden till direktionens ledamöter, närmare 24,000

kronor.

De arbetsuppgifter, vilka efter omorganisationens genomförande avses

skola åvila handelsflottans pensionsanstalt, synas bliva förhållandevis om
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

9

fattande. Jag vågar icke dela statskontorets uppfattning, att föreståndarbefattningen

skulle kunna handhavas såsom bisyssla vid sidan av annan verksamhet.

Skall arbetet skötas på ett tillfredsställande sätt torde, i enlighet

med vad anstaltens direktion föreslagit och såsom tillstyrkts av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd, befattningen böra besättas med en person,

som kan ägna sig åt verksamheten vid anstalten såsom sin huvuduppgift.

Jag tillstyrker, att befattningen inordnas under civila avlöningsreglementet.

Vad angår avlöningsförmånerna förordar jag att, på sätt lönenämnden ifrågasatt,

tjänsten, vars innehavare bör benämnas direktör, uppföres såsom

ordinarie befattning i lönegraden G 2 eller sålunda med en årslön av 10,000

kronor samt att förordnande å tjänsten gives för viss tid. övervägande

skäl synas vidare tala för att, i överensstämmelse med direktionens, av

lönenämnden biträdda förslag, å ordinarie stat för anstalten jämväl uppföres

en kanslibiträdestjänst i lönegraden A 7. För avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat skulle under angivna förutsättningar, efter minskning

med beräknade pensionsavdrag, erfordras sammanlagt i runt tal 13,600 kronor.

Härtill torde emellertid böra läggas visst belopp för vikariatsarvoden.

Jag erinrar i detta sammanhang att, med hänsyn bland annat till behovet av

vikarie för direktören, direktionen föreslagit inrättande såsom arvodestjänst

av en kanslistbefattning, vars innehavare skulle kunna tagas i anspråk för

ändamålet vid förefallande behov. I likhet med statskontoret kan jag emellertid

icke finna nödvändigt, att medel nu beräknas för en dylik tjänst.

Behovet av vikaxie torde kunna tillgodoses i annan ordning. Jag har ej

något att erinra mot direktionens förslag, att ersättning må utgå till vikarie

för direktören med 18 kronor om dagen och till vikarie för kanslibiträdet

med 8 kronor om dagen. Då dessa ersättningar böra bestridas från anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, synes densamma böra

höjas med förslagsvis 800 kronor och sålunda upptagas till (13,600 + 800 =)

14,400 kronor.

Såsom tidigare nämnts utgår för närvarande årligt arvode till direktionens

ordförande med 800 kronor och till en var av de övriga två ledamöterna med

600 kronor. Med hänsyn till den av omorganisationen föranledda ökningen

av anstaltens arbete synes det skäligt, att ordförandearvodet något höjes,

förslagsvis till 1,200 kronor. Anslagsposten till arvoden skulle vid bifall härtill

upplagas till 2,400 kronor. Å arvodena bör icke utgå dyrtidstillägg.

Utöver nu angivna avlöningskostnader torde medel böra beräknas för ersättning

till vaktmästarbiträde samt extra arbetshjälp. Jag tillstyrker, att

för dylika utgifter beräknas ett belopp av sammanlagt 2,000 kronor. Vidare

synes något belopp böra avses för anlitande vid förefallande behov av särskild

försäkringsteknisk sakkunskap; att, såsom direktionen föreslagit, för

detta ändamål taga i anspråk inflytande hyresavgiftsmedel synes icke lämpligt.

För de årliga kostnader av förevarande slag, som kunna ifrågakomma,

lärer ett belopp av 500 kronor vara tillfyllest. I den mån mera omfattande

försäkringstekniska utredningar bliva erforderliga torde framställning

örn extra medelstilldelning få göras hos riksdagen. Nu tillstyrkta belopp,

Bihang lill riksdagens protokoll 193!). 1 sami. Nr 118- ''■!

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr lis.

tillhopa 2,500 kronor, torde i avlöningsstaten för anstalten böra upptagas

under en anslagspost till avlöningar för övrig icke-ordinarie personal.

Å avlöningarna till direktören och kanslibiträdet kommer att utgå rörligt

tillägg. För ändamålet synes få beräknas ett belopp av förslagsvis 900 kronor.

Avlöningskostnaderna för pensionsanstalten skulle sålunda sammanlagt

komma att uppgå till (14,400 + 2,400 + 2,500 + 900 =) 20,200 kronor. Vid

beräkningen av anstaltens anslagsbehov böra emellertid härifrån avdragas inflytande

uppbördsmedel i form av avkastning å förvaltningskostnadsfonden

och bötesmedel. Enligt direktionens för anstalten senaste förvaltningsberättelse

kan med den placering fonden hade vid slutet av budgetåret 1937/38

påräknas en ränteavkastning under innevarande budgetår av 9,197 kronor

67 öre. I betraktande härav och under hänsynstagande till räntelägets försämring

synes summan av uppbördsmedlen böra för nästa budgetår uppskattas

till 9,000 kronor. För bestridande av anstaltens avlöningskostnader

för budgetåret 1939/40 skulle sålunda av statsmedel erfordras (20,200 —

9,000=) 11,200 kronor. Beloppet bör anvisas såsom förslagsanslag.

Till gäldande av anstaltens omkostnader torde ett särskilt förslagsanslag

böra anvisas. Det möter vissa svårigheter att med tillförlitlighet beräkna medelsbehovet

i denna del. Emellertid förefaller det, som örn det av direktionen

föreslagna beloppet, 6,200 kronor, vore väl högt. Med hänsyn härtill och

då hyreskostnaden bör bestridas från statens allmänna fastighetsfond, tillstyrker

jag, att till omkostnader för anstalten för nästa budgetår förslagsvis

beräknas 3,000 kronor, därvid jag förutsätter, att beloppet ej må överskridas

utan medgivande av Kungl. Majit.

Anslagen till avlöningar och omkostnader vid anstalten torde, med ändring

av vad i statsverkspropositionen förutsatts, böra uppföras under tionde

huvudtiteln.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tilllämpning

å handelsflottans pensionsanstalt;

dels godkänna följande personalförteckning för handels
-

flottans pensionsanstalt:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 direktör........................................ C 2

1 kanslibiträde .................................. A 7;

dels godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118. H

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ........................ kronor 14,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t.............. » 2,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal

...................... » 2,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 900

Summa kronor 20,200.

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt

bötesandelar .......................... kronor 9,000

Nettoutgift kronor 11,200;

dels till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 11,200 kronor;

dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 3,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:158 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förvaltningskostnader för handelsflottans pensionsanstalt. s. 2 i texten