Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis proposition nr 124

1939-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:124, Kungl. Majlis proposition nr 124

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 124.

1

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition tili riksdagen angående aktieteckning

i Aktiebolaget Jordbrukarbanken; given Stockholms

slott den 11 februari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 17 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn aktieteckning

för statens räkning i Aktiebolaget Jordbrukarbanken och anför

därvid följande:

Aktiebolaget Jordbrukarbanken bildades år 1923 för rekonstruktion av

Aktiebolaget Svenska Lantmännens bank. Jordbrukarbankens grundfond

som enligt bolagsordningen skulle utgöra minst 20 miljoner kronor och högst

30 miljoner kronor bestämdes vid bolagsbildningen till förstnämnda belopp.

Av aktierna tecknade staten ett belopp av nominellt 15 miljoner kronor som

täcktes av ett å riksstaten för budgetåret 1923/24 anvisat kapitalökningsanBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 124.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

slag, att utgå av lånemedel. Återstående aktier övertogos till största delen av

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 genom ett dotterbolag, Aktiebolaget

Dur. Anledningen härtill var, att det vid Jordbrukarbankens bildande ansågs

lämpligt och skäligt, att en del av aktierna i banken under en viss begränsad

tid genom Kreditkassans försorg skulle till dess självkostnadspris

hållas till förfogande åt de förutvarande aktieägarna i Svenska Lantmännens

bank. Vid prövning år 1928 av frågan örn avvecklingen av Kreditkassans

engagemang förvärvade statsverket de Aktiebolaget Dur tillhöriga

aktierna i Jordbrukarbanken. För detta ändamål anvisades å riksstaten för

budgetåret 1928/29 ett kapitalökningsanslag av 4,904,400 kronor, att utgå

av lånemedel. Statens aktieinnehav i Jordbrukarbanken, vilket är bokfört å

Fonden för statens aktier, har härefter utgjort nominellt 19,904,400 kronor.

Den återstående delen av aktiekapitalet är placerad hos ett antal enskilda.

I en till chefen för finansdepartementet ställd skrivelse av den 10 februari

1939 har styrelsen för Aktiebolaget Jordbrukarbanken anfört följande:

Såsom framgår av berättelsen för Aktiebolaget Jordbrukarbankens verksamhet

under sistförflutna verksamhetsår har bankens styrelse beslutat föreslå

dess aktieägare att utdelning skall äga rum med 3 procent å bankens aktiekapital.

Bankens ställning är efter den konsolidering som skett under de

gångna åren sådan, att en skälig förräntning under normala betingelser bör

vara att påräkna å det av staten i bankens aktier nedlagda kapitalet.

Jämsides med den konsolidering i inre avseende, som präglat bankens

verksamhet, har bankens rörelse under senare åren successivt vuxit. För att

kunna tillgodose det normala kreditbehovet hos bankens klientel, har banken

nödgats mottaga inlåning i sådan utsträckning, att den i banklagen

föreskrivna maximigränsen endast med svårighet kunnat hållas och under

flera perioder till och med överskridits. Även med begagnande av den dispensmöjlighet,

som erbjudit sig genom lagen den 20 maj 1938 om rätt för

Konungen att medgiva undantag från gällande bestämmelser angående bankaktiebolags

inlåning, hava nu angivna olägenheter gjort sig märkbara.

För bankens fortsatta utveckling å de områden, varå den är verksam,

kräves enligt bankstyrelsens mening en avsevärt starkare fondställning. Med

hänsyn till sammansättningen av bankens inlåning, vari i relativt hög grad

ingå avistamedel, är det också — icke minst under nuvarande labila förhållanden

— av betydelse, att en god likviditet alltjämt upprätthålles.---

Vid övervägande av föreliggande spörsmål har bankstyrelsen funnit sig

böra föreslå årets bolagsstämma, att bankens aktiekapital ökas med 5,000,000

kronor till 25,000,000 kronor genom utgivande av nya aktier till parikurs

med företrädesrätt till teckning för bankens aktieägare. För statens del

skulle medverkan till ett sådant beslut medföra en nyinvestering av 4,976,100

kronor.

Bankstyrelsen hemställer slutligen, att de åtgärder måtte vidtagas som,

därest dess ovannämnda förslag vunne bifall, erfordrades för att staten såsom

huvuddelägare i Aktiebolaget Jordbrukarbanken skulle kunna deltaga

i en bankens nyemission till ett belopp av 5,000,000 kronor.

över bankstyrelsens framställning har bank- och fondinspektionen, efter

remiss, den 14 februari 1939 avgivit yttrande, däri inspektionen anfört:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

3

Aktiebolaget Jordbrukarbanken, som genom resolution den 9 november

1928 erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att driva bankrörelse intill utgången av

år 1939, har, såsom av bankstyrelsen angivits, en grundfond av tjugu miljoner

kronor. Såsom bankstyrelsen ävenledes framhållit, har bankens inlåning

under de senaste åren tidvis överskridit den maximigräns, som uppdraga

i 49 § banklagen. Med stöd av lagen den 20 maj 1938 om rätt för

Konungen att medgiva undantag från gällande bestämmelser angående bankaktiebolags

inlåning har Kungl. Maj:t därför, på därom gjord framställning,

genom resolution den 8 juli 1938 medgivit, att banken må intill utgången

av år 1939 mottaga inlåning utöver den enligt nyssnämnda lagrum tillåtna,

med högst ett belopp motsvarande vad för bankens räkning innestår hos

Sveriges riksbank. Även den härigenom uppdragna maximigränsen för bankens

inlåning har visat sig vara för snäv för den ökning av inlåningen, som

kommit banken till del. På grund därav och med hänsyn till den begränsade

tiden för nyssnämnda särskilda medgivande är banken nödsakad att vidtaga

åtgärder för att på ett varaktigare sätt upprätthålla den av banklagen påbjudna

relationen mellan bankens egna fonder och dess inlåning. Bankstyrelsen

har i sådant avseende för avsikt att å instundande ordinarie bolagsstämma

med bankens delägare framlägga förslag om en ökning av grundfonden

med fem miljoner kronor till tjugufem miljoner kronor. En dylik

fondökning skulle för överskådlig tid giva banken en erforderlig marginal

för inlåningens tillväxt.

Den konsolidering, som under senare åren skett inom banken, har givit

densamma en ställning, som ur säkerhetssynpunkt kan anses göra en investering

av nytt kapital motiverad.

Av vad sålunda anförts framgår, att den tilltänkta fondökningen enligt

inspektionens förmenande är för banken nödvändig och tillrådlig. För genomförande

av fondökningen erfordras medverkan av staten såsom huvuddelägare

i banken, och inspektionen får därför tillstyrka, att åtgärder vidtagas

för. att staten må kunna deltaga med den investering av kapital, som

står i förhållande till statens innehav av aktier i banken.

I likhet med Jordbrukarbankens styrelse samt bank- och fondinspektionen

finner jag skäl tala för en ökning av bankens grundfond med 5 miljoner

kronor till 25 miljoner kronor. Såsom huvuddelägare i banken torde staten

böra medverka till den tilltänkta fondökningen i proportion till sin andel

i det nuvarande aktiekapitalet. På staten skulle med denna utgångspunkt

falla ett nominellt belopp av 4,970,100 kronor. Därest bolagsstämman fattar

beslut om grundfondens ökning med 5 miljoner kronor, böra medel finnas

tillgängliga för ifrågavarande aktieteckning. Jag tillstyrker därför, att av

riksdagen äskas ett anslag för ändamålet å nyss angivna belopp, 4,976,100

kronor. Anslaget, som bör vara av reservationsanslags natur, torde böra upptagas

å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/40 under rubrik Fonden för

statens aktier. För den händelse likvid för aktierna skall erläggas redan

före ingången av nämnda budgetår torde det erforderliga beloppet få, därest

riksdagen beviljar ifrågavarande anslag, förskottsvis disponeras av för riksgäldskontoret

tillgängliga medel för alt efter det nya budgetårets ingång ersättas

ur anslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte i proposition föreslå riksdagen

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

att till Aktieteckning i Aktiebolaget Jordbrukarbanken å

kapitalbudgeten under rubrik Fonden för statens aktier för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 4,976,100

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

R. Borgström.

/

397843. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.